föwwi'yw^

Transkript

1 BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen U föwwi'yw^ * «/* "Z SKÅNE 10). Kulturnämnd eller motsvarande i Skånes kommuner Länsstyrelsen i Skåne län Kommunförbundet Skåne Förfrågan om synpunkter på den preliminära regionala kulturplanen s kulturnämnd beslutade 2011 att delta i den s.k. kultursatnverkansmodellen. Det innebär att fördelar statsbidrag för regional kulturverksamhet baserat på en regional kulturplan som är framtagen i samverkan med kommunerna och i samråd med kulturlivet. ber nu kommunernas kulturnämnder eller motsvarande om att yttra sig över den preliminära kulturplanen. Även Länsstyrelsen i Skåne län och Kommunförbundet Skåne är välkomna att inkomma med yttranden. Kulturplanen gäller för och kommer inte att revideras årligen. Yttrandena kommer att utgöra underlag för justeringar av den regionala kulturplanen, eeh Beslut om en kulturplan for kommer att fattas av s kulturnämnd den 24 oktober 2012 och av Regionfullmäktige den november Det nuvarande kulturpolitiska programmet kommer därmed att bli en del av Regional kulturplan för Skåne s kulturnämnd ber särskilt om synpunkter på följande områden: Vad är era förslag till förändringar i remissversionen av kulturplanen för ? Vad kommer ni att prioritera under planperioden? Tankar kring samverkansformerna? Vi ber er att i yttrandets inledning sammanfatta era synpunkter. Yttrande ska vara inkomna senast den 14 september till Kultur Skåne, Malmö eller till kultur(g>skane,se. Yttrandena kommer att publiceras på s hemsida. Vänlig hälsninj Yngve Petersson Ordförande Cecilia Langemark tf Kulturchef Postadress: Kultur Skåne, Malmö Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): Internet: Organisationsnummer;

2 REMISS Datum Dnr SKÅNE 1(54) Preliminär regional kulturplan FÖRORD Bakgrund och utgångspunkter s kulturplan är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och civilsamhället. Planen forsöker samlat spegla s utvecklingsambitioner inom kulturpolitikens område och har ett medvetet brett anslag. En dynamisk kulturpolitik säkrar medborgarens kontakt med konst och kultur samtidigt som den stärker det professionella konstnärliga uttrycket och utövandet genom att omfatta även konst- och konstnärspolitiska perspektiv och frågeställningar. Riksdagens beslut 2009 om en ny nationell kulturpolitik - Tid för kultur - innebar nya kulturpolitiska målsättningar men också en ny modell för ett ökat samspel mellan kultursektorns olika politiska nivåer (stat, region och kommun), den så kallade kultursamverkansmodellen. Modellen innebär att ett samlat anslag för statens stöd till regional kulturverksamhet fördelas av regionen, efter dialog mellan stat och region, utifrån de nationella kulturpolitiska målen. Vad är planens syfte? Utgångspunkten för s kulturnämnd har varit att låta planen beskriva hela det kuhurpolitiska uppdraget i Skåne för att på så sätt synliggöra de samlade nationella och regionala resurserna. vill med denna inriktning förstärka möjligheterna att öka samspelet mellan statliga, regionala och kommunala prioriteringar, men också tydliggöra viktiga insatsområden i hela Skånes kulturpolitiska landskap, oavsett huvudman. Huvudsyftet med kulturplanen är alltså att tjäna som ett regionalt planeringsverktyg men även som underlag i dialogen med staten om de regionalt Postadress: Malmö Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): Internet: Organisationsnummer:

3 Datum Dnr (54) fördelade statliga kulturbidragen. Kulturplanen ersätter det tidigare kulturpolitiska programmet i och med att regionfullmäktige fattar beslut i november Det underliggande materialet för planen bygger på regionala kulturpolitiska prioriteringar samt förslag, synpunkter och idéer, fångade i de omfattande samverkansinsatser som genomforts med kommunerna, kulturlivet och civilsamhället i Skåne. Dessa samverkansinsatser är också en del av det arbete som skapar innehållet i den mer övergripande regionala utvecklingsstrategi som tas fram av under planperioden. s roll som utvecklingsaktör utgår ifrån ett processimiktat arbete för att tillsammans med koimnunema och kulturlivets intressenter utveckla Skåne som kulturregion. stimulerar, initierar och utvärderar insatser utifrån de kulturpolitiska målen och strategierna. stödjer kommunerna och kulturlivet genom olika former av bidrag. Region Skåne har en bred kompetens inom olika kultur- och konstområden och har välutvecklade nätverk regionalt, nationellt och internationellt; En central del av den kulturpolitiska samverkan är att tillgodose det gemensamma behovet av att utveckla kompetenser, metoder, dialog och analys för prioriteringar. Varför bredd och få prioriteringar? I sina delar kan planen kanske sägas vara oprecis och utan tydliga svar på frågan hur. I andra delar mer exakt och precis med tydlig profil på beskrivna insatser. Detta är inget förbiseende. vill på detta sätt visa hur vi menar att hållbar utveckling inom kultursektorn bäst stimuleras och utformas, nämligen i nära samspel med dem som ska involveras - från de professionella kulturskaparna till de berörda medborgarna - inte minst barn och ungdomar. s hållning är att alla de utvecklingsmöjligheter som anges i planen är viktiga. Hur och i vilken ordning de ska utvecklas måste, i de fall processerna inte redan är igång, bli föremål för den fortsatta samverkans- och samrådsprocessen. Att prioriteringar och metoder utvecklas i samverkan är en av de stora fördelarna med knltursamverkansmodellen. Kulturell infrastruktur och hållbar utveckling Varför nämns inte fler konsthallar, kulturaktörer, fria grupper, kultursällskap och föreningar? Av det enkla skälet att det inte låter sig göras. Dokumentet ska ses som s strategiska handlingsplan där vi i huvudsak väljer att beskriva angelägna förhållanden, sektorer och processer snarare än enskilda aktiviteter, grupper och aktörer. Då detta trots allt sker är det för att de ska tjäna som goda exempel eller för att visa på representanterför kulturlivets olika delar. Så trots att arbetet med den regionala kulturplanen inneburit fördjupade samtal med kommunerna i Skåne, breda dialoger med kulturlivet och slutligen ett remissförfarande som engagerat samtliga kommuner, kan inte planen sägas fånga allt. Bredden och kraften i skånskt kulturliv är

