Geotermisk energi. -Ett arbete om geotermisk energi av; Erica Liljestrand och Linnéa Törnevik CNG96, Curt Nicolin Gymnasiet 1998

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Geotermisk energi. -Ett arbete om geotermisk energi av; Erica Liljestrand och Linnéa Törnevik CNG96, Curt Nicolin Gymnasiet 1998"

Transkript

1 Geotermisk energi -Ett arbete om geotermisk energi av; Erica Liljestrand och Linnéa Törnevik CNG96, Curt Nicolin Gymnasiet

2 Sammanfattning Geotermisk energi är radioaktivt sönderfall som pågår i jordens inre som ger upphov till värme värme från solen, som lagras i jordytan. Värmen som alstras av det radioaktiva sönderfallet värmer vatten som finns i bergets por- och spricksystem och det är det här vattnet som vi utnyttjar för att t.ex. driva en ångturbin. Vi har också kommit till insikt om att det finns mycket att göra på området. När borrtekniken utvecklats, kommer geotermisk energi förhoppningsvis att bli tillgängligt över hela jorden. Det finns väldigt mycket outnyttjad värmeenergi, och den begränsansande faktorn är i huvudsak tekniken. Potentialen för hur mycket energi man kan utvinna är också olika från plats till plats. Medeltemperaturgradienten (i medeltal hur stor temperaturökningen är per längdenhet) är 30 o C/km (den temperatur som brukar anges). I Sverige är den mellan 10 o C/km och 30 o C/km och därför lämpar sig den geotermiska energin som finns här för uppvärmning av hus o.d. I vulkaniska områden så kan temperaturgradienten vara högre än 100 o C/km och där kan man använda den geotermiska energin till generering av elektricitet. Geotermisk energi är relativt miljövänligt förutsatt att man handskas med det på rätt sätt d.v.s. Vattnet som pumpas upp kan också innehålla betydande delar vätesulfider, koldioxid, metan, ammoniak, helium, järn och andra mineraler och gaser Om de kommer ut i litosfären bidrar de till vatten- och luftföroreningar. 2

3 Innehåll 4 Vad är geotermisk energi och var kommer den ifrån? 4 Kommer den ta slut? 4 Hur har man nyttjat den geotermiska energin genom tiderna? 4 Hur nyttjar man den idag? 4-5 Hydrotermisk energi 5 Jordvärme 5 Brines - komprimerad vätska 5 Het bergrundsenergi 6 Magma 6 Var på jorden finns geotermisk energi? 6 Hur stor installerad kapacitet finns det idag? 6 Var utnyttjas den? 7 Kan det utökas? 7 Varför utökas det inte ännu mer? 7 Kostnad 7-8 Argument för att utöka 8 Hur ser läget ut i Sverige? 8-9 Hur anläggningen i Lund fungerar och vad som ingår i den 9 Vilka länder I Europa nyttjar geotermisk energi? 10 Miljöaspekter 10 Lämpar sig Stals turbiner 10 Kort om Nesjavellir 11 Referenser 3

4 Geotermisk energi Ordet geotermisk energi kan härledas från jorden (geo) värme (termisk) alltså jordvärme. Vad är geotermisk energi och var kommer den ifrån? Det är energi i jordens inre. Det pågår sönderfall av radioaktiva ämnen i jordens inre; därav ett energiflöde inifrån. Merparten av värmen lagras i berget och i det vatten som fyller ut bergets por- och spricksystem. Geotermisk energi innefattar också den värmeenergi som solens strålning alstrar och som lagras temporärt i jordskorpan. Tillgångarna är mycket stora. I praktiken kan endast en bråkdel utvinnas, men det är ändå tillräckligt för att ge ett tillskott till energiförsörjningen. (http://hem.passagen.se/jogu/geoterm.htm) Kommer den ta slut? Någon gång kommer den att ta slut, men det är inget som vi behöver bekymra oss över - lika lite som vi behöver bekymra oss över att solen ska slockna. Hur har man nyttjat den geotermiska energin genom tiderna? Människan har i årtusenden nyttjat geotermisk energi i form av bad, matlagning, medicinska behandlingar och även för att värma bostäder i vissa fall. Hur nyttjar man den idag? Det finns fem olika typer av geotermisk energi; Hydrotermisk energi Hydrotermiska reservoarer är stora hålrum i den porösa berggrunden som är fyllda med ånga eller hett vatten. Den hydrotermiska energin utnyttjas genom att man låter vatten eller ånga driva en turbin som i sin tur driver en elektrisk generator. Het ånga är ovanligt; i de flesta kraftverk är det hett vatten som nyttjas. Man använder olika tekniker för att utnyttja hett vatten eller ånga. Het torr ånga Ångan leds rakt in i turbinen och man slipper då kostnaden för 4

5 kokarna som används i konventionella kraftverk som drivs t.ex. på kol eller naturgas Hett vatten Hett vatten med temperaturer över 200 o C tas tillvara genom att man sprutar in vattnet i en lågtryckstank. Vattnet förångas då och ångan leds sedan in i turbinen. Varmt vatten Källor med temperaturer under 200 o C tas tillvara genom att vattnet får förånga en annan vätska, som i sin tur får driva turbinen. Jordvärme Jordvärme är värme som finns på grunt djup. Används direkt för uppvärmning eller kyla hem och kommerciella byggnader genom direkt användning såsom geotermiska värmepumpar och fjärrvärme nät. Denna form av värme finns över hela jorden till skilnad från andra geotermiska energislag. Brines - Komprimerad vätska (utblandad med något annat) Brines är hett, trycksatt vatten innehålande löst metan. Både metanet och vattnet kan användas för att generera el. Het bergrundsenergi Het bergrundsenergi består av het ogenomtränglig berggrund. För att utnyttja denna energi, måste man pumpa ner trycksatt vatten till berggrunden för att vidga de exsisterande sprickorna och skapa en underjordisk reservoar med hett vatten eller ånga. 5

6 Magma Magma är smält berg som man kan hitta i jordskorpan. Magman kan ha så hög temperatur som o C. (U.S. Department of Energy.) Även om det finns magma på åtkomligt djup så finns det ännu inget sätt att utvinna energin ur den. Idag används endast två av dessa former kommerciellt, jordvärme och hydrotermisk energi (sötvatten). För att det ska bli möjligt för oss att utnyttja de andra formerna, måste avancerad teknologi utvecklas. (Hazen, 1998) Var på jorden finns geotermisk energi? Geotermisk energi finns över hela jordklotet i form av varma vattenreservoarer och heta berggrunder (och magma som i vissa vulkaniska områden tränger upp till de övre jordlagren) den stora frågan är bara om det är möjligt och lönsamt att utnyttja den. Temperaturgradienten varierar kraftigt mellan olika områden på jorden. (Med temperaturgradient menas ökningen i temperatur per avståndsenhet.) Medeltalsgradienten över jorden är 30 /km. I Sverige är den /km. Hur stor installerad kapacitet finns det idag? Uppskattningsvis så finns en installerad kapacitet på 7,000 MW elektricitet i ett 20- tal länder, om vi räknar med en beläggning på 97%, vilket de flesta geomtermiska krafverken har (se var diagrammet nedan) så blir det är ca 60TWh per år (http://marin.org/npo/geo/pwrheat.html) och ca 11,300 MW termisk energi världen över, det blir ca 96TWh per år om vi gör samma antagande här som för elektriciteten, för direkt uppvärmning med en temperatur över ca 35 o C. För jämförelsens skull, så är Sveriges årliga elförbrukning på ca 140 TWh och då skulle den geotermiskt utvunna elen världen över täcka endast 43% av Sveriges totala elförbrukning. (http://solstice.crest.org/renewables/geothermal/grc/supply.html). Var utnyttjas den? Exempelvis så har de geotermiska kraftverken i USA idag en kapacitet på ca 2700 MW - tillräckligt mycket för att förse mer än 3.5 miljoner människor med elektricitet. Kraftverket "the Geysers" i norra Californien - världens största geotermiska kraftverk - genererar mer än 1700 MW elektricitet, 7% av det totala elektricitetsbehovet i Californien. Geyser kraftverket har en beläggning på 99%. Generellt för geotermianläggningar ligger den siffran på 95% och över, medan den för kolkraftverk och kärnkraftverk ligger på %. Detta innebär att kapacitetsfaktorn för 6

