Norrsken synlig rymdfysik
|
|
- Eva Gunnarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Norrsken synlig rymdfysik elektroner per mm 2 och sekund 100 km Introduktion till rymdteknik IIngrid Sandahl, Institutet för rymdfysik, Kiruna Ordbok Aurora Morgonrodnadens gudinna (Galileo and Giuducci, 1619) Aurora borealis (Nordlig morgonrodnad) Aurora australis (Sydlig morgonrodnad) Norrsken, sydsken Polarsken Innehåll- tisdag 3/2-1 Grundläggande norrskensförklaring Norrskensmorfologi - former och färger Mytologi och folkliga föreställningar Norrsken och jordens magnetosfär Norrsken på andra ställen i solsystemet Grundläggande norrskensförklaring Solvinden blåser ut i solsystemet och träffar alla himlakroppar där Vackert och variabelt ljus som oftast ses långt i norr och långt i söder. Orsakas av snabba partiklar (joner och elektroner) från rymden som träffar jordens övre atmosfär. Elektronerna och jonerna styrs av jordens magnetiska fält. Energin kommer från solen via solvinden. 1
2 inklusive Jorden eller, mer korrekt, jordens magnetiska fält, och ger magnetosfären dess form Jorden Jordens magnetiska fält Partiklar från solvinden kan ta sig in i polartrattarna (polar cusps)......och genom magnetosfärens flanker. Polartratt (Polar cusp) Magnetosfären Polartratt (Polar cusp) Elektroner Joner Jorden Partiklar från solvinden och jonsfären 1 partikel per kubikcentimeter 2
3 Partiklarna får energi från solvinden Jordens magnetiska fält styr partiklarna Från A till B på några sekunder B Norrskensovalen A Sydskensovalen Norrskensovalen från satelliterna Viking and Polar Jorden vrider sig under polarskensovalerna Norrskenet ligger på lägre latitud på nattsidan än på dagsidan Natt i Europa Dag i Europa 3
4 Elektron Syreatomen har fått energi från elektronen Syreatom Atmosfären Jordens magnetfält Jorden Syreatomen avger energin som en ljusblixt - Norrsken Norrsken är r det mest mångskiftande av alla ljusfenomen påp himlen Elektronen krockar med en kvävemolekyl Foto: Rolf Gustafsson Norrskensmorfologi Bågar, bågar med strålar Former Diskret och diffust norrsken Färger Ljud? Storskalig morfologi, avbildning från rymden 4
5 Lugn båge Norrsken från n rymdskytteln Discovery 20 december 2006, 18:53:59 UT Lugn båge Foto: Torbjörn Lövgren Foto:Christer Fuglesang Stockholm Skyttelpassager kvällen den 20 december 2006 Båge med strålar DMSP F16 18:51 UT DMSP F15 16:59 UT 20:28-20:31 UT 18:50-18:56 UT Foto: Torbjörn Lövgren Korona Spiral Foto: Torbjörn Lövgren Bossekop, Alta, Norge Bild:Paul Gaimard 5
6 Spiraler Foto: Rolf Gustafsson Torbjörn Lövgren Norrskensutbrott - substormar Norrskensutbrott registrerat av en firmamentkamera N Misato Observatory all-sky camera, IRF Pulsating patch Sounding rocket Pulserande norrsken On Off On Off On Off On Off On All-sky TV: Ilya Koirnilov, PGI, Russia 6
7 Inverterat norrsken registrerat av ALIS Rött norrsken Bild: Åke Steen, Urban Brändström, Björn Gustafsson/ALIS Foto: Masatoshi Yamauchi April 6, 2000 Sydsken från Rymdskytteln Endeavor Solbelyst Violett Grönt Rött Foto: Yusuke Ebihara Bild:NASA Elektronspektrum över starkt norrsken Elektronspektra över diffust norrsken Topp -> acceleration i ett elektriskt fält Typiskt för diskret norrsken Sergienko et al.,
