BESLUT. Datum Dnr Preliminär regional kulturplan

Transkript

1 BESLUT Datum Dnr (55) Preliminär regional kulturplan FÖRORD Bakgrund och utgångspunkter s kulturplan är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och civilsamhället. Planen försöker samlat spegla s utvecklingsambitioner inom kulturpolitikens område och har ett medvetet brett anslag. En dynamisk kulturpolitik säkrar medborgarens kontakt med konst och kultur samtidigt som den stärker det professionella konstnärliga uttrycket och utövandet genom att omfatta även konst- och konstnärspolitiska perspektiv och frågeställningar. Riksdagens beslut 2009 om en ny nationell kulturpolitik - Tid för kultur - innebar nya kulturpolitiska målsättningar men också en ny modell för ett ökat samspel mellan kultursektorns olika politiska nivåer (stat, region och kommun), den så kallade kultursamverkansmodellen. Modellen innebär att ett samlat anslag för statens stöd till regional kulturverksamhet fördelas av regionen, efter dialog mellan stat och region, utifrån de nationella kulturpolitiska målen. Vad är planens syfte? Utgångspunkten för s kulturnämnd har varit att låta planen beskriva hela det kulturpolitiska uppdraget i Skåne för att på så sätt synliggöra de samlade nationella och regionala resurserna. vill med denna inriktning förstärka möjligheterna att öka samspelet mellan statliga, regionala och kommunala prioriteringar, men också tydliggöra viktiga insatsområden i hela Skånes kulturpolitiska landskap, oavsett huvudman. Huvudsyftet med kulturplanen är alltså att tjäna som ett regionalt planeringsverktyg men även som underlag i dialogen med staten om de regionalt Postadress: Organisationsnummer: Besöksadress: Telefon (växel): Internet:

2 Datum Dnr (55) fördelade statliga kulturbidragen. Kulturplanen ersätter det tidigare kulturpolitiska programmet i och med att regionfullmäktige fattar beslut i november Det underliggande materialet för planen bygger på regionala kulturpolitiska prioriteringar samt förslag, synpunkter och idéer, fångade i de omfattande samverkansinsatser som genomförts med kommunerna, kulturlivet och civilsamhället i Skåne. Dessa samverkansinsatser är också en viktig del av det arbete som skapar innehållet i den mer övergripande regionala utvecklingsstrategi som tas fram av under planperioden. s roll som utvecklingsaktör utgår ifrån ett processinriktat arbete för att tillsammans med kommunerna och kulturlivets intressenter utveckla Skåne som kulturregion. stimulerar, initierar och utvärderar insatser utifrån de kulturpolitiska målen och strategierna. stödjer kommunerna och kulturlivet genom olika former av bidrag. Region Skåne har en bred kompetens inom olika kultur- och konstområden och har välutvecklade nätverk regionalt, nationellt och internationellt. En central del av den kulturpolitiska samverkan är att tillgodose det gemensamma behovet av att utveckla kompetenser, metoder, dialog och analys för prioriteringar. Varför bredd och få prioriteringar? I sina delar kan planen kanske sägas vara oprecis och utan tydliga svar på frågan hur. I andra delar mer exakt och precis med tydlig profil på beskrivna insatser. Detta är inget förbiseende. vill på detta sätt visa hur vi menar att hållbar utveckling inom kultursektorn bäst stimuleras och utformas, nämligen i nära samspel med dem som ska involveras från de professionella kulturskaparna till de berörda medborgarna inte minst barn och ungdomar. s hållning är att alla de utvecklingsmöjligheter som anges i planen är viktiga. Hur och i vilken ordning de ska utvecklas måste, i de fall processerna inte redan är igång, bli föremål för den fortsatta samverkans- och samrådsprocessen. Att prioriteringar och metoder utvecklas i samverkan är en av de stora fördelarna med kultursamverkansmodellen. Kulturell infrastruktur och hållbar utveckling Varför nämns inte fler konsthallar, kulturaktörer, fria grupper, kultursällskap och föreningar? Av det enkla skälet att det inte låter sig göras. Dokumentet ska ses som s strategiska handlingsplan där vi i huvudsak väljer att beskriva angelägna förhållanden, sektorer och processer snarare än enskilda aktiviteter, grupper och aktörer. Då detta trots allt sker är det för att de ska tjäna som goda exempel eller för att visa på representanter för kulturlivets olika delar. Så trots att arbetet med den regionala kulturplanen inneburit fördjupade samtal med kommunerna i Skåne, breda dialoger med kulturlivet och slutligen ett remissförfarande som engagerat samtliga kommuner, kan inte planen sägas fånga allt. Bredden och kraften i skånskt kulturliv är

3 Datum Dnr (55) omfattande. I Skånes 33 kommuner finns utgångspunkterna för den viktiga väv som utgör grunden i ett myllrande skånskt kulturliv. Att tro att detta är något som till fullo låter sig fångas i en plan som denna, vore inte bara att förminska kulturlivet utan också att reducera dess betydelse och kraft. Några avgörande förutsättningar för ett framgångsrikt skånskt kulturliv, är väven av olika kulturinstitutioner och kulturföreningar. Mångfalden av teatrar, orkestrar, museer, konsthallar och kulturföreningar som vi på olika sätt ständigt utgår ifrån och återkommer till, är förhållanden som har stor betydelse för vår landsändas identitet och självkänsla., de tidigare landstingen, Skånes kommuner, näringsliv, engagerade medborgare och kulturlivet i sig självt, har under lång tid strävsamt byggt upp denna stomme som sammantaget, gör att Skåne har en stark ställning i svenskt kulturliv. Sist i kulturplanen ges en orientering kring några av dessa för Skånes utveckling viktiga aktörer. Andra centrala förhållanden och byggstenar i kulturens infrastruktur, är de kommunala kulturskolorna, biblioteken och föreningslivet. De skånska kommunerna har i samverkansprocessen utan undantag lyft dessa och är med rätta stolta över sina kulturskolor och sitt aktiva föreningsliv. Dessa borgar för att tidigt skapa nyfikenhet, lust och engagemang för kulturens olika uttryck hos barn och unga. Det svenska musikundret och talangutvecklingen bygger på de insatser som de kommunala kulturskolorna gjort och gör varje dag. Kanske kan det ökade samspelet mellan de kulturpolitiska nivåerna i Skåne också utveckla samspelet mellan kulturskolorna i Skåne och därigenom öka deras genomslag och bidrag till barns och ungas rätt till kultur? Samverkansprocessen Under våren 2012 träffade kulturnämnden kommunernas kulturpolitiker i fyra delregionala möten för att diskutera den lokala, delregionala och regionala kulturutvecklingen. Samma period arrangerade förvaltningen ca 15 dialogmöten med ca 200 av kulturlivets aktörer om kulturplanen. Förslagen och de synpunkter som kom fram i dessa diskussioner har utgjort underlag för kulturplanen. Vi vill rikta ett stort tack för det engagemang och den kunskap som på detta sätt har färgat både kulturplanen och förutsättningarna för den fortsatta samverkansprocessen. Yngve Petersson (MP) Charlotte Wachtmeister (M) Maria Nyman Stjärnskog (S) Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Gitte Grönfeld Wille Kulturchef

