Evidens och kunskapsluckor i tandvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Evidens och kunskapsluckor i tandvården"

Transkript

1 Evidens och kunskapsluckor i tandvården INGEGERD MEJÀRE, SOFIA TRANÆUS & THOMAS DAVIDSON Summary Evidence and knowledge gaps in dentistry The practice of evidence-based dentistry means integrating individual clinical expertise with the best available external clinical evidence from systematic research. Individual clinical expertise means the proficiency and judgment that individual clinicians acquire through clinical experience and clinical practice. It follows that a systematic review can help the clinician to gain knowledge about the evidence of a certain intervention or a certain diagnostic method. This article focuses on the rationale behind the systematic review and how it is conducted. The process starts by formulating one or more relevant questions. Inclusion and exclusion criteria are decided regarding study design, population, intervention, control, outcome, and outcome measures. The process then involves literature search and data extraction of relevant, full text articles. Quality assessment of relevant studies, conducted by at least two independent readers, is performed using quality assessment forms. Based on the quality of the included studies, the results are summarized, and the quality of evidence is formulated. If the effects are uncertain, or if the question cannot be answered from existing research, a knowledge gap is present. The identification of such gaps is important because they indicate the necessity of new research. Ethical 185

2 and health economic aspects should also be integrated in a comprehensive, systematic review. Keywords: evidence-based dentistry, systematic review, knowledge gaps Evidensbaserad vård utövas när vårdgivaren integrerar sin egen kliniska expertis med bästa tillgängliga evidens. Så beskrivs det av David Sackett, som brukar betraktas som den evidensbaserade medicinens upphovsman (1). Det bästa tillgängliga vetenskapliga underlaget är alltså viktigt, men i mötet med patienten måste man också ta hänsyn till patientens behov och önskemål, sin egen skicklighet och till etiska aspekter. Att kunna göra allt detta på bästa sätt är kanske just det som är läkarkonsten och tandläkarkonsten. 186

3 Vad är en systematisk litteraturöversikt varför behövs den? Kraven på oss tandläkare att använda metoder som har vetenskapligt stöd har ökat. Hur vet jag då att den vård jag ger vilar på bästa tillgängliga evidens? Gör mina kollegor och jag på samma sätt när det gäller en viss behandling, eller finns det kontroverser och praxisskillnader? Ett sätt att försöka hålla sig uppdaterad är att följa den vetenskapliga litteraturen. Men även om olika databaser ger tillgång till aktuell litteratur, är det inte lätt att veta om man fångar det man letar efter. Och det är heller inte alltid lätt att bedöma kvaliteten på en vetenskaplig studie. Är resultaten tillförlitliga, eller finns det risk för att olika omständigheter gjort att de kanske inte är det? Dessutom publiceras idag ungefär 1,5 miljoner vetenskapliga artiklar varje år, och av dessa uppskattas procent ha ett praktiskt och bestående värde för patienterna. Det är alltså inte lätt för en kliniker att hänga med och bedöma vad som är bästa tillgängliga metod. Ett sätt att tillgodogöra sig samlad, aktuell kunskap inom ett visst område är att läsa systematiska litteraturöversikter. I en sådan översikt fokuserar författarna på en tydligt formulerad fråga och använder systematiska metoder för att identifiera, välja ut och kritiskt bedöma relevanta studier inom det aktuella området. Översikten syftar till att: underlätta evidensbaserad vård minska praxisskillnader utreda kontroversiella frågor om diagnostik eller behandling utgöra en del i ett beslutsunderlag för att införa eller utmönstra en metod påvisa kunskapsluckor som underlag för vidare forskning. 187

