Myndighetssamverkan för personer utsatta för människohandel och prostitution i Dalarnas län

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndighetssamverkan för personer utsatta för människohandel och prostitution i Dalarnas län"

Transkript

1 0 (34) Myndighetssamverkan för personer utsatta för människohandel och prostitution i Dalarnas län Diarienummer: Länsstyrelsen Dalarna Telefon Web Plusgiro Postadress FALUN E-post Bankgiro Besöksadress Åsgatan 38 Org nr

2 1 (34) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Brottet människohandel... 3 Koppleri/grovt koppleri... 4 Köp av sexuell tjänst och prostitution... 5 Huvudaktörer i samverkan... 6 Socialtjänsten... 6 Polismyndigheten, Polisområde Dalarna...10 Åklagarmyndigheten...11 Migrationsverket...12 Landstinget...14 Länsstyrelsen...14 Exempel på samverkan i ett operativt ärende...15 Barn och unga...18 Ett tryggare återvändande för personer utsatta för människohandel och prostitution...21 Kontaktuppgifter till myndigheter...23 Källor...25 Bilaga 1. Checklista identifiering barn utsatta för människohandel...27 Bilaga 2. Checklista vid handläggning av ärende vid misstanke om människohandel

3 2 (34) Inledning Detta dokument har tagits fram på uppdrag av Dalarnas Länsgrupp mot våld i nära relationer samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. En mindre arbetsgrupp med deltagare ur länsgruppen har arbetat med dokumentet. De myndigheter som representeras i denna arbetsgrupp är Migrationsverket, socialtjänsten i Säters kommun, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten (genom Åklagarkammaren i Falun), Landstinget och Länsstyrelsen Dalarna. I Dalarnas län har vi hittills haft få ärenden som rör människohandel och prostitution. Erfarenheten i länet är således inte så stor och det är därför viktigt att vi har beredskap att kunna hantera den typen av ärenden på ett bra sätt. Syftet med detta dokument är att ge stöd till aktörer i Dalarnas län som kan komma i kontakt med ärenden med koppling till människohandel och prostitution. Operativ samverkan mellan myndigheter är en viktig förutsättning för att tillgodose den brottsutsattas behov och för att skapa bättre förutsättningar när det gäller utredning av brottet. Dokumentet innehåller en övergripande bild av området människohandel, koppleri och prostitution, om olika myndigheters ansvar samt hur man kan arbeta och samverka i denna typ av ärenden. För ytterligare stöd hänvisar vi till andra aktörer och myndigheters material. De källor som vi har använt finns angivna under rubriken Källor i slutet av dokumentet. 2

4 3 (34) Brottet människohandel Människohandel kan ske både mellan olika länder och inom ett lands gränser. Det handlar om olika former av maktutövande där människor cyniskt utnyttjas som handelsvaror. Ofta är det människor från fattiga områden i olika länder som exploateras. En orsak till människohandel är de ekonomiska vinster den inbringar för de som organiserar denna kriminella verksamhet. Organisatörerna kan vara från småskaliga kriminella nätverk till storskaliga sådana. Gemensamt för organisatörerna är att de oftast har en stark anknytning till offrens hemländer. Brottet människohandel behandlas i 4 kap. 1 brottsbalken och handlar om att någon/några genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjade av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras. Det kan vara för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte. Straffskalan är fängelse om lägst två år och högst tio år. Den som begår en gärning mot en person som är under 18 år döms för människohandel även om inget otillbörligt medel har använts. Människohandel består alltså av flera olika element och det finns tre huvudsakliga kriterier (rekvisit) som måsta vara uppfyllda för att en handling ska definieras som människohandel: Det första rekvisitet är att åtgärder vidtas för genomförandet av själva handeln (handelsåtgärder). Det kan vara fråga om t.ex. rekrytering, transport, överföring, inhysande eller mottagande av personer. Det andra rekvisitet rör de otillbörliga medel som används för att få offret/offren att underkasta eller foga sig. Det kan här han handla om t.ex. vilseledande, hot, tvång, maktmissbruk, våld m.m. Om offret/offren är barn under 18 år krävs inte att detta rekvisit ska uppfyllas, utan det räcker med att en handelsåtgärd har vidtagits i syfte att utnyttja barnet. Det tredje rekvisitet gäller syftet med handeln. Det ska finnas ett utnyttjandesyfte, det vill säga att åtgärderna syftar till någon sorts utnyttjande av offret, till exempel sexuellt utnyttjande, att tvingas begå brott, tvångsarbete eller liknande. När det gäller förekomsten av människohandel för sexuella ändamål är drivkraften att det finns en efterfrågan det vill säga det finns människor, främst män, som efterfrågar och köper sexuella tjänster. Utan deras pengar skulle inte människohandel finnas. 3

5 4 (34) Exempel på ett fall av människohandel där offren är under 18 år: Två personer, 21 respektive 22 år, har tagit med sig två 16-åriga pojkar från Rumänien till Sverige där de två pojkarna bland annat har stulit varor från olika butiker. De förstnämnda har gjort sig skyldiga till människohandel genom att ta kontroll över de minderåriga i syfte att utnyttja deras svåra belägenhet och förmå dem att delta i tillgreppsbrott i en situation som inneburit ett nödläge för de sistnämnda. Människohandelsbrottet har bedömts som mindre grovt med hänsyn bland annat till att de minderåriga inte utsatts för något direkt tvång eller varit berövade friheten ( RH 2010:34) Koppleri/grovt koppleri Koppleri och grovt koppleri behandlas i 6 kap. 12 i brottsbalken och handlar om att någon/några främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning. Främjandet kan ske på många olika sätt, t.ex. genom upplåtelse av lokal eller förmedling av kontakter. Med ekonomiskt utnyttjande avses att någon tillgodogör sig delar av ersättningen. Straffskalan för koppleri är fängelse högst fyra år och för grovt koppleri lägst två år och högst åtta år. Koppleri kan anses som grovt bland annat i situationer då brottet har människohandelsliknande inslag såsom att flickor och kvinnor förs till Sverige i prostitutionssyfte från andra länder. Hittills har enbart flickor och kvinnor identifierats som offer för människohandel för sexuella ändamål i Sverige. Ursprungsländer har oftast varit Rumänien, Bulgarien, Litauen, Polen, Nigeria. Det är inte ovanligt att utredningar avseende människohandel i slutändan resulterar i åtal eller domar avseende koppleri/grovt koppleri istället för människohandel. Detta beror bland annat på att det kan vara svårt att bevisa samtliga element i människohandelsbrottet. Det kan också vara så att förövarna anpassat sina metoder för att kontrollera offren. Istället för att bruka våld använder man andra metoder såsom att erbjuda bättre villkor för offren, eller att knyta offren till sig känslomässigt, vilket gör dem lojala mot förövarna. Det kan vara svårt att bevisa de mekanismer som gör att offren underkastar sig förövarnas vilja.) Ett nytt fenomen är så kallade lover boys. Det innebär att en man inleder en falsk relation med en flicka för att sedan, mot löfte om ett bättre liv, förmå henne till att utnyttjas i prostitution. Pojkvännen agerar alltså hallick till flickan. 4

6 5 (34) Köp av sexuell tjänst och prostitution Den i särklass vanligaste köparen av sexuella tjänster är en man. Enligt regeringens syn på sexhandeln, så är sexhandel en form av manligt våld mot kvinnor. Arbete mot sexhandel är en del av regeringens jämställdhetspolitik. Regeringen anser att det faktum att män köper och utnyttjar kvinnors och barns kroppar och behandlar dem som varor är ett extremt uttryck för ojämlikhet och ojämställdhet. Regeringen betonar också vikten av att uppmärksamheten måste riktas mot köparna, det vill säga de som efterfrågar sexuella tjänster. De flesta som utnyttjas sexuellt är flickor och kvinnor. Även pojkar och män utnyttjas i prostitution, främst av andra män, men det förekommer också att kvinnor gör det. När lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster infördes år 1999 antogs den ha en avskräckande effekt på sexköparna, så att antalet köpare skulle minska. Det skulle även bidra till att minska antalet personer i gatuprostitution. En kriminalisering ansågs av regeringen även kunna bidra till att försvåra för olika grupper eller enskilda i utlandet att etablera en mer omfattande organiserad prostitutionsverksamhet i Sverige. En utvärdering av lagen kom år 2010 (SOU 2010:49), vilken visade att lagen utgör ett viktigt instrument för att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Köp av sexuell tjänst behandlas i 6 kap. 11 i brottsbalken. Den som skaffar sig tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse högst ett år. Lagen är könsneutral, det vill säga både köpare och säljare kan vara man eller kvinna. Även försök till köp av sexuell tjänst är kriminaliserat. Köp av sexuell handling av barn behandlas i 6 kap. 9 i brottsbalken och handlar om att förmå ett barn under 18 år att mot ersättning utsättas för sexuell handling. Straffskalan är böter eller fängelse upp till två år. Om barnet är under 15 år blir istället brottsrubriceringen våldtäkt mot barn enligt 6 kap 4 brottsbalken aktuell. Straffskalan för det brottet fängelse i lägst två och högst sex år. Däremot är det inte straffbart att sälja sexuella tjänster. Säljaren omfattas inte heller av de regler som finns om medhjälp till brott. 5

7 6 (34) Huvudaktörer i samverkan Bestämmelse om samverkan mellan myndigheter finns bland annat i Förvaltningslagen 6, där det står att varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. I Polislagen 6 står att polisen ska samverka med åklagarmyndigheten och fortlöpande samarbeta med socialtjänsten samt snarast underrätta socialtjänsten om förhållanden som bör föranleda åtgärd. Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Samverkan mellan myndigheter är en grundläggande förutsättning för att kunna tillgodose den brottsutsattas behov och för att effektivt kunna utreda brottet. Kontaktuppgifter till myndigheter finns samlade på sidan i detta dokument. Socialtjänsten Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver (Socialtjänstlagen). Socialnämnden har i uppgift att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Enligt Socialtjänstlagen ska socialnämnden dessutom särskild beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående och barn som bevittnat våld eller andra övergrepp, av eller mot närstående vuxna, kan vara i behov av stöd eller hjälp. När det gäller barn som bevittnat brott har Socialtjänsten ett krav på sig att öppna utredning beträffande barnet. Vistelsekommun/bosättningskommun Grundprincipen är att den kommun där den enskilde vistas, vistelsekommunen, har det yttersta ansvaret. Men en annan kommun än vistelsekommunen, kan ha ansvar för stöd och hjälp. Om det står klart att en annan kommun har ansvaret, ska vistelsekommunens ansvar vara begränsat till akuta situationer. Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen, ska bosättningskommunen ansvara för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Det är inte acceptabelt att den enskilde nekas stöd och hjälp med hänvisning till att en annan kommun har ansvaret. Bosättningskommunen har det huvudsakliga ansvaret för den enskilde, även om han eller hon vistas i en annan kommun. Vistelsekommunen är dock alltid skyldig att genomföra de insatser som den akuta situationen kräver, t ex skyddat boende och ekonomiskt bistånd, i avvaktan på att bosättningskommunen erbjuder behövliga insatser. 6

8 7 (34) Med bosättningskommun avses: 1. Den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller 2. Den kommun som de den enskilde har sin starkaste anknytning till, om det är en annan kommun än den där han eller hon är stadigvarande bosatt, eller om den enskilde inte har någon stadigvarande bostad. I akuta ärenden kvällstid och helger ansvarar den länsgemensamma Socialjouren. Efter akutsituationen kommer ärendet att lämnas över till socialtjänsten i aktuell kommun. I ärenden som rör personer som härrör från andra länder och där tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) kan bli aktuellt, ansvarar socialtjänsten i vistelsekommunen för handläggningen av ärendet och deltar i polisens samråd. I de ärenden där det förekommer barn under 18 år, handläggs ärendet i den aktuella kommunen enligt vistelsebegreppet. I ärenden som rör personer vilka är skrivna i någon av kommunerna i Dalarna (främst prostitution och koppleriärenden), är ansvaret respektive kommuns och vistelsebegreppet är styrande. I dessa ärenden kallas kommunens kontaktperson av polisen till ett eventuellt samrådsmöte. Socialtjänsten kan utan hinder av sekretesslagen anmäla brott eller lämna upplysningar till polis eller åklagare om straffet för brottet är fängelse i minst två år. När det gäller brott som rör personer under 18 år har socialtjänsten skyldighet att anmäla brott. Människohandel är ett sådant brott. I ärenden med misstänkt människosmuggling, kan det finnas skäl att i ett initialt skede vara uppmärksam på att även människohandelsliknande omständigheter kan förekomma. Även om de smugglade har kontakt med smugglaren på frivillig basis, så är offer för människosmuggling i en utsatt situation och riskerar att utnyttjas i sammanhanget, t ex i form av sexuellt utnyttjande eller tvångsarbete. Människosmugglaren kan alltså ha gjort sig skyldig till människohandelsbrott. Hur kommer Socialtjänsten i kontakt med utsatta? Socialtjänsten kan komma i kontakt med personer utsatta för människohandel för alla ändamål som t ex tvångsarbete, kriminalitet, tiggeri eller prostitution. Detta kan ske antingen genom att personen själv tar kontakt, eller att privatperson anmäler, eller att den utsatta har upptäckts av polis eller andra myndigheter. Socialtjänsten kan komma i kontakt med prostitution på olika sätt. Oftast inte på grund av prostitution i sig, utan i samband med exempelvis ekonomiskt bistånd, missbruk eller andra problem eller destruktiva beteenden. Skammen och rädslan för myndigheter kan göra att personen inte självmant berättar om sina 7