4 Datum Dnr (55) 1 FÖRORD KULTURPOLITISKA UTGÅNGSPUNKTER Nationella kulturpolitiska mål Regional kulturpolitisk vision, mål, inriktning och prioriteringar UTVECKLINGSOMRÅDEN Teater, dans och musik Bildkonst och form Kulturarv Biblioteksverksamhet Litteratur Film och rörlig bild Folkbildning Barn och unga Internationellt, interregionalt och interkulturellt utbyte Forskning, utveckling och utbildning Kultur och digitalisering Kultur och hälsa Kultur och näringsliv Den idéburna sektorn SYFTET MED SAMVERKAN KULTURPOLITISK ORGANISATION Primärkommunerna STRATEGIER FÖR SAMVERKAN OCH SAMRÅD Samverkan mellan och kommunerna Samråd mellan och kulturlivet Samverkan mellan och staten UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING REGIONALA VERKSAMHETER... 46

5 Datum Dnr (55) 2 KULTURPOLITISKA UTGÅNGSPUNKTER Skåne är en tättbefolkad region med cirka 1,3 miljoner invånare. Utöver våra stora städer finns 250 tätorter av varierande storlek och Skåne har fler tätorter i förhållande till sin areal än någon annan region i Sverige. Detta ger basen för ett stort och tillgängligt kulturutbud. Kulturarvet är rikt och påminner om att Skåne, med tre sidor öppna mot havet, under historiens gång alltid varit en plats där kulturer mötts och blandats. Var femte skåning har sina rötter i en annan kultur än den traditionellt skandinaviska. Skåne är också en del av Öresundsregionen som är Nordens största och mest tättbefolkade storstadsområde med cirka 3,6 miljoner människor varav en tredjedel bor i Skåne. Den regionala kulturpolitiken ska ha tydligt medborgarfokus och engagerar sig i det regionala och lokala kulturlivets betydelse för den regionala utvecklingen. De regionala prioriteringarna syftar till att stärka alla delarna i den kulturella infrastrukturen, såväl producent- och arrangörsledet som arenorna för det egna skapandet. Ambitionerna inom de olika utvecklingsområdena i kulturplanen utgår från de kulturpolitiska prioriteringar som finns på nationell, regional och lokal nivå. Där de sammanfaller blir det naturligt att göra gemensamma satsningar för att skapa den utvecklingskraft som är syftet med samverkansmodellen. Att utveckla kulturens infrastruktur är att utveckla dess delar, men också förbindelsen mellan delarna. En av kulturnämndens viktigaste uppgifter är att skapa en väl fungerande kulturell infrastruktur där erfarenheter kan bytas, kompetens överföras och upplevelser spridas. Det lokala kulturlivet säkrar att medborgarna ges möjlighet att organisera sig utifrån intresse och därigenom få möjlighet att möta olika kulturella utryck. Människors engagemang och skapande förmåga är förutsättningen för ett rikt kulturliv där yttrandefrihet råder och bidrar till att kulturen blir en positiv kraft i samhället för demokratins utveckling. Det lokala kulturlivets idéburna organisationer engagerar och omfattar kulturskapare, såväl professionella som amatörer. Dessa utgör nödvändiga delar av ett rikt kulturliv tillsammans och var för sig. Att åstadkomma samverkan och ett kulturellt flöde mellan regionens institutioner, föreningar och medborgare ställer krav på öppenhet och förnyelse. Att ingå i en levande kulturell infrastruktur är att låta sig påverkas. 2.1 Nationella kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

6 Datum Dnr (55) För att uppnå de nationella kulturpolitiska målen ska kulturpolitiken främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur 2.2 Regional kulturpolitisk vision, mål, inriktning och prioriteringar Kulturpolitisk vision s kulturpolitik ska bidra till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat av humanistiska värderingar och intresse för gårdagens, dagens och morgondagens mångfald av uttryck. Kulturen ska upplevas som en kraft som skapar social gemenskap och bidrar till individens och samhällets utveckling och välfärd. Skåne ska framstå som en stark, öppen och innovativ kulturregion. Skåne ska vara en tillåtande och inkluderande region där alla känner sig välkomna. Kulturen ska vara en viktig och naturlig del av samhällets utveckling och människors vardag Strategisk inriktning s vision är Livskvalitet i världsklass. Det är s uppfattning att ökat deltagande i kulturlivet bidrar till medborgarnas välbefinnande och regionens utveckling. s kulturpolitiska ansvar är att göra kulturupplevelser tillgängliga i hela regionen för så många invånare och besökande som möjligt. Kulturen ska vara livskraftig i alla delar av Skåne och bidra till att ge människor hög livskvalitet oavsett ålder, kön, sexuell läggning, könsidentitet/könsuttryck, funktionsförmåga, trosuppfattning och etnisk tillhörighet. Mångfalden i Skåne ska bejakas och ge avtryck i Öresundsregionen, nationellt och internationellt. Förutsättningarna för eget skapande ska vara goda. Ett kulturliv präglat av öppenhet, jämställdhet och mångfald har stor betydelse för Skånes tillväxt och attraktionskraft. Frågor som integration, folkhälsa och livskvalitet blir allt viktigare. Ett rikt kulturliv, omsorg om natur och kulturarv, ett aktivt miljöarbete och folkhälsoarbete är alla komponenter i den regionala utvecklingen. Starka kulturinstitutioner med ett öppet förhållningssätt till omvärlden vitaliserar kulturlivet i stort. En långsiktigt hållbar samhällsstruktur med starkt föreningsliv och stort ideellt engagemang utgör ett kitt i samhällsbygget.

7 Datum Dnr (55) Mötesplatser, tillgänglighet, samverkan mellan olika politikområden kan vara verktyg för att med kulturpolitikens hjälp bidra till Skånes bärkraft och balans. Genom att initiera, samordna och sätta kulturfrågorna på dagordningen ska främja kulturen som utvecklingsfaktor i alla delar av samhället. Insikten om kulturens betydelse ska göra kulturpolitiken till ett högt prioriterat politikområde i hela Skåne. Konstnärens och det konstnärliga uttryckets frihet ska värnas och stödjas också när det utmanar och provocerar rådande normer. Detta är en förutsättning för en dynamisk utveckling av hela kultursektorn. I det sammanhanget är principen om armlängds avstånd mellan politik och kulturliv grundläggande Mål De regionala kulturpolitiska målen utgår från två perspektiv: verksamhetsoch medborgarperspektivet. Skåne har ett rikt konst- och kulturliv av hög kvalitet med både bredd och spets. Alla har möjlighet att ta del av Skånes kulturliv och kulturupplevelser. ska verka för ett ökat kulturutbud av hög kvalitet i Skånes olika kommuner och delregioner samt på olika sätt bidra till att kultur är tillgänglig i hela regionen. Detta förutsätter en väl fungerande infrastruktur och ett flöde mellan olika kulturella verksamheter. Fler ska oavsett individuella och geografiska förutsättningar ha tillgång till ett brett och varierat utbud. Kanaler för påverkan, en ökad brukardialog samt bättre möjligheter till eget skapande ska utvecklas. Dialogen kring tillgänglighet och delaktighet bör utvecklas mellan kommuner och institutioner Kulturpolitiska prioriteringar För att nå de kulturpolitiska målen gör följande kulturpolitiska prioriteringar: Stärkt kulturell infrastruktur Med stärkt kulturell infrastruktur menas att utveckla kulturens delar och förbindelsen mellan dem så att de blir resurser för varandra. Förbättrade villkor för konstnärligt skapande

8 Datum Dnr (55) Med förbättrade villkor för konstnärligt skapande menas att finansiering, organisatoriska strukturer och möjligheterna till kompetensutveckling ska underlätta för professionella kulturskapare att verka och livnära sig på konst och kultur. Möjligheterna att bedriva yrkesarbete i hela Öresundsregionen är en viktig aspekt av villkoren för konstnärligt skapande i Skåne. En annan viktig aspekt är att de verksamheter som finansierar tillämpar kollektivavtal eller motsvarande branschvillkor. Bidragsmottagare med utställningsverksamhet förutsätts tillämpa MU-avtal (Medverkans- och Utställningsersättning). Utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga Med utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga menas att kulturnämnden utifrån barnkonventionen och barns rätt till kultur ska stimulera former för lokal utveckling av barn- och ungdomskultur, främja dialogen mellan skola, kulturliv och forskning samt verka för kunskapsuppbyggnad kring barn- och ungdomskultur. Ökad tillgång och tillgänglighet till kulturlivet Med ökad tillgång och tillgänglighet menas att kulturlivet ska vara tillgängligt och nyttjas av fler invånare och besökande. Aspekter som spelar in är exempelvis geografiskt avstånd, individens förutsättningar, den fysiska miljön, information, distributionskanaler, etc. Ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden/politikområden Med ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden/politikområden menas att kulturens roll inom t.ex. vården, skolan, näringslivet och stadsplaneringen ska lyftas och utvecklas tillsammans med de aktörer som ansvarar för utvecklingen av dessa områden. Stimulans av kulturdriven näringslivsutveckling Med stimulans av kulturdriven näringslivsutveckling menas att förutsättningarna för aktörer inom kulturella och kreativa näringar ska förbättras genom samarbete över sektorsgränser för att stärka de lokala stödstrukturerna för dessa branscher. Det innebär också insatser för att öka innovationskraften genom att stimulera till samarbeten och mötesplatser mellan kulturlivets aktörer och näringslivets företrädare. Stimulans av det interregionala, internationella och interkulturella samarbetet Med stimulans av det interregionala, internationella och interkulturella samarbetet menas att det ska skapas resurser och kompetens för ett ökat kultu-

9 Datum Dnr (55) rellt utbyte över både Skånes och kulturens gränser. Minoritetslagstiftningen ska beaktas. Stärkt dialog inom kultursektorn Med stärkt dialog inom kultursektorn menas att dialogen mellan kommunerna, institutionerna, den fria sektorn och civilsamhället ska hitta tydliga och ändamålsenliga former för att utveckla verksamheten genom att utnyttja de gemensamma resurserna bättre. Stärkt kunskapsutveckling och forskning Med stärkt kunskapsutveckling och forskning menas en starkare koppling mellan forskningen och såväl de kulturpolitiska prioriteringarna som den kulturella verksamheten.

10 Datum Dnr (55) 3 UTVECKLINGSOMRÅDEN Ett antal utvecklingsområden har identifierats utifrån de kulturpolitiska utgångspunkterna och resultatet av samverkansprocessen. De regionala kulturpolitiska prioriteringarna i kapitel har varit den centrala utgångspunkten för dialogen om kulturplanen med kommunerna och kulturlivet samt när resultatet av dialogerna bearbetats. Prioriteringarna slår igenom i olika grad inom olika utvecklingsområden. 3.1 Teater, dans och musik Skåne har en utvecklad infrastruktur på teater-, dans- och musikområdet med institutioner, fria grupper, enskilda kulturskapare och arrangörer. Tillsammans står dessa aktörer för ett omfattande och varierat utbud av föreställningar och konserter i hela regionen. Här finns ett antal konstnärliga utbildningar vid teater- och musikhögskolorna, folkhögskolor m.m. samt forskning inom scenkonstområdet vid universitet och högskola. Institutionerna på scenkonstområdet ska bevara och levandegöra ett kulturarv, svara för kunskap, konstnärlig kvalitet, förnyelse och utveckling. Institutionerna garanterar en kontinuitet i utbudet inom respektive konstområde och kan i kraft av sin identitet och legitimitet locka såväl nationella som internationella konstutövare till regionen. De står också för en betydande del av arbetsmarknaden för professionella kulturarbetare. är huvudman för tre av sju scenkonstinstitutioner: Malmö Opera och Musikteater, Skånes Dansteater och Musik i Skåne. Symfoniorkestrar och stadsteatrar med egen ensemble finns i såväl Malmö som Helsingborg. De fria grupperna är en viktig del av kulturlivet och bidrar till mångfald och konstnärlig förnyelse. I regionen finns ett stort antal fria teater-, dans- och musikgrupper som är pådrivande när det gäller att nå ut med produktioner till barn och ungdomar. Deras föreställningar produceras oftast för turné och når därmed en betydande del av Skånes barn och unga. Ett antal scenkonstgrupper med avancerad estetik och experimentellt inriktad tvärkonstnärlig verksamhet finns i Malmö. Ett nära förhållande mellan de fria scenerna och högskolornas utbildning och forskning bidrar till uppmärksammad utveckling och förnyelse av scenkonsten. I Malmö finns också flera fria gästspelscener, som Dansstationen och Inkonst. Riksteatern Skåne är med sina medlemsföreningar runtom i Skåne en viktig aktör för att sprida scenkonst och kommer framöver att öka sitt samarbete med Teatercentrum Södra regionen och Danscentrum Syd. Fristående musikarrangörer och fria musikgrupper står för en viktig del av det professionella musiklivet i regionen, med ett kvalitativt utbud inom olika genrer. Många kulturarbetare bor i regionen, inte minst frilansande musiker, som har en stor arbetsmarknad genom närheten till Danmark och övriga Europa.

11 Datum Dnr (55) Utveckling Scenkonstens starka ställning i Skåne ska värnas och utvecklas. Institutionerna ska ha möjlighet att fortsätta sitt konstnärliga utvecklingsarbete inom ramen för sina uppdrag. Samtidigt ska det fria scenkonstlivet och de professionella kulturskaparna få bättre villkor för att producera teater, dans och musik av hög kvalitet och göra den tillgänglig i hela regionen. Tillgänglighet En av scenkonstens stora utmaningar är att utbudet av professionell teater, dans och musik ska bli en angelägenhet för fler människor, oavsett kön, ålder, bostadsort, funktionsförmåga eller etnisk och kulturell bakgrund. Det handlar dels om att nå nya publikgrupper, dels om att öka engagemanget och delaktigheten i kulturlivet. Det är därför en fortsatt prioriterad uppgift att främja institutionernas och de fria gruppernas arbete för att fler ska delta. Den kunskap och erfarenhet om publikdialog som byggts upp hos flera av scenkonstens aktörer i Skåne ska tas tillvara och ett kulturpedagogiskt arbete inom teater, dans och musik utvecklas. Kollektivtrafiken är viktig för att scenkonsten ska vara tillgänglig. Möjligheterna att ta sig till regionens kulturinstitutioner både scenkonstinstitutioner och museer med hjälp av kollektivtrafiken har kartlagts. Kartläggningen är underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet. Regionerna Skåne, Kronoberg och Blekinge håller på att bygga upp ett samarbete kring tillgänglighet genom kollektivtrafik. Nya modeller för att nå ut med föreställningar och konserter ska undersökas de kommande åren. De lokala arrangörerna har en avgörande betydelse för ett brett och varierat utbud av teater, dans och musik i hela regionen. Fr.o.m har Riksteatern Skåne, Teatercentrum Södra regionen och Danscentrum Syd etablerat ett samarbete inom ramen för ett så kallat resurscentrum. Syftet är att öka samarbetet mellan producenter och arrangörer, stärka infrastrukturen inom det fria dans- och teaterområdet, stärka arrangörsledet samt underlätta för arrangörer att ta emot turnerande föreställningar inom scenkonstområdet. Under kommer utvecklingsarbetet inom ramen för resurscentrum att fördjupas. Det ska ske genom exempelvis administrativt stöd till producenter av kultur, genom att föreställningar blir tillgängliga via digitala medier samt genom att utveckla residens i samarbete med kommunerna. Malmö Symfoniorkester kommer i samarbete med Musik i Syd att pröva nya turnéformer utanför Malmö. Musik i Syd fortsätter att utforska delvis nya former för att nå ut med konsertupplevelser i hela regionen, bl.a. på orter där det idag inte finns ett fungerande arrangörsnätverk. Även Malmö Opera och Skånes Dansteater fortsätter att utveckla den regionala turnéverk-

12 Datum Dnr (55) samheten i syfte att fler ska få tillgång till opera/musikteater respektive samtida dans. Barn och unga Riksteatern Skåne fördelar på s uppdrag arrangörsstöd och subventioner till förskolor, skolor och arrangörer för inköp av teater- och dansföreställningar så att barn och unga får uppleva scenkonst. Kriterierna för subventioner behöver ses över och förtydligas för att bättre möta behoven hos arrangörer och skolor. Möjligheterna att utöka subventionerna till att i högre grad även omfatta gymnasieskolan samt nya och i synnerhet unga arrangörer bör prövas. Scenkonstbiennalen bibu.se är en nationell mötesplats som bidrar till utveckling och förnyelse av scenkonst för barn och unga. Biennalens syfte är bl.a. att synliggöra, utveckla och stärka positionerna för den scenkonst som speciellt riktar sig till en ung publik. Inför 2014 års biennal ska möjligheterna utredas att säkra finansieringen och en fortsatt utveckling av biennalen. Infrastruktur dans För att stärka utvecklingen av dans och dess möjligheter att nå ut i regionen behöver dansens infrastruktur utvecklas. Samarbetet inom resurscentrum för scenkonst och danskonsulentverksamheten där, är ett led i detta arbete liksom de samverkansformer som finns mellan institution och fria dansaktörer. Dessutom behöver strukturerna för dansens utveckling ses över. De som utbildar sig inom dans söker sig till andra delar av landet eller till andra länder med danshögskolor. Därför behövs mer forskning och utveckling inom dans och där erfarenheter från andra konstområden tas tillvara. Likabehandling jämställdhet och mångfald En viktig utvecklingsfråga för scenkonsten handlar om att ta fram metoder som främjar likabehandling i förhållande till tillgänglighet, genus samt kulturell och etnisk mångfald. Det finns ett stort behov av att öka jämställdheten inom scenkonsten, i synnerhet på musikområdet. vill verka för en långsiktig utveckling mot en mer jämställd scenkonstbransch genom villkor för bidrag, kompetensutvecklings- och uppföljningsinsatser. På samma sätt krävs insatser för att främja det mångkulturella samhällets uttrycksformer så att mångfalden speglas i scenkonstinstitutionernas och det fria scenkonstlivets utbud, repertoar och publik. Villkor för konstnärligt skapande Många kulturarbetare i Öresundsregionen arbetar på båda sidor sundet och drabbas därmed av de problem som uppstår med olika skatte- och socialförsäkringssystem, a-kassetillhörighet m.m. Det är därför fortsatt viktigt att genom samarbete och opinionsbildning verka för att undanröja gränshinder. Det finns ett behov av ökat samspel dels mellan kommun, region och stat, dels mellan olika politikområden (t.ex. arbetsmarknad, näringsliv, utbildning) för att stärka grunden för professionell konstnärlig verksamhet inom

13 Datum Dnr (55) alla konstområden och därigenom förbättra kulturskaparnas möjligheter att verka i regionen. Det kan t.ex. handla om en gemensam syn på att kollektivavtal eller motsvarande branschvillkor ska tillämpas och är ett krav som ställer på dem som får verksamhetsbidrag. Förutsättningarna för konstnärligt skapande är också beroende av möjligheter till kompetensutveckling. Därför är det viktigt att beakta behovet av kompetensutveckling på lång sikt för att förbättra kulturskaparnas villkor. Samverkan Samverkan och dialog mellan institutioner/producenter, arrangörer och kommuner kring turnéer/regional verksamhet behöver förbättras ytterligare. Det nära samarbete som institutionerna har både administrativt och konstnärligt ska stärkas. En struktur införs för gemensamma överläggningar mellan och kommunerna kring de samfinansierade scenkonstinstitutionerna. De regionala respektive lokala uppdragen förtydligas. Samrådsformerna mellan regionen och den fria scenkonsten utvecklas, liknande det kollegium som redan finns för de sju scenkonstinstitutionerna i Skåne. Samverkan mellan scenkonstens aktörer och forskningen vid universitet och högskolor bör förstärkas, bl.a. inom det kulturpedagogiska fältet. Samverkan med andra samhällsområden, t.ex. näringsliv, skola, vård och omsorg har också bäring på scenkonstens utveckling. Inom ramen för utvecklingsarbetet kring kulturella och kreativa näringar i regionen är det angeläget att beakta scenkonstbranschens särskilda villkor. Det finns ett omfattande internationellt utbyte och samarbete inom scenkonsten, med turnéer, gästspel och festivaler. För scenkonstens fortsatta utveckling i Skåne är det viktigt att stödja uppbyggnad och medverkan i internationella nätverk, utveckling av partnerskap för att utveckla EUprojekt samt kompetens-, metod- och erfarenhetsutbyte med parter i andra länder. Konstnärlig utveckling Den konstnärliga utvecklingen av kärnverksamheten är en förutsättning för att utvecklingsområden som tillgänglighet, likabehandling och samverkan ska vara giltiga. ställer krav på att de institutioner och fria grupper som får regionalt stöd bedriver konstnärligt utvecklingsarbete, vilket bl.a. sker genom framförandet av nyskrivna verk, hustonsättare, residens, mentorskap m.m. Gränsöverskridande projekt och produktioner, som blandar olika konstformer i nya uttryck och format ska fortsatt främjas. Medverkan i internationella nätverk och internationella utbyten stimuleras. vill verka för ökat deltagande i kulturlivet

14 Datum Dnr (55) öka tillgängligheten till institutionernas och den fria scenkonstens verksamheter stimulera konstnärlig fördjupning och utveckling främja samverkan mellan institutioner, den fria scenkonsten och kommunerna stärka arrangörsledet och bl.a. utveckla och tydliggöra arrangörsstöd och subventionsmodeller samt främja dialogen mellan producent- och arrangörsled stärka kopplingen mellan scenkonstaktörerna och forskningen, bl.a. inom det kulturpedagogiska fältet främja och utveckla det internationella utbytet och samarbetet på scenkonstområdet 3.2 Bildkonst och form Skåne har ett stort utbud av bildkonst och form genom institutioner, museer, fria aktörer, enskilda kulturskapare och organisationer. Tillsammans står dessa aktörer för ett omfattande och varierat utbud i hela regionen - med sin verksamhet och sina stora samlingar av bildkonst, foto, konsthantverk och design. s kulturnämnd har genom förstärkta och nya verksamhetsbidrag fått en tydligare relation till operativa aktörer för dialog och gemensamt utvecklingsarbete. Dessa nyckelaktörer är en förutsättning för fortsatt utvecklingsarbete av infrastrukturen inom området. Verksamheter som har förstärkts är konstnärliga kollektivverkstäder, institutioner, fria grupper, främjandeorganisationer, centrumbildningar samt olika nätverk. Skåne är en stark bildkonst- och formregion med verksamheter som också är uppmärksammade nationellt och internationellt. Inriktningen mot samtidskonst är tydlig. I Skåne finns ett flertal institutioner och kommunala konsthallar, flera av dessa är bland de största i landet. I Skåne finns också en mångfald privata aktörer som gallerier och curators- och konstnärsdrivna utställningsrum inriktade på internationellt utställningsarbete och bildkonstperformance. I Sverige finns ett flertal konstorganisationer som på olika sätt stödjer och arbetar för konstnärers arbets- och upphovsrättsliga behov. Konstorganisationer med regionalt verksamhetsbidrag är Konstnärscentrum Syd och Konsthantverkcentrum Skåne. Det finns även ett antal konstfrämjande organisationer i landet såsom Konstfrämjandet, vars avdelning i Skåne har regionalt verksamhetsbidrag, och Sveriges konstföreningar, vars förbundskansli finns i Skåne.

15 Datum Dnr (55) Utbildningsmöjligheter finns på både förberedande- och universitetsnivå. Lunds universitet har sedan 2010 rätt att utfärda konstnärlig examen på forskarnivå. I Skåne finns ett stort antal yrkesverksamma konstnärer, närheten till kontinenten gör att många konstnärer väljer att bosätta sig här och ha regionen som bas för sitt professionella utövande. Utveckling Bild- och formkonstens ställning i Skåne ska värnas och utvecklas med en helhetssyn på konsten och dess relation till det övriga samhället. Det handlar både om att säkra institutionernas möjligheter att bedriva ett långsiktigt konstnärligt utvecklingsarbete inom ramen för sina uppdrag men också om att ge professionella kulturskapare bättre förutsättningar att skapa bildkonst och form av hög kvalitet i hela regionen och göra den tillgänglig. Ledord för den fortsatta utvecklingen på bildkonst- och formområdet är tillgänglighet, förnyelse, kvalitet, likabehandling och mångfald. I utvecklingsarbetet med infrastrukturen ingår att bredda intresset för bildkonst och form, stärka konstens ställning och främja samarbetet mellan utövare, institutioner och andra aktörer. Under 2012 har ett antal förstudier genomförts. Dessa ligger till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Tillgänglighet och samverkan Tillgängligheten till institutionernas och den fria bildkonstens verksamheter ska öka genom samverkan med konstfrämjande verksamheter. Samverkan mellan institutioner, den fria bildkonsten och kommunerna ska utvecklas och samverkan mellan konst, konstförmedling och civilsamhälle ska förstärkas. Syftet är att stärka, främja och utveckla konsten regionalt och verka för att det regionala kulturlivet speglar dagens samhälle när det gäller såväl utbud och publik som konstlivets utövare. Samverkan med andra samhällsområden, t.ex. näringsliv, skola, vård och omsorg har också bäring på bildkonst- och formområdets utveckling. Inom ramen för utvecklingsarbetet kring kulturella och kreativa näringar i regionen är det angeläget att beakta bildkonst- och formområdets särskilda villkor. Barn och unga Det gäller också att hitta vägar för konsten in i förskola, skola och högskola, att stärka konstnärer som söker sig till skolans och lärare som söker sig till konsten gjordes en analys av det konstpedagogiska fältet i Skåne. Den ligger till grund för kulturnämndens fortsatta satsningar på konstpedagogik genom regionala uppdrag för konstinstitutioner. Strategiskt publikarbete Genom stöd till och samverkan med nätverk för strategiskt publikarbete på regional, nationell och nordisk nivå, utvecklas dialogen med befintliga och

16 Datum Dnr (55) nya publikgrupper och därmed kunskapen och intresset för samtidskonst, konsthantverk, form och design. Konstnärlig utveckling ställer krav på att de institutioner och fria aktörer som får regionalt stöd bedriver konstnärligt utvecklingsarbete. Gränsöverskridande projekt som blandar olika konstformer i nya uttryck och format ska fortsatt främjas. Medverkan i internationella nätverk och internationella utbyten stimuleras. Genom att verka för ökad kunskap kring det vidgade designbegreppet synliggörs att området har utvidgats från att tidigare vanligtvis ha förknippats med bruks- och inredningsföremål, konsthantverk och grafisk formgivning till att även omfatta områden som samhällsbyggnad, stadsutveckling och hållbarhetsfrågor. Villkor för konstnärligt skapande MU (Medverkans- och Utställningsersättning) är samlingsnamnet för det statliga ramavtal för konstnärers medverkan och ersättning vid utställning som började gälla den 1 januari Implementering av MU-avtalet ska ske genom informations- och utbildningsinsatser och från och med 2013 genom villkor för verksamhetsbidrag. Informations- och utbildningsinsatser ska lyfta betydelsen av konst i offentliga rum och miljöer även utifrån ett samhällsbyggnads- och stadsutvecklingsperspektiv. Metoder ska tas fram för hur kan stödja kommunerna i arbetet med offentlig konst. MU-avtalet och 1 % - rekommendationen är två centrala frågor för att förbättra villkoren för konstnärligt skapande. Forskning och utveckling Publika verksamheter ska få en bättre kunskapsbas genom aktuell forskning inom exempelvis kommunikation, konstpedagogik och marknadsföring. s ska genom kompetens- och kunskapsutbyten fortsatt utveckla relationerna med universitet och högskola liksom mötet mellan konst- och kulturpolitik. Kompetensutveckling är en förutsättning för konstnärlig utveckling och förnyelse och konferenser och samrådsträffar ger möjligheter till kunskapsutbyte. vill verka för att en samordnande resursplattform för bild- och formkonsten etableras förbättra villkoren för konstnärligt skapande genom att verka för att MU-avtalet tillämpas och att 1 % -rekommendationen vid nybyggnation gällande konstnärlig gestaltning tillämpas verka för ökad kunskap kring det vidgade designbegreppet stärka mötet mellan konst, kreativa näringar och näringsliv

17 Datum Dnr (55) främja internationellt utbyte och samarbete stimulera konstnärlig utveckling fortsätta utvecklingsarbetet inom det konstpedagogiska fältet verka för att öka tillgängligheten till institutionernas och den fria bildkonstens verksamheter utveckla samverkan mellan institutioner, den fria bildkonsten och kommunerna i Skåne stärka forskningsförankringen i institutionerna, bl.a. inom det konstpedagogiska fältet 3.3 Kulturarv Skåne står inför stora utmaningar. En av de främsta är integrationsfrågan. Sverige är Europas tredje största asylland och huvuddelen av de asylsökande kommer till Skåne, som idag därför rymmer ett rikt och mångfacetterat kulturarv. Det är en stor utmaning för kulturarvsaktörerna att med respekt och i dialog lyfta kulturarvsfrågorna. Vi lever i ett samhälle som förändras i ett rasande tempo. Information nås genom flera olika kanaler och då fungerar de regionala kulturarvsinstitutionerna och förbunden som viktiga kunskapsbanker och mötesplatser. De är dock inte ensamma och de står inte oemotsagda. Medborgaren har en uppsjö möjligheter att skapa sig en uppfattning om det förflutna. Kulturarvssektorn har en tydlig uppgift i arbetet med integration. Det gäller i synnerhet medborgares möjligheter att bygga upp en identitet och förstå sin samtid. Det är viktigt att göra sambandet mellan det som varit och det som är begripligt. De skånska museerna, arkiven, hembygdsföreningarna och hemslöjdskonsulenterna är centrala aktörer i detta arbete. Det ger livskvalitet att människor kan förstå, känna sig delaktiga och kunna påverka sin vardag. Kulturarvssektorn kan bidra till integration genom att stärka medborgarnas kritiska tänkande och förmåga att förhålla sig till hur vi använder vår historia. Flera styrinstrument reglerar utvecklingsarbetet inom kulturarv och livsmiljö på. Det finns t.ex. olika sektorsprogram som Grönstruktur i Skåne Strategier för en utvecklad grön struktur och Strukturbild för Skåne. Europarådets Europeiska landskapskonvention ratificerades i Sverige 2011 och är ytterligare ett viktigt dokument vars intensioner ska beaktas i samhällsplaneringen. Konventionens mål är en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen. Dessutom har de statliga aktörerna sina vägledande dokument: Tänka i tid (Riksantikvarieämbetet) och Skånes kulturmiljö profil (Länsstyrelsen i Skåne Län).

