Samtalsmetodik och vägledande samtal med unga - workshop

Transkript

1 Vägledardagarna 2016, Åbo, Tema Integration och mångfald Regionförvaltningsverket, Svenska enheten för bildningsväsendet Samtalsmetodik och vägledande samtal med unga - workshop

2 Åsa Sundelin Studie- och yrkesvägledarprogrammet Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms Universitet 2

3

4 Vad studerades? Vägledande samtal i gymnasieskolans Språkintroduktion 5 Elever med utomeuropeisk bakgrund och 5 vägledare har följts vid 2 samtal i anslutning till val inför framtiden. Ljudinspelning två samtal Observation av dessa medforskande intervjuer efter samtalen med vägledare och elev, var för sig

5 Studiens deltagare Said (Mellanöstern) Elsa Konsten att förena vär(l)den Arash (Mellanöstern) - Kristina Konsten att hantera svenska villkor Fatima (Afrika) Anna Konsten att välja på egen hand Maria (Asien) Ingela Konsten att både vilja och kunna Mohamed (Asien) Agneta Konsten att bli en svensk polis

6 Vägledande (institutionella) samtal Utmärks av asymmetrier: Makt och sociala strukturer (information) Professionell kompetens och erfarenhet

7 Hur hanteras asymmetrier? Vilka konsekvenser får de? Vilka möjligheter har deltagare att påverka samtalet?

8 Språkhandlingar Språkhandlingar Exempel på handlingar Anvisande handlingar Uppmaningar, direktiv Instruktioner Råd Förslag Frågande handlingar Direkta, öppna frågor: Vad tycker du? Hur tänker du? Direkta, slutna frågor: Är det alternati vet bättre? Avstämmande frågor: Kan det vara så? Klarläggande handlingar Lyssnande handlingar Återkopplande handlingar Metakommunicerande handlingar Berättar Beskriver Förklarar Redogör Verbal och icke-verbal uppmuntran: Tystnad: lämnar utrymme till den andre att tala, Hm:anden, ah:anden etc. Sammanfattningar och omformuleringar. Överlappande tal Genomförs främst i form av beröm och uppmuntran. Kommentarer: Nu har vi gjort en ansökan. Avstämmande frågor: Är du med? Hur ska vi gå vidare Förslag på vad samtalet eller eleven ska gå vidare med

9 Kommunikativa strategier - Vägledare Strategi Utforskande Informerande Resonerande Argumenterande Utmanande Handledande Bekräftande Främsta kännetecken Lyssnande, frågande och metakommunicerande handlingar som undersöker och/eller försöker förstå något. Klarläggande och frågande handlingar som informerar den andre om något. Klarläggande, anvisande och frågande handlingar som diskuterar och förhåller sig till olika perspektiv på något. Klarläggande handlingar som försvarar eller propagerar för något och driver samtalet i riktning mot att få den andre att inta en viss uppfattning eller perspektiv. Frågande alt klarläggande handlingar som ifrågasätter något. Lyssnande, frågande och anvisande handlingar för att lära den andre något Återkopplande handlingar, fr f a uppmuntran, beröm etc. Rådgivande Anvisande och klarläggande handlingar avseende något. Dämpande Främst klarläggande och återkopplande handlingar som förmildrar osäkra omständigheter och/eller den andres oro eller osäkerhet.

10 Markera i vilka strategier dina mest framträdande språkhandlingar finns. Parvis tala om: Tycks några strategier dominera? Varför?

11 Elevers kommunikativa projekt Karriärlärande projekt Karriärreflekterande projekt Framtidsbeskyddande projekt Erkännandeprojekt Framtidsmotiverande projekt Situerat klargörande projekt Vägledares kommunikativa projekt Grindhanterande projekt Förtrogenhetsskapande projekt Utbildande projekt Perspektiverande projekt Framtidsmotiverande projekt Perspektivstyrande projekt Självständiggörande projekt Samtalslotsande projekt Uppgiftshanterande projekt

12 Några sammanfattande resultat Dynamiska samtal om abstrakt innehåll och komplexa frågor - Jfr svensk skolbakgrund Projekten är komplementära, outtalade. En delad tyst överenskommelse om projekten. Vägledarnas nyckelprojekt stödjer fr f a elevernas karriärlärande projekt: Jfr:t andra institutionella samtal - samtalets utbildande funktion central.

