Indirekt pulpaöverkappning i primära tänder
|
|
- Karin Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Indirekt pulpaöverkappning i primära tänder en aktuell behandling? ingegerd mejàre Djupa kariesskador i primära tänder kan behandlas på olika sätt alltifrån ingen åtgärd till extraktion. En inaktiv (avstannad) kariesprocess kräver ingen behandling. Slipning kan vara lämpligt t.ex. på en molar som har kort kvarvarande funktionstid. Indirekt pulpaöverkappning i ett eller flera steg kan vara lämpliga behandlingsmetoder under vissa förutsättningar. Om pulpan blottats vid exkavering av kariöst dentin kan partiell pulpaamputation (endast en begränsad del av kronpulpan avlägsnas) vara aktuellt. Om det finns kliniska tecken på irreversibla pulpaförändringar och tanden bedöms som viktig att behålla, kan pulpaamputation (hela kronpulpan avlägsnas) eller pulpaektomi (kronoch rotpulpa avlägsnas) användas. Extraktion kan vara indicerat på ett icke behandlingsmoget barn eller vara den bästa lösningen av andra praktiska skäl. Hur en djup kariesläsion i primära tänder skall behandlas beror alltså på flera faktorer: barnets behandlingsbarhet kariesläsionens status aktiv eller inaktiv (avstannad) kariesprocess tandens betydelse för bettets utveckling tandens återstående funktionstid Odontologi 2004 Munksgaard Danmark, København
2 symptombilden, dvs. bedömningen av pulpans tillstånd (reversibla eller irreversibla inflammatoriska förändringar) Den primära molarens betydelse för bettutvecklingen Ur bettutvecklingssynvinkel fyller primära molarer en speciellt viktig funktion före eruption av 6-årsmolaren. Det här kapitlet handlar om hur man kan behandla djupa kariesläsioner i sådana molarer som inte visar symptom på irreversibla förändringar i pulpan. De metoder som kommer att diskuteras är indirekt pulpaöverkappning (omedelbar eller stegvis) och partiell pulpaamputation. Direkt pulpaöverkappning i samband med exkavering av kariöst dentin ger relativt låg lyckandefrekvens och tas därför inte upp. Kariesprocessen och dentinpulpakomplexet En väsentlig fråga vid behandling av djupa kariesläsioner är hur vi kan förvänta oss att dentin och pulpa reagerar vid en progredierande kariesprocess? Pulpa och dentin står i nära förbindelse med varandra via dentinkanalerna och odontoblasterna som klär pulpans väggar, och man brukar säga att de båda vävnaderna bildar en enhet: dentin-pulpakomplexet. Hur reagerar det på en progredierande kariesprocess och hur ser vävnadsförändringarna i pulpan ut vid djupa kariesläsioner? Redan tidigt i kariesprocessen reagerar pulpan med en begränsad inflammation. Det är en försvarsreaktion som inte betyder att pulpan är irreversibelt skadad. Om orsaken avlägsnas (skadliga produkter från bakterier i anslutning till kariesläsionen) avklingar inflammationen. När är då pulpavävnaden irreversibelt skadad? Det finns inga säkra kliniska hållpunkter för när det inträf- 68
3 restaurering dentin a b pulpa Figur 1. a. sklerotiskt dentin (pil) i anslutning till en approximal kavitet; b. reparativt dentin (pil) efter behandling med stegvis exkavering. far, men resultat från både histologiska och kliniska studier tyder på att inflammationen kan vara reversibel också vid djupa kariesläsioner. Under långsamt progredierande kariesläsioner sker en ökad mineralisering av dentinet (s.k. sklerotiskt dentin), vilket gör dentinet närmast kariesläsionen mindre permeabelt (Fig. 1). Den försvarsreaktionen varierar dock avsevärt mellan kariesläsioner och individer, och vid en snabb kariesutveckling kan sklerotisering helt utebli. Utöver dessa försvarsmekanismer bildar odontoblasterna i pulpan tertiärt eller reparativt dentin längs pulpaväggarna motsvarande utsträckningen på kariesläsionen (Fig. 1). Det dentinet karakteriseras av att vara mindre regelbundet än det ursprungliga dentinet, ofta med färre och irreguljära dentinkanaler. Förmågan att bilda reparativt dentin finns hos både primära och permanenta tänder även om de individuella variationerna är avsevärda, och under snabbt progredierande kariesläsioner kan reparativt dentin saknas 1. Man kan alltså säga att det finns åtminstone tre försvarsreaktioner hos dentin-pulpakomplexet som försöker skydda pulpavävnaden mot bakterier och deras skadliga produkter. 69
4 Pulpadiagnostik och behandling av djupa kariesläsioner Osäkerheten i pulpadiagnostiken har bidragit till uppfattningen att djupa kariesläsioner i primära tänder (och unga permanenta tänder med oavslutad rotutveckling) bör behandlas med pulpaamputation, dvs. kronpulpan avlägsnas och ett sårförband appliceras på rotkanalmynningarna. Ett problem med denna behandling (förutom att den innebär ett relativt komplicerat och tidsödande ingrepp) är att det idag inte finns något sårförband som är biologiskt acceptabelt och som befrämjar läkning. Kliniska studier visar att man under vissa förutsättningar med framgång kan behandla djupa kariesläsioner i både primära molarer och permanenta tänder utan att avlägsna kronpulpan. Sådana metoder är indirekt pulpaöverkappning i ett eller flera steg och partiell pulpaamputation. Indirekt pulpaöverkappning innebär att man avlägsnar mjukt infekterat dentin (= kariöst dentin) med speciell avsikt att undvika pulpablotta. Om detta görs vid endast ett behandlingstillfälle lämnas det innersta skiktet av kariöst dentin kvar permanent. Vid stegvis exkavering avlägsnas det kariösa dentinet i flera steg (i regel två), vilket innebär att man i steg 1 avlägsnar det yttersta skiktet och i steg 2 avlägsnar också det innersta skiktet av kariöst dentin. Partiell pulpaamputation innebär att man, om pulpan blottas i samband med exkavering av kariöst dentin, avlägsnar endast den yttersta delen (ca 1,5 mm) av kronpulpan. Förutsättningar för en lyckad behandling Förutsättningarna för en lyckad behandling med samtliga dessa metoder är att pulpavävnaden inte är irreversibelt inflammerad. Relativt säkra tecken på irreversibla förändringar i pulpan är ihållande tandvärk, patologisk överrörlighet hos den primära molaren, eller om nekrotiskt (helt sönderfallet) dentin når ända till pulpan. Det senare innebär ofta också en stor pulpablotta med 70
