Var tar skogsbränslet vägen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Var tar skogsbränslet vägen?"

Transkript

1 Allt inför deklarationen bilaga medföljer NR Var tar skogsbränslet vägen? Effektivare trädslag Skogsbruksplanen viktigt verktyg Stelbent av Skogsstyrelsen Tid för stamkvistning Röda drakar i skyn Hitta din skogsrådgivare bilaga med Norras alla inspektorer

2 Foto: Christian Roosvall Magdalena Forsberg är flerfaldig världscupvinnare och OS-medaljör i skidskytte. Hon har erhållit Jerringpriset fyra gånger. Magdalena har även verkat som skattekonsult på revisionsbyrå samt varit programledare på TV. Hon är uppväxt på familjegården i Ullånger, vilket har bidragit till hennes stora intresse för natur och jakt. Stamstället för trygga skogskonton Efter 70 år av tillväxt i skogen, förtjänar dina tillgångar att få fortsätta växa på ett konto som är till för just dig som är skogsägare. Det finns många fördelar med att flytta dina pengar till ett skogskonto hos oss. Du behöver inte skatta för dina inkomster förrän du tar ut dem, vilket gör att du enkelt kan jämna ut oregelbundna inkomster. Dessutom ger det dig möjlighet att fördela inkomster och skatter över flera år. Vi hjälper dig naturligtvis med flytten. Läs mer på

3 Norra Skogsmagasinet utges av Norra Skogsägarna ek. för. ISSN Adress: Norra Skogsmagasinet Norra Skogsägarna Box 4076, Umeå Telefon Ansvarig utgivare: Erik Jonsson, tel: Chefredaktör/bildredaktör: Calle Bredberg, tel Adressändringar: Telefon: Telefonnummer till regionkontoren: Region Luleå, tel Region Skellefteå, tel Region Umeå, tel Region Örnsköldsvik, tel Annonsansvarig: Annonspriser, bokningar, etc: Anders Jakobsson, , E-post: Layout och produktion: Guldbrand & Guldbrand, tel Tryckeri: Nya Tryckeri City, Umeå Omslagsbild: Erica Lundström biobränsleansvarig produktionsinspektor. Foto: Calle Bredberg Kontakta redaktionsrådet! Norra Skogsmagasinet har ett redak tions råd bestående av förtroendevalda, tjänstemän och redaktionen. Kontakta gärna någon av nedanstående om du har tips eller synpunkter. Erik Jonsson, Umeå, tel Calle Bredberg, Umeå, tel Nils-Gunnar Bylund, Bjästa, tel Gunilla Guldbrand, Umeå, tel Helena Sehlstedt, Umeå, tel Jonas Eriksson, Umeå, tel Erik Granerot, Råneå, tel Helena Gålnander, Boden, tel Anders Jakobsson, Kalix, tel , Mats Lundberg, Skellefteå, tel Anna Lundström, Skellefteå, tel Bertil Röjfors, Umeå, tel Kristian Strömberg, Boden, tel Christer Wiklund, Örnsköldsvik, Ur innehållet Aktuell näringspolitik sid 4 Osmidigt av Skogsstyrelsen sid 6 Skog & Virke sid 7 Christoffer Fjellner, EU-parlamentariker sid 8 Skogsskolan sid 10 Norraprofilen sid 12 Förädlat frö sid 14 Pelletsfabrik i Överklinten sid 16 Skogsbruksplanen sid 18 Tid för stamkvistning sid 22 Var tar skogsbränslet vägen? sid 24 Hugglink sid 26 Röda drakar i skyn sid 28 Ekonomi & Juridik sid 31 Ledare Bo T Holm, VD Norra Skogsägarna Föreningens förväntade underskott har kommit medlemmarna till godo Alla inom Norra Skogsägarnas sfär inser naturligtvis att verksamhetsåret 2008/2009 kommer att sluta med röda siffror. Många förväntar sig också att det handlar om stora belopp. Med största säkerhet blir det också så. Två mycket goda år kommer att följas av ett tufft år. Precis som de flesta andra branscher har vi alltså drabbats hårt av lågkonjunkturen som följt av den finansiella krisen. Det är inget vi tar lättsamt på och bestämda steg har vidtagits för att vända på trenden. Jag har fått ett uppdrag av Norra Skogsägarnas styrelse. Uppdraget inne bär att jag ska se till att de röda siffrorna förvandlas till svarta redan till kalenderårsskiftet Det är min absoluta målsättning och jag hyser gott hopp om att vi ska lyckas med det. För närvarande jobbar vi stenhårt med ett effektiviseringsprogram för att sänka kostnadsbilden i den interna verksamheten. Jag vet att alla våra anställda nu anstränger sig till det ytter sta och det gläder mig att jag kan känna att alla verkligen ställer upp för vår verksamhet. Att resultatprognosen är dålig är egentligen inte så förvånande. Vårt huvuduppdrag är som bekant att betala så höga timmer- och massavedspriser som möjligt till våra medlemmar. I jämförelse med andra delar av landet har vi lyckats mycket bra med detta. Vi har tydligt bidragit till att hålla uppe konkurrenstrycket om skogsråvaran. Norra Skogsägarnas beräknade förluster under innevarande år har alltså kommit medlemmarna till godo. De höga virkespriserna är den främsta orsaken till den dåliga prognosen. Andra orsaker är produktionsbegränsningar inom cellulosaindustrin och ett sviktande intresse för sågade trävaror. Av detta följer att vi har tvingats begränsa våra inleveranser av rundvirke till cellulosaindustrin. Utan egna sågverk hade föreningen säkerligen i detta läge mer eller mindre tvingats stoppa såväl avverkning som virkesinköp. På färdigvarusidan har många köpare dragit öronen åt sig i kraft av den lågkonjunktur vi är inne i, men det finns alltjämt marknader som köper stora volymer av vårt kvalitetsvirke. Inte minst gäller det Nordafrika, som fortfarande är en förvånansvärt stark marknad. I jämförelse med många av våra utländska konkurrenter, exempelvis i Finland, har vi dessutom en stor fördel i kronans försvagning. Även om årets förlust visserligen bedöms bli stor anser jag inte att det på sikt kommer att resultera i någon bestående skada. Vi ska komma ihåg att Norra Skogsägarna har en stark balansräkning och över 100 Mkr i obeskattade reserver efter de goda åren. Med det i ryggen ser jag framtiden an med tillförsikt. Även denna lågkonjunktur kommer att följas av bättre tider och med de investeringar som genomförs så står vi väl rustade för att tjäna pengar igen. 3

4 Aktuell näringspolitik Norra Skogsägarna kämpar för en stark När media satte fokus på avverkningen i Storuman klargjorde styrelseordförande Tomas Mörtsell föreningens agerande. En stark äganderätt och förfoganderätt till sin egen mark är grundpelare för en livskraftig samhällsutveckling. Detta skapar förutsättningar för investeringar i familjeskogsbruket och goda möjligheter till starka entreprenörskap. Text: Jonas Eriksson Foto: Calle Bredberg Många privata skogsägare har planerat hela sin livssituation efter ägandet av skogen. De har investerat i maskiner och traktorer som ofta används i andra verksamheter, kanske i samband med snöröjning i byn eller i annan yrkesverksamhet. Dessutom finns ofta mycket starka emotionella känslor kopplat till skogsområden där man lekt som barn. Svåra konsekvenser Ett besked om att du inte längre har rätt att bruka och förfoga över din egen mark kommer ofta som en chock. För markägaren kan det även få ekonomiska och psykiska konsekvenser, som till en början kan vara omöjliga att överblicka. Många är fallen där Skogsstyrelsen har registrerat stora skogsområden som nyckelbiotoper, samtidigt som skogsägarna får besked om att området inte håller tillräckligt höga naturvärden för att prioriteras som formellt skydd inom de ekonomiska ramar som myndigheten har till sitt förfogande. Om så är fallet går den enskilde skogsägaren miste om all ersättning och en död hand läggs över området. Detta beror på att skogsbruket via certifieringssystemen inte tillåter avverkning och handel med virke från nyckelbiotoper. För att få avsättning på virkesmarknaden krävs i sin tur att skogsföretagen är certifierade. Stöd av PEFC En av Norra Skogsägarnas främsta uppgifter är att värna enskilda skogsägare, vars Skogsstyrelsens definition av nyckelbiotop En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. 4 Norra Skogsmagasinet nr 1/2009

5 Jonas ansvarar för näringspolitiken Jonas Eriksson är näringspolitisk redaktör i Norra Skogsmagasinet. Den som vill ha kontakt med Jonas når honom på telefon eller e-post: jonas.eriksson@norra.se äganderätt rätt att förfoga över sin egendom är beskuren på ett felaktigt sätt. Den avverkning som Norra Skogsägarna genomförde i december, på uppdrag av bröderna Boman i Jokkmokks kommun, är ett tydligt exempel på detta engagemang. Det här var andra gången som Norra Skogsägarna agerade med stöd av svenska PEFC:s nyckelbiotopspolicy. I mars 2008 genomförde Norra Skogsägarna den första avverkningen av en nyckelbiotop enligt policyn utanför Storuman. Det finns ingen annan aktör än Norra Skogsägarna som har stått upp för markägarnas äganderätt och kämpat sig igenom det snåriga regelverk som krävs för att kunna använda sig av PEFC:s nyckelbiotopspolicy. Luddigt begrepp Definitionen av begreppet nyckelbiotop ger ett stort tolkningsutrymme. Det är myndigheten som äger begreppet och avgör vilka områden som ska klassas som nyckelbiotoper. Enskilda skogsägare har bara att konstatera beslut och hoppas på att området prioriteras för formellt skydd så att de kan få ersättning för det. Frivillig avsättning Norra Skogsägarna anser att Skogsstyrelsen behöver se över han teringen av nyckelbiotoper och justera gränser, alternativt avregistrera tveksamt klassade nyckelbiotoper. Ett alternativ kunde vara att Skogsstyrelsen klassar skogar som objekt med naturvärde istället för nyckelbiotop och informerar markägaren om områdets naturvårdskvaliteter. Då har skogsägaren själv att ta ställning om att spara området som en frivillig avsättning eller sköta skogen på annat sätt. Avverkningen i Randijaur den andra i sitt slag Den andra nyckelbiotopsavverkningen genomfördes utanför Jokkmokk i december. Precis som den första gången rör det sig om en nyckelbiotop som inte prioriteras för formellt skydd, vilket innebär att skogsägarna inte får någon ersättning. Text: Jonas Eriksson Foto: Jim Degerman Bröderna Per-Evert, Gunnar och Alvar Boman i Östra Randijaur, några mil väster om Jokkmokk, har sett skogen som sin pensionsförsäkring. De är uppväxta på fastigheten och har tillbringat hela sitt liv i skogens närhet. När de blev pensionärer och det var dags att avverka skogen fick de ett mycket tungt besked. Skogsstyrelsen klassade nämligen 30 hektar av deras genomgallrade gamla tallskog som nyckel biotop. Av länsstyrelsen och Skogsstyrelsen fick de beskedet att de inte prioriterar området för formellt skydd. Inget skydd, ingen ersättning. Vi visste inte att det kunde gå till på det här sättet. Här sköter vi skogen under alla år och kostar på skogsvårdsåtgärder. När vi sedan vill avverka skogen är det plötsligt stopp, säger Gunnar Boberg. Alvar Boman berättar att de hörde sig för med olika skogsbolag om de var intresserade av att köpa skogen. När bolagen fick veta att Skogsstyrelsen hade klassat skogen som nyckelbiotop var de inte längre intresserade och vände oss ryggen. Vi är mycket glada att vi kom i kontakt med Norra Skogs ägarna och tacksamma för att de hjälpte oss att hitta en bra lösning. Nu sparas sexton hektar av de högsta naturvärdena som frivillig av sättning, fjorton hektar avverkas med generell hänsyn. Exempel på krav som måste uppfyllas för att använda PEFC:s nyckelbiotopspolicy Skogsägaren måste vara certifierad enligt PEFC. Skogsägaren måste ha skriftligt besked om att varken Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen prioriterar området för formellt skydd. Skogsägaren måste spara de värdefullaste naturvärdesområdena på fastigheten, motsvarande minst fem procent av den produktiva skogsmarksarealen, som frivillig avsättning. Området skall fastställas av tjänsteman från Skogsstyrelsen. Innan avverkning påbörjas måste ett skriftligt besked erhållas från PEFC:s styrelse. Bröderna Boman, Per-Evert, till vänster, Gunnar (dold) och Alvar, fick hjälp av Norra Skogsägarna att avverka skogen med stöd av PEFC:s nyckelbiotopspolicy. Norra Skogsmagasinet nr 1/2009 5

6 Osmidigt av Skogsstyrelsen Emma Rehn, 25, är nybliven skogsägare. Under hösten anmälde hon sin första avverkning. Strax därefter kontrade Skogsstyrelsen med att klassa drygt 17,5 procent av fastigheten som nyckelbiotop. Efter Skogsstyrelsens stelbenta hantering tvingas Emma nu skriva ett servitutsavtal med grannen för att kunna bruka sin mark ovanför naturvårdsområdet. Text: Jonas Eriksson Foto: Calle Bredberg Emma Rehn köpte en mindre skogsfastighet i Strand, strax utanför Vännäsby, för drygt ett år sedan. Våren 2008 knöts kontakter med Norra Skogsägarna och under hösten skrevs ett avtal om avverkning. Efter att avverkningsanmälan lämnats in till Skogsstyrelsen började prövningarnas tid för den nyblivne skogsägaren. En tjänsteman på Skogsstyrelsen kontaktade Emma och meddelade att en stor del av om rådet som Emma ville avverka var nyckel biotop. Jag har aldrig ägt skog och har ingen aning om hur saker och ting går till. Det var tydligen bara att gilla läget och ta deras ersättning, berättar Emma. Skogsinspektorn Mikael Forsman bistår den nyblivne skogsägaren Emma Rehn. Lyckligtvis innehöll nyckelbiotopen tillräckligt höga naturvärden för att Skogsstyrelsen skulle vara intresserade av att bilda ett biotopskyddsområde. Därigenom får Emma ekonomisk ersättning för den äldre granskogen som var tänkt att avverka. Ingen körväg Det här fallet handlar dock inte om kronor och ören. Ganska snabbt kom Emma öve rens med Skogsstyrelsen om den eko- nomiska biten, detta efter stöd från Norra Skogsägarnas skogsinspektor. Biotop skyddsområdet är placerat mitt på skogsskiftet och låser fast skogsmarken ovanför det skyddade området. I dialog med Skogsstyrelsen ville Emma få klartecken för en drivningsväg längs den norra rågången. Min önskan var att kunna nyttja fyra fem meter närmast rågången, för att kunna bruka det som blir kvar av min skog utan att behöva fråga rågrannarna om lov, men Var är de flexibla avtalslösningarna? Jonas Eriksson, näringspolitiskt ansvarig vid Norra Skogsägarna, anser att Skogs styrelsen har varit onödigt osmidiga i Emma Rehns fall. Visst borde det gå att hitta en mer praktisk lösning på detta problem. Skogsstyrelsen skulle kunna lämna några meter närmast rågången när biotopskyddet registreras, alternativt skriva in i föreskrifterna för biotopskyddet att en drivningsväg ska kunna nyttjas längs rågången. Detta skulle inte påverka naturvärdena i någon större omfattning. Idag talas det mycket om flexibla avtalslösningar och vikten av en god dialog med skogsägaren i samband med formellt skydd av skog. Om det nu är så att lagstiftningen sätter stopp för detta så måste det till en förändring. Samhällsekonomiskt kan det aldrig vara motiverat att krångla till det på detta sätt. Som vanligt är det alltid markägaren som kommer i kläm i slutänden, konstaterar Jonas Eriksson. 6 Norra Skogsmagasinet nr 1/2009

7 Skog & virke Krönikör: Patrik Jonsson, Trädbränsleansvarig vid Norra Skogägarna det var tvärnit. Enligt Skogsstyrelsen var det tydligen inte möjligt att göra så, konstaterar Emma. Onödigt krångel Istället tvingas nu Emma att skriva ett avtal med rågrannarna för att reglera rätten att kunna köra över deras mark. Det kommer även att uppstå kostnader för att skriva in ett servitutsavtal i fastighetsregistret. Det är ju konstigt och att det inte ska gå att hitta en smidigare lösning på ett så pass enkelt problem, säger Emma. Mikael Forsman, den skogsinspektor som har bistått Emma under kontakterna På kartbilden syns det tydligt hur nyckelbiotopen avskärmar den inre delen av Emmas skifte. med Skogsstyrelsen, tycker att myndigheten har agerat mycket kallsinnigt. Skogsstyrelsen borde kunna ha kommit med bättre information till en ung, nybliven skogsägare och varit mindre stelbenta i sitt agerande, menar Mikael. Skogsstyrelsen svarar Emma måste komma överens med grannarna Vår uppgift är att skydda hela naturvårdsområdet och vi måste hålla oss till gällande lagstiftning, kommenterar Göte Eriksson, specialist på biotopskydd och naturvårdsavtal på Skogsstyrelsen. Alla skogsägare måste behandlas lika. Det är ovanligt att ett biotopskydd hindrar åtkomsten till resterande mark, som i detta fall. Oftast brukar det finnas tillgång till andra vägar. Visst är det olyckligt, men vi ser ingen annan möjlighet än att markägaren måste komma överens med rågrannarna om att få nyttja deras mark. Äntligen högkonjunktur..? Senaste tiden har det mesta i medierna handlat om jämmer och elände. Nedläggning av industrier, rekordstora varsel, finanskris och andra negativa rubriker. Skogsbranschen har inte heller sluppit undan. Ni har säkert följt med i hur vår bransch också dragits in i det besvärliga läget. Sågverk som läggs ned, hyvlerier som stängs och begränsad produktion inom massaindustrierna. Nu senast har flera av våra kollegor i branschen bestämt sig för att även begränsa produktionen av rundvirke i skogen. Marknaden har förändrats och blivit kallare precis som denna vinter har varit kallare i jämförelse med de senaste åren. Med tanke på detta så tycker du naturligtvis att rubriken är kontroversiell. Allt är dock inte nattsvart. För mig som har varit i bioenergibranschen i drygt elva år har konjunkturen aldrig varit så positiv som nu! Det finns flera orsaker till detta. För det första så har vi haft vinter. Efter flera år med mildväder har nu kylan gjort att förbrukningen av bränslen ökat. För det andra så har flera nya förbrukare av bioenergi tagits i drift. De stora kraftvärmeanläggningarna i Umeå (läs mer på sid 24) och Örnsköldsvik samt pelletsfabriken i Storuman har under vintern börjat förbruka de första leveranserna av råvara. Till detta kommer de produktionsbegränsningar som gjorts inom skogsindustrin, vilket medfört att mängderna viktiga biobränslen som kutterspån, bark och torrflis minskat. Till råga på allt så har torvskörden i vårt grannland Finland regnat bort under sommaren, vilket har inneburit att flera värmeverk i Norrbotten har behövt fylla sina lager med rundved och flis. Denna ökade efterfrågan har lett till intensivare aktiviteter i skogen för att ta fram skogsbränslen. Det är ju i skogen potentialen finns! Norra Skogsägarna har därför aldrig tidigare haft så många flismaskiner i drift som i skrivande stund. På sidan 26 kan du läsa om ett helt nytt logistikkoncept för skogsflisning. Norra Skogsägarna är först i landet att använda detta system. Vårt främsta mål är att öka nettot för den private skogsägaren i bränslehanteringen. Det absolut viktigaste steget för att uppnå det målet är att ha en effektiv produktion. Att jobba med klena träd, grenar och toppar är kostnadskrävande och därför måste hela logistikkedjan utvecklas. Produktionen av skogsbränslen är fortfarande omogen. Jämför vi exempelvis med utvecklingen av engrepps-skördaren för rundvirke så har det tagit drygt 30 år. Därför måste vi acceptera att allt inte är färdigutvecklat ännu på den nya skogsbränslesidan. Det finns alltså ett litet biobränsleljus i det annars så kalla vintermörkret i lågkonjunkturen. Personligen tror jag inte heller att det positiva läget för bioenergin är någon tillfällighet. Om nu inte massaindustrins problem ger ett ved - överskott som smittar av sig Avslutningsvis ett tips till alla pelletseldare: Kontakta Norra Trä & Bygg innan du beställer pellets nästa gång. Under vintern har de nämligen börjat sälja pellets till riktigt konkurrenskraftiga villkor. Uppger du dessutom medlemsnumret så kan du handla pellets till medlemspris. Norra Skogsmagasinet nr 1/2009 7

8 Det som är bra för skogen är bra för Sverige Den sjunde juni i år är det åter dags för val till Europaparlamentet. Norra Skogsmagasinet ringde upp Sveriges yngste Europaparlamentariker, Christofer Fjellner (m), och bad honom att med egna ord berätta hur han tänker sig företräda de svenska skogsägarna om han blir omvald. Foto: Peter Knutson Som Europaparlamentariker ser jag dagligen hur frågor som inte ens borde avgöras på nationell nivå utan på lokal nivå, plockas upp och görs europeiska. Som om besluten blir bättre ju högre upp de fattas. Som om EU till exempel vet bäst hur den norrländska skogen ska skötas. I skolan lärde vi oss att den svenska resan från misär till välstånd gick genom hårt arbete, snilleföretag och export. Sverige sålde malm och timmer, och med intäkterna byggdes det samhälle vi ser idag blickade lyrikern Elias Sehlstedt ut över, vad som då var skogsindustrins huvudstad, Sundsvall, och konstaterade att såg vid såg jag såg varhelst jag såg. Det som är bra för skogen är bra för Sverige. Denna koppling mellan skogsbruket, en konkurrenskraftig skogsindustri och svenskt välstånd har jag tagit fasta på i mitt uppdrag. Jag har arbetat för bättre villkor för skogsindustrin. Detta innebär inte minst att jag har försökt hålla Bryssel borta ifrån skogspolitiken. Beslut som rör skogen ska på sin höjd fattas i Sverige. Det är utgångspunkten när jag bekämpar de ryska virkestullarna, vilka slår hårt emot svensk och finsk skogsindustri. Tullarna har drivit upp driftskostnaderna på ett sätt som hotar driva skogsindustrin ur landet. Kampen för en fri handel är också en kamp för svenska skogsägare, vilka är de som förlorar mest om skogsförädlingsindustrin lämnar landet. I Europaparlamentet har vi de senaste åren fattat beslut i en rad ärenden som berör de svenska skogarna och skogsägarna. Ett exempel är vattendirektivet, som på vissa håll har ställt till problem för skogsägare. Nyligen ställdes krav på en europeisk vildmarkspolicy, vilket vi moderater enträget försökte förhindra. När dessa beslut fattas och de mest tokiga idéerna föreslås då behövs det en skogens röst i Europaparlamentet. Jag hoppas vara den rösten. Nu arbetas det i Europaparlamentet på lagstiftning som ska hindra försäljning av olagligt avverkat timmer. Det är ett i grunden bra initiativ som tar sikte på timmer som avverkas utanför EU, under bristfälliga regelverk och kontroller. Men prob lemet uppstår eftersom krav även ställs på alla dem som äger och avverkar, skog. Förslaget fastslår nämligen att den som säljer timmer måste garantera att det lever upp till alla regler. Detta innebär onödigt regelkrångel och pappersarbete för Sveriges skogsägare bättre vore att lägga det ansvaret på den som köper timmer. Detta är det senaste men långt ifrån enda exemplet på en fråga där det spelar roll vem som företräder de svenska skogsägarna i Europaparlamentet. Christofer Fjellner 8 Norra Skogsmagasinet nr 1/2009

9 UTBILDNINGAR INOM SKOG OCH TRÄ Vid Växjö universitet finns flera utbildningar som fokuserar på skog och trä. Du kan välja mellan kurser i Hållbart familjeskogsbruk, ett tvåårigt högskoleprogram i Skog och träteknik och en ingenjörsutbildning i Skog och träteknik som från och med i höst kan läsas via lärcentra i Vimmerby, Västervik, eller Hultsfred. Gemensamt är att samtliga utbildningar kan läsas på deltid och distans. ÄGER DU EN SKOGSFASTIGHET? De tre kurserna i Hållbart familjeskogsbruk ger dig möjligheten att på hemorten lära dig allt du behöver veta för att förvalta en skogsfastighet och skapa en hållbar avkastning på denna. Kurserna läses på deltid och distans. Tre kurser i Hållbart familjeskogsbruk Grundkursen i Hållbart familjeskogsbruk ger dig breda kunskaper inom skogsfastigheten och dess skötsel. Fortsättningskursen i Hållbart familjeskogsbruk bygger vidare på de kunskaper inom skötsel, planering och ekonomi du har fått under grundkursen. Fördjupningskursen i Hållbart familjeskogsbruk fokuserar på Lövskog och går igenom de vanligaste skötselprinciperna för de svenska lövträden med avseende på virkesproduktion, naturvård och rekreation. nyhet! Skogsproduktion 7,5 hp och Skogsföretagande 7,5 hp För dig som läst grundkursen i Hållbart familjeskogsbruk, eller har motsvarande behörighet, finns nu möjligheten att fördjupa kunskaperna inom Skogsproduktion (ges under våren -09) och Skogsföretagande (ges under hösten -09). HÖGSKOLEPROGRAM I SKOG OCH TRÄTEKNIK Branschen är i behov av kvalificerad arbetskraft och utbildningen har fått bra respons från företag inom området. Efter utbildningen kan du t ex arbeta som entreprenör, inköpare av skogsråvara eller med skoglig rådgivning. Det tvååriga högskoleprogrammet i Skog och träteknik ges på distans och kan läsas på antingen hel- eller halvfart. INGENJÖRSUTBILDNING PÅ DISTANS OCH LÄRCENTRA Den treåriga ingenjörsutbildningen i Skog och träteknik gör det möjligt för dig att arbeta i de olika leden i kedjan från skog till färdig produkt. Förutom tekniska kunskaper får du kunskaper inom bl a ekonomistyrning, marknadsföring, logistik samt organisation. nyhet! Läs via lärcentra i Vimmerby, Västervik eller Hultsfred Ingenjörsutbildningen i Skog och träteknik ges både på campus och på distans och kan läsas på antingen hel- eller halvfart. För dig som väljer att läsa på distans finns det från och med i år två alternativ. Antingen läser du på egen hand eller läser du med bas på högskolecentra i Vimmerby, Västervik eller Hultsfred. För att läsa med bas på högskolecentra krävs det att du läser på heltid. Träffar ett populärt inslag Under en av höstens exkursioner på Tönnersjöheden fick vi ransonera fikat när antalet deltagare visade sig vara långt fler än antalet anmälda. Träffarna sker runt om i Sverige och det är på sätt och vis studenterna som bestämmer var. Där det finns många studenter försöker vi också hålla träffarna. Studietakt och att läsa på distans Du kan välja mellan att läsa kurserna i Hållbart familjeskogsbruk på halv- eller kvartsfart. Att läsa utbildningarna på distans innebär att man via en webbaserad utbildningsplattform använder datorn som hjälpmedel, läser litteratur och ses på träffar i fält. Du får tekniskt och ämnesmässigt stöd via helpdesk. 15 APRIL ÄR SISTA ANMÄLNINGSDAG Du anmäler dig till utbildningarna via mellan den 16 mars och den 15 april. Från och med den 16 mars hittar du direktlänkar för att ansöka till utbildningarna på VILL DU HA MER INFORMATION? Stanley Neergaard, studievägledare stanley.neergaard@vxu.se Ulrika Berg, studentkoordinator ulrika.berg@vxu.se Norra Skogsmagasinet nr 1/2009 9

10 Norras Skogsskola Trädslagsval Norras Skogsskola ger familjeskogsbrukare grundläggande kunskaper om skogsskötsel. För mer detaljerade råd vänd dig till din skogsinspektor! Effektivare trädslag kräver rätt Många har säkert kommit i kontakt med studiekampanjen Kraftsamling Skog. Inom projektet ges olika exempel på hur vi kan höja produktionen i skogsbruket på olika sätt. En faktor som på lång sikt kan ge mycket stor effekt är användningen av effektivare trädslag. Illustration: Gunilla Guldbrand Contorta Contorta Contorta Contorta Svartgran Svartgran För den skogsägare som inte räds lite pion järanda finns det all anledning att snegla på de nya, främmande trädslagen. Contortatallen har funnits i norra Sverige i stor skala sedan början av 1970-talet, medan lärk, svartgran och hybridasp fortfarande är ovanliga trädslag i de norrländska skogarna. Det finns visser ligen en rad andra spännande trädslag, men dessa är främst gångbara i södra Sverige. Ett omtvistat trädslag Det finns knappast något trädslag som är så debatterat och förtalat som contorta tallen, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att det finns en hel del ogenomtänkta contortaplanteringar. Contor tan har ett litet rotsystem Contortatall Lämpliga marker Eftersom contortan har ett mindre förankrande rotsystem i förhållande till grönkronan än svensk tall är den också känsligare för hämmad rotuveckling, på grund av finkornig och fuktig jord. Contortan mår bäst på grovkornig, väldränerad mineraljord. Den växer bra tack vare att grönkronan är stor, men det innebär också att det fastnar mycket snö i kronan, vilket ökar risken för snöbrott. Undvik alltså svåra snölägen. Skötsel Anlägg gärna contortabestånd genom frösådd, eller plantering med något tätare förband än normalt. Contortan är mycket tålig i etableringsfasen och har ofta låga avgångar jämfört med svensk tall. Tidig röjning och gallring. Tillgång Contortaplantor finns att beställa hos Norra Skogsägarna. Produktion Contortan växer snabbt och producerar procent mer stamvolym än tall på jämförbara marker i Sverige. Be roende på vilket mål man som skogsägare har med sitt contortabestånd varierar slutåldern, men räkna med cirka 25 procent längre omloppstid för svensk tall. Det finns en marknad både för sågtimmer och massaved, vilket är en stor fördel för contortan jämfört med andra främmande trädslag. Sibirisk Lärk Lämpliga marker Lärken är ett trädslag som passar bäst på såväl riktigt goda som medelgoda marker. Marken får inte vara alltför tät utan bör vara väldränerad, exempelvis är svackor inte lämpliga lärkmarker. Bäst är sluttningar med rörligt markvatten, även nordsluttningar fungerar bra. Lärken har ett stort vattenbehov och därför är torra marker olämpliga. Skötsel Sibirisk lärk bör planteras tidigt på säsongen för ett bra resultat. Lärken är känslig för konkurrerande löv (piskar), därför är lövröjning viktigt om behov finns. Löv som underväxt har däremot snarare en tillväxtökande effekt. Sibirisk lärk är ett ljuskrävande pionjärträdslag, därför är det viktigt att man går in och gallrar i god tid så inte kronorna hinner bli för små och trädet på så sätt tappar växtkraft. Första gallringen i etablerade bestånd bör göras vid 20 års ålder. Sedan gallras den med cirka 15 års mellanrum. Den högre produktionen ger en något kortare omloppstid än hos tall och gran. I Mellansverige rekommenderas slutavverkning från 55 års ålder, 70 år om man vill ha riktigt grovt virke och hög kvalitet. Tillgång Lärkplantor finns att beställa hos Norra Skogsägarna. Produktion Lärken har en klart högre produktion än tall och gran och överlägsenheten tycks öka med högre bonitet. Enligt lärkforskaren Owe Martinsson har lärken i norra Sverige procent bättre produktion (under bark) än gran. En annan fördel med lärken är dess naturliga rötbeständighet, tack vare att timret har stor kärnvedsandel. Som massaved är virket inte så efterfrågat, men det kan säljas som energived. 10 Norra Skogsmagasinet nr 1/2009

11 Text: Mikael Widerlund och Anders Lundstedt marker i förhållande till kronan, vilket gör att det är extra viktigt med ett välutvecklat rotsystem. De mindre lyckade contortaplanteringarna berodde oftast på en kombination av dåliga plantodlingssystem samt att de planterades på finkorniga, fuktiga marker på hög höjd över havet. Detta ledde till träd med dålig rotutveckling och känslighet för snö och vind. Contortan planterades också på alltför tuffa lokaler i förhållande till härdigheten, vilket gav gremeniellaangrepp och mer snöskador än normalt. Rätt härkomst För att lyckas med contortan krävs rätt härkomst på frömaterialet. Undvik utpräglade höglägen och områden med svåra snöförhållanden. Dessutom bör man använda moderna plantodlingssystem, gärna sådd. Contortan bör inte anläggas på finkornig jord och fuktiga marker. Plantera gärna i täta förband och se till att röja och gallra tidigt. Anmäl till Skogsstyrelsen Användning av utländska trädslag ska anmälas till Skogsstyrelsen senast sex veckor innan planteringen påbörjas. Använd blanketten för avverkningsanmälan. Sibirisk lärk räknas numera som inhemskt trädslag och behöver inte anmälas. Man har hittat gamla kottar och stamdelar från sibirisk lärk i Sverige som dateras till efter den senaste istiden. Ökat netto Liksom contortan är det viktigt att de övriga trädslagen som nämns på det här uppslaget planteras på rätt marker. Om marken är den rätta och skötselrekommendationerna följs, kan man räkna med större netto för nästa generation skogsägare. Dessutom är det kul när man som skogsägare kan vara med och gallra det man själv har anlagt. Förstagallring i 25-åriga contortabestånd är fullt möjligt vid goda förutsättningar. När det gäller hybridasp kan man slutavverka vid ungefär motsvarande ålder! Ladda ner kalkyler I broschyren Verktygslåda för ökad lönsamhet i familjeskogsbruket finns lönsamhetskalkyler för många trädslag. Gå in på där du kan att ladda ner broschyren som pdf. Svartgran Lämpliga marker Svartgranen är ett trädslag som är tåligt och klarar utsatta lägen förhållandevis bra. På ståndorter där man har frostproblem, eller bara blöta marker, är det lämpligt att sätta svartgran. Skötsel Svartgranen sköts som den vanliga tallen och granen vad gäller röjning och gallring. När det kommer till omloppstiden så skattas den till år (enligt Skogs styrelsen). Tillgång Plantor finns att få tag på hos Norra Skogs ägarna. För att säkra leverans bör man beställa plantorna i tid, gärna redan vid slutavverkningen. Produktion Svartgranen ska inte i första hand ses som en produktionshöjare utan snarare som en produktionsförsäkring. Det kan väl i och för sig ses som en produktionshöjning om man jämför med att det inte växer något på hygget. Virke är av hög klass, fullt jämförbart med vår svenska gran. Hybridasp Lämpliga marker Hybridaspen behöver riktigt bördiga marker (typ nedlagd åkermark) eller bördig granmark (SI G30). Vattenbehovet hos hybridaspen är betydligt högre än hos granen, därför passar friska marker med rörligt markvatten bäst. Hybridaspen finns bara väldokumenterad i försök upp till Sundsvallstrakten, så milda klimatlägen inom Norra Skogsägarnas södra verksamhetsområde rekommenderas vid anläggning. Skötsel Planteringen ska ske under våren med plantor/hektar (3 m förband). Eftersom asp föryngras genom rotskott så behöver man ju inte plantera efterföljande generationer. Om man får luckor i ett hybridaspbestånd kan man intill luckan såga av en stam i närheten, vilken reagerar med att skjuta stubbskott och på så sätt tätas luckan. Under 1,5 meters höjd är aspen känslig för konkurrens, varför gräsrensning kan bli aktuellt. I följande generationer blir det aktuellt med 1 2 plantröjningar. En rotskottsföryngring kan ge en föryngring med mer än stammar/hektar. Hybridaspen är ett ljuskrävande trädslag som kräver en intensiv skötsel och första gallringen görs redan vid 7 12 års ålder. Därefter gallras beståndet med 5 6 års mellan rum och gallringen görs relativt hårt för att inte trädkronorna ska bli för små. Upp till 3 gallringar rekommenderas. Slutavverkning görs vid års ålder, användningsområdet för detta virke är massa ved och energived, även en liten del tändsticksvirke av de bästa kvaliteterna. Tillgång Begränsad tillgång. Produktion På de bästa boniteterna och med det bästa plantmaterialet är årsproduktionen upp till 25 m³sk/ hektar. Det innebär en merproduktion jämfört med gran på samma mark med procent. En risk med asp, jämfört med många andra trädslag, är att den är väldigt betesbegärlig, vilket gör att den måste hägnas mot älg, vilket ger en väsentlig fördyring. Virket kan bli timmer, tändsticksvirke eller aspmassaved, med samma egenskaper som vanlig asp. Norra Skogsmagasinet nr 1/

12 Norraprofilen Mångsysslare som gillar tungt skogsarbete Skogsarbetare, hästuppfödare och revyartist, hovslagare, festarrangör och personlig tränare. Listan över Ulf Kämpebacks yrkesroller skulle faktiskt kunna göras längre. Tillsammans med hustrun Elin är han ett utmärkt exempel på att det finns mycket att göra för alla som vill utveckla verksamheten på sin skogsfastighet. Text och foto: Calle Bredberg topphästar, engagerat högklassiga instruktörer och kommer att ha utbildningar och så småningom tävlingar här uppe. När det gäller turridningen kommer vi att satsa mycket på dem som redan kan rida och vill ha en toppenupplevelse ute i ridmarkerna, berättar Ulf. Grönåker är en fastighet som i stort sett ligger i hörnet mellan kommunerna Bjurholm, Örnsköldsvik, Åsele och Nordmaling. Främst är gården berömd för sina islandshästar och de trevliga ridmiljöerna, en verksamhet som Elin och Ulf ständigt utvecklar. Idag finns ett 40-tal islänningar på Grönåker och en ovalbana med passraka är under byggnation. På senare tid har vi valt att satsa hårt på kvalitet i hästverksamheten. Här uppe i norra Sverige ligger vi lite efter, men det ska bli ändring på det nu. Vi har köpt in Hårt kroppsarbete Även om det har funnits hästar på Grönåker i många år är det ändå skogsbruket som har varit kärnverksamheten på fastigheten. Fortfarande gör Ulf ett antal dagsverken i svärfars egen tvåmans-byasåg nere i backen. Klassisk utstyrsel à la Hörneforsrevyn. I Grönåker har Elin och Ulf Kämpeback en sagolik miljö för hästridning. Skogsarbetet ger stor respekt för förfädernas slitsamma liv. 12 Norra Skogsmagasinet nr 1/2009

13 Norra Skogsmagasinet presenterar profiler inom skog och skogsindustri. Nya affärsmöjligheter: Har du bra jaktmarker & fiskevatten? Likaså tillbringar Ulf en hel del tid i skogen, gärna med motoreller röjsågen i händerna. Jag älskar verkligen att få arbeta hårt i det fria. Det är bra för kroppen. Ju mer jag vistas i skogen desto mer inser jag värdet av den. Man skapar också en stor respekt för förfädernas slitsamma liv. Även om jag gör mina timmar med motorsågen så får jag åka hem till ett ombonat hus och hänga kläderna i ett torkskåp, istället för att krypa in en trängbodd, fuktig koja. Det är skillnad, konstaterar Ulf. Utbildad hovslagare Förutom att Ulf jobbar i den egna skogen tar han även på sig uppdrag i form av manuella huggningar, röjning och andra skogliga tjänster, såsom inventeringar och kvalitetsuppföljningar av olika slag. Mellan arbetspassen i skogen ryms dessutom aktiviteter av en sällan skådad bredd och omfattning. Bland annat är Ulf utbildad hovslagare och har tidigare arbetat med det på heltid i flera år. Idag har han dock minskat ner till en nivå där han nöjer sig med att sköta om Grönåkers egna hästar. Till den lite mer udda verksamheten på fastigheten hör de spabe handlingar och makeup artist-utbildningar som Elin ansvarar för. Vi har Norrlands enda makeup artist-utbildning på Grönåker och det känns klockrent. Varför ska allt finnas nere i Stockholm? Vi kan erbjuda samma kvalitet och har mer inspirerande omgivningar, fastslår Ulf. Årets Skoterman På Grönåker arrangeras aktiviteter av alla möjliga slag. Bröllop, karaoke, musikuppträdanden och andra festligheter. Under helger na vintertid är det skotercafé som gäller på Grönåker. Dessutom genom - för de evenemanget Årets Skoterman varje år, en tävling som Ulf och Elin har arrangerat sedan Temat är skogsbruk och de tävlande får bland annat lasta på och av stockar på en timmerdoning. Det handlar om att lyfta, slita och samarbeta i tävlingen, som genomförs både i lag och individuellt (läs mer på Stor scenvana Liveuppträdanden är återkommande inslag på Grönåker. Inte minst brukar Ulf själv stå på scenen och sjunga eller uppträda i någon klurig skepnad. Det populäraste numret brukar vara Radio för kortväxta, som vi i stort sett bara framför här ute på Grönåker, men det kan det ju bli ändring på. Annars blir det ofta valda delar ur Hörneforsrevyn och med egenskrivet material i humorgänget Garderob.nu ( ), berättar Ulf. Alla som har sett Ulf uppträda eller sjunga i Hörneforsrevyn inser att det är hög klass på sången och vansinnigt roliga scenshower. I Norrbotten och Västerbotten finns goda resurser i form av jaktmarker och fiskevatten. Hushållningssällskapets rådgivare inom jakt- och fisketurism berättar hur du kan utveckla dessa till framtida affärsmöjligheter. Ur programmet: Hur man skapar och säljer jakt- & fiskeupplevelser Vilka möjligheter/verktyg finns Jakt-/fisketurismföretagande i praktiken Tid och plats Tärendö: Mån 30 mars kl Luleå: Tis 31 mars kl Arvidsjaur: Ons 1 april kl Burträsk: Mån 30 mars kl Vilhelmina: Tis 31 mars kl Informationsträffarna arrangeras inom projekten Nästa Steg och Fisketurismlyftet. Anmälan, program och information: Ytterligare information: Mikael , Per Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden När det gäller maskiner Palms skogsvagnar, John Deere traktorer och mycket annat för skogen. Kontakta din lokala maskinhandlare. Maten viktig Vara sig det är bröllopsfest, ridläger eller företagsarrangemang är Ulf och Elin framför allt mycket noga med en sak maten. God mat är nyckeln för att lyckas med sådana här arrangemang. Vi lägger ner mycket tid och kraft på att göra kunderna mätta och belåtna. Vi använder också mycket egna råvaror, och i övrigt ska det givetvis vara lokalproducerat i största möjliga utsträckning. Det ligger bra i tiden och passar vår egen filosofi alldeles perfekt, avslutar Ulf Kämpeback. Luleå Umeå Skellefteå Bjästa Norra Skogsmagasinet nr 1/

14 Förädlat frö ger snabbväxande Som skogsägare har du mycket att vinna på att använda förädlat skogsodlingsmaterial. En ny generation frö och plantor är snart här. De kommer att växa drygt 20 procent bättre än oförädlade plantor, som blir resultatet av till exempel en självföryngring. Med en mer snabbväxande skog kan du avverka oftare eller få ut större virkesvolymer. Foto: Ulfstand Wennström, Skogforsk Text: Anna Franck, Skogforsk Ulfstand Wennström Foto: Johan Westin, Skogforsk Från fröplantagen T10 Västerhus, väster om Örnsköldsvik, används frön upp till 200 meter över havet. i Västerbotten och norra Västernorrland Det mest vinstrika alternativet är troligen att korta omloppstiden. Men miljömässigt sett kan det vara bättre att låta skogen stå kvar lite längre och istället skörda en större volym, säger Ulfstand Wennström, Skogforsk. TreO-plantager Dagens förädlade frö kommer från den första och andra omgångens fröplantager. Den första omgången och större delen av den andra bygger på otestade så kallade plusträd som valdes ut i skogen. Dessa plantager ger cirka tio procent högre tillväxt än oförädlat beståndsfrö. När vi nu bygger den tredje omgångens fröplantager, TreO, har vi testat alla plusträd i våra äldre fröplantager tillsammans med ett stort nyurval av plusträd. Till TreOplantagerna väljer vi nu ut de bästa plusträden, vilket ger betydligt högre förädlingsvinster. På varje utvalt träd går det testade plusträd, berättar Ulfstand. Bakgrundspollinering I teorin kan TreO-plantagerna ge 25 procents högre arealproduktion. Men i prak- Foto: Calle Bredberg tiken kommer de att ge drygt 20 procent högre tillväxt när de når full produktion. Det beror på bakgrundspollineringen. Det kommer alltid in oförädlat pollen utifrån som drar ner förädlingsvinsten. En lösning skulle kunna vara att bygga ett växthus över plantagerna. Det pågår faktiskt försök kring detta. En annan är att bygga plantagen någonstans där det inte växer tall och gran naturligt, som till exempel i Chile. Olika föräldrar Plantagerna når full produktion cirka år efter anläggning. Unga plantager börjar nämligen producera kottar före pollen. Det gör att de första skördarna ger frö som har en mamma från fröplantagen men en pappa utifrån. Därför har de en något lägre förädlingsvinst. Om allt pollen kommer utifrån ger en TreO-plantage cirka 14 procents vinst, konstaterar Ulfstand Wennström. Två TreO-plantager I Sverige finns i dag två producerande tallfröplantager som håller TreO-kvalitet, men fler är på gång. Den ena, T10 Västerhus, ligger väster om Örnsköldsvik. Fröet från den plantagen är tänkt att användas upp till 200 meter över havet i Västerbotten och norra Västernorrland. Den andra, T8-Dal, ligger söder om Örnsköldsvik och är tänkt att användas meter över havet i delar av Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Dessa fröplantager är just på väg in i full produktion. Västerhus har redan gett ett par bra skördar med hyfsat låg bakgrundspollinering. Underskott i norr Av de runt 120 miljoner tallplantor som produceras årligen i Sverige härrör cirka 80 procent från fröplantager. Av granens 230 miljoner plantor kommer ungefär hälften från förädlat frö. Men användningen borde gå att öka. Vi håller nu på att utreda var i landet man inte använder plantor från fröplantager. Vi tror att det främst är i norr eftersom det 14 Norra Skogsmagasinet nr 1/2009

15 skogar där finns ett underskott på tallfrö. I resterande delen av landet har vi överskott av tallfrö. Där går det allra bästa fröet till plantskolorna och resten används för skogsådd. För granen har vi unders kott i större delen av landet, säger Ulfstand. Samtidigt pågår arbetet med att ta fram frö till plantor som kan växa ännu bättre. Fortsatt förädling beräknas ge cirka 10 procentenheter tillväxtökning vart 20:e år räknat på utgångsläget. Det borde vi kunna fortsätta med i ett par förädlingsgenerationer till innan vi slår i taket. Men det lär inte dagens skogsägare få uppleva, avslutar Ulfstand Wennström. Fakta skogsträdsförädling Skogsträdsförädling är ett miljövänligt sätt att öka skogsproduktionen. Trädens tillväxt blir högre, samtidigt som man bevarar deras genetiska variation. Skogsträdsförädling är inget nytt. De första fröplan tagerna i Sverige anlades redan på 1940-talet. Förädlade frön är både genetiskt och fysio logiskt bättre än beståndsfrö från skogen. Skogsträdsförädling har inget med genmodifiering att göra. Då lägger man till eller tar bort naturliga gener, alternativt ersätter dem med gener från en annan organism. Här handlar det istället om klassisk växtförädling. Man väljer ut plusträd och korsar dem med andra plusträd. Sedan gör man ett nytt urval bland deras avkommor och använder de bästa i ett nytt korsningsprogram. Plusträd är träd med särskilt goda egenskaper vad gäller tillväxt, kvalitet och vitalitet. Fakta fröplantager Fröplantager har många likheter med äppelodlingar. Träden ympas ofta för att göra många kopior av en bra sort, träden beskärs för att hålla produktionen av frukt (kott) på låg höjd. En skillnad är att man blandar många sorter i samma fröplantage för att hålla en hög genetisk variation. En fröplantage kan bestå av cirka träd. Fröplantager har en livslängd på omkring 40 år. Deras produktionsfas börjar efter år. Hög tid att beställa plantor Plantbeställningar bör göras senast 1 mars för att leverans ska kunna garanteras. Med lite tur finns det dock fortfarande plantmaterial att tillgå. Kontakta din skogsinspektor snarast om du har för avsikt att plantera i sommar. Norra säkrar frötillgången TreO (Tredje Omgången fröplantage i norra Sverige) har åtta delägare: Norra Skogsägarna, Bergvik Skog AB, Holmen Skog AB, Norrskog, Orsa besparingsskogar, SCA, Sveaskog och Svenska Skogsplantor AB. Tillsammans med Skogforsk bildar dessa TreO-gruppen i norra Sverige. Skogforsk sköter förädlingsarbetet, tar fram ympar och sticklingar. Delägarna i plantagen, med en huvud man per plantage, anlägger och sköter plantagen. Söker ny mark Av de plantager som Norra Skogsägarna är delägare i, blir granplantagerna kompletta sommaren Under anläggs resten av tredje generationens fröplantager. Norra Skogs ägarna kommer att ha andelar i både tall och contortaplan- tage som passar inom föreningens verksamhets område. Det är bland annat till anläggning av dessa planta ger som intressenterna i TreO-gruppen söker mark (se annons nedan). Säkra tillgången Varför ska då Norra Skogsägarna satsa pengar i detta? Går det inte lika bra att köpa förädlat frö och plantor? Jo, ofta går det att få tag på förädlat material, men Norra Skogsägarna har bedömt det som strategiskt viktigt att säkerställa tillgången till förädlat frö (och sedermera skogsplantor) för sina medlemmar. Eventuellt överskott på förädlat frö kommer att säljas på frömarknaden till plantskolor eller som frö för sådd till enskilda skogsägare. Mikael Widerlund Åkermark till salu? Delägarna i tredje generationens fröplantage (TreO-gruppen) söker lämplig mark för anläggande av plantage. Marken bör vara belägen mellan Örnsköldsvik och Övertorneå, max 100 meter över havet. Området bör vara minst 15 hektar stort. Ta kontakt med nedanstående om du tror att du förfogar över lämplig mark. Marknadsmässig ersättning. Ulfstand Wennström, Skogforsk, tel , E-post: ulfstand.wennstrom@skogforsk.se Foto: Calle Bredberg Norra Skogsmagasinet nr 1/

16 Spån från sågarna blir pellets i Under vintern och våren har Norra Skogsägarna fördjupat samarbetet med MBAB Energi AB, en anrik pelletstillverkare i Överklinten. Råvaran är kutterspån och torrflis från sågverken i Sävar och Kåge. Efter förädlingen sluts cirkeln genom pelletförsäljning i Norra Trä & Byggs butiker. Text och foto: Calle Bredberg Det gamla tegelbruket i Överklinten, 14 km väster om Robertsfors, har varit i Mikael Bäckmans familjs ägo sedan Efter en stor brand 1992 byggdes den nuvarande pellets fabriken upp och idag har företaget sju heltidsanställda under en takyta på närmare m². Vi tar ungefär procent av råvaran från Sävar och Kåge sågar. Om det hade funnits mer att tillgå skulle vi gärna ta emot det dubbla. Det stora problemet idag är bristen på råvara. Under november mars har råvarutillgången varit rekorddålig, givetvis helt beroende på lågkonjunkturen. Men jag har fått indikationer på att det kan bli bättre inom en snar framtid, berättar Mikael Bäckman, VD för MBAB Energi AB. Som en köttkvarn Processen är relativt enkel. Flis och spån tippas in i fabriken varefter allt mals ner till samma fraktion, max åtta mm. Därefter sammanpressas materialet under hårt tryck i pelletpressar, vilket kan liknas vid köttkvarnar. Av friktionen i pressen bildas värme. När pelleten är nypressad håller den ungefär 85 grader och måste därför kylas ner till cirka 20 grader med hjälp av kalluft. Den färdiga pelletten lagras ungefär en vecka innan den paketeras, detta för att processen definitivt ska vara avstannad innan emballeringen. Volymerna växer Pelletten förpackas i storsäckar om 600 kg och 16-kilos säckar, där den sistnämnda storleken står för de största volymerna. Kunderna finns i Västerbotten, Ånger- De största pelletsäckarna väger 600 kg. 16 Norra Skogsmagasinet nr 1/2009

17 butikerna Mikael Bäckman. MBAB Energi AB har sju anställda under en takyta på omkring m². man land och södra Norrbotten. Sedan några månader tillbaka är alltså Norra Trä & Bygg en av kunderna. Volymerna till Norra Trä & Bygg växer stadigt i takt med att kunderna lär sig att hitta det nya sortimentet i butikerna i Umeå, Skellefteå och Lycksele. Om råvarubristen inte blir långvarig är det inte omöjligt att vi kommer att kunna leverera omkring ton till varje butik årligen, avslutar Mikael Bäckman. Som man planterar får man skörda. Att välja NorrPlant som plantleverantör gör att du som kund får en produkt med hög kvalitet till bra pris. Vill du ha hjälp med plantering och markberedning förmedlar vi gärna kontakter till någon av våra certifierade entreprenörer. Kontakta Peter Engblom på Vi hjälper dig att skapa en värdefullare skog. Norra SkogSägarNa STORUMAN LYCKSELE VINDELN BJURHOLM UMEÅ ÖRNSKÖLDSVIK NorrPlant Norra Skogsmagasinet nr 1/

18 Skogsbruksplanen viktigt Skogsbruksplanen är en viktig komponent i Norra Skogsägarnas skogliga organisation. Men vad är egentligen en skogsbruksplan? Och varför är den så viktig? För att reda ut begreppen tog vi hjälp av Sara Karlsson, ansvarig för Norra Skogsägarnas planverksamhet. Text och foto: Calle Bredberg Idag har Norra Skogsägarna bedrivit planläggningsverksamhet i tio års tid. Sedan 1999 har inte mindre än hektar produ ktiv skogsmark planlagts, vilket är närmare en fjärdedel av Malin mäter trädets höjd med en digital höjdmätare. Med relaskopets hjälp beräknas grundytan (m²/ha). All information läggs in i en fältdator. medlemsarealen. Varje år kommer det in cirka 300 nya avtal om skogsbruksplaner. Medlemmarna har verkligen börjat inse skogsbruksplanens fördelar. Skogsägarna börjar också komma till insikten att de är företagare och behöver planen som ett viktigt planeringsverktyg. Med planens hjälp kan de optimera nyttjandet och därmed avkastningen. Det är oerhört viktigt att rätt åtgärder sätts in i rätt tid, allt för att få det bästa ekonomiska utbytet av skogen, förklarar Sara Karlsson. Många fördelar Förutom de rent ekonomiska fördelarna är skogsbruksplanen ett underlag för värdering vid exempelvis överlåtelse, belåning, försälj- ning eller intrång. Dessutom har den ett värde i samband med certifiering. För den som har tänkt certifiera sin fastighet är skogsbruksplanen ett viktigt grunddokument. Allt fler väljer att certifiera sin skog, vilket bland annat innebär att de får bättre betalt för virket, berättar Sara. Idag är majoriteten av de medlemmar som har en skogsbruksplan även certifierade. Åtgärdskartor I en skogsbruksplan återfinns massor av nyttig information. Bland annat innehåller planen olika temakartor, exempelvis åtgärdskartor, som ger en överblick över föreslagna åtgärder inom den närmaste tioårsperioden. 18 Norra Skogsmagasinet nr 1/2009

19 verktyg för skogsägaren Vad kostar en skogsbruksplan? Kostnaden för en skogsbruksplan är fördelad på en fast kostnad och en rörlig del. Den fasta kostnaden är alltid kr, som ska täcka förtolkningen, medan den rörliga delen är beroende av fastighetens storlek (produktiv skogsmark). Skogsbruksplanen till en medelstor fastighet på 70 hektar kostar kr kr (122 kr/ha) = kr Kontrolltaxering en viktig kvalitetssäkring Planläggarnas arbete följs upp av en så kallad kontrolltaxerare, som ska säkra att arbetet är korrekt genomfört. Ungefär procent av den planlagda arealen kontrolltaxeras. Efter varje kontrolltaxering kontaktas planläggaren och får veta hur han/hon ligger till. Det här är ett mycket viktigt jobb, som säkerställer kvaliteten och ger vårt arbete hög trovär dig het, berättar Sara Karlsson, planansvarig på Norra Skogsägarna. Malin Börjegren arbetade sin första sommar som kontrolltaxerare Fakta om Norra Skogsägarnas skogsbruksplanläggning Norra Skogsägarna har inventerat hektar produktiv skogsmark fördelat på fastigheter. Fältsäsongen 2008 inventerades hektar. Norras planverksamhet sysselsätter årligen personer. För mer information om skogsbruksplaner kontakta: Region Luleå; Lena Wiss, tfn Region Skellefteå; Madeleine Gustavsson, tfn Region Umeå; Ulf Lindgren, tfn Region Örnsköldsvik; Marcus Strandberg, tfn Gå in på för att ladda ner en broschyr om skogsbruksplaner. Kartteknikern Ewa Lundströms arbete tar vid när fältpersonalen har gjort sitt. Planens livslängd är tio år, men genom att regelbundet à jour-hålla planen får man en ständigt aktuell plan och en dokumenterad historik. À jour-hållning är en tilläggstjänst som blir allt populärare. Fältpersonalen utbildas Planläggningen genomförs uteslutande under barmarksperioden. Personalen som utför jobbet är huvudsakligen entreprenörer och studenter på högre skogsutbildningar. Rekryteringen av planläggare börjar i stort sett direkt efter årsskiftet. Under april/maj genomgår samtliga planläggare en grundutbildning på en vecka, där de får lära sig rutiner och riktlinjer samt nödvändiga program och system. I början av juni börjar sedan fältarbetet på allvar. Med redskap i form av handdatorer, relaskop, tillväxtborrar och så kallade förtolkningar (3D-kartmaterial) mäts provytor. Variabler som samlas in är bland annat virkesförråd, höjd, ålder och trädslagsblandning. Hemleverans Under senhösten, när alla data har samlats in, är det dags för Norra Skogsägarnas karttekniker att ta vid. Det är ett omfattande arbete att sammanställa och skriva ut all information, som inspektorerna sedan levererar direkt till skogsägaren i form av en pärm. För den som har programmet pcskog finns även möjlighet att få alla data i digital form. Inspektorerna kommer alltid hem till skogs ägaren med skogsbruksplanen. I det ske - det är det mycket viktigt att skogsägaren sätter av tid till att prata igenom planen nog - grant med inspektorn. Redan då är det också hög tid att fundera över den närmaste framtiden Allt handlar om god företagsplanering för optimal avkastning, konstaterar Sara. Sara Karlsson. Norra Skogsmagasinet nr 1/

20 En dag med planläggaren Det är många personer som är inblandade i en skogsbruksplan. Den viktigaste av dem alla är dock planläggaren i fält. Vi följde med Linnea Nordin under en helt vanlig arbetsdag i skogarna utanför Önskan, sex mil väster om Örnsköldsvik. Text: Linnea Nordin Foto: Calle Bredberg Sätter mig i min sportiga, vita Audi 80 årsmodell -87, en mycket fin årgång som jag själv också tillhör. Sedan styr jag min färd från Norrflärke, där jag bor tillsammans med min sambo, för att vara på plats på kontoret i Bredbyn I Bredbyn hejar jag på mina trevliga skogsinspektorer och startar sedan igång datorn för att läsa igenom nya mejl. Ett av mejlen den här morgonen är en databas till en fastighet som jag ska jobba med under veckan. I det här fallet råkar det vara en fastighet i Önskan, där jag själv är född och uppvuxen Startar igång dataprogrammet pc- SKOG, ett program som vi planläggare använder oss av när vi jobbar med planer, allt från karthantering till sammanställning av hela fastigheten. Jag lägger in den obehandlade planen med kartor i min lilla fältdator, som jag sedan använder när jag befinner mig på fastigheten. Efter det ringer jag upp markägaren Karl-Erik Sundberg och bestämmer en träff med honom Slår mig ner i fikarummet med inspektorerna och tar en kopp kaffe. Jag tycker det är viktigt att man tar sig den tiden, sätter sig ner och diskuterar lite med dem. Som planläggare är man annars ensam hela dagen och träffar sällan på någon annan, möjligtvis någon markägare eller älg Plockar ihop mina flygbilder över fastigheten, sätter mig i bilen och styr min färd till Önskan. I bilen ringer jag upp min pappa, som jobbar som produktionsinspektor i Sidensjö. Vi har daglig kontakt när vi jobbar. Han är ett bra stöd när jag har funde ringar om åtgärder som ska göras på olika fastigheter. Så småningom kommer jag fram till Önskan och vi får avsluta vårt småprat. Linnea Nordin och Karl-Erik Sundberg tittar på flygbilden över Karl-Eriks fastighet Jag möter upp Karl-Erik hemma på gården och efter det åker vi ut till Höglia för att titta på ett av hans skiften. Det är lite grått och mulet den här dagen så jag drar på mig regnjackan för säkerhets skull. Sedan hänger jag på mig all övrig utrustning; tillväxtborren och taxeringsvästen med diverse 20 Norra Skogsmagasinet nr 1/2009

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE Ofrivillig expert sprider kunskap om hybridasp... s 37 Prisbelönta Emma inspirerar Europas skogsbrukare....... s 46 Virkesmätning på distans så funkar det...... s 42 SKOGEN når fler. 2016 ökade läsarskaran

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1 Förädling för framtiden Broschyrens namn 1 Skogforsk ansvarar för skogsträdsförädlingen i Sverige. Vi arbetar i först hand med tall, gran, contorta och björk. Men bedriver också visst förädlingsarbete

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Föryngring framtidstro Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige

Läs mer

Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen

Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen Ökad lönsamhet genom ökad skogstillväxt Vad är Kraftsamling Skog? Föryngring i Kraftsamling Skog Effekter av Kraftsamling Skog Fria funderingar

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

En naturlig partner för enkla, trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för enkla, trygga skogsaffärer. En naturlig partner för enkla, trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag och alla vill vinna förtroendet att

Läs mer

Skogsägarens viktigaste verktyg. Alltid uppdaterad, alltid tillgänglig!

Skogsägarens viktigaste verktyg. Alltid uppdaterad, alltid tillgänglig! Skogsägarens viktigaste verktyg Alltid uppdaterad, alltid tillgänglig! Skogsbruksplanen - nyckeln till skogsägandet Skogsbruksplanen är ett ovärderligt stöd för att bli en mer aktiv skogsägare. Med den

Läs mer

Produktionshöjande åtgärder

Produktionshöjande åtgärder Produktionshöjande åtgärder Vad finns i verktygslådan? Undvika skador Föryngring Trädslagsval Förädlat material Konventionell gödsling Dikning/dikesrensning Röjning Gallring Slutavverkningstidpunkt Årlig

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Jordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag.

Jordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Jordbruksdepartementet 2010-08-11 REMISSYTTRANDE Jo2010/3670 Regler om användning av främmande trädslag Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Allmänna synpunkter

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Räcker Skogen? Per Olsson

Räcker Skogen? Per Olsson Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN. Mail: Telefon:

EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN. Mail: Telefon: VIRKESBÖRSENS 10 TIPS FÖR EN LÖNSAMMARE VIRKESAFFÄR EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN WWW.VIRKESBORSEN.SE Mail: info@virkesborsen.se Telefon: 08339944 OM VIRKESBÖRSEN Virkesbörsens vision är att rätt virke ska

Läs mer

Röjning. en fördjupning.

Röjning. en fördjupning. Röjning en fördjupning www.norra.se Innehåll När är det dags att röja? sid 3 När på året bör du röja? sid 4 Vilka typer av röjning finns? sid 4 Vilket trädslag passar bäst på din mark? sid 5 Vilka stammar

Läs mer

Contortan i SCAs skogsbruk

Contortan i SCAs skogsbruk Contortan i SCAs skogsbruk Varför? Hur? - Resultat? Umeå 13/2 2009 Per Persson 2009-02-18 Varför nya trädslag? Få svenska alternativ Bättre bör finnas? jfr jordbruket! Önskvärda egenskaper God härdighet

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

Stockholm

Stockholm Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi Urban Nilsson Sydsvensk skogsvetenskap Alnarp Future forests Biodiversitet Idéer, värderingar och intressen Mark och vatten Samverkan och konflikt I framtidens

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 43,3 79 Myr/kärr/mosse 6,6 12 Berg/Hällmark,

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014

SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014 Institutionen för skog och träteknik Hållbart familjeskogsbruk, del B 16 30 hp Grundkurs 1TS031 (kvartsfart) Kursansvarig: Nils Fagerberg 2009-12-11 SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014 På Skog och trä är vi måna

Läs mer

En stafett mellan generationerna

En stafett mellan generationerna 36 EKSKOGSSKÖTSEL PÅ FLAKULLA En stafett mellan generationerna Mats Hannerz, text och foto Skylten på den slingriga skogsvägen hälsar välkommen till fastigheten Flakulla, men gränsmarkeringen är egentligen

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket med värden för världen Skogsriket är regeringens plattform som skogssektorn kan ta avstamp ifrån för att lyfta och skapa ökad lönsamhet för

Läs mer

Skötselmetoder för intensivodling av skog

Skötselmetoder för intensivodling av skog Hushållningssällskapet Halland & Partnerskap Alnarp Skogsexkursion, Tönnersjöheden, 2016-04-23 Skötselmetoder för intensivodling av skog Gödsling Förädlade plantor Nya trädslag Skötsel av torvmarker Ulf

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN Nu är vintern här! För oss skogsbrukare är det bra när kylan kommer tidigt, helst innan snön lägger sig som ett isolerande täcke så att marken och skogsbilvägarna

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood

SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood SCA WOOD Framåt i värdekedjan Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood SCA som helhet Europas största privata skogsägare Skogsmark 2,6m ha 6% av Sverige Sågverk Massafabrik Kraftlinerbruk Tryckpappersbruk

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Arealer. Virkesförråd. Bonitet och tillväxt. Avverkningsförslag. hektar. Produktiv skogsmark. Impediment myr. Impediment berg.

Arealer. Virkesförråd. Bonitet och tillväxt. Avverkningsförslag. hektar. Produktiv skogsmark. Impediment myr. Impediment berg. er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark Linjer: väg/ledning/vatten Övrig areal Summa landareal Summa vatten hektar 7,8 8,3,2 1, 8,3 88,2,2 1,2 681 Totalt 2 462 1 436 4 7 Ädellöv

Läs mer

I denna folder presenteras kortfattat projektets

I denna folder presenteras kortfattat projektets Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar

Läs mer

Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993.

Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993. Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993. Mats Hagner 2015-03-22 Fältförsöket Piellovare skildrad av Google Earth 2012. Piellovare

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

Läs mer

Körsbärsplommon. Med reservation för feltryckningar och eventuella sortimentsändringar.

Körsbärsplommon. Med reservation för feltryckningar och eventuella sortimentsändringar. Plantprislista 2018 Jubileumssäck med plantor för framtida generationer Sedan 1938 har Södra arbetat med att skapa förutsättningar för ny skog. Genom tiderna har den enskilde skogsägaren odlat olika trädslag

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: Rubrik Kriterie Uttag av traditionella skogsprodukter 8.2a Sågtimmer

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet

Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2014-11-24 Dnr: 14/00933 SAKEN Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT PA1 1 (9) Utvärdering ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT Rötslam Kommuner Industriavfall Org. Material CO 2 Kolsänka SÄNKKREDITE R Biogas anläggning BIONÄRIN G Tillväxt i skog Handel med sänkkredite r INFORMATIO

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Lika många idéer har gått från tanke till

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 4: Strategins effekter på skogsbruket och skogsägaren 1. Strategins konsekvenser för skogsbruket och skogsindustrin avseende råvarutillgång

Läs mer

ATT BYGGA FÖRTROENDE

ATT BYGGA FÖRTROENDE ATT BYGGA FÖRTROENDE Vissa saker är svårare att skapa än andra, även för oss specialister. I byggindustrin är ett starkt förtroende en av de allra svåraste sakerna att bygga upp. Det kräver en ärlighet,

Läs mer

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 201606 2016-2025 Andreas Olsson Sammanställning över

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter

Läs mer

Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar

Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar Bilaga 2 Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar Skogliga konsekvensanalyser 2008 (SKA VB-08) syftar till att beräkna uttag ifrån skogen utifrån olika framtida scenarier med varierad intensitet

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Plantpraktikan. från frö till planta. www.scaskog.com

Plantpraktikan. från frö till planta. www.scaskog.com Plantpraktikan från frö till planta www.scaskog.com Plantor för ett ansvarsfullt skogsbruk SCAs plantverksamhet, NorrPlant, bedrivs vid de två plantskolorna Bogrundet och Wifstamon. Här sås de frön som

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson Handel i och utanför Sverige Sanna Black-Samuelsson Kedjan i skogen Föryngring Inköp av skogsodlingsmaterial Tillväxt Avverkning Gallring, tillväxt (2-4 ggr) Föryngring Treårsmedeltal (2007-2009/10) visar:

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer