Det Globala Energisystemet

Transkript

1 Det Globala Energisystemet Sommarkurs, Föreläsning 3: Energiresurser I fossil energi Ångströmlaboratoriet, Uppsala, Dr Mikael Höök, universitetslektor Globala Energisystem, Uppsala Universitet

2 Vad är fossil energi? Fossil energi är kolbaserade föreningar som hittas naturligt ute i världen Består av kolväten av organisk härkomst som bevarats och förhindrats från att oxidera tack vare att geologiska processer skyddat dem från nedbrytande mikroorganismer Vid förbränning kan därmed energiinnehållet i fossil energi omvandlas till värme och nyttigt arbete

3 Vad är kol? En brännbar svart eller brunsvart sedimentär bergart som förekommer över hela världen Har varit känd sedan Antiken

4 Vad är olja? Även kallat petroleum (sten-olja på grekiska) Samlingsnamn för kolvätebaserade vätskor av geologisk härkomst

5 Geologisk överblick Petroleumgeologi och kolgeologi Försöker beskriva var och hur bildning sker Utveckla metoder för att uppskatta var nya fynd kan göras Systematisera och klassificera befintliga fynd

6 Bildningen av fossil energi Majoriteten av världens fossila energiresurser bildades under några korta epoker i jordens historia Intensiv global uppvärmning och frodig vegetation band stora mängder koldioxid i organiska föreningar (kolhydrater, proteiner, fetter, etc.) Den största bildningen skedde under Karbonperioden cirka 350 miljoner år sedan, följt av ytterligare deponering under Trias, Jura, Krita och Tertiärperioderna

7 Källa: Berner (2001), Scotese (2008) Den geologiska tidsskalan

8 Kontinentaldrift Världens kontinenter och tektoniska plattor flyttar sig några mm eller cm per år Över årsmiljonernas lopp kan detta resultera i enorma förflyttningar Jorden såg helt annorlunda ut förr i tiden och dagens kalla platser kan ha befunnit sig vid ekvatorn under vissa tidsperioder och därmed haft frodig regnskogslik vegetation

9 Kontinenternas förflyttning Stora delar av världens kontinenter låg en gång samlade i den så kallade superkontinenten Pangea Under Trias-perioden bröts Pangea upp i två mindre delar som senare splittrades upp till dagens välbekanta kontinenter

10 Stora förändringar över tid Kontinentaldriften har medfört att tropikområden från forntiden numera kan befinna sig på helt andra platser Grand Canyons förflyttning

11 Karbontidens skogar Artisters olika visioner av hur Karbontidens frodiga skogar kunde ha sett ut utifrån de hittade fossila resterna

12 Hur bildas kol & petroleum? Olja bildas av marina sediment. Främst plankton och bakterier Kol bildas från växtdelar från gamla träsk/sankmarker Naturgas kan bildas från både kol och olja

13 Sedimentering Olika material ansamlas ovanpå varandra till följd av erosion, transport med mera Tyngd och tid pressar samman materialet till en sedimentär bergart Ex: Sand blir till sandsten Organiska lämningar kan mycket väl bakas in i sedimenten och bevaras

14 Sedimentära bassänger En sedimentär bassäng är en geografisk region som kännetecknas av subsidens (nedåtgående rörelse i jordskorpan) och fyllning med sediment Ansamling av sedimenten ökar massan och trycket tills diagenes (ombildning till bergart) påbörjas Kompaktion, cementering och kristallisation är de viktiga stegen Vid hög temp (över ºC) blir det istället metamorfa bergarter (gnejs, marmor etc.)

15 Världens sedimentära bassänger Det mesta av världens oljebärande regioner har sedan länge identifierats Bassänger på land är gröna och offshorebassänger är purpurfärgade Källa: Schlumberger Middle East Well Evaluation Review, Number 10, p. 8.