13 Elevernas karriärlärande och reflekterande projekt framträder t ex när: eleverna omformulerar och sammanfattar det som talats om. eleverna jämför sina erfarenheter och referensramar: det nya och det gamla. Eleverna resonerar om sitt liv och sina möjligheter Eleverna söker information och kunskap

14 Uppgiftsinriktad Informerande K I Utbildande An Ag E Vägledande

15 Vägledaren Elsas strategier Genomgående ett sammanvävt förtrogenhetsskapande och perspektiverande projekt : Utforskande strategi: Lyssnar, omformulerar, sammanfattar. Frågor. Bekräftande strategi Utbildande projekt: Handledande strategi Erbjuder samarbete.

16 Uppgiftsinriktad Informerande Utbildande Vägledande Uppskatta var dina samtal mestadels befinner sig. Resonera med din granne: Är det någon strategi du skulle behöva göra mer eller mindre av för att samtalen skulle få en mer vägledande och/eller utbildande funktion för dina elever?

17 Beslutsfattande om framtiden är inte en rationell process Individer har svårt att fatta beslut när en har för lite kunskap om alternativen Alla karriärval innebär osäkerhet Karriärfrågor är existentiella frågor - Information är inte neutralt

18 Några villkor för meningsskapande om framtiden Utbildningsval är fyllda med kulturella och sociala värden som etablerar symboliska gränser för tillhörighet och som bidrar till att skapa mening i våra val (Lund, 2015). Rädsla och känslor av tillhörighet i relation till sociala strukturer är de två grundläggande känslomässiga aspekter som påverkar våra val.

19 Elevernas framtidsbeskyddande projekt ger uttryck för oro inför framtiden

20 E: För att efter när jag går på gymnasium jag behöver kanske hjälp med språk, eller hur? V: Tänker du på din svenska? (E: Ja) E: Den har ju blivit jätte, jätte, jättebra. V: Kanske måste fungera på den, för att jag är inte så bra på perfekt. Så kanske jag kommer att ha hjälp med språket.

21 E V E V E V Är det säkert att jag kommer få jobb i framtiden? Kan man vara säker på något i framtiden? Nej Det kan man inte, men vi kan ju jobba för att förbereda dig, vad händer när man söker jobb och hur ska man tänka och så men säker kan man inte vara på någonting, tror jag Jag kan bli busschaufför Det kan man bli om man är intresserad av det men det gäller att fundera på vad du vill göra ordentligt.

22 Det framtidsmotiverande projektets fallgropar 1. Dämpande strategin försöker ge emotionell energi (Collins) men eleven får inte hjälp med konkreta frågor. 2. Den rådgivande strategin: Ansvaret för elevens möjligheter att hantera sina studier/hantera diskriminering faller på eleven. Individualisering?

23 Men vad göra med oron då? Lyssna till oron Håll tillbaka egna känslor (individer från stigmatiserade grupper får ofta känslohantera åt andra ) Erkänn orättfärdiga villkor Tala om elevens rättigheter: modersmål, studiehandledning, Svaundervisning etc

24 jag kan inte göra det här utan henne (Said i Sundelin, 2015)

25 Samtalen har en ställföreträdande funktion för elevernas och deras familjers frånvaro av svenska erfarenheter. Vårt meningsskapande utgår både från kall kunskap, (cold knowledge) officiell karriärrelaterad information, men framför allt från het kunskap (hot knowledge), information som är baserad på känslor, erfarenheter och symboliska värden i samhället (jfr Ball & Vincent, 1998; Lund, 2015). Sådan kunskap sprids ofta genom personliga nätverk.

26 Vägledarens projekt kan ge ett dubbelt erkännande till eleven: Yrkesval svensk identitet. Jag kände mig glad faktiskt när vi pratade om polisen alltså, jag var väldigt glad alltså, för att när hon frågade mig om varför bli polis. Då berättade jag att jag ville bli polis för att hjälpa människor och lära dom och hjälpa dom på många sätt. Då var jag väldigt glad under det här samtalet. (Mohamed)

27 Några sammanfattande slutsatser Samtalsmetoder är bra men räcker inte, vägledare behöver utveckla lyhördhet för elevers känslor och migrationens villkor uppmärksamma och aktivt erkänna orättfärdiga villkor. anlägga ett transnationellt perspektiv. förmåga att stödja elevers lärande: Var noga med att ta reda på vad och hur de uppfattat det innehåll ni talat om. Stöd eleverna i att relatera det nya till det gamla. Hjälp dem att jämföra vär(l)den. Möjlighet till reflektion: Handledning, fortbildning

28 Det svenska smörgåsbordet Samtalen berör inte frågor om migration och elevernas familjesituationer i någon större utsträckning (i synnerhet inte de ensamkommandes): Fokus på nu:et och framtiden. En svensk framtid tas för given. Fokus på svenska möjlighetsstrukturer.

29 Det svenska smörgåsbordets baksida Eleverna riskerar att dekontextualiseras: Migranter föds inte i Sverige Ensamkommande är inte ensamma. Migranter lever (ofta) i transnationella sammanhang. Elevernas brister i relation till det svenska sammanhanget riskerar att hamna i fokus.

30 Bidrar vägledningen till stigmatisering av elevernas migrationsbakgrund? Migranten är både ut- och invandrare. Asymmetriska relationer mellan ut- och invandrarland Förnekande av migrationens verklighet och effekter (förlust av tillhörighet). (Sayads migrationssociologi enligt Trondman, 2001)

31 Cross-cultural stereotyping Kommunikativa missförstånd Tolkning av personlighet och avsikter istället för kommunikationsstil - konstig person Svårt att se människan

32 Den språkliga asymmetrin utmaningar i vägledningen 1. Avancerade samtal - samtalen kan skapa en kommunikativ börda (Sheikhi, 2013). 2. Det osäkra samförståndet - jag kan låtsas att jag lyssnar och jag ler och jag förstår men inuti i min kropp, i min hjärna, jag tänker på något annat 3. Svårighet för eleverna att göra sig själva rättvisa.

33 E Jag tänker mycket på situationen. Jag har frågat väldigt mycket av flera folk. Dom sa till mig det är bra jobb om man ska jobba med människor. Sen jag tänkte om jag ska gå på samprogrammet det finns mycket plugg, man ska läsa mycket, det är bra också, men det finns inte så mycket praktisera V Nej det gör det inte, du får inget yrke när du kommer ut där. E Vad dom sa det är bra att praktisera så mycket faktiskt. V Men då har du ju istället att du måste du läsa upp dom här ämnena. E Det är bra för mig att praktisera, jag känner mig bättre. V Alltså det är praktiken lite som du känner och att du får ett yrke som känns bra. E V Då ska jag vara med inne i samhället, med folket. Om du skulle gå ett år till på Språkintroduktionen, tror du att du skulle känna dig säkrare på att gå Samhällsprogrammet i så fall, skulle du vara duktigare så att du inte känner att det blir så jobbigt att gå samhällsprogrammet?

34 Samtalens interkulturella dimensioner Det tycks som att vägledarna har vissa svårigheter att uppfatta elevernas känslor och situation. Slutsatser ükom ihåg att du kan ha svårigheter att uppfatta vägledningssökandes känslor och situation üläs på skaffa kunskap om migrationens villkor