18 Datum Dnr (55) Utveckling Kultur ger människor möjlighet att påverka, ifrågasätta och förändra. Kulturarvssektorn har förutsättningar att bidra i det gemensamma arbetet att skapa en hållbar utveckling. Kulturarvsinstitutionerna, hemslöjds-, hembygds- och arkivförbunden och kulturarvsföreningar är samhällsaktörer som kan medverka till en ökad social och kulturell delaktighet samt ökat inflytande som motverkar utanförskap och ohälsa. Utifrån detta preciseras det regionala uppdraget under planperioden. vill stödja kulturarvsinstitutionerna, hemslöjds-, hembygdsoch arkivförbunden att ta en mer övergripande regional roll och bli resurser för den kommunala nivån. Detta kan ske genom ökat samarbete mellan kommunerna, civilsamhället, kunskapsnätverk och ideella krafter inom kulturarvssektorn. ser det som strategiskt viktigt att verka för ett ökat samarbete mellan kulturarvssektorn och övriga samhällssektorer. lägger därför särskild vikt vid att skapa förutsättningar för att kulturarvsaktörerna i sina regionala roller utifrån detta perspektiv kan förnya sina insatser inom kulturarvsområdet. Studieförbunden och folkhögskolorna har inlett ett samarbete med de regionala museerna med fokus på medborgarperspektiv. Samarbetet har resulterat i en fortsatt samverkan mellan folkbildning och regionala museer i Skåne. Denna samverkan ska fortsätta och utvecklas att gälla även andra konstområden och andra museiformer. Kulturmiljö vill att Landskapskonventionen och dess innebörd implementeras i samhällsplaneringen. Det regionala kulturmiljöarbetet är en viktig ingång i samhällsplaneringen. Länsstyrelsen har det statliga ansvaret medan Landsantikvarien tillsammans med de tre regionmuseerna har en särskild roll i stödet till kommunerna i arbetet med att ta fram översiktsplaner. samordnar sina utvecklingsresurser inom kulturturism i en styrgrupp för destinationsutveckling som spänner över flera sektorer. Det interna arbetet och omvärldsbevakningen syftar till att få bättre utväxling på ekonomiska satsningar och öka synergieffekterna mellan olika verksamhetsområden. Effekterna ökar genom styrgruppen, som tydligt visar möjligheterna till samarbete mellan kulturarvssektorn och turismnäringen, kulturella näringar, upplevelseindustri och miljöarbete. Tillgänglighet Arbetet med att göra kulturarvet tillgängligt och synligt behöver utvecklas. Det är ett demokratiskt åtagande att genom fördjupade upplevelser av vårt kulturarv öka den sociala och kulturella delaktigheten. Kulturarvs- och kulturmiljösektorn är inne i ett skede av snabb teknisk utveckling. Genom att stödja projekt och verksamheter som arbetar med digital visualisering ökar

19 Datum Dnr (55) förutsättningarna för fler att bli delaktiga. Digital visualisering har också ett tillgänglighetsperspektiv. Det immateriella kulturarvet har stor potential att utvecklas i en digital miljö. I Skåne finns flera exempel på kulturmiljöer med kapacitet att bli intressanta besöksmål genom visualisering. Barn och unga För våra barn och unga är det viktigt att på olika sätt kunna förstå och tolka sin samtid och sig själva. Demokrati och människors lika värde är värderingar som behöver grundläggas och befästas på flera olika sätt. Kulturarvsinstitutionerna, hemslöjds-, hembygds- och arkivförbunden och kulturarvsföreningar kan ge barn och unga viktiga nycklar för detta. Det är prioriterat att utveckla metoder för att ge barn och unga upplevelser som stärker deras empati och demokratiska förmåga. Det kan handla om att samverka med forskningsinstitutioner och ta del av andras erfarenheter och kunskaper och förmedla egna. Det är en utmaning att nå ut med den kunskap och kompetens som finns. Den kulturpedagogiska verksamheten ska utvecklas och utnyttjas för detta. Samverkan inom kulturarvssektorn är viktig liksom att hitta andra som på olika sätt arbetar för att stärka kulturpedagogiken. Kulturarvsinstitutionerna och förbunden fungerar även som en mötesplats för t.ex. konstnärer, musiker, skådespelare och pedagoger från skolor och folkbildning. Uppföljning/Forskning kommer under planperioden att ha fokus på verksamheternas analys av sitt utvecklingsarbete. s måste i samarbete med andra, främst forskningsvärlden, utveckla metoder för att belysa effekter av kulturpolitiska mål och prioriteringar. Analyser av regionala satsningar har hittills baserats på kvantitativa metoder men kulturpolitiska effekter kan inte bara förstås utifrån kvantitativa data utan måste utveckla kunskapen om kvalitativa data. vill att kulturarvsaktörerna ska ge barn och unga bättre möjligheter att förstå det samhälle och den värld vi lever i att kulturarvsaktörerna ska vara tillgängliga för fler att de regionala kulturarvsförbunden och -institutionerna ska stödja de kommunala kulturarvsaktörerna att museer och kulturarvsföreningar ska samverka närmare i samhällsplanerande funktioner för att verka för en god livsmiljö att s styrgrupp för destinationsutveckling ska tydliggöra och stärka samarbetsmöjligheterna för kulturarvssektorn med turism, kulturella näringar, upplevelseindustrin och miljösektorn

20 Datum Dnr (55) 3.4 Biblioteksverksamhet Folkbiblioteksverksamheten regleras i Bibliotekslagen (1996:1596) och har till uppgift att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteken ska även låna ut litteratur avgiftsfritt. Vissa grupper ska ägnas särskild uppmärksamhet, bl.a. barn och unga. Även det regionala uppdraget regleras i bibliotekslagen. Regionbibliotekets uppgift är bl.a. att ansvara för biblioteks- och kompetensutveckling samt att bistå folkbiblioteken med kompletterande medieförsörjning. En ny bibliotekslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2013 och kan komma att förändra delar av både folkbibliotekens och regionbibliotekens uppgifter. Förslaget innebär att den regionala biblioteksverksamheten ska främja folkbibliotekens samarbete, kunskapsutveckling och kvalitet. Skolbiblioteken regleras framförallt i skollagen (2010:800). Regional kulturplan för Skåne utgör också den lagstadgade regionala biblioteksplanen. Biblioteken är närvarande i samtliga skånska kommuner: totalt finns drygt 160 folkbibliotek i Skåne. Biblioteksverksamheten omfattar ca 9 miljoner lån och ungefär lika många besök per år. Biblioteken är därmed viktiga för den kulturella infrastrukturen och kan ytterligare utvecklas mot kulturella noder för invånarna i Skåne. Biblioteken möjliggör inte bara konsumtion av lokal och regional kultur utan är potentiella arenor för en utvecklad delaktighet, kulturellt, digitalt och demokratiskt. Det sker stora omvärldsförändringar inom kultur, information och lärande och biblioteksservicen digitaliseras i snabb takt. En rad klassiska bibliotekstjänster liksom ett brett spektrum kulturella upplevelser erbjuds nu både fysiskt och virtuellt. Det är en grundläggande uppgift för att medverka till att biblioteken utvecklas i samspel med dessa förändringar. Utveckling Biblioteken är nödvändiga aktörer i det skånska mångkulturella och mångfacetterade landskapet. Deras roll som öppna, fria platser dit alla känner sig välkomna bör stärkas för att de fortsatt ska kunna svara på nya vanor och livsmönster. Bibliotekens verksamhet, lokaler och tjänster bör bygga på, uppmuntra och stödja deltagande i både samhälls- och kulturliv. Tillgänglighet Att delta i kulturella processer behöver inte vara liktydigt med fysiska besök. Bibliotekens verksamhet, arbetsmetoder och miljöer bör utvecklas och bli mer mobila för att kunna möta alla medborgare och användas i ett förän-

21 Datum Dnr (55) derligt samhälle. Det gäller inte enbart de traditionella uppsökande verksamheterna, utan är ett ansvar för hela biblioteksverksamheten. Det krävs förbättrade eller nya arbetsmetoder för att vara närvarande i lokalsamhället utanför institutionen. Delregionernas arbete möjliggör en förbättrad resursanvändning. Här kan bokbussar och andra mobila enheter integreras på ett bättre sätt i utvecklingen. Biblioteken som kulturhus vill fokusera på att utveckla biblioteken som kulturhus. Bibliotekens roll och tillgänglighet som mötesplatser, fysiskt och digitalt, stärks genom ett aktivt samspel med medborgarna och lokalsamhället. Medborgaren ska kunna uppleva och avnjuta kultur, hämta information och delta i läroprocesser på plats men även själv kunna skapa konst och kultur och producera information. Verkstäder inom olika kultur- och lärandeområden bör vara ett naturligt inslag i ett modernt bibliotek/kulturhus, t.ex. i samarbete med folkbildningen. Det är viktigt att professionella och amatörer inom kulturlivet får tillfälle att mötas. För att utvecklas till kulturhus behöver biblioteken också skapa kontakter med näringsliv, civilsamhälle och forskning i kommunerna. Meröppna bibliotek Det finns flera aspekter på biblioteken som lokala mötesplatser. Konkret innebär det bland annat att initiera, stödja och utveckla lokala projekt, till exempel i form av meröppna bibliotek. Ett meröppet bibliotek samspelar med moderna levnadsvanor och utnyttjar biblioteken effektivare. Biblioteket blir också mera tydligt en tillgänglig resurs för medborgarna. För att ännu fler bibliotek ska kunna ha meröppet är det viktigt att processen utvärderas och analyseras. Gemensam infrastruktur ska tillsammans med kommunerna arbeta för en gemensam infrastruktur för media och information i Skåne. Utvecklingen är snabb och dynamisk och går mot ett gemensamt skånskt mediebestånd, via ett antal delprojekt. Målet är att de skånska medborgarna ska ha likvärdig tillgång till media. De gemensamma resurserna tas effektivt tillvara genom medieförsörjningsplaner, tydligare ansvarsfördelning mellan den lokala, delregionala och regionala nivån och genom att stimulera samordningen mellan offentligt finansierade bibliotek. Den nationella bibliotekskartan ritas om. Behovet av samordnande, ansvarsfördelning och utvecklande insatser ökas i det nätverk som bildas av Kungliga biblioteket, Kulturrådet, region och länsbibliotek, universitets- och högskolebibliotek och folkbiblioteken. Läsfrämjande Bibliotekens arbetsuppgifter inom läsning, berättande och skrivande behöver omformuleras i skenet av utvecklingen, inte minst med anledning av

22 Datum Dnr (55) litteraturutredningen, Läsandets kultur SOU 2012:65, som bl.a. lyfter fram vikten av läsfrämjande åtgärder. Området berör viktiga demokrati- och yttrandefrihetsaspekter och utvecklas idag med en hög grad av delaktighet. Inte minst behövs en ny metodik inom läsfrämjande, litteraturförmedling/samtal och skapande verkstäder. En väg kan vara att utveckla nätverk mellan förlag, bokhandel och bibliotek, men också med studieförbund. Den digitala dimensionen kan också utvecklas i förmedlingsarbetet med t.ex. digitala bokcirklar och i bestånd med e-böcker och annan digital media. Skolbibliotek/Barn och unga Den nya skollagen kräver nya insatser för skolbiblioteken. Ur ett regionalt perspektiv bör särskilt fokus läggas på de integrerade biblioteken. Samverkan med skolan om skolbiblioteken stimuleras genom att stödja samarbete och goda exempel. Biblioteken har en lång och gedigen statistiktradition, men statistikens roll som utvecklingsfaktor behöver utvecklas. vill synliggöra bibliotekens roll i den regionala kulturella infrastrukturen stimulera och utveckla metoder för att öka bibliotekens mobilitet stimulera och stödja folkbibliotekens utveckling till att bli kulturhus medverka till att det öppnas fler meröppna bibliotek och skapa förutsättningar för bibliotek som är mer aktiva i lokalsamhället stödja en ny regional mediesamverkan, för allas likvärdiga tillgång till media och information stödja läsfrämjande insatser för barn och vuxna i form av samarbete mellan forskning/högskola, vård, skola och andra litterära nätverk stimulera till att utveckla relationerna och öka samverkan mellan folkbiblioteken och andra områden inom samhällslivet, bl.a. med skolan 3.5 Litteratur Skåne har ett gynnsamt litterärt klimat med flera nätverk och centrumbildningar kring litteratur, författare och serieskapare. Utbildningarna i skrivande och serieskapande på universitet och folkhögskolor har bidragit till att många uppmärksammade författarskap vuxit fram. Förlag, kulturtidskrifter, folkbildningen, aktörer inom film, spelutveckling och bibliotek är andra viktiga aktörer i ett skönlitterärt nätverk. För litteraturen som konstform är biblioteken jämförbara med konserthus och scener för musik och teater; en plats för mötet mellan författaren och