9 8 (34) erfarenheter. Detta betyder att personal inom socialtjänsten både bör ha grundläggande kunskap inom området och vara lyhörd. Det är viktigt att ställa frågor om sex mot ersättning på ett respektfullt sätt och att följa upp dem. Återvändande Alla personer som är brottsoffer har rätt att få stöd i ett tryggt återvändande till sitt hemland. Det är en rättighet man har som offer för människohandel enligt Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av människohandel från 2011/36/EU. Finns det medföljande barn eller om det är ensamkommande barn som ska återvända gäller samma rättighet för dem och barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barnet. Alla åtgärder i en återvändarprocess ska eftersträva att återställa personens mänskliga rättigheter och förhindra att han eller hon utsätts för ytterligare kränkning och traumatisering. Ett väl genomfört återvändande där svenska aktörer samordnar sitt agerande tillsammans med sina motparter i personens hemland, kan öka möjligheterna för personen att ta sig ur den situation som från början var skälet till att hon eller han hamnade i prostitution, koppleri eller människohandel. Se avsnittet om återvändande, sidan 22. Särskilda behov gällande personer under 18 år Socialtjänsten skall ha ett tydligt barnperspektiv. Socialnämnden ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Ansvaret är detsamma för alla barn oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte. När det gäller brott som rör personer under 18 år har socialtjänsten skyldighet att anmäla brott till Polisen. Socialtjänsten har skyldighet att utreda ensamkommande barns livssituation och ska om nödvändigt omhänderta den unge enligt Lagen om vård av unga (LVU). Ensamkommande barn kan vara barn som är från ett annat EUland och är här utan sina vårdnadshavare eller ett ensamkommande asylsökande barn. Då ska både Migrationsverket och polisen informeras. God man/förmyndare skall utses för ensamkommande barn. Socialtjänsten har skyldighet att undersöka och godkänna boenden för personer under 18 år. Innan kontakt tas med ambassad eller beskickning bör socialtjänsten kontrollera med Migrationsverkets asylenhet så att personen inte är asylsökande. Nationella sekretariatet mot människohandel och prostitution (NMT) ger operativt metodstöd till alla kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer i ärenden som rör prostitution och människohandel. På NMT:s hotline finns möjlighet att få stöd i handläggningen/utredningen av experter inom området. 8

10 9 (34) Att tänka på: Vilket är det bästa och lämpligaste sättet att kommunicera med personen på? Behövs tolk? Ska tolken vara kvinna eller man? Vilket språk? Vilka behov och önskemål har den utsatta? Har polisanmälan gjorts? Har polisen gjort en bedömning av eventuell hotbild, pågår polisutredning? Socialtjänsten ska vid behov, och ibland i samråd med andra aktörer, inventera lämpliga boenden som finns tillgängliga. Finns det boenden med speciell kompetens gällande denna problematik? Behövs boende utanför kommunen? Kan flera personer i samma ärende placeras tillsammans eller inte? Har förundersökningsledare (åklagare) ansökt om tillfälligt uppehållstillstånd till Migrationsverket? Detta är en förutsättning för att få ersättning av staten för utgifter. Har åklagare fått ärendet? Har målsägarbiträde utsetts? Vilken status har personen hos Migrationsverket? Finns behov av ekonomiskt och socialt stöd? Behövs mat/hygien/klädpengar? Behöver personen praktiskt stöd med inköp eller annat? Finns det behov av psykosocialt stöd, krishantering eller sjukvård? Beakta självmordsrisken och självskadebeteende. Om personen är under 18 år ta reda på vilken relation den minderårige har med sin vårdnadshavare. Finns det behov av god man? Är rekvisiten för LVUomhändertagande uppfyllt? Samordningsrutiner Socialtjänsten är ytterst ansvarig för samverkan. Tydlig ansvarsfördelning, kontinuerlig kontakt och återkoppling är centralt. Omständigheter som framkommer eller beslut som fattas som kan vara av vikt för inblandade myndigheter skall informeras vidare till dem, med hänsyn tagen till sekretessen. När ärendet avslutas hos en myndighet skall vid behov överföring ske till annan myndighet. Polisen kontaktas vid misstanke om människohandel, eller andra brott. 9

11 10 (34) Barnahus i Dalarna Barnahus i Dalarna är en resurs för hela länet och ett gemensamt åtagande från alla myndigheter. På Barnahus samverkar åklagare, polis, socialtjänst i samtliga kommuner, barnläkare/rättsläkare och barnpsykiatri. Flickor och pojkar i målgruppen ska genom samverkan tillförsäkras rättstrygghet, medicinsk undersökning, samt vid behov krisstöd omgående. Barnahus är organiserat under Individ-och Familjeomsorgen (IFO) i Borlänge kommun. Varje barn i Dalarnas län som misstänks vara utsatt för vålds- eller sexualbrott ska få tillgång till ett effektivt och samlat stöd av de på Barnahus samverkande myndigheterna. Samråd på Barnahus ska ske i nära anslutning till polisanmälan. Polismyndigheten, Polisområde Dalarna 1 Polisens övergripande mål handlar om att minska brottsligheten och öka tryggheten. Polisen ska förebygga brott, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, bedriva spaning och göra brottsutredningar. Vid misstanke om prostitution, koppleri och människohandel ska man vända sig till polisen. Information om misstänkta brott (prostitution och/eller människohandel) lämnas till polisen via telefon, Ett människohandelsärende kan komma till polisens kännedom som tips, underrättelser eller via anmälningar. Inkommen information hanteras som underrättelseinformation, vilket innebär att polisen avgör hur det fortsatt ska bearbetas och analyseras. Polis och åklagare gör därefter en bedömning om förundersökning kan inledas. Det krävs inte någon hög misstankegrad för att förundersökning ska inledas. När det finns en skäligen misstänkt person och när tvångsmedel används (exempelvis anhållande eller husrannsakan) leds förundersökningen av åklagaren. Många av dessa ärenden är spaningsärenden vilket kan betyda att tidpunkt för ingripande i förväg kan planeras. Polisen bör då kontakta företrädare i ansvariga/berörda myndigheter för att i samråd planera insatsen utifrån respektive myndighets ansvar. Det gäller särskilt ärenden där minderåriga är inblandade. Vid ett människohandelsärende ska polisen upprätta en hot- och riskanalys i varje enskilt fall för att avgöra om den brottsdrabbade är i behov av särskilda skyddsåtgärder. I dessa ärenden ska polisen kontakta socialtjänsten för att få 1 Från den 1 januari 2015 är de tidigare 21 polismyndigheterna i Sverige en myndighet, Polismyndigheten. Den tidigare Polismyndigheten Dalarna är idag Polisområde Dalarna som tillhör region Bergslagen, en av sju regioner i nya Polismyndigheten. 10

