Årsredovisning. Övertorneå kommun i 2015 siffror, ord och bilder. Antagen av kommunfullmäktige

Transkript

1 Årsredovisning Övertorneå kommun i 2015 siffror, ord och bilder. Antagen av kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning Vår berättelse 3 Kommunalrådet och Kommunchefen har ordet 4 Fakta om Övertorneå kommun Fem år i siffror 5 Organisation 6 Mandatfördelning i bilder 8 Vår förvaltningsberättelse 10 Vision, övergripande mål och verksamhetsmål 11 Kommunens arbete med jämställdhetsintegrering 13 God ekonomisk hushållning 14 Kommunens Kvalitet i Korthet 16 Omvärldsanalys, allmän översikt, ekonomisk översikt 20 Driftsredovisning och investeringsredovisning 31 VA-verksamheten 35 Personalredovisning och hälsobokslut 36 Sammanställd redovisning 39 Våra verksamheter 40 Kommunfullmäktige 41 Revision 43 Överförmyndare 45 Kommunstyrelsen 47 Miljö- och byggnadsnämnden 49 Kultur- och fritidsnämnden 51 Barn- och utbildningsnämnden 53 Socialnämnden 55 Stiftelsen Matarengihem 57 Övertorneå Värmeverk 59 Övertorneå Energi 61 Våra verksamhetsprocesser 63 Att värna om demokratin 64 Att tillgodose behovet av utbildning 65 Att tillgodose behovet av stöd och omsorg 67 Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid 70 Att tillgodose behovet av miljö- och samhällsbyggnadsarbete 72 Att bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete 74 Att främja näringsliv och arbete 75 Viktiga framgångsfaktorer 77 Kvalitet, attraktiv arbetsgivare och stabil ekonomi 77 Våra räkenskaper 80 Resultaträkning, kassaflöden/finansieringsanalys och balansräkning 81 Noter/tilläggsupplysningar 84 Redovisningsprinciper 97 Begreppsförklaringar 99 Revisionsberättelse 101 Övertorneå kommun som besöksmål 104 2

3 Vår berättelse Läs om viktiga händelser under Kommunalråden och kommunchefen berättar om vad de minns mest av det gångna året.. 3

4 Kommunalrådet har ordet Kommunchefen har ordet 2015 års ekonomiska reslutat på drygt 9,5 miljoner kronor medför att vår grundläggande ekonomi ytterligare förstärks, och att vi fortsätter att nå kommunfullmäktiges finansiella mål. Allt det här utgör en bra grundförutsättning för att vi med gemensamma krafter skall kunna fortsätta utveckla Övertorneå. Vi gör bokslut för det första av fyra år som kommunalråd. Vi konstaterar att det har varit intensivt men även ett lärorikt år för oss ledande politiker i kommunen. Vi som ny ledning och politik har tagit fram en ny vision för kommunen. Vi har utarbetat mål och strategier som överensstämmer med visionen. Mycket tid under det första året har gått åt att hitta formerna för hur vi gemensamt, politiker och tjänstemän ska arbeta för att uppfylla de mål som politiken beslutat om. Det känns som vi under året har hittat formerna och rollerna för en bra samverkan mellan politiker- och tjänstemannautövande. Under året har vi bland annat beslutat om: Investeringar i ny panna i värmeverket, bränslet till pannan skall produceras i den egna kommunen. Fria bussturer inom kommunen. Byte av lågenergilampor till armaturer i gatu-beslysningsnätet. Kost- och livsmedelspolicy som innebär att närproducerade livsmedel tillagas nära brukarna ska prioriteras. Maten lagas där den äts. Inrättat en ny tjänst som fältassistent. Gratis broddar till alla äldre. Omorganisation av kultur- och fritidsnämnden till ett kulturutskott underställd kommunstyrelsen. Beslutat att bygga en aktivitetspark, som ska stå klar under sommaren Under det gångna året har vi även initierat ett Näringslivsråd en informell samverkan med kommunens företagarorganisationer. Vi har också haft ett antal företagarträffar och företagarbesök för att fånga upp företagens och medborgarnas tankar och idéer kring vår kommuns utveckling. Allt detta har vi gjort för att förbättra företagsklimatet i vår kommun. Det är med stor optimism vi ser framåt. Mycket är på gång både inifrån och utifrån kommunen. Vi kommer att lägga i ytterligare en växel för att öka tempot på vägen mot en ännu bättre kommun. Utan att öka vår skuldsättning har vi under 2015 investerat för drygt 19,3 miljoner. Vatten- och avloppsanläggningar, vägar, gator, gång- och cykelvägar, vägbelysningar är några av investeringsområdena som prioriterats. Här återfinns också serveringsbyggnaden i Ruskola, hiss i Centralskolan i Övertorneå, ombyggnaden av f d Ekforshuset mm. Det politiska maktskiftet vi fick i kommunen satte sin prägel på en del av serviceutbudet till er som kommunmedborgare. Kostverksamheten utgör ett sånt stort område där förändringsarbetet är mest påtagligt. Här har vi i enlighet med den politiska viljeinriktningen 2015 förberett t ex skolan i Övertorneå för att maten skall kunna lagas där den äts. Från att fungera som mottagningskök skall skolans kök 2016 fungera som tillagningskök. Som alla andra kommuner påverkades även Övertorneå av de stora flyktingströmmarna som innebar krav på snabba omställningar även hos oss. Vi klarade av denna omställning på ett ypperligt sätt, där vi på mycket kort tid i slutet av året startade upp ett nytt hvb-hem för ensamkommande barn. Övertorneå är en fantastisk kommun, med bra resultat och god ekonomi. Vi har även framgent goda förutsättningar inom nästa alla områden, men ändå har vi inte lyckats uppnå ambitionsnivå med att få vår befolkning att öka. Det här innebär att vi inte kan luta oss tillbaka, utan att vi måste ständigt arbeta med förbättringar inom många områden såsom kvalité, arbetssätt, styrning, ledning och engagemang. Det är därför extra roligt att kunna konstatera att vårt lokala näringsliv, våra kommunala verksamheter och samtliga politiker har en enig viljeinriktning att fortsätta arbetet med att göra kommunen allt mer attraktivt inom olika områden. En gemensam målsättning som skapar framtidstro på hur invånare och företagare upplever och trivs i Övertorneå kommun. Vi fortsätter arbetet med att tillsammans forma ett attraktivt Övertorneå. 4