16 Vart har jättefälten hittats? Källa: American Association of Petroleum Geologists (AAPG)

17 Källa: Columbia University Världens kolregioner

18 Sammanfattning Finns det inte rätt sediment närvarande hittar man inga fossila bränslen Sverige har exempelvis en magmatisk berggrund utan närvaro av rätt bergarter (utom små formationer i Skåne och på Gotland) Geologin förklarar varför vissa länder har fossil energi medan andra saknar tillgångar

19 Närmare granskning av olja

20 Mer om olja Olja bildas från marina sediment, främst rester från alger, plankton och andra encelliga organismer Dock är detta bara första steget i en lång kedja som krävs för att bilda oljefält

21 Olja och dinosaurier Olja har ingenting alls att göra med dinosaurier Oljan kommer från den tid då dinosaurierna levde men det är allt då skräcködlorna inte har bidragit med något till oljebildningen

22 Oljans olika typer Olja brukar klassificeras utifrån sin densitet då variationerna i energiinnehåll är rätt små Lätta oljor flyter på vatten och rinner lätt Medeltunga och tunga oljor är allt mer trögflytande Svavelhalten, eller surheten, på oljan kan variera från plats till plats beroende på lokal geologi Högsvavliga oljor är värda mindre

23 Lätta och tunga oljor

24 Petroleumköket De organiska sedimenten bildar först en oljebärande bergart, normalt kallad moderbergarten (eng. source rock) Temperatur och tryck kommer sedan att koka de omogna organiska sedimenten till olja och gas Det resulterande petroleumet pressas ut från moderbergarten och börjar migrera mot ytan på grund av Arkimedes princip

25 Petroleumsystemet 1. Moderbergarten genererar petroleum som senare pressas ut på grund av sin volymökning 2. Expulsion och migration följer och leder mot en uppsamlingsplats, kallad reservoar 3. Ett sigill, även kallad fälla, hindrar ytterligare rörelse mot ytan 4. Ackumulering sker i reservoaren Om något steg misslyckas blir det inget olje/gasfält!

26 Geotermiska gradienter Rätt djup och temperatur krävs för att just olja ska bildas Källa: Robelius (2007) The Highway to Oil, doctoral thesis from Uppsala University

27 Oljan finns i stenens porer! Olja finns inte i stora underjordiska dammar, utan är instängd i stenarnas porer, det vill säga hålrummen mellan stenens beståndsdelar (påminner om tvättsvamp eller oasis) Får konsekvenser för hur oljan kan pumpas upp tack vare fluidmekanik och flödesrelationer i reservoaren Schematisk bild Mikroskopbild

28 Porositet och permeabilitet Porositet är den procentandel hos sediment eller bergarter som består av tomrum, kallat porer Porositeten avgör hur mycket vätska som kan hållas i formationen Porösa stenar är exempelvis sandsten eller pimpsten, medan granit och obsidian har låg porositet Porer kan vara allt från naturliga hålrum och sprickor och artificiella frakturer Porositet på mer än 15% är utmärkt för petroleumreservoarer Permeabilitet är ett mått på hur bra jord, sediment eller bergarter kan transmittera vätskor Material med låg porositet har ofta låg permeabilitet, men inte alltid Porer ger bra permeabilitet om de är sammankopplade och inte så pass små att de begränsar flödet

29 Porositet vs djup Ökande litostatiskt tryck minskar porositeten Oljereservoarer kan inte finnas på för stora djup eftersom porositeten blir för låg Fundamental begränsning för oljans förekomst

30 Oljefynd som funktion av djupet Källa: Höök et al. (2010) Development of oil formation theories and their importance for peak oil. Marine and Petroleum Geology, Volume 27, Issue 9, October 2010, Pages

31 Reservoarens egenskaper Oljefält kan bara bildas om det finns tillräckligt hög porositet och permeabilitet i reservoaren Reservoarbergarten blir då den struktur som innehåller ansamlingen av petroleum Vissa bergarter är utmärkta reservoarer (sandsten, etc.) medan andra är generellt opassande (evaporiter, granit, etc.)

32 Sigillet Petroleum rör sig mot ytan tack vare Arkimedes princip då olja är lättare än grundvattnet En tät och ogenomtränglig struktur krävs för att hindra vidare migration mot ytan, kallas sigill (eng. seal) alternativt fälla (eng. trap) Vanligt med skifferlager, evaporiter eller andra bergarter med låg permeabilitet och tätningsförmåga

33 Schematisk bild

34 En riktig oljereservoar Med avancerad 3D seismik och datortomografi kan man avbilda reservoar i (kommande föreläsning) Här är en del av norra Ghawar i Saudi-Arabien, världens största oljefält

35 Foto: Mikael Höök Syriska oljefält

36 Om fällor saknas... Om migrerande olja saknar en struktur som kan fånga in den kommer den att närma sig ytan Där kommer oljan att angripas av mikroorganismer Helt sonika bli uppäten under årsmiljonernas lopp Biodegraderad till tungolja (extratung olja, tjärsand, etc.) Olja har bildats på många platser men det mesta har försvunnits eller bara spritts ut i sedimenten utan att bilda stora ansamlingar

37 Läckande fällor

38 Okonventionella kolväten Mer komplicerade geologiska strukturer också innehålla kolväten på samma sätt som vanliga olje/gasreservoarer Dessa brukar kallas okonventionella för att beteckna den jobbigare exploateringen Kanadas tjärsand eller gashydrater på havsbotten är typiska exempel på okonventionella reservoarer (mer om detta i nästa föreläsning)

39 Konventionell olja dominerar Världens sammanlagda oljeproduktion är cirka 85 miljoner fat per dag Endast en mindre andel (några procent) av detta är okonventionell olja En del spår att okonventionell gas och olja ska bli viktiga energikällor i framtiden men mer om detta i senare föreläsningar

40 Olje- & gasterminologi Resurser Avser den mängd olja som finns innesluten i reservoaren men allt går inte att få upp av fysikaliska, tekniska och ekonomiska anledningar Geologiska förekomster utvinningsbara Reserver Avser de mängder som är tekniskt, ekonomiskt möjliga att få upp Utvinningsbara mängder i normalt språkbruk

41 Världens oljetillgångar 1. Saudiarabien 19.8 % 2. Venezuela 12.9 % 3. Iran 10.3 % 4. Irak 8.6 % 5. Kuwait 7.6 % 6. U. Arab. Em. 7.3 % 7. Ryssland 5.6 % 8. Libyen 3.3% 9. Kazakstan 3.0 % 10. Nigeria 2.8 % All världens olja är koncentrerad till Mellanöstern 75% av världens kvarvarande olja finns i arabvärlden och Afrika Källa: BP Statistical Review of World Energy 2010

42 Det finns lite olja i Sverige!!! Källa: Bild från oljefältet vid Rute på Norra Gotland

43 Världens gastillgångar Plats Land Reserver [Tcm] Andel av världen 1 Ryssland 45 24% 2 Iran 30 16% 3 Qatar 25 14% 4 Turkmenistan 8 4% 5 Saudi-Arabien 8 4% 6 USA 7 4% 7 Förenade Arabemiraten 7 3% 8 Venezuela 6 3% 9 Nigeria 5 3% 10 Algeriet 5 2% Källa: BP Statistical Review of World Energy 2010

44 Fördelning av oljemängderna Pareto- och lognormalfördelningar dominerar distributionen av olja och gas Det mesta av resurserna hamnar därmed i ett fåtal stora fält som kommer att dominera produktion Totalt finns runt oljefält i världen, varav bara kring 400 står för över 60% av den globala produktionen

45 De betydelsefulla gigantfälten Gigantfält jämfört med andra oljefält med avseende på: 1. Antal fält 2. Slutgiltiga utvinningsbara resurser (URR) 3. Produktionskapacitet 1 2 3

46 Fördelningen av norsk olja Statfjord Totalt 30 miljarder fat olja Ekofisk Källa: Höök & Aleklett (2008) A decline rate study of Norwegian Oil Production, Energy Policy 36(11):

47 Sammanfattning Geologin är viktig och avgör om det bildas olja eller naturgas Petroleumsystemet, permeabilitet och porositet är naturliga begränsande faktorer för uppkomsten av oljefält Utifrån dessa mekanismer kan man börja leta efter petroleum och ringa in de möjliga förekomsterna

48 Sammanfattning olja & gas Ojämnt fördelade över världen på grund av fördelaktig geologi i vissa regioner Ansamling av olja till Mellanöstern (urgammalt havsområde med ostörd tektonik som bevarad fällorna intakta) Begränsningar i geologin utesluter förekomster på vissa platser Snåriga klassifikationer rörande vad som finns och vad som faktiskt är utvinningsbart

49 Mer om kol

50 Kolets ursprung Kol härstammar från urgamla träskmarker och regnskogar Majoriteten av världens stenkol är från Karbonperioden (300 Miljoner år sedan) Det mesta brunkolet är från Tertiär (~50 Miljoner år sedan)

51 Kol i naturen Kollager från Colorado, USA Kol förekommer i skikt eller flötsar (eng. seams eller beds) som är allt från några cm till hundratals meter tjocka. Tjockleken beror på hur länge kolbärande sediment ostört deponerades

52 Foto: Mikael Höök Kolgruva i Turkiet

53 Deponeringsförhållanden När materialet ansamlas i träsket kan sand, lera och annat skräp följa med vilket påverkar kolets askhalt och kvalitet Närhet till vulkanisk aktivitet kan få ansenliga mängder svavel att hamna i kolet Havsvattenintrusioner deponerar natrium, klor och andra oönskade föroreningar i kolet Lokal geologi har stor betydelse för kvaliteten

54 Förkolningsprocessen Beroende på hur länge kolbildningsprocessen (eng. Coalification) kan pågå bildas olika typer av kol Ju högre kolhalt och lägre vattenhalt desto bättre

55 Koltyper Kol av olika typ och energiinnehåll kan bildas Kol har mycket större variation i energiinnehållet än olja och gas Typiska energiinnehåll för huvudtyperna Anthracite: 30 MJ/kg Bituminous coal: MJ/kg Subbituminous coal: MJ/kg Lignite: MJ/kg

56 Distribution av koltyper

57 Stenkol

58 Foto: Mikael Höök Brunkol

59 Foto: Mikael Höök Högenergetiskt brunkol

60 Foto: Mikael Höök Mer brunkol

61 Kolförekomster Kol förekommer inte i lika väldefinierade strukturer som olja och gas Letningen gör på andra sätt och påminner mer om sättet man kartlägger metall- och malmförekomster Borrade hål mäter tjockleken på kollagret och den areala utsträckningen mäts för att få ett hum om mängden tillgängliga kolresurser

62 Att mäta kolförekomster Källa: Höök (2012) Encyclopedia of Sustainability and Technology, Springer

63 Kolresurser Anger den geologiska förekomsten av kol i marken Uppskattas från geologiska undersökningar tjocklek [m] x area [m 2 ] x relative densitet [tons/m 3 ] = in situ tonnage [ton] Relativt energiinnehåll (MJ/kg) kan också användas för att ge resursuppskattningar på energibasis Är dock dåliga mått på den utvinningsbara mängden

64 Källa: WEC, BGR Globala resursuppskattningar [Gt]

65 Några sentida höjdpunkter 2006, so far unaccounted prognostic resources adderades till Kina och före detta Sovjetunionen 2007, addition av nya oupptäckta kolresurser i Alaska som identifierats av en USGS-studie 2008, inklusion av ytterligare prognosticka och hypotetiska resurser världen över Inte nödvändigtvis mer kol, utan främst bara lägre tillförflitlighet i rapporterade siffror

66 Exampel: Gillete coal field, Wyoming Kol i marken: 182 Gt Tillgängliga resurser efter restriktioner: 142 Gt Utvinningsbart kol: 70 Gt (efter brytnings/hanteringsförluster och en antagen 10:1 stripping ratio) Ekonomiskt utvinningsbart: 9.1 Gt (med 2008 års ekonomiska begränsningar och krav på 8% avkastning) Mängden kol i märken är generellt mycket dåliga indikatorer på hur mycket som kan utvinnas och användas av samhället!!! Källa: Luppens et al (2008) Assessment of Coal Geology, Resources, and Reserves in the Gillette Coalfield, Powder River Basin, Wyoming: U.S. Geological Survey Open-File Report

67 Att beräkna reserver Källa: Mohr et al (2010) Projection of long-term paths for Australian coal production - comparisons of four models. International Journal of Coal Geology, Volume 86, Issue 4, 1 June 2011, Pages

68 Kolreserver Anger de kolmängder som är geologiskt, tekniskt, legalt och ekonomiskt utvinningsbara Inkluderar ett antal tekniska parametrar, men även socioekonomiska variabler Utvinningsbarhet är en komplex fråga som spänner från ren teknik till ekonomi och politik

69 Källa: WEC, BGR Historisk utveckling

70 Var finns världens kol? Land Miljarder ton % av total (Kum.) Världen Gt 100% 1. USA Gt 28.9% (28.9%) 2. FSU Gt 26.9% (55.8%) 3. Kina Gt 13.9% (69.7%) 4. Australien 76.2 Gt 9.2% (78.9%) 5. Indien 58.6 Gt 7.1% (86.0%) 6. Sydafrika 30.5 Gt 3.7% (89.7%) 7. Polen 7.5 Gt 0.9% (90.6%) 8. Brasilien 7.1 Gt 0.9% (91.5) Källa: BP 2010 (FSU = Former Soviet Union = Ryssland, Ukraina & Kazakhstan)

71 Kol i världen Kolreserver finns i 70 länder och runt 50 länder bryter även kol De stora volymerna koncentrerade till relativt få länder och regioner Trots små tillgångar är lokalt kol är väldigt viktigt i flera länder, medan andra är beroende av import God förståelse av tillgångarna är viktigt för planering och strategi

72 Sammanfattning kol Kol är mycket mer mångskiftande än olja och gas Typ och kvalité spelar mycket större roll för användaren Stora och enorma variationer i energiinnehåll mellan olika koltyper beroende på mognadsgraden Lokal geologi påverkar halten av föroreningar enormt mycket

73 Avslutande notiser Världens förekomster av fossil energi är mycket orättvis Några få länder har fått majoriteten av de utvinningsbara mängderna tack vare fördelaktig geologi Politiska spänningar och beroenden följer av ofta detta

74 Slutsatser Geologin hos den fossila energin är viktig att förstå för att kunna greppa dess tillgänglighet Priser och utvinningsmetoder må ändras med tiden, men det gör inte naturlagarna som ansvarade för deponeringen av fossil energi Länder med fel förutsättningar kommer inte att ha egna tillgångar utan måste förlita sig på import eller andra energikällor

75 Det viktigaste Resurser avser geologisk förekomst Reserver avser praktiskt utvinningsbara mängder Bara för att något finns i marken så innebär det inte alltid att det går att utvinna, vilket är mycket viktigt att komma ihåg för naturresurser överlag Vanligtvis blandar folk ihop de geologiska förekomsterna med de utvinningsbara och överdriver därmed starkt tillgången

76 Tack för uppmärksamheten! Läs mer om forskningen här: Globala Energisystem: ASPO: eller