12 11 (34) hjälp med boende samt ekonomiskt och socialt stöd för den/de utsatta. I förekommande fall bör upprättade handlingsplaner för brottsofferstöd användas. Berörda myndigheter ska hålla varandra underrättade under ärendets gång. Det är viktigt med återkoppling och kontinuerlig kontakt då det kan fattas beslut eller framkomma nya omständigheter som kan ha betydelse för andra myndigheter. Särskild vikt måste dock läggas vid de begränsningar som uppställs genom offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) vad gäller möjligheterna att lämna ut uppgifter som skyddas av sekretess till andra myndigheter. Polismyndigheten och Migrationsverket bör hålla varandra underrättade gällande ärenden angående misstänkt människohandel. Om avvisning eller utvisning av offer eller gärningsman beslutas bör detta inte verkställas innan avslutad förundersökning och avslutad rättsprocess. Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Falun ansvarar för åklagarverksamheten i Dalarnas län. Åklagarkammaren i Falun ingår i Åklagarområde Bergslagen, som utöver Dalarnas län omfattar Örebro län och Värmlands län. Huvudort för åklagarområdet är Örebro. Åklagare vid Åklagarkammaren i Falun handlägger i första hand brott som begåtts i Dalarnas län och arbetar mot såväl Falu tingsrätt som Mora tingsrätt. 2 Ärenden om allvarlig brottslighet som kräver särskilda arbetsmetoder eller ett mer omfattande internationellt samarbete och som gäller t.ex. (organiserad) gränsöverskridande brottslighet handläggs vid Åklagarmyndighetens tre internationella åklagarkammare. Människohandel är exempel på sådan allvarlig brottslighet som i vissa fall kan komma att handläggas vid internationell åklagarkammare. Ansvarig kammare vad gäller Dalarnas län är Internationella åklagarkammaren Stockholm. Förundersökningar gällande människohandel eller koppleri leds ofta av åklagare. Detta gäller alltid då det finns någon skäligen misstänkt person, men ibland även när skäligen misstänkt saknas. Att åklagaren är förundersökningsledare innebär att det är åklagaren som ger polisen direktiv om vilka utredningsåtgärder som ska vidtas i förundersökningen. Det är också åklagaren som har att fatta beslut om någon ska anhållas eller om 2 Den operativa åklagarverksamheten vid Åklagarmyndigheten utövas i sju geografiska åklagarområden och en nationell åklagaravdelning. Åklagarområdena består av landets 32 allmänna kammare, som var och en har ett geografiskt arbetsfält ungefär motsvarande ett län. I myndigheten finns också tre internationella åklagarkammare. 11

13 12 (34) andra tvångsmedel ska användas, t.ex. husrannsakan. Då förundersökningen är slutförd är det åklagaren som beslutar om åtal ska väckas. Om åtal väcks för åklagaren talan i domstol. Åklagaren kan under vissa förutsättningar hos Migrationsverket begära tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT) för målsäganden och andra bevispersoner. Sådan ansökan kan behöva göras skyndsamt. Migrationsverket Migrationsverket är Sveriges centrala förvaltningsmyndighet för verksamhet inom migrationsområdet. Migrationsverket ansvarar för hela migrationskedjan, från gräns till medborgarskap eller återvandring. Det innebär bland annat att de beslutar om viseringar, asyl, uppehålls- och arbetstillstånd och medborgarskap. Ansökningar om asyl, uppehålls- och arbetstillstånd hanteras av de två verksamhetsområdena Asylprövning sam Besök, bosättning och medborgarskap. Tidsbegränsat uppehållstillstånd för bevispersoner TUT Om personen är utländsk medborgare finns det möjlighet för Migrationsverket att utfärda tidsbegränsat uppehållstillstånd för bevisperson 3, TUT, med syfte att är underlätta lagföring av brott. Förutsättningarna anges i Utlänningslagen (2005:716, 5 kap, 15 ). TUT kan utfärdas om: Det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras Personen klart visat sin vilja att samarbeta med de brottutredande myndigheterna Personen har brutit alla förbindelser med gärningsmännen Förundersökningsledaren (åklagaren) kan ansöka om TUT. Giltighetstiden för tillståndet ska uppgå till minst sex månader och kan förlängas. Ett tillfälligt uppehållstillstånd kan återkallas om den brottsutsatte ej medverkar till utredning. För adresser: se avsnitt Kontaktuppgifter till myndigheterna. Tillfälligt uppehållstillstånd för betänketid: Då den brottsutsatte vill ha betänketid för om hon eller han vill samarbeta med de brottutredande myndigheterna, kan förundersökningsledaren ansökan om 3 En person som i egenskap av målsägande eller vittne ska närvara vid en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål i Sverige. 12

14 13 (34) tidsbegränsat uppehållstillstånd på 30 dagar. Detta kan göras vid misstanke om brott. Detta kan förlängas om det finns särskilda skäl. För bevisperson kan tillfälligt uppehållstillstånd beviljas även om personen ej kan styrka sin identitet med pass eller annan identitetshandling. Finns id-handling ska kopia bifogas ansökan. Kostnader för bistånd samt hälso- och sjukvård till bevispersoner De målsäganden och vittnen som har beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd för att närvara vid genomförandet av förundersökning eller huvudförhandling i brottmål, ska ha tillgång till samma hälso- och sjukvård samt bistånd enligt socialtjänstlagen som i Sverige bosatta personer. Bistånd enligt socialtjänstlagen utgår från och med det datum då ansökan inlämnas. Även tolkkostnader och ledsagande vid återvändande är kostnader som kan återsökas. Ersättning beviljas från och med det datum då ansökan från förundersökningsledare inkommit till Migrationsverket. Faktiska kostnader Kommuner och landsting har rätt till ersättning av staten genom Migrationsverket för de faktiska kostnader som uppkommit. Föreskrifter om rätten till ersättning finns i 5, 9a och 9b förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl., den så kallade asylersättningsförordningen. Utbetalning För att ersättning ska betalas ut enligt asylersättningsförordningen måste förundersökningsledaren ha kommit in med en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 utlänningslagen. Ersättningen betalas efter ansökan i efterskott för varje kvartal. För att utbetalning ska kunna göras samma kvartal ska ansökan ha kommit in till Migrationsverket senast 15 dagar efter kvartalsskifte. Särskilda behov för personer under 18 år När det gäller barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige och som vistas här enligt beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd, finns föreskrifter om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i SFS 2001:976 (senast ändrad genom 2009:1558). Till vem på Migrationsverket vänder man sig? Om misstanke finns att en person är utsatt för människohandel ska i första hand kontakt tas med egna enhetens kontaktperson för arbetet mot människohandel. 13

15 14 (34) De allra flesta enheter inom prövningsverksamheten har kontaktpersoner. Mer information i avsnittet Kontaktuppgifter på myndigheter s Landstinget Vuxna personer som vistas i landet utan tillstånd ska av landstinget erbjudas hälso- och sjukvård i samma omfattning som vuxna asylsökande personer enligt lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Det innebär att de ska erbjudas vård som inte kan anstå (inklusive tandvård, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning). Landstinget ska erbjuda barn som befinner sig i landet utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd, hälso- och sjukvård samt tandvård i samma omfattning som barn som är bosatta i landstinget. Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett uppdrag att stärka den regionala samverkan med syfte att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. I Dalarna finns sedan år 2010 Länsgruppen mot våld i nära relationer, människohandel för sexuella ändamål och prostitution. En länsstrategi finns framtagen för arbetet. Länsstyrelsen ansvarar för att sammankalla länsgruppen. Inom länsgruppen finns några personer med spetskompetens inom området människohandel och prostitution. Samtliga länsstyrelser har åren regeringens uppdrag att inom sitt ansvarsområde stödja samordningen i länen av insatser som syftar till att motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Länsstyrelsen i Stockholms län har dessutom fram till år 2016 ett uppdrag som omfattar nationell samordning, stärkt samverkan, operativt metodstöd, arbete med tryggt återvändande och stödprogram för rehabilitering för personer som har utsatts för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Sedan 2013 utvidgades uppdraget till att gälla människohandel för samtliga ändamål exempelvis tvångsarbete, stölder etc. Ett särskilt fokus är skydd mot exploatering av barn. Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar också för Nationella sekretariatet mot människohandel och prostitution. Sekretariatet ger operativt metodstöd till alla kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer i ärenden som rör prostitution och människohandel. Där finns möjlighet att få stöd i handläggningen/utredningen av experter inom området. 14

16 15 (34) Exempel på samverkan i ett operativt ärende Syftet med följande avsnitt är att lyfta viktiga saker att tänka på då det gäller praktisk handläggning av ett människohandelsärende. Avsnittet är tänkt som ett stöd i det operativa arbetet, men viktigt att poängtera är att det inte täcker in alla problem och frågeställningar som kan bli aktuella. Samverkan inför ett tillslag Utgångspunkten är att polisen planerar ett tillslag i ett ärende med misstänkt människohandel. Det som beskrivs är tiden inför ett tillslag samt efterföljande dygn och i huvudsak utifrån den drabbades behov. Som ett första steg bör samverkan ses över. Samverkan är grundläggande både för att på bästa sätt tillgodogöra den brottsutsattas behov och för att möjliggöra en effektiv utredning av brottet. Den brottsutsatta kommer att ha behov av stöd från olika myndigheter och då är det viktigt att olika aktörer samordnar sig och sina insatser. För uppgifter i en förundersökning gäller ofta förundersökningssekretess enligt 18 kap. 1 och 35 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Denna sekretess gäller i sådant fall även i förhållande till andra myndigheter. Det finns dock sekretessbrytande bestämmelser som kan vara tillämpliga i samverkanssituationer, bland annat den s.k. generalklausulen i 10 kap. 27 offentlighets- och sekretesslagen, som möjliggör att en sekretessbelagd uppgift lämnas till en annan myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Sekretess enligt 18 kap 1 offentlighets- och sekretesslagen följer med uppgiften när den lämnas till en annan myndighet. Om en sekretessbelagd uppgift lämnas från polisen till socialtjänsten gäller således förundersökningssekretessen även hos socialtjänsten. Ansvarig polismyndighet bör, om det är möjligt, kontakta ansvarig socialtjänst så tidigt som möjligt, redan innan tillslaget. Det kan finnas omfattande praktiska problem som behöver lösas när det gäller till exempel boende för de som är utsatta för brott. Enligt socialtjänstlagen har socialtjänsten det yttersta ansvaret för de personer som vistas i kommunen, vilket i ett sådant här fall innebär att socialtjänsten ska ordna boendefrågan. Möjligheterna att kunna ge de brottsutsatta ett bra omhändertagande blir större om socialtjänsten får information i ett tidigt stadium och på så sätt får en rimlig tid att planera. Att socialtjänsten har det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen innebär ingen inskränkning i andra aktörers ansvar. 15

17 16 (34) Planering av boende Inför ett tillslag rekommenderas att socialtjänsten inventerar platstillgång på lämpliga boenden så tidigt som möjligt, så den brottsutsatta så snart som möjligt får tillgång till boende och gott omhändertagande. Viktigt att tänka på är ifall inte boendet har personal på plats under hela dygnet och vad det kan innebära. Detta kan i vissa fall utgöra anledning till att välja annan boendeform då den brottsutsatta är i behov av en ständig närhet, inte minst nattetid då funderingar kring det man har utsatta för ofta dyker upp. Ofta kan det få akut illamående som följd. Att behöva laga sin egen mat kan vara ett alltför högt ställt krav också. Boendets viktigaste roll är att vara en trygg plats för den brottsutsatta och att sörja för en god omvårdnad. Även hur transporten ska ske till det eventuella boendet bör planeras av socialtjänst och polis i god tid innan tillslaget. Det är bra om även boendet i förväg får information om läget och kan planera. Individen i centrum Relationsskapande är en viktig del i arbetet med den brottsutsatta. Därför är det att föredra om de myndighetspersoner som träffar den brottsutsatta initialt finns kvar under ärendets gång. Offer för människohandel har ofta bristande förtroende för myndigheter och är oroliga för att medverka i en utredning. Det kan bero på att de är rädda för repressalier eller att de känner skuld och skam och är oroliga för att känslig information om vad de varit med om ska spridas till hemlandet. Det är av största vikt att den brottsutsatta får korrekt information om sina rättigheter, skyldigheter samt att ett deltagande i en svensk rättsprocess sker frivilligt. Denna information ska förmedlas av socialtjänst eller polis. Fråga också den brottsutsatta om samtycke till att häva sekretessen mellan inblandade myndighetspersoner. Det sker lämpligast genom ett skrivet dokument på personens modersmål och som undertecknas av denna, vilket underlättar det fortsatta arbetet. Det har visat sig vara mycket viktigt för den brottsutsatta att få information om: Hur den närmaste tiden kommer att se ut Var personen ges möjlighet att bo Vad som sker med personens tillhörigheter som ofta är tagna i beslag Läkarvård samt frivillig provtagning för sjukdomar Eventuell kontakt med familj/närstående. Var noga med att stämma av detta med övriga samverkansparter så att inga hinder föreligger. 16

18 17 (34) Det är viktigt att komma ihåg att det kan blir fler än en socialtjänst/kommun som blir involverad i samma ärende. Detta genom att organisatörerna verkar på flera platser samtidigt (till exempel bordeller på flera platser). Vistelsebegreppet gör att brottsutsatta i samma ärende kan tillhöra olika socialtjänster/kommuner. När det gäller placering/val av boendeformer för de brottsutsatta bör polis och socialtjänst gå igenom detta tillsammans. Beakta om det finns information som omöjliggör att flera av de brottsutsatta placeras på samma ställe t ex om man är osäker på om en person är brottsutsatt eller organisatör. Det kan också finnas pågående konflikter inom gruppen brottsutsatta och som gör ett gemensamt boende olämpligt. I de län där det har funnits särskilda kontaktpersoner inom respektive myndighet, med särskilt mandat att arbeta mot prostitution och människohandel kan man se att detta är en tydlig framgångsfaktor. Det gäller såväl lagföring av misstänkta och omhändertagande av brottsutsatta. Då det gäller kommunikation mellan berörd myndighetsperson och den brottsutsatta ska tolk användas. Det rekommenderas även i de fall där den brottsutsatta uppfattas ha en god förmåga att tala engelska. Vid tillslag brukar tolk finnas till hands genom polismyndighetens försorg. Hur tolkkontakten kan lösas vid en eventuell placering på boende eller vid kommande samtal bör ses över av ansvarig socialtjänst. Om möjlighet finns och om det fungerade bra med tolken som personen träffade initialt, så är det att föredra att fortsätta använda samma tolk. Uppehållstillstånd i Sverige Socialtjänsten stämmer av med ansvarig förundersökningsledare (åklagare) om ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT) för bevisperson är inskickat till Migrationsverket. Enligt asylersättningsförordningen ger detta tillstånd kommunen rätt att hos Migrationsverket söka ersättning för faktiska kostnader kommunen haft gällande den brottsutsatta. TUT ger den brottsutsatta samma rättigheter som svenska medborgare vad gäller tillgång till socialt bistånd och hälso-och sjukvård. Bistånd enligt socialtjänstlagen kan även utgå under ansökningstiden för TUT. Även landstingen har rätt att söka ersättning för faktiska kostnader de haft för personer med TUT för bevisperson. Bevispersonen har även möjlighet att först få ett 30 dagars uppehållstillstånd för återhämtning och för att få betänketid till att medverka i en brottsutredning. Det är viktigt att prata med den brottsutsatta om det fysiska hälsotillståndet, det psykiska tillståndet, om hen blivit utsatt för psykiskt och/eller fysiskt våld och sexuella övergrepp, finns behov av läkarvård, psykiatriker, medicin etc. 17