5 mörk och ymnig blödning. Patologiska periradikulära förändringar som vidgad eller uppluckrad periodontalspalt eller tydlig radiolucens i det periradikulära benet är andra tydliga tecken på irreversibla pulpaförändringar. Tydlig perkussionsömhet tyder också på irreversibla pulpaförändringar, men speciellt hos små barn är det symptomet ofta svårtolkat och inte särskilt pålitligt. Den bristfälliga överensstämmelsen mellan kliniska symptom och graden av inflammation i pulpan gör att vi får sätta tilliten till de kriterier som använts i kliniska studier, där frånvaro av ett eller flera av ovan angivna symptom har gett relativt goda kliniska resultat bedömt minst ett år efter behandling (Tabell 1). Exkavering av kariöst dentin Målet med indirekt pulpaöverkappning (antingen den görs i ett eller flera steg) är förutom att förhindra tandvärk att skapa förutsättningar för läkning av inflammationen i pulpan genom att, utan att blotta pulpan, avlägsna så mycket av det kariösa dentinet att kariesprocessen avstannar. Hur mycket kariöst dentin som bör avlägsnas är en omdebatterad fråga. Tidigare har man hävdat att i princip allt infekterat dentin bör avlägsnas 2. Under förutsättning att man kan åstadkomma en tät restaurering finns det dock inget biologiskt eller vetenskapligt underlag för hur mycket kariöst dentin som behöver avlägsnas. Vad vi i kliniken betraktar som kariesfritt är dessutom subjektivt. För att underlätta för klinikern har användning av såkallade kariesdetektorer föreslagits (översikt 3 ). Tanken är att underlätta exkavering och garantera att tillräckligt men inte onödigt mycket dentin avlägsnas 4. Huruvida användning av kariesdetektorer hjälper oss att på ett bättre sätt avlägsna exakt så mycket dentin som bör avlägsnas jämfört med visuell bedömning och sondering efter exkavering med borr eller handinstrument, har dock ifrågasatts 5. 71
6 Tabell 1. Lyckandefrekvenser efter indirekt pulpaöverkappning (stegvis eller omedelbar) och partiell pulpaamputation i primära och unga permanenta molarer. Sammanställning av prospektiva kliniska studier med minst ett års uppföljningstid. Förfat- Behand- Antal Patient- Tandtyp Uppfölj- Lyckande- (publ. ling tänder ålder ningstid frekvens år) (år) (%) Leksell indirekt perm. minst 1 år, 100 et al. (stegvis) molarer (x =43 mån) (1994) 10 pulpaöver- (x =10) kappning Law & indirekt 57 uppgift prim. and 2 år Lewis (stegvis) saknas perm. (1964) 23 pulpaöver- första kappning molarer Falster indirekt prim. 2 år 90 et al. (omedelbar) molarer (2002) 20 pulpaöverkappning Kerkhove indirekt år prim. and 1 år 92 et al. (omedelbar) (växel-) perm. (1967) 22 pulpaöver- bett första kappning molarer Mejàre partiell perm. minst 2 år, 94 et al. pulpotomi (x =10) molarer (x = 56 (1993) 27 mån) Zilber- partiell perm mån 93 man et al. pulpotomi molarer (1989) 26 Schröder partiell 93 uppgift prim. 1 år 83 et al. pulpotomi saknas molarer (1987) 24 Jeppesen partiell 114 2,5 7 år prim. 3 år 78 (1971) 25 pulpotomi (x =5) molarer 10 mån 72
7 Kvarlämnad karies under en tät restaurering Vad händer om man lämnar kvar mjukt infekterat dentin under en restaurering? Resultat från kliniska studier visar att kariesprocessen kan avstanna om man kan åstadkomma en tät försegling av kaviteten. I en uppmärksammad studie 6 rapporteras att kariöst dentin som med avsikt lämnats kvar under en förseglad restaurering inte visade några kliniska eller röntgenologiska tecken på progression 10 år efter behandlingen. Man skall vara medveten om att det rörde sig om relativt ytliga dentinläsioner. Också Handelman et al. 7 visade att infekterat dentin som lämnats kvar under en förseglad ocklusalyta inte visade några kliniska tecken på progression, och att bakterier vid odling visade liten aktivitet två år efter behandlingen 8. Weerheijm et al. 9 fann däremot viabla bakterier i majoriteten av molarer där man lämnat kariöst dentin under ocklusala restaureringar under en period av två år, och författarna rekommenderar därför att mjukt infekterat dentin avlägsnas. Mot bakgrund av nuvarande begränsade kunskaper är det mycket tveksamt om man medvetet bör lämna mjukt, infekterat dentin under en permanent restaurering i permanenta tänder. Undantag kan vara primära tänder, framförallt om de har kort kvarvarande funktionstid (se nedan). Indirekt stegvis pulpaöverkappning (stegvis exkavering) Avsikten med stegvis exkavering är att avlägsna allt mjukt infekterat dentin utan att blotta pulpan genom att stimulera till bildandet av reparativt dentin. Behandlingen utförs i regel i två steg; nekrotiskt dentin (det helt sönderfallna dentinet som lätt avlägsnas med exkavator) och delar av det mjuka infekterade dentinet avlägsnas vid första behandlingstillfället medan det innersta, resterande skiktet av kariöst dentin avlägsnas efter t.ex. 6-8 veckor. Det optimala tidsintervallet mellan behandlingarna 73
8 är inte känt och intervallet varierar i olika kliniska studier. Leksell et al. 10 rekommenderade 6-8 veckor, men fann samtidigt att intervallet mellan behandlingstillfällena inte var avgörande. Björndal & Thylstrup 11 studerade den kliniska lyckandefrekvensen hos vuxna med längre intervall (6-8 månader) och observerade också en hög lyckandefrekvens. Hur långt intervallet skall vara förefaller därmed för närvarande mest vara en praktisk fråga. En fördel med kortare intervall är att risken minskar för att patienten skall tappa den temporära restaureringen, vilket leder till misslyckande 11,12. Indikationsområde: Djupa kariesläsioner där man bedömer att det finns risk för att blotta pulpan vid direkt fullständig exkavering. Det får inte finnas kliniska eller röntgenologiska symptom på irreversibla pulpaförändringar, men övergående tandvärk, t.ex. i samband med intag av söta produkter kan tolereras. Ihållande tandvärk, speciellt på natten är tecken på allvarliga pulpaförändringar och kontraindicerar stegvis exkavering. Hur gör man? Behandlingsgången illustreras i Figur 2-5. Exkavera nekrotiskt dentin och om möjligt också det yttersta skiktet av mjukt dentin i kavitetens botten. Att exkavera också det yttersta skiktet av mjukt dentin vid det första behandlingstillfället kan vara en fördel, eftersom man har funnit att lagret av reparativt dentin blir tjockare ju närmare pulpan man applicerar calciumhydroxidpastan. Avlägsna all kariös emalj och perifert kariöst dentin längs kavitetsväggarna Applicera calciumhydroxidpasta Applicera ZOE som täckförband eventuellt täckt med ett lager glasjonomercement Avvakta 6-8 veckor 74