4 0 a,um Dnr (54) omfattande. I Skånes 33 kommuner finns utgångspunkterna för den viktiga väv som utgör granden i ett myllrande skånskt kulturliv. Att tro att detta är något som till fullo låter sig fångas i en plan som denna, vore inte bara att förminska kulturlivet utan också att reducera dess betydelse och kraft. Några avgörande förutsättningar for ett framgångsrikt skånskt kulturliv, är väven av olika kulturinstitutioner och kulturföreningar. Mångfalden av teatrar, orkestrar, museer, konsthallar och kulturföreningar som vi på olika sätt ständigt utgår ifrån och återkommer till, är förhållanden som har stor betydelse for vår landsändas identitet och självkänsla., de tidigare landstingen, Skånes kommuner, näringsliv, engagerade medborgare och kulturlivet i sig självt, har under lång tid strävsamt byggt upp denna stomme som sammantaget, gör att Skåne har en stark ställning i svenskt kulturliv. Sist i kulturplanen ges en orientering kring några av dessa för Skånes utveckling viktiga aktörer. Andra centrala förhållanden och byggstenar i kulturens infrastruktur, är de kommunala kulturskolorna, biblioteken och föreningslivet. De skånska kommunerna har i samverkansprocessen utan undantag lyft dessa och är med rätta stolta över sina kulturskolor och sitt aktiva föreningsliv. Dessa borgar för att tidigt skapa nyfikenhet, lust och engagemang för kulturens olika uttryck hos barn och unga. Det svenska musikundret och talangutvecklingen bygger på de insatser som de kommunala kulturskolorna gjort och gör varje dag. Kanske kan det ökade samspelet mellan de kulturpolitiska nivåerna i Skåne också utveckla samspelet mellan kulturskolorna i Skåne och därigenom öka deras genomslag och bidrag till barns och ungas rätt till kultur? Samvevkansprocessen Under våren 2012 träffade kulturnämnden kommunernas kulturpolitiker i fyra delregionala möten för att diskutera den lokala, delregionala och regionala kulturutvecklingen. Samma period arrangerade föivaltningen ca 15 dialogmöten med ca 200 av kulturlivets aktörer om kulturplanen. Förslagen och de synpunkter som kom fram i dessa diskussioner har utgjort underlag för kulturplanen. Vi vill rikta ett stort tack för det engagemang och den kunskap som på detta sätt har färgat både kulturplanen och förutsättningarna för den fortsatta samverkansprocessen. Yngve Petersson (MP) Charlotte Wachtmeister (M) Maria Nyman Stjarnskog (S) Ordförande l:e vice ordförande 2:e vice ordförande Cecilia Langemark tf Kulturchef

5 Dalum Dnr (54) 1 FÖRORD 1 2 KULTURPOLITISKA UTGÅNGSPUNKTER Nationella kulturpolitiskamål Regional kulturpolitisk vision, mål, imiktning och prioriteringar 6 3 UTVECKLINGSOMRÅDEN Teater, dans och musik Bildkonst och form Kulturarv Biblioteksverksamhet Litteratur, Film och rörlig bild Folkbildning Barn och unga Internationellt, inten-egionalt och interkulturellt utbyte Forskning, utveckling och utbildning Kultur och hälsa Kultur och näringsliv Den idéburna sektorn 36 4 SYFTET MED SAMVERKAN 38 5 KULTURPOLITISK ORGANISATION Primärkommunerna 40 6 STRATEGIER FÖR SAMVERKAN OCH SAMRÅD Samverkan mellan och kommunerna Samråd mellan och kulturlivet Samverkan mellan och staten 43 7 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING.44 8 BILAGA 46

6 Da.um Dnr (54) 2 KULTURPOLITISKA UTGÅNGSPUNKTER Skåne är en tätbefolkad och flerkarnig region med cirka 1,3 miljoner invånare. Utöver våra stora städer fmns 250 tätorter av varierande storlek och Skåne har fler tätorter i förhållande till sin areal än någon annan region i Sverige. Tätheten och den flerkärniga strukturen ger god tillgänglighet och ar en bas för ett stort kulturutbud. Kulturarvet är rikt och påminner om att Skåne, med tre sidor öppna mot havet, under historien alltid varit en mötes- och handelsplats där kulturer mötts och blandats. Var femte skåning har sina rötter i en annan kultur än den traditionellt skandinaviska. Skåne är också en del av Öresundsregionen som är Nordens största och mest tätbefolkade storstadsområde med cirka 3,6 miljoner människor varav en tredjedel bor i Skåne. Den regionala kulturpolitiken ska ha ett tydligt medborgarfokus och engagerar sig förutom i det professionella kulturlivet även i det lokala kulturlivets betydelse för den regionala utvecklingen. De regionala prioriteringarna syftar till att stärka alla delarna i den kulturella infrastrukturen, såväl producent- och arrangörsledet som arenorna för det egna skapandet. Ambitionerna inom de olika utvecklingsområdena i kulturplanen utgår ifrån de kulturpolitiska prioriteringar som finns på nationell, regional och lokal nivå. Där dessa sammanfaller blir det naturligt att göra gemensamma satsningar för att skapa den utvecklingskraft som är syftet med samverkansmodellen. Att utveckla kulturens infrastruktur är att utveckla dess delar, men också förbindelsen mellan delarna. Att skapa en väl fungerande kulturell infrastruktur med erfarenhetsutbyte, kompetensöverföring och upplevelsespridning är en av kulturnämndens viktigaste uppgifter. Det lokala kulturlivet säkrar att medborgarna ges möjlighet att organisera sig utifrån intresse och därigenom få möjlighet att möta olika kulturella utryck. Människors engagemang och skapande förmåga är förutsättningen för ett rikt kulturliv där yttrandefrihet råder och bidrar till att kulturen blir en positiv kraft i samhället för demokratins utveckling. Det lokala kulturlivets idéburna organisationer engagerar och omfattar kulturskapare, såväl professionella som amatörer. Dessa utgör nödvändiga delar av ett rikt kulturliv tillsammans och var för sig. Att åstadkomma samverkan och ett kulturellt flöde mellan regionens institutioner, föreningar och medborgare ställer krav på öppenhet och förnyelse av institutioner och föreningsliv. Att ingå i en levande kulturell infrastruktur är att låta sig påverkas.

7 Dalum Dnr (54) 2.1 Nationella kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur 2.2 Regional kulturpolitisk vision, mål, inriktning och prioriteringar Kulturpolitisk vislon s kulturpolitik ska bidra till ett dynamiskt, Öppet och demokratiskt samhälle präglat av humanistiska värderingar och intresse för gårdagens, dagens och morgondagens mångfald av uttryck. Kulturen ska upplevas som en kraft som skapar social gemenskap och bidrar till individens och samhällets utveckling och välfärd. Skåne ska framstå som en stark, öppen och innovativ kulturregion. Skåne ska vara en tillåtande och inkluderande region där alla känner sig välkomna. Kulturen ska vara en viktig och naturlig del av samhällets utveckling och människors vardag Mål De regionala kulturpolitiska målen utgår ifrån två perspektiv: verksamhetsperspektivet och medborgarperspektivet. Skåne har ett rikt kulturliv av hög kvalitet med både bredd och spets. Alla har möjlighet att ta del av Skånes kulturliv och kulturupplevelser. ska verka för ett ökat kultumtbud av hög kvalitet i Skånes olika kommuner och delregioner samt på olika sätt bidra till att kultur görs tillgänglig i hela regionen. Det betyder att tillgängligheten blir avhängig den kulturella infrastrukturens flöde och dess verksamma delar ute i landskapet. Fler oavsett individuella och geografiska förutsättningar ska ha tillgång till ett utbud som är brett och varierat. Kanaler för påverkan, en Ökad brukardialog samt bättre möjligheter till eget skapande ska utvecklas. Dialogen kring

8 Dalum Dnr (54) tillgänglighet och delaktighet bör utvecklas mellan kommuner och institutioner Strategisk inriktning s vision är "Livskvalitet i världsklass". Det är s uppfattning att ett ökat deltagande i kulturlivet ökar medborgarnas välbefinnande och bidrar till regionens utveckling. Den geografiska balansen och tillgängligheten är centrala utgångspunkter för den regionala kulturpolitiken. s kulturpolitiska ansvar är att göra kulturupplevelser tillgängliga för så många invånare och besökande som möjligt. Kulturen ska vara livskraftig i alla delar av Skåne och bidra till att ge människor en hög livskvalitet oavsett ålder, kön, sexuell läggning, könsidentitet/könsuttryck, funktionshinder, trosuppfattning och etnisk tillhörighet. Mångfalden i Skåne ska bejakas och ge avtryck i Öresundsregionen, nationellt och internationellt. Förutsättningarna för eget skapande ska vara goda. För att bidra till Skånes tillväxt och attraktionskraft har ett kulturliv präglat av öppenhet, jämställdhet och mångfald stor betydelse. Frågor som integration, folkhälsa och livskvalitet blir allt viktigare. Ett rikt kulturliv, omsorg om natur och kulturarv, miljömedvetenhet och folkhälsoarbete är alla komponenter i ett regionalt utvecklingsarbete. Ett aktivt miljöarbete ska bidra till att miljöpolicy och miljömål uppnås. Starka kulturinstitutioner med ett öppet förhållningssätt till omvärlden vitaliserar kulturlivet i stort. En långsiktigt hållbar samhällsstruktur med ett starkt föreningsliv och ett stort ideellt engagemang utgör ett kitt i samhällsbygget. Mötesplatser, tillgänglighet, samverkan mellan olika politikområden kan vara verktyg för att med kulturpolitikens hjälp bidra till Skånes bärkraft och balans. Genom att initiera, samordna och sätta kulturfrågorna på dagordningen ska synliggöra och ge utrymme åt kulturen som utvecklingsfaktor i alla delar av samhället. Insikten om kulturens betydelse ska göra kulturpolitiken till ett högt prioriterat politikområde i hela Skåne. Konstnärens och det konstnärliga uttryckets frihet ska värnas och stödjas också när det utmanar och provocerar rådande normer. Detta är en förutsättning för en dynamisk utveckling av hela kultursektorn Kulturpolitiska prioriteringar För att nå de kulturpolitiska målen gör följande kulturpolitiska prioriteringar: Stärkt kulturell infrastruktur

9 oaium Dnr (54) Med stärkt kulturell infrastruktur menas att utveckla kulturens delar, men också förbindelsen mellan delarna så att det blir resurser för varandra, Förbättrade villkor för konstnärligt skapande Med förbättrade villkor för konstnärligt skapande menas att finansiering, organisatoriska strukturer och möjligheterna till kompetensutveckling ska underlätta för professionella kulturskapare att skapa och livnära sig på konst och kultur. Möjligheterna att bedriva yrkesarbete i hela Öresundsregionen är en viktig aspekt av villkoren för konstnärligt skapande i Skåne. Utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga Med utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga menas att kulturnämnden ska stimulera former för lokal utveckling av barn- och ungdomskultur, främja dialogen mellan skola, kulturliv och forskning samt verka för kunskapsuppbyggnad kring barn- och ungdomskultur. Ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden/p olitikomr å den Med ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden/politikområden menas att kulturens roll inom områden som t.ex. vården, skolan, näringslivet och stadsplaneringen ska lyftas och utvecklas tillsammans med de aktörer som ansvarar för utvecklingen av dessa områden. Stimulans av kulturdriven naringslivsutveckling Med stimulans av kulturdriven naringslivsutveckling menas att förutsättningarna för aktörer inom kulturella och kreativa näringar ska förbättras genom tvärsektoriellt samarbete för att stärka de lokala stödstrukturerna för dessa branscher. Det innebär också insatser för ökad innovationskraft genom att stimulera till samarbeten och mötesplatser mellan kulturlivets aktörer och näringslivets företrädare. Stimulans av det int er regionala, internationella och interkulturella samarbetet Med stimulans av det interregionala, internationella och interkulturella samarbetet menas att det ska skapas resurser och kompetens för ett ökat kulturellt utbyte över både Skånes och kulturens gränser. Minoritetslagstiftningen ska beaktas. Stärkt dialog inom kultursektorn Med stärkt dialog inom kultursektorn menas att dialogen mellan kommunerna, institutionerna, den fria sektorn och civilsamhället ska hitta tydliga

10 Datum Dnr (54) och ändamålsenliga former för att utveckla verksamlieten genom att utnyttja de gemensamma resurserna bättre. Stärkt kunskapsutveckling och forskning Med stärkt kunskapsutveckling och forskning menas en starkare koppling mellan forsloiingen och såväl de kulturpolitiska prioriteringarna som den kulturella verksamheten.