19 18 (34) Ansvarsfördelning Så snart som möjligt efter placering på boende bör ansvarig socialtjänst kalla till ett nätverksmöte med berörda aktörer tillsammans med den brottsutsatta. Detta för att stämma av läget, klargöra vem som gör vad och planera den närmaste tiden. Att få hjälp med tillsynes enkla praktiska detaljer som för andra kan uppfattas som simpla i sammanhanget, kan vara av stor betydelse för den utsatta. Tänk på att ditt främsta verktyg är du själv. Förringa aldrig den utsattas belägenhet. Barn Finns det barn med i ärendet? De som organiserar människohandeln kan ha sina egna barn med sig. Finns det i så fall risk för att föräldrarna blir frihetsberövade? I dessa fall bör kvalificerad barnutredare finnas till hands vid tillslag. Kom ihåg att socialtjänstlagen gäller för alla barn, oavsett om barnet är på kortare besök i Sverige eller på genomresa, samt oavsett barnets nationalitet och uppehållsstatus. Barn och unga Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de barn som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp det behöver. Det gäller alla barn som vistas i kommunen, även om barnet är på genomresa eller på kort besök. När det gäller flickor och pojkar som utsätts för olika former av exploatering, så befinner sig offret ofta i beroendeställning till förövaren/förövarna. Detta är viktigt att tänka på när man identifierar ett utsatt barn. Barnet kanske inte ser något annat alternativ än att vara lojal mot den som exploaterar det och kan dessutom ha haft ett ännu värre och mer utsatt liv i hemlandet. Förövarna har som strategi att binda barnet till sig och har ofta gett barnet inlärda svar att ge till myndigheterna, såsom namn, ålder, nationalitet och anledning till att det är i landet. Varför barn utsätts för olika former av exploatering beror på att de är lättare att utsätta än vuxna personer, att de ofta betraktas som objekt utan människovärde och att det är väldigt lönsamt för förövarna. Det finns också liten risk för förövarna att bli upptäckta och straffade. Orsakerna till exploatering av barn är att det finns efterfrågan på att till exempel kunna utnyttja barn i kriminalitet, att utnyttja dem för tiggeri, efterfrågan på billig arbetskraft det vill säga tvångsarbete, barns sexuella tjänster, att det finns fattigdom och svåra sociala och ekonomiska förhållanden. Det finns exempel på att föräldrar själva utsätter sina barn för exploatering. Det förekommer att 18

20 19 (34) människohandlare tar kontakt med föräldrar som lever i fattigdom i t ex Rumänien och Bulgarien för att antingen köpa eller hyra deras döttrar eller söner. Syftet är att utnyttja dem för stöld, tiggeri eller för att utnyttja dem i prostitution i andra länder. Enligt regeringens nationella rapportör är barnen ofta i årsåldern och får inte gå i skolan utan tränas tidigt att stjäla eller begå fickstölder. Det händer även att barn kidnappas för exploatering. Både flickor och pojkar kan utsättas. Det finns inga siffror på hur många barn i Sverige som utsätts varje år. År 2012 gjorde Länsstyrelsen i Stockholm kartläggningen Barn utsatta för människohandel som visade på att under åren har 166 barn identifierats som utsatta för människohandel eller människohandelsliknande brott av socialtjänster och andra verksamheter i Sverige. Kartläggningen visade att de flesta barnen som identifierades är ensamkommande barn, varav många är asylsökande. I de fall en vuxen fanns med barnen var denna person inte vårdnadshavare. De flesta av barnen försvinner innan socialtjänst och polis hinner agera. Många av de ensamkommande barnen i kartläggningen är EU-medborgare och är alltså inte asylsökande. En del av dem är i landet med vuxna som inte har kunnat identifieras eller inte heller har kunnat fastställas vara barnet vårdnadshavare och definieras därför som ensamkommande. När det gäller kriterierna (rekvisiten) för att brottet människohandel ska vara fullbordat, så behöver inte exploateringen ha skett när det gäller barn. Det räcker med att det finns ett syfte att exploatera. Anställda vid myndigheter vars verksamhet berör barn och unga har skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om de misstänker att ett barn far illa (enligt 14 kap. 1 SoL). Detsamma gäller enskild verksamhet som berör barn och unga. Om man misstänker att ett barn är utsatt för människohandel, koppleri eller prostitution bör man kontakta både polis och socialtjänst. Om situationen är akut och barnet behöver omedelbart skydd fattar ordförande i socialnämnden beslut om omedelbart omhändertagande enligt lagen om vård av unga. För professionella som möter barn som misstänks vara utsatta för exploatering eller människohandelsbrott är det viktigt att agera snabbt och att polis och socialtjänst tillsammans gör risk och skyddsbedömning, samt vidtar skyddsåtgärder. Att barnet upptäcks, omhändertas, kanske frihetsberövas, hamnar i en ny främmande miljö med nya människor kan orsaka krisreaktioner. Barnet kan bära med sig olika trauman och det kan ta tid för flickan eller pojken att berätta sanningen om sin situation när de möter professionella, kanske inte förrän de 19

21 20 (34) känner sig trygga, och finns på ett bra boende och får trygga relationer med de professionella som ska hjälpa barnet. Det finns även risk att barnet rymmer från boendet, och återförenar sig med förövaren/förövarna trots att dessa kan ha varit våldsamma mot barnet. Några orsaker kan vara att det finns känslomässiga band till förövaren, att barnet är vant att göra som det är tillsagt av förövaren, att barnet tror att det är säkrare hos dem som har utsatt det osv. Det är viktigt att ta med rymningsaspekten i säkerhetsplaneringen. Barn som avviker från en placering ska efterlysas utifrån misstanke att de har utsatts för brott. Om barnet är omhändertaget enligt 6 LVU ska socialtjänsten efterlysa barnet genom att göra en handräckning enligt 43 LVU. Är barnet placerat enligt 4 kap 1 SoL är det den gode mannen (som även kan vara särskilt förordnad vårdnadshavare) som ska polisanmäla försvinnandet. Traumamedveten omsorg är ett bra förhållningssätt att utgå ifrån då man möter flickor och pojkar som utsatts för exploatering/människohandel. Detta är inte en särskild metod och inte heller detsamma som traumabehandling, vilket också kan vara aktuellt för barnet för att behandla effekterna av traumat. Genom traumamedveten omsorg utgår man från att barnet troligast har utsatts för traumatiska händelser tills dess detta har motbevisats. Det finns två komponenter i detta: att känna till tidigare och pågående trauman i barnets liv, och att förstå vilken betydelse det har och om hur man kan bemöta det utsatta barnet i detta. När det gäller att barn som utsatts för exploatering på ett tryggt och säkert sätt ska kunna återvända till hemlandet så driver Länsstyrelsen i Stockholms län tillsammans med Internationella Migrationsorganisationen (IOM) i Helsingfors projektet Frivilligt återvändande och återintegration för personer utsatta för människohandel eller prostitution i Sverige (AVRRTIPP-SWE) 4. Projektets målgrupp är både vuxna och barn. TIPS: Läs mer i: Den långa resan - möten med barn som misstänks vara utsatta för människohandel och sexuell exploatering (Länsstyrelsen i Stockholm, Linköpings universitet 2015) och Kan det vara människohandel? (Länsstyrelsen i Stockholm och UNICEF, 2015) 4 Assisted Voluntary Return and Reintegration for victims of Trafficking and Foreign Persons in Prostitution 20

22 21 (34) Ett tryggare återvändande för personer utsatta för människohandel och prostitution En stor andel av de som utnyttjas i prostitution i Sverige kommer från andra länder. I regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Skr. 2007/08:167) konstaterade regeringen att det är viktigt att utveckla samarbete mellan svenska aktörer och organisationer och myndigheter i ursprungsländerna för att öka möjligheterna för personer som varit utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål att återvända till sina hemländer. Regeringen gav därför Länsstyrelsen i Stockholms län uppdraget att planera, samordna och genomföra insatser för ett tryggare återvändande för brottsutsatta personer. Det handlar om åtgärder som genomförs från att den brottsutsatta påträffas i Sverige till dess att personen har återvänt hem och fått eventuella stödåtgärder i sitt hemland eller i ett tredjeland. Det kan finnas stora utmaningar när en person återvänder till hemlandet. För de personer som har utsatts för människohandel för sexuella ändamål behövs ofta kvalificerade insatser för att garantera personens egen och dennes familjs säkerhet. Även för personer som påträffas i prostitution och inte är utsatta för människohandel behövs insatser för ett tryggt återvändande och även stöd som syftar till att ta sig ur prostitutionen. Ofta saknas både kunskap och beredskap i ursprungsländerna för att ge stöd och skydd till vuxna och barn som varit utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det har funnits (och finns fortfarande?) ett behov av att i dessa länder utveckla och etablera stödjande verksamhet, skyddade boenden, möjlighet till behandling och försörjningsmöjligheter. Länsstyrelsen i Stockholms län driver tillsammans med Internationella Migrationsorganisationen (IOM) i Helsingfors projektet Frivilligt återvändande och återintegration för personer utsatta för människohandel eller prostitution i Sverige (AVRRTIPP-SWE) 5. Projektet pågår fram till 31 december Utsatta ska genom projektet erbjudas stöd i återvändandet såväl före, under hemresan samt en tid efter hemkomst. Sedan hösten 2013 omfattar projektet även personer som utsatts för människohandel för andra ändamål, såsom tvångsarbete, tiggeri, stölder med mera. I projektet har en manual med praktiska riktlinjer för personal hos myndigheter och frivilligorganisationer tagit fram. 5 Assisted Voluntary Return and Reintegration for Victims of Trafficking and Foreign Persons in Prostitution 21

23 22 (34) TIPS: Läs mer i Manual för frivilligt återvändande och återintegration för personer utsatta för människohandel och prostitution i Sverige (2014) Broschyren Att återvända hem, har tagits fram på flera olika språk med information riktad till utsatta personer. I broschyren finns information om vilket stöd utsatta personer kan få om de vill återvända till hemlandet. Där finns även informationen om att eventuella medföljande barn under 18 år som kan få stöd. För myndigheter och organisationer som ansvarar för återvändande finns informationsbroschyren Information för myndigheter och frivilligorganisationer som stöd i att genomföra ett tryggt frivilligt återvändande. Broschyren beskriver stegvis hur man kan arbeta i återvändandeprocessen och i återintegrationen. 22

24 23 (34) Kontaktuppgifter till myndigheter Socialjouren Dalarna Telefon: 112 Polismyndigheten Polisens ordinarie telefonnummer dygnet runt: Knappval 2 leder alltid till en tipsmottagare. Vid akuta ärenden eller pågående brott ring alltid 112. Tips via e-post till Polismyndigheten, polisområde Dalarna skickas till adressen: Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Falun Postadress: Box 1740, FALUN Besöksadress: Stadshusgränd 3, Falun Telefon: Fax: E-post: Internationella åklagarkammaren Stockholm Postadress: Box 57, STOCKHOLM Besöksadress: Hantverkargatan 25A, Stockholm Telefon: Fax: E-post: Migrationsverket Ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT) för bevisperson skickas till: Migrationsverket Tillståndsenheten Norrköping Fax: E-postadress: Ansökan ska vara undertecknad av förundersökningsledaren. Ansökan om ersättning för kostnader för kommun och landsting i samband med TUT skickas till: 23

25 24 (34) Migrationsverket Box Alvesta Ersättningen betalas efter ansökan i efterskott för varje kvartal. För att utbetalning ska kunna göras samma kvartal ska ansökan ha kommit in till Migrationsverket senast 15 dagar efter kvartalsskifte. Central samordnare för Migrationsverkets arbete mot människohandel: Kajsa Törnqvist Netz, telefon: E-post: Asylprövning: Mottagning: Region Mitt: Johan Nordberg Tillstånd utom arbetstillstånd: och Arbetstillstånd (AT): Rättslig styrning: Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Dalarnas län Falun Telefon till växel: E-post: Webbsida Kontaktperson: Syvonne Nordström, tel Kontaktperson: Kerstin Bergman, tel Länsstyrelsen i Stockholms län/nationella sekretariatet mot människohandel och prostitution: Telefon till Nationella sekretariatet mot prostitution och människohandel: E-post: Webbsida 24

Misstänkt människohandel med barn

Misstänkt människohandel med barn Misstänkt människohandel med barn Nationell kartläggning 2015 Märta C. Johansson, Docent, Örebro universitet Människohandel med barn Nationell kartläggning 2012-2015 Länsstyrelsen i Stockholm: Uppföljning

Läs mer

Flickors och pojkars utsatthet i migrationsprocessen. Kalmar 21 januari 2016

Flickors och pojkars utsatthet i migrationsprocessen. Kalmar 21 januari 2016 Flickors och pojkars utsatthet i migrationsprocessen Kalmar 21 januari 2016 Länsstyrelsens uppdrag Att utveckla och samordna arbetet mot prostitution, människohandel och sexuell exploatering av barn på

Läs mer

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning Människohandel 2015-03-24 Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning 1 Polismyndighetens arbete Rikspolisstyrelsen (RPS) utsågs 1997 till Nationell Rapportör (NR) i frågor som

Läs mer

Märta C. Johansson Örebro universitet

Märta C. Johansson Örebro universitet Märta C. Johansson Örebro universitet Att identifiera människohandel o För anmälan & förundersökning Att få utsatta att vilja vittna För åtal Att tillämpa brottet i domstol o För ansvar Vad gäller att

Läs mer

Människohandel med barn Nationell kartläggning

Människohandel med barn Nationell kartläggning Människohandel med barn Nationell kartläggning 2012-2015 Märta C. Johansson, Docent vid Örebro universitet Kartläggningen (2012-2015) Länsstyrelsen i Stockholm: Kartläggning om misstänkt människohandel

Läs mer

700-1744-09 2 2010-04-01 2013-045.16. Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Migrationsverket, Åklagarmyndiogheten samt socialtjänsten i kommunerna

700-1744-09 2 2010-04-01 2013-045.16. Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Migrationsverket, Åklagarmyndiogheten samt socialtjänsten i kommunerna Dokumentnamn: Myndighetssamverkan för stöd till personer utsatta för människohandel och prostitution i Västmanlands län 2010 Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: 700-1744-09 2 Datum: VKL:s diarienummer: 2010-04-01

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution Ur ett svenskt perspektiv Struktur Vad är människohandel, koppleri, prostitution och sexköp? Hur vanligt är det och hur hänger sexhandeln ihop? Processen

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Manual vid misstanke om människohandel - skydd och stöd till människohandelsoffer

Manual vid misstanke om människohandel - skydd och stöd till människohandelsoffer Manual vid misstanke om människohandel - skydd och stöd till människohandelsoffer Vad är det? Manualen är ett dokument som tar avstamp i befintlig lagstiftning och operativt arbete i syfte att erbjuda

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Myndighetssamverkan för stöd till personer utsatta för människohandel och prostitution i Västmanlands län

Myndighetssamverkan för stöd till personer utsatta för människohandel och prostitution i Västmanlands län ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Myndighetssamverkan för stöd till personer utsatta för människohandel och prostitution i Västmanlands län Diarienr: 700-1744-09 Version 5, mars 2012 Innehåll Inledning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Resande i sexuella övergrepp mot barn Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE

Läs mer

Anpassa utredningar efter barnens behov

Anpassa utredningar efter barnens behov myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Regional samverkansplan för arbetet mot prostitution och människohandel

Regional samverkansplan för arbetet mot prostitution och människohandel Regional samverkansplan för arbetet mot prostitution och människohandel Innehåll 1 Förord... 3 2 Om människohandel, koppleri och prostitution... 4 2.1 Prostitution... 4 2.2 Människohandel... 4 2.3 Koppleri

Läs mer

Regional samverkansplan för arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Regional samverkansplan för arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Regional samverkansplan för arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Diarienr: 700-1744-09 Version 7, mars 2015 Innehåll Förord 1 Inledning... 5

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus

Läs mer

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Råd och stödteamet sexuella tjänster Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Vad säger lagen? 6 kap. Om sexualbrott 11 Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning,

Läs mer

Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun

Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-30 Ansvarig för revidering: Säkerhetsstrateg Diarienummer: KS 17-209 Policy Program Plan >Riktlinje Regler

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Nationella Operativa Avdelningen, UC Stockholm

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Nationella Operativa Avdelningen, UC Stockholm Människohandel 2016-10-18 Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Nationella Operativa Avdelningen, UC Stockholm 1 Vad är människohandel? Brottet definieras i 4 kap. 1 a Brottsbalken Ett brott mot frihet och frid

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

1 Utkast till lagtext

1 Utkast till lagtext 1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION

VÅLD I NÄRA RELATION VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

Ingen får vara Svarte Petter (SOU 2009:38)

Ingen får vara Svarte Petter (SOU 2009:38) YTTRANDE 1 (5) 21 september 2009 dnr KS2009/261-80 Kommunstyrelsen Agneta Wahnström Er beteckn: S2009/3464/ST Bilaga 253 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ingen får vara Svarte Petter (SOU 2009:38)

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande barn som försvinner

Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande barn som försvinner Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-07-09 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 08 50825006 Till Socialnämnden Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande

Läs mer

Barn som misstänks för brott

Barn som misstänks för brott Cirkulärnr: 10:48 Diarienr: 10/3262 Handläggare: Sara Roxell Avdelning: Avdelningen för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen för vård och socialtjänst Datum: 2010-07-01 Mottagare: Socialnämnd eller

Läs mer

Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa

Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa Innehåll BAKGRUND... 3 RUTINER FÖR POLISANMÄLAN OM BROTT... 3 VAD MENAS MED BROTT?... 4 ANMÄLAN... 4 KONSULTATION...

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. 2006:78 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Myndighetssamverkansplan

Myndighetssamverkansplan Nationell Myndighetssamverkansplan för stöd till personer utsatta för människohandel 2007 Länsstyrelsen i Stockholms Län Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Skåne Migrationsverket Polismyndigheten

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL? NY UPPLAGA 2015

KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL? NY UPPLAGA 2015 NY UPPLAGA 2015 KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL? Kortfattad information för myndigheter med flera som kan komma i kontakt med barn som utsatts för människohandel KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL? 1 UNICEF, FN:s

Läs mer

KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL?

KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL? NY UPPLAGA 2013 KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL? Kortfattad information för myndigheter med flera som kan komma i kontakt med barn som utsatts för människohandel UNICEF, FN:s barnfond, arbetar över hela världen

Läs mer

Brottet människohandel i brottsbalken (4 kap. 1 a )

Brottet människohandel i brottsbalken (4 kap. 1 a ) Brottet människohandel i brottsbalken (4 kap. 1 a ) En handelsåtgärd krävs i form av rekrytering, transport eller inhysning. Detta kan ske såväl inom ett land som mellan länder. Syftet med förfarandet

Läs mer

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Ett nytt brott infördes den 1 juli 2009 i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte. Den nya straffbestämmelsen

Läs mer

förmedlingsmedel/egna medel

förmedlingsmedel/egna medel RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Samverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel

Samverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Antagna i december 2003 Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel. Antagna i december 2003 ISSN 1103-8209,

Läs mer

Hur kan vi förebygga att barn försvinner? 28 april 2017

Hur kan vi förebygga att barn försvinner? 28 april 2017 Hur kan vi förebygga att barn försvinner? 28 april 2017 Regeringsuppdrag om ensamkommande barn som försvinner Uppdrag till länsstyrelserna att: Ta fram en nationell kartläggning, föreslå åtgärder för att

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen

Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen Regeringsbeslut II:1 2017-03-23 S2017/01863/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen

Läs mer

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har

Läs mer

Rubrik: Förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket

Rubrik: Förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket Source: http://tinyurl.com/cppw6b2 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2007:996

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål som även kan ledas av Tullverket; ÅFS 2013:3 Konsoliderad version Konsoliderad

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten

Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten Olika myndigheters ansvar Kommunen Förhandla med kommunerna om mottagande Teckna överenskommelser Anvisa kommuner Pröva asylansökan och ersättning till kommuner Ansvar

Läs mer

Förord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02.

Förord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02. Samverkansrutiner Kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel ISSN 1103-8209, meddelande 2002:20 Text: Perarne Petersson Tryckt i 100 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport

Läs mer

Rapport 2015:30. Människohandel med barn

Rapport 2015:30. Människohandel med barn Rapport 2015:30 Människohandel med barn Nationell kartläggning 2012 2015 Illustrationer: Tina Backman Utgivningsår: 2015 ISBN: 978-91-7281-666-4 För mer information kontakta enheten för social ut veckling.

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2015:982 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Kansliet. Susann Swärd

Kansliet. Susann Swärd 2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer