Regional kulturplan för Skåne

Transkript

1 Regional kulturplan för Skåne

2 Grafisk formgivning: Bysted AB Omslagsfoto: Shutterstock Papper: Scandia 2000 Tryck: Holmbergs i Malmö Upplaga: ex

3 FÖRORD Bakgrund och utgångspunkter Region Skånes kulturplan är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och civilsamhället. Planen försöker samlat spegla Region Skånes utvecklingsambitioner inom kulturpolitikens område och har ett medvetet brett anslag. En dynamisk kulturpolitik säkrar medborgarens kontakt med konst och kultur samtidigt som den stärker det professionella konstnärliga uttrycket och utövandet genom att omfatta även konst- och konstnärspolitiska perspektiv och frågeställningar. Riksdagens beslut 2009 om en ny nationell kulturpolitik - Tid för kultur - innebar nya kulturpolitiska målsättningar men också en ny modell för ett ökat samspel mellan kultursektorns olika politiska nivåer (stat, region och kommun), den så kallade kultursamverkansmodellen. Modellen innebär att ett samlat anslag för statens stöd till regional kulturverksamhet fördelas av regionen, efter dialog mellan stat och region, utifrån de nationella kulturpolitiska målen. Vad är planens syfte? Utgångspunkten för Region Skånes kulturnämnd har varit att låta planen beskriva hela det kulturpolitiska uppdraget i Skåne för att på så sätt synliggöra de samlade nationella och regionala resurserna. Kulturnämnden vill med denna inriktning förstärka möjligheterna att öka samspelet mellan statliga, regionala och kommunala prioriteringar, men också tydliggöra viktiga insatsområden i hela Skånes kulturpolitiska landskap, oavsett huvudman. Huvudsyftet med kulturplanen är alltså att tjäna som ett regionalt planeringsverktyg men även som underlag i dialogen med staten om de regionalt fördelade statliga kulturbidragen. Kulturplanen ersätter det tidigare kulturpolitiska programmet i och med att regionfullmäktige fattade beslut i november Det underliggande materialet för planen bygger på regionala kulturpolitiska prioriteringar samt förslag, synpunkter och idéer, fångade i de omfattande samverkansinsatser som genomförts med kommunerna, kulturlivet och civilsamhället i Skåne. Dessa samverkansinsatser är också en viktig del av det arbete som skapar innehållet i den mer övergripande regionala utvecklingsstrategi som tas fram av Region Skåne under planperioden. Region Skånes roll som utvecklingsaktör utgår ifrån ett processinriktat arbete för att tillsammans med kommunerna och kulturlivets intressenter utveckla Skåne som kulturregion. Region Skåne stimulerar, initierar och utvärderar insatser utifrån de kulturpolitiska målen och strategierna. Region Skåne stödjer kommunerna och kulturlivet genom olika former av bidrag. Region Skåne har en bred kompetens inom olika kultur- och konstområden och har välutvecklade nätverk regionalt, nationellt och internationellt. En central del av den kulturpolitiska samverkan är att tillgodose det gemensamma behovet av att utveckla kompetenser, metoder, dialog och analys för prioriteringar. Varför bredd och få prioriteringar? I sina delar kan planen kanske sägas vara oprecis och utan tydliga svar på frågan hur. I andra delar mer exakt och precis med tydlig profil på beskrivna insatser. Detta är inget förbiseende. Region Skåne vill på detta sätt visa hur vi menar att hållbar utveckling inom kultursektorn bäst stimuleras och utformas, nämligen i nära samspel med dem som ska involveras från de professionella kulturskaparna till de berörda medborgarna inte minst barn och ungdomar. Region Skånes hållning är att alla de utvecklingsmöjligheter som anges i planen är viktiga. Hur och i vilken ordning de ska utvecklas måste, i de fall processerna inte redan är igång, bli föremål för den fortsatta samverkans- och samrådsprocessen. Att prioriteringar och metoder utvecklas i samverkan är en av de stora fördelarna med kultursamverkansmodellen. Kulturell infrastruktur och hållbar utveckling Varför nämns inte fler konsthallar, kulturaktörer, fria grupper, kultursällskap och föreningar? Av det enkla skälet att det inte låter sig göras. Dokumentet ska ses som Region Skånes strategiska handlingsplan där vi i huvudsak väljer att beskriva angelägna förhållanden, sektorer och processer snarare än enskilda aktiviteter, grupper och aktörer. Då detta trots allt sker är det för att de ska tjäna som goda exempel eller för att visa på representanter för kulturlivets olika delar. Så trots att arbetet med den regionala kulturplanen inneburit fördjupade samtal med kommunerna i Skåne, breda dialoger med kulturlivet och slutligen ett remissförfarande som engagerat samtliga kommuner, kan inte planen 03

4 sägas fånga allt. Bredden och kraften i skånskt kulturliv är omfattande. I Skånes 33 kommuner finns utgångspunkterna för den viktiga väv som utgör grunden i ett myllrande skånskt kulturliv. Att tro att detta är något som till fullo låter sig fångas i en plan som denna, vore inte bara att förminska kulturlivet utan också att reducera dess betydelse och kraft. Några avgörande förutsättningar för ett framgångsrikt skånskt kulturliv, är väven av olika kulturinstitutioner och kulturföreningar. Mångfalden av teatrar, orkestrar, museer, konsthallar och kulturföreningar som vi på olika sätt ständigt utgår ifrån och återkommer till, är förhållanden som har stor betydelse för vår landsändas identitet och självkänsla. Region Skåne, de tidigare landstingen, Skånes kommuner, näringsliv, engagerade medborgare och kulturlivet i sig självt, har under lång tid strävsamt byggt upp denna stomme som sammantaget, gör att Skåne har en stark ställning i svenskt kulturliv. Sist i kulturplanen ges en orientering kring några av dessa för Skånes utveckling viktiga aktörer. Andra centrala förhållanden och byggstenar i kulturens infrastruktur är de kommunala kulturskolorna, biblioteken och föreningslivet. De skånska kommunerna har i samverkansprocessen utan undantag lyft dessa och är med rätta stolta över sina kulturskolor och sitt aktiva föreningsliv. Dessa borgar för att tidigt skapa nyfikenhet, lust och engagemang för kulturens olika uttryck hos barn och unga. Det svenska musikundret och talangutvecklingen bygger på de insatser som de kommunala kulturskolorna gjort och gör varje dag. Kanske kan det ökade samspelet mellan de kulturpolitiska nivåerna i Skåne också utveckla samspelet mellan kulturskolorna i Skåne och därigenom öka deras genomslag och bidrag till barns och ungas rätt till kultur? Samverkansprocessen Under våren 2012 träffade kulturnämnden kommunernas kulturpolitiker i fyra delregionala möten för att diskutera den lokala, delregionala och regionala kulturutvecklingen. Samma period arrangerade förvaltningen cirka 15 dialogmöten med cirka 200 av kulturlivets aktörer om kulturplanen. Förslagen och de synpunkter som kom fram i dessa diskussioner har utgjort underlag för kulturplanen. Vi vill rikta ett stort tack för det engagemang och den kunskap som på detta sätt har färgat både kulturplanen och förutsättningarna för den fortsatta samverkansprocessen. Yngve Petersson (MP) Ordförande Charlotte Wachtmeister (M) 1:e vice ordförande Maria Nyman Stjärnskog (S) 2:e vice ordförande Gitte Grönfeld Wille Kulturchef 04

5 FÖRORD 3 KULTURPOLITISKA UTGÅNGSPUNKTER 6 Nationella kulturpolitiska mål 6 Regional kulturpolitisk vision, mål, inriktning och prioriteringar 6 UTVECKLINGSOMRÅDEN 9 Teater, dans och musik 9 Bildkonst och form 11 Kulturarv 13 Biblioteksverksamhet 14 Litteratur 16 Film och rörlig bild 16 Folkbildning 17 Barn och unga 18 Internationellt, interregionalt och interkulturellt utbyte 19 Forskning, utveckling och utbildning 20 Kultur och digitalisering 20 Kultur och hälsa 21 Kultur och näringsliv 22 Den idéburna sektorn 23 SYFTET MED SAMVERKAN 24 KULTURPOLITISK ORGANISATION 25 Region Skåne 25 Primärkommunerna 25 STRATEGIER FÖR SAMVERKAN OCH SAMRÅD 27 Samverkan mellan Region Skåne och kommunerna 27 Samråd mellan Region Skåne och kulturlivet 27 Samverkan mellan Region Skåne och staten 28 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 29 REGIONALA VERKSAMHETER 30 05

6 KULTURPOLITISKA UTGÅNGSPUNKTER 06 Skåne är en tättbefolkad region med cirka 1,3 miljoner invånare. Utöver våra stora städer finns 250 tätorter av varierande storlek och Skåne har fler tätorter i förhållande till sin areal än någon annan region i Sverige. Detta ger basen för ett stort och tillgängligt kulturutbud. Kulturarvet är rikt och påminner om att Skåne, med tre sidor öppna mot havet, under historiens gång alltid varit en plats där kulturer mötts och blandats. Var femte skåning har sina rötter i en annan kultur än den traditionellt skandinaviska. Skåne är också en del av Öresundsregionen som är Nordens största och mest tättbefolkade storstadsområde med cirka 3,6 miljoner människor varav en tredjedel bor i Skåne. Den regionala kulturpolitiken ska ha tydligt medborgarfokus och engagerar sig i det regionala och lokala kultur - livets betydelse för den regionala utvecklingen. De regionala prioriteringarna syftar till att stärka alla delarna i den kulturella infrastrukturen, såväl producent- och arrangörsledet som arenorna för det egna skapandet. Ambitionerna inom de olika utvecklingsområdena i kulturplanen utgår från de kulturpolitiska prioriteringar som finns på nationell, regional och lokal nivå. Där de sammanfaller blir det naturligt att göra gemensamma satsningar för att skapa den utvecklingskraft som är syftet med samverkansmodellen. Att utveckla kulturens infrastruktur är att utveckla dess delar, men också förbindelsen mellan delarna. En av kulturnämndens viktigaste uppgifter är att skapa en väl fungerande kulturell infrastruktur där erfarenheter kan bytas, kompetens överföras och upplevelser spridas. Det lokala kulturlivet säkrar att medborgarna ges möjlighet att organisera sig utifrån intresse och därigenom få möjlighet att möta olika kulturella utryck. Människors engagemang och skapande förmåga är förutsättningen för ett rikt kulturliv där yttrandefrihet råder och bidrar till att kulturen blir en positiv kraft i samhället för demokratins utveckling. Det lokala kulturlivets idéburna organisationer engagerar och omfattar kulturskapare, såväl professionella som amatörer. Dessa utgör nödvändiga delar av ett rikt kulturliv tillsammans och var för sig. Att åstadkomma samverkan och ett kulturellt flöde mellan regionens institutioner, föreningar och medborgare ställer krav på öppenhet och förnyelse. Att ingå i en levande kulturell infrastruktur är att låta sig påverkas. Nationella kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå de nationella kulturpolitiska målen ska kulturpolitiken främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur Regional kulturpolitisk vision, mål, inriktning och prioriteringar Kulturpolitisk vision Region Skånes kulturpolitik ska bidra till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat av humanistiska värderingar och intresse för gårdagens, dagens och morgondagens mångfald av uttryck. Kulturen ska upplevas som en kraft som skapar social gemenskap och bidrar till individens och samhällets utveckling och välfärd. Skåne ska framstå som en stark, öppen och innovativ kulturregion. Skåne ska vara en tillåtande och inkluderande region där alla känner sig välkomna. Kulturen ska vara en viktig och naturlig del av samhällets utveckling och människors vardag. Strategisk inriktning Region Skånes vision är Livskvalitet i världsklass. Det är Region Skånes uppfattning att ökat deltagande i kulturlivet bidrar till medborgarnas välbefinnande och regionens utveckling. Region Skånes kulturpolitiska ansvar är att göra kulturupplevelser tillgängliga i hela regionen för så många invånare och besökande som möjligt. Kulturen ska vara livskraftig i alla delar av Skåne och bidra till att ge människor hög livskvalitet oavsett ålder, kön, sexuell läggning, könsidentitet/ könsuttryck, funktionsförmåga, trosuppfattning och etnisk tillhörighet. Mångfalden i Skåne ska bejakas

7 och ge avtryck i Öresundsregionen, nationellt och internationellt. Förutsättningarna för eget skapande ska vara goda. Ett kulturliv präglat av öppenhet, jämställdhet och mångfald har stor betydelse för Skånes tillväxt och attraktionskraft. Frågor som integration, folkhälsa och livskvalitet blir allt viktigare. Ett rikt kulturliv, omsorg om natur och kulturarv, ett aktivt miljöarbete och folkhälsoarbete är alla komponenter i den regionala utvecklingen. Starka kulturinstitutioner med ett öppet förhållningssätt till omvärlden vitaliserar kulturlivet i stort. En långsiktigt hållbar samhällsstruktur med starkt föreningsliv och stort ideellt engagemang utgör ett kitt i samhällsbygget. Mötesplatser, tillgänglighet, samverkan mellan olika politikområden kan vara verktyg för att med kulturpolitikens hjälp bidra till Skånes bärkraft och balans. Genom att initiera, samordna och sätta kulturfrågorna på dagordningen ska Region Skåne främja kulturen som utvecklingsfaktor i alla delar av samhället. Insikten om kulturens betydelse ska göra kulturpolitiken till ett högt prioriterat politikområde i hela Skåne. Konstnärens och det konstnärliga uttryckets frihet ska värnas och stödjas också när det utmanar och provocerar rådande normer. Detta är en förutsättning för en dynamisk utveckling av hela kultursektorn. I det sammanhanget är principen om armlängds avstånd mellan politik och kulturliv grundläggande. Mål De regionala kulturpolitiska målen utgår från två perspektiv: verksamhets- och medborgarperspektivet. Skåne har ett rikt konst- och kulturliv av hög kvalitet med både bredd och spets. Alla har möjlighet att ta del av Skånes kulturliv och kulturupplevelser. Region Skåne ska verka för ett ökat kulturutbud av hög kvalitet i Skånes olika kommuner och delregioner samt på olika sätt bidra till att kultur är tillgänglig i hela regionen. Detta förutsätter en väl fungerande infrastruktur och ett flöde mellan olika kulturella verksamheter. Fler ska oavsett individuella och geografiska förutsättningar ha tillgång till ett brett och varierat utbud. Kanaler för påverkan, en ökad brukardialog samt bättre möjligheter till eget skapande ska utvecklas. Dialogen kring tillgänglighet och delaktighet bör utvecklas mellan kommuner och institutioner. Kulturpolitiska prioriteringar För att nå de kulturpolitiska målen gör Region Skåne följande kulturpolitiska prioriteringar: Stärkt kulturell infrastruktur Med stärkt kulturell infrastruktur menas att utveckla kulturens delar och förbindelsen mellan dem så att de blir resurser för varandra. Förbättrade villkor för konstnärligt skapande Med förbättrade villkor för konstnärligt skapande menas att finansiering, organisatoriska strukturer och möjligheterna till kompetensutveckling ska underlätta för professionella kulturskapare att verka och livnära sig på konst och kultur. Möjligheterna att bedriva yrkesarbete i hela Öresundsregionen är en viktig aspekt av villkoren för konstnärligt skapande i Skåne. En annan viktig aspekt är att de verksamheter som Region Skåne finansierar tillämpar kollektivavtal eller motsvarande branschvillkor. Bidragsmottagare med utställningsverksamhet förutsätts tillämpa MU-avtal (Medverkans- och Utställningsersättning). Utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga Med utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga menas att kulturnämnden utifrån barnkonventionen och barns rätt till kultur ska stimulera former för lokal utveckling av barn- och ungdomskultur, främja dialogen mellan skola, kulturliv och forskning samt verka för kunskapsuppbyggnad kring barn- och ungdomskultur. Ökad tillgång och tillgänglighet till kulturlivet Med ökad tillgång och tillgänglighet menas att kulturlivet ska vara tillgängligt och nyttjas av fler invånare och besökande. Aspekter som spelar in är exempelvis geografiskt avstånd, individens förutsättningar, den fysiska miljön, information, distributionskanaler, etc. Ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden/politikområden Med ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden/politikområden menas att kulturens roll inom till exempel vården, skolan, näringslivet och stadsplaneringen ska lyftas och utvecklas tillsammans med de aktörer som ansvarar för utvecklingen av dessa områden. 07

