8RÅD FÖR SVERIGES KONKURRENSKRAFT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "8RÅD FÖR SVERIGES KONKURRENSKRAFT"

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Maj 2011 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus Nr. 2 INNOVATION & FORSKNING 8RÅD FÖR SVERIGES KONKURRENSKRAFT En tillbakablick Uppfi nningar och innovationer banade väg för vår välfärd Sjukvården Nytt initiativ för nya idéer så utvecklar vi sjukvården Nationell strategi En strategi för nya innovationer som skapar framtidens jobb. Forskningsprojekt med potential att omforma världen. Välkommen till det innovativa Sverige. Maud Olofsson Näringsminister Jonas Sundberg, adjungerad professor vid Blekinge Tekniska Högskola. Leder ett nationellt forskningsprojekt inom vägavgifter. PIONJÄR? FINANSIÄR! Drömmer du om att starta företag? Eller är du på väg att köpa ett? Du kanske redan driver ett företag som behöver utvecklas? Ett framgångsrikt företag behöver mer än en bra affärsidé. Det behövs också kapital och i många fall även stöd från erfarna rådgivare. Kontakta oss på ALMI.

2 2 MAJ 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Jag är övertygad om att det finns många män och kvin nor i Sverige som har potential att bli morgondagens motsvarigheter till Alfred Nobel, Ruben Rausing eller Ingvar Kamprad. Men vi behöver ge alla våra entreprenörer bättre förutsättningar. Vi måste få fl er som vågar satsa på sina idéer VI REKOMMENDERAR SIDA 26 Madelene Sandström VD KK-stiftelsen. Forskningen måste mätas inte bara i dess vetenskapliga kvalitet - såsom den vanligen mäts - utan även i dess nytta för samhällets utveckling och värde i en mer tillämpad bemärkelse. Sverige har en stolt historia av företagande. Härifrån har produkter och tjänster spridits över världen. Det är ett företagande som skapat jobb och välstånd. Men ska Sverige även i framtiden fortsätta vara konkurrenskraftigt krävs att fler vågar och vill lansera idéer som kan erövra världen. Bara så skapas nya jobb och högre välstånd här hemma. Sverige rankas i dag som en av världens mest konkurrenskraftiga ekonomier. En förklaring är vår starka företagartradition. Innovationer och idéer som det moderna kylskåpet, pacemakern och trepunktsbältet till iskalla hotellupplevelser under norrskenshimlen, har alla hjälpt till att bygga det svenska välståndet. Nyckeln till tillväxt Länge har vi kunnat förlita oss på att svenska storföretag skapat jobb och välfärd. Men den svenska marknaden är liten och konkurrensen inte minst från länder som Kina, Indien och Brasilien ökar för var dag som går, även inom kunskapsintensiva branscher. Ska Sverige kunna fortsätta att vara konkurrenskraftiga måste vi tänka nytt och större. Vi måste få fler människor som vill, kan och vågar satsa på sina idéer, driva företag och få dem att växa. För en sak är säker det är innovationer och fler innovatörer som är nyckeln till framtida tillväxt och välfärd. Sverige rankas idag som en av världens mest konkurrenskraftiga ekonomier. Jag är övertygad om att det finns många män och kvinnor i Sverige som har potential att vara morgondagens motsvarighet till Nobel, Rausing eller Kamprad. Men vi behöver ge alla våra entreprenörer bättre förutsättningar. Därför är ett av mina huvuduppdrag den här mandatperioden att ta fram en ny och långsiktig innovationsstrategi som grund för arbetet med att förverkliga hela Sveriges innovationspotential. Krävs en levande dialog Det krävs en strategi som kan hjälpa till att ta tillvara och utveckla den kunskap och kompetens, de erfarenheter och idéer som finns runt om i landet. I arbetet med att ta fram en ny ovationsstrategi kommer vi att resa runt i Sverige för att lyssna och inn- få inspel. Det här är möten som jag hoppas kommer att bidra med nya idéer om hur vi banar väg för morgondagens innovatörer. För ska vi lyckas krävs en levande dialog lan näringsliv, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle om hur vi alla kan bidra till att Sverige även i framtiden är ett innovativt land. Vi som bor i Sverige ut- melgör 1,4 promille av värl- dens befolkning. Ändå är vi ett av världens mest konkurrens-nskraftiga länder. Vi rankas bland de bästa när det gäller kreativitet och inn-novationer. Det här är något vi måste se till att bygga vidare på. Låt oss tillsammans bana väg för nya innovationer som skapar framtidens jobb. Maud Olofsson Näringsminister FOTO: LINUS HALLGREN Immaterialrätt 16 1.Som forskare är det viktigt att känna till immaterialrätt och att veta vilka möjligheter till exempel ett patentskydd ger. Expertpanelen Är kunskapssamhället en realitet? Hur stöttar vi bäst framtidens nytänkare? Expertpanelen har svaren. Vi får våra läsare att lyckas! INNOVATION & FORSKNING NR 2, APRIL 2011 Produktionschef: Nadine Kissmann Affärsutvecklare: Carl Dohrmann Formgivare: Emelie Palmcrantz Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Martin Hagwall Tel: E-post: Distribution: Svenska Dagbladet, april 2011 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Korrektur: Christian Malmgren Mediaplanet kontaktinformation: Tel: Fax: E-post: Vid förfrågningar kontakta: Carl Dohrmann Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

3 Industri och akademi i samarbete LINK-SIC är ett kompetenscentrum med inriktning på reglerteknik, sensorinformatik och styrsystem. Här samarbetar flera stora industriföretag med Linköpings universitet kring ett tiotal olika forskningsprojekt. Forskningen handlar om allt från aerodynamiska modeller till sensorstyrning hos robotar, berättar Lars Nielsen, forskningsledare på LINK-SIC. LINK-SIC har funnits sedan 2008 och sysselsätter omkring ett sjuttiotal personer med forskning inom de tre områdena fordon, yg och robotik. En del av forskningen går ut på att förbättra styrsystemen så att produkterna blir säkrare, hållbarare och mer miljövänliga. En annan del handlar om att tolka mätsignaler och göra informationen begriplig. Får för mycket information När människor begår handhavandefel beror det nämligen ofta på att de får LARS NIELSEN Forskningsledare på LINK-SIC. för mycket information för att veta hur de ska agera, säger Lars Nielsen. Ett system som kan hjälpa oss med att dra slutsatser blir också säkrare. Fordon, flyg och robotik Forskningen är uppdelad på de tre områdena fordon, yg och robotik, men inte sällan går det att applicera de upptäckter som görs även på de båda andra områdena. Verksamheten inom LINK-SIC nansieras dels av Linköpings universitet, dels av företagen som ingår, det vill säga ABB, SAAB ( yg), Scania och Saab Automobile. Dessutom är LINK-SIC ett av tre industriella kompetenscentra i landet som får stöd från Vinnova. När människor begår handhavandefel beror det nämligen ofta på att de får för mycket information Noggranna val av forskningsämnen har gjort oss framgångsrika På LINK-SIC finns det inga linjära innovationsmodeller. Här talar man istället om innovationscirklar där idéer bollas fram och åter mellan universitetet och industrin. Samarbetet är intensivt och det ger också ett väldigt bra resultat, säger Lars Nielsen, forskningsledare på LINK-SIC. Det är inte vilka idéer som helst som når forskarbordet. Valet av forskningsprojekt föregås alltid av en intensiv urvalsprocess där man bland annat tittar på om industrin har ett behov av forskningen och om det verkligen är motiverat att just forska kring ämnet. Kanske räcker det med en utredning eller ett examensarbete? Uppslag och idéer till val av forskning kan ha sitt ursprung i ett tidigare projekt, det kan vara något av företagen som initierar dem, och de kan uppstå i någon av de thinktanks som LINK-SIC arrangerar. Alla idéer ska först bedömas av de ansvariga inom respektive område och sedan granskas av en ledningsgrupp. Till slut presenteras de för styrelsen som har sista ordet i valet av projekt. Det är en hyfsat organiserad process att hitta fram till ett projekt och att skapa intresse för det hos intressenterna, säger Lars Nielsen. En av våra framgångsfaktorer är just att vi är så noga när vi väljer forskningsprojekt. Framgångsrik historia En annan viktig framgångsfaktor är naturligtvis att de företag som är involverade i processen själva har en lång och framgångsrik historia, liksom att de personer som arbetar med projekten själva är både erfarna och duktiga. LINK-SIC har stor betydelse i ett tillväxt- och samhällsperspektiv, menar Lars Nielsen. Vi är verksamma inom ett område där industrin växer och där det sker många nyanställningar, säger han. LINK-SIC är med och bidrar till den framgången och det är vi väldigt stolta över. LINK-SIC Linköping Center for Sensor Informatics and Control Linköpings universitet, LINKÖPING, Tel:

4 4 MAJ 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER SÅ LÄGGS GRUNDEN TILL LÖNSAMMA INNOVATIONER 1RÅD STÖD FÖR INNOVATION Fråga: Vad behövs för att svenska innovationer ska nå marknaden och bidra till tillväxten? Svar: Kompetens, nätverk och fi nansiering. Det görs många uppfinningar i Sverige, men när uppfinningen är gjord återstår ändå större delen av arbetet. Den ska utvecklas, produktifieras och lanseras på marknaden. Lyckligtvis finns det flera aktörer som kan hjälpa till med allt detta. Det är framförallt i den tidiga fasen, i uppstartsskedet, som innovatörerna behöver mycket stöd för att bli framgångsrika. Vi arbetar mycket med att tillföra kompetens, berättar Peter Strömbäck, vd för Innovationsbron. På så sätt gör vi bolaget stabilare och bättre rustat för såväl expansion som internationell lansering. Vi lägger grunden Innovationsbron är ett statligt ägt bolag med uppdrag att lägga grunden till konkurrenskraftiga tillväxtföretag genom att identifiera, utveckla och finansiera kunskapsintensiva affärsidéer. I dag saknas ofta tillräckliga Peter Strömbäck Vd, Innovationsbron. resurser i form av tidig riskvillig finansiering för att svara upp mot de behov som finns, säger Peter Strömbäck. Syftet med positioneringen är att överbrygga gapet mellan de stödformer som finns tillgängliga i företags uppstart, tills dess privata, kommersiella aktörer kan ta vid, eller tills dess att företaget är kundfinansierat. Lokala förankringen viktig Innovationsbron har kompetens inom flera områden, men fokuserar särskilt på ICT, Life Science och Clean Tech. Organisationen är rikstäckande med verksamhetskontor på sju olika platser i landet. Den lokala förankringen är oerhört viktig för oss på så sätt har vi god inblick i vad som händer i landet, berättar Peter Strömbäck. Det gör också att vi med ett enhetligt erbjudande får lättare att matcha kunskap och kompetens. Magnus Lundin Vd, SISP. Ta vara på idéer SISP står för Swedish Incubators and Science Parks och är branschorganisation för över sjuttio science parks och inkubatorer runt om i landet. Ett kriterium för att få vara med i SISP är att man verkar på uppdrag av både offentlig sektor, akademi och näringsliv. Inkubatorer arbetar oftast med enskilda innovatörer och unga tillväxtföretag, medan en science park vänder sig till etablerade företag med teknikhöjd och tillväxtambition. Här erbjuds bland annat en fysisk arbetsplats, affärsnätverk och affärsutvecklingsstöd. Innovationer gör att det blir fl er företag som håller fl er människor sysselsatta. Målsättningen är att våra medlemmar ska bidra med tillväxt och arbetstillfällen för att på så sätt bidra till regional utveckling och svensk konkurrenskraft, säger Magnus Lundin, vd för SISP. Som samhälle måste vi ta vara på våra idéer. En lönsam satsning Effekten av dessa satsningar är något som syns. Uppföljningar indikerar att en inkubator finansierad med offentliga medel ger hela tio gånger så mycket tillbaka i form av skatte intäkter. Innovationer gör att det blir fler företag som håller fler människor sysselsatta, säger Magnus Lundin. En science park kan också bidra till att skapa en dynamisk arbetsmarknad på orten och attrahera kompetent arbetskraft. Samhället har allt att vinna på att stötta entreprenörer. FOTO: INNOVATIONSBRON FOTO: SISP BENEDIKTA CAVALLIN Ta väl hand om din idé. Annars gör någon annan det Tillhör du den skara av idéskapare som inte vill att andra ska tjäna mer pengar än du själv på det du lyckats skapa? Kontakta oss på PRV så berättar vi hur du kan få värdefull ensamrätt till din idé genom patent, design- och varumärkesskydd. PRV en av Europas snabbaste och mest erfarna experter på att granska och skydda idéer. Skyddar dina idéer

