Bitewingundersökning inom barn- och ungdomstandvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bitewingundersökning inom barn- och ungdomstandvården"

Transkript

1 Bitewingundersökning inom barn- och ungdomstandvården ingegerd mejàre Bitewingundersökning inom barn och ungdomstandvården används främst för kariesdiagnostik. Den är ett hjälpmedel för att upptäcka approximala kariesskador som kan behandlas för remineralisering följa progressionen av en kariesskada och bestämma om och när operativ behandling bör göras upptäcka ocklusal dentinkaries riskbedöma (via antal, utsträckning och progression av framför allt approximala kariesskador) Individuell indikation De grundläggande principerna är att onödig röntgenstrålning skall undvikas 1, att bitewingundersökning skall göras på individuell indikation, och bara om den bedöms kunna bidra med viktig diagnostisk information som inte kan fås med andra enklare hjälpmedel. Så kallad screening rutinmässig bitewingundersökning som var vanlig på 1960 och 1970-talen då kariesprevalensen i populationen var hög, är inte längre aktuell, eftersom risker och kostnader vida överstiger patientnyttan. Principen med individuell indikation för när och hur ofta bitewingundersökning skall göras förutsätter att vi med hjälp av olika riskindikatorer/riskfaktorer kan identifiera de patienter där Odontologi 2005 Munksgaard Danmark, København

2 bitewingbilder bidrar med viktig diagnostisk information. Hur effektiv denna selektion är, dvs. hur väl vi förutsäger behovet av bitewingundersökning i den kliniska vardagen, är dock litet undersökt. Förlängda intervall I takt med sjunkande kariesprevalens och långsammare progressionshastighet, ibland i kombination med ekonomiska incitament, har intervallen mellan tandhälsokontroller ökat. Idag rekommenderas 1,5-2 års intervall för en stor del av barn- och ungdomspopulationen, även om traditionerna mellan de nordiska länderna varierar något. Förlängda intervall mellan bitewingundersökningar upp till 2,5-3 år för barn och ungdomar med låg kariesrisk föreslogs redan , och flera studier har senare bekräftat att intervallen kan förlängas för denna grupp utan att tandhälsan äventyras. Det finns dock fortfarande ett motstånd hos många mot att individanpassa intervallen mellan bitewingundersökningar 3. En svensk studie från 1990-talet visar tex att mer än 70% av alla tonåringar mellan 14 och 19 år fick årliga bitewingundersökningar. En stor del av bitewingbilderna bedömdes varken ha någon diagnostisk nytta eller bidra till en bättre tandvård. I en annan studie finner man liknande resultat och konkluderar att det tycks vara svårt för de flesta praktiserande tandläkare att hitta bra beslutsregler, som gör det möjligt att individanpassa intervallen mellan bitewingundersökningar 4. En modell för beräkning av intervall mellan bitewingundersökningar i relation till risker för utveckling av djupa dentinskador har presenterats av Shwartz et al. 2,5 Modellen är komplicerad, eftersom man vid beräkningarna måste göra antaganden om flera osäkra faktorer, tex antal kariesskador som upptäcks vid enbart klinisk inspektion, antalet kariesskador hos en enskild individ, progressionshastigheten hos befintliga skador, i vilken ut- 122

3 sträckning man restaurerar kariesskador på olika nivåer, kvaliteten på röntgenbilderna och på diagnostiken, samt hur stor risk man är villig att ta. För klinikern som har den enskilde patienten för ögonen har den därför ett begränsat värde. Guidelines Officiella guidelines (riktlinjer) för när och hur ofta bitewingundersökning bör övervägas finns inte i de nordiska länderna. Riktlinjer finns däremot i tex Storbritannien 6 och European Academy of Paediatric Dentistry (EAPD) har nyligen gett förslag till sådana 7. Avsikten med riktlinjer är att de skall vara ett hjälpmedel vid selektion av patienter för bitewingundersökning, och ett viktigt mål är att reducera antalet slentrianmässiga och onödiga undersökningar och därmed minska stråldosen till populationen 8. Nackdelar med riktlinjer är att de alltför ofta inte används. Ett skäl till det kan vara att riktlinjerna inte är tillräckligt väl vetenskapligt grundade. Nedanstående är ett förslag till rekommendationer för när och hur ofta bitewingbilder bör övervägas för barnoch ungdomspopulationer med generellt sett låg kariesprevalens. Det bygger på både en populationsbaserad och på en individbaserad riskbedömning och avser allmänt sett friska barn och ungdomar. Nyckelåldrar då bitewingundersökning bör övervägas Det finns fyra nyckelåldrar att beakta: 5, 8-9, och år. Valet av åldrar grundar sig på en generell förhöjd risk för såväl karies incidens som progression under de första åren efter eruption Till stor del handlar det om approximala kariesskador, men också ocklusala dentinskador skall beaktas. 123

4 Figur 1. Kliniskt utseende och bitewingbilder hos en 5-åring. Den kliniska undersökningen visar inga tecken på approximala kariesskador, medan bitewingbilderna avslöjar såväl emalj- som dentinskador. Första nyckelåldern: 5 år Vid 5-års ålder har de primära molarernas approximalytor varit i kontakt i 2-3 år, och nordiska studier har visat att var tredje till nästan varannan 5-åring har minst en approximal kariesskada Figur 1 visar en 5-åring som vid visuell inspektion inte uppvisade några tecken på approximal karies, men där bitewingbilderna avslöjar ett antal kariesskador. Figur 2 visar fördelningen av approximala kariesskador hos en grupp svenska 5-åringar år Ett sätt att uppskatta nyttan av bitewingundersökning är att beräkna den diagnostiska vinsten med röntgenundersökning jämfört med enbart visuell/taktil klinisk inspektion. För 5-åringar var vinsten 1,2-1,8 skador, dvs. man upptäckte i genomsnitt 1,2-1,8 fler karierade approximalytor med hjälp av bitewingbilder än med enbart klinisk undersökning Vid 5-års ålder finns det därför anledning att överväga bitewingundersökning. Det har också ett värde att identifiera kariesfria 5-åringar (inkluderande röntgenologiskt iakttagbara approximala skador). Dessa barn löper nämligen mycket begränsad risk att utveckla 124

5 procent barn dfs (utan btw) denfs (med btw) >5 antal dfs/ denfs Figur 2. Procentuell fördelning av approximala kariesskador utan och med bitewingundersökning hos en grupp svenska 5-åringar år 2002 (n= 267). d= dentinskador, den = emalj + dentinskador 17. approximala skador under de närmaste 3-4 åren. De löper också relativt liten risk att utveckla ocklusala kariesskador på 6-årsmolarerna under de närmaste 2-3 åren. Man kan alltså också identifiera barn med låg kariesrisk vid 5-års ålder. Individuell indikation Faktorer som är associerade till uppkomst av nya kariesskador, och som används vid riskbedömning och prediktion av kommande kariesutveckling (psykosociala förhållanden, tidigare karieserfarenhet, synligt plack, kost- och munhygienvanor, förekomst av kariesrelaterade bakterier i saliv/plack och tandläkarens samlade bedömning eller kliniske skjönn), används också för att bedöma sannolikheten vid ett givet tillfälle för förekomst av approximala kariesskador som upptäcks endast med hjälp av bitewingbilder. Hur stor träffsäkerheten (precisionen) är, dvs. hur bra vi med hjälp av dessa riskindikatorer/riskfaktorer kan förutse förekomst av approximala skador i bitewingbilden hos 125

6 den enskilda individen, är inte särskilt väl studerat. I två undersökningar på svenska respektive norska 5-åringar fann man att precisionen inte var särskilt god I den svenska studien var tandläkarens samlade bedömning den parameter som bäst förutsåg vilka barn som hade respektive inte hade approximala kariesskador vid den påföljande bitewingundersökningen. Men bara cirka hälften av barnen som hade approximala kariesskador vid bitewingundersökning identifierades korrekt med hjälp av tandläkarens samlade bedömning. Förekomst av mutansstreptokokker hos 5-åringar har också undersökts som prediktor för förekomst av approximal karies 20, men precisionen var inte bättre än tandläkarens samlade bedömning. Detta illustrerar svårigheten att korrekt identifiera 5-åriga barn med approximal karies med hjälp av olika bakgrundsfaktorer och kliniska parametrar. Andra nyckelåldern: 8-9 år Vid 8-9-års ålder bör en ny riskbedömning göras för de närmaste 3-4 åren (Figur 3). För majoriteten har 6-årsmolarens mesialyta varit i kontakt med den andra primära molarens distalyta under några år. Prevalensen approximal karies på 6-årsmolarens mesialyta hos dagens 8-9-åringar är osäker. Femton procent av svenska barn födda hade minst en approximal emaljskada på 6- årsmolarens mesialyta, och var tredje 9-åring hade minst en approximal dentinskada på andra primära molarernas distalyta (05d) 21 (Figur 4). Risken för kariesskador på 6-årsmolarernas mesialyta ökar avsevärt om 05d är karierad eller restaurerad 21. Under förutsättning att effektiva förebyggande insatser kan sättas in för att förhindra karies på 6-årsmolarens mesialyta är det är därför speciellt viktigt att tidigt upptäcka kariesskador på 05d. Ungefär 20% av dagens svenska åringar har minst en approximal dentinkariesskada på 6-årsmolaren. Genom att upptäcka skadorna tidigt, ökar förutsättningarna för att kunna behandla dem för remineralisering. Precis som för 5-åringar, kan 8-9- åringar som inte har approximala kariesskador betraktas som 126

7 Figur 3. Kliniskt utseende och bitewingbilder hos en kliniskt och radiologiskt kariesfri 9-åring. De två områdena markerade med cirklar (05d/6m och 6o) är särskilt viktiga att undersöka. För att upptäcka eventuell gömd eller glömd ocklusal dentinkaries på 6-årsmolaren bör hela ocklusalytan vara synlig på bitewingbilden (bilderna i figuren är inte optimala). procent barn d, dfs 6m, DSemalj antal appr.dfs/ DSemalj Figur 4. Procentuell fördelning av approximala kariesskador för distalytan på primära andra molarer och för mesialytan på 6-årsmolarer hos en grupp svenska 9-åringar (n= 260)

8 Figur 5. Klinisk och röntgenologisk bild av ocklusalytan på 26 hos en 11- åring. Den kliniska bilden visar att emaljens normala translucens är förlorad, och bilden antyder också en mikrokavitet (pil). Detta har sannolikt förbisetts vid tidigare undersökning. Vid 11-års ålder visar bitewingbilden en omfattande dentinskada. barn med liten kariesrisk, där ny bitewingundersökning som regel inte behöver övervägas förrän vid års ålder. Bitewingbilderna bör också användas för att upptäcka eventuell förbisedd eller s.k. gömd ocklusal dentinkaries. Hur ofta vi i de nordiska länderna förbiser sådana skador är inte studerat, men omfattande ocklusala restaureringar på molarer under tonåren är inte ovanliga enligt erfarna kliniker, vilket indikerar att dentinskador förbises (Figur 5). Detta styrks av resultat från en engelsk studie, där man fann att ca hälften av en grupp 15-åringar hade minst en molar med röntgenologiskt iakttagbar obehandlad ocklusal dentinkaries 22. Tredje nyckelåldern: år Liksom för de tidigare nyckelåldrarna, är nyttan av bitewingundersökning beroende av prevalensen approximala kariesskador (Figur 6). I en nyligen publicerad svensk multicenterstudie hade 20% av svenska åringar minst en approximal dentinkariesskada 23. I vilken utsträckning skadorna upptäcktes vid enbart klinisk visuell inspektion (också avgörande för nyttan av bitewingundersökning) framgår dock inte. Det finns motsägande uppfattningar om nyttan av bitewingundersökning vid års 128

9 Figur 6. Kliniskt utseende och bitewingbilder hos en kariesfri 13-åring. Bitewingbilden till höger visar en 13-åring med en approximal emaljskada på 36m. ålder. För holländska 14-åringar var den diagnosiska vinsten med bitewingundersökning jämfört med enbart visuell klinisk inspektion i genomsnitt 2,8 approximala emalj- och 0,4 dentinskador 24 (Tabell 1). En annan studie redovisar lägre vinst 25. Här handlade det dock om en enstaka speciellt tränad undersökare, som använde sig av en förfinad och detaljerad visuell diagnostik. Risken för överdiagnostik och falska positiva diagnoser vid bitewingundersökning har också uppmärksammats 26. Vad det betyder sett ur ett praktiskt-kliniskt perspektiv är dock okänt. Det är uppenbart att det behövs mer kunskap både avseende effektiviteten vid selek- Tabell 1. Approximala kariesskador enligt kliniska och röntgenologiska kriterier på premolarer och molarer hos 14-åringar i Holland (n=317): medelvärden för karierade (D), saknade (M) och fyllda (F) approximalytor. D2MFS= emaljskador, D3MFS = enbart dentinskador 24 Diagnostik Approximalytor (4d-7m) D2MFS D3MFS Klinisk 1,3 0,7 Röntgenologisk 4,1 1,1 Totalt 5,4 1,8 129

10 Tabell 2. Incidens och kariesrisk upp till 22 års ålder för approximalytor i relation till kariesprevalens vid års ålder 27 Antal appr. skador Incidens Relativ risk vid års ålder 0 3,1* 1, ,0 1,5 3 7,7 1, ,8 2,3 >8 21,1 3,2 * Tolkning av incidens: Om vi följer 100 ytor som löper risk att utveckla karies i 1 år, kan vi förvänta oss 3,1 nya kariesskador. tion av individer som har nytta av bitewingundersökning och möjligheterna att göra en adekvat diagnostik med andra hjälpmedel. Icke desto mindre är år en nyckelålder för riskbedömning. Liksom för de föregående nyckelåldrarna, har man nytta av att identifiera barn som inte har några synliga approximala skador på bitewingbilden. Dessa barn löper väsentligt lägre risk att utveckla karies under tonåren jämfört med barn som har approximala skador vid års ålder 27 (Tabell 2). Fjärde nyckelåldern: år Generellt sett är risken för nya kariesskador och progression av befintliga skador störst under de första åren efter etablerad approximal kontakt 12 (Figur 7). Också för andra molarernas ocklusalytor är risken för progression störst mellan 12 och 15 år 10,12 (Figur 8). Därför är det lämpligt att överväga ny bitewingundersökning vid års ålder. Tonåringar som fortfarande är kariesfria på approximalytorna vid denna ålder, löper relativt liten risk för nya kariesskador. Progressionshastigheten är också långsammare än tidigare, och intervallet till nästa övervägande av bitewingundersökning kan utsträckas till tre år. 130

11 Ålder, år Figur 7. Överlevnadskurvor för approximalytor från 12 till 27-års ålder; från röntgenologiskt frisk yta till en skada i emaljens inre hälft (0-2), från inre emalj till yttre hälften av dentinet (2-4) och från emalj-dentingränsen till yttre dentin (3-4) 12. Andel överlevande Andel överlevande Ålder, år Figur 8. Överlevnadskurvor för första och andra permanenta molarernas ocklusalytor mellan 12 och 27-års ålder; från ingen synlig radiolucens på bitewingbilden till tydlig radiolucens i yttre hälften av dentinet

12 Intervall mellan bitewingundersökningar Intervall mellan bitewingundersökningar baseras på individuell riskbedömning. Exempel på tillfällen då man bör överväga årliga intervall är: Åldrarna 5-7 år: 1 approximal dentinskada eller ett flertal approximala emaljskador på primära molarer. Åldrarna 7-12 år: 6m med en kariesskada i inre halvan av emaljen (eller djupare). Från års ålder: 1 approximal dentinskada eller restaurerad yta 3 approximala emaljskador 1 ej restaurerad approximal dentinskada nyligen restaurerad grannyta Graden av kariesrisk omprövas varje år med hänsyn till förekomst av nya skador eller progression av befintliga skador och intervall till nästa bitewingundersökning anpassas därefter individuellt. Indikationer för kortare intervall än 1 år är få; 6 månaders intervall bör dock övervägas om man avvaktar med att restaurera ett flertal approximala dentinskador. Motiven för 1-års intervall mellan bitewingundersökningar 5-7 år: barn med approximala dentinskador eller restaurerade ytor på molarer löper förhöjd risk att utveckla karies på 6-årsmolarernas ocklusal- och mesialytor under de närmaste åren efter 6-årsmolarens eruption 19,21. Progressionshastigheten för primära tänder är väsentligt högre än för permanenta tänder 28,

13 7-12 år: progression av en approximal emaljskada på 6-årsmolarens mesialyta är relativt snabb under de första 4-5 åren efter eruption 29. Från år: under de tidiga tonåren är risken för karies på nyligen erupterade ytor tydligt relaterad till tidigare karieserfarenhet. Progression av befintliga skador är också störst under de första 3-4 åren efter eruption 12,27 ju fler skador en individ har, ju större är risken för relativt snabb progression av minst en av skadorna progressionshastigheten är väsentligt högre för en approximal kariesskada som nått dentinet jämfört med en skada som är begränsad till emaljen; i åldersgruppen år progredierar var tredje skada som penetrerat emalj-dentingränsen in i dentinet inom 1 år 12 borrskador på intilliggande approximalyta i samband med preparation av Klass II- restaurering är vanliga, vilket ökar risken både för ny karies och progression av en befintlig skada på den skadade ytan. Motiv för 6-mån intervall mellan bitewingundersökningar För en individ med ett flertal kariesskador i dentinet är risken stor att någon av dem skall progrediera till en djup dentinskada inom 1 år (Figur 9). Nyckelåldrar och intervall mellan bitewingundersökningar har sammanfattats i Tabell 3. Det skall betonas att bitewingundersökning bara utgör en del av diagnostiken och beslutsfattandet och får inte ersätta allmänt gott kliniskt omdöme. 133

14 Figur 9. Bitewingbilder på en individ vid 19 och 20-års ålder. Vid 19 år finns ett flertal approximala skador i yttre delen av dentinet. Ingen av dessa restaurerades vid detta tillfälle. Inom ett år har en av skadorna (24d) progredierat till en djup dentinskada. Om intervallet mellan bitewingundersökningarna varit 6 månader istället för 1 år, hade progressionen till en djup dentinskada sannolikt kunnat undvikas genom restaurering. Evidensbaserade metoder för kariesdiagnostik Liksom för andra metoder för kariesdiagnostik, är tolkningen av röntgenbilder behäftad med fel. I en systematisk genomgång av litteraturen undersöktes precisionen av olika metoder för kariesdiagnostik 30. Man fann att antalet välgjorda studier var för få och variationen mellan studier för stor för att man skulle kunna dra några säkra slutsatser om metodernas validitet (hur väl en diagnostisk metod överensstämmer med den faktiska diagnosen, tex histologisk undersökning). Det gällde visuell/taktil undersökning, röntgenundersökning, fiberoptisk transillumination, laser fluorescens och elektrisk ström. För studier där man använt bitewingundersökning för diagnostik av approximalytor var den ge- 134

15 Tabell 3. Nyckelåldrar för bitewingundersökning (bw) samt intervall mellan undersökningar Nyckelåldrar för bw Intervall till nästa bw Låg risk Hög risk 5 år 3-4 år 1 år 8-9 år 3-4 år 1 år år 2 år 1 år* år 3 år 1 år* * om ett flertal dentinskador lämnas orestaurerade: 6-mån intervall. nomsnittliga sensitiviteten (korrekt identifiering av ytor med karies) mellan 41 och 66% och den genomsnittliga specificiteten (korrekt identifiering av ytor utan karies) mellan 78 och 95%. För ocklusalytor var den genomsnittliga sensitiviteten 30-53% och den genomsnittliga specificiteten 76-91%. Man kan konstatera att det för närvarande inte finns tillräcklig evidens för att någon alternativ metod är överlägsen traditionell bitewingundersökning för att diagnostisera karies på approximalytor. För diagnostik av ocklusal dentinkaries ger sannolikt en kombination av visuell inspektion och röntgenundersökning den bästa diagnostiska precisionen. Sammanfattning Beslut om bitewingundersökning skall grundas på bedömning av nyttan för varje enskild patient i förhållande till kostnader och risker. Det råder stor brist på studier som visar hur effektiva olika metoder är för att selektera de individer som har nytta av bitewingundersökning. För att kunna bedöma nyttan, behövs också kunskaper om kariesincidensen i populationen och den förväntade progressionen av kariesskador i olika stadier, och vilka åldrar som är riskåldrar för ny karies/progression av skador. Här finns viss kunskap, men ytterligare studier av incidens och progres- 135

16 sionshastighet är önskvärda. Det gäller framför allt primära molarer. Det är dock uppenbart att intervallen mellan bitewingundersökningar kan förlängas för individer med låg kariesrisk, även om den långsiktiga effekten på tandhälsan av förlängda intervall är dåligt undersökt. Förslagen i denna artikel skall ses som ett försök att med tillgänglig kunskap ge riktlinjer för när och hur ofta bitewingundersökning bör övervägas. Slutligen förtjänar det att påpekas att god kvalitet på röntgenbilder och god diagnostik är betydligt viktigare än täta intervall mellan undersökningar. litteratur 1 ICRP. Publication 60: Recommendations of the International Commission on Radiological Protection. Ann ICRP 1991;21: Shwartz M, Pliskin JS, Gröndahl H, Boffa J. The frequency of bitewing radiographs. Oral Surg Oral Med Oral Pathol 1986;61: Edblad E, Gustafsson A, Svenson B, Jansson L. Number and frequency of bitewing radiographs and assessment of approximal caries in 14-to-19-year-old Swedish adolescents. Swed Dent J 1998;22: Gröndahl HG, Lith A, Jönsson G, Persson Y. Approximal caries and frequency of bitewing examinations in Swedish children and adolescents. Community Dent Oral Epidemiol 1992;20: Shwartz M, Pliskin JS, Gröndahl HG, Boffa J. The expected benefits from alternative frequencies of bitewing radiograms. Acta Odontol Scand 1986;44: Pitts NB, Kidd EA. The prescription and timing of bitewing radiography in the diagnosis and management of dental caries: contemporary recommendations. Br Dent J 1992;172: Espelid I, Mejàre I, Weerheijm K. EAPD guidelines for use of radiographs in children. Eur J Paediatr Dent 2003;4: Brooks SL. A study of selection criteria for intraoral dental radiography. Oral Surg Oral Med Oral Pathol 1986;62:

17 9 Swan ES, Lewis DW. Ontario dentists: 2. Bitewing utilization and restorative treatment decisions. J Can Dent Assoc 1993;59:68-70, Abernathy JR, Graves RC, Greenberg BG, Bohannan HM, Disney JA. Application of life table methodology in determining dental caries rates. Community Dent Oral Epidemiol 1986;14: Baelum V, Machiulskiene V, Nyvad B, Richards A, Vaeth M. Application of survival analysis to carious lesion transitions in intervention trials. Community Dent Oral Epidemiol 2003;31: Mejàre I, Stenlund H, Zelezny-Holmlund C. Caries incidence and lesion progression from adolescence to young adulthood: a prospective 15-year cohort study in Sweden. Caries Res 2004;38: Hujoel PP, Isokangas PJ, Tiekso J, Davis S, Lamont RJ, DeRouen TA, et al. A re-analysis of caries rates in a preventive trial using Poisson regression models. J Dent Res 1994;73: Suni J, Helenius H, Alanen P. Tooth and tooth surface survival rates in birth cohorts from 1965, 1970, 1975, and 1980 in Lahti, Finland. Community Dent Oral Epidemiol 1998;26: Boman R, Enochsson B, Mejàre I. Should we take bitewing radiographs in 5-year-olds showing no clinical signs of approximal caries? Tandläkartidningen 1999;91: English summary. 16 Espelid I, Raadal M, Amarante E. Need for bite-wing examinations of five-year-old children? Nor Tannlegeforen Tid 2001;111: English summary. 17 Anderson M, Stecksén-Blicks C, Stenlund H, Ranggård L, Tsilingaridis G, Mejàre I. Detection of approximal caries in 5-year-old Swedish children. Caries Res 2004; accepted for publication. 18 Sköld UM, Klock B, Lindvall AM. Differences in caries recording with and without bitewing radiographs. A study on 5-year old children in the County of Bohuslen, Sweden. Swed Dent J 1997;21: Raadal M, Espelid I. Caries prevalence in primary teeth as a predictor of early fissure caries in permanent first molars. Community Dent Oral Epidemiol 1992;20:

18 20 Roeters FJ, Verdonschot EH, Bronkhorst EM, van 't Hof MA. Prediction of the need for bitewing radiography in detecting caries in the primary dentition. Community Dent Oral Epidemiol 1994;22: Mejàre I, Stenlund H, Julihn A, Larsson I, Permert L. Influence of approximal caries in primary molars on caries rate for the mesial surface of the first permanent molar in Swedish children from 6 to 12 years of age. Caries Res 2001;35: Kidd EA, Naylor MN, Wilson RF. Prevalence of clinically undetected and untreated molar occlusal dentine caries in adolescents on the Isle of Wight. Caries Res 1992;26: Flinck A, Källestål C, Holm AK, Allebeck P, Wall S. Distribution of caries in 12-year-old children in Sweden. Social and oral health-related behavioural patterns. Community Dent Health 1999;16: de Vries HC, Ruiken HM, Konig KG, van 't Hof MA. Radiographic versus clinical diagnosis of approximal carious lesions. Caries Res 1990;24: Machiulskiene V, Nyvad B, Baelum V. A comparison of clinical and radiographic caries diagnoses in posterior teeth of 12-year-old Lithuanian children. Caries Res 1999;33: Hintze H, Wenzel A. Clinically undetected dental caries assessed by bitewing screening in children with little caries experience. Dentomaxillofac Radiol 1994;23: Stenlund H, Mejàre I, Källestål C. Caries rates related to approximal caries at ages 11-13: a 10-year follow-up study in Sweden. J Dent Res 2002;81: Shwartz M, Gröndahl H-G, Pliskin JS, Boffa J. A longitudinal analysis from bite-wing radiographs of the rate of progression of approximal carious lesions through human dental enamel. Arch Oral Biol 1984;29: Mejàre I, Stenlund H. Caries rates for the mesial surface of the first permanent molar and the distal surface of the second primary molar from 6 to 12 years of age in Sweden. Caries Res 2000;34: Bader JD, Shugars DA, Bonito AJ. Systematic reviews of selected dental caries diagnostic and management methods. J Dent Educ 2001;65:

Folktandvården Dalarna. RamBarn Röntgenundersökning på barn och ungdomar

Folktandvården Dalarna. RamBarn Röntgenundersökning på barn och ungdomar Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Röntgenundersökning på barn och ungdomar Klinik/Funktion/Process Avdelningen för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti, Philip Mundt Dokumenttitel Röntgenundersökning

Läs mer

Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen?

Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Radiologins roll för diagnostik inom barntandvården Till dess primära bettet är etablerat (0-3 3 år) För tidig eller försenad tanderuption Grav karies på erupterande

Läs mer

Tidig kariesutveckling

Tidig kariesutveckling Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens

Läs mer

Långsam kariesutveckling bland unga vuxna

Långsam kariesutveckling bland unga vuxna videnskab Carin Zelezny Holmlund, leg tandläkare, Folktandvården Stockholms län AB Ingegerd Mejàre, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola Långsam kariesutveckling bland unga vuxna Kariesutvecklingen

Läs mer

Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte?

Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Barntandvårdsdagar 2009 i Uppsala Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Indikationer för röntgenundersökningar på barn och ungdomar Karies Olycksfallskador Tandutvecklingsstörningar Parodontala skador

Läs mer

Långsam kariesutveckling bland unga vuxna

Långsam kariesutveckling bland unga vuxna vetenskap & klinik zelezny holmlund & mejàre carin zelezny holmlund, leg tandläkare, Folktandvården Stockholms län ab ingegerd mejàre, professor, Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola Långsam kariesutveckling

Läs mer

Program för kariesprevention Barn och ungdomar

Program för kariesprevention Barn och ungdomar Program för kariesprevention Barn och ungdomar 1 Programmet har utvecklats av Folktandvården Stockholms län AB Uppdaterat mars 2010 INNEHÅLL Sid Inledning 3 Program för att förebygga karies 4 Till dig

Läs mer

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Uppgiften Fullständig, regelbunden och avgiftsfri tandvård skall erbjudas alla barn och ungdomar 0-19 år Fullständig tandvård Karies Bettutvecklingsstörningar

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Mejàre 2010 1. MIH, karies progression och riskbedömning av karies. Mineraliseringsstörningar med fokus på MIH (Molar incisor hypomineralization).

Mejàre 2010 1. MIH, karies progression och riskbedömning av karies. Mineraliseringsstörningar med fokus på MIH (Molar incisor hypomineralization). MIH, karies progression och riskbedömning av karies. Alta 2 juni 2010 Ingegerd Mejàre Mineraliseringsstörningar med fokus på MIH (Molar incisor hypomineralization). Orsaker diagnostik behandling Mejàre

Läs mer

Karies hos skolbarn HT2011. Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt

Karies hos skolbarn HT2011. Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt Karies hos skolbarn HT211 Prevalens Riskbedömning Diagnostik Kariesprogression Vad menas med prevalens? Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt Vad menas

Läs mer

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Seminar i barnetannpleie

Seminar i barnetannpleie Seminar i barnetannpleie Hamar 30 oktober 2003 Lill-Kari Wendt Journalutdrag Pojke, invandrarbakgrund, född 1998 Fördelning av kariesskador vid 5 års ålder Daganteckningar 990201 1-års inf. Barn nr 1.

Läs mer

Karies diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling

Karies diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling Ingegerd Mejàre og Susanna Axelsson Karies diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling Tidigare kariesförekomst är den enskilt bästa faktorn för att förutsäga ny karies. Det finns goda möjligheter

Läs mer

Kariesdiagnostik Svårigheter och Metoder

Kariesdiagnostik Svårigheter och Metoder Kariesdiagnostik Svårigheter och Metoder Ann-Catrin Engberg Maria Niklasson Handledare: Viveca Andersson-Plyming Examensarbete 7,5 hp Tandhygienistprogrammet K4 VT 2010 Malmö Högskola Odontologiska fakulteten

Läs mer

Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom

Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 1 (6) Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Riskåldrar för karies... 2 Riskåldrar för bettutveckling...

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård. Andel barn (%) med karies. DMFT hos 19-åringar, SoS. Significant caries index, SiC

Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård. Andel barn (%) med karies. DMFT hos 19-åringar, SoS. Significant caries index, SiC Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård Karies i unga permanenta be4et, diagnos8k, riskbedömning, progression och preven8on Göran Dahllöf Department of Dental Medicine, Divison of Pediatric

Läs mer

Folktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall

Folktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Utgåva

Läs mer

Diagnostik något att tänka på

Diagnostik något att tänka på D IAGNOSTIKK OG BEHANDLINGSPLANLEGGING Nor Tannlegeforen Tid. 2015; 125: 14 8 Hans-Göran Gröndahl Diagnostik något att tänka på Det idealiska sjukdomstecknet är närvarande om patienten är sjuk och frånvarande

Läs mer

Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar.

Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar. Styrande Förebygga karies bland barn- och ungdomar Omfattning Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar. Bakgrund De första åren efter eruption

Läs mer

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Första tecken Första tecken på karies är ofta en kritaktig, matt, rå emaljyta längs gingivalranden, vanligen lokaliserad till buccal- och

Läs mer

Statens beredning för medicinsk utvärdering

Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU-rapport: Karies KARIES diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling SAMMANFATTAT Tidigare kariesförekomst är den enskilt bästa faktorn för att förutsäga ny karies. Det finns goda möjligheter

Läs mer

Riktlinjer vid undersökning. Barn- och ungdomstandvård

Riktlinjer vid undersökning. Barn- och ungdomstandvård vid undersökning Barn- och ungdomstandvård Innehåll: Barn och ungdom -allmänna riktlinjer... 3 Anamnes... 3 Hälsodeklaration-uppdatera regelbundet... 3 Social situation... 3 Matvanor... 3 Munhygienvanor...

Läs mer

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003 Barntandvårdsdagarna 26 i Jönköping Barnens tandhälsa under 3 år Jönköpingsundersökningen 23 Övertandläkare Anna Nydell Helkimo Presentationens uppläggning Beskriva förändringar i kariesförekomst bland

Läs mer

Diagnostiska metoders styrkor och svagheter

Diagnostiska metoders styrkor och svagheter Forskning Del av den nordiska artikelserien Diagnostik och terapiplanering. Översiktsartikel, accepterad för publicering 2 december 2014. Diagnostiska metoders styrkor och svagheter Diagnostik i tandläkarpraxis

Läs mer

Jämförelse mellan två tandvårdskliniker avseende progression och behandling av approximala kariesskador

Jämförelse mellan två tandvårdskliniker avseende progression och behandling av approximala kariesskador Institutionen för hälsovetenskaper Tandhygienistprogrammet 120 poäng TH8171 C-uppsats i Oral hälsa Nivå 41-60 poäng, 10 poäng Jämförelse mellan två tandvårdskliniker avseende progression och behandling

Läs mer

Betydelsen av bitewingundersökning i kombination med klinisk undersökning bland 15 åriga barn i Da Nang, Vietnam

Betydelsen av bitewingundersökning i kombination med klinisk undersökning bland 15 åriga barn i Da Nang, Vietnam Betydelsen av bitewingundersökning i kombination med klinisk undersökning bland 15 åriga barn i Da Nang, Vietnam Amela Fisic Examensarbete, 15 hp, magisteruppsats Oral hälsovetenskap Jönköping, juni 2015

Läs mer

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Innehåll: Första tecken... 3 Vanligt förekommande... 4 Riskfaktorer... 4 Söta drycker... 5 Behandling... 6 Intervention... 6 Uppföljning...

Läs mer

Kariologi, vad är det? Karies, vad är det? Behandling av kariesskadan Kariesskadan en substansförlust Kariesskadan en substansförlust

Kariologi, vad är det? Karies, vad är det? Behandling av kariesskadan Kariesskadan en substansförlust Kariesskadan en substansförlust Karies kliniska bild och nomenklatur Lena Karlsson Leg tandhygienist, med dr Institutionen för Odontologi Karolinska Institutet Kariologi, vad är det? karies = kavitet (hålighet) läran om karies = kaviteternas

Läs mer

Karies, vad är det? Karies kliniska bild och nomenklatur. Behandling av kariesskadan. Kariesskadan en substansförlust. Kariesskadan en substansförlust

Karies, vad är det? Karies kliniska bild och nomenklatur. Behandling av kariesskadan. Kariesskadan en substansförlust. Kariesskadan en substansförlust Karies kliniska bild och nomenklatur Kliniktillfälle 4 Lena Karlsson Karies, vad är det? Karies är en sjukdom och hålen i tänderna är de skador som sjukdomen medför 2014-10-27 Lena Karlsson 2 Behandling

Läs mer

Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram

Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram RIKTLINJE 1 (9) SYFTE Tandvårdsprogrammet är ett basprogram för alla barn och ungdomar. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det viktigt att utföra den behandling som gör mest nytta. Daglig användning

Läs mer

Varje beslut om att behandla eller inte behandla föregås

Varje beslut om att behandla eller inte behandla föregås ABSTRACT Styrkor och svagheter vid diagnostiska metoder Diagnostik något att tänka på Det idealiska sjukdomstecknet är närvarande om patienten är sjuk och frånvarande om patienten är frisk. Det finns emellertid

Läs mer

Early childhood caries (ECC)

Early childhood caries (ECC) Early childhood caries (ECC) Norrtingsdokument med giltighetstid 20160701 20181231 Tecken på karies före 3 års ålder Berörda enheter Samtliga tandvårdskliniker i Folktandvården. Syfte Att få en enhetlig

Läs mer

Diagnostik, förekomst f och behandling av MIH

Diagnostik, förekomst f och behandling av MIH Diagnostik, förekomst f och behandling av Birgitta JälevikJ Övertandläkare, Odont dr Specialisttandvården Pedodonti Mölndals Sjukhus birgitta.jalevik@vgregion.se SÖDRA BOHUSLÄN Mineraliseringsstörda rda

Läs mer

Retinerade och infraockluderade permanenta och primära tänder

Retinerade och infraockluderade permanenta och primära tänder Retinerade och infraockluderade permanenta KRISTER BJERKLIN Retinerade tänder När man talar om retinerade tänder hos ungdomar tänker man i första hand på retinerade och ektopiskt placerade överkäkshörntänder.

Läs mer

Karies diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling

Karies diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling Karies diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling En systematisk litteraturöversikt December 2007 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment

Läs mer

Avsaknad av permanenta tänder

Avsaknad av permanenta tänder Avsaknad av permanenta tänder 2010-05-02 Rutiner för omhändertagande av barn och ungdomar inom Folktandvården i Jämtlands läns landsting Ansvariga: Maria Gunneriusson, Kristina Johansson, Per-Ola Malmström

Läs mer

Disposition. Karies är den vanligaste sjukdomen under uppväxten

Disposition. Karies är den vanligaste sjukdomen under uppväxten Karies, prediktion, riskbedöming, prevention och terapi i det primära bettet och tidiga växlingsbettet Pedodonti, Monica Barr Agholme, T-7, 2011 Disposition Varför får barn karies? Epidemiologi Prediktionsfaktorer

Läs mer

Mineraliseringsstörningar

Mineraliseringsstörningar Mineraliseringsstörningar Innehåll Orsak till mineraliseringsstörningar...3 Benämningen MIH (molar-incisiv-hypomineralisation)...3 Klinisk bild...4 Kliniska symtom...4 Behandling...5 Kliniska råd...6 Ortodontiska

Läs mer

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Andel 19-åringar med hög kariesförekomst 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 >=4DFT >=8DFT Epidemiologi år 26 27-3-7

Läs mer

Hälsofrämjande arbete (health promotion)

Hälsofrämjande arbete (health promotion) Nexø-metoden i ett hälsoperspektiv DANMARK Bakgrundsvariabler, process och resultat Även om vårdstrukturen är lika i klinikkommunerna skiljer sig relevanta kariesrelaterade bakgrundsvariabler i stället

Läs mer

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall.

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Nyckelord: kariesdiagnostik, röntgen, risker, barn, adolecens, strålning Röntgendiagnostik

Läs mer

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Västma. Undersökta. Vårdval

Västma. Undersökta. Vårdval Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade

Läs mer

Fluor i kariesprofylaxen

Fluor i kariesprofylaxen Fluor i kariesprofylaxen 1 Innehåll Fluor... 3 Basprofylax- till alla... 4 Förstärkt basprofylax- till sociodemografiskt utsatta områden... 4 Tilläggsprofylax- till barn/ungdomar med stor kariesrisk...

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2004 -Linköping-

Barntandvårdsdagar 2004 -Linköping- Barntandvårdsdagar 2004 -Linköping- Hälsoekonomi & förebyggande tandvård Nils Oscarson, Uppsala Hälsoekonomi handlar inte om att i första hand; Reducera vårdtid / barn till förmån för ökad produktivitet

Läs mer

Folktandvården Dalarna. RamBarn Riskbedömning - revisionsintervall

Folktandvården Dalarna. RamBarn Riskbedömning - revisionsintervall Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti,

Läs mer

1. Kariessjukdomen. Kariessjukdomens uppkomstsätt och utveckling

1. Kariessjukdomen. Kariessjukdomens uppkomstsätt och utveckling 1. Kariessjukdomen Kariessjukdomens uppkomstsätt och utveckling Karies, hål i tänderna, är en tandsjukdom som i varierande omfattning förekommer i alla länder och i alla populationer. Sjukdomen karaktäriseras

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Inledning Tandhälsodata för barn och

Läs mer

Bilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det.

Bilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det. Bilaga Tabell Alla artiklar som inkluderas i n, det vill säga kliniska r där man sätter in på diabetiker och uppföljer det. Titel År Design Antal individer Uppföljningstid Resultat Är diabetes en kontraindikation

Läs mer

Kvalitet i barn- och ungdomstandvården

Kvalitet i barn- och ungdomstandvården Kvalitet i barn- och ungdomstandvården Göran Dahllöf Institutionen för Odontologiska, avdelningen för ortodonti och pedodonti Barn- och ungdomstandvårdens mål Att skola in patienter till tandvården så

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2012 Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning... 1

Läs mer

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Anna Arespång, ST tandläkare, Avdelningen för Parodontologi Tandvårdens kompetenscentrum Luleå 2013. anna.arespang@nll.se Handledare:

Läs mer

Evidensbaserad kariesprevention

Evidensbaserad kariesprevention Evidensbaserad kariesprevention susanna axelsson och anna-karin holm I mitten av 1900-talet var kariesförekomsten mycket hög i de nordiska länderna. I Sverige var cirka en fjärdedel av de som var över

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

En första rapport från studie av karies hos 3-åringar

En första rapport från studie av karies hos 3-åringar vetenskap & klinik sundqvist et al roland sundqvist, övertandläkare, tandhälsovården, Skaraborg erik larsson, professor emeritus, avdelningen för käkortopedi, Oslo universitet, konsult FoU Skaraborg annica

Läs mer

Minimalinvasiv tandvård

Minimalinvasiv tandvård Minimalinvasiv tandvård Torgny Alstad Minimalinvasiv tandvård är något man talat om under en längre tid, men kanske mer som ett slagord än som en fastlagd teknik. På många sätt kan man säga att det är

Läs mer

Kariesprevention på barn

Kariesprevention på barn Kariesprevention på barn strategiska överväganden Hans Gisselsson Inledning Mellan åren 1985 och 1999 har förekomsten av karies minskat avsevärt för 12-åringar i Sverige och som exempel har det genomsnittliga

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Bakgrund Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Barn upp till 3 års ålder har många nyframbrutna tänder med omogen emalj. Varje tecken på karies bör därför uppmärksammas och behandlas. Om

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983 Prevention Primär prevention Förhindra uppkomsten av cancer Sekundär prevention Tidig upptäckt Tertiär prevention Minska risken för komplikationer och död vid manifest sjukdom t.ex. adjuvant behandling,

Läs mer

är det bra medicin? NORDISKTTEMA2011 Att restaurera en tand VETENSKAP&KLINIK

är det bra medicin? NORDISKTTEMA2011 Att restaurera en tand VETENSKAP&KLINIK VETENSKAP&KLINIK NORDISKTTEMA2011 Att restaurera en tand är det bra medicin? Dan Ericson prof, avd för cariolo i, Odontolo iska fakulte ten, Malmö universitet, Sveri e E-post: dan.ericson @mah.se Leo Tjäderhane

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet CELIAKI Var står vi idag? Anneli Ivarsson Docent & Barnläkare BARNVECKAN I JÖNKÖPING 2010 Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet The

Läs mer

Fotografisk diagnostik av Molar Incisor Hypomineralization: Test av validitet och reliabilitet

Fotografisk diagnostik av Molar Incisor Hypomineralization: Test av validitet och reliabilitet Fotografisk diagnostik av Molar Incisor Hypomineralization: Test av validitet och reliabilitet Lejla Crncalo Sihana Kacaniku Handledare: Susanne Brogårdh-Roth, Lars Matsson Masteruppsats (30hp) Tandläkarprogrammet

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar VETENSKAP & KLINIK Karies hos barn och ungdomar Magne Raadal prof, odont dr, Inst for klinisk odontologi, Universitetet i Bergen, Norge E-post: magne.raadal @iko.uib.no Ivar Espelid prof, odont dr, Inst

Läs mer

Kariesförekomst hos invandrarbarn i Sverige, Norge, Finland och Danmark

Kariesförekomst hos invandrarbarn i Sverige, Norge, Finland och Danmark EXAMENSARBETE Våren 2014 Sektion för hälsa och samhälle Oral hälsa OH8363 Kariesförekomst hos invandrarbarn i Sverige, Norge, Finland och Danmark Författare Elisabeth Hellberg Helena Koss Handledare Carina

Läs mer

Den initiala kariesskadan - diagnostik och behandling

Den initiala kariesskadan - diagnostik och behandling Den initiala kariesskadan - diagnostik och behandling Institutionen för odontologi / Tandläkarhögskolan Huddinge, medicine doktor / leg. tandhygienist Institutionen för odontologi Lena, bibliografi Tandsköterskeexamen

Läs mer

Bild. Fråga 1) (bildmapp) Fråga 2a) (bildmapp)

Bild. Fråga 1) (bildmapp) Fråga 2a) (bildmapp) Bild Obs! I flersvarsfrågorna finns det ingen direkt koppling mellan antalet alternativ som är korrekta och antalet poäng som frågan kan ge! På flersvarsfrågorna ger korrekta alternativ poäng och felaktiga

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Här hittar du en del av de böcker och tidskrifter som refereras till i manualens texter.

Här hittar du en del av de böcker och tidskrifter som refereras till i manualens texter. VILL DU LÄSA MER? Här hittar du en del av de böcker och tidskrifter som refereras till i manualens texter. Folkhälsan Janlert U. Folhälsovetenskapligt lexikon. Natur och kultur, Stockholm, 2000. Svenska

Läs mer

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen 2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen Sammanfattning Rapporten redovisar resultatet av en systematisk sökning och genomgång av litteraturen om kariesförebyggande åtgärder. Sökningen har

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008 Karies hos barn och ungdomar En lägesrapport för år 2008 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Kvalitetsaspekter i samband med dental digital röntgenteknik

Kvalitetsaspekter i samband med dental digital röntgenteknik Kvalitetsaspekter i samband med dental digital röntgenteknik KRISTINA HELLÈN-HALME Introduktion Under den senaste tio års perioden har bruket av digital röntgen hos allmäntandläkaren ökat kraftigt. Den

Läs mer

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Läs mer

Diagnostisk avbildning i gränslandet mellan odontologi och medicin.

Diagnostisk avbildning i gränslandet mellan odontologi och medicin. Diagnostisk avbildning i gränslandet mellan odontologi och medicin. Jakten på roten till det onda. Diagnostik Odontologisk Radiologi / Dentomaxillofacial Radiology Officiell specialitet i Sverige sedan

Läs mer

Rapporter från den offentliga tandvården. Karies i Norge förr och i framtiden. Analys av förändringar och orsaker VETENSKAP & KLINIK

Rapporter från den offentliga tandvården. Karies i Norge förr och i framtiden. Analys av förändringar och orsaker VETENSKAP & KLINIK Haugejorden & Birkeland Karies i Norge förr och i framtiden Analys av förändringar och orsaker NORGE Ola Haugejorden professor emeritus, dr odont, odontologiska institutet samhällsodontologi, odontologiska

Läs mer

2013-09-06. Barn- och ungdomstandvårdens

2013-09-06. Barn- och ungdomstandvårdens Välkomna till kursen i barn- och ungdomstandvård - pedodonti Fredag 6 september 2013 Göran Dahllöf Odontologiska institutionen Karolinska Institutet Barn- och ungdomstandvårdens mål Förebygga och behandla

Läs mer

Disposition. Karies är den vanligaste sjukdomen under uppväxten. Lite basfakta

Disposition. Karies är den vanligaste sjukdomen under uppväxten. Lite basfakta Disposition Pedodonti, Monica Barr Agholme, T-7, 2014 Varför får barn karies? Epidemiologi Prediktionsfaktorer Vilka barn får karies? Vad kan vi påverka Lite om behandling - terapival Karies är den vanligaste

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009

Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009 Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009 Folkhälsocentrum Linköping februari 2011 Kerstin Aronsson Elin Mako Lars Walter www.lio.se/fhc Rapport 2011:1 Innehållsförteckning

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Projektplan Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad

Projektplan Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad 01054 1(6) Planerat startdatum: 20-09-01 Planerat slutdatum: 20-06- Beställare: Bo Hansson Kange, Verksamhetschef, FTV Nyhem Projektledare: Annica Malmlöf, Avdelningschef, FTV Nyhem Öster i Halmstad Innehållsförteckning

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Teori. Fråga 1) Fråga 2)

Teori. Fråga 1) Fråga 2) Teori Obs! I flersvarsfrågorna finns det ingen direkt koppling mellan antalet alternativ som är korrekta och antalet poäng som frågan kan ge! På flersvarsfrågorna ger korrekta alternativ poäng och felaktiga

Läs mer

Hälsoekonomiska analyser

Hälsoekonomiska analyser Hälsoekonomiska analyser Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, Linköpings Universitet Samt SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering 1 oktober

Läs mer

Mineraliseringsstörningar

Mineraliseringsstörningar Övertandläkare Pedodonti Odont dr Mineraliseringsstörningar Orsaker Diagnostik - MIH, fluoros eller vad? MINERALISERINGSSTÖRD EMALJ = EMALJUTVECKLINGS- DEFEKT Tandutvecklingen Strikt genetisk kontrollerad

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Undersökning och riskbedömning, barn- och ungdomstandvård

Undersökning och riskbedömning, barn- och ungdomstandvård Styrande Undersökning och riskbedömning, barn- och ungdomstandvård Omfattning Dokumentet vänder sig till tandläkare och annan tandvårdspersonal vid undersökning och riskbedömning av barn och ungdomar.

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Effekterna av abonnemangstandvård

Effekterna av abonnemangstandvård Detta svar publicerades på SBU:s webbplats den 12 februari 2015. Det är en uppdatering av ett tidigare svar från SBU:s Upplysningstjänst*. Effekterna av abonnemangstandvård på patientens tandhälsa och

Läs mer