5 Fem år i sammandrag Folkmängd Utdebitering per skattekrona 21:53 21:53 21:53 21:53 21:53 Verksamhetens nettokostnader inkl. avskrivningar, Mkr 283,7 280,0 298,3 298,9 305,5 Skatteintäkter, generella stats- och utjämningsbidrag, Mkr 285,7 284,7 294,7 298,7 303,9 Finansnetto, Mkr 3,4 7,0 8,5 7,6 11,1 Årets resultat, Mkr 5,4 11,7 4,9 24,1 9,6 Investeringar, brutto, Mkr 19,4 18,3 24,6 24,4 25,5 Balansomslutning 498,1 502,2 504,9 518,2 533,1 Likvida medel, Mkr 174,5 176,4 186,4 191,0 201,4 Anläggningstillgångar, Mkr 301,1 299,7 303,9 304,7 306,8 Långfristig låneskuld, Mkr 66,0 52,5 50,0 50,0 50,0 Pensionsskuld/avsättning för pensioner, Mkr 16,7 16,6 19,4 19,9 21,8 Eget kapital, Mkr 342,5 354,3 359,2 383,2 392,8 Därav rörelsekapital, Mkr 125,9 123,9 124,7 148,5 157,9 Personalkostnader, totalt, Mkr 221,4 219,6 232,7 243,9 251,4 Antal årsarbetare Skattesats Övertorneå kommun 21:53 21:53 21:75 21:75 21:75 Norrbottens läns landsting 10:40 10:40 10:18 10:18 10:18 Begravningsavgift 0:45 0:45 0:40 0:45 0:45 Medlemsavgift Svenska kyrkan 1:00 1:00 1:10 1:05 1:10 Totalt 33:38 33:38 33:43 33:43 33:48 Mandatfördelning Parti/mandatperiod Moderata samlingspartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Arbetarepartiet- socialdemokraterna Vänsterpartiet Övertorneå-alternativet Norrbottens sjukvårdsparti Övertorneå fria alternativ Sverigedemokrater Totalt Fr.o.m. valet 2010 består kommunfullmäktige av 31 ledamöter Övertorneå kommun basfakta Befolkning, Areal, km Invånare/km 2 1,94 Antal män i procent 53,2 Antal kvinnor i procent 46,8 Antal 65 år och äldre i procent 30,6 Medelåldern 48, Skattekraft i kronor per invånare

6 Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Valnämnd Stiftelsen Matarengihem Arbetsutskott Revision Övertorneå Värmeverk AB Folkhälso- och brottsförebyggande rådet Överförmyndare Övertorneå Energi AB Krisledningsnämnd Kommunledningsförvaltning Stab med utvecklingsoch HR-funktion Ekonomienhet IT-enhet Teknisk enhet Räddningstjänst Tillväxtenhet Kultur - och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Socialnämnd KHR - Kommunala handikappråd KPR - Kommunala pensionärsråd Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och utbildnings förvaltning Miljö- och byggnads förvaltning Socialförvaltning Politikerna är uppdragsgivarna Det är politikerna i Övertorneå kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder som ytterst är ansvariga för den kommunala servicen. De anger inriktningen för kommunens verksamheter - vad som ska prioriteras och vad som ska genomföras. Politikerna bestämmer i frågor om ekonomi och kvalitet och de beslutar om reglementen, förordningar, policybeslut och riktlinjer. De styr kommunen genom att ge uppdrag och sätta upp mål och att ge resurser till de olika verksamheterna ur kommunens totala budget. De kommunanställda är verkställande Det är de anställda, medarbetare och chefer, som ansvarar för att politiska beslut genomförs i det dagliga arbetet. De hanterar frågor om ekonomi och kvalitet och planering och arbetsledning. De anställda ansvarar också för att ta fram underlag för politiska beslut, att följa upp verksamheterna och att redovisa detta tillbaka till uppdragsgivarna - politikerna. 6

7 Mandatfördelning Socialdemokratiska arbetarpartiet (s) 10 Centerpartiet (c) 7 Övertorneå fria alternativ (öfa) 7 Norrbottens sjukvårdsparti (ns) 2 Vänsterpartiet (v) 2 Moderata samlingspartiet (m) 1 Kristdemokraterna (kd) 1 Sverigedemokraterna (sd) 1 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är den högst beslutande instansen i Övertorneå kommun. I fullmäktige finns 31 ledamöter. Kommunfullmäktige väljs direkt av väljarna i allmänna val vart fjärde år. Fullmäktige leds av ett presidium som bestod av ordförande Ulf Hannu (c), 1:a vice ordförande Marianne Salomätsä (öfa) och 2:a vice ordförande Riitta Björk (c). Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har till uppgift att leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Koncernen Övertorneå kommun Förutom kommunen omfattar koncernen följande bolag: Stiftelsen Matarengihem Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag med verksamhet i Övertorneå kommun. Stiftelsen som är helägt av Övertorneå kommun har till ändamål att inom Övertorneå kommun förvärva, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, affärslokaler och kollektiva anordningar. Stiftelsen har totalt 506 lägenheter i Övertorneå, Hedenäset, Svanstein, Juoksengi och Pello. Övertorneå Värmeverk AB Bolaget bildades 1984 till följd av ett samarbete mellan Vattenfall AB och Övertorneå kommun. Övertorneå Värmeverk är ett kommunalt bolag sedan januari Bolagets uppgift är att skapa en biobränslemarknad i regionen och att utveckla biobränsleproducerad fjärrvärme. Övertorneå Energi AB Övertorneå Energi AB bildades under hösten Bolaget är helägt av kommunen. Den 2 januari 2014 övertog bolaget formellt elanläggningen av konkursförvaltaren. Bolagets uppgift är att främja kommunens utveckling och uppbyggnad av infrastruktur inom områdena energiförsörjning och kommunikation. Kommunala nämnder Kommunens nämndsorganisation är fastställd av kommunfullmäktige. För alla nämnder finns ett reglemente som anger vilket ansvarsområde varje nämnd har. Nämnderna ska följa de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt och det ska ske inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige angivit. Nämnderna är ansvariga gentemot fullmäktige och ska regelbundet rapportera om sin verksamhet till fullmäktige. 7

8 Rickard Nilsson, lärare på Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå utsågs till Sveriges främsta lärare i entreprenörskap. Övertorneå kommun på 23 plats i landet i Lärarförbundets skolrankning. Övertorneå kommuns gymnasieelever hamnar på tionde plats i Sverige när det gäller genomsnittlig betygspoäng. Fatemeh Rezai och hennes företag Missweet UF andrapriset inom kategorin Årets hantverk. Gratis broddar till alla över 65 Röda Kvarn 100 år Källa: raa.se, Fotograf: Eric Lundquist, Tornedalens bibliotek i Övertorneå är ett populärt besöksmål toppade man än en gång listan i Norrbotten med utlåning per invånare. Framför allt i åldrarna upp till 17 år hade Övertorneå de klart högsta siffrorna i Norrbotten. 8

9 Det anordnades språk- och kulturdagar under en vecka för mellan- och högstadieelever i Övertorneå kommun. Detta för att eleverna skulle få kunskaper om våra fem nationella minoriteter. 75 år sedan färjeolyckan i Armasjärvi Olyckan är en av de svåraste som drabbat det svenska försvaret. 44 militärer och 2 civila färjkarlar omkom när färjan sjönk. De omkomna hedras med en ceremoni med kransnedläggning vid minnesstenen i byn. Den 2/10 invigdes skolskogen på Särkivaara. Tanken är att området på Särkivaara ska kunna fungera som ett uteklassrum för skolans elever och lärare. Flyktingsituationen i Sverige berörde även Övertorneå kommun Tillgänglighetsanpassningar utfördes 2015, bl a installerades en trapphis på Centralskolan i Övertorneå. 9

10 Läs om kommunens arbete och måluppfyllelse för Här finns även information om personalsituationen i kommunen och finansiell analys. 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision, övergripande mål, verksamhetsmål 2015 med inriktning på god ekonomisk hushållning Övertorneå Vision en attraktiv och hållbar kommun i alla delar, med fokus på boende, miljö och näringsliv Kommunala beslut skall gynna hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Minskad miljöpåverkan skall genomsyra all kommunal verksamhet. Närproducerade livsmedel som tillagas nära brukaren skall prioriteras. Kommunala beslut skall leda till förbättrade villkor för näringsliv, kultur, föreningsliv och demokrati. Övertorneå kommun är ett område där många språk och kulturer i alla tider mötts och berikat varandra. Vi behöver stärka Tornedalsfinskan, vår identitet och kultur. Vi skapar ett center för meänkieli, utvecklar teatern och satsar på bärande och utvecklande projekt med föreningar, institutioner, kulturentreprenörer och enskilda. En satsning på språk och kultur utvecklar kommunen på många sätt, inte minst ekonomiskt. De övergripande ekonomiska målsättningarna för budget 2015 samt flerårsplan är följande: Oförändrad utdebitering Soliditeten skall vara oförändrad under planperioden och vid inget tillfälle understiga 65 % Till finansiering av investeringar avsätts medel motsvarande 6 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag eller lika stort belopp som avskrivningarna utgör, beräknat som ett genomsnitt över hela planperioden Lån ska i princip endast upptas för finansiering av sådana investeringar som genererar intäkter till verksamheten Årets resultat skall utgöra minst 1 % av kommunens intäkter av skatter, utjämningsbidrag och finansnetto. Övergripande mål: Övertorneå ska ha en positiv utveckling i företagsrankingen, senast 2018 skall kommunen rankas bland de 100 bästa. Totala frisknärvaron skall vara högre än föregående år. Övertorneå kommun ska ha en rättvis fördelning av resurser till kvinnor och män, flickor och pojkar inom samtliga kommunala verksamheter. Vid beslut om förändringar ska en jämställdhetsanalys vara genomförd. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en begränsning för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen, dvs. koppling mellan ekonomi och verksamhet. 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunfullmäktiges specifika mål för nämnderna Överförmyndarverksamhet Verksamheten skall vara fungerande och rättssäker. Målresultat 2015: Under 2015 har Länsstyrelsen ej genomfört något tillsynsbesök då överförmyndarverksamheten omorganiserats. Tillsynsbesöket som Länsstyrelsen genomfört mars 2016 och avser verksamhetsår 2015 tyder på att verksamheten fortsatt att utvecklas på ett rättsäkert sätt varför kommunfullmäktiges övergripade specifika mål anses vara uppfyllt. Kommunstyrelsen Övertorneå kommun ska utveckla infrastrukturen och erbjuda bra offentlig och kommersiell service för enskilda och företag. Vår kommun skall präglas av ett aktivt entreprenörskap och ett gott näringslivsklimat. Målresultat 2015: Den fortsatta bredbandsutbyggnaden utgör exempel på tydligt prioriterad och verkställd infrastrukturell åtgärd. KKiK:s test av bemötandedelen i kommunen visar klart att den offentliga servicen förbättrats. 31 nya företag inom kommunen har registrerats hos Bolagsverket under Detta pekar på ett attraktivt entreprenörskap och ett gott näringslivsklimat. Det av kommunfullmäktige antagna målet för kommunstyrelsen kan därför beaktas som uppfyllt. Barn- och utbildningsnämnden En skola/förskola för alla där barns och ungdomars rätt att känna sig trygga, respekterade, sedda och hörda bekräftas till stimulerande och kreativa lärandemiljöer tillgodoses till lärande och kunskap uppfylls Målresultat 2015: Barn och ungdomars rätt att känna sig trygga, respekterade, sedda och hörda har Barnoch utbildningsnämnden uppfyllt genom att låta nolltolerans mot mobbning råda i all verksamhet. Om en kränkande behandling inträffat har detta tagits på allvar och inrapporterats till nämnden inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. En indikator för att kunna mäta arbetet har varit att ställa frågor om trygghet via en enkät. Svarsfrekvensen har inte varit 100 % och bedömningen av måluppfyllelsen är därför att den är delvis uppfylld. Det är viktigt att arbetet fortsätter så att samtliga barn och elever tillgodoses rätten att känna trygghet. Stimulerande och kreativa lärmiljöer har tillgodosetts. Nya inventarier i form av stolar och bord har köpts in och utemiljöer har färdigställts på förskolor och skolor. Utvecklingen av Naturvetenskap- och teknikundervisning har fortsatt och undervisningsmaterial har köpts in. Lärandemiljön har också förstärkts genom att undervisning och miljö refererats till vetenskaplig grund genom bland annat litteratur och kollegialt lärande. Elevernas resultat har förbättrats när det gäller nationella prov, meritvärden och gymnasiebehörighet. Flickor och pojkars lärande har blivit mer likvärdig. Detta visar oss att lärande och kunskap uppfylls och utvecklas. En indikator har varit att samtliga elever har godkända betyg i alla ämnen vilket för 2015 innebär att målet delvis har uppnåtts och att insatser måste fortsätta för att lärande och kunskap uppfylls som helhet. Socialnämnden Socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården ska genom förebyggande insatser verka för att förbättra människors hälsa och livsvillkor i syfte att skapa förutsättningar för ett väl fungerande liv. Målresultat 2015: Delar av de mått/indikatorer som tagits fram för målen 2015 har varit svåra att mäta då något riktvärde inte angetts. Socialnämnden har därför tagit ett krafttag i målarbetet och försökt använda mått och indikatorer som är lättare att mäta till kommande år. Socialnämnden gör den bedömning att målet kan anses vara delvis uppfyllt för Kultur- och fritidsnämnden Kommunen skall ge goda förutsättningar för ett varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som präglas av delaktighet, engagemang och samverkan. Målresultat 2015: Kultur- och fritidsnämnden har arbetat med att ge förutsättningar för ett varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Sammanfattningsvis visar indikatorerna under nämndens verksamhetsmål att målet kan anses vara uppfyllt för Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämndens arbete ska präglas av helhetssyn och samverkan. Målresultat 2015: Miljö- och byggnadsnämnden jobbar med en helhetssyn av bebyggelse och miljöfrågor och har under året utvecklat samverkan med angränsande kommuner, vilket gör att det övergripande målet för nämnden har uppfyllts under

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Övertorneå kommuns arbete med jämställdhetsintegrering 2015 Övertorneå kommun undertecknade 2009 CEMR deklarationen (Council of European Municipalities and Regions, Svensk översättning: Den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå). Undertecknandet av deklarationen innebar ett offentligt ställningstagande av Övertorneå kommun för principen att jämställdhet ska råda mellan kvinnor och män. Samt att kommunen inom sina verksamhetsområden ska genomföra åtaganden för att uppfylla de grundprinciper som anges i deklarationen. För att tydliggöra den politiska viljeinriktning avseende jämställdhetsintegrering har Övertorneå kommun antagit ett övergripande jämställdhetsmål; Övertorneå kommun ska ha en rättvis fördelning av resurser till kvinnor och män, flickor och pojkar Varje nämnd och styrelse har sedan utarbetat och antagit ett eller flera specifika mål avseende jämställdhetsintegrering. Vilka årligen redovisas till och följs upp av kommunfullmäktige. För att skapa en bra struktur och goda förutsättningar för de kommunala verksamheterna att implementera fastställda mål, utarbetas årligen en handlingsplan avseende jämställdhetsintegrering. Kommunen har även två utsedda processledare som har till uppgift att vid behov bistå och stödja nämndernas och styrelsens arbete med jämställdhetsintegrering. 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning definieras av Kommunallagen 5 För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Övertorneå kommun antar årligen, i samband med budget och flerårsplanen, finansiella och övergripande mål för verksamheten och dessa följs sedan upp i förvaltningsberättelsen. Vid en sammantagen värdering blir bedömningen att Övertorneå kommun haft god ekonomisk hushållning vid bokslut Måluppfyllelse Finansiella mål Betyder att målet är helt uppfyllt Betyder att målet är delvis uppfyllt Övergripande mål Betyder att målet inte är uppfyllt Betyder att utvärdering ej genomförts Finansiella mål Mål Resultat Finansiella mål Oförändrad utdebitering Utdebiteringen har inte höjts sedan 1996 och Övertorneå ligger med sina 21,75 kr lägst i länet. Övertorneå ligger över snittet i riket med 1,05 kronor men under länssnittet med 0,83 kronor. Målet är uppfyllt. Soliditeten ska vara oförändrad under planperioden och vid inget tillfälle understiga 65 %. Till finansiering avsätts medel motsvarande 6 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag eller lika stort belopp som avskrivningarna utgör, beräknat som ett genomsnitt över hela planperioden. Lån ska i princip endast upptas för finansiering av sådana investeringar som genererar intäkter till verksamheten. Årets resultat ska utgöra minst 1 % av kommunens intäkter av skatteintäkter, utjämningsbidrag och finansnetto. Under 2015 har soliditeten minskat med 0,3 procentenheter, till 73,7 % men uppgår fortfarande till uppsatt mål vilket innebär att målet är uppfyllt. Årets nettoinvesteringar uppgår till 19,2 mkr eller 6,3 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Under planperioden uppgår nettoinvesteringarna i genomsnitt till 18,2 mkr, vilket innebär att målet nästan är uppfyllt (6,2 %). Inga nya lån har upptagits under Målet är uppfyllt. Årets resultat uppgår till 3,0 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag eller 9,6 mkr. 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Övergripande mål Övergripande mål Mål Övertorneå ska ha en positiv utveckling i företagsrankingen, senast 2018 skall kommunen rankas bland de 100 bästa. Resultat Svenskt Näringslivsranking ett litet plus. Antal nyregistrerade företag en ökning jämfört med Totala frisknärvaron skall vara högre än föregående år. Frisknärvaro mäts i hur stor andel av personalen som har noll sjukdagar under året. Andelen frisknärvaro har minskat från föregående år. Övertorneå kommun ska ha en rättvis fördelning av resurser till kvinnor och män, flickor och pojkar inom samtliga kommunala verksamheter. Vid beslut om förändringar ska en jämställdhetsanalys vara genomförd. Samtliga nämnder har antagit jämställdhetsmål. Dock har det under 2015 inte i önskad utsträckning genomförts ett kontinuerligt och integrerat arbete med att jämställdhetsintegrera verksamheternas processer. För att uppnå det uppsatta målet, är bedömningen att det föreligger ett fortsatt behov av insatser till förvaltningarna och nämnderna i form av utbildning, information och stöd av processledarna, bl.a. för att öka kunskapen kring genomförande av analyser och kartläggning av verksamhetsprocesser. Årsredovisningen avseende 2015 visar ett plus på 9,6 mkr inklusive en jämförelsestörande intäkt på 3,0 mkr. Det innebär att kommunen sedan balanskravets införande år 2000, uppfyller kommunallagens krav på en ekonomi i balans. En starkt bidragande orsak till kommunens goda resultat är finansnettot som gett överskott i redovisningen, men inte varit budgeterat under flertalet år. Fr.o.m har däremot finansnettot budgeterats med ett budgetöverskott. Finansnettot har mellan åren gett ett nettoöverskott på 63,1 mkr. Av kommunfullmäktiges fastställda finansiella mål, övergripande mål samt verksamhetsmål uppfyller kommunen fyra finansiella mål. Av de tre övergripande målen, uppnås ett av målen. Av ovanstående fastställda finansiella och verksamhetsmål, kan man säga att kommunen för 2015 lever upp till en god ekonomisk hushållning. Enligt tabellen till höger kan utvecklingen för vissa nyckeltal från år 2009 till 2015 avläsas, och där framgår det hur mycket kommunens finansiella ställning har stärkts under perioden. Övertorneå kommun har en bra ekonomi jämfört med många andra kom- muner. Verksamhetens nettokostnader ökar däremot i högre takt än skatteintäkter/utjämningsbidrag för , vilket på längre sikt är ett hot mot god ekonomisk hushållning och kommer att innebära att beslut gällande den framtida strukturen måste fattas. Övertorneå kommun har kunnat avsätta 26,0 mkr till resultatutjämningsreserven, RUR, för åren och kommunfullmäktige avsatte ytterligare 4,0 mkr för 2014 och därmed är den maximala avsättningen till RUR uppfyllt enligt de fastställda riktlinjerna. Överskottet kan användas för att utjämna resultat ett enskilt år om kostnaderna överstiger intäkterna, enligt särskilda riktlinjer som beslutats i Kommunfullmäktige. Utveckling av nyckeltal , mkr Förändr. Eget kapital 317,1 392,8 75,7 Rörelsekapital 94,3 157,9 63,6 Likvida medel 138,9 210,5 71,6 Anläggningstillgångar 308,4 306,8-1,6 Verksamhetens nettokostnad 274,5 305,5 31,0 Skatteintäkter/utjämningsbidrag 283,7 303,9 20,1 Långfristig låneskuld (varav 25,0 mkr avser Övertorneå Värmeverk) 73,3 50,0-23,3 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Det offentliga uppdraget handlar om att förvalta andra människors pengar, skattebetalarnas pengar. Hur vi förvaltar dessa pengar och detta förtroende visar sig i de ekonomiska och de kvalitativa resultat som kommuner och landsting redovisar. Utvecklingen ställer allt större krav på att offentliga tjänster och dess kvalitet synas, värderas och jämförs med andra. Med all rätt. I samma utvecklingsanda blir det än mer nödvändigt att internt skärpa fokusen på resultat, inte minst de som beskriver kvaliteten på tjänsterna vi levererar till våra medborgare. Kunskapen om vad resultat står för är nödvändiga för att kunna styra, leda och utveckla kommunen och servicen åt rätt håll. Kommunernas Kvalitet i Korthet består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Under 2015 har 240 kommuner deltagit i undersökningen som genomförs tillsammans med Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Resultatrapporten av denna undersökning beskriver kommunernas resultat för de olika måtten. Nedan har vi valt att presentera en del av dessa mått inom olika områden och hur trenden för resultatet ser ut. Område 1 - Din kommuns tillgänglighet Syftar till att ge kunskap om kommunens tillgänglighet och bemötande. Mått 1, 2 och 3: Svarstiden på e-post och telefon hart blivit sämre jämfört med föregående år. Orsaken till detta har inte analyserats till fullo men kan beror på en att vi är generellt sämre på att programmera in frånvaro i våra telefoner när vi är på tjänsteärenden, möten, etc. Det kan således handla om en telefonkultur som vi behöver aktivt fortsätta arbeta med att förbättra. Dock är det glädjande att kunna konstatera att för fjärde året i rad ökar andelen medborgare som uppfattar att de fått ett gott bemötande via telefon. Detta tyder på att det målmedvetna arbete som bedrivits inom vår organisation kring bemötande har gett resultat. Mått 6: Det finns ingen väntetid för att få tillgång till förskola. Mått 7: Den ökade väntetiden förklaras av en något längre handläggningstid i ett fåtal ärenden, p.g.a. inväntande av erforderliga intyg innan beslut kunnat tas. Vidare har det förekommit i vissa ärenden, att den enskilda valt att invänta plats till ett specifikt boende, vilket medfört en längre väntetid innan beslut verkställts. Båda ovan nämnda faktorer har förekommit endast i ett fåtal ärenden men påverkar medelvärdet markant, då det totala antalet utredningar per år är relativt få. Mått Resultat Trend 1. Andel av medborgarna (%) som får svar på sin e-post fråga inom två arbetsdagar: 2. Andel av medborgarna (%) som via telefon får kontakt med en handläggare: 3. Andel (%) som uppfattar att de har fått ett gott bemötande via telefon: 2015: 83% 2014: 93% 2013: 91% 2015: 54% 2014: 59% 2013: 69% 2015: 97% 2014: 84% 2013: 76% 6. Väntetid i snitt till förskola, dagar: 2015: 0 dagar 2014: 0 dagar 2013: 0 dagar 7. Väntetid i snitt till särskilt boende, dagar: 2015: 54 dagar 2014: 43 dagar 2013: 26 dagar 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Område 2 - Trygghetsaspekter i din kommun Syftar till att ge kunskap om kommunmedborgarnas upplevelse av trygghet och kontinuitet i kommunens service. Mått: 10: Behovet av hemtjänst insatser har ökat markant mot slutet av året, vilket medfört ett ökat vikarieintag och större personalgrupper. Mått 11: En ny avdelning har öppnats under det sista kvartalet Mått 10. Antal olika vårdare som besöker en hemtjänsttagare under 14 dagar, personalkontinuitet: Resultat 2015: 11 personal 2014: 6 personal 2013: 5 personal Trend 11. Antal barn per personal i kommunens förskolor: 2015: 4,5 2014: 5,3 2013: 5,0 Område 3 - Din delaktighet och kommunens information Syftar till att ge kunskap om kommunmedborgarnas upplevelse av att få information och känna sig delaktig i kommunens verksamhet. Mått 13: I kommunens förvaltningar och verksamheter finns ett antal webbredaktörer som har till ansvar att såväl publicera ny information samt att tillse att hemsidan är uppdaterad. Deras arbete förenklades avsevärt vid införandet av den nya hemsidan, vilken implementerades i slutet av Det medförde en mer användarvänlig och lättarbetad miljö för våra redaktörer. Mått 14: Resultatet har förbättrats från föregående år. Kommunen möjliggör, bl.a. för medborgarna att lämna, s.k. medborgarförslag, där förvaltningen arbetat för att skapa en bra struktur. Därigenom förkortas handläggnings- och beredningstiden för medborgarförslag och motioner. Vidare har allmänheten möjlighet att närvara vid kommunfullmäktige, vilken även sänds i repris via den lokala TV-kanalen. Kallelser, protokoll och kontaktuppgifter till politiker finns lättillgängliga på kommunens hemsida. Mått 13. Hur god kommunens webbinformation är, % av max: 14. Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling, % av max: Resultat 2015: 73% 2014: 68% 2013: 69% 2015: 44 % 2014: 39 % 2013: 39% Trend 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Område 4 - Din kommuns effektivitet Syftar till att ge kunskap om kommunens kostnad för verksamheten kopplad till resultat och kvalitetsaspekter i service. Mått 17 b: Enligt databasen Siris klarade 92 % av eleverna i kommunal skola delproven i matematik och svenska. Vad gäller matematik är det ett bättre resultat än genomsnittet för riket (89 %). Bland de olika delproven var geometri svårast och 84 % av eleverna uppnådde ett godkänt resultat (riket 83 %). Proven i svenska visar ett bättre resultat jämfört med riket när det gäller delproven med fokus på att skriva men ett något lägre resultat än riket på delproven med fokus på att läsa. Enligt KKiK har Övertorneå kommun skolor sammanräknat det 14:e bästa resultatet i riket. Mått 20: Kostnaden per betygpoäng har minskat från föregående år. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat i jämförelse med föregående år, vilket gör att kostnaden per betygspoäng är lägre. Lärartätheten i Övertorneå är en av de högsta i landet, vilket bidrar till en högre kostnad i jämförelse med andra kommuner. Mått 24: Måttet är ej jämförbart med föregående år eftersom lokalkostnader ingår, fr.o.m. 2015, vilket det ej gjort tidigare. Medelvärdet i landet har ökat från 677 tkr 2014 till 796 tkr Mått 25: Den omorganisation, med minskning av 18 platser inom särskilt boende, som genomförts inom äldreomsorgen har påverkat såväl personal som brukare och anhöriga vid berörda enheter. Mått 27: Fortsatt effektivt och välplanerat användande av planeringsverktyget I-care har medfört en mycket kostnadseffektiv planering av verksamheten. Endast en kommun i landet har en mer kostnadseffektiv hemtjänst. Mått 28: Trots en glädjande förbättring jämfört med föregående år, ligger Övertorneå kommun under medelvärdet i landet. Mått 18: Andelen elever som är behöriga till nationellt program är högre än föregående år. Andelen nyanlända elever med utländsk bakgrund var något färre än föregående läsår och även resultaten har förbättrats. Mått 18. Andel elever som är behöriga till gymnasiet, %: 20. Kostnad per betygspoäng, grundskola: Resultat 17 b. Andel godkända elever i åk 3 i de nationella proven, %: 2015: 79% 2014: 89% 2013: 75% 24. Kostnad per brukare, äldreboende: (se förklarande text) 2015: 81,0% 2014: 72,2% 2013: 75,9% 2015: 432 tkr 2014: 491 tkr 2013: 528 tkr 2015: 818 tkr 2014: 626 tkr 2013: 613 tkr 25. Andel nöjda med sitt äldreboende, % 2015: 65% 2014: 80% 2013: 64% 27. Kostnad per hemtjänsttagare: 2015: 130 tkr 2014: 105 tkr 2013: 106 tkr 28. Andel nöjda hemtjänsttagare, %: 2015: 88% 2014: 83% 2013: 87% Trend 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Område 5 - Din kommun som samhällsutvecklare Syftar till att ge kunskap om kommunen som samhällsutvecklare. Samt om medborgarnas och företagens möjligheter att etablera sig och kunna försörja sig inom kommungränsen. Mått 31 och 35: Avser mått som främst kan ses vara påverkade övergripande samhälleliga faktorer, såsom ex. konjunktur förändringar, förändringar av lagar och regler. Mått 31 och 35 är direkt utanför den kommunala kontrollen men kan ge en indirekt påverkan, ex. i form av ökat behov av försörjningsstöd etc. Mått 33: Resultatet har försämrats jmf. med föregående år. Dock speglar resultatet endast antal nya företag som startats först halvåret. Måttet bör således endast ses som en indikation, då det slutgiltiga resultatet på årsbasis kan vara helt förändrat, beroende på utvecklingen under andra halvåret. Mått 38: En marginell ökning, jmf. med föregående år. Kostverksamheten har arbetat aktivt med att öka inköpen av ekologiska råvaror och därigenom möjliggjort fler ekologiska alternativ i menyerna. Mått Resultat Trend 31. Andelen förvärvsarbetare i kommunen, %: 33. Antal nya företag som startats per invånare, %: 35. Sjukpenningstal bland kommunens invånare, antal dagar: 38. Andelen inköpta ekologiska livsmedel, %: 2015: 74,2% 2014: 74,5% 2013: 75,4% 2015: 3,4% 2014: 6,4% 2013: 4,2% 2015: 9,9 dagar 2014: 9,4 dagar 2013: 9,4 dagar 2015: 21,0% 2014: 19,0% 2013: 18,0% 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter kan påverka eller kan komma att påverka Övertorneå kommun. I ekonomirapporten Om kommunernas och landstingens ekonomi oktober 2015 görs en bedömning av det ekonomiska läget både inom och utom landets gränser. Omvärldsanalysen baseras på denna rapport samt även på samhällsekonomiska nyheter från sektionen för ekonomianalys hos SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Uppgifterna avseende regionen är hämtade från Arbetsförmedlingens sammanfattning av arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 och prognos för Måttlig tillväxt i vår omvärld Totalt sett har den internationella återhämtningen varit relativt trög. I tillväxtländer som Ryssland och Brasilien är utvecklingen mycket svag. Länderna har drabbats hårt av det prisfall som skett på råvaror. I Kina beräknas utvecklingen fortsätta att försvagas. Även om dessa länder inte tillhör de största exportmarknaderna för Sverige så påverkar de den globala konjunkturutvecklingen och svensk ekonomi. Den svenska exporten avsätts till mycket stor del i Europa men också i USA. I USA växer ekonomin i hygglig takt likaså i stora delar av Europa, som till exempel i Storbritannien och Tyskland. Däremot har utvecklingen i våra tre grannländer, som tillsammans tar emot ungefär en fjärdedel av svensk export, sammantaget varit svag under året. Svensk ekonomi i konjunkturåterhämtning Vid tidigare kriser i ekonomin har det varit exporten som varit draglok då konjunkturen återhämtat sig. Den svaga utvecklingen i vår omvärld har gjort att exporten nu bara ökat i relativt måttlig takt. Istället är det i hög grad investeringarna som sätter fart på svensk ekonomi. Framförallt växer byggnadsinvesteringarna snabbt, bland annat beroende på kraftigt ökade bostadsinvesteringar. Även kommunsektorns investeringar ökar betydligt. Långsammare tillväxt från år 2017 Den svenska ekonomin beräknas växa ganska starkt även 2016, sysselsättningen ökar och arbetslösheten pressas ned. Beräkningarna för utvecklingen åren visar på en långsammare tillväxt och stigande räntor. Kostnadstrycket i kommunsektorn ökar Det har länge varit känt att den demografiska utvecklingen tillsammans med den ökade efterfrågan av välfärd kommer att innebära ett ökat kostnadstryck, men det blir nu alltmer tydligt. Fler äldre ger ökade kostnader i sjukvård och äldreomsorg och fler barn driver upp kostnaderna i skolan. Det som är nytt är den stora invandringen som påverkar en rad verksamheter inom både kommuner och landsting och på kort sikt ökar kostnaderna. Eftersom en relativt stor del av invandrarna är i yrkesverksam ålder bör det, om nyanländas etablering på arbetsmarknaden lyckas väl, medföra en ökad möjlighet att finansiera välfärden på längre sikt. Andra faktorer som ökar kostnadstrycket är krav på ökad omfattning och bättre kvalitet på välfärdstjänster, starkt omvandlingstryck hos kommuner som växer eller krymper mycket, ökad omfattning av ersättningsinvesteringar samt växande bemanningsproblem inom bland annat sjukvården. Även de riktade tillfälliga statsbidragen till kommuner och landsting tenderar att driva upp kostnaderna. Beräkningarna visar att betydande skattehöjningar kommer att krävas framöver om kommuner och landsting inte hittar nya vägar att klara sina åtaganden. Offentlig konsumtion växer snabbt I perioder av konjunkturell återhämtning brukar inte den offentliga konsumtionen ge några mer betydande bidrag till efterfrågan. Nu är det emellertid annorlunda. Antalet invånare i Sverige växer snabbt till följd av den omfattande flyktinginvandringen. Resultatet blir att den offentliga konsumtionen växer väsentligt snabbare än normalt. 20

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Regionen Enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2015 framkommer att arbetsgivarna i Norrbottens län tror på en oförändrad eller ökad efterfrågan under den närmaste tiden. Bland de mest optimistiska kan nämnas företag inom handel, IT, vård och omsorg, motor-, släp- och trävarutillverkning. Gruvnäringen bedömer en oförändrad efterfrågan av sina produkter. Inom transport, skogsbruk, post och delar av massmediaverksamheten är man mer negativ i bedömningarna. Rekryteringsproblemen i länet ligger kvar på en hög nivå och berör fler yrken än tidigare. Sysselsättningen bedöms fortsätta att öka även under 2016 medan antalet arbetslösa beräknas ligga kvar på ungefär samma nivå. Länets inrikesfödda befolkning i yrkesverksamma åldrar sjunker stadigt och därmed utgör inflödet av utrikesfödda ett välbehövligt tillskott för att upprätthålla sysselsättningsökning och kvalitativ välfärd. Utmaningar på länets arbetsmarknad Ett stort antal yrkesverksamma i Norrbotten uppnår pensionsåldern 65 år fram till 2025 och bland dem är en stor andel verksamma inom offentliga tjänster. Norrbottens län behöver som de flesta skogslänen i landet inflyttning av personer i arbetsför ålder. Varifrån de kommer är inte det avgörande men det är viktigt med snabb och effektiv validering och utbildningsinsatser. Informations- och vägledningsinsatser, liksom omskolningar, är viktigt för att få tillgång till arbetskraft till de jobb som finns i länet. Tillvaratagande av redan anställd personals kompetenser måste säkerställas. Tillgången på inskrivna arbetslösa med stark ställning på arbetsmarknaden har minskat och bedöms fortsätta att minska. Regionens framtida utveckling är inte en fråga enbart för arbetsmarknadspolitiken utan här behövs sannolikt även ett större bostads- näringslivs, utbildnings- och integrations-politiskt grepp. 21