7 geotermianläggningar är den högsta av alla typer av kraftanläggningar. Kan det utökas? Ja, det kan utökas, med 1000-tals megawatt bara från idag upptäckta vattenreservoarer. Med utvecklad borrteknik som skulle tillåta oss att borra ännu djupare, skulle ännu mer värme kunna utvinnas från den heta berggrunden och då skulle geotermisk energi kunna bli tillgänglig överallt. Varför utökas det inte ännu mer? Det svårt att svara på det, men vi tror att det beror på b.l.a.; Höga investeringskostnader Risker Skiftande tillgänglihet/brist på teknik De höga investeringskostnaderna består i att lokalisera, provborra och analysera källan och därefter bygga en ganska omfattande anläggning, särskilt då infrastrukturen under marken är komplicerad. Idag borrar man oftast i vulkaniska områden, där det finns risk för jordbävningar som skulle kunna förstöra anläggningen. P.g.a bristande teknik är man begränsad till att borra mest i vulkaniska områden - därav skiftande tillgänglighet. Kostnad Kostnaden för geotemisk el varierar runt om i världen. (På vissa ställen, som här i Sverige kan man inte få ut elekticitet från geotermisk energi.) Idag kostar elen i USA för konsumenten mellan 40 och 65 öre per kwh. Kostnaden förväntas minska vartefter bättre teknik utvecklas. U.S. Department of Energy arbetar på att ta fram geotermianläggningar som genererar el för 24 öre/kwh. En så låg kostnad förväntas resultera i ytterligare MW i nyinstalleringar inom en följande tioårsperiod. Det finns gott och väl hydrotermiska TWh/år Jämförelse energireservoarer i USA för att bygga dessa anläggningar på. (Identifierade källor - vilka uppskattas utgöra en femtedel av befintliga reservoarer i USA - beräknas kunna ge flera tusen megawatt mer än vad som i dagsläget nyttjas.) (http://www.eren.doe.gov/geothermal/gep.html) Argument för att utöka Den miljöförstöring fossila bränslen åsamkar idag går inte att uppskatta i pengar, därför kan man inte jämföra det egentliga priset på energi utvunnen från fossila Elektricitet Värmeenergi Sveriges elförbrukning 7

8 bränslen och priset för energin från geotermiska källor. Det enda vi kan säga är att vi i det långa loppet vinner på att välja miljövänliga alternativ. Hur ser läget ut i Sverige? I Sverige måste man gå djupt för att hitta högre temperaturer och på p.g.a. borrningskostnader är det bara lönsamt att utvinna geotermisk energi där grunden består av porös sandsten eller sand. Det är heller inte möjligt att borra i all slags berggrund med den borrteknik som finns idag. Nästan uteslutande krävs värmepump för att tillgodogöra sig energin och då i form av fjärrvärme (till bostadsuppvärmning). De bästa förutsättningarna finns i Skåne men förutsättningar finns även i Vätternsänkan, i Siljanstrakten (Siljansringen) och på Gotland. Endast i sydvästra Skåne (när det gäller Sverige) är det tekniskt möjligt att utvinna mer värme än det lokala värmebehovet. Ungefär hälften av Lunds fjärrvärme kommer från geotermisk energi, sedan Hur anläggningen i Lund fungerar och vad som ingår i den. I Lund pumpas 21-gradigt vatten upp ur djupa brunnar som sträcker sig m ner i marken. Vattnet leds till två värmepumpar, där värmeenergin förädlas och tillförs fjärrvärmenätet. Vattnet (nu ca 4 grader kallt) transporteras sedan via injekteringsbrunnar tillbaks till den geologiska formationen varifrån det kom. Vattnet, som innehåller mer än bara vatten, går runt i ett slutet system under 3 bars tryck. Detta för att gaser och salter inte ska läcka ut i naturen eller oxidera och därav ge upphov till korrosion i anläggningen.. Övertrycket håller också gaserna bekvämt lösta i vattnet. Den geotermiska anläggningen i Lund har relativt lågt tryck och temperatur (beroende på det grunda djupet och den låga temperaturgradienten), vilket gör att risken för haveri är relativt låg. Vattnet blir också lättare att hantera ur driftsynpunkt. Ledningarna som sammanbinder geotermisystemet är tillverkade av sandglasfiberarmerade rör och har en sträckning på drygt sex kilometer. De två eldrivna värmepumparna har en maxkapacitet på 20 MW resp. 27 MW. Årsvärmefaktorn är 3 vilket innebär att Lunds energiverk får ut 3 gånger mer energi än vad som tillförs. 8

9 1. Förångare 2. Tvåstegsturbinkompressor 3. Elmotor 4. Växel 5. Kondensor 6. Avspänningskärl 7. Geotermivattenpump 8. Fjärrvärmepump 9. Avstängningsventil 10. Högtrtycksexpansionsventi 11. Lågtrycksexpansionsventil 12. Fjärrvärmesystem 13. Geotermalvattensystem Kostnader för produktion av geoenergi jämfört med annan. I Lund så är priset på att tillverka fjärrvärme med geotermisk energi 1/3 av priset att tillverka samma mängd fjärrvärme med olja. Alltså lönar sig anläggningen så länge den inte behöver rustas upp. Får de bidrag? Nej. Kan de utöka? Möjligheterna finns, men det skulle inte löna sig att göra det idag. När de byggde anläggningen var priset på olja högre och då lönade det sig. Idag är priset lägre och det skulle inte löna sig att utöka. Anläggningen kommer nog finnas kvar i ca 10 år till, då kommer de bli tvugna att byta ut värmepumparna och rören p.g.a. korrosioner och föråldring. Då kommer det inte längre löna sig att ha kvar anläggningen. (Olsson 1998, Lunds energi ) Vilka länder i Europa nyttjar geotermisk energi? Genereringskapacitet i MW per land och år 742,0 750,0 600,0 mon.co.uk/ geosci/igahome.html MW/år 450,0 300, ,0 0,0 Frankrike (Guadeloupe) 4,2 Island 80,0 Italien Portugal (Azorez) Land 8,0 11,0 21,0 Ryssland Turkiet 9

10 Miljöaspekter Mediet som pumpas upp innehåller vatten, men kan också innehålla betydande delar vätesulfider, koldioxid, metan, ammoniak, helium, järn och andra mineraler, gaser och andra De bidrar till vatten och luftföroreningar. Dagens anläggningar för utvinning av geotermisk energi pumpar tillbaks det förorenade vattnet. Men oundvikligen dessorienterar sig en del av det förorenade vattnet bort från processen, så att vatten måste tillsättas vid nedpumpningen, för att undvika störningar i berggrunden. (Hazen, 1996) Lämpar sig Stals turbiner? Stal var inblandat i ett projekt på Island, Nesjavellir, för att leverera ångturbiner till en geotermianläggning - men de ansågs okvalificerade på ett ganska tidigt stadium. Stal fick inte ens lämna offert. Anledningen till det, var att de turbiner som Stal tillverkar är för klena för att klara av anfrätning och korrosioner som det förorenade vattnet som tas upp vid utvinnning av geotermisk energi ger upphov till. Dessutom har de ingen tidigare erfarenhet på det här området. Stal anser att än så länge är marknaden för liten för de ska satsa på robusta turbiner för utvinning av geotermisk energi. Kort om Nesjavellir Nesjavellir är en geotermisk källa som är en del av vulkanen Hengill. Temperaturgradienten I området är 125 /km. Berggrunden vid ytan är ca 100. Efter omfattande undersökningar av området beslutade Reykjaviks Uppvärmningsmyndighet 1990 att bygga en kraftstation där. Nesjavellir s kraftstation är byggd för en maxkapacitet på 400 MW, men den nuvarande utnyttjade kapaciteten är 200MW. Hett vatten (350 ) tas upp från två kilometers djup. Flödet är liter per sekund, och leds I pipelines till lagringstankar som rymmer m3. Vattnet som tas upp ur den geotermiska reservoaren cirkulerar I ett slutet system. (S k binary plant.) Värmen som tas up används för uppvärmning av lokaler och vatten I Reykjavikområdet. 10

11 Referenser Hazen, Mark, Alternative Energy Olsson, Mats,1998, anställd vid Lunds energi 6. Lunds energi, broschyrer därifrån ("Lund får energi från underjorden" och "Geotermi") (http://www.eren.doe.gov/geothermal/gep.html) 11

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Geotermisk fjärrvärme. Julia Hermansson, Märta Klashed

Geotermisk fjärrvärme. Julia Hermansson, Märta Klashed Geotermisk fjärrvärme Julia Hermansson, Märta Klashed Sammanfattning Geotermisk energi är den energi som finns lagrad i jorden. Den största mängden energi har funnits där sedan jordens uppkomst men en

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Anders Ztorm Innehåll: 1. Kort historik 2. Utvinning 3. Energiomvandlingar 4. För- och nackdelar 5. Användning 6. Framtid

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Vätgas-infrastruktur nu och i framtiden

Vätgas-infrastruktur nu och i framtiden Vätgas-infrastruktur nu och i framtiden Analytiker Magnus Karlström 1 Partnerskap som främjar vätgas som energibärare 2 Det finns 200 vätgastankstationer i världen 3 Status för vätgasinfrastruktur Hur

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Geotermisk energi. - ett projektarbete inom energiteknik (FYP030) Bengt Cederblad, Stefan Saxin, Sebastian Skoog

Geotermisk energi. - ett projektarbete inom energiteknik (FYP030) Bengt Cederblad, Stefan Saxin, Sebastian Skoog Geotermisk energi - ett projektarbete inom energiteknik (FYP030) Bengt Cederblad, Stefan Saxin, Sebastian Skoog Göteborgs Universitet, 2005 Introduktion...3 Geotermisk energi idag...3 Den geotermiska gradienten...3

Läs mer

Hur ska vi ha det i framtiden?

Hur ska vi ha det i framtiden? 32 Hur ska vi ha det i framtiden? Världens energibehov kommer att öka. Främst på grund av världens ökande befolkning. Det innebär en ytterligare belastning på miljön, särskilt om de ökande behoven ska

Läs mer

Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk

Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Rubriken skulle även kunna lyda: Användning av icke förnybar energi för optimal användning av förnybar energi.

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Ärende 12. Projekt Energiförsörjning med förnyelsebara energislag i Karlskoga kommun

Ärende 12. Projekt Energiförsörjning med förnyelsebara energislag i Karlskoga kommun Ärende 12 Projekt Energiförsörjning med förnyelsebara energislag i Karlskoga kommun Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-08-10 KS 2014.0329 Handläggare Bosse Björk Projekt Lokalt framställd Förnyelsebar Energi

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare Klimatgreppet Idé- och inspirationsmaterial för lärare övning www.teknikenshus.se Vem ger - vem tar? Syftet är att eleverna ska få en ökad förståelse för begreppet energi och för energiprincipen. Dessutom

Läs mer

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

Lämpöässä Vm allt du behöver. Vm 6.0 Vm 9.0 Vm 11.0 Vm 14.0 Vm 17.0

Lämpöässä Vm allt du behöver. Vm 6.0 Vm 9.0 Vm 11.0 Vm 14.0 Vm 17.0 Lämpöässä Vm allt du behöver Vm 6.0 Vm 9.0 Vm 11.0 Vm 14.0 Vm 17.0 Finlands starkaste 1983-2013 Lämpöässäs Vm-jordvärmepump värmer, kyler och producerar varmvatten för ditt hem enkelt, förmånligt och miljövänligt

Läs mer

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09 Vätgas i fordon Namn: Erik Johansson Klass: TE14B Datum: 2015-03-09 Abstract In this report you will find more about the use of hydrogen in cars and airplanes and how hydrogen is most commonly created

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik Repetition Inför prov 1 i Energiteknik Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem 1. Vattenburet system Vattnet värms En cirkulationspump pumpar runt vattnet i värmesystemet,

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Hej alla blivande geografer!

Hej alla blivande geografer! Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bioenergi i kraftvärmeverk Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft Fakta om värmepumpar och anläggningar jord berg Luft vatten Svenska föreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare, importörer, installatörer och återförsäljare av värmepumpar. Medlemsföretagen

Läs mer

Hej och hå ingen tid att förspilla

Hej och hå ingen tid att förspilla Hej och hå ingen tid att förspilla Ingenting kan uträttas utan att energi omvandlas. Därför är våra sätt att använda energi viktiga. I det här kapitlet ser vi på sådan teknik som har som huvudsyfte att

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Lärarstöd E.ONs energiutställning för skolklasser. Modulerna

Lärarstöd E.ONs energiutställning för skolklasser. Modulerna Lärarstöd E.ONs energiutställning för skolklasser Du behöver inte skriva ut detta dokument. Medföljande lärare får materialet när klassen kommer till utställningen. Besöket börjar med en kort introduktion,

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar

Fakta om värmepumpar och anläggningar Fakta om värmepumpar och anläggningar Svenska Värmepumpföreningen Svenska Värmepumpföreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare och importörer av värmepumpar. Medlemsföretagen i SVEP lever

Läs mer

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt? Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB.

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. 1 Öresundsverket CHP (Combined Heat and Power) HRSG (Heat Recovery

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

E.ON Värme. Med spillvärme

E.ON Värme. Med spillvärme E.ON Värme Med spillvärme 2 Spillvärme, överskottsvärme, restvärme, återvunnen energi kärt barn har många namn. Vad det handlar om är att ta tillvara värme som uppstår vid industriella processer och använda

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer