Evidens och kunskapsluckor i tandvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Evidens och kunskapsluckor i tandvården"

Transkript

1 Evidens och kunskapsluckor i tandvården INGEGERD MEJÀRE, SOFIA TRANÆUS & THOMAS DAVIDSON Summary Evidence and knowledge gaps in dentistry The practice of evidence-based dentistry means integrating individual clinical expertise with the best available external clinical evidence from systematic research. Individual clinical expertise means the proficiency and judgment that individual clinicians acquire through clinical experience and clinical practice. It follows that a systematic review can help the clinician to gain knowledge about the evidence of a certain intervention or a certain diagnostic method. This article focuses on the rationale behind the systematic review and how it is conducted. The process starts by formulating one or more relevant questions. Inclusion and exclusion criteria are decided regarding study design, population, intervention, control, outcome, and outcome measures. The process then involves literature search and data extraction of relevant, full text articles. Quality assessment of relevant studies, conducted by at least two independent readers, is performed using quality assessment forms. Based on the quality of the included studies, the results are summarized, and the quality of evidence is formulated. If the effects are uncertain, or if the question cannot be answered from existing research, a knowledge gap is present. The identification of such gaps is important because they indicate the necessity of new research. Ethical 185

2 and health economic aspects should also be integrated in a comprehensive, systematic review. Keywords: evidence-based dentistry, systematic review, knowledge gaps Evidensbaserad vård utövas när vårdgivaren integrerar sin egen kliniska expertis med bästa tillgängliga evidens. Så beskrivs det av David Sackett, som brukar betraktas som den evidensbaserade medicinens upphovsman (1). Det bästa tillgängliga vetenskapliga underlaget är alltså viktigt, men i mötet med patienten måste man också ta hänsyn till patientens behov och önskemål, sin egen skicklighet och till etiska aspekter. Att kunna göra allt detta på bästa sätt är kanske just det som är läkarkonsten och tandläkarkonsten. 186

3 Vad är en systematisk litteraturöversikt varför behövs den? Kraven på oss tandläkare att använda metoder som har vetenskapligt stöd har ökat. Hur vet jag då att den vård jag ger vilar på bästa tillgängliga evidens? Gör mina kollegor och jag på samma sätt när det gäller en viss behandling, eller finns det kontroverser och praxisskillnader? Ett sätt att försöka hålla sig uppdaterad är att följa den vetenskapliga litteraturen. Men även om olika databaser ger tillgång till aktuell litteratur, är det inte lätt att veta om man fångar det man letar efter. Och det är heller inte alltid lätt att bedöma kvaliteten på en vetenskaplig studie. Är resultaten tillförlitliga, eller finns det risk för att olika omständigheter gjort att de kanske inte är det? Dessutom publiceras idag ungefär 1,5 miljoner vetenskapliga artiklar varje år, och av dessa uppskattas procent ha ett praktiskt och bestående värde för patienterna. Det är alltså inte lätt för en kliniker att hänga med och bedöma vad som är bästa tillgängliga metod. Ett sätt att tillgodogöra sig samlad, aktuell kunskap inom ett visst område är att läsa systematiska litteraturöversikter. I en sådan översikt fokuserar författarna på en tydligt formulerad fråga och använder systematiska metoder för att identifiera, välja ut och kritiskt bedöma relevanta studier inom det aktuella området. Översikten syftar till att: underlätta evidensbaserad vård minska praxisskillnader utreda kontroversiella frågor om diagnostik eller behandling utgöra en del i ett beslutsunderlag för att införa eller utmönstra en metod påvisa kunskapsluckor som underlag för vidare forskning. 187

4 Översikten identifierar och granskar samtliga publicerade studier inom det definierade området, analyserar och sammanställer resultaten och ger en sammanfattande bedömning av kunskapsläget inom området. Vem gör systematiska översikter? Systematiska översikter kan behandla vitt skilda områden. Det kan vara fråga om tillförlitligheten hos diagnostiska eller prognostiska metoder, effekten av olika behandlingsmetoder, metoder för att undersöka patientens upplevelse av en behandling, eller undersöka nyttan av en metod i relation till dess kostnader. I princip kan vem som helst göra en systematisk översikt, och det finns anvisningar och råd om hur den ska utformas: SBU:s metodbok (http://www.sbu.se/sv/evidensbaserad-vard/utvardering-av-metoder-i-halso-och-sjukvarden--en-handbok/), Kunnskapssenterets metodbok (http://www.kunnskapssenteret.no/verkt%c3%b8y/slik-oppsummerer-vi-forskning), Cochranes metodbok (http://www.cochrane.org/ handbook). Att göra en systematisk översikt kan vara ganska resurskrävande, och de görs därför oftast på universitet och högskolor, eller av så kallade HTA-enheter (Health technology assessment), och sådana organisationer finns i många länder. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är en nationell HTA-enhet i Sverige: Norge Kunnskapssenteret (Norwegian Centre for the Health Services) 188

5 Danmark Finland DACEHTA (Danish Centre for Evaluation and Health Technology Assessment) FinOHTA (Finnish Office for Health Technology Assessment). Hur görs en systematisk översikt? En HTA-rapport belyser kunskapsläget inte bara ur den rent medicinska aspekten utan också ur etiska, sociala och hälsoekonomiska synvinklar. Den kan också innehålla en praxisundersökning, där man frågar ett representativt urval vårdgivare hur de hanterar en viss klinisk frågeställning. Det kan handla om en diagnostisk metod eller en behandlingsmetod. Processen är översiktligt illustrerad i Fig. 1. För att strukturera rapporten och göra den transparent används metodböcker, mallar och andra dokument. Arbetsgången brukar se ut så här: Formulera en eller flera frågor som ska utvärderas. Exempel: Hur effektiv är pulpaöverkappning jämfört med pulpaektomi för behandling av tänder med djup karies? Sök i litteraturen. För att få en korrekt och väl avvägd strategi för sökning i olika databaser, brukar man ställa upp en så kallad PICO. Med ovanstående exempel kan den se ut så här: P (Population) I (Intervention) primära eller permanenta tänder direkt eller indirekt pulpaöverkappning C (Control/Kontroll) pulpaektomi och rotfyllning O (Outcome/Utfall) överlevnad 189

6 Ställ upp kriterier för inklusion. Man bestämmer vilka krav som ska ställas på de ingående studierna. I vårt exempel beslutas att uppföljningstiden måste vara minst 2 år, att studien ska vara randomiserad eller att studiedesignen är sådan att grupperna som jämförs är likartade vid start. Granska. De studier som sållas fram med hjälp av inklusionskriterierna granskas av minst två oberoende granskare. Dessa bedömer också studiernas kvalitet, det vill säga hur tillförlitliga resultat och slutsatser är. Till sin hjälp har granskarna en mall att följa. Analys och sammanställning av resultaten. De studier som passerar nålsögat och ska utgöra underlag för slutsatserna analyseras och sammanställs. Om man har flera bra studier, brukar man poola resultaten och göra en så kallad meta-analys. Det innebär att man lägger ihop studierna och får ett samlat resultat. Frågan i vårt Figur 1. Den systematiska översikten - processen i grova drag från fråga till färdig rapport 190

7 exempel har man försökt besvara i en översiktsstudie, men man kunde då inte identifiera några relevanta studier alls och frågan definierades därför som en kunskapslucka (se eget stycke nedan) (Fig. 1). I nämnda studie undersökte man också om förekomst av tandvärk (som ett tecken på irreversibel pulpit) påverkade resultatet av pulpaöverkappning eller partiell pulpotomi. Man identifierade tre studier som undersökte detta, och resultaten av dessa har sammanställts i en meta-analys (Fig. 2). I en sådan sammanvägd analys viktas studierna, så att den med fler deltagare får högre vikt än den med färre. Det framgår att tandvärk nästan fördubblar risken för att behandlingen ska misslyckas. Diagrammet visar dock att variationen mellan studierna är stor, och osäkerheten blir därmed också stor. Det så kallade konfidensintervallet som varierade mellan 1,4 och 2,8 betyder att resultatet från ett nytt stickprov med 95 % sannolikhet skulle hamna inom det intervallet. Preoperative pain No Preoperative pain Risk Ratio Risk Ratio Study Events Total Events Total Weight [95 % CI] [95 % CI] Shovelton % 1.39 [0.88, 2.21] Nyborg % 3.79 [2.12, 6.79] Mejare % 5.17 [0.89, 29.86] Total (95 % CI) % 1.97 [1.39, 2.79] Favours pain Favours no pain Figur 2. Meta-analys av tre studier som undersökt hur förekomst av tandvärk i samband med pulpaöverkappning påverkat resultatet. Som resultat avsågs en kliniskt och röntgenologiskt lyckad behandling efter minst 2 års uppföljningstid. RR = relativ risk, CI = konfidensintervall. 191

8 Detta gäller behandlingsstudier. Man kan på motsvarande sätt sammanställa resultat av studier som undersöker tillförlitligheten hos en diagnostisk metod. Här måste man dock använda en annan metod, eftersom man har två inbördes beroende resultat: hur väl metoden påvisar sjukdom, och hur väl samma metod utesluter sjukdom. Ett exempel från en systematisk översikt om diagnostiska tester handlade om hur tillförlitligt elektriskt test är för att bestämma om pulpavävnaden är vital eller nekrotisk. Detta undersöktes i fem studier, där pulpans vitalitet bestämdes antingen genom visuell inspektion eller genom histologisk undersökning. Resultaten av sammanställningen visas i Fig. 3. Sensitiviteten (sensitivity) anger hur bra testet är för att fastställa att pulpan är icke-vital, och specificiteten (specificity) anger hur bra det elektriska testet är för att fastställa att pulpan är vital. Resultaten från de fem studierna är poolade, och den sammanvägda sensitiviteten var 0,79. Det innebär att testet gav ett sant negativt svar på elektriskt test i ca 80 % av fallen. På motsvarande sätt gav ett positivt svar på elektriskt test ett sant svar i 94 % av fallen. För att dessa resultat ska gälla också i andra sammanhang förutsätts att förhållandena är desamma som de var i de fem studierna, det vill säga samma sorts patienter och samma sorts tänder. Detta brukar man kalla den externa validiteten av studieresultaten. Det handlar med andra ord om man kan generalisera resultaten till att gälla också i andra sammanhang. En bra systematisk översikt brukar diskutera detta. Av alla sammanfattningar (abstracts) som identifieras vid en litteratursökning, blir det ofta inte många studier kvar som man kan stödja sina slutsatser på, när granskning och studiekvalitet fastställts. Tyvärr finner man också rätt ofta att underlag saknas för att kunna avgöra om den undersökta metoden är effektiv, eller om en metod är bättre än någon annan. Som behandlare vill man ju veta vilken metod som är bäst, men ibland finns inga svar. Hur gör man då? 192

9 Sensitivy (95 % CI) Evans ,87 (0,75-0,95) Gopikrishna ,71 (0,55-0,84) Petersson ,72 (0,53-0,87) Seltzer ,72 (0,47-0,90) Kamburoglu ,84 (0,69-0,93) Pooled Sensitivity = 0,79 (0,72 to 0,85) 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Sensitivity Specificity (95 % CI) Evans ,96 (0,90-0,99) Gopikrishna ,92 (0,79-0,98) Petersson ,93 (0,82-0,99) Seltzer ,92 (0,85-0,96) Kamburoglu ,96 (0,86-1,00) Pooled Specificity = 0,94 (0,91 to 0,96) 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Specificity Figur 3. Meta-analys av data från fem studier som undersökt tillförlitligheten (sensitivitet och specificitet) hos elektriskt test för att bedöma om en tand är vital eller inte. CI = konfidensintervall. Kunskapsluckor Inom vilka områden finns det systematiska översikter? I Sverige har SBU och Socialstyrelsen utvärderat tandvården i ett tiotal rapporter och sammanställt nationella riktlinjer för vuxentandvården. De diagnosområden som utvärderats är: karies, parodontit, sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnaderna, bettavvikelser och tandreglering, protetisk rehabilitering vid total och partiell tandförlust. Ett viktigt fynd från dessa utvärderingar är att cirka 2/3 av de åtgärder som utförs i vuxentandvården är vetenskapliga kunskapsluckor. Även inom barn- och ungdomstandvården har en systematisk kartläggning av vetenskapliga kunskap- 193

10 sluckor påbörjats. Syftet med denna är att på ett snabbt sätt kartlägga ett område med förmodat stort antal kunskapsluckor så att posterna ska kunna läggas in och bli sökbara inom olika satsningar inom området. Vad är en vetenskaplig kunskapslucka? En vetenskaplig kunskapslucka kännetecknas av att systematiska litteraturöversikter av en medicinsk metod antingen saknas eller visar på osäker effekt. Varför är det viktigt att identifiera kunskapsluckorna? Kunskapsluckor behöver identifieras av flera skäl. Kännedomen om deras existens kan: Initiera angelägen klinisk forskning och visa på behov av nya systematiska litteraturöversikter Stärka arbetet med prioriteringar inom hälso- och sjukvården och tandvården Förtydliga kunskapsunderlaget för vårdare och patienter. Att eliminera kunskapsluckor är viktigt för att undvika att använda resurser eller metoder som kanske är ineffektiva eller till och med skadliga. Ett exempel på en kunskapslucka, och som delvis berörts ovan, är: Vilken behandling är bäst på sikt för en tand med en djup kariesskada, rotfyllning, pulpaöverkappning eller partiell pulpaamputation? Det finns alltid risk för periapikal infektion när vi avlägsnar pulpan och instrumenterar i en rotkanal. Dessutom undermineras ofta tandkronan i samband med ett sådant ingrepp. Överkappning är ju ett betydligt enklare och mindre kostsamt ingrepp för patienten. Men överlever pulpan på sikt och löper patienten risk att få tandvärk efter ingreppet? Överlever restaureringen lika länge, oavsett metod? Det finns inga kända, välgjorda studier 194

11 som har jämfört dessa två metoder. Har tandens ålder någon betydelse? Det vet vi inte heller. I samband med en systematisk översikt om endodontiska metoder, ställdes den frågan till ett slumpmässigt urval av svenska tandläkare (Fig. 4). Det visade sig att praxis bland de tillfrågade tandläkarna varierade. Undersökningen visade att det föreligger stora skillnader bland svenska tandläkare i behandlingsstrategier och materialval. Alternativa metoder, till exempel enstegsbehandling istället för flerstegsbehandling av tänder med infekterade rotkanaler och nya rotfyllningsmaterial har inte funnit användare mer än i en liten del av tandläkarkåren. Ett undantag utgörs av maskinell rensningsteknik som i olika omfattning används av närmare två tredjedelar av tandläkarna (2,3). Figur 4. Tänder med djupa kariesskador. Hur ska de behandlas? 195

12 Etiska aspekter på vetenskapliga kunskapsluckor I SBU:s rapport Rotfyllning (2) utvecklar Gert Helgesson (medicinsk etiker, Karolinska institutet) hur kliniker kan förhålla sig till vetenskapliga kunskapsluckor inom sitt område. Att det till stor del saknas specifikt vetenskapligt underlag för val av metoder för diagnos och behandling innebär inte att det helt saknas grund för att välja en viss metod framför en annan i klinisk praxis. Exempelvis bör metoder som kan innebära att patienter utsätts för stora risker undvikas. Metoder som medför särskilt höga kostnader bör likaså undvikas tills de prövats i vetenskapliga studier. Vidare är metoder för diagnostik och behandling som har stöd i relevanta, etablerade, teoretiska antaganden att föredra, i väntan på empiriskt stöd. Det gäller framför allt metoder som saknar sådan teoretisk grund. I frånvaro av vetenskapligt stöd för något annat, bör man också hålla sig till etablerade behandlingar. Aktiviteter för att fylla kunskapsluckor I Sverige ordnades 2011 en nationell workshop om de omfattande vetenskapliga kunskapsluckorna inom området odontologi. Arbetet har under 2012 bland annat lett till en nationell forskarskola för klinisk odontologisk forskning, finansierad av de odontologiska fakulteterna/institutionerna samt tandvårdshuvudmännen. Året därefter, 2013, ordnades en uppföljande workshop för att sammanställa och presentera vad som hänt sedan första workshopen. Här presenterades bland annat ett första initiativ till en nationell uppföljning av tusentals patienter efter implantatbehandling. Detta har möjliggjorts genom ett nära samarbete mellan kliniker, patienter och akademin. Dessutom har regionala initiativ tagits för att öka samverkan mellan fakulteter och landsting samt etablera kombinationstjänster för forskning och klinisk verksamhet. 196

13 Hälsoekonomi och tandvård För att kunna bedöma om odontologiska insatser ska subventioneras av samhället är det viktigt att undersöka deras kostnadseffektivitet. Hälsoekonomiska analyser görs då för att påvisa hur begränsade resurser kan användas på det mest effektiva sättet och syftar ytterst till att tjäna som beslutsunderlag. Inom övrig hälso- och sjukvård används sådana analyser regelbundet, både av myndigheter i form av subventionsbeslut, eller vid framtagande av evidens eller riktlinjer. Också landsting med behov av att prioritera mellan alternativa behandlingar gör sådana analyser. Däremot har hälsoekonomiska analyser använts i betydligt mindre utsträckning inom tandvården när det gäller prioriteringsfrågor. Därför finns det fortfarande stora kunskapsluckor när det gäller ett kostnadseffektivt utnyttjande av resurser inom tandvården. Den vanligaste hälsoekonomiska utvärderingsmetoden är kostnadseffektivitetsanalys, som jämför kostnader och effekter för två olika behandlingar. Där presenteras hur mycket mer en extra effekt av en behandling kostar, jämfört med en annan behandling (exempelvis kostnad per förhindrad kariesskada med ett preventionsprogram jämfört med ingen preventiv insats). Det kräver att det finns relevanta effektmått som kan jämföras mellan olika insatser, och för att uppfylla ett samhällsperspektiv är det viktigt att dessa mått också speglar individens preferenser för tandhälsa. Ett vanligt mått för detta är så kallade kvalitetsjusterade levnadsår (quality-adjusted life years, QALY) som kombinerar hälsorelaterad livskvalitet med tiden som ett hälsotillstånd varar. Hittills har detta mått dock inte använts i någon större grad inom tandvården. De kostnader som ska beaktas är förstås de direkta kostnaderna för den utvärderade insatsen, men också konsekvenser till följd av insatsen, som besök hos tandvården och kostnader för till exempel bieffekter. Om ett samhällsperspektiv används ska även patientens (och eventuella närståendes) kostnader för besök i tandvården inkluderas, liksom deras eventuella produktionsbortfall till följd av besöken. 197

14 Det finns ofta behov av att undersöka långsiktiga hälsoekonomiska konsekvenser till följd av en insats. Exempelvis kan kariesförebyggande insatser påverka individen under hela livet. Även behandling med implantat kräver hälsoekonomiska analyser över en längre tidshorisont. Med hjälp av hälsoekonomiska modeller simuleras förväntade kostnader och effekter över en längre tidsperiod än vad kliniska studier oftast kan visa. För att för att få en sammanvägd analys av konsekvenserna av olika insatser kan man i en sådan modell också lägga samman data från flera studier. Sammanfattning Att ge evidensbaserad vård handlar för yrkesmänniskan om att väga samman det bästa tillgängliga vetenskapliga underlaget med patientens önskemål och sitt eget kunnande. Samtidigt måste man ofta också ta hänsyn till hälsoekonomiska och etiska aspekter. En bra systematisk litteraturöversikt sammanfattar aktuell kunskap om det vetenskapliga underlaget för en metod. När man står inför en konstaterad kunskapslucka, bör man välja etablerade metoder. REFERENSER 1. Sackett DL, Haynes RB. The architecture of diagnostic research. BMJ 2002;324(7336): Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Rotfyllning. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2010; SBU-rapport nr 203, ISBN Frisk F, Kvist T, Axelsson S, Bergenholtz G, Davidson T, Mejare I et al. Pulp exposures in adults-choice of treatment among Swedish dentists. Swed Dent J, 2013;37(3):

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor.

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Diagnostik Undersökning Hälsodeklaration Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Undersökning Objektiva symtom Klinisk undersökning Perkussionsömhet

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom (anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk symtombild / diagnostiska test

Läs mer

1. Behov av utvärdering i tandvården

1. Behov av utvärdering i tandvården 1. Behov av utvärdering i tandvården Susanna Axelsson Inledning Varje dag publiceras flera vetenskapliga artiklar inom tandvårdens område. Som enskild vårdgivare är det omöjligt att ha en kritisk överblick

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

kommentar och sammanfattning

kommentar och sammanfattning SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Behandling

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd Sökhjälp ändrad 2015-08-25/eld Beslutsstöd för diagnostik och behandling Innehållet är strukturerat i en steg-för-steg process uppbyggt kring patientkonsultationer och omfattar diagnos, prognos, behandling

Läs mer

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Niklas Hedberg, Avdelningschef nya läkemedel Malin Blixt, Projektledare-medicinteknikprojektet Ann-Charlotte Dorange, Hälsoekonom

Läs mer

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 9 SBU:s sammanfattning och slutsatser

Läs mer

Effekter av abonnemangstandvård (frisktandvård) på patientens tandhälsa och ekonomi

Effekter av abonnemangstandvård (frisktandvård) på patientens tandhälsa och ekonomi Detta är en uppdatering av ett tidigare svar från SBU:s Upplysningstjänst. Detta svar färdigställdes. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Bilaga 2 Granskningsmallar

Bilaga 2 Granskningsmallar Bilaga 2 Granskningsmallar Granskningsformulär för bedömning av studiekvalitet. Bedömningarna baserades på QUADAS [1] med tilläggsfrågor anpassade till respektive kapitels frågeställningar. Fråga nr Kriterium

Läs mer

Rotfyllning. En systematisk litteraturöversikt. November 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-08-13)

Rotfyllning. En systematisk litteraturöversikt. November 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-08-13) Rotfyllning En systematisk litteraturöversikt November 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-08-13) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Hitta rätt i PubMed Strategier för att finna kliniskt relevant information av tillräcklig kvalitet

Hitta rätt i PubMed Strategier för att finna kliniskt relevant information av tillräcklig kvalitet Viveka Alton, fil kand, informatiker, SBU, Stockholm alton@sbu.se Hitta rätt i PubMed Strategier för att finna kliniskt relevant information av tillräcklig kvalitet Om stora medicinska databaser som Medline

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Metodbeskrivning Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Ett samhällsperspektiv i hälsoekonomiska utvärderingar teori och praktik i Sverige och Norge

Ett samhällsperspektiv i hälsoekonomiska utvärderingar teori och praktik i Sverige och Norge Ett samhällsperspektiv i hälsoekonomiska utvärderingar teori och praktik i Sverige och Norge Jonas Grundström och Ida Svederud jonas.grundstrom@heronhealth.com, ida.svederud@heronhealth.com SHEA 2013 Agenda

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Behandling av patienter med tandförluster

Behandling av patienter med tandförluster SBU Behandling av patienter med tandförluster SBU:s sammanfattning och slutsatser KÄLLA Tandförluster: Statens beredning för medicinsk utvär dering (SBU); 2010. http://www.sbu. se Projektgrupp: Madeleine

Läs mer

Kunskapsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor

Kunskapsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor Kunskapsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor Rapport till Socialdepartementet 2015-04-29 Innehållsförteckning Kunskapsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor... 1 Uppdraget... 4 Beslut... 4 Sammanfattning...

Läs mer

Evidensbaserad vård. vad är det och vad är det inte? vetenskap & klinik rohlin et al

Evidensbaserad vård. vad är det och vad är det inte? vetenskap & klinik rohlin et al vetenskap & klinik rohlin et al madeleine rohlin, professor, övertandläkare, Odontologisk röntgendiagnostik, Odontologiska fakulteten, Malmö högskola, Malmö och ledamot i sbu:s (Statens beredning för medicinsk

Läs mer

Göran Friman Leg. Tandläkare Karolinska Institutet Karlstads universitet

Göran Friman Leg. Tandläkare Karolinska Institutet Karlstads universitet Göran Friman Leg. Tandläkare Karolinska Institutet Karlstads universitet Mobil klinik komplett vårdutbud Mobil utrustning komplett vårdutbud Bärbar utrustning begränsat vårdutbud 2013-03-21 Göran Friman

Läs mer

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh HTA Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården Christina Bergh HTA-centrum Permanent enhet 2011 Består av 7 HTA-experter 20-70% Bibliotekarie Projektsamordnare Bistår med kontakt till

Läs mer

Ortodonti. Orthodontics

Ortodonti. Orthodontics Medicinska fakulteten Institutionen för odontologi Umeå universitet, 901 87 Umeå Tandläkarprogrammet www.odont.umu.se Dnr 513-404-11 Datum 2012-12-20 Sid 1 (5) Ortodonti Orthodontics Högskolepoäng: 9 Kurskod:

Läs mer

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ. Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro

HTA-enheten CAMTÖ. Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro HTA-enheten CAMTÖ Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro HTA-enheten CAMTÖ har i uppdrag att främja utvecklingen av evidensbaserad medicin och att vara rådgivande organ i frågor rörande

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

1. Inledning. Tandpulpan och dess sjukdomstillstånd

1. Inledning. Tandpulpan och dess sjukdomstillstånd 1. Inledning Jämförande iakttagelser är en absolut förutsättning för den experimentella och vetenskapliga medicinen; i annat fall vandrar läkaren på måfå och faller offer för tusentals illusioner. Claude

Läs mer

KURSER 2013 Centrum för specialisttandvård, Odontologiska utbildningsenheten, Örebro

KURSER 2013 Centrum för specialisttandvård, Odontologiska utbildningsenheten, Örebro KURSER 2013 Centrum för specialisttandvård, Odontologiska utbildningsenheten, Innehållsförteckning kurser 2013 Kurser Datum Sista anmälningsdag Introduktionskurs i forskningsmetodik 7 mars 15 januari Rutiner

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Tidig upptäckt Det är bara barn

Tidig upptäckt Det är bara barn Tidig upptäckt Det är bara barn Antal remisser och färdigbehandlade patienter inom pedodontin 1983 2008 16000 15000 Gunilla Klingberg gunilla.klingberg@mah.se 14000 13000 12000 11000 10000 9000 1983 1989

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Endodontisk diagnostik och behandling

Endodontisk diagnostik och behandling SBU Endodontisk diagnostik och behandling SBU:s sammanfattning och slutsatser KÄLLA Rotfyllning: Statens beredning för medicinsk utvär dering (SBU); 2010. http://www.sbu. se Projektgrupp: Gunnar Bergenholtz

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall.

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Nyckelord: kariesdiagnostik, röntgen, risker, barn, adolecens, strålning Röntgendiagnostik

Läs mer

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing - Retail Management Center at the Stockholm School of Economics o Specialized in Research & Tests in real store environment o Sweden,

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Fallet alkohol Alkohol ingen vanlig handelsvara Evidensbaserad prevention en definition EBP innebär att

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

kommentar och sammanfattning

kommentar och sammanfattning SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Generella

Läs mer

SD-BERA vid diagnostik av

SD-BERA vid diagnostik av Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Avsaknad av permanenta tänder

Avsaknad av permanenta tänder Avsaknad av permanenta tänder 2010-05-02 Rutiner för omhändertagande av barn och ungdomar inom Folktandvården i Jämtlands läns landsting Ansvariga: Maria Gunneriusson, Kristina Johansson, Per-Ola Malmström

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser Denna rapport har inriktats på att

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Patientutbildning i egenvård har en central roll i diabetesvården och ingår som en rutinmässig del i vården av personer med diabetes. Patientutbildning kan ges individuellt

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Ersättningsreglerna enligt det nya statliga tandvårdsstödet en översikt

Ersättningsreglerna enligt det nya statliga tandvårdsstödet en översikt 1 (7) Ersättningsreglerna enligt det nya statliga tandvårdsstödet en översikt Den här översikten är en sammanfattning av ersättningsreglerna i det statliga tandvårdsstödet som började gälla den 1 juli

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 27 februari 2009. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer