Miljörätt: Lokaliseringsprövning, strandskydd och förorenad mark

Transkript

1 Seminarium IV Miljörätt: Lokaliseringsprövning, strandskydd och förorenad mark Scenario Norock AB (bolaget) är en av Sveriges största leverantörer av fabriksbetong, grus och bergkross till bygg- och anläggningsindustrin. Bolaget vill bedriva en ny täktverksamhet på en fastighet intill Lillbyn, som ligger väster om en av de större städerna längs norrlandskusten, Björkstaden. Fastigheten består av naturmiljö i form av barrblandskog. Täkten kommer att innebära uttag av totalt sett högst ton berg på ett verksamhetsområde av ca m² under 14 år. Täktverksamheten kommer i huvudsak att bestå av borttagning av jordlager för att komma åt berget (s.k. avbaning), borrning, sprängning, krossning, sortering, upplagshantering, lastning och uttransport samt återställning och efterbehandling. Syftet med täkten är att framställa ballast till betongindustrin. Betongen tillverkar bolaget i sin betongfabrik som ligger på ett industriområde väster om stadens centrum. Avståndet mellan den planerade täkten och betongfabriken är ca 7 km. I dagsläget tvingas bolaget att köpa material för att försörja den egna betongfabriken från två mindre orter belägna några mil öster om stadens centrum, vilket i sin tur innebär transporter genom de centrala delarna av Björkstaden. Även de lämpligaste alternativa lokaliseringarna av täkten ligger öster om stadens centrum och dessa är belägna 15, 18 och 20 km från betongfabriken. På grund av flera stora infrastruktursatsningar i Björkstaden, finns ett stort behov av bergmaterial och bolagets planerade täkt kommer att innebära ett betydande tillskott till materialförsörjningen när det gäller bergmaterial i området. Täkten kommer att ligga utanför detaljplanelagt område och omfattas inte heller av några områdesbestämmelser. Enligt översiktsplanen ligger detta område inom det så kallade F1- området, vilket är ett naturområde planlagt för rekreation där skogsbruket ska ta särskild hänsyn till rekreationsintresset. Ca 600 meter väster om den planerade täkten finns ett område som utpekats vara av riksintresse för rennäringen.

2 Sid 2 (8) Avståndet mellan täkten och närmaste bebyggelse, som ligger i Lillbyn, är ca 1 km. Enligt bullerutredningen kommer sju hus i Lillbyn att utsättas för buller över 40 db (A) vid de mest bullrande momenten inom verksamheten (borrning och sprängning) vilket är den bullernivå som brukar föreskrivas nattetid mellan och Uppgift 1 Er uppgift är att bedöma den av bolaget föreslagna lokaliseringen av täkten. Var kreativa och utnyttja alla argument som ni kan hitta i texten och t.ex. målparagrafen och miljökvalitetsmålen! a) Basgrupp 1 ska företräda de närboende i Lillbyn och argumentera för att lokaliseringen inte är godtagbar och att nollalternativet eller en alternativ lokalisering är att föredra. b) Basgrupp 2 ska företräda bolaget och argumentera för att lokaliseringen som de vill ha är det bästa alternativet. c) Basgrupp 3 ska sedan bedöma frågan utifrån det som framkommer i uppgiften och den argumentation som förts under seminariet. Områdesskydd i form av strandskydd Skydd av stränderna har funnits i Sverige från 1950-talet för att förhindra en överexploatering av stränderna och bevara allmänhetens tillgång till stränder och vatten för friluftsliv. Stränderna är även av stor betydelse för djur och växtlivet och därför utvidgades skyddsintresset med strandskyddet år 1994 till att också omfatta skydd av den biologiska mångfalden intill stränderna. Utgångspunkten är att strandskyddsbestämmelserna gäller lika i hela landet, oavsett hur täteller glesbebyggt området är, hur gott det är om sjöar och vattendrag eller vilka naturtyper, biotoper eller arter som finns i området. Att reglerna gäller på samma sätt även i glesbefolkade områden med stor tillgång till obebyggda stränder har dock ifrågasatts. Mot bakgrund av detta och även mot bakgrund av en ambition om att genom förtydliganden

3 Sid 3 (8) skärpa strandskyddet, genomfördes från år 2009 ett antal ändringar i strandskyddsreglerna. 1 Med den nya lagstiftningen kan kommunerna peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där det ska vara lättare att dels upphäva strandskyddet inom ett visst område och dels få dispens från strandskyddet i ett enskilt fall. Kommunens ska redovisa vilka områden som berörs av de nya reglerna i översiktsplanen enligt 3 kap. 5 plan- och bygglagen (2010:900). Det är viktigt att vara medveten om att kommunens översiktsplaner är vägledande och inte bindande för myndigheter och enskilda. Uppgift 2 Vilka olika möjligheter finns det att få bygga nära en strand trots huvudregeln om strandskydd? Vilka möjligheter finns för enskilda fysiska personer att själva driva igenom ett undantag från strandskyddet? Basgrupp 1 Uppgift 3 Storsjön är en vacker sjö belägen intill en tätort i Västerbottens inland. Tätorten ligger nära en större anläggning med skidliftar, så det finns ett relativt stort intresse av att bygga fritidsbostäder i närheten av sjön. Utred förutsättningarna att bevilja strandskyddsdispens i följande fall. Se de svarta markeringarna och använd er fantasi! a) Familjen Andersson vill bygga ett fritidshus på en fastighet som familjen äger öster om Storsjön, ca 70 meter från Storsjön. Basgrupp 2 b) Roland planerar att köpa fastigheten norr om Storsjön, i Sumpskogen, för att bygga ett fritidshus där. Fastigheten sträcker sig från Storsjön och 100 meter åt norr och är ca 130 meter bred. Fastigheten är dyig och stenig och det förekommer sällan eller aldrig att människor 1 Lag (2009:532). Prop. 2008/09:119, bet. 2008/09:MJU13, rskr. 2008/09:227.

4 Sid 4 (8) uppehåller sig på fastigheten. Ingen av de närliggande fastigheterna är bebyggd. Basgrupp 3 Scenario Lillbyn ligger i en kommun i inlandet i södra Sverige. Kommunen är populär och inflyttningen ökar för varje år. I dagsläget har kommunen dock fortfarande många obebyggda stränder. Kommunen var snabb att ta till sig den nya formen av möjlighet att bygga närmare stränderna som infördes i och med reglerna om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Totalt pekade kommunen ut sju markområden inom kommunen som lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära läge i en översiktsplan som beslutades i slutet av år Dessa sju områden omfattade sammanlagt 89 procent av kommunens stränder (sjöar och vattendrag). Roger Andersson är en välkänd företagare i Lillbyn. Han äger hälften av alla butiker i orten i och med att han äger Lillbyns matvaruaffär och bensinstationen. Roger bor tillsammans med sin familj i Lillbyns största villa, belägen intill Lillsjön. Villan ligger ganska avskilt på en stor fastighet. Roger vill nu bygga ett nytt litet bostadshus nedanför villan, för att hans mamma ska kunna bo nära familjen. På platsen där Roger vill bygga huset står idag en fallfärdig lada som inte använts de senaste 40 åren. Mer information framgår av den skiss som infogas nedan. Rogers fastighet, likväl som de flesta fastigheterna i Lillbyn, ingår i ett av de områden som kommunen utpekat som lämpligt för landsbygdsutveckling i strandnära läge i översiktsplanen.

5 Sid 5 (8) Uppgift 4 a) Basgrupp 4 ska argumentera för att Roger ska få bygga bostadshuset på den plats han önskar. b) Basgrupp 5 ska argumentera för att Roger inte ska få bygga bostadshuset på denna plats. c) Basgrupp 6 ska sedan välja vilken av basgruppernas resonemang som ni ansluter er till. Efterbehandling av förorenad mark Utvecklingen av Sverige som industriland har efterlämnat ett stort antal områden som innehåller föroreningar. De flesta områden har förorenats under efterkrigstiden och fram till 1980-talet, men det har även förekommit att områden förorenats senare och det tillkommer fortfarande nya förorenade områden. Områden där föroreningar förekommer är t.ex. gamla gasverkstomter, deponier, industrifastigheter, bensinstationer och vattenområden med fibersediment. Bland föroreningarna förekommer de giftigaste tungmetallerna kvicksilver, kadmium, bly och arsenik och organiska föreningar som PCB, dioxiner, bekämpningsmedel och cancerogena PAH:er. Flera av dessa ämnen är numera förbjudna att använda. 2 På flera håll i landet är idag de förorenade områdena ett större miljöhot än de pågående miljöfarliga verksamheterna. 3 För att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö behöver förorenade områden undersökas och vid behov åtgärdas. I Sverige har drygt potentiellt förorenade områden identifierats. Av de identifierade områdena beräknas områden kunna utgöra mycket stora risker för människors hälsa och miljön (riskklass 1) och cirka områden beräknas innebära stora risker (riskklass 2). 4 2 NV Rapport 5608 Förorenade områden och fysisk planering, september 2006, sida NV hemsida, Prop. 2008/09:217 Miljöbalkens försäkringar och avhjälpande av förorenade områden m.m. sida

6 Sid 6 (8) I 2011 års lägesrapport till regeringen konstaterade Naturvårdsverket att totalt 1740 objekt efterbehandlats färdigt varav 140 riskklass 1-objekt och 1600 riskklass 2-objekt, och att efterbehandling pågick vid ca 270 objekt. 5 För majoriteten av de efterbehandlade objekten har åtgärderna finansierats av verksamhetsutövare genom tillsynsverksamhet (tillsynsobjekt). En minoritet av objekten åtgärdas med skattepengar (bidragsobjekt). 6 Det är dock främst de mindre allvarliga föroreningsskadorna som åtgärdas av verksamhetsutövare (risklass 2, 3 och 4) medan mer än hälften av de allvarligaste fallen (riskklass 1) finansieras med skattepengar. 7 Efterbehandling och andra reparativa krav regleras övergripande i 2 kap. 8 miljöbalken. Särskilda regler finns i balkens 10 kapitel. Detta kapitel upphävdes och ersattes med ett nytt 10 kapitel den 1 augusti 2007 som ett led i att införa den reglering som krävdes för att Sverige skulle uppfylla EU:s miljöansvarsdirektiv 8. Terminologin när det gäller föroreningsskador har i viss mån förändrats i det nya 10 kapitlet och regler om allvarliga miljöskador har tillkommit. De äldre bestämmelserna gäller dock fortfarande i fråga om miljöskador som orsakats av utsläpp, händelser eller tillbud som har ägt rum före den 1 augusti 2007, eller som ägt rum senare men härrör från verksamhet eller åtgärd som avslutats före den 1 augusti Detta innebär att det huvudsakligen är kapitlets äldre lydelse som kommer att tillämpas i praktiken under en lång tid framöver. 10 Den äldre lydelsen av 10 kapitlet bifogas. Scenario Under åren 1969 till 1995 bedrevs det tryck- och vakuumimpregnering av trä på en industrifastighet. Impregneringen skedde i ståltub med CCA- medel (koppar, krom, arsenik), CCP (koppar, krom, fosfor) samt en rad olika lösningsmedelsbaserade impregneringsmedel. Träbehandling AB drev verksamheten under år 1969 till 1990 då fastigheten med byggnader, industritillbehör samt övrig utrustning som ingick i verksamheten på fastigheten köptes upp 5 NV rapport Lägesbeskrivning av efterbehandlingsarbetet i landet 2011 (dnr NV ) sida 9. 6 Se t.ex. NV rapport Lägesbeskrivning av efterbehandlingsarbetet i landet 2008 (Regeringskansliets dnr M2009/760/Kk) sida NV rapport Lägesbeskrivning av efterbehandlingsarbetet i landet 2011 (dnr NV ) sida 9. 8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador. 9 Övergångsbestämmelserna till SFS (2007:660) punkt NV rapport 5978 Att välja efterbehandlingsåtgärd, september 2009, sida 15.

7 Sid 7 (8) av Bröderna Olssons impregnering AB (nedan Broi). Efter att Broi köpte upp fastigheten år 1990 fortsatte bolaget att bedriva träimpregneringsverksamhet till och med år 1995 då bolaget övergick till att bedriva annan (ej förorenande) verksamhet på fastigheten. I den inventering enligt MIFO fas 1 11 som gjorts har det aktuella området utpekats som ett riskklass 2-område d.v.s. ett område som anses innebära en hög risk för hälsan och miljön. Känsligheten för området bedöms enligt MIFO till mycket hög eftersom fastigheten är centralt belägen, omgiven av bostäder och saknar inhägning. Det har konstaterats att fastigheten är förorenat med arsenik och det föreligger starka misstankar om att fastigheten även är förorenad med ämnen från övriga medel som användes vid impregneringsverksamheten. Mot bakgrund av ovanstående har länsstyrelsen förelagt Broi att genomföra en översiktlig miljöteknisk undersökning och riskklassning motsvarande MIFO fas 2. Därefter har länsstyrelsen förelagt Broi att efterbehandla marken så att området ska uppfylla kraven för mindre känslig markanvändning (MKM), vilket företaget gjort. Med MKM avses bland annat användning av mark för kontor, handel, industri, trafikanläggningar och dylikt. I början av år 2006 köpte Fastighetsbolaget Nordstjärnan AB (nedan Nordstjärnan) upp industrifastigheten av Broi för att bygga bostäder där i form av friliggande villor och radhus. För att kunna bygga bostäder så inledde Nordstjärnan de efterbehandlingsåtgärder 12 som krävs för känslig markanvändning (KM) som är den föroreningsnivå som anses godtagbar då marken ska användas för t.ex. bostäder. När Nordstjärnan sanerat större delen av fastigheten så upptäcktes en ny föroreningsskada som tidigare varit okänd (som också den beror på den tidigare impregneringsverksamheten). Nordstjärnan menar att de inte har några mer pengar att använda för att sanera marken och de vill att länsstyrelsen förelägger Broi att sanera den nya skadan så att marken uppnår det som krävs för KM. Broi har skickat in ett avtal som tidigare varit okänt för länsstyrelsen. I avtalet, som slutits mellan Broi och Nordstjärnan i samband med köpet, så framgår det tydligt att Nordstjärnan 11 Metod för inventering av förorenade områden där en riskbedömning görs genom att väga samman föroreningsnivå, föroreningarnas farlighet, spridningsförutsättningar samt områdets känslighet och skyddsvärde. MIFO-modellen är indelad i två faser, där fas 1 omfattar en orienterande studie och riskklassning och fas 2 en översiktlig undersökning och en ny riskklassning. 12 Med efterbehandlingsåtgärder menas åtgärder som syftar till att reducera risker, föroreningsmängder eller andra effekter av föroreningar på en plats.

8 Sid 8 (8) från och med överlåtelsen övertar allt ansvar för alla kända och okända föroreningar som finns på fastigheten. Den senaste upptäckta skadan är av allt att döma så pass allvarlig och omfattande att den bör utredas och antagligen åtgärdas. Uppgift 5 a) Hur ska tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) hantera detta? Ska någon och i så fall vem föreläggas att göra något åt den senast upptäckta skadan? Är det i så fall 26 eller 10:e kapitlet som ska användas? Basgrupp 4 b) Har avtalet någon betydelse för tillsynsmyndighetens agerande (är avtalet bindande för tillsynsmyndigheten)? Basgrupp 5 c) Om sanering blir aktuellt, hur pass långtgående sanering ska tillsynsmyndigheten då kräva? MKM? KM? beror svaret på vem som ska sanera? Basgrupp 6