8 Stimulans av kulturdriven näringslivsutveckling Med stimulans av kulturdriven näringslivsutveckling menas att förutsättningarna för aktörer inom kulturella och kreativa näringar ska förbättras genom samarbete över sektorsgränser för att stärka de lokala stödstrukturerna för dessa branscher. Det innebär också insatser för att öka innovationskraften genom att stimulera till samarbeten och mötesplatser mellan kulturlivets aktörer och näringslivets företrädare. Stimulans av det interregionala, internationella och interkulturella samarbetet Med stimulans av det interregionala, internationella och interkulturella samarbetet menas att det ska skapas resurser och kompetens för ett ökat kulturellt utbyte över både Skånes och kulturens gränser. Minoritetslagstiftningen ska beaktas. Stärkt dialog inom kultursektorn Med stärkt dialog inom kultursektorn menas att dialogen mellan kommunerna, institutionerna, den fria sektorn och civilsamhället ska hitta tydliga och ändamålsenliga former för att utveckla verksamheten genom att utnyttja de gemensamma resurserna bättre. Stärkt kunskapsutveckling och forskning Med stärkt kunskapsutveckling och forskning menas en starkare koppling mellan forskningen och såväl de kulturpolitiska prioriteringarna som den kulturella verksamheten. 08

9 UTVECKLINGSOMRÅDEN Ett antal utvecklingsområden har identifierats utifrån de kulturpolitiska utgångspunkterna och resultatet av samverkansprocessen. De regionala kulturpolitiska prioriteringarna har varit den centrala utgångspunkten för dialogen om kulturplanen med kommunerna och kulturlivet samt när resultatet av dialogerna bearbetats. Prioriteringarna slår igenom i olika grad inom olika utvecklingsområden. Teater, dans och musik Skåne har en utvecklad infrastruktur på teater-, dansoch musikområdet med institutioner, fria grupper, enskilda kulturskapare och arrangörer. Tillsammans står dessa aktörer för ett omfattande och varierat utbud av föreställningar och konserter i hela regionen. Här finns ett antal konstnärliga utbildningar vid teateroch musikhögskolorna, folkhögskolor med mera samt forskning inom scenkonstområdet vid universitet och högskola. Institutionerna på scenkonstområdet ska bevara och levandegöra ett kulturarv, svara för kunskap, konstnärlig kvalitet, förnyelse och utveckling. Institutionerna garanterar en kontinuitet i utbudet inom respektive konstområde och kan i kraft av sin identitet och legitimitet locka såväl nationella som internationella konstutövare till regionen. De står också för en betydande del av arbetsmarknaden för professionella kulturarbetare. Region Skåne är huvudman för tre av sju scenkonstinstitutioner: Malmö Opera och Musikteater, Skånes Dansteater och Musik i Skåne. Symfoniorkestrar och stadsteatrar med egen ensemble finns i såväl Malmö som Helsingborg. De fria grupperna är en viktig del av kulturlivet och bidrar till mångfald och konstnärlig förnyelse. I regionen finns ett stort antal fria teater-, dans- och musikgrupper som är pådrivande när det gäller att nå ut med produktioner till barn och ungdomar. Deras föreställningar produceras oftast för turné och når därmed en betydande del av Skånes barn och unga. Ett antal scenkonstgrupper med avancerad estetik och experimentellt inriktad tvärkonstnärlig verksamhet finns i Malmö. Ett nära förhållande mellan de fria scenerna och högskolornas utbildning och forskning bidrar till uppmärksammad utveckling och förnyelse av scenkonsten. I Malmö finns också flera fria gästspelscener, som Dansstationen och Inkonst. Riksteatern Skåne är med sina medlemsföreningar runtom i Skåne en viktig aktör för att sprida scenkonst och kommer framöver att öka sitt samarbete med Teatercentrum Södra regionen och Danscentrum Syd. Fristående musikarrangörer och fria musikgrupper står för en viktig del av det professionella musiklivet i regionen, med ett kvalitativt utbud inom olika genrer. Många kulturarbetare bor i regionen, inte minst frilansande musiker, som har en stor arbetsmarknad genom närheten till Danmark och övriga Europa. Utveckling Scenkonstens starka ställning i Skåne ska värnas och utvecklas. Institutionerna ska ha möjlighet att fortsätta sitt konstnärliga utvecklingsarbete inom ramen för sina uppdrag. Samtidigt ska det fria scenkonstlivet och de professionella kulturskaparna få bättre villkor för att producera teater, dans och musik av hög kvalitet och göra den tillgänglig i hela regionen. Tillgänglighet En av scenkonstens stora utmaningar är att utbudet av professionell teater, dans och musik ska bli en angelägenhet för fler människor, oavsett kön, ålder, bostadsort, funktionsförmåga eller etnisk och kulturell bakgrund. Det handlar dels om att nå nya publikgrupper, dels om att öka engagemanget och delaktigheten i kulturlivet. Det är därför en fortsatt prioriterad uppgift att främja institutionernas och de fria gruppernas arbete för att fler ska delta. Den kunskap och erfarenhet om publikdialog som byggts upp hos flera av scenkonstens aktörer i Skåne ska tas tillvara och ett kulturpedagogiskt arbete inom teater, dans och musik utvecklas. Kollektivtrafiken är viktig för att scenkonsten ska vara tillgänglig. Möjligheterna att ta sig till regionens kulturinstitutioner både scenkonstinstitutioner och museer med hjälp av kollektivtrafiken har kartlagts. Kartläggningen är underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet. Regionerna Skåne, Kronoberg och Blekinge håller på att bygga upp ett samarbete kring tillgänglighet genom kollektivtrafik. Nya modeller för att nå ut med föreställningar och konserter ska undersökas de kommande åren. De lokala arrangörerna har en avgörande betydelse för ett brett och varierat utbud av teater, dans och 09

10 10 musik i hela regionen. Från och med 2012 har Riksteatern Skåne, Teatercentrum Södra regionen och Danscentrum Syd etablerat ett samarbete inom ramen för ett så kallat resurscentrum. Syftet är att öka samarbetet mellan producenter och arrangörer, stärka infrastrukturen inom det fria dans- och teaterområdet, stärka arrangörsledet samt underlätta för arrangörer att ta emot turnerande föreställningar inom scenkonstområdet. Under kommer utvecklingsarbetet inom ramen för resurscentrum att fördjupas. Det ska ske genom exempelvis administrativt stöd till producenter av kultur, genom att föreställningar blir tillgängliga via digitala medier samt genom att utveckla residens i samarbete med kommunerna. Malmö Symfoniorkester kommer i samarbete med Musik i Syd att pröva nya turnéformer utanför Malmö. Musik i Syd fortsätter att utforska delvis nya former för att nå ut med konsertupplevelser i hela regionen, bland annat på orter där det idag inte finns ett fungerande arrangörsnätverk. Även Malmö Opera och Skånes Dansteater fortsätter att utveckla den regionala turnéverksamheten i syfte att fler ska få tillgång till opera/musikteater respektive samtida dans. Barn och unga Riksteatern Skåne fördelar på Region Skånes uppdrag arrangörsstöd och subventioner till förskolor, skolor och arrangörer för inköp av teater- och dansföreställningar så att barn och unga får uppleva scenkonst. Kriterierna för subventioner behöver ses över och förtydligas för att bättre möta behoven hos arrangörer och skolor. Möjligheterna att utöka subventionerna till att i högre grad även omfatta gymnasieskolan samt nya och i synnerhet unga arrangörer bör prövas. Scenkonstbiennalen bibu.se är en nationell mötesplats som bidrar till utveckling och förnyelse av scenkonst för barn och unga. Biennalens syfte är bland annat att synliggöra, utveckla och stärka positionerna för den scenkonst som speciellt riktar sig till en ung publik. Inför 2014 års biennal ska möjligheterna utredas att säkra finansieringen och en fortsatt utveckling av biennalen. Infrastruktur dans För att stärka utvecklingen av dans och dess möjligheter att nå ut i regionen behöver dansens infrastruktur utvecklas. Samarbetet inom resurscentrum för scenkonst och danskonsulentverksamheten där, är ett led i detta arbete liksom de samverkansformer som finns mellan institution och fria dansaktörer. Dessutom behöver strukturerna för dansens utveckling ses över. De som utbildar sig inom dans söker sig till andra delar av landet eller till andra länder med danshögskolor. Därför behövs mer forskning och utveckling inom dans och där erfarenheter från andra konstområden tas tillvara. Likabehandling jämställdhet och mångfald En viktig utvecklingsfråga för scenkonsten handlar om att ta fram metoder som främjar likabehandling i förhållande till tillgänglighet, genus samt kulturell och etnisk mångfald. Det finns ett stort behov av att öka jämställdheten inom scenkonsten, i synnerhet på musikområdet. Region Skåne vill verka för en långsiktig utveckling mot en mer jämställd scenkonstbransch genom villkor för bidrag, kompetensutvecklings- och uppföljningsinsatser. På samma sätt krävs insatser för att främja det mångkulturella samhällets uttrycksformer så att mångfalden speglas i scenkonstinstitutionernas och det fria scenkonstlivets utbud, repertoar och publik. Villkor för konstnärligt skapande Många kulturarbetare i Öresundsregionen arbetar på båda sidor sundet och drabbas därmed av de problem som uppstår med olika skatte- och socialförsäkringssystem, a-kassetillhörighet med mera. Det är därför fortsatt viktigt att genom samarbete och opinionsbildning verka för att undanröja gränshinder. Det finns ett behov av ökat samspel dels mellan kommun, region och stat, dels mellan olika politikområden (till exempel arbetsmarknad, näringsliv, utbildning) för att stärka grunden för professionell konstnärlig verksamhet inom alla konstområden och därigenom förbättra kulturskaparnas möjligheter att verka i regionen. Det kan till exempel handla om en gemensam syn på att kollektivavtal eller mot svarande branschvillkor ska tillämpas och är ett krav som Region Skåne ställer på dem som får verksamhetsbidrag. Förutsättningarna för konstnärligt skapande är också beroende av möjligheter till kompetensutveckling. Därför är det viktigt att beakta behovet av kompetensutveckling på lång sikt för att förbättra kulturskaparnas villkor. Samverkan Samverkan och dialog mellan institutioner/producenter, arrangörer och kommuner kring turnéer/regional verksamhet behöver förbättras ytterligare. Det nära samarbete som institutionerna har både administrativt och konstnärligt ska stärkas. En struktur införs för gemensamma överläggningar mellan Region Skåne och kommunerna kring de samfinansierade scenkonstinstitutionerna. De regionala respektive lokala uppdragen förtydligas. Samrådsformerna

11 mellan regionen och den fria scenkonsten utvecklas, liknande det kollegium som redan finns för de sju scenkonstinstitutionerna i Skåne. Samverkan mellan scenkonstens aktörer och forskningen vid universitet och högskolor bör förstärkas, bland annat inom det kulturpedagogiska fältet. Samverkan med andra samhällsområden, till exempel näringsliv, skola, vård och omsorg har också bäring på scenkonstens utveckling. Inom ramen för utvecklingsarbetet kring kulturella och kreativa näringar i regionen är det angeläget att beakta scenkonstbranschens särskilda villkor. Det finns ett omfattande internationellt utbyte och samarbete inom scenkonsten, med turnéer, gästspel och festivaler. För scenkonstens fortsatta utveckling i Skåne är det viktigt att stödja uppbyggnad och medverkan i internationella nätverk, utveckling av partnerskap för att utveckla EU-projekt samt kompetens-, metod- och erfarenhetsutbyte med parter i andra länder. Konstnärlig utveckling Den konstnärliga utvecklingen av kärnverksamheten är en förutsättning för att utvecklingsområden som tillgänglighet, likabehandling och samverkan ska vara giltiga. Region Skåne ställer krav på att de institutioner och fria grupper som får regionalt stöd bedriver konstnärligt utvecklingsarbete, vilket bland annat sker genom framförandet av nyskrivna verk, hustonsättare, residens, mentorskap med mera. Gränsöverskridande projekt och produktioner, som blandar olika konstformer i nya uttryck och format ska fortsatt främjas. Medverkan i internationella nätverk och internationella utbyten stimuleras. Region Skåne vill verka för ökat deltagande i kulturlivet öka tillgängligheten till institutionernas och den fria scenkonstens verksamheter stimulera konstnärlig fördjupning och utveckling främja samverkan mellan institutioner, den fria scenkonsten och kommunerna stärka arrangörsledet och bland annat utveckla och tydliggöra arrangörsstöd och subventionsmodeller samt främja dialogen mellan producent- och arrangörsled stärka kopplingen mellan scenkonstaktörerna och forskningen, bland annat inom det kulturpedagogiska fältet främja och utveckla det internationella utbytet och samarbetet på scenkonstområdet Bildkonst och form Skåne har ett stort utbud av bildkonst och form genom institutioner, museer, fria aktörer, enskilda kulturskapare och organisationer. Tillsammans står dessa aktörer för ett omfattande och varierat utbud i hela regionen - med sin verksamhet och sina stora samlingar av bildkonst, foto, konsthantverk och design. Region Skånes kulturnämnd har genom förstärkta och nya verksamhetsbidrag fått en tydligare relation till operativa aktörer för dialog och gemensamt utvecklingsarbete. Dessa nyckelaktörer är en förutsättning för fortsatt utvecklingsarbete av infrastrukturen inom området. Verksamheter som har förstärkts är konstnärliga kollektivverkstäder, institutioner, fria grupper, främjandeorganisationer, centrumbildningar samt olika nätverk. Skåne är en stark bildkonst- och formregion med verksamheter som också är uppmärksammade nationellt och internationellt. Inriktningen mot samtidskonst är tydlig. I Skåne finns ett flertal institutioner och kommunala konsthallar, flera av dessa är bland de största i landet. I Skåne finns också en mångfald privata aktörer som gallerier och curators- och konstnärsdrivna utställningsrum inriktade på internationellt utställningsarbete och bildkonst-performance. I Sverige finns ett flertal konstorganisationer som på olika sätt stödjer och arbetar för konstnärers arbetsoch upphovsrättsliga behov. Konstorganisationer med regionalt verksamhetsbidrag är Konstnärscentrum Syd och Konsthantverkcentrum Skåne. Det finns även ett antal konstfrämjande organisationer i landet såsom Konstfrämjandet, vars avdelning i Skåne har regionalt verksamhetsbidrag, och Sveriges konstföreningar, vars förbundskansli finns i Skåne. Utbildningsmöjligheter finns på både förberedandeoch universitetsnivå. Lunds universitet har sedan 2010 rätt att utfärda konstnärlig examen på forskarnivå. I Skåne finns ett stort antal yrkesverksamma konstnärer, närheten till kontinenten gör att många konstnärer väljer att bosätta sig här och ha regionen som bas för sitt professionella utövande. Utveckling Bild- och formkonstens ställning i Skåne ska värnas och utvecklas med en helhetssyn på konsten och dess relation till det övriga samhället. Det handlar både om att säkra institutionernas möjligheter att bedriva 11

12 12 ett långsiktigt konstnärligt utvecklingsarbete inom ramen för sina uppdrag men också om att ge professionella kulturskapare bättre förutsättningar att skapa bildkonst och form av hög kvalitet i hela regionen och göra den tillgänglig. Ledord för den fortsatta utvecklingen på bildkonst- och formområdet är tillgänglighet, förnyelse, kvalitet, likabehandling och mångfald. I utvecklingsarbetet med infrastrukturen ingår att bredda intresset för bildkonst och form, stärka konstens ställning och främja samarbetet mellan utövare, institutioner och andra aktörer. Under 2012 har ett antal förstudier genomförts. Dessa ligger till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Tillgänglighet och samverkan Tillgängligheten till institutionernas och den fria bildkonstens verksamheter ska öka genom samverkan med konstfrämjande verksamheter. Samverkan mellan institutioner, den fria bildkonsten och kommunerna ska utvecklas och samverkan mellan konst, konstförmedling och civilsamhälle ska förstärkas. Syftet är att stärka, främja och utveckla konsten regionalt och verka för att det regionala kulturlivet speglar dagens samhälle när det gäller såväl utbud och publik som konstlivets utövare. Samverkan med andra samhällsområden, till exempel näringsliv, skola, vård och omsorg har också bäring på bildkonst- och formområdets utveckling. Inom ramen för utvecklingsarbetet kring kulturella och kreativa näringar i regionen är det angeläget att beakta bildkonst- och formområdets särskilda villkor. Barn och unga Det gäller också att hitta vägar för konsten in i förskola, skola och högskola, att stärka konstnärer som söker sig till skolan och lärare som söker sig till konsten gjordes en analys av det konstpedagogiska fältet i Skåne. Den ligger till grund för kulturnämndens fortsatta satsningar på konstpedagogik genom regionala uppdrag för konstinstitutioner. Strategiskt publikarbete Genom stöd till och samverkan med nätverk för strategiskt publikarbete på regional, nationell och nordisk nivå, utvecklas dialogen med befintliga och nya publikgrupper och därmed kunskapen och intresset för samtidskonst, konsthantverk, form och design. Konstnärlig utveckling Region Skåne ställer krav på att de institutioner och fria aktörer som får regionalt stöd bedriver konstnärligt utvecklingsarbete. Gränsöverskridande projekt som blandar olika konstformer i nya uttryck och format ska fortsatt främjas. Medverkan i internationella nätverk och internationella utbyten stimuleras. Genom att verka för ökad kunskap kring det vidgade designbegreppet synliggörs att området har utvidgats från att tidigare vanligtvis ha förknippats med bruks- och inredningsföremål, konsthantverk och grafisk formgivning till att även omfatta områden som samhällsbyggnad, stadsutveckling och hållbarhetsfrågor. Villkor för konstnärligt skapande MU (Medverkans- och Utställningsersättning) är samlingsnamnet för det statliga ramavtal för konstnärers medverkan och ersättning vid utställning som började gälla den 1 januari Implementering av MU-avtalet ska ske genom informations- och utbildningsinsatser och från och med 2013 genom villkor för verksamhetsbidrag. Informations- och utbildningsinsatser ska lyfta betydelsen av konst i offentliga rum och miljöer även utifrån ett samhällsbyggnads- och stadsutvecklingsperspektiv. Metoder ska tas fram för hur Region Skåne kan stödja kommunerna i arbetet med offentlig konst. MU-avtalet och 1 % - rekommendationen är två centrala frågor för att förbättra villkoren för konstnärligt skapande. Forskning och utveckling Publika verksamheter ska få en bättre kunskapsbas genom aktuell forskning inom exempelvis kommunikation, konstpedagogik och marknadsföring. Kulturnämndens ska genom kompetens- och kunskapsutbyten fortsatt utveckla relationerna med universitet och högskola liksom mötet mellan konst- och kulturpolitik. Kompetensutveckling är en förutsättning för konstnärlig utveckling och förnyelse och konferenser och samrådsträffar ger möjligheter till kunskapsutbyte. Region Skåne vill verka för att en samordnande resursplattform för bild- och formkonsten etableras förbättra villkoren för konstnärligt skapande genom att verka för att MU-avtalet tillämpas och att 1 % -rekommendationen vid nybyggnation gällande konstnärlig gestaltning tillämpas verka för ökad kunskap kring det vidgade designbegreppet stärka mötet mellan konst, kreativa näringar och näringsliv främja internationellt utbyte och samarbete stimulera konstnärlig utveckling fortsätta utvecklingsarbetet inom det konstpedagogiska fältet

13 verka för att öka tillgängligheten till institutionernas och den fria bildkonstens verksamheter utveckla samverkan mellan institutioner, den fria bildkonsten och kommunerna i Skåne stärka forskningsförankringen i institutionerna, bland annat inom det konstpedagogiska fältet Kulturarv Skåne står inför stora utmaningar. En av de främsta är integrationsfrågan. Sverige är Europas tredje största asylland och huvuddelen av de asylsökande kommer till Skåne, som idag därför rymmer ett rikt och mångfacetterat kulturarv. Det är en stor utmaning för kulturarvsaktörerna att med respekt och i dialog lyfta kulturarvsfrågorna. Vi lever i ett samhälle som förändras i ett rasande tempo. Information nås genom flera olika kanaler och då fungerar de regionala kulturarvsinstitutionerna och förbunden som viktiga kunskapsbanker och mötesplatser. De är dock inte ensamma och de står inte oemotsagda. Medborgaren har en uppsjö möjligheter att skapa sig en uppfattning om det förflutna. Kulturarvssektorn har en tydlig uppgift i arbetet med integration. Det gäller i synnerhet medborgares möjligheter att bygga upp en identitet och förstå sin samtid. Det är viktigt att göra sambandet mellan det som varit och det som är begripligt. De skånska museerna, arkiven, hembygdsföreningarna och hemslöjdskonsulenterna är centrala aktörer i detta arbete. Det ger livskvalitet att människor kan förstå, känna sig delaktiga och kunna påverka sin vardag. Kulturarvssektorn kan bidra till integration genom att stärka medborgarnas kritiska tänkande och förmåga att förhålla sig till hur vi använder vår historia. Flera styrinstrument reglerar utvecklingsarbetet inom kulturarv och livsmiljö på Region Skåne. Det finns till exempel olika sektorsprogram som Grönstruktur i Skåne Strategier för en utvecklad grön struktur och Strukturbild för Skåne. Europarådets Europeiska landskapskonvention ratificerades i Sverige 2011 och är ytterligare ett viktigt dokument vars intensioner ska beaktas i samhällsplaneringen. Konventionens mål är en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen. Dessutom har de statliga aktörerna sina vägledande dokument: Tänka i tid (Riksantikvarieämbetet) och Skånes kulturmiljö profil (Länsstyrelsen i Skåne Län). Utveckling Kultur ger människor möjlighet att påverka, ifrågasätta och förändra. Kulturarvssektorn har förutsättningar att bidra i det gemensamma arbetet att skapa en hållbar utveckling. Kulturarvsinstitutionerna, hemslöjds-, hembygds- och arkivförbunden och kulturarvsföreningar är samhällsaktörer som kan medverka till en ökad social och kulturell delaktighet samt ökat inflytande som motverkar utanförskap och ohälsa. Utifrån detta preciseras det regionala uppdraget under planperioden. Region Skåne vill stödja kulturarvsinstitutionerna, hemslöjds-, hembygds- och arkivförbunden att ta en mer övergripande regional roll och bli resurser för den kommunala nivån. Detta kan ske genom ökat samarbete mellan kommunerna, civilsamhället, kunskapsnätverk och ideella krafter inom kulturarvssektorn. Region Skåne ser det som strategiskt viktigt att verka för ett ökat samarbete mellan kulturarvssektorn och övriga samhällssektorer. Kulturnämnden lägger därför särskild vikt vid att skapa förutsättningar för att kulturarvsaktörerna i sina regionala roller utifrån detta perspektiv kan förnya sina insatser inom kulturarvsområdet. Studieförbunden och folkhögskolorna har inlett ett samarbete med de regionala museerna med fokus på medborgarperspektiv. Samarbetet har resulterat i en fortsatt samverkan mellan folkbildning och regionala museer i Skåne. Denna samverkan ska fortsätta och utvecklas att gälla även andra konstområden och andra museiformer. Kulturmiljö Region Skåne vill att Landskapskonventionen och dess innebörd implementeras i samhällsplaneringen. Det regionala kulturmiljöarbetet är en viktig ingång i samhällsplaneringen. Länsstyrelsen har det statliga ansvaret medan Landsantikvarien tillsammans med de tre regionmuseerna har en särskild roll i stödet till kommunerna i arbetet med att ta fram översiktsplaner. Region Skåne samordnar sina utvecklingsresurser inom kulturturism i en styrgrupp för destinationsutveckling som spänner över flera sektorer. Det interna arbetet och omvärldsbevakningen syftar till att få bättre utväxling på ekonomiska satsningar och öka synergieffekterna mellan olika verksamhetsområden. Effekterna ökar genom styrgruppen, som tydligt visar möjligheterna till samarbete mellan kulturarvssektorn och turismnäringen, kulturella näringar, upplevelseindustri och miljöarbete. Tillgänglighet Arbetet med att göra kulturarvet tillgängligt och synligt behöver utvecklas. Det är ett demokratiskt 13

14 14 åtagande att genom fördjupade upplevelser av vårt kulturarv öka den sociala och kulturella delaktigheten. Kulturarvs- och kulturmiljösektorn är inne i ett skede av snabb teknisk utveckling. Genom att stödja projekt och verksamheter som arbetar med digital visualisering ökar förutsättningarna för fler att bli delaktiga. Digital visualisering har också ett tillgänglighetsperspektiv. Det immateriella kulturarvet har stor potential att utvecklas i en digital miljö. I Skåne finns flera exempel på kulturmiljöer med kapacitet att bli intressanta besöksmål genom visualisering. Barn och unga För våra barn och unga är det viktigt att på olika sätt kunna förstå och tolka sin samtid och sig själva. Demokrati och människors lika värde är värderingar som behöver grundläggas och befästas på flera olika sätt. Kulturarvsinstitutionerna, hemslöjds-, hembygdsoch arkivförbunden och kulturarvsföreningar kan ge barn och unga viktiga nycklar för detta. Det är prioriterat att utveckla metoder för att ge barn och unga upplevelser som stärker deras empati och demokratiska förmåga. Det kan handla om att samverka med forskningsinstitutioner och ta del av andras erfarenheter och kunskaper och förmedla egna. Det är en utmaning att nå ut med den kunskap och kompetens som finns. Den kulturpedagogiska verksamheten ska utvecklas och utnyttjas för detta. Samverkan inom kulturarvssektorn är viktig liksom att hitta andra som på olika sätt arbetar för att stärka kulturpedagogiken. Kulturarvsinstitutionerna och förbunden fungerar även som en mötesplats för till exempel konstnärer, musiker, skådespelare och pedagoger från skolor och folkbildning. Uppföljning/Forskning Region Skåne kommer under planperioden att ha fokus på verksamheternas analys av sitt utvecklingsarbete. Region Skånes måste i samarbete med andra, främst forskningsvärlden, utveckla metoder för att belysa effekter av kulturpolitiska mål och prioriteringar. Analyser av regionala satsningar har hittills baserats på kvantitativa metoder men kulturpolitiska effekter kan inte bara förstås utifrån kvantitativa data utan Region Skåne måste utveckla kunskapen om kvalitativa data. Region Skåne vill att kulturarvsaktörerna ska ge barn och unga bättre möjligheter att förstå det samhälle och den värld vi lever i att kulturarvsaktörerna ska vara tillgängliga för fler att de regionala kulturarvsförbunden och -institutionerna ska stödja de kommunala kulturarvsaktörerna att museer och kulturarvsföreningar ska samverka närmare i samhällsplanerande funktioner för att verka för en god livsmiljö att Region Skånes styrgrupp för destinationsutveckling ska tydliggöra och stärka samarbetsmöjligheterna för kulturarvssektorn med turism, kulturella näringar, upplevelseindustrin och miljösektorn Biblioteksverksamhet Folkbiblioteksverksamheten regleras i Bibliotekslagen (1996:1596) och har till uppgift att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteken ska även låna ut litteratur avgiftsfritt. Vissa grupper ska ägnas särskild uppmärksamhet, bland annat barn och unga. Även det regionala uppdraget regleras i bibliotekslagen. Regionbibliotekets uppgift är bland annat att ansvara för biblioteks- och kompetensutveckling samt att bistå folkbiblioteken med kompletterande medieförsörjning. En ny bibliotekslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2013 och kan komma att förändra delar av både folkbibliotekens och regionbibliotekens uppgifter. Förslaget innebär att den regionala biblioteksverksamheten ska främja folkbibliotekens samarbete, kunskapsutveckling och kvalitet. Skolbiblioteken regleras framförallt i skollagen (2010:800). Regional kulturplan för Skåne utgör också den lagstadgade regionala biblioteksplanen. Biblioteken är närvarande i samtliga skånska kommuner: totalt finns drygt 160 folkbibliotek i Skåne. Biblioteksverksamheten omfattar cirka 9 miljoner lån och ungefär lika många besök per år. Biblioteken är därmed viktiga för den kulturella infrastrukturen och kan ytterligare utvecklas mot kulturella noder för invånarna i Skåne. Biblioteken möjliggör inte bara konsumtion av lokal och regional kultur utan är potentiella arenor för en utvecklad delaktighet, kulturellt, digitalt och demokratiskt. Det sker stora omvärldsförändringar inom kultur, information och lärande och biblioteksservicen digitaliseras i snabb takt. En rad klassiska bibliotekstjänster liksom ett brett spektrum kulturella upplevelser erbjuds nu både fysiskt och virtuellt. Det är en grundläggande uppgift för Region Skåne att medverka till att biblioteken utvecklas i samspel med dessa förändringar.