11 Datum Dnr (54) 3 UTVECKLINGSOMRÅDEN Utifrån, de kulturpolitiska utgångspunkterna och resultatet av samverkansprocessen har ett antal utvecklingsområden identifierats. De regionala kulturpolitiska prioriteringarna i kapitel har varit den centrala utgångspunkten för dialogen om kulturplanen med kommunerna och kulturlivet samt i bearbetningen av resultatet av dessa dialoger. Prioriteringarna slår igenom i olika grad under olika utvecklingsområden. 3.1 Teater, dans och musik Nuläge Skåne har en utvecklad infrastruktur på teater-, dans- och musikområdet med institutioner, fria grupper, enskilda kulturskapare och arrangörer. Tillsammans står dessa aktörer för ett omfattande och varierat utbud av föreställningar och konserter i hela regionen, Här fmns ett antal konstnärliga utbildningar vid teater- och musikhögskolorna, folkhögskolor m.m. samt forskning inom scenkonstområdet vid universitet och högskola. Institutionerna på scenkonstområdet har tydliga uppdrag: de ska bevara och levandegöra ett kulturarv, svara för kunskap, konstnärlig kvalitet, förnyelse och utveckling. Institutionerna garanterar en kontinuitet i utbudet inom respektive konstområde och kan i kraft av sin identitet och legitimitet locka såväl nationella som internationella konstutövare till regionen. De står också för en betydande del av arbetsmarknaden för professionella kulturarbetare. är huvudman för tre av sju scenkonstinstitutioner: Malmö Opera och Musikteater, Skånes Dansteater och Musik i Skåne. Symfoniorkestrar och stadsteatrar med egen ensemble finns i såväl Malmö som Helsingborg. De fria grupperna är en viktig del av kulturlivet och bidrar till mångfald och konstnärlig förnyelse. I regionen finns ett stort antal fria teater-, dans- och musikgrupper som är pådrivande aktörer när det gäller att nå ut med produktioner till barn och ungdomar. Deras föreställningar produceras oftast för turné och når därmed en betydande del av Skånes barn och unga. Ett antal scenkonstgrapper med avancerad estetik och experimentellt inriktad tvärkonstnärlig verksamhet finns i Malmö. Ett nära förhållande mellan de fria scenerna och högskolornas utbildning och forskning bidrar till uppmärksammad utveckling och förnyelse av scenkonsten. I Malmö fmns också flera fria gästspelscener, som Dansstationen och Inkonst. Riksteatern Skåne är med sina 25 medlemsföreningar runtom i Skåne en viktig aktör för spridningen av scenkonst och kommer framöver att Öka sitt samarbete med Teatercentrum Södra regionen och Danscentrum Syd. Loka-

12 D a lum nr (54) la arrangörer, t.ex. jazz- och kannnarmusikföreningar, står för ett omfattande utbud av professionell musik på mindre orter. Många professionella kulturarbetare är bosatta i regionen, inte minst Mlansande musiker, som har en stor arbetsmarknad genom närheten till Danmark och övriga Europa. Utveckling Scenkonstens starka ställning i Skåne ska värnas och utvecklas. Det handlar både om att säkra institutionernas möjligheter att bedriva ett långsiktigt konstnärligt utvecklingsarbete inom ramen för sina uppdrag och att ge det fria scenkonstlivet och de professionella kulturskaparna bättre förutsättningar att skapa och tillgängliggora teater, dans och musik av hög kvalitet i hela regionen. Ledord för den fortsatta utvecklingen på scenkonstområdet är tillgänglighet, förnyelse, kvalitet och mångfald. Tillgänglighet En av scenkonstens stora utmaningar är att vidga deltagandet och att göra utbudet av professionell teater, dans och musik till en angelägenhet för fler människor, oavsett kön, ålder, bostadsort eller etnisk och kulturell bakgrund. Det handlar dels om att nå nya publikgrupper och dels om att Öka engagemanget och delaktigheten i kulturlivet. Att främja institutionernas och de fria gruppernas arbete för ett vidgat deltagande är därför en fortsatt prioriterad uppgift. Den kunskap och erfarenhet om publikdialog som byggts upp hos flera av scenkonstens aktörer i Skåne ska tas tillvara och ett kulturpedagogiskt arbete inom teater, dans och musik utvecklas. Kollektivtrafiken spelar en viktig roll for tillgängligheten till scenkonsten. En kartläggning av tillgängligheten till regionens kulturinstitutioner-både scenkonstinstitutioner och museer - i relation till befintlig kollektivtrafik i Skåne har gjorts och kommer att utgöra ett underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet. Ett interregionalt samarbete mellan Skåne, Kronoberg och Blekinge kring tillgänglighet genom kollektivtrafik är under uppbyggnad. Under de kommande åren ska nya modeller för att nå ut med föreställningar och konserter undersökas. De lokala arrangörerna har en avgörande betydelse för ett brett och varierat utbud av teater, dans och musik i hela regionen. Fr.o.m har Riksteatern Skåne, Teatercentrum Södra regionen och Danscentrum Syd etablerat ett samarbete inom ramen för ett så kallat resurscentrum. Syftet är att öka samarbetet mellan producenter och aitangörer, stärka infrastrukturen inom det fria dans- och teaterområdet, stärka arrangörsledet samt underlätta för arrangörer att ta emot turnerande föreställningar inom scenkonstområdet. Under kommer utvecklingsarbetet inom ramen för resurscentrum att utvecklas och fördjupas exempelvis genom administrativa stödfunktioner för producentledet, tillgängliggörandet av föreställningar via digitala medier och utvecklandet av residens i samarbete med kommunerna.

13 Datum Dnr (54) Malmö Symfoniorkester kommer i samarbete med Musik i Syd att pröva nya turnéfoimer utanför Malmö. Musik i Syd fortsätter att inom ramen för sitt uppdrag utforska delvis nya former för att nå ut med konsertupplevelser i hela regionen, bl.a. på orter där det idag inte finns ett fungerande arrangörsnätverk. Även Malmö Opera och Skånes Dansteater fortsätter att utveckla den regionala turnéverksamheten i syfte att Öka tillgängligheten till opera/musikteater respektive samtida dans. Barn och unga Barn och unga är en prioriterad målgrupp for s insatser på scenkonstområdet. I syfte att främja barns och ungas möte med scenkonst fördelar Riksteatern Skåne på s uppdrag aifangörsstöd och subventioner till förskolor, skolor och an-angörer för deras inköp av teateroch dansföreställningar. För att bättre möta behoven hos arrangörer och skolor behöver kriterierna för subventioner av teater, dans och musik ses över och förtydligas. I det sammanhanget bör möjligheterna att utöka subventionerna till att även omfatta gymnasieskolan prövas. Scenkonstbiennalenbibu.se är en nationell mötesplats som bidrar till utveckling och förnyelse av scenkonst för barn och unga. Syftet med biennalen är bl.a. att synliggöra, utveckla och stärka positionerna för den scenkonst som speciellt riktar sig till en ung publik och möjliggöra erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Inför 2014 års biennal ska möjligheterna att säkra finansieringen och en fortsatt utveckling av biennalen att utredas. Infrastruktur dans För att stärka utvecklingen av dans och dess möjligheter att nå ut i regionen behöver dansens infrastruktur utvecklas. Samarbetet inom resurscentrum för scenkonst och den där ingående danskonsulentverksamheten är ett led i detta arbete liksom de samverkansformer som finns mellan institution och fria dansaktörer. Förutom att stärka de befintliga organisationernas arbete och samverkan behöver strukturerna för dansens utveckling ses över. De personer som utbildar sig inom dans söker sig till andra delar av landet eller till andra länder där danshögskolor finns. Det finns därför ett behov av en stärkt struktur kring forskning och utveckling inom dans i regionen där erfarenheter från andra konstområden är viktiga. Konstnärlig utveckling ställer krav på att de institutioner och fria grupper som får regionalt stöd bedriver konstnärligt utvecklingsarbete, vilket bl.a. sker genom framförandet av nyskrivna verk, hustonsättare, residens, mentorskap m.m. Gränsöverskridande projekt och produktioner, som blandar olika konstformer i nya uttryck och format ska fortsatt främjas. Medverkan i internationella nätverk och internationella utbyten stimuleras. Likabehandling-jämställdhet och mångfald

14 DBium Dnr (54) En viktig utvecklingsfråga för scenkonsten handlar om att utveckla metoder som främjar likabehandling i förhållande till tillgänglighet, genus samt kulturell och etnisk mångfald. Behovet av att öka jämställdheten inom scenkonsten, i synnerhet på musikområdet, är stort. Genom villkor för bidrag, kompetensutvecklings- och uppföljningsinsatser vill verka för en långsiktig utveckling mot en mer jämställd scenkonstbransch. På samma sätt krävs insatser för att främja det mångkulturella samhällets uttrycksformer som bidrar till att mångfalden i Skåne speglas i scenkonstinstitutionernas och det fria scenkonstlivets utbud, repertoar och publik. Villkor för konstnärligt skapande Många kulturarbetare i Öresundsregionen arbetar på båda sidor sundet och drabbas därmed av de problem som uppstår med olika skatte- och socialförsäkringssystem, a-kassetillhörighet m.m. Det är därför fortsatt viktigt att genom samarbete och opinionsbildning verka för att gränshinder undanröjs. Det finns överlag ett behov av ökat samspel dels mellan kommun, region och stat, dels mellan olika politikområden (vad gäller t.ex. arbetsmarknad, näringsliv, utbildning) för att stärka grunden för professionell konstnärlig verksamhet inom alla konstområden och därigenom förbättra kulturskaparnas möjligheter att verka i regionen. Arbetsmarknaden på scenkonstområdet, som i hög grad präglas av korta anställningsperioder, påverkas negativt av dagens pensionssystem, vilket drabbar framför allt dansare och sångare. Villkoren för konstnärligt skapande är också beroende av möjligheter till kompetensutveckling. Inom såväl institutioner som det fria kulturlivet är dessa begränsade. I målsättningen att förbättra kulturskaparnas villkor är det viktigt att beakta behovet av kompetensutveckling på lång sikt. Samverkan Samverkan och dialog mellan institutioner/producenter, arrangörsled och kommuner kring turnéer/regional verksamhet behöver utvecklas. Det nära samarbete som institutionerna har både administrativt och konstnärligt ska stärkas. En struktur för gemensamma överläggningar mellan och kommunerna kring de samfinansierade scenkonstinstitutionerna införs och de regionala respektive lokala uppdragen utvecklas och förtydligas. Samrådsformerna mellan regionen och den fria scenkonsten, liknande det kollegium som redan finns för de sju scenkonstinstitutionerna i Skåne, utvecklas. Samverkan mellan scenkonstens aktörer och forskningen vid universitet och högskolor bör utvecklas, bl.a. inom det kulturpedagogiska fältet. Samverkan med andra samhällsområden, t.ex. näringsliv, skola, vård och omsorg har också bäring på scenkonstens utveckling. Inom ramen för utvecklingsarbetet kring kulturella och kreativa näringar i regionen är det angeläget att beakta scenkonstbranschens särskilda villkor. Det internationella utbytet och samarbetet inom scenkonsten är omfattande, med turnéer, gästspel och festivaler. FÖr scenkonstens utveckling i Skåne är det fortsatt viktigt att stödja uppbyggnad och medverkan i internationella

15 Datum, Dnr (54) nätverk, utveckling av partnerskap för att utveckla EU-projekt samt kompetens-, metod- och erfarenhetsutbyte med parter i andra länder. vill verka för ökat deltagande i kulturlivet öka tillgängligheten till institutionernas och den Ma scenkonstens verksamheter stimulera konstnärlig utveckling o främja samverkan mellan institutioner, den fria scenkonsten och kommunerna» stärka arrangörsledet och bl.a. utveckla och tydliggöra arrangörsstöd och subventionsmodeller samt främja dialogen mellan producent- och arrangörsled stärka kopplingen mellan scenkonstaktörerna och forskningen, bl.a. inom det kulturpedagogiska fältet främja internationellt utbyte och samarbete på scenkonstområdet 3.2 Bildkonst och form Nuläge Skåne har ett stort utbud av bildkonst och form genom institutioner, Ma aktörer, enskilda kulturskapare och organisationer. Tillsammans står dessa aktörer för ett omfattande och varierat utbud av bildkonst och form i hela regionen. s kulturnämnd har genom förstärkta och nya verksamhetsbidrag fått en tydligare relation till operativa aktörer för dialog och gemensamt utvecklingsarbete. Dessa nyckelaktörer är en förutsättning för fortsatt utvecklingsarbete inom infrastrukturen på området. Verksamheter som har förstärkts är konstnärliga kollektivverkstäder, institutioner, Ma grupper, främjandeorganisationer, centrumbildningar samt olika nätverk. Skåne är en stark bildkonstregion med verksamheter som också är uppmärksammade nationellt och internationellt. Imiktningen mot samtidskonst är tydlig. I Skåne fmns ett flertal institutioner och kommunala konsthallar, flera av dessa är bland de största i landet. I Skåne finns också en mångfald av privata aktörer såsom gallerier och curators- och konstnärsdrivna utställningsram inriktade på internationellt utställningsarbete och bildkonstperformance. Några av dessa verksamheter har regionalt verksamhetsbidrag. Institutioner med regionalt verksamhetsbidrag är bland andra Moderna Museet Malmö, Wanås konst, Malmö Konstmuseum och Form/Design Center. Varje år arrangeras välbesökta konstrundor, en av dessa verksamheter erhål- Reglon Skåne

16 OaWra Dnr (54) ler regionalt verksamhetsbidrag med fokus att utveckla samverkan mellan konstrundorna i regionen. Konstkonsulentverksamheten ingår i kultursamverkansmodellen som konstoch kulturfrämjande verksamhet. Verksamheten ska stärka konsten regionalt och verka för att det regionala kulturlivet speglar samhällets etniska och kulturella mångfald inom såväl utbud och publik som konstlivets utövare. I Sverige finns ett flertal konstorganisationer som på olika sätt stödjer och arbetar for konstnärers arbets- och upphovsrättsliga behov. Konstorganisationer med regionalt verksamhetsbidrag är Konstnärscentrum Syd och Konsthantverkcentrum Skåne. Det finns även ett antal konstfrämjande organisationer i landet såsom Konstfrämjandet, vars avdelning i Skåne har regionalt verksamhetsbidrag, och Sveriges konstföreningar, vars förbundskansli finns i Skåne. Utbildningsmöjligheter finns på både förberedande- och universitetsnivå. Lunds universitet har sedan 2010 rätt att utfärda konstnärlig examen på forskarnivå. I Skåne finns ett stort antal yrkesverksamma konstnärer, närheten till kontinenten gör att många konstnärer väljer att bosätta sig här och ha regionen som bas för sitt professionella utövande. Utveckling Med en helhetssyn på konsten och dess relation till det övriga samhället ska bild- och formkonstens ställning i Skåne värnas och utvecklas. Det handlar både om att säkra institutionernas möjligheter att bedriva ett långsiktigt konstnärligt utvecklingsarbete inom ramen för sina uppdrag och att ge professionella kulturskapare bättre föratsättningar att skapa och tillgängliggöra bildkonst och form av hög kvalitet i hela regionen. Ledord för den fortsatta utvecklingen på bildkonst- och formområdet är tillgänglighet, förnyelse, kvalitet, likabehandling och mångfald. I utvecklingsarbetet med infrastrukturen på området ingår att bredda intresset för bildkonst och form, stärka konstens ställning och främja samarbetet mellan utövare, institutioner och andra aktörer. Tillgänglighet och samverkan Tillgängligheten till institutionernas och den fria bildkonstens verksamheter ska öka genom samverkan med konstfrämjande verksamheter. Samverkan mellan institutioner, den fria bildkonsten och kommunerna ska utvecklas och samverkan mellan konst, konstförmedling och civilsamhälle ska förstärkas. Samverkan med andra samhällsområden, t.ex. näringsliv, skola, vård och omsorg har också bäring på bildkonst- och formområdets utveckling. Inom ramen för utvecklingsarbetet kring kulturella och kreativa näringar i regionen är det angeläget att beakta bildkonst- och formområdets särskilda villkor.

17 oaium Dnr (54) Barn och unga Utvecklingsarbetet inrymmer att hitta vägar för konsten in i förskola, skola och högskola, att stärka konstnärer som söker sig till skolans område och lärare som söker sig till konsten genomfördes en analys av det konstpedagogiska fältet i Skåne vilken ligger till grund för kulturnämndens fortsatta satsningar på konstpedagogik genom regionala uppdrag för konstinstitutioner. Strategiskt publikarbete Genom stöd till och samverkan med nätverk för strategiskt publikarbete som sker på såväl regional som nationell och nordisk nivå utvecklas dialogen med befintliga och nya publikgrapper genom ökad kunskap om och intresse för samtidskonst, konsthantverk och form och design. Konstnärlig ut\>eckling ställer krav på att de institutioner och fria aktörer som får regionalt stöd bedriver konstnärligt utvecklingsarbete. Gränsöverskridande projekt som blandar olika konstformer i nya uttryck och fonnat ska fortsatt främjas. Medverkan i internationella nätverk och internationella utbyten stimuleras. Genom att verka för ökad kunskap kring det vidgade designbegreppet synliggörs att området har utvidgats från att främst ha förknippats med utfomming av bruks- och inredningsföremål, konsthantverk och grafisk formgivning till att även omfatta områden som samhällsbyggnad, stadsmiljö och hållbarhetsfrågor. Villkor för konstnärligt skapande MU (Medverkans- och Utställningsersättning) är samlingsnamnet för det nya statliga ramavtalet for konstnärers medverkan och ersättning vid utställning som började gälla den 1 januari Implementering av MU-avtalet ska ske genom informations- och utbildningsinsatser och genom villkor för verksamhetsbidrag från och med Betydelsen av konst i offentliga rum och miljöer ska lyftas även utifrån ett stadsplaneringsperspektiv genom informations- och utbildningsinsatser. MU-avtalet och 1%- rekommendationen är två centrala frågor för att förbättra villkoren för konstnärligt skapande. Forskning och iit\>eckling Kunskapsbasen om aktuell forskning inom exempelvis kommunikation, konstpedagogik och marknadsföring stärks inom publika verksamheter. s relationer med universitet och högskola och mötet mellan konst- och kulturpolitik genom kompetens- och kunskapsutbyten utvecklas. Kompetensutveckling är en förutsättning for konstnärlig utveckling och förnyelse och konferenser och samrådsträffar ger möjligheter till kunskapsutbyte.

18 Dalum Dnr (54) vill genom att verka för att MU-avtalet tillämpas och att 1 %- rekommendationen vid nybyggnation gällande konstnärlig gestaltning tillämpas, förbättra villkoren för konstnärigt skapande verka för ökad kunskap kring det vidgade designbegreppet stärka mötet mellan konst, kreativa näringar och näringsliv främja internationellt utbyte och samarbete stimulera konstnärlig utveckling fortsätta utvecklingsarbetet inom det konstpedagogiska fältet verka för ökad tillgängligheten till institutionernas och den fria bildkonstens verksamheter utveckla samverkan mellan institutioner, den fria bildkonsten och kommunerna i Skåne stärka forskningsförankringen i institutionerna, bl.a. inom det konstpedagogiska fältet 3.3 Kulturarv Nuläge Skåne står inför stora utmaningar. En av de främsta utmaningarna är integrationsfrågan. Sverige är Europas tredje största asylland och huvuddelen av de asylsökande kommer till Skåne. Invandringen förändrar villkoren för dem som redan bor i regionen och är en stor omställning för dem som kommer till en helt ny tillvaro. Skåne av idag rymmer genom sina invånare många olika kulturarv. Att med respekt och i dialog lyfta kulturarvsfrågor är en stor utmaning för kulturarvsaktörerna. De regionala kulturarvinstitutionerna med bidrag från är Regionmuseet i Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne, Malmö Museer, Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige, Fredriksdals museer och trädgårdar samt Österlens museum, Uppåkra Arkeologiska Center, Regis, Lunds universitets historiska museum och slutligen Medicinhistoriska museerna i Lund och Helsingborg. De kulturarvsförbund som har regionalt bidrag från är Skånes Hemslöjdsförbund, Skånes Hembygdsförbund, Skånes Arkivförbund och Skånes Näringslivsarkiv. I en nutid som kan beskrivas som ett höghastighetssamhälle sker samhällsutveckling i ett rasande tempo. Information kan nås genom flera olika kanaler och då fungerar de regionala kulturarvsinstitutionerna och förbunden som viktiga kunskapsbanker och mötesplatser. De står dock inte ensamma och oemotsagda utan medborgaren har en uppsjö av olika möjligheter att skapa sig en uppfattning av det förflutna.

19 Datorn Dnr (54) Kulturarvssektorn har en tydlig uppgift i arbetet med integration och spelar därmed en viktig roll i samhällsutvecklingen. I synnerhet för medborgarnas möjligheter till identitetsbyggande och förståelse för sin samtid. Kulturarvsområdet har en viktig funktion att göra sambanden mellan det som varit och det som är nu, begripligt. De skånska museerna, arkiven, hembygdsföreningarna och hemslöjdskonsulenter är viktiga aktörer i detta arbete. Det är av stor vikt för människor att förstå, känna sig delaktiga och kunna påverka sin vardag för en ökad livskvalitet. Genom att stärka medborgarnas kritiska tänkande och skapa ett förhållande till historiebruk kan kulturarvssektorn bidra till integration. Utvecklingsarbetet inom kulturarv och livsmiljö på regleras av flera styiinstmment. Under 2012 tar s kulturnämnd fram en kulturarvsstrategi och därtill verkar s Regionalt Utvecklingsprogram för Skåne med olika infallsvinklar som påverkas genom olika sektorsprogram som Grönstruktur i Skåne - Strategier för en utvecklad grön struktur och Strukturbild för Skåne. Europarådets Europeiska landskapskonvention ratificerades i Sverige 2011 och är ytterligare ett viktigt dokument vars intensioner ska beaktas i samhällsplaneringen. Konventionens mål är en rikare livsmiljö där alla kan delta i utfonnningen. Dessutom har de statliga aktörerna sina vägledande dokument: Tänka i tid (Riksantikvarieämbetet) och Skånes kulturmiljö profil (Länsstyrelsen i Skåne Län). Utveckling Kultur ger människor möjlighet att påverka, ifrågasätta och förändra. Kulturarvssektorn har förutsättningar att bidra i det gemensamma arbetet att skapa en hållbar utveckling. Kulturarvsinstitutionerna, hemslöjds-, hembygds- och arkivförbunden och kulturarvsforeningar är samhällsaktörer som kan medverka till en ökad social och kulturell delaktighet samt ökat inflytande som motverkar utanförskap och ohälsa. Utifrån detta preciseras det regionala uppdraget under planperioden. vill utveckla regionala roller för kulturarvsinstitutionerna, hemslöjds-, hembygds- och arkivförbunden och hur de ska vara en resurs för kommunal nivå. Detta kan ske genom ökat samarbete mellan kommunerna, civilsamhället, kunskapsnätverk och ideella krafter inom kulturarvssektorn. ser det som strategiskt viktigt att verka för ett ökat samarbete mellan kulturarvsektorn och övriga samhällssektorer. lägger därför särskild vikt vid att skapa förutsättningar för att kulturarvsaktörerna i sina regionala roller utifrån detta perspektiv kan förnya sina insatser inom kulturarvsområdet. Kulturmiljö vill att Landskapskonventionen och dess innebörd implementeras i samhällsplaneringen. Det regionala kulturmiljöarbetet är en viktig ingång i samhällsplaneringen. Länsstyrelsen har det statliga ansvaret medan

20 Oalum Dnr (54) Landsantikvarien tillsammans med de tre regionmuseerna har en särskild roll i stödet till kommunerna i arbetet med att ta fram översiktsplaner. samordnar sina utvecklingsresurser i en destinationsplattform. Genom destinationsplattformen effektiviseras det interna arbetet och omvärldsbevakningen för att stärka ekonomiska satsningar och öka synergieffektema mellan verksamhetsområden. Destinationsplattfonnen tydliggör samarbetsmöjligheter för kulturarvssektorn i gränssnitten till turism, kulturella näringar, upplevelseindustrin och miljöarbete. Tillgänglighet Arbetet med att göra kulturarvet tillgängligt och synligt behöver utvecklas. Att ge fördjupade upplevelser av vårt kulturarv är ett demokratiskt åtagande om ökad social och kulturell delaktighet. Kulturarvs- och kulturmiljösektom är inne i ett skede av snabb teknisk utveckling. Genom att stödja projekt och verksamheter som arbetar aktivt med digital visualiseringkan förutsättningar skapas för ett vidgat deltagande. Digital visualisering har också ett tillgänglighetsperspektiv. Det immateriella kulturarvet har stor potential att utvecklas i en digital miljö. I Skåne finns flera exempel på kulturmiljöer med kapacitet att utvecklas till intressanta besöksmål genom visualisering. Barn och unga För våra barn och unga ar det viktigt att på olika sätt kunna förstå och tolka sin samtid och sig själva. Demokrati och människors lika värde är värderingar som behöver grundläggas och befästas på flera olika sätt. Kulturarvsinstitutionerna, hemslöjds-, hembygds- och arkivförbunden och kulturarvsföreningar är verksamheter som kan ge bam och unga viktiga nycklar för detta. Det är prioriterat att utveckla metoder, samverka med forskningsinstitutioner och ta del av andras och fönnedla egna erfarenheter och kunskaper för att ge barn och unga upplevelser som stärker deras empati och demokratiska förmåga. Det är en utmaning att framöver nå ut med den kunskap och kompetens som verksamheterna har och den kulturpedagogiska verksamheten är ett viktigt verktyg som ska utvecklas och utnyttjas för detta. Samverkan inom kulturarvssektorn är viktig och det är viktigt att även hitta andra kompetensarenor som sysslar med förmedling på olika sätt för att stärka den egna utvecklingen inom kulturpedagogiken, Kulturarvsinstitutionerna och förbunden fungerar även som en arena för möten med andra aktörer som t.ex. konstnärer, musiker, skådespelare och pedagoger från skolor och folkbildning. Uppfäljmng/ForsbUng kommer under planperioden att ha fokus på den analys verksamheterna gör av sitt utvecklingsarbete. s måste i samarbete med andra, främst forskningsvärlden, utveckla metoder för att belysa effekter av kulturpolitiska mål och prioriteringar. Analyser av regionala satsningar har hittills baserats på kvantitativa metoder men kulturpolitiska effekter

21 oaium Dnf (54) kan inte bara förstås utifrån kvantitativa data utan måste utveckla kunskapen om kvalitativa data. vill att kulturarvsaktörerna ska ge barn och unga bättre möjligheter att förstå det samhälle och den värld vi lever i att kulturarvsaktörerna ska vara tillgängliga för fler att de regionala kulturarvsförbunden och -institutionerna ska stödja de kommunala kulturarvsaktörerna att museer och kulturarvsföreningar ska samverka närmare i samhällsplanerande funktioner för att verka för en god livsmiljö att destinationsplattfonnen ska tydliggöra samarbetsmöjligheter for kulturarvssektorn med turism, kulturella näringar, upplevelseindustrin och miljösektorn 3.4 Biblioteksverksamhet Nuläge Folkbiblioteksverksamheten regleras i Bibliotekslagen (1996:1596) och har till uppgift att främja intresse för läsning och litteratur, infonnation, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. De ska även låna ut litteratur kostnadsfritt. Vissa grupper ska ägnas särskild uppmärksamhet, bl.a. barn och unga. Även det regionala uppdraget regleras i bibliotekslagen. Regionbibliotekets uppgift är bl.a. att ansvara för biblioteks- och kompetensutveckling samt att bistå folkbiblioteken med kompletterande medieförsörjning. En ny bibliotekslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2013 och kan komma att förändra delar av både folkbibliotekens och regionbibliotekens uppgifter. Regional kulturplan för Skåne utgör också den lagstadgade regionala biblioteksplanen. Biblioteken är närvarande i samtliga skånska kommuner: totalt finns drygt 160 folkbibliotek i Skåne. Biblioteksverksamheten omfattar ca 9 miljoner lån och ungefär lika många besök per år. Biblioteken är därmed vitala delar i den kulturella infrastrukturen och kan ytterligare utvecklas mot medborgarnära kulturella noder, som är en förutsättning för att det skall utvecklas en levande och kreativ kultur i hela regionen. Biblioteken möjliggör inte bara konsumtion av lokal och regional kultur utan är potentiella arenor för en utvecklad delaktighet, kulturellt, digitalt och demokratiskt. Omvärldsförändringar inom kultur, information och lärande är omfattande och biblioteksservicen digitaliseras i snabb takt. En rad klassiska biblioteks-

22 Datum onr (54) tjänster såväl som ett brett spektrum av kulturella upplevelser erbjuds nu både fysiskt och virtuellt. Att medverka till att biblioteken utvecklas i samspel med dessa förändringar är en grundläggande vippgift för. Utveckling För att kunna svara på nya vanor och livsmönster och förbli en nödvändig aktör i det skånska mångkulturella och mångfacetterade landskapet bör bibliotekens roll som öppna, fria platser dit alla känner sig välkomna stärkas. Bibliotekens verksamhet, lokaler och tjänster bör bygga på, uppmuntra och stödja deltagande i både samhälls- och kulturliv. Tillgänglighet Att vara delaktig i kulturella processer behöver inte vara liktydigt med fysiska besök. Bibliotekens verksamhet, arbetsmetoder och miljöer bör utvecklas och bli mer mobila för att kunna användas i ett föränderligt samhälle och för att kunna möta alla medborgare. Det gäller inte enbart de traditionella uppsökande verksamheterna, utan är ett ansvar för hela biblioteksverksamheten. En närvaro i lokalsamhället utanför institutionen kräver utvecklade eller nya arbetsmetoder. Delregionernas arbete möjliggör en förbättrad resursanvändning. Här kan bokbussar och andra mobila enheter integreras på ett bättre sätt i utvecklingen. Biblioteken som kulturhus vill fokusera på utvecklandet av biblioteken som kulturhus. Genom ett aktivt samspel med medborgarna och lokalsamhället stärks bibliotekens roll och tillgänglighet som mötesplatser, fysiskt och digitalt. Medborgaren skall kunna få kulturupplevelser och hämta information, kunna avnjuta och delta i kulturupplevelser och läroprocesser på plats och kunna skapa och producera konst, kultur och infoiination. Verkstäder inom olika kultur- och lärområden bör vara ett naturligt inslag i ett modernt bibliotek/kulturhus, t.ex. i samarbete med folkbildningen. Inte minst är det viktigt att skapa möten mellan det professionella kulturlivet och hela skalan av aktiviteter från amatörer och semiprofessionella. I arbetet med att utveckla biblioteken till kulturhus är det viktigt for biblioteken att skapa kontakter med näringsliv, civilsamhälle och forskning i kommunen. MerÖppna bibliotek Det finns flera aspekter på biblioteken som lokala mötesplatser. Konkret innebär det bland annat att initiera, stödja och utveckla lokala projekt, till exempel i form avmeröppna bibliotek. Ett meröppet bibliotek samspelar med moderna levnadsvanor och utnyttjar effektivare en befintlig resurs. Biblioteket blir också mera tydligt en tillgänglig resurs för medborgarna i det lokala samhället. Det är viktigt för den fortsatta processen mot allt fler meröppna bibliotek att denna process får sin teoretiska uppföljning.