Flickors och pojkars utsatthet i migrationsprocessen. Kalmar 21 januari 2016

Transkript

1 Flickors och pojkars utsatthet i migrationsprocessen Kalmar 21 januari 2016

2 Länsstyrelsens uppdrag Att utveckla och samordna arbetet mot prostitution, människohandel och sexuell exploatering av barn på nationell nivå Sprida kunskap och metoder Ett tryggt återvändande för brottsoffer Stödprogram Kartläggning människohandel med barn

3 Länsstyrelsen i Stockholm Länsstyrelsens Hotline tel: Länskoordinatorer Återvändandeprojektet

4 Nationellt metodstödsteam, NMT Socialtjänst, internationella åklagarkammaren, polismyndigheten, migrationsverket, landstinget Utgöra en strategisk och operativ resurs Metodstöd i operativa ärenden Deltagande i utbildningsinsatser där teamet tillför operativa erfarenheter MMM- manual vid misstanke om människohandel - Länsstyrelsernas spetsgrupper

5 Verktyg att använda om misstanke finns att barn är utsatt för människohandel eller exploatering Skriften Kan det vara människohandel? har uppdaterats med mer kunskap kring identifiering, utredning och återvändande Skriften Den långa resan möten med barn utsatta för människohandel och sexuell exploatering om bemötande i den akuta utredningsfasen.

6 Två filmer: Bogdan kan det vara människohandel? Adam och Julia om att upptäcka sexuell exploatering.

7 Vad innebär brottet människohandel med barn ( brottsbalken 4 kap. 1 a ) 1. Personen eller personerna ska ha vidtagit en handelsåtgärd genom att till exempel rekrytera, transportera, överföra, inhysa eller ta emot ett barn. 2. Syftet i detta förfarande måste vara att barnet ska exploateras för sexuella ändamål, kriminalitet, tvångsarbete, krigstjänst och organhandel. Exploateringen behöver inte ha ägt rum. Straffskala mellan 2 10 år beroende på hur allvarligt brottet mot barnet är.

8 Bogdan Kan det vara människohandel? - YouTube

9 Hur kunde myndigheterna agerat för att skydda Bogdan? Inleda en social utredning enligt 11 kap 1 SoL Utreda identiteten Använda tolk Sekretess vid myndighetssamtal Ökad tillsyn/ läkarundersökning Åklagaren kunde ha anhållit släktingen i sin frånvaro för medhjälp till grov stöld En säker placering

10 Riskfaktorer Begår brott Eventuellt tvingad att begå brott Oklar relation till vuxen som närvarar vid brottet Uppger att han inte har telefonnummer eller adress till sin uppgivna omsorgsperson Vet inte var han bor Går inte i skola

11 Socialtjänstens uppgift är att: initiera och driva samverkan mellan alla inblandade myndigheter och god man inleda utredning och göra en initial risk-/skyddsbedömning och inleda utredning kring barnets situation. utreda barnets identitet (med hjälp av Polismyndigheten och/ eller Migrationsverket) ge barnet skydd i form av placering på tryggt boende

12 använda sig av restriktioner vad gäller mobil och internetanvändning enligt 11,14 LVU (SFS 1990:52)för att försvåra kontakt från gärningsmän låta barnet själv vara delaktig och ha inflytande i hela processen

13 Boendets uppgift: försöka få barnet att känna sig trygg i placeringen och bygga förtroende ha tillgång till tolk (helst dygnet runt) ha ett högt säkerhetstänkande och initialt i placeringen; ha ökad tillsyn för barnet ha tillräckligt hög personaltäthet för att kunna ge skydd ha god kunskap om problematik och kulturkompetens ha god kontroll över de kontakter barnet har utanför hemmet samarbeta med socialtjänsten och god man kring att införa restriktioner när det gäller användning av internet och mobiltelefon

14 Identifiering Viktigt att identifiera brottsoffer utifrån ett rättighetsperspektiv Om ett barn begått ett brott och själv är offer för människohandel bör inget åtal väckas mot barnet. Det finns en rad olika indikationer på att ett barn kan vara utsatt för brottet människohandel. En stark indikator på exploatering kan räcka för att göra en anmälan om misstanke om brott mot barn. Checklistan bygger på de indikatorer som är framtagna av UNICEF 2006 och ILO 2007 SIDAN 14

15 Indikatorer på att ett barn kan vara utsatt för människohandel Starka indikatorer på exploatering Barnet berättar att det blivit exploaterat sexuellt, i kriminalitet, i krigstjänst, tiggeri eller tvångsarbete. Barnet visar fysiska och psykiska tecken på att det utsatts för våld eller sexuell exploatering eller annat utnyttjande. Barnet berättar att det är skyldig att tjäna pengar åt en annan person. Barnet har en signifikant äldre pojkvän som kontrollerar barnet. Barnet verkar styrt av någon som ringer barnet ofta. Barnet har mobiltelefon, SIM-kort eller telefonnummer som hen är instruerad att ringa vid kontakt med myndigheter. Barnet vill inte uppge var hen bor och tillsammans med vem.

16 Starka indikatorer på handelsåtgärd Barnet saknar ID/pass eller har falska ID-handlingar. Att vara fråntagen sina ID-handlingar är ett sätt att kontrollera barnet och syftet kan vara att barnet får använda sig av olika identiteter för att försvåra polisens arbete när barnet påträffas. Barnet kom in illegalt i landet. Barnet kan inte uppge någon adress eller telefonnummer till vårdnadshavare eller annan person som har ansvar för barnet. Barnet kom ensamt till Sverige eller i en grupp med flera barn eller tillsammans med någon som uppges vara släkting och berättar en historia som verkar inövad och som påminner om den många andra ensamkommande barn berättat. Barnet hämtas upp på boendet, hos socialtjänsten eller polisen av en vuxen som uppger släktskap till barnet.

17 Barnet försvinner ofta från boendet utan förklaring. När barnet kommer tillbaka ser det välklätt ut och har mycket pengar på sig men kan inte redogöra för var pengarna kommer ifrån. Barnet har gripits för brott vid upprepade tillfällen och har varit aktuellt på andra socialförvaltningar i landet och försvunnit från placering Barnet söker asyl i samband med att det har begått brott. Barnet är registrerat hos Migrationsverket i flera olika identiteter.

18 Samtal med barnet Tydlig sammanhangsmarkering; vem är du och vad är ditt uppdrag? Informera barnet om sina rättigheter Prata med barnet om vikten av att berätta sin verkliga historia för migrationsverket och inte en inlärd. Barnet kan leva med ett hot mot sig och sin familj Barnet kan leva med hot mot sig själv och sin familj Barn, som varit utsatta för människohandel, har berättat att det avgörande för att de skulle våga börja prata om sin verklighet var att det blev behandlade med respekt och kände sig trygga.

19 Myndigheternas ansvar

20 Anmälningsplikten (orosanmälan) Enligt 14 kap 1 första stycket SoL är vissa myndigheter, yrkesverksamma, anställda och verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Enligt 14 kap 1 c SoL bör var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa, anmäla detta till socialnämnden Gör en anmälan vid upprepade tillfällen om det framkommer nya uppgifter

21 Sekretess Gällande misstanke om människohandel, koppleri och prostitution är sekretessen inte ett hinder för att lämna uppgifter till åklagare och polis (10 kap. 21 och 23 offentlighets- och sekretesslagen, SFS 2009:400). Om ett barn begått ett brott och själv är offer för människohandel bör inget åtal väckas mot barnet. Det är viktigt att känna till att det finns olika möjligheter att underlåta att utdöma påföljd för offer som tvingats begå brottsliga handlingar. Om det är oklart om polisanmälan ska göras, bör polis eller åklagare konsulteras (SOSFS 2014:6).

22 Polisanmälan Huvudprincipen är att en misstanke om brott mot barn och unga skyndsamt bör polisanmälas om det inte strider mot barnets bästa. Misstanke om brott mot barn enligt kapitel 3, 4 och 6 i brottsbalken bör skyndsamt polisanmälas av socialtjänsten (SOSFS 2014:6) Exempel på sådana brott är handel med barn för sexuella och andra ändamål, köp av sexuell handling av barn och utnyttjande av barn för sexuell posering. För andra myndigheter gäller här skyldigheten att göra en anmälan om barn som far illa till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 SoL. Handlar det om ett barn som är utsatt för människohandel ska en polisanmälan skyndsamt upprättas.

23 VARFÖR är en polisanmälan om brott mot barn viktig? för barnets behov av skydd, rättssäkerhet och möjlighet till skadestånd rättsprocessen kan vara viktig för den sociala utredningen rättsprocessen kan vara viktig för barnets läkningsprocess prevention, det bidrar till att skydda det utsatta barnet och andra barn

24 Tillfälligt uppehållstillstånd/ betänketid för bevisperson (5 kap 15 UtL) Betänketid- 30 dagars tillstånd. Den brottsutsatte har rätt till betänketid för att återhämta sig och för att kunna ta ställning till att samarbeta med de brottsutredande myndigheterna. Ett TUT om minst sex månader, kan utfärdas om: Det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras. Förundersökningsledaren ansöker om TUT TUT ger samma rättigheter vad gäller skola, sjukvård och socialt bistånd som personer bosatta i kommunen. Socialtjänsten kan återsöka utgifter för placering hos Migrationsverket.

25 Flödesschema ensamkommande barn som försvinner från asyleller PUT-boende (Oxford research på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm)

26 Ensamkommande barn som avviker från ankomstboende

27 Barn som försvinner Informera polisen om att det finns misstanke om brott mot barnet Informera om omständigheter kring försvinnandet Signalement på barnet skicka foto till polisen Omdelbart omhändertagande av barnet jml 6 LVU och handräckning jml 43 LVU Anmäl barnet som försvunnen person till Missing People

28 Den Långa resan möten med barn som misstänks vara utsatta för människohandel och sexuell exploatering. Författare: Åsa Landberg, Linda Jonsson och Carl Göran Svedin

29 Den långa resan fem stadier av människohandel (Zimmerman et al, 2003) Innan resan Resa och genomresa Destinationsstadiet (eventuellt transit och anvisningskommun) Förvar, avvisning och brottsutredning Anpassning och återanpassning

30 Modell för att möta barnen på boendet Fokus på nutid Säkerhetsplanering Stöd till en trygg och strukturerad vardag Traumamedveten omsorg Att känna till tidigare och pågående trauman i barnets liv Vilka situationer kan vara svåra och utlösa reaktioner hos barnet Uppmärksamma varningssignaler

31 Stanna eller fly

32 Tre steg i barnets vistelse på boendet:

33 Särskilda utmaningar Misstro Bristande skydd Bristande kontaktnät Traumatiska erfarenheter och polyviktimisering Självskadebeteende Lojalitet med människohandlarna Språk och kulturbarriärer

34 Är du orolig för att ett barn är utsatt för människohandel/ exploatering? Hot-line tel

35 Kontaktinformation: Charlotta Thorelius e-post: tel