15 Utveckling Biblioteken är nödvändiga aktörer i det skånska mångkulturella och mångfacetterade landskapet. Deras roll som öppna, fria platser dit alla känner sig välkomna bör stärkas för att de fortsatt ska kunna svara på nya vanor och livsmönster. Bibliotekens verksamhet, lokaler och tjänster bör bygga på, uppmuntra och stödja deltagande i både samhälls- och kulturliv. Tillgänglighet Att delta i kulturella processer behöver inte vara liktydigt med fysiska besök. Bibliotekens verksamhet, arbetsmetoder och miljöer bör utvecklas och bli mer mobila för att kunna möta alla medborgare och användas i ett föränderligt samhälle. Det gäller inte enbart de traditionella uppsökande verksamheterna, utan är ett ansvar för hela biblioteksverksamheten. Det krävs förbättrade eller nya arbetsmetoder för att vara närvarande i lokalsamhället utanför institutionen. Delregionernas arbete möjliggör en förbättrad resursanvändning. Här kan bokbussar och andra mobila enheter integreras på ett bättre sätt i utvecklingen. Biblioteken som kulturhus Region Skåne vill fokusera på att utveckla biblioteken som kulturhus. Bibliotekens roll och tillgänglighet som mötesplatser, fysiskt och digitalt, stärks genom ett aktivt samspel med medborgarna och lokalsamhället. Medborgaren ska kunna uppleva och avnjuta kultur, hämta information och delta i läroprocesser på plats men även själv kunna skapa konst och kultur och producera information. Verkstäder inom olika kulturoch lärandeområden bör vara ett naturligt inslag i ett modernt bibliotek/kulturhus, till exempel i samarbete med folkbildningen. Det är viktigt att professionella och amatörer inom kulturlivet får tillfälle att mötas. För att utvecklas till kulturhus behöver biblioteken också skapa kontakter med näringsliv, civilsamhälle och forskning i kommunerna. Meröppna bibliotek Det finns flera aspekter på biblioteken som lokala mötesplatser. Konkret innebär det bland annat att initiera, stödja och utveckla lokala projekt, till exempel i form av meröppna bibliotek. Ett meröppet bibliotek samspelar med moderna levnadsvanor och utnyttjar biblioteken effektivare. Biblioteket blir också mera tydligt en tillgänglig resurs för medborgarna. För att ännu fler bibliotek ska kunna ha meröppet är det viktigt att processen utvärderas och analyseras. Gemensam infrastruktur Region Skåne ska tillsammans med kommunerna arbeta för en gemensam infrastruktur för media och information i Skåne. Utvecklingen är snabb och dynamisk och går mot ett gemensamt skånskt mediebestånd, via ett antal delprojekt. Målet är att de skånska medborgarna ska ha likvärdig tillgång till media. De gemensamma resurserna tas effektivt tillvara genom medieförsörjningsplaner, tydligare ansvarsfördelning mellan den lokala, delregionala och regionala nivån och genom att stimulera samordningen mellan offentligt finansierade bibliotek. Den nationella bibliotekskartan ritas om. Behovet av samordnande, ansvarsfördelning och utvecklande insatser ökas i det nätverk som bildas av Kungliga biblioteket, Kulturrådet, region och länsbibliotek, universitets- och högskolebibliotek och folkbiblioteken. Läsfrämjande Bibliotekens arbetsuppgifter inom läsning, berättande och skrivande behöver omformuleras i skenet av utvecklingen, inte minst med anledning av litteraturutredningen, Läsandets kultur SOU 2012:65, som bland annat lyfter fram vikten av läsfrämjande åtgärder. Området berör viktiga demokrati- och yttrandefrihetsaspekter och utvecklas idag med en hög grad av delaktighet. Inte minst behövs en ny metodik inom läsfrämjande, litteraturförmedling/samtal och skapande verkstäder. En väg kan vara att utveckla nätverk mellan förlag, bokhandel och bibliotek, men också med studieförbund. Den digitala dimensionen kan också utvecklas i förmedlingsarbetet med till exempel digitala bokcirklar och i bestånd med e-böcker och annan digital media. Skolbibliotek/Barn och unga Den nya skollagen kräver nya insatser för skolbiblioteken. Ur ett regionalt perspektiv bör särskilt fokus läggas på de integrerade biblioteken. Samverkan med skolan om skolbiblioteken stimuleras genom att stödja samarbete och goda exempel. Biblioteken har en lång och gedigen statistiktradition, men statistikens roll som utvecklingsfaktor behöver utvecklas. Region Skåne vill synliggöra bibliotekens roll i den regionala kulturella infrastrukturen stimulera och utveckla metoder för att öka bibliotekens mobilitet stimulera och stödja folkbibliotekens utveckling till att bli kulturhus medverka till att det öppnas fler meröppna bibliotek och skapa förutsättningar för bibliotek som är mer aktiva i lokalsamhället stödja en ny regional mediesamverkan, för allas likvärdiga tillgång till media och information 15

16 16 stödja läsfrämjande insatser för barn och vuxna i form av samarbete mellan forskning/högskola, vård, skola och andra litterära nätverk stimulera till att utveckla relationerna och öka samverkan mellan folkbiblioteken och andra områden inom samhällslivet, bland annat med skolan Litteratur Skåne har ett gynnsamt litterärt klimat med flera nätverk och centrumbildningar kring litteratur, författare och serieskapare. Utbildningarna i skrivande och serieskapande på universitet och folkhögskolor har bidragit till att många uppmärksammade författarskap vuxit fram. Förlag, kulturtidskrifter, folkbildningen, aktörer inom film, spelutveckling och bibliotek är andra viktiga aktörer i ett skönlitterärt nätverk. För litteraturen som konstform är biblioteken jämförbara med konserthus och scener för musik och teater; en plats för mötet mellan författaren och läsaren. Biblioteken är därför en förutsättning för att utveckla litteraturen som konstform. För flertalet författare är biblioteksframträdanden och andra författar/läsarsamtal dessutom en nödvändig del av inkomsten. Utveckling Samarbete Skåne behöver flera olika arenor för litterära möten och litterärt skapande. Ett ökat samarbete mellan olika litterära aktörer kan bidra till detta författare, skånska förlag, bibliotek, bokhandlare, folkhögskolor, studieförbund men även samarbete med andra konstarter som till exempel filmen. En mångfald i former liksom den geografiska spridningen skall uppmuntras, gärna i samverkan med till exempel turism eller andra verksamheter inom regional utveckling. Region Skåne vill också utveckla de digitala möjligheterna att sprida större litterära arrangemang till exempel Internationell författarscen utanför storstäderna. Barn och unga Region Skåne ska tillsammans med organisationer och nätverk verka för att författare och serieskapare får möjlighet att öka sin pedagogiska erfarenhet och kompetens och därmed i högre grad kan få uppdrag som inspiratörer i skrivarverkstäder och workshops, framförallt för barn och unga. Detta ska ge kännedom om författare, metoder och generera framgångsrika skapande skola-projekt genom utbudsdagar riktade mot skola och bibliotek. Läsningen minskar i stora befolkningsgrupper, barn och unga läser allt sämre och gruppen föräldrar som läser högt för sina barn minskar dramatiskt. Region Skåne vill stödja ett samarbete kring läsfrämjande. Ett sätt att främja litteraturen kan vara att lyfta fram den i nya sammanhang, till exempel i samarbete med idrottsföreningar och via dataspel. En väg till läsande även för vuxna kan vara läsfrämjande åtgärder som kopplas till det vidgade textbegreppet, det vill säga förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Det är viktigt att läsaren är delaktig och i centrum läsarsamtal och samtal om läsning är exempel på detta. Villkor för konstnärligt skapande Det är viktigt att både barn och vuxna får möta författarskap och seriekonst på sina hemspråk, för att känna sig delaktiga och för att deras språk ska utvecklas. Region Skåne vill främja vidgad kännedom om regionens litterära mångfald genom att lyfta fram författare som skriver på sitt modersmål. Fristad Region Skåne ska utveckla den kompetens och samordning som gör det möjligt för Skåne att bli en region där fristadsförfattare utgör ett inslag inte bara i stora kommuner utan även i mindre. Region Skåne vill stödja utvecklingen av litterära mötesplatser och deras arrangörer och därigenom framväxten av litterära scener, festivaler och mötesplatser i alla delar av Skåne stimulera till möten mellan barn, författare/serieskapare och pedagoger och andra konstarter stödja läsfrämjande insatser för barn och unga i möten med andra konstområden, men också andra områden inom samhällslivet verka för att barn och vuxna ska kunna möta författarskap på sitt modersmål och de nationella minoritetsspråken samt författare från olika delar av världen verka för att kunskapen om fristadsprogrammet ökar och att antalet fristadsförfattare ökar inom regionen Film och rörlig bild Filmverksamheten i Skåne är rik och mångfacetterad. Den rymmer såväl filmpedagogisk verksamhet i skolor och studieförbund som kontinuerliga kvalitetsfilmvisningar och internationella filmfestivaler, såväl talangutveckling inom film och transmedia som pro-

17 fessionell produktion av kort- och dokumentärfilm, TV-serier och långfilmer. Flertalet av Skånes runt 150 bolag och 300 filmarbetare försörjer sig växelvis på olika uppdrag inom beställningsfilm, reklam, tillfälliga frilansuppdrag för TV och långfilm samt arbete med egna, konstnärliga projekt. Ett tiotal bolag har erfarenhet av långfilmsproduktion för biograf och ytterligare en handfull levererar kontinuerligt program till TV. Digitaliseringen av biografer, nya visningsfönster som till exempel mobiltelefoner och internet, bidrar till nytt innehåll, nya visuella berättelser och uttryck. Tack vare ny teknik demokratiseras möjligheten att skapa film och kostnaderna för produktionen kan hållas relativt låga. Detta gör också att tillgängligheten blir större och fler får möjlighet att se och uppleva film, men även det egna skapandet stimuleras. Idag är 25 av 35 biografer i Skåne digitala. Region Skåne är huvudman för det regionala resursoch produktionscentret Film i Skåne. Utveckling Tillgängligheten till teknik och kompetens, fortbildning och experimentytor, visningsarenor och mötesplatser behöver ständigt utvecklas i takt med en förändrad omvärld. Det är betydelsefullt att vidareutveckla strukturer och arenor, inte minst filmfestivalerna, även för professionella filmaktörer och publik i syfte att skapa ett dynamiskt och gynnsamt klimat för filmkonsten i Skåne. Förbättrade villkor för konstnärligt skapande Infrastrukturen kring film/rörlig bild/crossmedia ska stärkas genom att lokala, regionala och nationella resurser samspelar kring filmens utveckling i Skåne. Flera nyckelaktörer verkar regionalt för att förbättra villkoren för filmkonstnärligt skapande och stärka området crossmedia. Det sker en stark tillväxt av unga filmtalanger i Skåne, med hjälp av nyckelaktörer som verkar för att filmen och dess professioner kan utvecklas. Flödet mellan ung talangutveckling, det semiprofessionella och professionella fältet är centralt för filmens framtid i regionen och måste kontinuerligt stimuleras. Nya deltagarkulturer uppstår spontant bland barn och unga och flera berör film och rörlig bild, framförallt inom crossmedia. För att stimulera detta behöver de unga erbjudas möjligheter till filmskapande. Det behövs växthusverksamhet och talangutveckling. Biblioteken som alltmer blir kulturella och sociala mötesplatser kan också bidra till att möta dessa behov. Folkhögskolorna, högskolorna och universiteten är viktiga nyckelaktörer för de ungas skapande och för deras möjligheter att fördjupa sig inom film och rörlig bild. Internationellt Det finns många tillfällen att ta del av filmkulturen i Skåne, till exempel olika festivaler och visningsfönster. Samtidigt pågår mycket samarbete inom filmområdet, både regionalt och internationellt. Inom Öresundsregionen och Norden finns exempelvis redan flera samarbeten som bör stimuleras att ytterligare bredda sin verksamhet till förmån för ett ännu bättre utbud, ökad kompetens och fruktbart utbyte. Lokal infrastruktur För att få en lokal hållbar utveckling av området behöver de lokala intressenterna och resurserna inventeras och stimuleras i samråd och dialog med de regionala resurserna. Att hitta hållbara modeller, metoder och fortsätta med strategiskt utvecklingsarbete utifrån lokala förutsättningar är av största vikt för en regional utveckling av film och rörlig bild. Region Skåne vill stärka infrastrukturen kring film, rörlig bild och crossmedia, bland annat genom att skapa arenor för möten mellan filmaktörer i Skåne fortsätta att främja talangutvecklingen i Skåne för att säkra kopplingarna mellan barn- och ungdomsverksamhet och den professionella verksamheten satsa på eget skapande och visning av film för barn och unga stimulera till att det regionala filmområdet verkar i samspel med en global arena verka för att stärka lokal infrastruktur som ökar delaktigheten kring film och rörlig bild Folkbildning Studieförbund och folkhögskolor har till syfte att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. De bidrar till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, liksom till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildningsoch utbildningsnivån i samhället. Syftet är också att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Studieförbunden bidrar till att skapa ett rikt och varierat kulturliv för invånarna i Skåne. Samtliga landets tio studieförbund är verksamma i Skåne. 17

18 Varje studieförbund har sin egen profil och ideologi med basen i de anslutna medlemsorganisationerna. Region Skåne ger årligen bidrag till studieförbunden till stöd för de regionala uppgifter som avser utveckling, infrastruktur med mera. Studieförbunden är viktiga aktörer i det lokala kulturlivet och bidrar med bland annat kompetens, breda nätverk och kontakter. I Skåne finns 17 folkhögskolor, varav flera har en kulturell profil. De utgör en viktig lokal tillväxtfaktor och är en självklar del i den kulturella näringskedjan för både bildning och kulturell utveckling. Utveckling Intresset för att delta i studieförbundens kulturverksamheter är stort. De estetiska ämnesområdena konst, musik och media står för en väsentlig del av studieförbundens verksamhet. Barn och unga Mycket kulturell verksamhet för barn och unga vänder sig till barn upp till 12 år. Studieförbunden bedriver en omfattande musikverksamhet, men även annan kulturverksamhet för ungdomar år. Region Skåne ser det som en viktig uppgift att se till att denna verksamhet synliggörs och utvecklas. Samverkan Studieförbunden och folkhögskolorna samverkar med bland annat de regionala museerna när det gäller medborgarperspektivet och i att utveckla biblioteken som kulturhus. Denna samverkan ska fortsatt stimuleras. Region Skåne vill öka synligheten av och samspelet med studieförbunden. Studieförbunden, Lunds universitet och Region Skåne utvecklar tillsammans ett system för att utvärdera kvaliteten i arbetet. Region Skåne har också nyligen börjat utveckla nya samverkansformer med folkhögskolesektorn i Skåne. Flera kommuner i Skåne vill undersöka möjligheten att skapa gemensamma riktlinjer och lika/liknande system för att fördela studieförbundsbidrag. Detta är ett utvecklingsarbete som sker i samråd med studieförbunden och kommunerna. Region Skåne har initierat nätverk mellan kommunala och regionala kulturtjänstemän i syfte stärka och utveckla studieförbundsområdet. Målet är att stärka studieförbundens roll och öka möjligheterna att samverka kring bidragshanteringen, både kommuner emellan och mellan kommunerna och Region Skåne. Att allt mer information och tjänster förmedlas via Internet skapar digitala klyftor. Det livslånga lärandet är viktigt för alla medborgare och folkbildningens roll i det frivilliga lärandet är centralt. Initiativ för att skapa digital delaktighet kräver dock samspel mellan många aktörer, inte minst folkbildning och bibliotek. Region Skåne vill särskilt stimulera studieförbundens arbete med unga stärka förutsättningarna för samverkan mellan folkbildningen och övriga aktörer stimulera interkommunal samverkan mellan studieförbunden och kommunerna Barn och unga I Skåne är cirka en tredjedel av befolkningen under 25 år. Det är en grupp vars kulturella behov och rättigheter uppmärksammas nationellt, regionalt och lokalt. Barns och ungas kulturvanor är idag nära förbundna med deras medievanor. Gränsen mellan kultur, medier och olika livsstilar är flytande. Bland annat ny teknik har möjliggjort att barn och unga konsumerar och producerar kultur på nya sätt. Nationella utredningar visar att villkoren för barn och unga att själva utöva kultur och graden av offentliga satsningar inom gruppen skiljer sig väsentligt åt. I vissa sammanhang delas kategorin därför in i åldersgrupperna barn (0 12 år), unga (13 18 år) och unga vuxna (19 25 år) där de yngre grupperna ofta prioriteras. Kunskapen om skillnaderna mellan de olika åldersgruppernas vanor och behov behöver öka. I detta dokument inkluderas dock unga vuxna i begreppet unga. Studieförbundens verksamhet är en betydelsefull arena för ung kultur men statistik visar att det behövs ett skarpare genusperspektiv för att säkra tjejers kulturutövande gjordes en undersökning i Skåne om kulturvanor. Den visar att gruppen år är uttalat kulturaktiv och att det ofta handlar om skapande och/eller kulturutövande inom områden som kulturnämnden traditionellt inte stödjer. Situationen för unga och deras delaktighet och tillgång till kultur bör betonas och har särskilt lyfts i kulturnämndens överläggningar med Skånes kommuner inom ramen för kulturplanearbetet. Det är främst via olika kommunala verksamheter som barn och unga möter den organiserade kulturen. I de flesta kommuner är kulturskola, bibliotek och folk- 18

19 bildning viktiga plattformar för detta. Genom samarbete över kommungränser och i regionala nätverk kan lokal kulturutveckling för barn och unga stärkas. Skapande skola, skolbiblioteksfrågor, kulturskolorna och kommunala kulturgarantier är några samarbetsområden. Samtliga kommuner i Skåne har använt Skapande skolamedel men inte alla skolor är involverade. Trenden är dock att allt fler involveras. Utveckling Region Skåne verkar för och stödjer utvecklingen för barns och ungas rätt till kultur i enlighet med barnkonventionen. I arbetet med att främja kultur för, med, om och av barn och unga prioriterar kulturnämnden insatser inriktade på kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte. För att säkra att kulturnämndens insatser bättre speglar barns och ungas rättigheter och behov, förstärks insatserna för att följa, analysera och förstå effekterna av bidragsgivning och satsningar. Skillnader mellan de olika barn- och ungdomsgruppernas möjligheter till kultur och eget skapande ska belysas. För att lyckas med detta behövs såväl nätverk som samarbeten på olika nivåer, där högskolor och universitet är viktiga aktörer. Tillgång till kultur och eget skapande är av flera skäl centralt för barn och unga. Olika kulturella och estetiska uttrycksmedel och upplevelser bidrar positivt till barns och ungas hälsa och deras utveckling till självständiga och kritiskt tänkande människor. Kulturens plats i barns och ungas vardag, i skolan och på fritiden är därför avgörande. Detta måste också gälla det som barn och unga själva definierar som kultur och som kulturutövande. Att stödja kulturformer som bättre speglar barns och ungas kulturutövande ska prioriteras. Ungas kultur och eget kulturutövande är viktiga byggstenar för att långsiktigt stärka social hållbarhet och ökad delaktighet i Skåne. Kulturnämnden ser det som viktigt att underlätta för kulturaktörer och institutioner att i ökad utsträckning arbeta för att barn och unga ska uppfatta kulturlivet som tillgängligt och meningsskapande. För att unga ska få möjlighet att skapa själva kan det behövas insatser som uppmuntrar att de aktivt engagerar sig i det organiserade kulturlivet. Kulturnämnden vill öka förutsättningarna för att unga ska kunna försörja sig på att skapa och utöva kultur. Kulturnämnden ska verka för samarbete över sektorsgränser på lokal och regional nivå med fokus på ung kultur och unga kulturskapares arbetsmarknad. Det krävs samarbeten och allianser för att stödja lokal kulturutveckling för barn och unga. Kommunala företrädare, skolor, professionella kulturaktörer, civilsamhället tillsammans med olika statliga myndigheter inom området är därför viktiga samarbetspartners för kulturnämnden. Det är viktigt att uppmuntra och underlätta samarbeten med forskning kring hur barn och unga kan bli delaktiga och få inflytande liksom kring estetiska lärprocesser. De kulturpedagogiska uppdragen ska utformas i dialog mellan Region Skåne och respektive organisation. För att stärka utvecklingsflödet ska uppföljning och analys ske kontinuerligt. Region Skåne prioriterar metodutveckling, intern och extern kunskapsöverföring samt samspel med forskning och utbildning. Region Skåne vill verka för kunskapsuppbyggnad kring barn- och ungdomskultur stödja barns och ungas kulturformer stärka möjligheterna för unga kulturskapares tillträde till kulturarbetsmarknaden stimulera former för lokal utveckling av barnoch ungdomskultur främja dialog mellan skola, kulturliv och forskningsfält främja kulturpedagogisk utveckling Internationellt, interregionalt och interkulturellt utbyte Internationellt utbyte och internationella kontakter är en viktig och självklar del av kulturlivet, för såväl utövare som publik. För många utövare har Europa blivit en given arbetsmarknad något som med stor sannolikhet kommer att få ökad betydelse. Skåne har redan idag ett relativt stort internationellt kontaktnät, genom sitt geografiska läge och utvecklingen i Öresunds- och södra Östersjöregionen. På flera områden finns etablerade internationella samarbeten och nätverk såväl bland institutionerna som inom det fria kulturlivet och utbildningarna. Skåne har en stor andel invånare med utomskandinaviskt ursprung. Detta medför en mångfald av kulturella uttryck och att nya uttryck uppstår i mötet mellan olika kulturformer. Utveckling Skånes unika position som en del av en transnationell region ska tillvaratas och utvecklas. Den europeiska dimensionen och det interregionala samarbetet i Öresundsregionen ska vara väsentliga inslag i den 19

20 20 skånska kulturpolitiken. Den konstnärliga och kulturella mångfalden i Skåne ska tas tillvara som en resurs för att utveckla regionen. Det interkulturella utbytet ska stimuleras, både för att bidra till konstnärlig utveckling och för att göra kulturupplevelser tillgängliga och meningsfulla för alla invånare i Skåne. De fem nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur ska främjas. Region Skåne ska bedriva och stimulera till interregionalt samarbete både i och utanför Sverige för att stärka kulturutvecklingen i Skåne. Kulturnämndens internationella strategi pekar ut fyra huvudinriktningar för att bättre utnyttja de möjligheter som ligger i det internationella utbytet: verksamhets- och projektutveckling, strategisk påverkan, profilering och kompetensutveckling. Region Skåne ser det som en angelägen, viktig och stimulerande del av kulturprofilen att skapa resurser och utveckla kompetens för ett ökat internationellt utbyte. Region Skåne vill initiera och stimulera mångfaldsarbetet inom samtliga kulturpolitiska ansvarsområden uppnå ett ökat samarbete i Öresunds- och södra Östersjöregionen förstärka och stimulera kulturlivets internationella och interkulturella samarbeten och utbyten Forskning, utveckling och utbildning Region Skåne driver generellt ett omfattade utvecklingsarbete inom FoU. Kulturförvaltningen deltar genom utvecklingsprocesser och samverkan inom det konst- och kulturpolitiska kunskapsområdet. Förvaltning och nämnd utvecklar samarbeten med universitet och högskolor kring kunskapsutveckling, forskning och utbildning med tvärpolitiska och tvärprofessionella perspektiv utifrån nämndens specifika utvecklingsområden. Förvaltningen ingår även i den koncernövergripande strategigruppen för forskning och utveckling. Kulturnämndens fokus är främst tillämpning av forskningsresultat och följeforskning under pågående processer. Forskare anlitas även vid fördjupade analyser och utvärderingar. Skåne har ett stort utbud av akademisk utbildning och forskning med kulturell inriktning. Förutom de konstnärliga högskolorna inom bildkonst, teater och musik finns det utbildningar av mer teoretisk, tvärvetenskaplig, producentinriktad och/eller administrativ karaktär på Lunds universitet, Malmö högskola och Högskolan i Kristianstad. I Skåne finns även ett antal kulturinriktade yrkesskolor samt eftergymnasial kulturutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Folkhögskolorna utgör viktiga delar i kulturens ekologi och infrastruktur. I regionen finns flera folkhögskolor med kulturprofil och med en särställning vad avser hög kvalitet och söktryck i landet. Utveckling Regionfullmäktige fastslog under 2009 en ny forskningspolicy för Region Skåne. Samtidigt uppmanades nämnder och förvaltningar inom hälso- och sjukvård och regional utveckling att ta fram handlingsplaner utifrån policyn. Kulturnämnden fortsätter att utveckla samarbeten med universitet och högskolor utifrån de överenskommelser som kulturförvaltningen tecknat med Lunds universitet. Kulturnämndens strategi är att på sikt allt fler beslut ska fattas utifrån en gedigen kunskapsbas. Inom ramen för detta ryms både långsiktiga och mer projektbaserade insatser. Det är viktigt med en tydligare koppling till forskning och utbildning för flera av nämndens insatser. Medborgarens möte med den samtida konsten och kulturen är intressant för nämnden när det gäller sådant som deltagande, tillgänglighet och kvalitet också ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Inom området kulturarv och kulturmiljö finns ett särskilt fokus på hur kulturarvsområdet kan utgöra en resurs för den enskilde som med utgångspunkt i det förflutna vill förstå sin samtid och vardag. Inom ramen för överenskommelsen med Lunds universitet sker ett särskilt samarbete med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen Skåne. Ett annat område av betydelse är konstnärlig kvalitet och kvalitet generellt i tvärprofessionella utvecklingsarbeten. Inom ramen för tvärpolitiska insatser ryms ett engagemang kring näringslivs- och arbetsmarknadsforskning kopplat till kultursektorn inklusive kulturskaparnas villkor. Region Skåne vill utveckla sitt samarbete med universitet och högskolor för att stärka kopplingen mellan forskning, utbildning och arbetsmarknad inom kulturområdet utveckla och stimulera forskningssamverkan med andra närliggande politikområden utveckla samarbeten och aktiviteter med Skånes kommuner, statliga myndigheter och universitet och högskola kring insatser rörande kompetensutveckling och kvalitetsuppföljning

21 Kultur och digitalisering Den digitala tillgången till olika kulturformer har bidragit till att förändra våra konsumtionsvanor och beteenden. Vi förväntar oss att direkt kunna låna e-böcker från bibliotek eller snabbt kunna ladda ner filmer från någon av filmtjänsterna på Internet. Den tekniska utvecklingen har gjort det lättare att ta del av utbudet av konst och kultur. Samtidigt skapas en digital klyfta eftersom alla inte har samma möjlighet och/eller förmåga. För det konstnärliga produktionsfältet har Internet blivit en plats för att förmedla dokumentation av kulturyttringar, snarare än att skapa dem. Fortfarande krävs stor specialkompetens för att arbeta innovativt inom området. Frågor som rör upphovsrätt, både för kulturskapare och för kulturkonsumenter, är komplexa. Region Skåne har de senaste åren satsat medel på flera utvecklingsprojekt, som syftar till att öka den digitala tillgängligheten till konst och kultur. Exempel på projekt där Skåne ligger långt framme är uppbyggnaden av digitala visningsmiljöer på bibliotek och visualisering av kulturarvet med särskilt fokus på arkeologiskt material. Utveckling De nya medierna kännetecknas av snabbhet och rörlighet och det är viktigt att stödja den regionala utvecklingen på området. Utvecklingen sätter en helt ny dagordning för kultursektorn. Sättet att producera och de kanaler som används för distribution av de konstnärliga uttrycken förändras, liksom konsumtionsmönster och institutionernas funktion och roll. Region Skåne ska bidra till att göra digital konst och kultur tillgänglig och öka förmågan att ta del av den digitala kulturen. Region Skåne ska stimulera kulturinstitutioner och andra aktörer till att samspela med den digitala utvecklingen, nationellt och globalt. För att tillvarata digitaliseringens möjligheter bör samarbetet mellan institutioner, organisationer och produktionsplattformar öka. Region Skåne vill öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och kultur digitalt främja den kulturella infrastrukturen och förbättra förutsättningarna för produktion och distribution av konst och kultur digitalt verka för kompetensutveckling inom området följa utvecklingen inom området regionalt, nationellt och internationellt Kultur och hälsa Verksamheten Kultur och hälsa inom Region Skåne är ett samarbete med Kommunförbundet Skåne. Aktiviteterna bygger på forskning som visar att kulturupplevelser kan förebygga ohälsa genom att ge människor en känsla av sammanhang och en bättre beredskap att möta sjukdomar, psykiska trauman och sociala problem. Forskningen visar också att kultur kan förkorta vårdtider och minska behovet av mediciner. Verksamheten innebär kunskapsspridning, nätverksbygge, samarbete med forskning och relevanta utbildningar. Målet är även att stimulera och stödja Kultur i vården-insatser. Kultur i vården är ett begrepp inom det vidare området Kultur och hälsa och utgör ett komplement till den medicinska vården. Kultur i vården kan ge nya perspektiv, stimulans och bidra till ett ökat fokus på det friska. Intentionen är att Kultur i vården ska bli en naturlig del i vårdvardagen, lika självklar som medicin och mat. Målgrupperna för Kultur i vården är främst äldreomsorgen, psykiatrin och barn- och ungdomssjukvården. Region Skåne driver regionala och nationella nätverk och följer även nordiska och internationella nätverk inom området. Utveckling Andelen äldre blir fler och allt fler människor drabbas av psykisk ohälsa och livsstilssjukdomar orsakade av det moderna samhällets krav och stress. Detta medför ökade påfrestningar för samhället, bland annat på grund av ökade vårdbehov. För att klara av dessa utmaningar behövs nya metoder och otraditionella samarbeten. Här har kunskapen om kulturens roll för att främja hälsa och livskvalitet en stor betydelse. För att nå de nationella och regionala folkhälsomålen ska särskild vikt läggas vid att skapa förutsättningar för ökad social och kulturell delaktighet och ökat inflytande. Dessa folkhälsomål överensstämmer väl med kulturpolitikens mål om att öka delaktigheten och tillgängligheten till kulturlivet. Kultur ger möjlighet för människor att uttrycka sin mening, att påverka, ifrågasätta och förändra. Genom att skapa förutsättningar för ökad social och kulturell delaktighet och ökat inflytande minskar risken för utanförskap och ohälsa. Alla människor har rätt till kultur. Det gäller även personer som på grund av sjukdom, hög ålder eller av andra skäl har svårt att ta del av och att själva skapa kultur. 21

22 22 Kultur i vården-verksamhet inom barn- och ungdomssjukhus, psykiatrin och i äldreomsorgen ger patienter, boende och personal nya möjligheter att ta del av kultur genom att kulturorganisationer, -institutioner eller professionella kulturutövare kommer till dem. Genom att stimulera uppkomsten av Kultur i vården-projekt kan kulturlivet bli ett naturligt inslag i vårdens och omsorgens vardag. Region Skåne har beviljats medel av Kulturrådet för att under tre år från och med 2012 fördjupa och utveckla området kultur för äldre inom vård och omsorg. Insatserna syftar till att främja äldre människors delaktighet i kulturlivet samt att ge större kunskap om hur man arbetar med kulturinsatser inom äldreområdet. Det externa stödet innebär att verksamheten som riktar sig mot denna målgrupp utökas och fördjupas. Kulturnämnden medverkar i att ta fram nya metoder i projektet Kultur på recept. Genom projektet får hälso och sjukvården fler möjligheter att hitta rehabiliteringsalternativ som passar individen. Samtidigt får kultursektorn ny kunskap om metoder i mötet med nya grupper och hjälp att nå målen om tillgänglighet och ökad delaktighet. Det treåriga projektet med start 2012 är ett samarbete mellan Finsam Helsingborg, Region Skåne (hälso- och sjukvårdsnämnden och kulturnämnden) och Helsingborgs stad. Satsningen ska utvärderas dels ur en medicinsk aspekt av Epicentrum Skåne, dels genom följeforskning som ska fokusera på projektets process. Region Skåne bidrar till kunskapsspridning inom området kultur och hälsa genom att arrangera fortbildningar men också genom ett fortsatt samarbete med Vårdalinstitutet. Region Skåne bidrar här till att förmedla vetenskaplig forskning om sambanden kultur och hälsa genom ett tematiskt rum på Internet, studiecirklar och konferenser. Syftet är att skapa möten mellan forskarna och dem som använder kunskapen. Området Kultur och hälsa är tvärsektoriellt och bygger på att skapa samarbeten mellan kultursektorn och företrädare för till exempel sjukvård, omsorg och folkhälsa. Dessa samarbeten stimuleras exempelvis genom skapandet av mötesplatser, kunskapsuppbyggnad samt stöd till projekt och verksamheter. Sjukvården och omsorgen anlitar i allt större utsträckning kulturorganisationer och kulturskapare och dessa ser i allt högre grad en möjlighet att verka för nya målgrupper och i nya sammanhang. Området Kultur och hälsa är komplext och har många ingångar och inriktningar. Därför ska Region Skåne sammanställa en strategi för Kultur och hälsa under planperioden. Region Skåne vill skapa tvärsektoriella möten och kunskapsutbyten inom området kultur och hälsa/kultur i vården främja spridning av forskningsresultat inom området stimulera och stödja verksamhet, samarbeten och goda exempel fortsatt driva de regionala och nationella nätverken samt följa nordiska och internationella projektverksamheter medverka till fortsatt försöksverksamhet med Kultur på recept Kultur och näringsliv Cirka 5 procent av de sysselsatta i Sverige finns inom de kulturella och kreativa näringarna. Dessa har stor betydelse för möjligheten att uppnå balans och hållbar utveckling i hela Skåne. De kulturella och kreativa näringarna utgör en viktig del i regionala och kommunala satsningar på besöksnäring, turism och destinationsutveckling. Kommunernas förmåga att attrahera kulturella och kreativa näringsidkare att bosätta sig, verka och utvecklas lokalt är väsentligt för kommunernas förnyelse kulturellt såväl som ekonomiskt och socialt. Utveckling Stärka de kulturella och kreativa näringarna i Skåne Kulturnämnden stärker och utvecklar entreprenörskap och företagande inom kulturella och kreativa näringar. Kulturella och kreativa näringar omfattar verksamheter inom flera olika branscher såsom arkitektur, form och design, film och foto, konst, mode, litteratur, musik, scenkonst, spel och media, måltid, turism och besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Kulturnämndens insatser inriktas på ett långsiktigt system- och strukturbygge för att de kulturella och kreativa näringarna ska kunna etableras, utvecklas, växa och bli bärkraftiga. För att förbättra villkoren för kulturella och kreativa entreprenörer verkar kulturnämnden för att fortsatt stärka samverkan mellan lokala stödstrukturer för utvecklingen av näringsliv och kultur. Kulturnämnden utarbetar tillsammans med Regionala tillväxtnämnden en strategi och handlingsplan för de kulturella och kreativa näringarna i Skåne. Nämnderna ska i samverkan med de skånska kommunerna arbeta för att genomföra handlingsplanen baserad på strategin. Fokus ska bland annat ligga på hur

23 kulturella och kreativa näringar kan samverka och förstärka den kulturella infrastrukturen. Kulturturism och destinationsutveckling är andra viktiga delar i det gemensamma arbetet kring regional utveckling och tillväxt. Region Skåne stödjer destinationsutveckling och kulturturism främst genom tvärsektoriella strategiska samarbeten. Frågan engagerar förutom kulturnämnden även Regionala Tillväxtnämnden. Övriga centrala samarbetsparter är Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, kommuner och näringslivsföreträdare. Strategi och handlingsplan ska beakta aspekter som stödstrukturens anpassning, investeringar och investeringsberedskap, inkubatorer och kreativa tillväxtmiljöer, relationen offentlig sektor, näringsliv och universitet/högskola så kallade triple helix, nätverksuppbyggnad inom branscherna, kunskapsuppbyggnad och forskning inom fältet kulturekonomi, internationalisering och utbyte inom det kulturella fältet, villkor för konstnärligt skapande samt utbildningssystemet för kulturellt och konstnärligt verksamma. Strategin ska utgå från kulturnämndens kulturpolitiska vision och prioriteringar, det regionala utvecklingsarbetet för besöksnäring och destinationsutveckling samt regionens näringslivsprogram för tillväxt och innovation. Strategin ska harmoniera med de nationella målen och EUs program för Creative Industries. Öresundssamarbetet utgör en integrerad del i utvecklingen av kulturella och kreativa näringar. Öka samverkan mellan kulturverksamheter och näringslivsaktörer Kulturnämnden ska verka för att utveckla kontaktytorna och utbytet mellan sektorerna kultur och näringsliv. Syftet är att möjliggöra erfarenhetsutbyte, kunskapsöverföring och frigöra resurser och innovationskraft inom respektive sektor. För att stimulera och uppmuntra samarbete ska nämnden arbeta för att skapa arenor och forum för möten mellan kulturlivets aktörer och näringslivets företrädare. Kulturnämnden ska följa erfarenheter kring breddade finansieringsformer inom kultursektorn. Kultursponsring har ett stort värde, också bortom det ekonomiska. Kultursponsring tjänar även till att stärka banden mellan kulturella aktörer och näringslivet samt att locka fler och nya deltagare och besökare till kulturevenemang. Att värna integriteten för kulturutövarna är dock centralt. Region Skåne vill stärka de kulturella och kreativa näringarna i Skåne öka samverkan mellan kulturverksamheter och näringslivsaktörer Den idéburna sektorn I Region Skånes överenskommelse med den idéburna sektorn definieras den som ett samlande begrepp som inkluderar de olika förekommande begrepp som används, till exempel social ekonomi, tredje sektorn, organisationer inom civilsamhället med mera. Den idéburna sektorn är den del av det offentliga livet som inte utgörs av stat, kommun, landsting eller vinstdrivande företag och som agerar för gemensamma intressen. I Skåne är denna sektor en naturlig och kraftfull aktör som på likvärdiga villkor bidrar till välfärdsutvecklingen tillsammans med samhällets övriga aktörer. De idéburna organisationerna i Skåne står för en viktig del av de demokratiska processerna. Den idéburna sektorns kulturskapare består både av amatörer och professionella. Dessa agerar separat eller gemensamt beroende på sammanhang och skapar ofta förutsättningar för varandra då de båda utgör nödvändiga delar av ett rikt kulturliv. Utveckling Att skapa bättre förutsättningar för och stimulera föreningsverksamhet är viktigt för delaktigheten. Går det att hitta en gemensam strategi regionalt för detta, till exempel med att skapa arenor? Hur hanterar vi att de unga inte längre organiserar sig i föreningar i samma utsträckning som tidigare? Vilka nya former av delaktighet uppstår istället och hur hanteras detta politiskt? Frågan om samverkan med civilsamhället är högt prioriterat regionalt och Region Skåne har skrivit ett samverkansavtal med civilsamhällets företrädare. Ambitionen är att upprätta liknande lokala avtal. Samspelet mellan den offentliga och idéburna sektorn ska utvecklas så att demokratin stärks, delaktigheten ökar och utanförskapet minskar. Detta ska ske genom att synliggöra och stärka den idéburna sektorns självständiga och oberoende roll som opinionsbildare samt genom att öka sektorns möjligheter att vara en viktig aktör inom välfärdsutvecklingen. Kulturnämnden ska också förbättra samarbetet med andra politikområden med inriktning på insatser för barn och unga. Region Skåne initierar under planperioden, tillsammans med skånska kommuner och/eller direkt med sektorn, olika utvecklingsinsatser för att förstärka och synliggöra dessa förhållanden. Region Skåne vill stärka samverkan mellan den idéburna sektorn och kulturlivet att samspelet mellan den offentliga och den idéburna sektorn förstärks och synliggörs 23

24 SYFTET MED SAMVERKAN Den regionala samverkan kring de kulturpolitiska prioriteringarna syftar till att utveckla kulturen i Skåne genom att stärka medborgarperspektivet i den nationella och regionala kulturpolitiken genom att öka kommunernas inflytande synliggöra helheten i de regionala och kommunala prioriteringarna tydliggöra rollfördelningen tydliggöra resursbehoven underlätta interkommunal samverkan i kulturfrågor ge utrymme för asymmetri och flexibilitet i arbetssätt och prioriteringar Ett ökat regionalt kulturpolitiskt ansvar inom ramen för en nationell kulturpolitik ger förutsättningar för regionala och lokala bedömningar och prioriteringar som kan vitalisera kulturlivet och även leda till ett bättre resursutnyttjande. Kommunerna har de stora basresurserna för den offentligt finansierade kulturen. Regionala kulturinstitutioner finns för närvarande i ett fåtal kommuner. En dynamisk, långsiktig relation mellan Region Skåne/kommunerna och staten har goda förutsättningar att stärka den nationella kulturpolitiken långt utanför Skånes gränser. Kulturplanen kan utöver detta utgöra en plattform för insatsområden som kan vara intressanta att lyfta fram i internationella samarbeten, till exempel inom ramen för EU-finansierade projekt och därmed attrahera annan finansiering. 24

25 KULTURPOLITISK ORGANISATION I och med arbetet med det kulturpolitiska programmet och handlingsplanen, inledde Region Skåne en process som skapade ett verktyg för att fånga intryck och tendenser inom kultursektorn. Samtidigt skapades delaktighet och fokus på gemensamma prioriteringar. Dialogen har visat att det finns stora förväntningar på att Region Skåne ska vara en drivande och samordnande part i den kulturpolitiska samverkan. I processen med att ta fram en regional kulturplan, har dialogen fördjupats. Den har formaliserats och blivit en del av den regionala kulturpolitiska organisationen. En central utgångspunkt är att parterna uppfattar sig själva och varandra som i första hand utvecklingsaktörer. Region Skåne Region Skånes kulturnämnd är facknämnd i kulturpolitiska frågor och verkar på uppdrag av regionfullmäktige. Kulturnämnden ska arbeta för att det finns ett kulturutbud med stor mångfald, bredd och spets, som är präglat av kvalitet och nytänkande. Kulturnämndens arbete ska kännetecknas av en lokalt förankrad kulturpolitisk samverkan med tydligt medborgarfokus. Kulturnämnden stödjer kulturaktörer genom verksamhets- och utvecklingsbidrag. Villkoren för verksamhetsbidrag innehåller särskilda krav på uppföljning av bland annat verksamhet för barn och unga, mångfalds- och jämställdhetsarbete och tillgänglighet för funktionshindrade. Kulturförvaltningen initierar och utvärderar insatser utifrån de kulturpolitiska målen och prioriteringarna. Förvaltningen handlägger regionala och statliga medel till kommuner, kulturinstitutioner och det fria kulturlivet. Region Skånes kulturförvaltning driver utvecklingsarbete på initiativ och uppdrag av kulturnämnden. Förvaltningen arbetar processinriktat tillsammans med kommunerna och kulturlivets intressenter för att utveckla Skåne som kulturregion. Kultur för barn och unga är prioriterad i all verksamhet. Den regionala rollen är att fungera som utvecklingsaktör och att arbeta processinriktat med kulturlivets intressenter. Region Skånes kultursyn bygger på tilltron till konsten, kvaliteten, nytänkandet och kreativiteten som viktiga drivkrafter för utvecklingen. Utgångspunkten är ett öppet kulturbegrepp som pekar ut möjligheter snarare än fastställer gränser. I samarbete med kulturnämnden är även andra delar av Region Skåne involverade i det kulturpolitiska uppdraget, som till exempel. Regionala tillväxtnämnden, Näringsliv Skåne, Skånetrafiken och hälso- och sjukvården. Primärkommunerna Skåne har 33 kommuner som organiserar sin kulturpolitik på olika sätt. De flesta kommunerna är relativt små befolkningsmässigt och har därmed också begränsade resurser för att bedriva det kulturpolitiska utvecklingsarbetet. Av dessa 33 kommuner har 24 färre än invånare varav 13 med mindre än invånare. Vid en grov analys kan man säga att de flesta av dessa mindre kommuner har en politisk organisation där kulturpolitiken samsas med flera andra politikområden såsom fritid, turism och barn- och ungdomsfrågor i allmänhet. Även på förvaltningsnivå gäller ofta att flera ansvarsområden hanteras av ett fåtal tjänstemän inom en del av organisationen. De något större kommunerna har i större utsträckning specialiserade politiska nämnder och förvaltningar. Skåne är den mest tättbefolkade regionen i Sverige och kännetecknas av en flerkärnig struktur med 250 tätorter. Detta ger goda förutsättningar för ett välutvecklat kulturliv i hela regionen. Begreppen centrum och periferi är därmed inte full ut giltiga i Skåne. Malmös position som kulturmetropol är dock stark. Malmös storlek och befolkningsstruktur skapar i sig förutsättningar som, i kombination med en målmedveten och långsiktig satsning på både de egna kulturinstitutionerna och det fria kulturlivets aktörer, resulterat i ett brett och diversifierat kulturutbud. Kommunernas samarbete är formaliserat, dels genom Kommunförbundet Skåne, dels genom de delregionala samarbetskommittéerna i nordvästra, nordöstra, sydvästra och sydöstra Skåne. Dessa samarbetskommittéers sammansättning utgör grunden för de delregionala samtal som är en del av strukturen i den skånska samverkansmodellen. Detta har bidragit till att stärka och synliggöra kulturpolitikens roll i den lokala, delregionala och regionala utvecklingen. 25

26 Bland kommunerna finns en bred uppslutning kring kulturen som en del av den regionala utvecklingen och bilden av ett attraktivt Skåne. Särskilt påtalas barns och ungdomars delaktighet och möjligheter att påverka. Kommunerna står för den största delen av kulturens resurser i Skåne. Det är i hög grad nivån och kvaliteten på den kommunala verksamheten som är avgörande för kulturens förutsättningar att bidra till den regionala utvecklingen. Region Skåne och kommunerna verkar för ett närmare samarbete såväl mellan kommunerna som mellan kommunerna och Region Skåne. Näringslivet, privata aktörer och föreningar är också viktiga samarbetsparter för att utveckla kulturlivet och de kulturdrivna näringarna. Genom att bedriva gemensamt utvecklingsarbete med utgångspunkt i parternas kulturpolitiska prioriteringar används kommunala, regionala och statliga resurser effektivare. 26

27 STRATEGIER FÖR SAMVERKAN OCH SAMRÅD Samverkan mellan Region Skåne och kommunerna De övergripande strategierna för samverkan med kommunerna är att ha gemensamt fokus på utveckling ur ett regionalt helhetsperspektiv och att identifiera mål, ambitioner och prioriteringar som sammanfaller. Därtill ska kulturens roll som utvecklingsfaktor på andra områden lyftas. Andra strategier för samverkan är: Kompetensutbyte och kunskapsuppbyggnad genom att förbättra kunskapssunderlag för prioriteringar att främja utbytet med universitet och högskolor, till exempel genom att ta initiativ till forskning kompetensöverföring genom att nätverk och mötesplatser skapas ökat fokus på uppföljning och utvärdering av samverkan och dess effekter ur ett medborgarperspektiv Stärka kultur som perspektiv i andra politik-/ samhällsområden till exempel kultur som en viktig aspekt i skolan, vård och omsorg och besöksnäringen Stödja de lokala basstrukturerna genom samordning och bidragsgivning genom stimulans av kommunal och interkommunal utveckling Region Skåne vill genom nya former för det kulturpolitiska samtalet stimulera till en ökad kulturpolitisk kompetens. Genom ökad kulturpolitisk närvaro på den politiska dagordningen i regionen och i kommunerna får det kulturpolitiska uppdraget större tyngd och legitimitet. Samverkansmötena kommer därför, så långt möjligt, att planeras på tider och med framförhållning så att även de politiker som har svårt att med kort varsel ta tjänstledigt för politiska uppdrag kan närvara. De politiska samtalen i den regionala kulturpolitiska samverkan föreslås i första hand ha följande forum: Årliga kulturpolitiska överläggningar som samlar kommunala kulturpolitiker och chefstjänstemän tillsammans med regionala kulturpolitiker och tjänstemän. Dessa överläggningar utgör en gemensam arena för inspiration, kunskap och dialog om kulturpolitik ur ett kommunalt och regionalt perspektiv. Fokus ligger på att spegla och följa upp aktuella kulturpolitiska utmaningar. Denna mötesplats skall omfatta även kulturlivet och civilsamhället. Kommunförbundet Skåne bör utgöra en aktiv part i detta sammanhang. Delregionala kulturpolitiska överläggningar där representanter för kommunernas kulturnämnder eller motsvarande i de fyra regiondelarna var för sig träffar representanter för Region Skånes kulturnämnd. De delregionala överläggningarna befäster betydelsen av kulturpolitisk dialog och utveckling i hela Skåne, fångar upp utmaningar samt initierar en gemensam utveckling av interkommunal och regional karaktär. Dessa samverkansmöten ska planeras tillsammans med kommunerna och ge utrymme för tematiska fördjupningar. Kommunförbundet Skåne ska bjudas in. Tematiska kulturpolitiska överläggningar som samlar kommunala kulturpolitiker och tjänstemän kring specifika kulturpolitiskt prioriterade utvecklingsområden. Särskilda överläggningar mellan Region Skåne och kommunerna kring de samfinansierade kulturinstitutionerna. Därtill kommer kulturpolitiska samtal mellan Region Skåne och enskilda kommuner eller grupper av kommuner vid behov. På tjänstemannanivå föreslås två principer för att diskutera och arbeta med att genomföra kulturplanen: delregionala samtal grupperade efter de fyra delregionerna tematiska samtal grupperade utifrån de utvecklingsmöjligheter i kulturplanen som respektive kommun prioriterar Samråd mellan Region Skåne och kulturlivet Region Skåne för sedan länge en dialog med kulturlivets företrädare, framför allt utifrån den regionala finansieringen, kulturverksamheten och de regionala uppdrag som är kopplade till finansieringen. När det gäller samrådet, som specifikt avser den regionala kulturplanen, ska detta ske enligt följande: samråd med de av Region Skåne inrättade områdeskollegierna eller motsvarande 27

28 samråd med kulturlivets intresseorganisationer samråd med det fria professionella kulturlivet samråd med folkbildningens organisationer samråd med kulturlivet inklusive civilsamhället Samverkan mellan Region Skåne och staten Utöver de statliga medel som fördelas av Region Skåne, fördelar staten ytterligare medel till kulturutveckling i regionerna. Kulturrådet och Region Skåne för en dialog kring dessa resurser. Länsstyrelsen i Skåne län och Region Skåne tecknade 2007 ett samarbetsavtal i syfte att förstärka och utveckla samverkan inom en rad områden, däribland kulturarv och kulturmiljö och tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen när det gäller kulturmiljöfrågor. De gemensamma beröringspunkterna, förutom just kulturarv och kulturmiljövård, är dock flera. Bland dessa märks särskilt kulturturism och landsbygdsutveckling. Region Skåne har också en dialog med det statliga samverkansrådet, som består av nio statliga kulturmyndigheter via Kulturrådet. Ett särskilt fyraårigt samarbetsavtal är upprättat med Riksantikvarieämbetet och kommer under planperioden att undersöka möjligheterna till liknande avtal med andra statliga myndigheter. 28

29 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppföljning och utvärdering av kulturplanen följer budget och verksamhetscykeln och baseras på observation, reflektion och interaktion. En stor del av styrningen i offentlig sektor sker genom lärande uppföljning bland annat med hjälp av så kallad programteori, som innehåller en modell över hur en verksamhet ger upphov till ett observerat eller önskat resultat. Det är med andra ord ett instrument för att förklara och förstå de resultat som framkommit. Kulturnämnden vill öka kunskapsproduktionen med den praktiska användningen av resultatet i centrum och tanken är att kunskapen om utvecklingen av kulturplanen ska komma verksamheter och medborgare tillgodo. Uppföljning av verksamhetsinnehållet Ett kraftfullt verktyg för att samla in kvantitativa data finns i den så kallade Kulturdatabasen. Verktyget, framtaget av Region Skåne, ser ut att bli gemensamt för flera av Sveriges regioner och landsting och har standardiserade kriterier för kulturstatistik. Tillsammans med det nationella användarnätverk som etableras, kan det därmed komma att utgöra en plattform för både regional och nationell jämförelse. En skiljelinje i uppföljningsarbete går mellan processanvändning och användning av slutsatser. Kvalitetsarbetet har förstärkts och systematiserats som en del av framför allt den kvalitativa uppföljningen av verksamhetsbidragen. Parallellt ska relevanta indikatorer tas fram för målstyrning och nyckeltal för att mäta resultat. Detta är av stor vikt för att få underlag för Region Skånes kulturpolitiska prioriteringar och beslut. På nationell nivå ska Statens kulturråd utveckla kvalitetsarbetet. Kulturnämnden kommer att följa detta för att, med ett skånskt perspektiv, regionalt kunna utveckla verksamheter och kulturpolitik. Ett särskilt fokus kommer att läggas på analys och utvärdering av kulturnämndens insatser för kultur för barn, unga och unga vuxna. Detta omfattar också frågor om utvärdering och analys generellt gällande målgruppen, men även kopplat till deltagarinflytande och deltagarkultur. Hur bidragstagare arbetar med miljöfrågor kommer att analyseras och följas upp. Verksamheter som helt eller delvis finansieras av Region Skåne ska ta ansvar för sin miljöpåverkan och bidra till att miljöpolicy och miljömål uppnås. Uppföljning av medborgarperspektivet Genom regionala undersökningar om kulturvanor får kulturnämnden ökade insikter i medborgarnas eget kulturskapande och hur de nyttjar kulturlivet. Undersökningarna analyseras med hjälp från Lunds universitet och gör det möjligt för kulturnämnden att justera sina insatser. Dialogen med medborgarna kan komma att breddas och fördjupas ytterligare inom ramen för det uppdrag Beredningarna för medborgardialog har fått av regionfullmäktige. Utvärdering av kulturpolitiska effekter De långsiktiga effekterna av den regionala kulturpolitiken kommer delvis att kunna utläsas ur de resultat som den löpande uppföljningen visar, men det kommer även att krävas ytterligare kvalificerad analys och forskning. Kulturnämnden vill skaffa sig en mer samlad bild av de kulturpolitiska effekterna på lång och medellång sikt genom att ha ett nära samarbete med kulturpolitisk och annan samhällsforskning. Nämnden vill också analysera de regionala samhällsekonomiska effekterna av den kulturpolitik man bedriver och dess betydelse för Skånes utveckling. Resultaten kan komma att återkopplas genom seminarier och dialog med medborgare och företrädare för kommuner och kulturverksamheter. En bra grund för att hitta sätt att utvärdera kulturplanen finns redan i samarbetet med skånska universitet och högskolor men även med aktörer på nationell nivå. 29

30 REGIONALA VERKSAMHETER 30 Huvudparten av Region Skånes kulturbudget betalas ut som verksamhetsbidrag till ett antal kulturaktörer av regional betydelse. Dessa utgör en viktig del av den kulturella infrastrukturen och kulturskaparnas arbetsmarknad i Skåne. Många av dem är också viktiga för den kulturdrivna näringslivsutvecklingen, t.ex. turismen. Nedan följer en kortfattad beskrivning av några av dem. Teater och dans Malmö Opera och Musikteater ägs till 90 procent av Region Skåne och till 10 procent av Malmö Stad. Malmö Operas kärnverksamhet är att spela opera i hela dess bredd. Genom en verksamhet som kännetecknas av hög konstnärlig kvalitet ska man främja, stärka och utveckla opera och musikdramatisk verksamhet samt kunna hävda sig mot andra scener nationellt och internationellt. Utöver detta ska Malmö Opera bedriva barn- och ungdomsverksamhet genom föreställningar och pedagogiskt arbete på Operaverkstan, konserter samt regionala turnéer. Malmö Stadsteater ägs av Malmö Stad. Teatern ska bedriva teaterverksamhet på hög konstnärlig nivå med huvudsaklig inriktning på dramatisk teater samt främja konstnärlig förnyelse bland annat genom att framföra nyskriven dramatik. Med utgångspunkt i en egen ensemble strävar man efter att bli en angelägenhet för alla Malmöbor. Turnéer görs i första hand inom den egna kommunen och då främst till skolorna. Helsingborgs Stadsteater drivs i bolagsform och ingår i Helsingborgs stads koncernbolag. Teatern ska bedriva teaterverksamhet på hög konstnärlig nivå med huvudsaklig inriktning på dramatisk teater samt främja konstnärlig förnyelse bland annat genom att framföra nyskriven dramatik. Teatern arbetar aktivt för att nå teaterovana publikgrupper. I det arbetet är teaterns ambition att också stimulera till eget skapande. Skånes Dansteater ägs till 90 procent av Region Skåne och till 10 procent av Malmö Stad. Dansteatern ska bedriva dansverksamhet av hög konstnärlig kvalitet, främst genom egen ensemble, samt producera, främja och stärka dansverksamheten i regionen. Verksamheten ska, med sin kvalitet, kunna hävda sig mot scener såväl nationellt som internationellt. Skånes Dansteater är den största fristående dansinstitutionen i Sverige. Varje år ska tre huvudproduktioner tas fram, varav en i samarbete med Malmö Opera och dess orkester samt en för de mindre scenerna i regionen. Den fria scenkonsten inom teater, dans och nycirkus Skåne har ett trettiotal professionella fria teatergrupper med hemvist på ett tiotal olika orter i regionen och med ett brett utbud av kvalitativ vuxen-, barnoch ungdomsteater. Flera av de större grupperna turnerar i Skåne och spelar nästan uteslutande för en ung publik. I Skåne finns också en rad experimentella teatergrupper som arbetar med nya uttrycksformer. De senaste åren har nycirkus bildat en plattform i regionen. Verksamheten riktar sig främst mot barn och unga. I Skåne finns ett tiotal verksamma professionella koreografer/dansgrupper varav två med kontinuerlig verksamhet. Övriga arbetar i projektform. Både experimentella och mer traditionella inriktningar finns representerade och en stor del av verksamheten riktas mot barn och unga. Skånes Danskollegium samlar de organisationer inom dansområdet, från såväl institution som det fria danslivet, som har årligt verksamhetsbidrag från Kultur Skåne. Samarbete sker inom gemensamma intresseområden som exempelvis internationella koreografvistelser med stöd från Konstnärsnämndens Internationella Dansprogram. Dansstationen är en ideell förening och ska genom Turnékompaniet bedriva producerande och turnerande verksamhet. Dansstationen ska vidare ansvara för SALTO! och subventioner av föreställningar förmedlade inom ramen för festivalen, samt arrangera dansgästspel på Palladium, Malmö, samt inom Dansnät Sverige. Danscentrum Syd är en intresseorganisation för professionella inom dansområdet. Genom förmedling, stöd och samordning ska de säkerställa ett utbud med professionell dans av hög kvalitet i hela Skåne. Verksamheten inkluderar förmedling av dansproduktioner, daglig träning för professionella dansare och tillhandahållande av repetitionslokaler. Dessutom anordnas workshopar och vidareutbildning. Teatercentrum Södra regionen är en intresseorganisation för fria professionella teatergrupper i Skåne som genom

31 förmedling, stöd, samordning och utveckling ska säkerställa ett professionellt teaterutbud av hög kvalitet i hela Skåne, arrangera workshops och vidareutbildning med mera. Teatercentrum Södra regionen förfogar också tillsammans med Danscentrum Syd över en teknikpool för uthyrning av teknik. Riksteatern Skåne är en riksteaterförening med 25 lokala teaterföreningar. Som samverkansorgan för de skånska scenkonstarrangörerna har Riksteatern Skåne till uppgift att verka för ett starkt arrangörsnät samt främja och utveckla scenkonsten i Skåne. På Region Skånes uppdrag fördelar Riksteatern Skåne arrangörsstöd och subventioner till förskolor, skolor och arrangörer för deras inköp av teater- och dansföreställningar. Scenkonstbiennalen bibu.se ägs av Teatercentrum och Svenska ASSITEJ. Biennalen arrangeras i Lund och är en av landets största mötesplatser med, för och om professionell scenkonst som vänder sig till barn och unga. Målgruppen är scenkonstnärer, arrangörer, lärare/pedagoger och kulturadministratörer som erbjuds juryvalda svenska och internationella föreställningar, seminarier, föreläsningar och workshops. Inkonst är en ideell förening som i huvudsak finansieras av Malmö stad, Region Skåne och staten. Inkonst är ett mångdisciplinärt kulturhus i Malmö med arenor för nationella och internationella scenkonstnärer, musiker, författare, filmare och kulturarrangörer. På gästspelscenen presenterar Inkonst internationell och nationell tvärkonstnärlig och gränsöverskridande samtida scenkonst av hög kvalitet. Musik Musik i Syd är ett aktiebolag bildat av två stiftelser, Musik i Skåne och Musik i Kronoberg. Bolaget bedriver huvudsakligen verksamhet i Skåne och i Kronoberg. Musik i Syd ska genom produktion, förmedling, stöd och samordning säkerställa ett professionellt musikliv av hög kvalitet i hela Skåne. Genom samverkan med kommuner, arrangörer med flera ska Musik i Syd skapa möjligheter till arbetstillfällen för yrkesverksamma musiker, bedriva ett fördjupat utvecklingsarbete vad gäller barn och unga, främja och utveckla festivalverksamheten inom regionen, bedriva musikverksamhet inom vård och omsorg samt främja internationellt utbyte. Malmö Symfoniorkester är en fullstor symfoniorkester med 97 musiker som ägs av Malmös stad. Orkestern ska bedriva musikverksamhet på hög konstnärlig nivå med huvudsaklig inriktning på symfonisk musik samt främja konstnärlig förnyelse bland annat genom att framföra nyskriven musik. Genom att samarbeta med dataspelsindustrin når symfoniorkestern nya publikgrupper. Vid årsskiftet 2014/2015 flyttar orkestern in i Malmös nya konsert- och kongresshus, KKH. Helsingborgs Symfoniorkester är en mindre symfoniorkester med 61 musiker som ägs av Helsingborgs stad. Orkestern ska bedriva musikverksamhet på hög konstnärlig nivå med huvudsaklig inriktning på symfonisk musik samt främja konstnärlig förnyelse, bland annat genom att framföra nyskriven musik. En stark konstnärlig utveckling har medfört internationell uppmärksamhet och även lett till samarbeten med skivbolag och turnéarrangörer. Det fria musiklivet i Skåne är mångfacetterat och många professionella frilansmusiker är bosatta i regionen. Genom närheten till Danmark och övriga Europa öppnar sig en stor arbetsmarknad. Många arbetstillfällen skapas också genom Musik i Syds verksamhet. I regionen finns ett antal arrangörsföreningar, kammarmusikföreningar, jazzföreningar/klubbar och andra musikföreningar som spelar en viktig roll på mindre orter, där de ofta står för utbudet av professionell musik. I Helsingborg och i Malmö finns även scener för världsmusik och i Lund och Malmö finns scener för rock och pop. Till det fria musiklivet i Skåne hör också ett brett utbud av festivaler, några med såväl nationell som internationell betydelse, liksom ett mycket aktivt körliv. Bildkonst och form Form/Design Center är en ideell förening som finansieras av Malmö stad, Region Skåne och staten. F/DC är en arena för publika presentationer, utställningar, debatter, föreläsningar och möten om form, design och arkitektur. F/D C är samarbetspart för Skånes 33 kommuner och navet i ett designnätverk kring samhällsutveckling i kombination med det vidgade designbegreppet. F/D C arbetar för att utveckla området för designpedagogik. Malmö konstmuseum tillhör Malmö stad och dess kulturförvaltning. Museet har en samling med cirka verk från 1500-talet fram till idag. Museet ska i sitt utställningsarbete presentera samlingarna med utgångspunkt i ett samtidsperspektiv, tillgängliggöra samlingarna utanför själva museet, såväl regionalt, nationellt som internationellt. Museet samlar aktivt på nordisk samtidskonst. Malmö konstmuseum har också ett konstpedagogiskt uppdrag. 31

32 32 Moderna Museet Malmö är en del av statliga Moderna Museet och finansieras till lika delar av Malmö stad, Region Skåne och staten. Museet bedriver självständigt utställningsprogram i samarbete med såväl Moderna Museet som med egna internationella partners och visar samtidens mest betydande konstnärer, moderna klassiker samt ett urval ur Moderna Museets samling från 1900-talet och framåt. Museet bedriver pedagogiska program däribland Zon Moderna, som riktar sig till gymnasieungdomar i regionen. Moderna Museet Malmö arbetar aktivt med att utveckla och utöka sitt pedagogiska arbete mot nya målgrupper. Wanås konst är en stiftelse. Wanås konst bedriver publik utställningsverksamhet på hög internationell nivå som är samtida, global, lokal och grön. Genom strategiskt publikarbete utgör Wanås konst en länk mellan samtidskonst och omgivande samhälle. Wanås konst arbetar aktivt med att utveckla och utöka sitt pedagogiska arbete mot nya målgrupper. Ystads konstmuseum har till och med 2012 erhållit regionalt bidrag för konstpedagogik. Detta bidrag har från 2013 omvandlats till ett verksamhetsbidrag. Konstnärliga kollektivverkstäder är en grundförutsättning för konstnärlig praktik. I Skåne finns fyra kollektivverkstäder som uppbär regionalt verksamhetsbidrag: KKV Monumental, KKV Grafik Malmö, KKV Textiltryck Malmö och Mediaverkstaden Skåne. Verkstädernas uppgift är att vara en resurs för Skånes yrkeskonstnärer och närliggande yrkeskategorier, vara naturliga mötesplatser för konstnärligt arbete i regionen samt stimulera konstnärlig utveckling. KKV Monumental ska dessutom ansvara för nätverket för konstnärliga kollektivverkstäder i Skåne samt vara en mötesplats som erbjuder anslutna medlemmar och organisationer rum för sammanträden, projektmöjligheter samt stöd i ekonomiska och administrativa frågor. Mediaverkstaden Skåne ska även vara en resurs för Skånes kulturtidskrifter och småförlag vad gäller grafisk produktion och redaktionsplats. Konstnärscentrum Syd är en intresseorganisation för professionella inom bildkonstområdet. Konstnärscentrum Syd arbetar med offentlig konst, dels i form av uppsökande verksamhet emot Skånes kommuner och den privata byggsektorn, dels i form av utbildningsinsatser för konstnärer. Konsthantverkscentrum Skåne är en intresseorganisation för professionella inom konsthantverksområdet som främjar svensk nutida konsthantverk och verkar för vidgad publikkontakt. Verksamheten bedrivs utifrån två parallella perspektiv: konsthantverket som näring och nutida konstform. Konstfrämjandet Skåne är en organisation som arbetar med konstbildning och utgör med fokus på publikarbete en länk mellan samtidkonst och omgivande samhälle. Konstfrämjandet Skåne ansvarar för att samordna bildkonst- och formutbudet i Skåne i en digital plattform. Den fria bild- och formkonsten i Skåne består bland annat av ett flertal kommunala konsthallar. Flera av dessa är bland de största i landet och bedriver utställningsverksamhet som är lokalt, regionalt, nationellt och internationellt angelägen. Det finns även curators- och konstnärsdrivna utställningsrum med uppmärksammade verksamheter inriktade på internationellt utställningsarbete och bildkonstperformance. I Skåne förstärks konstfältet av flera privata aktörer. Ett stort antal gallerier är etablerade i regionen. Varje år arrangeras dessutom ett stort antal välbesökta konstrundor. Utbildningsmöjligheter erbjuds på både förberedandeoch universitetsnivå. Lunds universitet har sedan 2010 rätt att utfärda konstnärlig examen på forskarnivå. Skåne är en region med ett mycket stort antal professionellt verksamma bild- och formkonstnärer. I regionen är det möjligt att gå från att vara intresserad av konst till att genom utbildning verka inom det professionella fältet med regionen som bas för sin verksamhet. Ett stort antal konstnärer upplever att regionen är en intressant plats att verka i och från. Närheten till kontinenten gör att många konstnärer väljer att bosätta sig här. Film och rörlig bild Film i Skåne är ett av landets regionala resurs- och produktionscentrum. Film i Skånes verksamhet består av filmkulturell verksamhet, som delfinansieras av kulturnämnden, samt spelfilms- och TV-produktion som delfinansieras av den regionala tillväxtnämnden. Film i Skåne ingår i Business Region Skåne och är ett bolag som fungerar som resurs inom filmområdet gentemot filmaktörer och kommuner. Filmcentrum Syd är ett resurscentrum med professionell teknik och handledning som framförallt stödjer unga oetablerade kort- och dokumentärfilmare. Filmcentrum Syd finns i Malmö, men har verksamma medlemmar och filmare från hela Skåne.

33 BUFF Filmfestival är en årligen återkommande filmfestival för barn och unga och en filmintresserad allmänhet men fungerar också som en internationell mötesplats för bland annat manusförfattare, regissörer, producenter och filmpedagoger. Under en vecka i mars visas ett hundratal filmer och når en publik på cirka barn och unga. Folkets bio har sin bas i Malmö och är dels en distributör av nationell och internationell kvalitetsfilm, dels en regional visningsaktör som sprider kvalitetsfilm i hela Skåne. Folkets bio arrangerar i samarbete med olika aktörer en rad olika festivaler, mobila biografvisningar, men även utställningar och seminarier. Utöver ovanstående finns ett antal andra filmfestivaler och visningsfönster som gemensamt erbjuder en stor variation och bidrar till att Skåne är en stark filmregion. Litteratur Författarcentrum Syd är en ideell förening för yrkesverksamma författare. Författarcentrum Syd omfattar Skåne, Blekinge, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län och har 350 medlemmar. Föreningen verkar för att sprida skönlitteraturen i samhället och skapa möten mellan författare och läsare, framförallt genom litterära projekt och rådgivning till skolor, bibliotek och andra litterära aktörer. Seriefrämjandet är en ideell förening som driver ett resurscentrum i Malmö med arbetsplatser och utbildningslokaler för professionella serietecknare. Seriefrämjandet arrangerar även festivaler och utställningar samt förmedlar serietecknarkompetens till skolor och bibliotek. I Skåne finns det ett antal olika författarscener och litteraturfestivaler. Inkonst och Internationell författarscen på stadsbiblioteket i Malmö är ett par av dem. Litteraturfestivaler anordnas bland annat i Malmö, Lund och Kristianstad. Seriefrämjandet anordnar också seriefestivaler; vartannat år för barn och unga och vartannat år för vuxna. Bibliotek Kultur Skåne har det statliga uppdraget att agera regionbibliotek i Skåne. Uppdraget innebär till exempel ett ansvar för biblioteksutveckling, kompetensutveckling och kompletterande medieförsörjning för folkbiblioteken i Skåne. Folkbildning Samtliga tio studieförbund är verksamma i Skåne; ABF, Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Kulturens, Medborgarskolan, NBV, Studiefrämjandet, Vuxenskolan och Sensus. Varje studieförbund har sin egen profil och ideologi med basen i de anslutna medlemsorganisationerna. Region Skåne lämnar årligen ett anslag till studieförbunden till stöd för de regionala uppgifterna som avser bland annat utveckling och infrastruktur. Skånes 17 folkhögskolor varav flera har en kulturell profil är viktiga för bildning, tillväxt och lokal kulturell utveckling. Inom flera kultur- och konstområden representerar skolorna verksamheter som anses ledande i Sverige. Folkhögskolorna får bidrag från Region Skåne. Kulturarvsinstitutioner Regionmuseet Kristianstad har verksamheter i både Kristianstad och Lund. I Kristianstad finns huvudkontoret med filialer såsom film- och järnvägsmuseum. Museets profilområden är kulturmiljövård; gränsområdet natur/kultur och regional utveckling. Regionmuseets chef är tillika landsantikvarie. Landsantikvarien är remissinstans i kulturmiljöfrågor för Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Skåne. Landsantikvarien förser också Region Skåne med underlag för regionens remissyttranden till kommunernas översiktsplaner. Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige (Kulturen, Lund) är ett friluftsmuseum med verksamhet i Lund och Östarp. Museet har omfattande samlingar av medeltida föremål och en kulturhistorisk samling från södra Sverige. Arkeologiska fynd från Lunds medeltida stadsområde förvaras på Kulturen. Kulturens profilområden är ABM-frågor (Arkiv, Bibliotek och Museer), forskning och utveckling, tillgänglighet samt samordning av förvaltningsplaner. Det sistnämnda innebär att Kulturen har ett samordningsansvar beträffande vad som ska finnas i museernas samlingar utifrån ett regionalt perspektiv. Malmö Museer finns på Malmöhus slott och har flera filialer i Malmö. Förutom historiska utställningar visas också teknik och naturhistoria. Profilområdena för Malmö museer är lärande och pedagogik samt mångfaldsfrågor. Museet hyser en omfattande 33

34 34 kultur- och naturhistorisk samling och har en egen konserveringsverkstad. Samlingarna hyser bland annat arkeologiska fynd från Malmö kommun. Uppåkra Arkeologiska Center (UAC) arbetar med att utveckla den unika järnåldersboplatsen i Uppåkra till ett arkeologiskt besökscentrum. Verksamhetsbidraget, som är både regionalt och statligt finansierat, ska i huvudsak finansiera pedagogiska insatser som till exempel guidningar och byggande av mindre utställningar. Tillsammans med Lunds universitets historiska museum arbetar UAC också med att utveckla en så kallad Kulturarvsbank, där visionen är att Skånes arkeologiska samlingar ska kunna presenteras i publika magasin. Besökscentrumet i Uppåkra beräknas stå klart Verksamhetsbidraget till Lunds universitets historiska museum (LUHM) är statligt finansierat och avser främst förvaltning och tillgängliggörande av arkeologiska samlingar. I samlingarna förvaras arkeologiska fynd från hela Skåne undantaget det medeltida stadsområdet i Lund och Malmö kommun (dessa förvaras i Lund respektive Malmö). Museet deltar tillsammans med Uppåkra Arkeologiska Center i planeringen av besökscentrumet i Uppåkra och ansvarar för det vetenskapliga perspektivet och kompetensen. Helsingborgs museum/fredriksdal är ett friluftsmuseum i Helsingborg som också omfattar Sofiero Slott. Museet har en unik samling av kulturhistoriska träd och växter i sina trädgårdar men också en samling historiska föremål huvudsakligen från nordvästra Skåne. Region Skånes bidrag till Helsingborgs museum/fredriksdal avser kulturarvsarbete som främst riktas mot att integrera kultur- och naturhistoria. Österlens museum är beläget i Simrishamn. Museet har en mindre kulturhistorisk samling med fokus på Skånes sydöstra del. Museet arbetar aktivt med besöksmål och har framför allt lyft traktens hällristningar som besöksmål. Museet ska arbeta med ett projekt som syftar till att tillgängliggöra hällristningarna genom visualisering. Verksamhetsbidraget till Österlens museum är regionalt finansierat och ska användas för att stärka museet i dess arbete med kulturarvsfrågor i sydöstra Skåne. Klostret i Ystad är en kommunal institution och erhöll fram till 2012 regionalt bidrag för kulturpedagogik. Detta har nu omvandlats till verksamhetsbidrag med regional finansiering. Det är ett kulturhistoriskt museum och har lokaler i det forna Gråbrödraklostret, grundat Klostret utgörs av klosterkyrka och en klosterlänga. Kyrkan är kommunalägd och används både som museilokal och gudstjänstrum. Museet erhöll tidigare bidrag för kulturpedagogik. Detta har nu omvandlats till verksamhetsbidrag med regional finansiering. Trelleborgs museum är en kommunal institution och erhöll fram till 2012 regionalt bidrag för kulturpedagogik. Detta har nu omvandlats till verksamhetsbidrag med regional finansiering. Museets pedagogiska personal ingår i det pedagogiska nätverket Uppsökarna ett gäng kulturpedagoger till er tjänst. Trelleborgs museum är ett kulturhistoriskt museum med sin bas i samlingar från hela Söderslätt. År 2010 öppnade museet i nya lokaler i centrala Trelleborg. Glimmingehus är ett statligt byggnadsminne och Riksantikvarieämbetet driver där en museiverksamhet. Den fick tidigare regionalt bidrag för kulturpedagogik vilket har omvandlats till regionalt verksamhetsbidrag. Verksamhetens har personal som ingår i det pedagogiska nätverket Uppsökarna - ett gäng kulturpedagoger till er tjänst. Glimmingehus ligger i sydöstra Skåne och är Nordens bäst bevarade medeltida borg. Statarmuseet, vid Torups slott i Svedala kommun, är resultatet av ett långsiktigt arbete med sin upprinnelse i ett folkbildningsprojekt - Statarliv i Skåne - i regi av Svenska Lantarbetareförbundet, ABF Skåne och Historiska Institutionen vid Lunds Universitet. Studiecirklar, enligt Gräv-där-du-står metoden, med ett hundratal amatörforskare från hela Skåne dokumenterade de skånska statarnas och lantarbetarnas historia. Statarmuseet i Skåne erhöll tidigare bidrag för kulturpedagogik. Detta har nu omvandlats till verksamhetsbidrag med regional finansiering. Region Skåne är stiftare för Stiftelsen Medicinhistoriska Museerna i Lund och Helsingborg, som har stora medicinhistoriska samlingar. Museet i Helsingborg finns inrymt i gamla barnsjukhuset och där visas en allmän medicinhistorisk utställning. Museet i Lund öppnade 2012 sin verksamhet i nya lokaler på södra lasarettsområdet i Lund (i det så kalladevalvet). Kulturarvsförbund Skånes Arkivförbunds verksamhet bidrar till att öka kunskapen om arkivens betydelse utanför den offentliga sektorn och skapa möjligheter till ökad kompetens

35 hos de enskilda arkiven. Skånes Arkivförbund är från och med 2012 samlokaliserat med flera andra stora arkivaktörer på Arkivcentrum Syd i Lund. Skånes Näringslivsarkiv är beläget i Helsingborg. Dess uppgift är främst att inom regionens näringsliv skapa förståelse för det industriella kulturarvet. Näringslivsarkivet förvarar, vårdar och presenterar arkivmaterial av huvudsakligen historiskt, tekniskt, ekonomiskt och kulturhistoriskt intresse samt håller samlingarna tillgängliga för forskare och andra intresserade. Skånes Hembygdsförbund har verksamhet i Lund och Kristianstad. Hembygdsförbundet fungerar som en samordnande struktur för de 105 medlemsföreningar som förbundet har i Skåne. Föreningarna förvaltar och visar cirka 180 äldre byggnader, varav flera är museer. Skånes Hemslöjdsförbund, som har sitt kontor i Lund, verkar i hela regionen genom sina hemslöjdskonsulenter utifrån ett närings-, kulturarvs-, och kunskapsförmedlande perspektiv. Verksamhetsbidraget utgör stöd för konsulenternas arbete med att skapa mötesplatser för hemslöjd och olika näringar. Kursverksamhet och seminarier utifrån ett utvecklat kvalitetsbegrepp är också en viktig del av verksamheten. Kultur och hälsa Clownronden är en grupp sjukhusclowner som består av professionella artister som är specialutbildade för att arbeta med sjuka och funktionsnedsatta barn och ungdomar. Kärnverksamheten består av regelbundna besök på barnkliniker i Skåne. Med sin situations- och improvisationsbaserade metod underlättar Clownronden sjukhusvistelsen och ökar välbefinnandet för barnen och deras familjer. Verksamheten bedrivs i dialog med berörd sjukhuspersonal. 35

36 Sektorsprogram Relaterade till det regionala utvecklingsprogrammet Förutom de sektorsprogram som Region Skåne ansvarar för, tar andra aktörer fram program som alla ingår i Regionalt utvecklingsprogram för Skåne Områden som berörs är arbetsliv, boende, forskning och utveckling, kommunikationer, kultur, utbildning, miljö och klimat, folkhälsa samt näringsliv. Tillsammans bildar de en helhet som främjar Skånes utveckling. För att läsa mer om alla sektorsprogram, besök: Skånes miljöhandlingsprogram Aktualiserat åtgärdsprogram för det regionala miljömålsarbetet Länsstyrelsen Regional folkhälsostrategi för Skåne Region Skåne Kommunförbundet Skåne Miljöstrategiskt program för Region Skåne Region Skåne Regional kulturplan för Skåne Regional kulturplan för Skåne Region Skåne Landsbygdsprogram för Sverige Den skånska genomförandestrategin Det skånska landsbygdsprogrammet ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv Länsstyrelsen Näringslivsprogram för Skåne Region Skåne 36

37 Klimat- och energistrategi för Skåne hur minskar vi utsläppen av växthusgaser Länsstyrelsen Kulturmiljöprogram för Skåne Länsstyrelsen Regional transportinfrastrukturplan för Skåne Region Skåne Skånsk Livskraft vård och hälsa Region Skåne Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Region Skåne Den skånska genomförandestrategin Länsstyrelsen För att ta del av Regionalt utvecklingsprogram för Skåne , besök: 37