8 Elektronbanor i magnetosfären Strålningsbältena Diffust norrsken En laddad partikel i ett magnetfält rör sig i en spiralbana dv m = q + dt ( v B) qe Diskret norrsken Auroral potential structure Discrete aurora Fronten på snabbt rörlig norrskensform Norrskensfärger Gröna linjen Röda Dominerar nederkanter vanligen Stort rött norrsken Norrsken Solljus Marklund et al. and ESA Produktion Kväve: N N + e N ( B Σu ) 2e Emission N2 ( B Σu ) N2 ( X Πu ) + hν (1NG) nm, nm Övergång nästan omedelbart Emissionsprofiler, 0.5 och 5 kev nm och nm nm nm nm 8
9 630.0 nm Syre O, Förbjudna övergångar ev 4.17 τ = 0.7 s 1.96 τ = 110 s nm nm nm 1 S 1 D 3 P Syre: Produktion av gröna linjen nm, O( 1 S) Excitation av primärelektron O + e O( 1 S) + e Excitation av termisk elektron O2 + eth O( S) + O( P, D) Kollision med kvävemolekyl 3 1 N ( A Σ u + ) + O O( S + N 2 ) 2 Produktion av O( 1 S) Quenching - utsläckning Varför kan en och samma norrskensform vara röd upptill och grön nertill? Varför kan man använda intensitetskvoten mellan 557,7 nm och 427,8 nm för att bestämma energi hos primärpartiklar? Emissionsprofiler, 0.5 och 5 kev nm och nm nm nm nm 9
10 Varför ser norrskenets höjdprofiler ut som de gör? Chapmanfunktion Hörs norrsken? Dämpning 100 km 300 m/s Hörs Norrsken? Undersökning 1885 i Norge Tromholt, 144 svar 65 % tror att det hörs 25 % hört 10 % vet inte => 6 min Viner och sprakar Förklaring saknas Low level jet? Storskalig morfologi - Avbildning från rymden 1. MSP, DDA, SPF 2. South IMF cusp 3. North IMF cusp MLT spot 5. Afternoon detached arc 6. HiLDA 7. SAMPS 8. ECP 9. Polar cap arc 10. Auroral streamer Mytologi och folklore Froån Frey (2007) Rev. Geophys. Kina, 2600 f. Kr. Den gule kejsaren Shuan-Yuans moder Fu-Pau såg en stor blixt omge Su-stjärnan i Bej-Dou med ljuset skinande över hela fältet. Då blev hon havande. Norrsken i Bibeln, Hesekiel 1, 593 f. Kr. 1. I det trettionde året på den femte dagen i fjärde månaden, när jag var bland de fångna vid strömmen Kebar, öppnades himmelen, och jag såg en syn från Gud. 4. Och jag fick se en en stormvind komma norrifrån, ett stort moln med flammande eld, och ett sken omgav det; och mitt däri, mitt I elden syntes något som var såsom glänsande malm. 13. Och väsendena voro till sitt utseende lika eldsglöd, som brunno likasom bloss, under det att elden for omkring mellan väsendena; och den gav ett sken ifrån sig, och ljungeldar foro ut ur elden. 14. Och väsendena hastade fram och tillbaka likasom blixtar. 28. Såsom bågen som synes i skyn när det regnar, så såg skenet ut där omkring. 10
11 Rävjakt i norrskensljus Aqsaliaat, spåren av dem somspelarfotboll Knud Leem, 1767 Ett oerhört järtecken, som sågs den 12 januari 1570 över staden Kuttenberg i Böhmen Folkliga förklaringar Rävelder (Revontulet, Finland) Sillstim (Sillblixt, Norway, Närke) Facklor som samerna bär när de letar efter renar. (Närke) Svanar som frusit fast i moln (Småland) Vulkaner vid polerna (Centrifugalkraften ger upphov till hål där.) Norrsken som väderförebud Anta Pirak En nomad och hans liv 1937 Norrsken och jordens magnetosfär När norrskenet slingrar sig som en rajd från sydväst mitt över himmelen eller fladdrar litet i söder över nordöstra ändan av himmelen brukar vi säga: Nu kommer snart sydvästvinden. 11
12 Jordens magnetosfär Froån Frey 2007 modifierad efter figur av Russell och Strangeway Magnetosfärens storlek Magnetosfärens generator Solvindens dynamiska tryck ρ v m 2 = B 2 Trycket hos jordens magnetiska fält / 2μ 0 För dipolfält: 1/ 3 0a 2 μ r 4π μ B = 2π r 2 ( μ ρ v ) 0 m 0a 1 3 1/ R E Ledare (solvinden) rör sig i ett magnetfält (jordens magnetfält) 100 kv Elektriska strömmar i magnetosfären Partikelbanor i magnetosfären 3 adiabatiska invarianter McPherron,
13 Adiabatiska invarianter Magnetosfär och geosfär Magnetiska momentet μ = mv /2B Den longitudinella invarianten J = mv ds Flödesinvarianten Φ a Det magnetiska flödet inneslutet av en driftbana Stormar, substormar och rymdväder Solvariationer Solvindsvariationer Variationer i magnetosfären Effekter Solenergi EM strålning W till Jorden SW Kinetisk K=ρ 0 V 3 l x10 13 W SW Poynting Ε=VB 2 sin 4 (Θ/2)l x10 12 W Solfläckstalet 11 (22) år, solens polvändningar år Norrskensobservationer på mellanlatituder varierar med solaktiviteten Maunder Solfläckarna varierar med solens intensitet 13
14 Innevarande solfläckscykel Solfläckar och stora magnetiska stormar Joe Allen, NOAA Koronamassutkastning: 10 miljarder ton het joniserad gas QuickTime and a YUV420 codec decompressor are needed to see this picture. Solen Bild: Koronagrafen LASCO på SOHO Koronahål EUV-data från SOHO EIT Öppna fältlinjer Snabb solvind Geomagnetisk aktivitet under de 5 senaste solrotationerna 14
15 Tidsvariationer i magnetosfären Direkt Indirekt Reconnection Nuvarande paradigm för sol-jordväxelverkan Kompression Vindstrumpa Uppladdning - Urladdning Eastwood, 2008 Simulering av substorm 29 oktober LT NASA Den horisontella strömmen i en norrskensbåge kan uppgå till 10 6 A 15
16 Norrsken på andra planeter Norrsken på Jupiter och Saturnus Norrskensfenomen har observerats på alla planeter i solsystemet Kan gröna linjen användas som signatur på syre på extraterrestra planter? Bilder: Hubble space telescope Aurora Equatorialis över Mars Heliosfären ASPERA-3 data MEX orbit Upgoing accelerated ions Downgoing acceller. electrons Interstellära vinden Magnetic cusps connected to Mars Electron acceleration (like over Earth s polar region) (Lundin et al, Science, 2006) Auroral emissions? Airglow discovered by SPICAM (Bertaux et al, Science, 2005) Solen 16
Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik
Allmän rymdfysik Plasma Magnetosfärer Solen och solväder Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren 090608 Plasma Vi lever i en neutral värld, där materia är i fast, flytande eller gasform...... universum i
Läs merSka vi vara rädda för solen?