9 Exkavera resterande kariöst dentin. Detta moment är ofrånkomligen subjektivt. Exkaveringen bör resultera i ett någorlunda hårt dentin. Missfärgat hårt dentin kan lämnas kvar eftersom det inte finns något som säger att det skulle vara mer infekterat än motsvarande icke missfärgat dentin Applicera ett nytt tunnare lager med calciumhydroxidpasta, ett snabbstelnande cement och permanent restaurering Kontrollera årligen kliniskt och röntgenologiskt i 2-3 år Tips och kommentarer. A och O vid behandlingen är en tät restaurering som förhindrar läckage av bakterier. Vid kontroller bör man alltså noga kontrollera restaureringens kantanslutning och vid behov revidera den så att skarven mellan tand och restaurering sluter tätt. Indirekt omedelbar pulpaöverkappning (vid ett behandlingstillfälle) Metoden innebär att man permanent lämnar kvar det innersta pulpanära skiktet av kariöst dentin under restaureringen. Resonemanget som ligger till grund för metoden är att det innersta lagret av det kariösa dentinet innehåller förhållandevis få bakterier, och att dessa inaktiveras om läckage förhindras genom effektiv försegling av kaviteten. En nackdel med metoden är att man inte vet hur mycket infekterat dentin man lämnat kvar. Risken att blotta pulpan är större vid direkt, fullständig exkavering jämfört med stegvis exkavering. Risken är troligen också större vid indirekt omedelbar exkavering. Med all sannolikhet blir man också mer beroende av en absolut tät restaurering, eftersom man lämnar mjukt infekterat dentin i kavitetens botten, även om antalet bakterier har reducerats. Efter indirekt omedelbar pulpaöverkappning rekommenderas därför applikation av stålkrona. Indikationsområde: Inga kliniska eller röntgenologiska symptom på allvarliga pulpaförändringar (som vid stegvis exkave- 75
10 Figur 2. En allmänt sett frisk 4,5 år gammal pojke med en djup kariesläsion i 55. Förutom sporadisk värk i samband med måltider finns inga subjektiva eller andra kliniska symptom och inga synliga patologiska förändringar på röntgenbilden (den högra röntgenbilden är tagen vid första behandlingstillfället efter exkavering och applicering av temporärt förband). ring), och där man av olika praktiska skäl inte kan eller vill utföra behandlingen i två steg. En indikation kan vara nära förstående exfoliering. Hur gör man? Behandlingen skiljer sig från stegvis exkavering genom att man utför behandlingen endast i ett steg (ett behandlingstillfälle), och att man permanent lämnar kvar kariöst dentin i kavitetens botten närmast pulpan. I övrigt är proceduren densamma som för stegvis exkavering. Det är ingen tvekan om att en tät restaurering som förhindrar 76
11 a b Figur 3. a. efter avlägsnande av nekrotiskt dentin; b. calciumhydroxidpasta har applicerats i kavitetens botten och kaviteten har fyllts med ZOE. a b c d Figur 4. a. utseende efter avlägsnande av temporärt förband efter 8 veckor; b. efter avlägsnande av resterande mjukt dentin har kavitetsbotten ett frostigt utseende; c. röntgenbilden visar inga patologiska förändringar; d. kavitetsbotten har täckts med ett tunt lager ren calciumhydroxidpasta och snabbstelnande cement; permanent restaurering med glasjonomercement. 77
12 a a b c d Figur 5. Kliniskt och röntgenologisk utseende två år efter stegvis exkavering av 55. a. bitewing-bilder visar att 6-årsmolarerna har erupterat och är i ocklusion; b. periapikalt status på 55 är utan anmärkning; c. restaurering av 55 är tillfredställande; d. det viktigaste målet med behandlingen har uppfyllts: genom att undvika extraktion av en gravt karierad 55 har mesialvandring av 16 förhindrats. läckage av bakterier är alfa och omega för en lyckad behandling 19. Pulpareaktioner under en otät restaurering illustreras i Figur 6. Det har föreslagits att man med total-etch teknik varken behöver isolera eller använda calciumhydroxid-haltiga preparat eller annan isolering under djupa dentinskador 20. Skälet är att total-etch-tekniken anses ge en absolut tät restaurering. Det är dock mycket tveksamt om detta verkligen fungerar i den kliniska vardagen, och det har rest starka tvivel mot detta synsätt 21. Man har också funnit att bindningen till kariöst dentin i självetsande dentinbindningssystem är sämre än till friskt dentin 22. Vilket sårförband är lämpligast vid indirekt pulpaöverkappning? Fördelen med ren calciumhydroxidpasta är den väl dokumenterade goda antimikrobiella effekten, men det finns studier som visar att zink oxid-eugenol (ZOE) ger samma effekt. I en randomi- 78
13 c b a a Figur 6. Histologisk bild från gränsskiktet mellan restaurering och kronpulpa från en primär molar som extraherades på grund av subjektiva symptom ett år efter stegvis exkavering. Orsaken till den misslyckade behandlingen och pulpaförändringarna är med all sannolikhet en otät restaurering (Htx- eosin-färgning); a. lokaliserade pulpanekroser, b. reparativt dentin, c. rester av fyllningsmaterial. Bilden till höger visar bakterier i skarven mellan fyllning och dentin (Brown och Brenn-färgning). serad klinisk studie visades således att calciumhydroxidpasta och ZOE var lika effektiva för att reducera antalet bakterier vid indirekt pulpaöverkappning 16, och Kerkhove et al. 23 fann heller ingen skillnad i klinisk lyckandefrekvens mellan de båda materialen. Effekten på blottad pulpa är emellertid inte densamma; calciumhydroxidpasta underlättar läkning i motsats till ZOE. Om man skall ta hänsyn till att man kan förbise en liten pulpablotta är calciumhydroxidpasta att föredra som sårförband. Ett nytt lovande material som sårförband är Mineral Trioxide Aggregate (MTA) 24. Kliniska jämförande studier saknas dock, och för närvarande är kostnaden så hög att MTA knappast är aktuellt som sårförband i primära tänder. Partiell pulpaamputation Indikationsområde: Blottad pulpavävnad i samband med exkavering av kariöst dentin. I övrigt som vid stegvis exkavering. 79
14 Hur gör man? Behandlingsgången illustreras i Figur 7. Kofferdam appliceras Det yttersta skiktet av pulpavävnaden avlägsnas med en sfärisk diamant och högvarvsmaskin under riklig vattenbegjutning, där vattnet från högvarvsutrustningen kan användas. Det är alltså inte nödvändigt att använda sterilt vatten. Ca 1-1,5 mm av pulpavävnaden avlägsnas a b c d Figur 7. Partiell pulpaamputation av en ung första permanent molar som vid behandlingstillfället var symptomfri såväl kliniskt som röntgenologiskt; a. mesio- och distobuckala pulpahornen blottade i samband med exkavering av kariöst dentin; de yttersta ca 1,5 mm skikten av pulpavävnaden har avlägsnats och blödningen har stillats; b. calciumhydroxidpasta har applicerats på sårytorna; c. röntgenbild från amputationstillfället visar inga patologiska periradikulära förändringar; d. röntgenbild fyra år efter behandlingen visar fortsatt rotutveckling och normala periradikulära förhållanden. 80
15 Blodflödet stillas med hjälp av lätt tryck med fuktade bomullspellets Därefter appliceras en lager med calciumhydroxidpasta, snabbstelnande cement och permanent restaurering (vid partiell pulpaamputation bör ren calciumhydroxidpasta alltid användas som sårförband). Kontroller utförs som vid stegvis exkavering Tips. Undvik att få ner infekterat dentin i pulpavävnaden. Det bästa sättet att undvika detta är att noga avlägsna allt mjukt infekterat dentin i periferin av pulpablottan före amputationen. Prognos Tabell 1 visar en sammanställning av prospektiva studier där man använt kliniska/röntgenologiska kriterier för att bedöma lyckandefrekvensen efter stegvis exkavering, indirekt omedelbar exkavering och partiell pulpaamputation i primära molarer och unga första permanenta molarer. Prospektiva kliniska studier som undersökt lyckandefrekvensen efter indirekt pulpaöverkappning (omedelbar eller stegvis) i primära eller unga permanenta tänder är sparsamma. För stegvis exkavering i primära molarer finns endast en publicerad studie med en lyckandefrekvens på 74% efter två års observationstid. En studie på unga permanenta tänder visade 100% lyckandefrekvens 10. Med indirekt omedelbar exkavering i primära molarer har lyckandefrekvenser på 90% rapporterats efter ett till två års observationstid 20,23. I en av dessa 20 har man dock uteslutit tänder där exkaveringen resulterade i pulpablotta, vilket ger en missvisande hög lyckandefrekvens. Partiell pulpaamputation i primära molarer har undersökts i två studier och båda fann ca 80% lyckandefrekvens efter ett års 81
16 observationstid 26,27. För unga permanenta molarer var lyckandefrekvensen 93-94% 28,29. Man bör vara försiktig när man jämför studierna i Tabell 1, eftersom olika förutsättningar (t.ex. urval av tänder, patientens ålder, operatör, diagnostik, utvärderingssätt och observationstid) kan ha påverkat resultaten. Flera av studierna har dessutom små material. Vid indirekt pulpaöverkappning undviker man risken att föra in bakterier i pulpavävnaden, och det är därför möjligt att den metoden ger bättre resultat än partiell pulpaamputation. Randomiserade studier där indirekt omedelbar pulpaöverkappning, stegvis exkavering och partiell pulpaamputation jämförs skulle ge ett bättre underlag för att bedöma eventuella skillnader i lyckandefrekvens mellan metoderna. Dessvärre saknas sådana studier. Sammanfattning Primära molarer har ett särskilt värde för bettutvecklingen före eruption av 6-årsmolarer genom att förhindra mesialvandring och senare trångställning av premolarer. Framför allt den andra primära molaren bör bevaras åtminstone till dess 6-årsmolarerma är i ocklusion. För behandling av djupa kariesläsioner beskrivs tre metoder: indirekt pulpaöverkappning (omedelbar eller stegvis) och partiell pulpaamputation. Indirekt pulpaöverkappning syftar till att stoppa kariesprocessen, undvika att blotta pulpan och stimulera till bildandet av reparativt dentin. Stegvis exkavering är en bra metod för att behandla djupa kariesläsioner i primära molarer, under förutsättning att det inte finns kliniska/ röntgenologiska symptom på irreversibla skador i pulpan. Indirekt omedelbar pulpaöverkappning har ett snävare indikationsområde och rekommenderas då man av praktiska skäl inte kan eller vill utföra stegvis exkavering. I de fall pulpan blottas vid exkavering, bör partiell pulpaamputation göras under förutsättning att symptombilden inte talar för irreversibla pulpaskador. 82
17 En tät restaurering som förhindrar läckage av bakterier är väsentlig för samtliga behandlingsmetoder. Huruvida det finns någon skillnad i klinisk lyckandefrekvens mellan stegvis exkavering, indirekt omedelbar pulpaöverkappning och partiell pulpaamputation är inte klarlagt, eftersom det saknas randomiserade studier som jämför den kliniska lyckandefrekvensen hos dessa metoder. litteratur 1 Björndal L, Mjör IA. Pulp-dentin biology in restorative dentistry. Part 4: Dental caries - characteristics of lesions and pulpal reactions. Quintessence Int 2001;32: Massler M. Treatment of profound caries to prevent pulpal damage. J Pedod 1978;2: Beeley JA, Yip HK, Stevenson AG. Chemomechanical caries removal: a review of the techniques and latest developments. Br Dent J 2000;188: Ericson D, Zimmerman M, Raber H, Gotrick B, Bornstein R, Thorell J. Clinical evaluation of efficacy and safety of a new method for chemo- mechanical removal of caries. A multi-centre study. Caries Res 1999;33: Kidd EA, Joyston-Bechal S, Beighton D. The use of a caries detector dye during cavity preparation: a microbiological assessment. Br Dent J 1993;174: Mertz-Fairhurst EJ, Curtis JW Jr., Ergle JW, Rueggeberg FA, Adair SM. Ultraconservative and cariostatic sealed restorations: results at year 10. J Am Dent Assoc 1998;129: Handelman SL, Leverett DH, Espeland MA, Curzon JA. Clinical radiographic evaluation of sealed carious and sound tooth surfaces. J Am Dent Assoc 1986;113: Handelman SL, Washburn F, Wopperer P. Two-year report of sealant effect on bacteria in dental caries. J Am Dent Assoc 1976;93: Weerheijm KL, Kreulen CM, de Soet JJ, Groen HJ, van Amerongen WE. Bacterial counts in carious dentine under restorations: 2-year in vivo effects. Caries Res 1999;33:
18 10 Leksell E, Ridell K, Cvek M, Mejàre I. Pulp exposure after stepwise versus direct complete excavation of deep carious lesions in young posterior permanent teeth. Endod Dent Traumatol 1996;12: Björndal L, Thylstrup A. A practice-based study on stepwise excavation of deep carious lesions in permanent teeth: a 1-year follow-up study. Community Dent Oral Epidemiol 1998;26: Sawusch RH. Direct and indirect pulp capping with two new products. J Am Dent Assoc 1982;104: Sawusch RH. Dycal capping of exposed pulps in primary teeth. J Dent Child 1963;30: Kidd EA, Ricketts DN, Beighton D. Criteria for caries removal at the enamel-dentine junction: a clinical and microbiological study. Br Dent J 1996;180: Magnusson BO, Sundell SO. Stepwise excavation of deep carious lesions in primary molars. J Int Assoc Dent Child 1977;8: King J, Crawford J, Lindahl R. Indirect pulp capping: A bacteriologic study of deep carious dentine in human teeth. Oral Surg Oral Med Oral Pathol 1965;20: Björndal L, Larsen T, Thylstrup A. A clinical and microbiological study of deep carious lesions during stepwise excavation using long treatment intervals. Caries Res 1997;31: Fuks, AB. Current concepts in vital primary pulp therapy. Eur J Paediatr Dent 2002;3: Bergenholtz G, Cox CF, Loesche WJ, Syed SA. Bacterial leakage around dental restorations: its effect on the dental pulp. J Oral Pathol 1982;11: Falster CA, Araujo FB, Straffon LH, Nor JE. Indirect pulp treatment: in vivo outcomes of an adhesive resin system vs. calcium hydroxide for protection of the dentin-pulp complex. Pediatr Dent 2002;24: Pameijer CH, Stanley HR. The disastrous effects of the "total etch" technique in vital pulp capping in primates. Am J Dent 1998;11:S Yoshiyama M, Tay FR, Torii Y, Nishitani Y, Doi J, Itou K, et al. Resin adhesion to carious dentin. Am J Dent 2003;16:
19 23 Kerkhove BC Jr., Herman SC, Klein AI, McDonald RE. A clinical and television densitometric evaluation of the indirect pulp capping technique. J Dent Child 1967;34: Eidelman E, Holan G, Fuks AB. Mineral trioxide aggregate vs. formocresol in pulpotomized primary molars: a preliminary report. Pediatr Dent 2001;23: Law D, Lewis T. The effect of calcium hydroxide on deep carious lesions. Oral Surg, Oral Med, Oral Pathol 1964;14: Schröder U, Szpringer-Nodzak M, Janicha J, Wacinska M, Budny J, Mlosek K. A one-year follow-up of partial pulpotomy and calcium hydroxide capping in primary molars. Endod Dent Traumatol 1987;3: Jeppesen, K. Direct pulp capping on primary teeth - a long term investigation. J Int Assoc Dent Child 1971;12: Zilberman U, Mass E, Sarnat H. Partial pulpotomy in carious permanent molars. Am J Dent 1989;2: Mejàre I, Cvek M. Partial pulpotomy in young permanent teeth with deep carious lesions. Endod Dent Traumatol 1993;9:
20
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Första tecken Första tecken på karies är ofta en kritaktig, matt, rå emaljyta längs gingivalranden, vanligen lokaliserad till buccal- och
Läs merMedikamenter för partiell pulpotomi och pulpotomi i primära och unga permanenta tänder
Medikamenter för partiell pulpotomi och pulpotomi i primära och unga permanenta tänder INGEGERD MEJÀRE När vital pulpavävnad har exponerats pga karies eller trauma görs ofta någon form av vital pulpabehandling,
Läs merBehandling av djup karies
Behandling av djup karies Gitte Bruun afdelingstandlæge, Sektionen for Cariologi, Endodonti, Pædodonti og Klinisk Genetik, Odontologisk Institut, Det Sundhedsvidenskabelige Fakultet, Københavns Universitet,
Läs merEarly childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Innehåll: Första tecken... 3 Vanligt förekommande... 4 Riskfaktorer... 4 Söta drycker... 5 Behandling... 6 Intervention... 6 Uppföljning...
Läs merUndersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor.
Diagnostik Undersökning Hälsodeklaration Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Undersökning Objektiva symtom Klinisk undersökning Perkussionsömhet
Läs merEarly childhood caries (ECC)
Early childhood caries (ECC) Norrtingsdokument med giltighetstid 20160701 20181231 Tecken på karies före 3 års ålder Berörda enheter Samtliga tandvårdskliniker i Folktandvården. Syfte Att få en enhetlig
Läs merHälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor.
Hälsodeklaration Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Klinisk undersökning Perkussionsömhet Kronömhet Apikalömhet Sensibilitetstest Kyla el
Läs merKariesexkavering och kavitetsdesign
VETENSKAP & KLINIK Kariesexkavering och kavitetsdesign Thomas Jacobsen universitetslektor (Associate professor), DDS, Odont Dr. (PhD), avd för cariologi, Odontologiska institutionen, Sahlgrenska akademin,
Läs merUtgåva nr 3 Giltigt fro.m: Tills vidare Uppföljning :
ECC- Early childhood caries Omfattning Dokumentet vänder sig till tandläkare och annan tandvårdspersonal som gör tandundersökning och/eller behandling på barn och ungdomar med karies i tidig ålder. Beskrivning
Läs merSka det här angreppet lagas? Det djupa kariesangreppets histologi
Kariesexcavering Dentinreaktioner vid djupa kariesangrepp Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Cariologi 151005 Disposition Allmänt om kariesexcavering Dentinet vid djup kariesläsion Fullständig excavering
Läs merMejàre 2010 1. MIH, karies progression och riskbedömning av karies. Mineraliseringsstörningar med fokus på MIH (Molar incisor hypomineralization).
MIH, karies progression och riskbedömning av karies. Alta 2 juni 2010 Ingegerd Mejàre Mineraliseringsstörningar med fokus på MIH (Molar incisor hypomineralization). Orsaker diagnostik behandling Mejàre
Läs merMineraliseringsstörningar
Mineraliseringsstörningar Innehåll Orsak till mineraliseringsstörningar...3 Benämningen MIH (molar-incisiv-hypomineralisation)...3 Klinisk bild...4 Kliniska symtom...4 Behandling...5 Kliniska råd...6 Ortodontiska
Läs merRöntgen, vad ser vi och vad såg vi inte?
Barntandvårdsdagar 2009 i Uppsala Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Indikationer för röntgenundersökningar på barn och ungdomar Karies Olycksfallskador Tandutvecklingsstörningar Parodontala skador
Läs merRotresorptionerna kan delas in på följande sätt:
MALMÖ HÖGSKOLA Odontologiska fakulteten Avdelningen för endodonti, 2008 PM för gruppdiskussion Rotresorptioner Tandens dentin och cement är uppbyggt av liknande huvudkomponenter som benvävnad. Tanden omges
Läs merMinimalinvasiv tandvård
Minimalinvasiv tandvård Torgny Alstad Minimalinvasiv tandvård är något man talat om under en längre tid, men kanske mer som ett slagord än som en fastlagd teknik. På många sätt kan man säga att det är
Läs merTidig kariesutveckling
Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens
Läs merRoberto Vidana ST-tandläkare i endodonti
Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom (anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk symtombild / diagnostiska test
Läs merBitewingundersökning inom barn- och ungdomstandvården
Bitewingundersökning inom barn- och ungdomstandvården ingegerd mejàre Bitewingundersökning inom barn och ungdomstandvården används främst för kariesdiagnostik. Den är ett hjälpmedel för att upptäcka approximala
Läs merRiskbedömning Kariologisk Bettutveckling
Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...
Läs merSå kan patienten behandlas
Differentialdiagnoser: partiell ankylos av kondylen, adherenser i anslutning till disken med eller utan aktiv kronisk monoartrit. För att angripa gapförmågan med en minimalt invasiv behandling föreslogs
Läs merRIKTLINJER Rationell kariesterapi primära tänder
RIKTLINJER Rationell kariesterapi primära tänder 1 Rationell kariesterapi primära tänder För barn med flera kariesangrepp och/eller symptomgivande kariesangrepp Akutfas Tänder med infektion och/eller värk
Läs merMikael Silfverberg Specialist i Endodonti Institutionen för Odontologi KI
Mikael Silfverberg Specialist i Endodonti Institutionen för Odontologi KI Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom(anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk
Läs merVårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom
Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 1 (6) Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Riskåldrar för karies... 2 Riskåldrar för bettutveckling...
Läs merStegvis excavering: ett samtida perspektiv
Stegvis excavering: ett samtida perspektiv Cecilia Tegnesjö och Johanna Wärme Odontologiska institutionen Karolinska institutet Sammanfattning Stegvis excavering är en vanlig behandlingsmetod vid djupa
Läs merRetinerade och infraockluderade permanenta och primära tänder
Retinerade och infraockluderade permanenta KRISTER BJERKLIN Retinerade tänder När man talar om retinerade tänder hos ungdomar tänker man i första hand på retinerade och ektopiskt placerade överkäkshörntänder.
Läs merTRAUMA. Mikael Silfverberg Spec. Endodonti Institutionen för Odontologi Karolinska Institutet
TRAUMA Mikael Silfverberg Spec. Endodonti Institutionen för Odontologi Karolinska Institutet Trauma 4 typer av skador Skador på tandens hårdvävnad och pulpa Skador på parodontiet luxationer Skador på omgivande
Läs merRutin. Rutin för preventiv fissurbehandling
Rutin Giltighetstid: 2012-03-05 2020-02 Upprättare: Specialisttandvården Kalmar, avdelningen för pedodonti Rutin för preventiv fissurbehandling Molarernas ocklusalytor är de ytor i det permanenta bettet
Läs merRiskbedömning Kariologisk Bettutveckling
Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...
Läs merKariologi, vad är det? Karies, vad är det? Behandling av kariesskadan Kariesskadan en substansförlust Kariesskadan en substansförlust
Karies kliniska bild och nomenklatur Lena Karlsson Leg tandhygienist, med dr Institutionen för Odontologi Karolinska Institutet Kariologi, vad är det? karies = kavitet (hålighet) läran om karies = kaviteternas
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Utgåva
Läs merKLINISK PM ROTKARIES ORSAKER
1 I-M Redmo Emanuelsson VT 1995, rev HT 2011 H. Frid, rev vt 2015 DE. KLINISK PM ROTKARIES ORSAKER Plackbakterier, framför allt syrabildande streptokocker bl a mutansstreptokocker och laktobaciller, metaboliserar
Läs merAvsaknad av permanenta tänder
Avsaknad av permanenta tänder 2010-05-02 Rutiner för omhändertagande av barn och ungdomar inom Folktandvården i Jämtlands läns landsting Ansvariga: Maria Gunneriusson, Kristina Johansson, Per-Ola Malmström
Läs merTandvård och profylax Barntandvårdsprogram
RIKTLINJE 1 (9) SYFTE Tandvårdsprogrammet är ett basprogram för alla barn och ungdomar. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det viktigt att utföra den behandling som gör mest nytta. Daglig användning
Läs merMineraliseringsstörningar
Specialistkliniken för Pedodonti, Umeå 20160701-20181231 Styrgruppen 3.1 Riktlinjer Mineraliseringsstörningar Orsak till mineraliseringsstörningar Orsaken till defekter i de hårda tandvävnaderna kan vara
Läs merDiagnostik, förekomst f och behandling av MIH
Diagnostik, förekomst f och behandling av Birgitta JälevikJ Övertandläkare, Odont dr Specialisttandvården Pedodonti Mölndals Sjukhus birgitta.jalevik@vgregion.se SÖDRA BOHUSLÄN Mineraliseringsstörda rda
Läs merRöntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen?
Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Radiologins roll för diagnostik inom barntandvården Till dess primära bettet är etablerat (0-3 3 år) För tidig eller försenad tanderuption Grav karies på erupterande
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn Röntgenundersökning på barn och ungdomar
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Röntgenundersökning på barn och ungdomar Klinik/Funktion/Process Avdelningen för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti, Philip Mundt Dokumenttitel Röntgenundersökning
Läs merNATIONELLA RIKTLINJER FÖR VUXEN- TANDVÅRDEN. Studiebrev 3:1
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VUXEN- TANDVÅRDEN Studiebrev 3:1 Sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnaderna Mål med studiebrevet Att genom grupparbete diskutera hur man idag behandlar patienter
Läs merAKUTBEHANDLING TANDOLYCKSFALL BARN OCH UNGDOM RIKTLINJER 2009
AKUTBEHANDLING TANDOLYCKSFALL BARN OCH UNGDOM RIKTLINJER 2009 Anamnes När inträffade skadan? Var inträffade skadan? Hur inträffade skadan? Har patienten varit avsvimmad i samband med olyckan? Hälsodeklaration
Läs merPulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder
Endodonti! Endodonti? Tandens vävnader Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder Dentinkanalernas diameter Täthet av dentinkanaler Pulpans vaskulära nätverk Närheten till immunsystemet
Läs merTillstånd: Förhöjd risk för kronkaries Åtgärd: Fissurförsegling med resinbaserade material
Tillstånd: Förhöjd risk för kronkaries Åtgärd: Fissurförsegling med resinbaserade material Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer
Läs merLångsam kariesutveckling bland unga vuxna
vetenskap & klinik zelezny holmlund & mejàre carin zelezny holmlund, leg tandläkare, Folktandvården Stockholms län ab ingegerd mejàre, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola Långsam kariesutveckling
Läs merProgram för kariesprevention Barn och ungdomar
Program för kariesprevention Barn och ungdomar 1 Programmet har utvecklats av Folktandvården Stockholms län AB Uppdaterat mars 2010 INNEHÅLL Sid Inledning 3 Program för att förebygga karies 4 Till dig
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn. Behandlingsprinciper
Folktandvården Dalarna RamBarn Klinik/Funktion/Process Upprättad av Dokumenttitel Utgåva Gäller from 4 2017-06-01 Fastställd av Tandvårdschef Sida (av) 1(10) All tandvård skall utformas enligt barnets
Läs merTanden i sitt sammanhang
Tanden i sitt sammanhang Divertikel Pulpatak Pulpakavum Dentikel Karies Sekundärdentin Pulpabotten Kanalmynning Furkation Sidokanal Rotkanal Foramen apikale Apex Apexdelta Pulparum på en ung respektive
Läs merKaries, vad är det? Karies kliniska bild och nomenklatur. Behandling av kariesskadan. Kariesskadan en substansförlust. Kariesskadan en substansförlust
Karies kliniska bild och nomenklatur Kliniktillfälle 4 Lena Karlsson Karies, vad är det? Karies är en sjukdom och hålen i tänderna är de skador som sjukdomen medför 2014-10-27 Lena Karlsson 2 Behandling
Läs merN SABEL N SABEL
Vad är det vi ser? Avvikelser i mineralisering Nina Sabel Od. Dr., Övertandläkare Avdelning för Pedodonti, Institutionen för Pedodonti, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Specialistkliniken för
Läs merTemporära fyllningar Puts av fyllning
Temporära fyllningar Puts av fyllning 2014-05-13 Sebastian Malmqvist Universitetsadjunkt 1 Temporära fyllningar Tillfällig igenfyllning av ickekarierad kavitet: Fraktur av fyllning eller tand Förhindra
Läs merBilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det.
Bilaga Tabell Alla artiklar som inkluderas i n, det vill säga kliniska r där man sätter in på diabetiker och uppföljer det. Titel År Design Antal individer Uppföljningstid Resultat Är diabetes en kontraindikation
Läs merLevande innovation. Fuji II LC. från GC. Ända sedan 1992 har världens första ljushärdande Glasjonomer Fyllningsmaterial varit en succé.
Ända sedan 1992 har världens första ljushärdande Glasjonomer Fyllningsmaterial varit en succé. Fuji II LC från GC. Levande innovation. Ljushärdande Resinmodifierat Glasjonomer Fyllningsmaterial, finns
Läs merInfektionskontroll i endodonti
Infektionskontroll i endodonti Aseptisk teknik och kofferdamapplicering Berörda enheter Samtliga Folktandvårdskliniker i Norrbotten. Syfte Att få en enhetlig och patientsäker arbetsgång vid endodontiska
Läs merFissurförsegling på studentklinik
Fissurförsegling på studentklinik Kartläggning av retention och kariesförekomst Elin Andersson Tina Blohmé Handledare: Karin Ridell Masteruppsats (30 hp) Tandläkarprogrammet Mars, 2012 Malmö högskola Odontologiska
Läs merBehandling av barn och ungdomar med traumaskadade tänder och käkar, riktlinjer
Klinikchef Anna Lena Sundell/HJ Första utgåvan 1972. Rev. tills. m. käkkir. klin. maj 2010 Behandling av barn och ungdomar med traumaskadade tänder och käkar, riktlinjer Allmänt Dessa riktlinjer har tagits
Läs merHål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet
Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt
Läs merColgate Sensitive Pro-Relief Desensitising Polishing Paste med Pro-Argin
Colgate Sensitive Pro-Relief Desensitising Polishing Paste med Pro-Argin Ögonblicklig och långvarig lindring av ilningar i tänderna Ilningar i tänderna på grund av blottat dentin Ett problem för många
Läs merKaries hos skolbarn HT2011. Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt
Karies hos skolbarn HT211 Prevalens Riskbedömning Diagnostik Kariesprogression Vad menas med prevalens? Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt Vad menas
Läs merMaterial för fyllningar och fissurförseglingar inom barn- och ungdomstandvården. En systematisk översikt
Material för fyllningar och fissurförseglingar inom barn- och ungdomstandvården En systematisk översikt Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merUtsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall.
Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Nyckelord: kariesdiagnostik, röntgen, risker, barn, adolecens, strålning Röntgendiagnostik
Läs merKariesdiagnostik Svårigheter och Metoder
Kariesdiagnostik Svårigheter och Metoder Ann-Catrin Engberg Maria Niklasson Handledare: Viveca Andersson-Plyming Examensarbete 7,5 hp Tandhygienistprogrammet K4 VT 2010 Malmö Högskola Odontologiska fakulteten
Läs merEtt cement som tar dig långt! RelyX. Unicem. Självbondande dualhärdande resincement
Ett cement som tar dig långt! TM Självbondande dualhärdande resincement Indikationer Inlägg, Onlays, Kronor och Broar framställt av Metall/Metallkeramik Porslin/ Keramik Komposit Titan Stift och andra
Läs merMaskinell rotbehandling blir allt vanligare
Maskinell rotbehandling blir allt vanligare Ulf Sjögren Odont dr, ötdl, Avd för endodonti, Umeå universitet E-post: ulf.sjogren@ odont.umu.se Cecilia Gruffman Distriktstandläkare Stina Svensson Distriktstandläkare
Läs merLångsam kariesutveckling bland unga vuxna
videnskab Carin Zelezny Holmlund, leg tandläkare, Folktandvården Stockholms län AB Ingegerd Mejàre, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola Långsam kariesutveckling bland unga vuxna Kariesutvecklingen
Läs merRiktlinjer vid undersökning. Barn- och ungdomstandvård
vid undersökning Barn- och ungdomstandvård Innehåll: Barn och ungdom -allmänna riktlinjer... 3 Anamnes... 3 Hälsodeklaration-uppdatera regelbundet... 3 Social situation... 3 Matvanor... 3 Munhygienvanor...
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn Behandlingsprinciper
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Behandlingsprinciper Klinik/Funktion/Process Avdelningen för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti, Fredrik Lundström Dokumenttitel Behandlingsprinciper Utgåva
Läs merOrto- eller retrograd endodontisk revisionsbehandling
Orto- eller retrograd endodontisk revisionsbehandling thomas kvist Resultat av endodontisk behandling Det finns en ansenlig mängd publicerade undersökningar som rapporterat resultat av endodontisk behandling
Läs merE N D O D O N T I S K H A N D L E D N I N G
E N D O D O N T I S K H A N D L E D N I N G AVDELNINGEN FÖR ENDODONTI ODONTOLOGISKA FAKULTETEN MALMÖ HÖGSKOLA 2014 2 Innehållsförteckning I. Undersökningsteknik... 3 II. Kliniska diagnoser... 5 III. Behandling
Läs merE N D O D O N T I S K H A N D L E D N I N G
E N D O D O N T I S K H A N D L E D N I N G AVDELNINGEN FÖR ENDODONTI ODONTOLOGISKA FAKULTETEN MALMÖ HÖGSKOLA 2011 2 Innehållsförteckning I. Undersökningsteknik... 3 II. Kliniska diagnoser... 5 III. Behandling
Läs merMineraliseringsstörningar
Övertandläkare Pedodonti Odont dr Mineraliseringsstörningar Orsaker Diagnostik - MIH, fluoros eller vad? MINERALISERINGSSTÖRD EMALJ = EMALJUTVECKLINGS- DEFEKT Tandutvecklingen Strikt genetisk kontrollerad
Läs merEstetiska aspekter påp. tändernas. Blekning av vitala och icke-vitala tänder. kan blekas? När är det indicerat att ändra Då tändernas färg f
Blekning av vitala och icke-vitala tänder Föreläsning för f r T6 Marianne Kjaeldgaard 11-04 04-0707 Estetiska aspekter påp tändernas färg Vilken färg f har vackra tänder? t Har tänderna t samma färg f
Läs merTillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien
Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.
Läs merRiktlinjer för traumabehandling
Riktlinjer för traumabehandling Innehåll Behandlingsprinciper i det unga permanenta bettet... 3 Riktlinjer för efterkontroller av tandskador i unga permanenta bettet... 5 Diagnoser Permanenta bettet...
Läs merFluor i kariesprofylaxen
Fluor i kariesprofylaxen 1 Innehåll Fluor... 3 Basprofylax- till alla... 4 Förstärkt basprofylax- till sociodemografiskt utsatta områden... 4 Tilläggsprofylax- till barn/ungdomar med stor kariesrisk...
Läs mer6. Praxisundersökning
6. Praxisundersökning Bakgrund Endodontisk behandling kan genomföras framgångsrikt med olika tekniker och material. I avsaknad av entydiga evidensbaserade studier florerar emellertid olika behandlingsfilosofier
Läs merSmärta vid tandbehandling stort problem Smärtlindring i barn- och ungdomstandvården best practice
Smärta vid tandbehandling stort problem Smärtlindring i barn- och ungdomstandvården best practice Göran Dahllöf Department of Dental Medicine, Division of Pediatric Dentistry, Stockholm, Sweden Det mest
Läs merRotfyllning. En systematisk litteraturöversikt. November 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-08-13)
Rotfyllning En systematisk litteraturöversikt November 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-08-13) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment
Läs merHur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index
Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Uppgiften Fullständig, regelbunden och avgiftsfri tandvård skall erbjudas alla barn och ungdomar 0-19 år Fullständig tandvård Karies Bettutvecklingsstörningar
Läs merFaktorer som påverkar möjligheterna att etablera bindning till dentin
vetenskap thomas jacobsen & klinik thomas jacobsen thomas jacobsen, leg tandläkare, odont dr, Folktandvården vid Rörstrand, Lidköping Thomas Jacobsen. Faktorer som påverkar möjligheterna att etablera bindning
Läs merFrågor. &Svar DIRECT VENEAR & COMPOSITE SYSTEM
DENTISTRY Frågor &Svar DIRECT VENEAR & COMPOSITE SYSTEM Egenskaper DIRECT VENEARs Definition DIRECT VENEARs är polymeriserade, laserbehandlade, prefabricerade, röntgenopaka emaljskal av nano-hybrid komposit,
Läs mer1. Inledning. Tandpulpan och dess sjukdomstillstånd
1. Inledning Jämförande iakttagelser är en absolut förutsättning för den experimentella och vetenskapliga medicinen; i annat fall vandrar läkaren på måfå och faller offer för tusentals illusioner. Claude
Läs merThe role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merNär är det indicerat att ändra tändernas färg?
Blekning av missfärgade tänder: Icke vitala tänder Föreläsning för T6 januari 2004 Anette Oliveby Estetiska aspekter på tändernas färg Vilken färg har vackra tänder? Har tänderna samma färg hela livet?
Läs merRökningens effekter på läkningen vid endodontisk behandling
vetenskap schött al & klinik schött et al gunvor schött, övertandläkare, Tandvårdscentralen, Lund diana milenkovski, tandläkare, Odontologiska fakulteten, Malmö karin näsström, enhetschef, odont dr, Karolinska
Läs merJournalföring. Vad ska en journalanteckning innehålla?
Vad ska en journalanteckning innehålla? Skyldighet att föra journal Tandvårdslagen (SFS 1985:125) Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) Patientdatalagen (2008:355) 3 kap. 1 SOSFS 2008:14 SOSFS 2005:12 Framställning
Läs merPostoperativ smärta efter akut endodontisk behandling
Postoperativ smärta efter akut endodontisk behandling Jon Fregelin, Stamoulis Rotous Odontologiska institutionen Karolinska institutet Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka vilken akutbehandling
Läs merNU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES
NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES Fluor Pro-Argin TM teknologi fluor Upp till 20 procent färre nya kariesskador på två år 1,2 COLGATE VERKAR FÖR EN KARIESFRI FRAMTID DENTALT
Läs merUppföljningsstudie av endodontiskt behandlade tänder med periapikal osteit med negativa bakterieprov vid rotfyllningstillfället
Uppföljningsstudie av endodontiskt behandlade tänder med periapikal osteit med negativa bakterieprov vid rotfyllningstillfället Ali Pahlawan, Mazen Salih Odontologiska institutionen Karolinska institutet
Läs merEvidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011
Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011 Björn Klinge, Karolinska Institutet, Institutionen för odontologi, Avd för Parodontologi Bjorn.Klinge@ki.se Risktänder Riskytor Per Axelsson,
Läs merRotbehandling i en, två eller flera seanser?
Rotbehandling i en, två eller flera seanser? GUNNAR BERGENHOLTZ Bakgrund Frågan om antal behandlingsgånger, som fordras för att endodontisk behandling skall få ett optimalt utfall, har fått stor aktualitet
Läs merSå kan patienten behandlas
När är det lämpligt att Amanda kallas till tandvården igen? Till vem ska hon kallas? Vad ska man göra med 85 och 75? Figur 1 Figur 2 Varför vill inte Amanda laga 75? När är det lämpligt att Amanda kallas
Läs merEvidens och kunskapsluckor i tandvården
Evidens och kunskapsluckor i tandvården INGEGERD MEJÀRE, SOFIA TRANÆUS & THOMAS DAVIDSON Summary Evidence and knowledge gaps in dentistry The practice of evidence-based dentistry means integrating individual
Läs merTandanatomi. Dental Morphology. 12 september
Tandanatomi Dental Morphology 12 september 2018 1 Varför ska du som Tandhygienist ha kunskaper i tandanatomi? Upprätta journal; veta tändernas inbördes förhållande till varandra Tänderna på röntgen Kunna
Läs mer3M ESPE. Behaglig tandvård. Ett friskt leende. lekande lätt. Clinpro Prophy Powder BR61/0003-1(070727)
3M ESPE Behaglig tandvård Ett friskt leende lekande lätt. BR61/3-1(7727) Clinpro Prophy Powder 999-3M_Clinpro_ProphyPowder_F.i1 1 8-8-7 16:19:21 Systematisk profylax med ett komplett produktprogram I forskningens
Läs merSammanställning av frågor på OSCE examination på kariologi I (termin 5) Frågor/uppgifter för en studentgrupp visas
Sammanställning av frågor på OSCE examination på kariologi I (termin 5) Frågor/uppgifter för en studentgrupp visas För att få påbörja egen patientbehandling krävs godkänt på alla stationer i den här examinationen.
Läs merEffekter av endodontisk akutbehandling
molander vetenskap et & klinik al molander et al anders molander, odont dr, övertandläkare, Specialistkliniken för endodonti, Folktandvården Göteborg anne nilsson, tandläkare, Akuttandpolikliniken, Folktandvården
Läs merTandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping mars 2011
Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2010 Folkhälsocentrum Linköping mars 2011 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inledning Tandhälsodata för barn
Läs merPM för gruppdiskussion. Kalciumhydroxid som rotkanalsinlägg. Kalciumhydroxids letala effekt på bakteriecellerna
MALMÖ HÖGSKOLA Odontologiska fakulteten Avd för endodonti, 2005 PM för gruppdiskussion Kalciumhydroxid som rotkanalsinlägg Kalciumhydroxid är ett luktfritt vitt pulver. Den har låg löslighet i vatten,
Läs merBarnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003
Barntandvårdsdagarna 26 i Jönköping Barnens tandhälsa under 3 år Jönköpingsundersökningen 23 Övertandläkare Anna Nydell Helkimo Presentationens uppläggning Beskriva förändringar i kariesförekomst bland
Läs merGlasjonomercement och kompomerer
Glasjonomercement och kompomerer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha
Läs mer2TL028 Barn- och ungdomstandvård /moment Pedodonti (T7-T8)
2TL028 Barn- och ungdomstandvård /moment Pedodonti (T7-T8) Lärandemål: Redogöra för hur man på ett resursmedvetet sätt använder material och produkter med hänsyn till den växande individen, miljön och
Läs mer