4 Översikten identifierar och granskar samtliga publicerade studier inom det definierade området, analyserar och sammanställer resultaten och ger en sammanfattande bedömning av kunskapsläget inom området. Vem gör systematiska översikter? Systematiska översikter kan behandla vitt skilda områden. Det kan vara fråga om tillförlitligheten hos diagnostiska eller prognostiska metoder, effekten av olika behandlingsmetoder, metoder för att undersöka patientens upplevelse av en behandling, eller undersöka nyttan av en metod i relation till dess kostnader. I princip kan vem som helst göra en systematisk översikt, och det finns anvisningar och råd om hur den ska utformas: SBU:s metodbok (http://www.sbu.se/sv/evidensbaserad-vard/utvardering-av-metoder-i-halso-och-sjukvarden--en-handbok/), Kunnskapssenterets metodbok (http://www.kunnskapssenteret.no/verkt%c3%b8y/slik-oppsummerer-vi-forskning), Cochranes metodbok (http://www.cochrane.org/ handbook). Att göra en systematisk översikt kan vara ganska resurskrävande, och de görs därför oftast på universitet och högskolor, eller av så kallade HTA-enheter (Health technology assessment), och sådana organisationer finns i många länder. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är en nationell HTA-enhet i Sverige: Norge Kunnskapssenteret (Norwegian Centre for the Health Services) 188

5 Danmark Finland DACEHTA (Danish Centre for Evaluation and Health Technology Assessment) FinOHTA (Finnish Office for Health Technology Assessment). Hur görs en systematisk översikt? En HTA-rapport belyser kunskapsläget inte bara ur den rent medicinska aspekten utan också ur etiska, sociala och hälsoekonomiska synvinklar. Den kan också innehålla en praxisundersökning, där man frågar ett representativt urval vårdgivare hur de hanterar en viss klinisk frågeställning. Det kan handla om en diagnostisk metod eller en behandlingsmetod. Processen är översiktligt illustrerad i Fig. 1. För att strukturera rapporten och göra den transparent används metodböcker, mallar och andra dokument. Arbetsgången brukar se ut så här: Formulera en eller flera frågor som ska utvärderas. Exempel: Hur effektiv är pulpaöverkappning jämfört med pulpaektomi för behandling av tänder med djup karies? Sök i litteraturen. För att få en korrekt och väl avvägd strategi för sökning i olika databaser, brukar man ställa upp en så kallad PICO. Med ovanstående exempel kan den se ut så här: P (Population) I (Intervention) primära eller permanenta tänder direkt eller indirekt pulpaöverkappning C (Control/Kontroll) pulpaektomi och rotfyllning O (Outcome/Utfall) överlevnad 189

6 Ställ upp kriterier för inklusion. Man bestämmer vilka krav som ska ställas på de ingående studierna. I vårt exempel beslutas att uppföljningstiden måste vara minst 2 år, att studien ska vara randomiserad eller att studiedesignen är sådan att grupperna som jämförs är likartade vid start. Granska. De studier som sållas fram med hjälp av inklusionskriterierna granskas av minst två oberoende granskare. Dessa bedömer också studiernas kvalitet, det vill säga hur tillförlitliga resultat och slutsatser är. Till sin hjälp har granskarna en mall att följa. Analys och sammanställning av resultaten. De studier som passerar nålsögat och ska utgöra underlag för slutsatserna analyseras och sammanställs. Om man har flera bra studier, brukar man poola resultaten och göra en så kallad meta-analys. Det innebär att man lägger ihop studierna och får ett samlat resultat. Frågan i vårt Figur 1. Den systematiska översikten - processen i grova drag från fråga till färdig rapport 190

7 exempel har man försökt besvara i en översiktsstudie, men man kunde då inte identifiera några relevanta studier alls och frågan definierades därför som en kunskapslucka (se eget stycke nedan) (Fig. 1). I nämnda studie undersökte man också om förekomst av tandvärk (som ett tecken på irreversibel pulpit) påverkade resultatet av pulpaöverkappning eller partiell pulpotomi. Man identifierade tre studier som undersökte detta, och resultaten av dessa har sammanställts i en meta-analys (Fig. 2). I en sådan sammanvägd analys viktas studierna, så att den med fler deltagare får högre vikt än den med färre. Det framgår att tandvärk nästan fördubblar risken för att behandlingen ska misslyckas. Diagrammet visar dock att variationen mellan studierna är stor, och osäkerheten blir därmed också stor. Det så kallade konfidensintervallet som varierade mellan 1,4 och 2,8 betyder att resultatet från ett nytt stickprov med 95 % sannolikhet skulle hamna inom det intervallet. Preoperative pain No Preoperative pain Risk Ratio Risk Ratio Study Events Total Events Total Weight [95 % CI] [95 % CI] Shovelton % 1.39 [0.88, 2.21] Nyborg % 3.79 [2.12, 6.79] Mejare % 5.17 [0.89, 29.86] Total (95 % CI) % 1.97 [1.39, 2.79] Favours pain Favours no pain Figur 2. Meta-analys av tre studier som undersökt hur förekomst av tandvärk i samband med pulpaöverkappning påverkat resultatet. Som resultat avsågs en kliniskt och röntgenologiskt lyckad behandling efter minst 2 års uppföljningstid. RR = relativ risk, CI = konfidensintervall. 191

8 Detta gäller behandlingsstudier. Man kan på motsvarande sätt sammanställa resultat av studier som undersöker tillförlitligheten hos en diagnostisk metod. Här måste man dock använda en annan metod, eftersom man har två inbördes beroende resultat: hur väl metoden påvisar sjukdom, och hur väl samma metod utesluter sjukdom. Ett exempel från en systematisk översikt om diagnostiska tester handlade om hur tillförlitligt elektriskt test är för att bestämma om pulpavävnaden är vital eller nekrotisk. Detta undersöktes i fem studier, där pulpans vitalitet bestämdes antingen genom visuell inspektion eller genom histologisk undersökning. Resultaten av sammanställningen visas i Fig. 3. Sensitiviteten (sensitivity) anger hur bra testet är för att fastställa att pulpan är icke-vital, och specificiteten (specificity) anger hur bra det elektriska testet är för att fastställa att pulpan är vital. Resultaten från de fem studierna är poolade, och den sammanvägda sensitiviteten var 0,79. Det innebär att testet gav ett sant negativt svar på elektriskt test i ca 80 % av fallen. På motsvarande sätt gav ett positivt svar på elektriskt test ett sant svar i 94 % av fallen. För att dessa resultat ska gälla också i andra sammanhang förutsätts att förhållandena är desamma som de var i de fem studierna, det vill säga samma sorts patienter och samma sorts tänder. Detta brukar man kalla den externa validiteten av studieresultaten. Det handlar med andra ord om man kan generalisera resultaten till att gälla också i andra sammanhang. En bra systematisk översikt brukar diskutera detta. Av alla sammanfattningar (abstracts) som identifieras vid en litteratursökning, blir det ofta inte många studier kvar som man kan stödja sina slutsatser på, när granskning och studiekvalitet fastställts. Tyvärr finner man också rätt ofta att underlag saknas för att kunna avgöra om den undersökta metoden är effektiv, eller om en metod är bättre än någon annan. Som behandlare vill man ju veta vilken metod som är bäst, men ibland finns inga svar. Hur gör man då? 192

9 Sensitivy (95 % CI) Evans ,87 (0,75-0,95) Gopikrishna ,71 (0,55-0,84) Petersson ,72 (0,53-0,87) Seltzer ,72 (0,47-0,90) Kamburoglu ,84 (0,69-0,93) Pooled Sensitivity = 0,79 (0,72 to 0,85) 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Sensitivity Specificity (95 % CI) Evans ,96 (0,90-0,99) Gopikrishna ,92 (0,79-0,98) Petersson ,93 (0,82-0,99) Seltzer ,92 (0,85-0,96) Kamburoglu ,96 (0,86-1,00) Pooled Specificity = 0,94 (0,91 to 0,96) 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Specificity Figur 3. Meta-analys av data från fem studier som undersökt tillförlitligheten (sensitivitet och specificitet) hos elektriskt test för att bedöma om en tand är vital eller inte. CI = konfidensintervall. Kunskapsluckor Inom vilka områden finns det systematiska översikter? I Sverige har SBU och Socialstyrelsen utvärderat tandvården i ett tiotal rapporter och sammanställt nationella riktlinjer för vuxentandvården. De diagnosområden som utvärderats är: karies, parodontit, sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnaderna, bettavvikelser och tandreglering, protetisk rehabilitering vid total och partiell tandförlust. Ett viktigt fynd från dessa utvärderingar är att cirka 2/3 av de åtgärder som utförs i vuxentandvården är vetenskapliga kunskapsluckor. Även inom barn- och ungdomstandvården har en systematisk kartläggning av vetenskapliga kunskap- 193

10 sluckor påbörjats. Syftet med denna är att på ett snabbt sätt kartlägga ett område med förmodat stort antal kunskapsluckor så att posterna ska kunna läggas in och bli sökbara inom olika satsningar inom området. Vad är en vetenskaplig kunskapslucka? En vetenskaplig kunskapslucka kännetecknas av att systematiska litteraturöversikter av en medicinsk metod antingen saknas eller visar på osäker effekt. Varför är det viktigt att identifiera kunskapsluckorna? Kunskapsluckor behöver identifieras av flera skäl. Kännedomen om deras existens kan: Initiera angelägen klinisk forskning och visa på behov av nya systematiska litteraturöversikter Stärka arbetet med prioriteringar inom hälso- och sjukvården och tandvården Förtydliga kunskapsunderlaget för vårdare och patienter. Att eliminera kunskapsluckor är viktigt för att undvika att använda resurser eller metoder som kanske är ineffektiva eller till och med skadliga. Ett exempel på en kunskapslucka, och som delvis berörts ovan, är: Vilken behandling är bäst på sikt för en tand med en djup kariesskada, rotfyllning, pulpaöverkappning eller partiell pulpaamputation? Det finns alltid risk för periapikal infektion när vi avlägsnar pulpan och instrumenterar i en rotkanal. Dessutom undermineras ofta tandkronan i samband med ett sådant ingrepp. Överkappning är ju ett betydligt enklare och mindre kostsamt ingrepp för patienten. Men överlever pulpan på sikt och löper patienten risk att få tandvärk efter ingreppet? Överlever restaureringen lika länge, oavsett metod? Det finns inga kända, välgjorda studier 194

11 som har jämfört dessa två metoder. Har tandens ålder någon betydelse? Det vet vi inte heller. I samband med en systematisk översikt om endodontiska metoder, ställdes den frågan till ett slumpmässigt urval av svenska tandläkare (Fig. 4). Det visade sig att praxis bland de tillfrågade tandläkarna varierade. Undersökningen visade att det föreligger stora skillnader bland svenska tandläkare i behandlingsstrategier och materialval. Alternativa metoder, till exempel enstegsbehandling istället för flerstegsbehandling av tänder med infekterade rotkanaler och nya rotfyllningsmaterial har inte funnit användare mer än i en liten del av tandläkarkåren. Ett undantag utgörs av maskinell rensningsteknik som i olika omfattning används av närmare två tredjedelar av tandläkarna (2,3). Figur 4. Tänder med djupa kariesskador. Hur ska de behandlas? 195

12 Etiska aspekter på vetenskapliga kunskapsluckor I SBU:s rapport Rotfyllning (2) utvecklar Gert Helgesson (medicinsk etiker, Karolinska institutet) hur kliniker kan förhålla sig till vetenskapliga kunskapsluckor inom sitt område. Att det till stor del saknas specifikt vetenskapligt underlag för val av metoder för diagnos och behandling innebär inte att det helt saknas grund för att välja en viss metod framför en annan i klinisk praxis. Exempelvis bör metoder som kan innebära att patienter utsätts för stora risker undvikas. Metoder som medför särskilt höga kostnader bör likaså undvikas tills de prövats i vetenskapliga studier. Vidare är metoder för diagnostik och behandling som har stöd i relevanta, etablerade, teoretiska antaganden att föredra, i väntan på empiriskt stöd. Det gäller framför allt metoder som saknar sådan teoretisk grund. I frånvaro av vetenskapligt stöd för något annat, bör man också hålla sig till etablerade behandlingar. Aktiviteter för att fylla kunskapsluckor I Sverige ordnades 2011 en nationell workshop om de omfattande vetenskapliga kunskapsluckorna inom området odontologi. Arbetet har under 2012 bland annat lett till en nationell forskarskola för klinisk odontologisk forskning, finansierad av de odontologiska fakulteterna/institutionerna samt tandvårdshuvudmännen. Året därefter, 2013, ordnades en uppföljande workshop för att sammanställa och presentera vad som hänt sedan första workshopen. Här presenterades bland annat ett första initiativ till en nationell uppföljning av tusentals patienter efter implantatbehandling. Detta har möjliggjorts genom ett nära samarbete mellan kliniker, patienter och akademin. Dessutom har regionala initiativ tagits för att öka samverkan mellan fakulteter och landsting samt etablera kombinationstjänster för forskning och klinisk verksamhet. 196

13 Hälsoekonomi och tandvård För att kunna bedöma om odontologiska insatser ska subventioneras av samhället är det viktigt att undersöka deras kostnadseffektivitet. Hälsoekonomiska analyser görs då för att påvisa hur begränsade resurser kan användas på det mest effektiva sättet och syftar ytterst till att tjäna som beslutsunderlag. Inom övrig hälso- och sjukvård används sådana analyser regelbundet, både av myndigheter i form av subventionsbeslut, eller vid framtagande av evidens eller riktlinjer. Också landsting med behov av att prioritera mellan alternativa behandlingar gör sådana analyser. Däremot har hälsoekonomiska analyser använts i betydligt mindre utsträckning inom tandvården när det gäller prioriteringsfrågor. Därför finns det fortfarande stora kunskapsluckor när det gäller ett kostnadseffektivt utnyttjande av resurser inom tandvården. Den vanligaste hälsoekonomiska utvärderingsmetoden är kostnadseffektivitetsanalys, som jämför kostnader och effekter för två olika behandlingar. Där presenteras hur mycket mer en extra effekt av en behandling kostar, jämfört med en annan behandling (exempelvis kostnad per förhindrad kariesskada med ett preventionsprogram jämfört med ingen preventiv insats). Det kräver att det finns relevanta effektmått som kan jämföras mellan olika insatser, och för att uppfylla ett samhällsperspektiv är det viktigt att dessa mått också speglar individens preferenser för tandhälsa. Ett vanligt mått för detta är så kallade kvalitetsjusterade levnadsår (quality-adjusted life years, QALY) som kombinerar hälsorelaterad livskvalitet med tiden som ett hälsotillstånd varar. Hittills har detta mått dock inte använts i någon större grad inom tandvården. De kostnader som ska beaktas är förstås de direkta kostnaderna för den utvärderade insatsen, men också konsekvenser till följd av insatsen, som besök hos tandvården och kostnader för till exempel bieffekter. Om ett samhällsperspektiv används ska även patientens (och eventuella närståendes) kostnader för besök i tandvården inkluderas, liksom deras eventuella produktionsbortfall till följd av besöken. 197

14 Det finns ofta behov av att undersöka långsiktiga hälsoekonomiska konsekvenser till följd av en insats. Exempelvis kan kariesförebyggande insatser påverka individen under hela livet. Även behandling med implantat kräver hälsoekonomiska analyser över en längre tidshorisont. Med hjälp av hälsoekonomiska modeller simuleras förväntade kostnader och effekter över en längre tidsperiod än vad kliniska studier oftast kan visa. För att för att få en sammanvägd analys av konsekvenserna av olika insatser kan man i en sådan modell också lägga samman data från flera studier. Sammanfattning Att ge evidensbaserad vård handlar för yrkesmänniskan om att väga samman det bästa tillgängliga vetenskapliga underlaget med patientens önskemål och sitt eget kunnande. Samtidigt måste man ofta också ta hänsyn till hälsoekonomiska och etiska aspekter. En bra systematisk litteraturöversikt sammanfattar aktuell kunskap om det vetenskapliga underlaget för en metod. När man står inför en konstaterad kunskapslucka, bör man välja etablerade metoder. REFERENSER 1. Sackett DL, Haynes RB. The architecture of diagnostic research. BMJ 2002;324(7336): Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Rotfyllning. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2010; SBU-rapport nr 203, ISBN Frisk F, Kvist T, Axelsson S, Bergenholtz G, Davidson T, Mejare I et al. Pulp exposures in adults-choice of treatment among Swedish dentists. Swed Dent J, 2013;37(3):

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens Definitioner Evidens Begreppet evidens Helena Rosén Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet men som i detta sammanhang kan översättas med bevis om (eller vetenskapligt stöd för)

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Curomed Utbildning AB 1 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 9-18/11 2007 Kursgivare: Bo Freyschuss, MD, Överläkare,

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Hälsoekonomiska analyser

Hälsoekonomiska analyser Hälsoekonomiska analyser Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, Linköpings Universitet Samt SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering 1 oktober

Läs mer

Bakgrund 10/16/2014 TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN

Bakgrund 10/16/2014 TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN Svensk samhällsodontologisk förening 15-16 oktober 2014 Ingegerd Mejàre Varför har vi två separata lagar? Spelar det

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor.

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Diagnostik Undersökning Hälsodeklaration Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Undersökning Objektiva symtom Klinisk undersökning Perkussionsömhet

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom (anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk symtombild / diagnostiska test

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE KARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning

Läs mer

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Evidensbaserad praktik (EBP)

Evidensbaserad praktik (EBP) Evidensbaserad praktik (EBP) Vad är det? Hur gör man? Varför behövs det på operation? Ann-Christin von Vogelsang Vad är EBP? EBP Ett förhållningssätt; en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga

Läs mer

Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister

Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister Nationella kvalitetsregisterkonferensen 2016 Christina Agvald-Öhman, Svenska Intensivvårdsregistret Ola Rolfson, Svenska Höftprotesregistret Rut Öien,

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering Kapitel 6: Syntes och evidensgradering När de inkluderade na tabellerats ska resultaten sammanställas, vägas ihop och värderas. Det är viktigt att denna syntes görs på ett öppet och reproducerbart sätt

Läs mer

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Patienternas synpunkter och värderingar Forskningsresultat Genomtänkt och genomdiskuterad bedömning

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2016 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in

Läs mer

Undervisning på vetenskaplig grund

Undervisning på vetenskaplig grund Undervisning på vetenskaplig grund Vad är det? LENA ADAMSON Undervisningen i skolan ska vara kopplad till vad forskningen säger. Det gäller både vad skolan undervisar om och hur skolan undervisar. När

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

1. Behov av utvärdering i tandvården

1. Behov av utvärdering i tandvården 1. Behov av utvärdering i tandvården Susanna Axelsson Inledning Varje dag publiceras flera vetenskapliga artiklar inom tandvårdens område. Som enskild vårdgivare är det omöjligt att ha en kritisk överblick

Läs mer

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare Beslut 1(1) Datum för beslut Beslutsserie 2016-10-10 GD-beslut Nummer Nr 55/2016 Dnr 5TY2016/74 Beslutande Samråd med Föredragande Susanna Axelsson, generaldirektör Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg,

Läs mer

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering En rapport baserad på data från clinical impact: Magnus Eriksson, Minso Solutions

Läs mer

Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor.

Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Hälsodeklaration Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Klinisk undersökning Perkussionsömhet Kronömhet Apikalömhet Sensibilitetstest Kyla el

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Evidensbaserad medicin. Daniel Sjöberg

Evidensbaserad medicin. Daniel Sjöberg Evidensbaserad medicin Daniel Sjöberg Artiklar registrerade på Medline varje år Cochrane-sammanställningar (kumulativt) 800 000 5000 1995 2014 Att vara en informationsmästare Är det viktigt för min patient?

Läs mer

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner. TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK Sofia Tranæus docent, avdelningschef SBU Alert och Vetenskapliga kunskapsluckor Varför behövs utvärdering/systematiska

Läs mer

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning Nationella riktlinjer Metodbeskrivning Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 4 Hur vi avgränsar ett riktlinjeområde... 4

Läs mer

Mikael Silfverberg Specialist i Endodonti Institutionen för Odontologi KI

Mikael Silfverberg Specialist i Endodonti Institutionen för Odontologi KI Mikael Silfverberg Specialist i Endodonti Institutionen för Odontologi KI Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom(anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk

Läs mer

Gradering av evidensstyrka ABCD

Gradering av evidensstyrka ABCD Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och

Läs mer

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt 1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer

kommentar och sammanfattning

kommentar och sammanfattning SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Behandling

Läs mer

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel. Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011

Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011 Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011 Björn Klinge, Karolinska Institutet, Institutionen för odontologi, Avd för Parodontologi Bjorn.Klinge@ki.se Risktänder Riskytor Per Axelsson,

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte?

Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Barntandvårdsdagar 2009 i Uppsala Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Indikationer för röntgenundersökningar på barn och ungdomar Karies Olycksfallskador Tandutvecklingsstörningar Parodontala skador

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd Sökhjälp ändrad 2015-08-25/eld Beslutsstöd för diagnostik och behandling Innehållet är strukturerat i en steg-för-steg process uppbyggt kring patientkonsultationer och omfattar diagnos, prognos, behandling

Läs mer

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (7)

Bilaga till rapport 1 (7) Bilaga till rapport 1 (7) Skakvåld en systematisk litteraturöversikt, rapport nr 255 Appendix 5 Evaluation protocols/bilaga 5 granskningsmallar Checklista för bedömning av relevans sidan 2 3 Modifierad

Läs mer

Förord. Finns ett behov av utvärdering inom tandvårdens område? Bakgrunden

Förord. Finns ett behov av utvärdering inom tandvårdens område? Bakgrunden Förord Finns ett behov av utvärdering inom tandvårdens område? Tandvården slits i dag mellan akademiska, biologiska synsätt och den traditionella, mer hantverksinriktade synen. Möjligen måste dessa synsätt

Läs mer

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården En systematisk litteraturöversikt Juni 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Rotfyllning. En systematisk litteraturöversikt. November 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-08-13)

Rotfyllning. En systematisk litteraturöversikt. November 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-08-13) Rotfyllning En systematisk litteraturöversikt November 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-08-13) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Pernilla Grundström, Elisabeth Lindström, Cecilia Lundström, Agneta Pihlgren, Ineke Samson

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Vichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan

Vichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 12 juni. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Evidensbaserad medicin. Anders Hansson

Evidensbaserad medicin. Anders Hansson Evidensbaserad medicin Anders Hansson Historia Alvan R. Feinstein: Clinical Judgement, 1967 Archie Cochrane: Effectiveness and Efficiency, 1972 Gordon Guyatt: EBM. A new approach to teaching the practice

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Beslut 1(1) Datum för beslut Beslutsserie 2016-02-01 GD-beslut Nummer Nr 9/2016 Dnr STY2015/92 Beslutande I samråd med Föredragande Susanna Axelsson, tillförordnad generaldirektör Sofia Tranxus, avdelningschef

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

En guidad tur i kostdjungeln

En guidad tur i kostdjungeln Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Bilaga 2 Granskningsmallar

Bilaga 2 Granskningsmallar Bilaga 2 Granskningsmallar Granskningsformulär för bedömning av studiekvalitet. Bedömningarna baserades på QUADAS [1] med tilläggsfrågor anpassade till respektive kapitels frågeställningar. Fråga nr Kriterium

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården

Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården reviderad 2014 En vägledning för att identifiera relevanta etiska frågor Dessa vägledande frågor är framtagna med syftet att utgöra ett

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Niklas Hedberg, Avdelningschef nya läkemedel Malin Blixt, Projektledare-medicinteknikprojektet Ann-Charlotte Dorange, Hälsoekonom

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 9 SBU:s sammanfattning och slutsatser

Läs mer