Ska vi vara rädda för solen? Dan Kiselman Institutionen för astronomi Institutet för solfysik Lärardag i fysik 29 oktober 2014 UV-strålning från solen skadar huden. Slottsskogsobservatoriet, Göteborg
Läs merSatelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik
Satelliter Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 080626 Innehåll Typer av satelliter Vädersatelliter Svenska satelliter Aktuell forskning påp IRF Cassini Cluster Rosetta SPOT Samarbete mellan Sverige, Frankrike
Läs merSatelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 090617
Satelliter Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 090617 Innehåll Användningsomr ndningsområden den för f r satelliter Tidiga satelliter Svenska satelliter Aktuell forskning påp IRF Cassini Cluster Rosetta
Läs merFotosensorer avbildar norrsken, jordens eget fönster mot rymden. Sensorteknik
Sensorteknik FOTON: DAGMAR ZITKOVA Norrskensforskaren Urban Brändström visar hur solaktiviteten orsakar norrsken och olika typer av störningar i magnetosfären, jonosfären och på jorden vilket i sin tur
Läs merProblemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund
Solär-terrest fysik, AST 213 Problemsamling Peter Wintoft (peter@irfl.lu.se) Institutet för rymdfysik Scheelevägen 17 223 70 Lund 2001-09-19 AST 213 2001-09-19 1 1. Allmänna gaslagen p = nkt (1) relaterar
Läs merNorrskensforskning. Innehåll- tisdag 3/2-2. Förutsättningarttningar. Forskningsmetoder. Vad finns det att mäta? m
Norrskensforskning Innehåll- tisdag 3/2-2 Norrskensforskning Lite om elektron- och joninstrument Rymdväder Tips för norrskensskådare 2009-02-03 Introduktion till rymdteknik IIngrid Sandahl, Institutet
Läs merKOSMOS PLANETEN JORDEN VINDEN FRÅN SOLEN GABRIELLA STENBERG WIESER SÄRTRYCK UR: SVENSKA FYSIKERSAMFUNDETS ÅRSBOK 2018
SÄRTRYCK UR: KOSMOS PLANETEN JORDEN SVENSKA FYSIKERSAMFUNDETS ÅRSBOK 2018 VINDEN FRÅN SOLEN GABRIELLA STENBERG WIESER Artikeln publiceras under Creative Commons-licensen CC BY-NC-SA 4.0 För bildmaterial
Läs merBara hos Din Guldsmed
Bara hos Din Guldsmed Bara hos Din Guldsmed Vår egen serie i 18 karats guld, skapad med naturens underbara dramatik och naturliga kraft som inspiration. Det stora antalet smycken i denna serie gör det
Läs merICA. IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf.
ICA IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf.se 1 1. Inledning ICA (ion Composition Analyzer) är en jonmasspektrometer
Läs merInför solfäcksmaximet : Kortkort om olika sorters solaktiviteter
Figur 2. Magnetiska kraftlinjer i form av bågar.de sträcker sig från solytan upp i solens korona. Inför solfäcksmaximet 2013-2014: Kortkort om olika sorters solaktiviteter ----- Av Bertil Pettersson, SM5VZW
Läs merNorrsken över Mars. Plasma Acceleration above Martian Magnetic Anomalies
Norrsken över Mars Plasma Acceleration above Martian Magnetic Anomalies R. Lundin 1, D. Winningham 2, S. Barabash 1, R. Frahm 2, M. Holmström 1, J.-A. Sauvaud 3, A. Fedorov 3, K. Asamura 4, A. J. Coates
Läs merVår närmaste stjärna - Solen
Original title: Sunstruck Translated by: The Lund University Planetarium Contact for translation: Anna S. Arnadottir ( anna@astro.lu.se ) ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merPreliminär timplanering: Plasmafysik
Vågor, plasmor antenner F700T Preliminär timplanering: Plasmafysik Litteratur: Chen F. F., Plasma physics and controlled fusion, Plenum, nd ed. Etra problem i plasmafysik. X-plasma (Från hemsidan) Pass
Läs merNorrskensforskning från Fuglesang till Celsius Rick McGregor
Norrskensforskning från Fuglesang till Celsius Rick McGregor de flesta vet nog att den första svenska astronauten, Christer Fuglesang, i december 2006 utförde tre rymdpromenader under sin vistelse på den
Läs mertill Jupiter Därför ska vi tillbaka av Gabriella Stenberg, Martin Wieser och Stas Barabash
aktuell forskning Därför ska vi tillbaka till Jupiter av Gabriella Stenberg, Martin Wieser och Stas Barabash Äntligen är det dags att inte bara beundra Jupiter på avstånd. Nu ligger vi i startgroparna
Läs merRymdfarkosters fysiska omgivning
Rymdfarkosters fysiska omgivning Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 080612 Miljöer Neutralmiljön Plasmamiljön Strålningsmilj lningsmiljön Partikelmiljön Banor LEO Polar orbit MEO Geostationär r bana
Läs merHöstens stora solutbrott och konsekvenser av dessa i Sverige
Fredrik Forsberg Höstens stora solutbrott och konsekvenser av dessa i Sverige Handledare: Stephan Buchert Institutet för RymdFysik Box 537 751 21 Uppsala 2004-07-08 Sammanfattning Genom solaktivitet kommer
Läs merSvar och anvisningar
170317 BFL10 1 Tenta 170317 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Den enda kraft som verkar på stenen är tyngdkraften, och den är riktad nedåt. Alltså är accelerationen riktad nedåt. b) Vid kaströrelse
Läs merattraktiv repellerande
Magnetism, kap. 24 Eleonora Lorek Magnetism, introduktion Magnetism ordet kommer från Magnesia, ett område i antika Grekland där man hittade konstiga stenar som kunde lyfta upp järn. Idag är magnetism
Läs merIllustration Saga Fortier och Norah Bates
Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all
Läs merSolens energi alstras genom fusionsreaktioner
Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen
Läs merKan vi göra prognoser för solens aktivitet? Resultat från forskning i stjärnors magnetiska aktivitet
Kan vi göra prognoser för solens aktivitet? Resultat från forskning i stjärnors magnetiska aktivitet Finlandssvenska fysikdagarna 14.11.2009 FD Thomas Hackman, Helsingfors universitetets observatorium
Läs mer16. Spridning av elektromagnetisk strålning
16. Spridning av elektromagnetisk strålning [Jakson 9.6-] Med spridning avses mest allmänt proessen där strålning (antingen av partikel- eller vågnatur) växelverkar med något objekt så att dess fortskridningsriktning
Läs merVad är r Magnetism? Beskriva och förklara fenomen relaterade till magnetism!
Vad är r Magnetism? Beskriva och förklara fenomen relaterade till magnetism! Vilka fenomen? Vad är magnetism? Magnetiska fenomen uppmärksammades redan under antiken och har fått namn efter ett av de tidigaste
Läs merLJUSSHOW FÅNGA NATTENS
FÅNGA NATTENS LJUSSHOW AV // MORTEN HILMER När mörkret sänker sig packar de flesta ihop utrustningen och beger sig hemåt. Men med natten kommer ett närmast magiskt fenomen som kameran registrerar bättre
Läs merHur trodde man att universum såg ut förr i tiden?
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merKapitel 27: Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk
Kapitel 27: Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk kraft på laddning Magnetiskt flöde, Gauss sats för
Läs merMin bok om. planeterna. Namn:
Min bok om planeterna Namn: JORDEN Avstånd från solen: Diameter: Jorden bildades: Ett annat namn är: Temperatur: Ytan består av: Egen fakta: Jordens avstånd från solen är 150 miljoner km. Ytan är stenig
Läs merPå längre avstånd kan åska orsaka störningar i utrustning, men dess verkan på nära håll är farligast.
Hittills har vi pratat om två urladdningssituationer, urladdning mellan kontakter i en omkopplare eller elektrostatisk urladdning. Det finns emellertid en elektrisk urladdning i naturen som kan vara mycket
Läs merLeia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden
Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merChalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric
Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:
Läs merMarcus Löfverström
Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem
Läs merSvar och anvisningar
15030 BFL10 1 Tenta 15030 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Enligt superpositionsprincipen ska vi addera elongationerna: y/cm 1 1 x/cm b) Reflektionslagen säger att reflektionsvinkeln är
Läs merSyfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.
Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Rymden Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merElins bok om Rymden. Börja läsa
Elins bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius
Läs merRapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Läs merInstitutet för rymdfysik Kiruna
Atmosfärforskning Institutet för rymdfysik Kiruna 2 Atmosfärforskning vid IRF Atmosfärforskningsprogrammet (AFP) vid Institutet för rymdfysik grundades 1996 som en del av Miljö- och Rymdforskningsinstitutet,
Läs merAnvänd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.
Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...8 Gör en miniatyr i verklig skala...8 Ta reda
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merMilstolpar i tidig kvantmekanik
Den klassiska mekanikens begränsningar Speciell relativitetsteori Höga hastigheter Klassisk mekanik Kvantmekanik Små massor Små energier Stark gravitation Allmän relativitetsteori Milstolpar i tidig kvantmekanik
Läs merChristian Hansen CERN BE-ABP
Christian Hansen CERN BE-ABP LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision 1952
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merSolsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merTenta svar. E(r) = E(r)ˆr. Vi tillämpar Gauss sats på de tre områdena och väljer integrationsytan S till en sfär med radie r:
Tenta 56 svar Uppgift a) På grund av sfäriskt symmetri ansätter vi att: E(r) = E(r)ˆr Vi tillämpar Gauss sats på de tre områdena och väljer integrationsytan S till en sfär med radie r: 2π π Q innesluten
Läs merTentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Fredagen 1/1 018, kl 14:00-18:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
Läs merDet finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss. Solen är stjärnan
Läs merNord och syd. Magiska magneter. Redan de gamla grekerna. Kinesisk kompass. Magnetfält. Magnetfältets riktning
Nord och syd Magiska magneter Osynliga krafter som verkar på avstånd Föreläsning 10/ 2010 Marica Ericson Redan de gamla grekerna Kinesisk kompass Gjorde kompasser av magnetit på 1100-talet magnetit ca
Läs merFysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)
Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) (Bild: Patrik Cavallini; Soluppgång vintersolståndet.) I detta avsnitt ska vi börja med att titta på hur vårt solsytem är uppbyggt. Mycket
Läs merInnehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst
Läs merRymdväder - effekter på militära och civila system
FOI-R--1464--SE December 2004 ISSN 1650-1942 Användarrapport Sandra Lindström och Mattias Waldenvik Systemteknik 172 90 Stockholm TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUT Systemteknik 172 90 Stockholm FOI-R--1464--SE
Läs merInnehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik
Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity
Läs mer93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar
17317 93FY51 1 93FY51/ TN1 Elektromagnetism Tenta 17317: svar och anvisningar Uppgift 1 a) Av symmetrin följer att: och därmed: Q = D d D(r) = D(r)ˆr E(r) = E(r)ˆr Vi väljer ytan till en sfär med radie
Läs merFysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur
Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall
Läs merRelativistisk energi. Relativistisk energi (forts) Ekin. I bevarad energi ingår summan av kinetisk energi och massenergi. udu.
Föreläsning 3: Relativistisk energi Om vi betraktar tillskott till kinetisk energi som utfört arbete för att aelerera från till u kan dp vi integrera F dx, dvs dx från x 1 där u = till x där u = u, mha
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 23 2 8 Hjälpmedel: Physics Handbook, räknare. Ensfäriskkopparkulamedradie = 5mmharladdningenQ = 2.5 0 3 C. Beräkna det elektriska fältet som funktion av avståndet från
Läs merAlla svar till de extra uppgifterna
Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 05-0-05. Beräknastorlekochriktningpådetelektriskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som orsakas av laddningarna q = Q i origo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i
Läs merKapitel: 32 Elektromagnetiska vågor Maxwells ekvationer Hur accelererande laddningar kan ge EM-vågor
Kapitel: 3 lektromagnetiska vågor Maxwells ekvationer Hur accelererande laddningar kan ge M-vågor genskaper hos M-vågor nergitransport i M-vågor Det elektromagnetiska spektrat Maxwell s ekvationer Kan
Läs merMin bok om Rymden. Börja läs
Min bok om Rymden Börja läs Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s. 4
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merÖvning Fyll i. Övning Fundera på. Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. 1 VAD ÄR NO?
1 VAD ÄR NO? Övning Fyll i Övning Förklara orden på svenska Övning Fundera på Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. Engelsmannen hålls kvar Svensken Isaac Newton kom på varför jorden och de andra planeterna
Läs merInnehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik
Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity
Läs merFörslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.
1. En elektron rör sig med v = 100 000 m/s i ett magnetfält. Den påverkas av en kraft F = 5 10 15 N vinkelrätt mot rörelseriktningen. Rita figur och beräkna den magnetiska flödestätheten. Förslag: En laddad
Läs merFyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början
Läs merVARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman
VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merAstronomiövningar som kräver observationer
Astronomiövningar som kräver observationer Här följer några övningar som jag vill att Du skall göra. Vi börjar med lite uppvärmning! 1 Fyra fel på fyra bilder: Här är de första fyra bilderna. Ta en kritisk
Läs merLeia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden
Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merDen stora kometjakten
Den stora kometjakten Lärarhandledning lektion om kometjägaren Rosetta Detta är en lärarhandledning om rymdfarkosten Rosetta. Rosettas uppdrag är att undersöka en komet i detalj genom att åka ikapp den
Läs merKumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet
Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio
Läs merAnvänd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.
Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda
Läs merPreliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,
Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, SH1009, 008 05 19, kl 14:00 19:00 Tentamen har 8 problem som vardera ger 5 poäng. Poäng från inlämningsuppgifter tillkommer. För godkänt krävs
Läs merAv Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.
Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting
Läs merAstronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.
Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i
Läs merTentamen i Fysik för π,
KURSLABORATORET FYSK, LTH Tentamen i Fysik för π, 386 SKRVTD: 8 3 HJÄLPMEDEL: UTDELAT FORMELBLAD, GODKÄND RÄKNARE. LÖSNNGAR: BÖRJA VARJE NY UPPGFT PÅ NYTT BLAD OCH SKRV BARA PÅ EN SDA. LÖSNNGARNA SKA VARA
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken
Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 8 januari 016 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 016 1. a) Den stora och lilla bollen faller båda,0 m. Energiprincipen ger hastigheten då
Läs merKurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822
OMTENTAMEN DEL 2 Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103 Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822 Jourhavande lärare: Anna-Carin Larsson 070-2699141 Skrivtid 9-14 Resultat meddelas senast:
Läs merTentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Tisdagen 19/4 017, kl 08:00-1:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
Läs merSvensk Rymdfysik är Världsledande!
Rymdverksamhet ur ett forskningsperspektiv Uppsala, 21 Oktober, 2014 Svensk Rymdfysik är Världsledande! Viking (1986) Det beror på att Sverige har: Strategiskt satsat resurser på både forskning och industri
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling
Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Upplägg Energiprocesser i stjärnor Energitransport i stjärnor Solens uppbyggnad Solfläckar Solliknande stjärnors
Läs merPartiklars rörelser i elektromagnetiska fält
Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Handledning till datorövning AST213 Solär-terrest fysik Handledare: Magnus Wik (2862125) magnus@lund.irf.se Institutet för rymdfysik, Lund Oktober 2003 1 Inledning
Läs mer4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?
4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning
ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se Elektromagnetisk strålning Innehållsförteckning ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 SPEKTRET... 3 Gammastrålning...
Läs merJordens Magnetiska Fält
Jordens Magnetiska Fält En essä för kursen Ämneskommunikation för Fysiker Sammanställd av Anne Ylinen 14 mars 2009 i Innehåll 1 Inledning 1 2 Beskrivning av Jordens magnetfält 1 2.1 Vektorbeskrivning av
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion
Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar
Läs mersom kosmiska budbärare
IceCube på sydpolen söker neutriner som kosmiska budbärare Per Olof Hulth Oskar Klein centre Stockholm University hulth@fysik.su.se 2013-06-04 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 1 Richard
Läs mer