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Allmän översikt En stor utmaning för Övertorneå kommun liksom för en majoritet av Sveriges landsbygds- och glesbygdskommuner är att finna hållbara långsiktiga strategier för att försöka vända den negativa befolkningsutvecklingen. Orsakerna till befolkningsminksningen kan troligen sökas i ett flertal faktorer och en djupare studie kring detta bör genomföras. Det kan dock konstateras att befolkningen i Övertorneå kommun minskat sedan lång tid tillbaka, vilket i sig inte ska ses som något unikt för vår kommun utan snarare är ett strukturellt samhällsfenomen som drabbat många mindre kommuner runt om i Sverige. En av orsakerna till befolkningsminksningen kan bland annat sökas i en trend av födelse- och flyttunderskott, det vill säga fler dör än det föds och färre flyttar in än vad som flyttar ut även om det under några år varit positivt flyttningsöverskott. Till detta tillkommer faktorer som minskat antal arbetstillfällen, ökad utpendling med mera. En mycket viktig faktor för befolkningstillväxt är möjlighet till arbete i hemkommunen eller i närliggande kommuner vilket möjliggör pendling. Andra viktiga faktorer är givetvis att det finns tillräckligt med bostäder och att dessa tillgodoser olika målgruppers behov. Befolkningsutveckling Invånarantalet var vid årsskiftet personer. Det är en minskning sedan förra årsskiftet med 108 personer. De sista tio åren har befolkningen minskat med 565 personer, vilket motsvarar 10,9 %. Av tabellen nedan framgår antalet födda, döda, in- och utflyttade åren Av folkmängden utgör 46,8 % kvinnor och 53,2 % män, varav 26,5 % är utrikes födda. Åldersstruktur Åldersstrukturen i en kommun är viktig ur kostnadssynpunkt. Målgruppen för den kommunala verksamheten är främst barn, ungdom och äldre. Förändringar i dessa åldersgrupper påverkar de kommunala kostnaderna i betydligt högre grad än i övriga ålderskategorier. Den kommunala kostnaden för personer i åldersgruppen 0 till färdigutbildad ligger i storleksordning kr per person och år. En färdigutbildad kostar cirka kronor per år, samtidigt som personen genererar skatteintäkter till kommunen. Vid pensionsålder uppgår kostnaden för en person till cirka kronor per år för att successivt öka till kronor per år när individen kommer till en ålder av Nedan framgår Övertorneå kommuns folkmängd och åldersstruktur mellan åren 2005 till Ålder Totalt År Födda Döda Netto In- Utflyttade flyttade Netto

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sysselsättning Fler sysselsatta under 2015 Under 2015 var i genomsnitt sysselsatta i hela riket, vilket är en ökning med personer jämfört med Antalet arbetslösa var och minskade därmed med personer, arbetslösheten var därmed 7,4 % av arbetskraften. Årsmedeltalet för de öppet arbetslösa uppgick i Övertorneå till 108 personer år Motsvarande tal året innan var 108 personer. Andelen arbetslösa var 5,4 % i december 2015, jämfört med 6,5 % i december Årsmedeltalet sysselsatta i arbetsmarknadsprogram var 101 personer år Andelen sysselsatta i arbetsmarknadsprogram var 5,3 % i december 2015, jämfört med 5,2 % i december Företagsamheten i kommunen och länet Statstik för 2015 år företagsamhet i Övertorneå kommun föreligger ej ännu. Följande statstik avser Totalt i länet är 10,2 procent företagsamma. Andelen företagsamma kvinnor har också nått en ny toppnotering. Totalt i Norrbotten finns det företagsamma personer 2014, det innebär en ökning med cirka 400 personer jämfört med föregående år. Norrbotten visar därmed rikets högsta tillväxt i företagsamheten. Tyvärr är länets företagsamhet lägre än riksgenomsnittet, även om skillnaderna har blivit mindre. Rikets tillväxt är oförändrad från föregående år. Branschstruktur 5 7 Areella Tillverkning, gruvor, energi Övertorneå kommuns tillväxt har ökat från -0,2 (2013) till 0,7 (2014). Företagsamheten hos kvinnorna i Övertorneå följer länets trend och ökar till 6,1 %. Tillväxttakten för unga företagare i Övertorneå ökar också från föregående år till 5,7 %. 12 Byggindustri Handel Företagsamhet i andel av befolkning Hotell och restaurang Transport och kommunikation Fastighet, försäkring, kreditinstitut Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel unga Andel kvinnor Tillväxt Tillväxt kvinnor Tillväxt unga Haparanda 667 9,3% 5,0% 4,3% 3,9% 13,4% 0,0% 6 6 Myndighet, utbildning, hälso- och sjukvård Pajala ,2% 7,5% 5,4% 0,8% 0,0% -4,7% Andra samhälleliga och personliga tjänster Överkalix ,5% 6,9% 3,9% -0,3% -7,1% 14,3% Övertorneå ,4% 6,8% 4,3% 0,7% 6,1% 5,7% Norrbotten ,2% 5,8% 4,5% 2,1% 2,5% 1,9% Statstik för 2015 års branschstruktur i Övertorneå kommun föreligger ej ännu var största branschen i kommunen, sett till antalet arbetsställen, de areella näringarna (jordbruk, skogsbruk, fiske, jakt och rennäring) där 52 % av kommunens arbetsställen återfanns. Jämförande värde för länet var 38 %, respektive 20 % för riket. Antal arbetsställen med anställda Kommun/År Övertorneå Riket ,1% 7,5% 5,6% 1,4% 2,2% 0,4% Källa: Svenskt Näringsliv Som företagsam räknas individer som har en f-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. 79,4 % av samtliga arbetsställen inklusive jord- och skogsbruk i Övertorneå kommun saknar anställda uppgick antalet arbetsställen i Övertorneå till st. 815 av dessa hade inga anställda, 173 hade 1-9 anställda, 22 arbetsställen hade anställda och 16 arbetsställen hade anställda. 23

24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Tillväxtpotential Att vårda Övertorneå kommuns varumärke och attraktivitet utgör grundläggande förutsättningar för tillväxt. Vi måste vara en kommun där man trivs, ung som gammal, och där man ges möjlighet till trygghet och självförverkligande. Kommunens arbete med att utveckla kvalitén och servicen gentemot medborgaren är en viktig del i detta. Vi måste ta tillvara och förädla de resurser som vi har i vår närhet. Skogen är en viktig tillgång i kommunen. Den är grunden i vårt arbete med energiomställning och utveckling av de gröna näringarna. I Övertorneå finns stor potential att producera energi och värme. Notera vindkraftverksbyggena i norra kommundelen, samt vattenkraftverken i Ekfors och Taipale. Energiutveckling där vi helt lämnar användandet av fossilt bränsle är inte bara en vision utan ett reellt mål. Självförsörjningsgraden för livsmedel i Norrbotten är idag låg med bara 25 procent självförsörjning i kött. Efterfrågan på närproducerade livsmedel ökar och skapar utvecklingsmöjligheter inom jordbruket i Övertorneå kommun. Dessutom finns möjligheter med vidareförädling av vilt kött och bär. Ökad produktion av livsmedel och förnybar energi är viktigt för en hållbar utveckling av kommunen och stärker Övertorneå kommuns varumärke som Sveriges första Ekokommun. Vår vackra och storslagna natur gynnar besöksnäringen, som redan idag är en bransch som ser ljust på framtiden och spår en fördubbling av gästnätter, anställda och omsättning till Utvecklingspotential finns bl.a. kring Luppioberget och Kattilakoski samt jakt- och fisketurism. Utmaningar (Generationsväxlingen) Generationsväxlingen är en av kommunens största utmaningar de kommande åren. Det kommer att ske stora pensionsavgångar, vilket leder till att arbetskraftstillväxten hämmas. Det totala antalet arbetade timmar begränsas, vilket i sin tur begränsar möjligheten för tillväxt i BNP. Generationsväxlingen drabbar olika regioner och branscher olika hårt. Den stora utmaningen blir att motverka brist på arbetskraft genom att så långt som möjligt sätta in olika strategier för att få ett ökat arbetskraftsdeltagande hos befolkningen i aktiv ålder, samt att minimera strukturarbetslösheten (Arbetsförmedlingen, Ura 2010:5). I organisationen Övertorneå kommun beräknas 214 medarbetare gå i pension under de närmaste tio åren. Av dessa är en stor del undersköterskor, ett yrke som redan nu har börjat bli svårrekryterat. Här bör kommunen titta på lokala utbildningsmöjligheter i dessa bristyrken och underlätta för egenföretagare att utföra vissa av dessa tjänster. För att Övertorneå kommun ska kunna konkurrera om arbetskraften i framtiden är det viktigt att kommunen ses som en god arbetsgivare. Samverkan i en årlig minimässa, KarriärExpo, har visat på behovet att synliggöra kommunens arbetsgivares utbud vad avser sysselsättning och återrekrytering av arbetskraft. Fortsatt samarbete är viktigt för att skapa lösningar. Gruvutvecklingen i Norrbotten har för tillfället en tyngre period med bland annat konkursen i Northlands gruva och nedskärningar i LKAB s verksamhet. Gruvverksamheten ger möjlighet till tillväxt i både utbildningssektorn och i lokala företag som levererar produkter till gruvindustrin. Slutligen måste vi se till att ta tillvara den unika kultur och historia som finns i Tornedalen och se den som en resurs. Kreativa näringarna är en förutsättning för ett attraktivt samhälle och därmed kommunens utveckling. Här pågår ett spännande projekt i utvecklingen av en konsthall i Risudden som kommer att berika kommunens kulturella tillgångar ännu mer. 24