Bilaga 2. Juridiska förutsättningar

Transkript

1 Stöd för rätt sjukskrivning ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Landsting Bilaga 2 Rapport Stöd för rätt sjukskrivning 2016 Juridiska förutsättningar Manolís Nymark Version 1.0

2 2 Inledning Försäkringskassans prognoser visar att sjukskrivningarna ökar både i omfattning och i längd. Sjukskrivning är en viktig del av vård och behandling, men forskning visar också att långvariga sjukskrivningar kan leda till sämre hälsa, ekonomi och relationer. Idén bakom projektet Stöd för rätt sjukskrivning, SRS, är att förbättra för alla inblandade i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, inklusive individen själv. Ett gemensamt ITbaserat bedömningsstöd kan bidra med ett samlat kunskapsunderlag för att läkare ska kunna utfärda läkarintyg med större träffsäkerhet samt hjälpa hälso- och sjukvården att identifiera individer som har behov av specifika eller samordnade insatser. I framtiden skulle bedömningsstödet också kunna användas som ett stöd för arbetsgivare och av individen själv för att kunna ta en aktiv del i sin egen rehabilitering. Förutsättningarna för att skapa ett bedömningsstöd utreddes i en förstudie Slutsatserna var att det både ur ett juridiskt och tekniskt perspektiv är möjligt att utveckla ett bedömningsstöd och att läkare inom hälso- och sjukvården efterfrågar ett bättre stöd för att göra individuella bedömningar. Under 2016 har projektet genomfört ytterligare utredningsarbete inom tre områden: Juridiska förutsättningar förslag om ansvar och roller för bedömningsstödet avseende personuppgifter samt ansvar för utveckling, drift och förvaltning. Kostnads- och nyttoanalys identifiera och jämföra kostnader med nyttor ur både ett kort- och långsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv för ett bedömningsstöd infört i hälso- och sjukvården. Verksamhetsanalys användarbehov och prototyptester, etisk analys, utredning om insatser för återgång i arbete, insatsförteckning och fördjupad utredning om prediktiva modeller. Projektet har finansierats via Socialdepartementet genom överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. SKL har ansvarat för projektet och har tillsammans med Försäkringskassan utgjort projektets styrgrupp. Utredningsarbetet påbörjades i januari 2016 och slutredovisades till Socialdepartementet i oktober Utredningsarbetet har utförts av en arbetsgrupp med bred kompetens och med stor samlad erfarenhet av nationella e-hälsoprojekt. Delar av utredningsarbetet har utförts av och med forskare och biostatistiker från Karolinska Institutet. Denna delrapport redovisar endast en del av projektets arbete. Huvudrapport med en sammanfattning av hela projektets resultat samt övriga delrapporter, går att få genom att kontakta cecilia.alfven@skl.se. Mer information om projektet Stöd för rätt sjukskrivning finns på SKL:s webbplats: vningstod.5229.html

3 3 Sammanfattning Detta dokument innehåller en rättsutredning av behandling av personuppgifter inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen för att tidigt kunna identifiera enskilda individer med risk för långtidssjukskrivning samt insatser som kan minska behovet av sjukskrivning och ge ökad återgång till arbetet. Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har skilda roller i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Hälso- och sjukvården är ansvarig för den kliniska behandlingen och rehabiliteringen av enskilda. Försäkringskassan är ansvarig för beslut om förmåner enligt socialförsäkringen, till exempel sjukpenning, samt att samordna rehabiliteringsinsatser. I denna del stöder hälso- och sjukvården Försäkringskassan genom att dokumentera diagnos, funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar, uppgivna arbetskrav och bedömd arbetsförmåga hos en enskild individ i ett medicinskt underlag, bland annat i ett läkarintyg. Informationen i läkarintyget ligger till grund för Försäkringskassans beslut. En läkares bedömningar i ett läkarintyg innebär alltså ingen ovillkorlig rätt till sjukpenning utan är ett underlag för beslut. Om man tidigt kan identifiera vilka individer som behöver särskilda insatser kan långtidssjukskrivning (i relation till aktuellt tillstånd eller sjukdom) lättare undvikas och förebyggas. Syftet med SRS-projektet är att utveckla en IT-baserad tjänst som kan göra sådana bedömningar (Bedömningsstödet). Tjänsten är avsedd att enbart användas inom hälsooch sjukvården. Det är viktigt att framhålla att Bedömningsstödet inte är ett medicinskt beslutsstöd. Det tillhandahåller en rekommendation om risk för sjukskrivning och effektiva insatser baserad på statistik kunskap om patientens ålder, kön, civilstånd och tidigare sjukdomar. Det medicinska ansvaret kvarstår hos läkarens, liksom Försäkringskassans handläggares egen professionella bedömning av individens behov. Syfte och frågeställningar med rättsutredningen Syftet med rättsutredningen har varit att undersöka om en alternativ myndighet har samma eller bättre förutsättningar än Försäkringskassan att ta ett juridiskt ansvar för Bedömningsstödet med utgångspunkt från bland annat gällande rätt och övergripande uppdrag. Rättsutredningen har också bedömt om en ny, tillskapad myndighet är lämplig att ansvara för tjänsten. Uppdraget har inte varit att utreda Försäkringskassan roll och ansvar för Bedömningsstödet. Den frågan har utretts i SRS-projektets förstudie. 1 Bedömningen i förstudien kvarstår, nämligen att Försäkringskassan har i nuläget lagstöd för att behandla personuppgifter för de olika ändamål som aktualiseras i Bedömningsstödet, och att myndigheten därför bedöms lämplig att ansvara för stödet som helhet. Vidare har uppgiften varit att granska ett förslag till ett Bedömningsstöd för användning enbart inom hälso- och sjukvården. Utredningsuppdraget är i linje med den parlamentariska 1 Förstudierapporten Stöd för rätt sjukskrivning, (dnr FK: , dnr SKL: 14/3621).

4 4 socialförsäkringsutredningens förslag att skapa ett bedömningsstöd för hälso- och sjukvården (SOU 2015:21). Försäkringskassans behov och nytta av ett Bedömningsstöd är alltså inte föremålet för uppdraget. Därmed inte sagt att Försäkringskassan skulle sakna behov och nytta av ett stöd motsvarande Bedömningsstödet i framtiden. Försäkringskassan är en viktig uppgiftslämnare Försäkringskassan är viktig för Bedömningsstödets försörjning av uppgifter, oavsett myndighetens eget behov av stöd av tjänsten. Informationen kan lämnas ut på två olika sätt, för två olika ändamål. Ändamål A är att förse en kunskaps- och kvalitetssäkringsdatabas i Bedömningsstödet med data om sjukskrivningar som kan användas för att utveckla och kvalitetssäkra de prediktiva modeller som är en del av Bedömningsstödet (SRS Kunskapsdatabas). För ändamål A kan utlämning av data ske vid ett fåtal tillfällen per år, antingen elektroniskt eller på annat sätt. Ändamål B är att löpande förse den operativa delen av Bedömningsstödet med aktuella individspecifika uppgifter, exempelvis individens konsumerade sjukskrivning under en viss tidsperiod (SRS-tjänsten). Informationen är central för bedömningens kvalitet, eftersom forskning visar att individens sjukskrivningshistorik är en av de mest avgörande prognosfaktorerna. Projektets utvärdering med läkare och rehabkoordinatorer visar också att denna uppgift är en av de mest efterfrågade från hälso- och sjukvården, tillsammans med information om Försäkringskassans uppgift om var individen befinner sig i den så kallade rehabiliteringskedjan. För ändamål B behöver ett utlämnande av uppgifter ske elektroniskt varje gång hälso- och sjukvården använder Bedömningsstödet och, med individens samtycke, efterfrågar uppgifter om den aktuella individen. Detta kan jämföras med den utveckling som skett inom tjänsten SSBTEK (Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd) där Försäkringskassan, som en av flera uppgiftslämnare till tjänsten, har utvecklat ett tekniskt gränssnitt för att kunna överföra informationen. Försäkringskassan lämpligast som juridiskt ansvarig Rättsutredningen ger vid handen att SRS-projektets tidigare bedömning i förstudien består, nämligen att Försäkringskassan i jämförelse med de alternativa myndigheter som granskats, inklusive en ny tillskapad myndighet, är juridiskt bäst lämpad att ansvara för ett Bedömningsstöd som ska erbjudas hälso- och sjukvården. Skälen är många. Försäkringskassan är ansvarig myndighet för handläggning av förmåner enligt socialförsäkringen. Myndigheten har också ansvar för att samordna rehabiliteringsinsatser på individnivå. Försäkringskassan har vidare enligt regeringens instruktion till myndigheten en rad andra uppgifter som stämmer väl överens med Bedömningsstödets syften. Försäkringskassan har dessutom lagstöd för att behandla personuppgifter i Bedömningsstödet. Slutligen är Bedömningsstödet beroende av datautlämning från Försäkringskassan som har tillgång till merparten av all relevant information inom området.

5 5 Drift och utveckling kan läggas på andra aktörer Ett bedömningsstöd för sjukskrivning kommer att innehåller bland annat känsliga personuppgifter om individers hälsa, exempelvis uppgift om diagnos. Hanteringen av dessa uppgifter måste följa gällande rätt. För hantering av personuppgifter finns två centrala och ofta använda roller som olika organisationer kan inneha och avtala med varandra om. Rollen personuppgiftsansvarig, PUA, är normalt den juridiska person eller den myndighet som behandlar personuppgifter i sin vanliga verksamhet. I rollen som PUA bestämmer myndigheten vilka uppgifter som ska behandlas i tjänsten och vad de ska användas till. Den personuppgiftsansvariga myndigheten kan överlåta den faktiska och praktiska behandlingen av personuppgifter till ett personuppgiftsbiträde, via avtal. Däremot kan själva personuppgiftsansvaret inte överlåtas. Det är alltid den personuppgiftsansvarige som ytterst svarar för att personuppgiftsbehandlingen är laglig. Rollen personuppgiftsbiträde, PUBA, är en juridisk eller fysisk person som på uppdrag av en personuppgiftsansvarig behandlar personuppgifter för dennes räkning. Behandlingen innebär den praktiska hanteringen, exempelvis genom att drifta och utveckla en elektronisk tjänst. Ett PUBA finns alltid utanför den personuppgiftsansvariges organisation. Eftersom det finns två olika ändamål för hanteringen av personuppgifter i Bedömningsstödet är bedömning att rollen PUBA kan innehas av olika aktörer. En grundläggande insikt från den uttömmande juridiska utredning som gjordes under projektets förstudie, och som kvarstår, är att Försäkringskassan har lagstöd för att vara PUA för båda ändamålen. Rollen som PUBA kan däremot ligga på den aktör som är mest lämpad att hantera ändamål A respektive B. För ändamål A att bygga kunskap om, och kvalitetssäkra prediktionsfaktorer som påverkar sjukskrivningens längd (SRS Kunskapsdatabas) kan ett universitet eller Socialstyrelsen vara lämplig i rollen som PUBA. Det kan också visa sig finnas ett intresse hos Försäkringskassan för att, utöver det juridiska personuppgiftsansvaret, även ta ansvar för att drifta och utveckla en kunskapsbyggande databas som är så näraliggande myndighetens eget uppdrag. Detta är i så fall också möjligt, och databasen behöver då ingen ytterligare aktör som PUBA. För ändamål B operativ användning av Bedömningsstödet inom hälso- och sjukvården (SRS-tjänsten) kan exempelvis Inera AB vara PUBA. Inera har redan motsvarande roll i förhållande till lokala vårdgivare inom ett flertal nationella elektroniska tjänster för vård- och omsorgsområdet, till exempel Intygstjänsten som också är ett stöd för vården i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bör lämpligen ta ett övergripande förvaltningsansvar för Bedömningsstödet som helhet och i samråd med Försäkringskassan överlåta drift och utveckling till lämpliga aktörer, eventuellt efter en offentlig upphandling. 2 Det juridiska personuppgiftsansvaret kvarstår hos Försäkringskassan och de övriga aktörer som lämnar ut uppgifter till eller erhåller uppgifter från Bedömningsstödet. Ansvaret mellan 2 Upphandlingsfrågor är inte ett föremål för denna rättsutredning.

6 6 parterna regleras med hjälp av personuppgiftsbiträdesavtal och samverkansavtal, på samma sätt som för tjänsten SSBTEK. Behovet av författningsstöd Det bedrivs ett intensivt utredningsarbete vid Regeringskansliet för att analysera konsekvenserna av den nya europeiska dataskyddsförordningen med avseende på nuvarande registerförfattningar, tryckfrihetsförordningen samt behovet av ny reglering. Det analysarbetet beräknas vara avslutat halvårsskiftet Det är svårt i nuläget att bedöma resultatet av det analysarbetet. Eftersom dataskyddsförordningen kräver att bland annat behandling av känsliga personuppgifter ska regleras nationellt, till exempel uppgifter om hälsa i Bedömningsstödet, kan det förväntas att Försäkringskassans nuvarande lagstöd för att behandla personuppgifter i sin verksamhet, inklusive personuppgifter i Bedömningsstödet enligt den bedömningen som gjordes i SRS-projektets förstudie, kommer att bestå när förordningen träder i kraft den 25 maj Beträffande ändamål A (SRS Kunskapsdatabas) förordas emellertid en ny registerförfattning för att reglera personuppgiftsbehandlingen i en kunskaps- och kvalitetssäkringsdatabas för Bedömningsstödet med Försäkringskassan som personuppgiftsansvarig. Därutöver krävs nya bestämmelser som reglerar en uppgiftsskyldighet för bland annat Försäkringskassan, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen, E-hälsomyndigheten med flera för att möjliggöra automatiserade utlämnanden till Bedömningsstödets båda ändamål.

7 Stöd för rätt sjukskrivning 7 Utredningens innehåll Inledning 2 1 Bakgrund och uppdrag Förstudien SRS Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Nytt uppdrag 2016 att utreda Bedömningsstödet Mål, uppdrag och avgränsningar Utgångspunkter Rättsutredningens olika delar Frågeställningar att besvara Godkännandekriterier Metod 17 2 Förstudien Stöd för Rätt Sjukskrivning Bakgrund Förstudien SRS Två lösningsförslag för Bedömningsstödet Hälso- och sjukvårdens Bedömningstjänst vid sjukskrivning 21 3 Informationskällor för Bedömningsstödet Inledning Informationskällor för ändamål A (SRS kunskapsdatabas) Kunskapsuppbyggnad Kvalitetssäkring Informationskällor MiDAS Hälsodataregister Dödsorsaksregistret Läkemedelsregistret Receptregistret LISA Informationskällor för ändamål B (SRS-tjänsten) Kort om sjukskrivningsprocessen Informationskällor Läkemedelsförteckningen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialförsäkringsdatabasen 43 4 Alternativt ansvariga för Bedömningsstödet Inledning Socialstyrelsen Försäkringskassan 47

8 Stöd för rätt sjukskrivning E-hälsomyndigheten Landsting 50 5 Gällande rätt Inledning Grundläggande bestämmelser om skyddet för den personliga integriteten Personuppgiftslagen Hälso- och sjukvårdslagen Socialförsäkringsbalken Patientdatalagen Lagen om hälsodataregister Lagen om receptregister Läkemedelsförteckningen Lagen om den officiella statistiken Sekretess och tystnadsplikt 63 6 Allmänna dataskyddsförordningen 66 7 Myndigheters arbetsformer Inledning Myndigheternas arbetsformer förändras Nya samarbetsformer ställer regelverket på prov Outsourcing är en form av verksamhetsutveckling Outsourcing av uppgifter som omfattas av sekretess 70 8 Molntjänster och outsourcing Inledning Det finns både nyttor och risker med molntjänster Publika respektive privata moln Exempel på molntjänster inom offentliga sektorn SSBTEK Strategier och omfattning Vilka funktioner utkontrakteras? Outsourcing som rör e-förvaltning IT-drift och anknytande tjänster Stödtjänster Utveckling av verksamhet och IT-lösningar Elektronisk kommunikation 83 9 Analys Analysavsnittets disposition 84

9 Stöd för rätt sjukskrivning Utvärdering av förordade aktörer Juridiska utgångspunkter för utvärderingen E-hälsomyndigheten Landsting Socialstyrelsen Ny statlig myndighet Utvärdering med utgångspunkt från dataskyddsförordningen Samtycke eller författningsstöd för personuppgiftsbehandlingen Dataskyddsförordningen blir direkt tillämplig på myndigheter Nationell reglering krävs fortsättningsvis trots förordningen Nationella begränsningar av vissa skyldigheter och rättigheter ska regleras Kompletterande regler krävs för behandling av känsliga personuppgifter Krav på förhandstillstånd för vissa integritetskänsliga behandlingar Överväganden Försäkringskassan är bäst lämpad att ansvara för Bedömningsstödet Samverkansformer för Bedömningsstödet Samverkan kring ändamål B (SRS-tjänsten) Rollerna personuppgiftsansvarig respektive personuppgiftsbiträde Förstudiens resultat Inera kan utföra drift för ändamål B (SRS-tjänsten) En federativ arkitektur förordas Elektroniskt informationsutbyte i den federativa lösningen kräver författningsstöd Samverkan kring ändamål A (SRS kunskapsdatabas) Förstudiens resultat En författningsreglerad forskningsdatabas förordas Ett universitet, Socialstyrelsen eller Försäkringskassan själv kan utföra drift för ändamål A (SRS kunskapsdatabas) Förvaltning Behov av författningsstöd 117 Centrala begrepp 1 1. Några centrala begrepp i utredningen Behandling Hälso- och sjukvård Personuppgifter Personuppgiftsansvarig Personuppgiftsbiträde Registrerad Sekretess Sekretessbrytande bestämmelse Socialtjänst Tystnadsplikt Uppgiftsskyldighet Vård- och omsorg 2

10 Stöd för rätt sjukskrivning 10 1 Bakgrund och uppdrag Detta kapitel innehåller en redogörelse för bakgrunden till utredningen, uppdrag och avgränsningar samt frågeställningar. 1.1 Förstudien SRS Under ett antal år har regeringen tecknat överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, om statligt stöd till olika förbättringsåtgärder inom hälso- och sjukvården, den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Syftet är att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågorna. Med stöd av finansiering från sjukskrivningsmiljarden genomförde SKL och Försäkringskassan under perioden januari 2014 oktober 2015 en förstudie för att utvärdera ett IT-baserat bedömningsstöd (Bedömningsstödet) för de olika aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Förstudien Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) avrapporterade sin utvärdering i oktober 2015 till Socialdepartementet. I förstudierapporten 3 konstaterar SKL och Försäkringskassan att det går att utveckla ett Bedömningsstöd som utifrån statistik och relevanta prognosfaktorer kan ge en individuell prediktion av sjukskrivningslängd och omfattning samt därefter bidra till en tidig identifiering av individer som har behov av specifika eller samordnade insatser för återgång i arbete. Den tekniska lösningen kan enligt SKL och Försäkringskassan bygga på utveckling av prediktiva modeller som predicerar sjukskrivningens omfattning. Dessa modeller bedömer SKL och Försäkringskassan kräver stora och återkommande mängder data från bland annat Försäkringskassan. SKL och Försäkringskassan framhåller dock i förstudierapporten att Bedömningsstödet inte är ett medicinskt beslutsstöd eftersom det inte rör sig om medicinska rekommendationer utan om statistiskt baserade faktorer som påverkar återgång till arbetet i positiv eller negativ riktning. Den medicinska bedömningen av enskilda kvarstår enligt SKL och Försäkringskassan hos ansvarig läkare, liksom den professionella bedömningen hos Försäkringskassans handläggare. I förstudien utförde SKL och Försäkringskassan en författningsanalys. 4 Författningsanalysen gav vid handen att Försäkringskassan har stöd i lag för att behandla personuppgifter för de olika ändamål som aktualiseras i Bedömningsstödet, och att myndigheten därför bedömdes lämplig att ansvara för stödet. Några större författningsändringar var inte påkallade. Andra aktörer som utreddes fick avfärdas i brist på lagstöd. Utveckling och drift bedömdes kunna läggas på annan part, till exempel Inera AB eller E-hälsomyndigheten på uppdrag av Försäkringskassan, såvida Försäkringskassan inte hade kapacitet att ta det fulla ansvaret för stödet. 3 Förstudierapporten Stöd för rätt sjukskrivning, (dnr FK: , dnr SKL: 14/3621). 4 Stöd för rätt sjukskrivning (SRS), Behandling av personuppgifter i SRS Bedömningsstöd - En författningsanalys inom ramen för förstudien SRS,

11 Stöd för rätt sjukskrivning Parlamentariska socialförsäkringsutredningen I februari 2015 lämnade den parlamentariska socialförsäkringsutredningen sitt slutbetänkande till regeringen (SOU 2015:21). Kommittén hade i uppdrag att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. I syfte att öka hälso- och sjukvårdens engagemang i sjukskrivningsprocessen förslår utredningen bland annat att ett bedömningsstöd för hälso- och sjukvården ska införas. 5 Stödet ska bidra till att tidigt identifiera insatser som kan minska behovet av sjukskrivning och ge ökad återgång i arbete. Stödet ska också bidra till att prognostisera risken för långtidssjukskrivning. Tanken är enligt utredningen att ett sådant bedömningsstöd ska bidra till att ytterligare utveckla dialogen med patienten kring sjukskrivningens fördelar och risker, samt kring vilka insatser som kan övervägas för att öka möjligheterna för återgång i arbete eller sysselsättning. Stödet bör också, menar utredningen, kunna bidra med kunskap om vilka insatser som visat sig effektiva för olika grupper. Bedömningsstödet bör vidare enligt utredningen kunna bidra till en ökad samverkan och samsyn mellan olika parter i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Utredningen föreslår att en fortsatt utveckling ska ske av det pågående utvecklingsarbetet mellan Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och hälso- och sjukvårdens representanter. Staten ska lämna ekonomiskt bidrag till utvecklingsarbetet. 1.3 Nytt uppdrag 2016 att utreda Bedömningsstödet Den 15 december 2015 träffade regeringen och SKL en ny överenskommelse om insatser inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsområdet för Under villkor 7 i överenskommelsen, Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning, förklarar regeringen och SKL att de inte är beredda att påbörja utvecklingen av ett Bedömningsstöd utan att först ansvarsfördelningen mellan, och uppdrag till, berörda aktörer har klarlagts. Regeringen och SKL träffade därför en överenskommelse om ett nytt uppdrag enligt följande (s. 19): SKL får använda högst 5 miljoner kronor för att tillsammans med Försäkringskassan och i tillämpliga delar Socialstyrelsen vidta de insatser som bedöms nödvändiga för att utarbeta ett förslag om hur ansvaret för utveckling, drift och förvaltning av bedömningsstödet kan utformas. De juridiska konsekvenserna av förslaget ska redovisas, liksom kostnads-, nytto- och verksamhetsanalyser. 1.4 Mål, uppdrag och avgränsningar Med överenskommelsen som grund har SRS-projektet formulerat följande projektmål. 7 5 SOU 2015:21 s En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. 7 Projektplan 2016.

12 Stöd för rätt sjukskrivning 12 Att utarbeta förslag om hur ansvaret för utveckling, drift och förvaltning av Bedömningsstödet kan utformas för hälso- och sjukvården. De juridiska konsekvenserna av förslaget ska redovisas, liksom kostnads-, nytto- och verksamhetsanalyser. Som framgår av projektmålet är utgångspunkten för uppdraget inte att utreda Försäkringskassan roll och ansvar för Bedömningsstödet. Den frågan har utretts i förstudien. Bedömningen i förstudien kvarstår, nämligen att Försäkringskassan har i nuläget lagstöd för att behandla personuppgifter för de olika ändamål som aktualiseras i Bedömningsstödet, och att myndigheten därför bedöms lämplig att ansvara för stödet. Frågan som alltså ska besvaras är om någon av de alternativa aktörer som enligt projektplanen ska utredas har samma, eller bättre, förutsättningar som Försäkringskassan att ta ett juridiskt ansvar för Bedömningsstödet med utgångspunkt från bland annat gällande rätt och övergripande uppdrag. Uppdraget är vidare enligt överenskommelse mellan SKL, Försäkringskassan och Socialdepartementet att utarbeta ett förslag till ett Bedömningsstöd för användning enbart inom hälso- och sjukvården. 8 Utredningsuppdraget är i linje med den parlamentariska socialförsäkringsutredningens förslag att skapa ett bedömningsstöd för hälso- och sjukvården (se avsnitt 1.2). Försäkringskassans behov och nytta av ett Bedömningsstöd är alltså inte föremålet för uppdraget. Därmed inte sagt att Försäkringskassan skulle sakna behov och nytta av ett stöd motsvarande Bedömningsstödet i framtiden. Försäkringskassan är dessutom viktig för Bedömningsstödets försörjning av uppgifter, oavsett myndighetens egna av behov av stöd av tjänsten. Om Bedömningsstödet realiseras i framtiden måste Försäkringskassan kunna leverera uppgifter tidigast 2018, helt eller delvis automatiserat, om enskilda individers sjukdomshistorik; uppgifter som är absolut nödvändiga både för att bygga upp kunskap om och förfina prediktionsmodeller samt för att användas i det specifika patient-läkarmötet för att bedöma risk för sjukskrivning och sjukskrivningslängd för en viss individ. Uppdraget är att utreda om andra aktörer än Försäkringskassan kan få i uppdrag att vara personuppgiftsansvarig för de olika ändamål för personuppgiftsbehandling som är nödvändiga för att få till stånd ett fungerande Bedömningsstöd. En sådan aktör är i behov av uppgifter från ett flertal olika myndigheter och enskilda, till exempel uppgifter om 1. diagnoser, sjukdomshistorik, befolkningsuppgifter och sjukskrivningar för att skapa prediktionsmodeller. 2. diagnos, personnummer och sjukdomshistorik kring enskilda individer för att bedöma sjukskrivningslängd och rehabiliterande insatser. 8 Den 13 april 2016 beslutade styrgruppen under förutsättning att Socialdepartementet godkänner det och inom ramen för överenskommelsen 2016, att projektet endast utreder ett bedömningsstöd för hälso- och sjukvården som inte utvecklas, drivs eller förvaltas av Försäkringskassan.

13 Stöd för rätt sjukskrivning Utgångspunkter Till skillnad från den föregående juridiska analysen har SKL fria händer att föreslå ett nytt författningsstöd. Finns behov av nytt författningsstöd för en ändamålsenlig, långsiktig och ansvarstagande organisation och förvaltning av Bedömningsstödet ska inte ett fullständigt författningsförslag presenteras utan endast en övergripande reglering. En ytterligare utgångspunkt för uppdraget är den antagna europeiska förordningen för persondataskydd (allmänna dataskyddsförordningen) som träder i kraft 25 maj Med hänsyn till att förordningen ger utrymme för nationell reglering och att pågående statliga utredningar och departementala analyser av befintliga registerförfattningar inte förväntas vara slutförda vid projektets avrapportering i oktober 2016, ingår det i uppdraget att åtminstone presentera en enklare konsekvensanalys av den nya ordningen på persondataskyddsområdet. En föreslagen organisationslösning ska slutligen analyseras med utgångspunkt från SSBTEK (Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd). Genom tjänsten kan handläggare inom socialtjänstens verksamhetsområde få information från A- kassorna, Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket om enskildas ekonomiska situation. Försäkringskassan driftar SSBTEK. Om möjligt ska valda delar i SSBTEK användas för att beskriva arkitektur, förvaltning och ansvarsfördelning. 1.6 Rättsutredningens olika delar Rättsutredningen består i huvudsak av två delar. Indelningen utgår från de olika ändamål, eller syften, för personuppgiftsbehandling som aktualiseras i Bedömningsstödet och som identifierades i förstudierapporten Stöd för Rätt Sjukskrivning (se avsnitt 1.1): En kunskapsuppbyggande behandling av personuppgifter En tillämpande (operativa) behandlingen av personuppgifter En kvalitetssäkrande behandling av personuppgifter För enkelhetens skull har dessa tre ändamål slagits samman till två (se figur 1). Utredningen har således utrett ansvaret både juridiskt och i övrigt för utveckling, drift och förvaltning av Bedömningsstödet beträffande följande ändamål: A. Utveckling och kvalitetssäkring av prediktiva modeller för Bedömningsstödet, och B. Operativ daglig drift och användning av Bedömningsstödet. Ändamål A (SRS Kunskapsdatabas) Ändamål A (SRS Kunskapsdatabas) är att förse en kunskaps- och kvalitetssäkringsdatabas med data om sjukskrivningar som kan användas för att utveckla och kvalitetssäkra de prediktiva modeller som är en del av Bedömningsstödet (se figur 1). För ändamål A kan utlämning av data ske vid ett fåtal tillfällen per år, antingen elektroniskt eller på annat sätt.

14 Stöd för rätt sjukskrivning 14 Inom område A har utredningen enligt projektplanen att utgå från att den utvecklingsansvarige aktören förfogar över en kunskaps- och kvalitetssäkringsdatabas och ett analysverktyg. Kunskaps- och kvalitetssäkringsdatabasen är en central funktion i Bedömningsstödet. Den ska användas både för att utveckla prediktionsmodeller och kvalitetssäkra desamma genom kontinuerlig jämförelse av Bedömningsstödets rekommendationer och faktiskt utfall. Kunskaps- och kvalitetssäkringsdatabasen behöver försörjas med uppgifter från olika informationskällor. Utredningen ska identifiera dessa nödvändiga källor samt vem eller vilka som ansvarar för dem. Rättsutredningen ska vidare inom ändamål A överväga vilken aktör som juridiskt är bäst lämpad för att ansvara kunskaps- och kvalitetssäkringsdatabasen. Rättsutredningen är avgränsad till ett selektivt urval aktörer som redovisas i avsnitt 4. Frågor avseende utveckling, drift och förvaltning av ändamål A berörs inte i rättsutredningen utan redovisas i bilagan Förvaltningsansvar för ett Bedömningsstöd. Ändamål B (SRS-tjänsten) Ändamål B (SRS-tjänsten) är att löpande förse den operativa tjänsten med aktuella individspecifika uppgifter, exempelvis individens konsumerade sjukskrivning under en viss tidsperiod (se figur 1). Informationen är central för bedömningens kvalitet, eftersom forskning visar att individens sjukskrivningshistorik är en av de mest avgörande prognosfaktorerna. SRS-projektets utvärdering med läkare och rehabkoordinatorer visar också att denna uppgift är en av de mest efterfrågade från hälso- och sjukvården, tillsammans med information om Försäkringskassans uppgift om var individen befinner sig i den så kallade rehabiliteringskedjan. Förutom Försäkringskassans uppgifter om individens sjukdomshistorik och sjukskrivningar kan Bedömningsstödet behöva individuppgifter om läkemedelsuttag hos E-hälsomyndigheten och befolkningsregistret hos Statistiska Centralbyrån (SCB). Rättsutredningen ska inte överväga om dessa och andra informationskällor är nödvändiga för Bedömningsstödet. Ytterligare studier och forskning krävs för en sådan bedömning. Rättsutredningen ska i stället ha dem som utgångspunkt för den juridiska analysen, bland annat i vad mån sådana uppgifter kan lämnas ut till Bedömningsstödet. För ändamål B behöver ett utlämnande av uppgifter ske elektroniskt varje gång hälso- och sjukvården använder Bedömningsstödet och, med individens samtycke, efterfrågar uppgifter om denne. Detta kan jämföras med den utveckling som skett inom tjänsten SSBTEK där Försäkringskassan, som en av flera uppgiftslämnare till tjänsten, har utvecklat ett tekniskt gränssnitt för att kunna överföra informationen. Inom ändamål B ska rättsutredningen enligt projektplanen utgå från att Bedömningsstödet utgörs av en central (nationell) e-tjänst, motsvarande flertalet av de tjänster som finns inom nationell ehälsa, till exempel Intygstjänsten. Tjänsten anropas av vårdgivarens patientadministrativa system och får en bedömning som svar.

15 Stöd för rätt sjukskrivning 15 Tjänsten är mottagare av de prediktionsmodeller som tas fram i kunskaps- och kvalitetssäkringsdatabasen. Utredningen ska vidare inom ändamål B överväga vilken aktör som juridiskt är bäst lämpad för att ansvara tjänsten. Utredningen är avgränsad till ett selektivt urval aktörer som redovisas i avsnitt 4. Hur utveckling, drift och förvaltning ska organiseras, liksom hur system- och integrationskomponenter som är behövliga för tjänsten bör utformas, berörs inte i rättsutredningen utan redovisas i bilagan Förvaltningsansvar för ett Bedömningsstöd. Fig. 1. Uppdragets olika delar. Tre alternativ för utlämnande av individspecifik information Inom ändamål B ska SKL överväga tre alternativa former eller lösningar för utlämnande av individrelaterade uppgifter från olika aktörer till Bedömningsstödet med utgångspunkt från följande aspekter integritet teknisk komplexitet svarstider, och robusthet

16 Stöd för rätt sjukskrivning 16 De tre alternativen är följande: 1. On-lineanrop från Bedömningsstödet till informationskällorna (decentraliserad lösning), dvs. fråga och svar mellan källa och ansvarig aktör. 2. Uppgifter hämtas från ett mellanlager i Bedömningsstödet (centraliserad lösning), dvs. den ansvariga aktören för Bedömningsstödet förfogar över ett nationellt register över sjukskrivningsinformation och annan värdefull information på individnivå. Datautlämning från källan till ansvarig aktör sker ett fåtal gånger per år. 3. En kombination av 1 och 2 där mellanlagringen mer fyller funktionen som säkerhet vid avbrott i online-funktionen. 1.7 Frågeställningar att besvara Rättsutredningen ska sammanfattningsvis besvara följande frågeställningar: 1. Vilken aktör eller kombination av aktörer bör juridiskt ansvara för Bedömningsstödet inom a. ändamål A (SRS Kunskapsdatabas) b. ändamål B (SRS-tjänsten) 2. Utredningen för dessa ändamål ska begränsas till följande aktörer: a. Socialstyrelsen b. E-hälsomyndigheten c. Landsting d. En ny statlig myndighet 3. Vilken typ av lösning rekommenderas för ändamål B (SRS-tjänsten)? a. En federativ lösning där personuppgifter hämtas vid informationskällan när behovet av att använda uppgifter uppstår. b. En centraliserad lösning där personuppgifter insamlas till ett nationellt myndighetsregister ( mellanlager ) c. En kombination av a. och b. 2. Vilka blir de juridiska konsekvenserna för ansvariga aktörer enligt punkt 1 för ändamålen A och B? Beakta behovet av nytt författningsstöd, personuppgiftsansvar, sekretess- och tystnadspliktsbestämmelser, myndighetens/organisationens uppgift enligt instruktion, olika elektroniska former för utlämnande av uppgifter, befintligt registeransvar. 3. Hur kan roller och ansvar för drift och förvaltning för Bedömningsstödet se ut, med beaktande av de alternativa aktörerna ovan och förslagen i förstudierapporten? I rättsutredningen ska behovet av registerförfattningar och praktiska lösningar med personuppgiftsbiträde beaktas. 1.8 Godkännandekriterier Godkännandekriterier för rättsutredningen är följande: Frågeställningarna ovan är besvarade. Eventuella undantag ska motiveras på ett tillfredställande sätt.

17 Stöd för rätt sjukskrivning 17 Rättsutredningen är granskad av sakkunniga och, om projektägare och projektledare finner det relevant, förankrad hos utvalda verksamhetsrepresentanter 1.9 Metod Rättsutredningen har bedrivits med kvalitativa metoder. Dessa har i huvudsak bestått av litteratur-, författnings- och rättsfallsstudier samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte med projektet och samverkande parter. Rättsutredningen har författats av Manólis Nymark i samråd med Pål Resare, förbundsjurist vid SKL. Rättsavdelningen vid Försäkringskassan genom Johanna Mörnefält delar bedömningarna i rättsutredningarna.

18 Stöd för rätt sjukskrivning 18 2 Förstudien Stöd för Rätt Sjukskrivning I kapitlet lämnas en redogörelse för slutsatser och rekommendationer i förstudien Stöd för Rätt Sjukskrivning (SRS) som avrapporterades i oktober 2015 till regeringen. 2.1 Bakgrund Sjukskrivningarna har de senaste åren ökat, och fortsätter att öka enligt Försäkringskassans prognoser, även om de fortfarande kan anses ligga på en relativt låg nivå. Fler blir sjukskrivna och sjukskrivningarna blir också längre, Sjukfrånvaron ökar i alla yrken, men mest bland kvinnor och framförallt i psykiska diagnoser. Aktuell forskning visar att långvariga sjukskrivningar kan medföra allvarliga risker för den som blir sjukskriven. Forskargruppen Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor på Karolinska Institutet har visat på risk för att individer drabbas av depression, försämrade arbetsmöjligheter, försämrad ekonomi och försämrade relationer vid långvariga sjukskrivningar. En av de mest allvarliga riskerna är en fördubblad självmordsrisk hos unga vuxna med aktivitetsersättning, en form av sjukpension som kan ges till personer mellan 19 och 30 år. Socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) har beskrivit vilka de största problemen idag är inom sjukskrivningsprocessen. Utredningen menar att några av de centrala punkterna är att alltför många sjukfall blir långvariga utan att tillräckliga utredningar och insatser har genomförts och att det saknas samlad kunskap om vilka insatser som görs, när och för vem de bör sättas in och om vilka effekter de ger. Utifrån detta förslår utredningen en rad reformer, bland annat att ett bedömningsstöd ska tas fram som kan användas för mer individanpassade bedömningar i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Det är viktigt att varje bedömning av en individs hälsotillstånd och påverkan på arbetsförmåga är rätt så att individen får en optimal sjukskrivningstid utifrån sitt behov. Lika väl som en lång sjukskrivning kan innebära en risk för individens möjlighet till återgång i arbetet, kan en för kort sjukskrivning få samma negativa påverkan. En läkare som ska bedöma om en person behöver sjukskrivas grundar sin bedömning på en dialog med patienten, sin egen kunskap och erfarenhet samt vägledningar som finns inom området. Den mest använda vägledningen är Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, FMB, som består av två delar. Den ena är övergripande principer för sjukskrivning, den andra rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga för olika diagnoser. FMB används som vägledning för frågor som läkare, Försäkringskassans handläggare och andra aktörer stöter på i samband med sjukskrivningar. FMB är ett kunskapsbaserat stöd för sjukskrivningslängd och tar ingen individuell hänsyn. FMB utgår från ett förväntat tillfrisknandeförlopp baserat på bland annat uppgifter från Försäkringskassan om sjukskrivningslängd för olika diagnoser.

19 Stöd för rätt sjukskrivning 19 Rätten till sjukpenning har den som har arbetsförmågan nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel enligt socialförsäkringsbalken. Lagtexten ger ingen vägledning avseende innebörden i begreppet arbetsförmåga vilket skulle kunna tolkas som att det kan betraktas som klart vad som avses. Den forskning som finns på området beskriver dock arbetsförmåga som ett mycket komplext och svårfångat fenomen där en individs samlade resurser ska matchas mot krav som ett givet arbete eller arbetslivet i stort ställer. 9 I ett försäkringsmedicinskt perspektiv ökar den komplexiteten ytterligare. Redan läkares bedömning av symtombild/diagnos och vad denna kan förväntas ha för konsekvenser för individens aktivitetsförmåga erbjuder uppenbara svårigheter. 10 Det som utgör en aktivitetsbegränsande smärta för en individ kan upplevas som ett fullt hanterbart tillstånd av en annan. Vidare ska individuella faktorer av reell betydelse för funktion och arbetsförmågan (till exempel allmänkondition, muskelstyrka, intelligens, psykisk uthållighet etc.) som inte påverkats av sjukdom heller inte ingå i bedömningen av individens arbetsförmåga i ett sjukskrivningssammanhang. Lägger man därtill stora svårigheter att objektivt fastställa vad ett givet arbete egentligen innehåller för belastningar står det klart att objektiva, säkra och valida bedömningar av arbetsförmåga är mycket svåra att göra. I praktiken har detta inneburit att individens egen utsago gällande funktion och arbetsförmåga fått stort genomslag i läkares sjukintyg. 11 Under 2013 beslutade ett antal aktörer att utreda ett mer individanpassat bedömningsstöd i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Bakom beslutet stod bland andra Försäkringskassan, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Vinnova. Projektet fick benämningen Stöd för Rätt Sjukskrivning (SRS). SRS-projektet startade i januari 2014 och finansierades sedermera inom ramen för regeringens och SKL:s årliga överenskommelser om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess, den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Försäkringskassan och SKL ansvarade gemensamt för projektet. Socialstyrelsen och andra intressenter fanns representerade i projektets styrgrupper och referensgrupper. Arbetet delredovisades till Regeringskansliet den 30 oktober 2014 och slutredovisades i en förstudierapport i oktober Förstudien SRS Målet för SRS förstudie var inte att bara förenkla arbetet för alla inblandade i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, inklusive individen själv, utan att också sätta individens behov, egenskaper och begränsningar i centrum samt att öka kvaliteten i de enskilda bedömningarna. Projektidén var att undersöka 9 Ludvigsson M, Begreppet arbetsförmåga vid sjukfrånvaro - en litteraturgenomgång. Linköpings Universitet Socialstyrelsen, Beslutsstöd i form av försäkringsmedicinska riktlinjer - En del av en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess, 2007, s Alexandersson K, m.fl., Läkares arbete med sjukskrivning - en enkätstudie. Landstinget Östergötland, Stockholms Läns landsting, 2005.

20 Stöd för rätt sjukskrivning 20 förutsättningarna för ett gemensamt IT-baserat bedömningsstöd som kunde bidra med ett samlat kunskapsunderlag så att läkare kan utfärda läkarintyg med större träffsäkerhet samt hjälpa hälso- och sjukvården och Försäkringskassan att identifiera individer som har behov av specifika eller samordnade insatser. Bedömningsstödet skulle också i en framtid kunna användas som ett stöd för arbetsgivare och av individen själv för att kunna ta en aktiv del i sin egen rehabilitering. Ett stor arbete lades på att undersöka möjligheten att bättre utnyttja kunskap om prognosfaktorer som påverkar sjukskrivningens omfattning. Utifrån sådan kunskap skulle mer träffsäkra prediktioner kunna ges om sjukskrivningslängd och omfattning för en enskild individ. Förstudien, som avrapporterades 12 till regeringen i oktober 2015, gav vid handen att det finns stora möjligheter att sammanställa och följa upp kunskap om hela sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, främst utifrån hälso- och sjukvårdens och Försäkringskassans befintliga dokumentation kring alla individer som blir sjukskrivna och som begär eller beviljas ersättning. Det finns kunskap om vilka faktorer som har betydelse för utfallet av en sjukskrivning. Men för att kunskapen ska leda till tydliga samband och kunna tillämpas av läkare, handläggare och individer, krävs att data som idag finns separat i olika aktörers interna system samlas, kvalitetssäkras och används för att generera praktiskt användbar kunskap. I förstudiens drogs bland annat följande slutsatser: Det går att utveckla ett bedömningsstöd (Bedömningsstödet) som utifrån statistik och relevanta prognosfaktorer ger en individuell prediktion av sjukskrivningslängd och omfattning samt därefter bidra till en tidig identifiering av individer som har behov av specifika eller samordnade insatser. Det finns ett behov av samlad kunskap om olika insatsers effekter på sjukskrivningslängd och återgång i arbete, för att bedömningsstödet ska kunna rekommendera rätt insats i enskilda fall men också för att sådan kunskap skapar en samsyn mellan olika aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Denna kunskap saknas idag i stor utsträckning. Den tekniska utredningen visar att det är möjligt att utveckla ett Bedömningsstöd i enlighet med projektidén. Den tekniska lösningen bygger på utveckling av prediktiva modeller som predicerar sjukskrivningens omfattning. Modellerna baseras på analyser av stora mängder data från bland annat Försäkringskassan. Bedömningsstödet kommer därför att vara beroende av återkommande uppdateringar av data från bland annat Försäkringskassan. Det är viktigt att de prediktiva modellerna bygger på starka prognosfaktorer och data av hög kvalitet och att modellerna återkommande valideras. 12 Förstudierapporten Stöd för rätt sjukskrivning, (dnr FK: , dnr SKL: 14/3621).

21 Stöd för rätt sjukskrivning 21 Som ett led i förstudien utfördes en författningsanalys. 13 Målet var att utreda vilken aktör i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen som hade bäst förutsättningar att ansvara juridiskt för Bedömningsstödet, främst med avseende på att hanteringen av personuppgifter. Utgångspunkten var rådande lagstiftning. Författningsanalysen gav vid handen att Försäkringskassan har stöd i lag för att behandla personuppgifter för de olika ändamål som aktualiseras i Bedömningsstödet, och att myndigheten därför bedömdes lämplig att ansvara för stödet. Några större författningsändringar var inte påkallade. Andra aktörer som utreddes fick avfärdas i brist på lagstöd. Utveckling och drift bedömdes kunna läggas på annan part, till exempel Inera AB eller E-hälsomyndigheten på uppdrag av Försäkringskassan, såvida Försäkringskassan inte hade kapacitet att ta det fulla ansvaret för stödet. 2.3 Två lösningsförslag för Bedömningsstödet Projektet SRS bedömde att ett nytt bedömningsstöd som ska användas av flera aktörer i olika organisationer kräver en genomtänkt och juridiskt fungerande lösning för IT-arkitektur och förvaltningsansvar. Förstudien presenterade två huvudsakliga lösningsförslag. Försäkringskassan tar ett helhetsansvar för Bedömningsstödet, inklusive utveckling, drift och förvaltning, baserat på myndighetens personuppgiftsansvar. En annan organisation ansvarar för utveckling, drift och förvaltning av utvalda komponenter i Bedömningsstödet i rollen som personuppgiftsbiträde åt Försäkringskassan. Eftersom ansvarsfrågan bedömdes som viktig föreslog projektet ett fortsatt arbete i ytterligare en etapp med organisationsgemensamma prototyp- och pilottester innan ansvariga skulle behöva ta ett beslut om långsiktigt ansvar för Bedömningsstödet. Projektet föreslog vidare fördjupade utredningar parallellt med en prototyp- och pilotfas där förstudiens teoretiska resultat skulle omsättas och testas i praktiken. Ytterligare användarintervjuer ansågs också nödvändiga. 2.4 Hälso- och sjukvårdens Bedömningstjänst vid sjukskrivning SKL har fått ett nytt uppdrag att utreda Bedömningsstödet inom ramen för 2016 års överenskommelse om sjukskrivningsmiljarden. Som framgår av kapitel 1 har uppdraget emellertid fått en annan inriktning än vad som föreslogs. I denna utredning ska projektet i stället utarbeta ett förslag om ett Bedömningsstöd för användning inom enbart hälso- och sjukvården. Försäkringskassans behov och nytta av ett Bedömningsstöd är inte föremålet för denna utredning. I avsnitt 1 beskrivs föreliggande utredningsuppdrag närmare. 13 Stöd för rätt sjukskrivning (SRS), Behandling av personuppgifter i SRS Bedömningsstöd - En författningsanalys inom ramen för förstudien SRS,

22 Stöd för rätt sjukskrivning 22 3 Informationskällor för Bedömningsstödet I detta kapitel lämnas en beskrivning av system och informationskällor som bedöms aktuella för helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter i ett bedömningsstöd (Bedömningsstödet) avsett att användas enbart inom hälso- och sjukvården. En värdering av behovet av redovisade informationskällor faller utanför rättsutredningens uppdrag. En sådan värdering kräver ytterligare studier och forskning. Rättsutredningens utgångspunkt är att redovisade informationskällor kan vara av nytta för Bedömningsstödet. I avsnitt 9 diskuteras i vilken utsträckning informationskällorna får användas för Bedömningsstödets ändamål. 3.1 Inledning Helt eller delvis automatiserade behandlingar av personuppgifter är nödvändiga för att Bedömningsstödet ska kunna beräkna risk för sjukskrivning och sjukskrivningslängd för en enskild individ. Personuppgifter behövs även sannolikt för att ta fram faktorer som påverkar risken för långtidssjukskrivning i positiv eller negativ riktning. Andra uppgifter som behövs kan dock vara i aggregerad eller avidentifierad form, till exempel algoritmer i prediktionsmodeller. I förstudien SRS konstaterades att personuppgiftsbehandling i Bedömningsstödet behöver ske för olika syften eller ändamål. Det första syftet är kunskapsuppbyggande. Stödet kräver fortgående kunskapsbyggnad för att leta mönster som inte tidigare varit kända samt generera hypoteser som behöver testas. Syftet i detta fall är att få fram prognosfaktorer för sjukskrivningslängd för olika sjukdomstillstånd som sedan används för det andra syftet, dvs. den tillämpande (operativa eller skarpa ) användningen av Bedömningsstödet. Det tredje syftet för personuppgiftsbehandling avser systematisk uppföljning och utvärdering av Bedömningsstödet, som också ska bidra till att höja kvaliteten i detsamma. I denna utredning har dessa skeden slagits samman till två stycken delområden eller ändamål: A. Utveckling och kvalitetssäkring av prediktiva modeller för Bedömningsstödet (SRS kunskapsdatabas). B. Operativ daglig drift och användning av Bedömningsstödet (SRStjänsten). För såväl ändamål A som B kräver Bedömningsstödet uppgifter från olika informationskällor. För ändamål B krävs individspecifika uppgifter om till exempel diagnos, sjukdomshistorik och läkemedelsanvändning medan A kräver större volymer av data om enskilda individer. En avgörande fråga i utredningen är vilka informationskällor som är nödvändiga för Bedömningsstödet samt vilka slag av uppgifter som krävs för de två identifierade ändamålen. En sådan bedömning kräver ytterligare utredningsinsatser och är inte en