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET MAJ ETT HANDSLAG FÖR SVENSK INNOVATIONSKRAFT Målsättningen är att våra medlemmar ska bidra med tillväxt och arbetstillfällen för att på så sätt bidra till regional utveckling och svensk konkurrenskraft, säger Magnus Lundin, vd för SISP. Som samhälle måste vi ta vara på våra idéer. FOTO: MARC FEMENIA SSF stöttar unga forskare Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) fördelar årligen 600 miljoner i stöd till forskning inom medicin, naturvetenskap och teknik. Syftet är att stärka svensk konkurrenskraft. EXEMPEL Forskningsklimatet har stor betydelse för företagsklimatet, berättar Lars Rask, vd för SSF. SSF har funnits sedan 1993 och har i uppdrag att stötta forskning på universiten, högskolor och forskningsinstitut. Detta gör man tillsammans med bland annat Vinnova, EU och Vetenskapsrådet. SSF har stort fokus på att föryngra forskarkåren och är inblandade i ett par projekt som riktat sig direkt till unga forskare, exempelvis The Ingvar Carlsson Award som delas ut till forskare som varit verksamma utomlands och vill återetablera sig i Sverige. Viktigt att inte halka efter Ett annat projekt som SSF stöttat är Framtidens Forskningsledare, där man har tilldelat åttio unga forskningsledare tio miljoner vardera för fem års forskning. Alla dessa unga forskare får även gå ett ledarskapsprogram, säger Lars Rask. Då formar vi skolklasser där forskare med helt olika inriktning möts. Det har lett till en del tvärvetenskapliga samarbeten vilket också är värdefullt. Fram till för ett par år sedan Lars Rask Vd, Stiftelsen för strategisk forkning (SSF). FOTO: SSF finansierade SSF också forskarskolor. Dessa har sammanlagt utbildat doktorer, men idag sköter högskolorna den biten själva. Lars Rask framhåller hur viktigt det är att svensk forskning inte halkar efter, något som faktiskt verkar vara på väg att ske. En undersökning av kvaliteten på den medicinska forskningen i Norden visade att Norge, Finland och Danmark alla var på väg att passera Sverige. Flyttar forskningen utomlands innebär det på sikt att även produktionen kan försvinna från Sverige. Dessutom finns det många länder i bland annat Asien som håller väldigt hög forskningskvalitet, säger Lars Rask. Vi måste faktiskt ligga i om Sverige ska hänga med. Skapa arbetstillfällen Att Sverige har en framgångsrik forskning har stor betydelse för såväl konkurrenskraft som arbetstillfällen. Väljer stora företag att flytta forskningen utomlands innebär det på sikt att även produktionen kan försvinna från Sverige. Det är inte enbart bidrag som krävs för att forskningen ska vara framgångsrik. Framför allt måste universiteten organisera forskningen på ett bra sätt, tillägger Lars Rask. I dag har vi för många enskilda små forskargrupper i Sverige. Det är svårt för en grupp på kanske tre personer att konkurrera med länder där hela forskarlag arbetar med en uppgift. BENEDIKTA CAVALLIN PATENTSÖKNING Alla patent fi nns på nätet Tidigare var det svårt och krångligt att komma åt patenterat material. Därför skapades sajten Nordiska Patent. Många tror att en uppfinning inte finns bara för att man inte hört talas om den, säger Linus Wretblad på Uppdragshuset. Uppdragshuset arbetar normalt med analyser och rådgivning inför innovationsprojekt. I det arbetet märkte man att många idéer delvis redan finns och att uppfinnare hade kunnat vara mer effektiva om de fått stöd för att utveckla sina idéer utifrån befintliga uppfinn ingar. Genom att först själv göra undersökningar kan man både få inspiration och undvika att uppfinna hjulet på nytt, berättar Linus Wretblad. Gratis sökning 2006 stod sajten Nordiska Patent färdig. Den innehåller alla svenska, danska, finska och delar de norska patenten, vilket totalt är cirka Sökningen är gratis och under de tre första åren gjordes över sökningar, de flesta av privatpersoner. Det går att söka på sajten genom att skriva in olika nyckelord och man kan även ladda ner hela dokument men Linus Wretblad och hans kollegor har långtgående idéer om att utveckla Nordiska Patent ytterligare. Vi vill skapa en innovationsplattform där man även ska kunna åskådliggöra och gruppera uppfinningarna, avslutar Linus Wretblad. Läs mer! på webben: enterprise Mjukvaran för dig som sköter företagets IPR in-house Skapa överblick och håll ordning på företagets viktigaste tillgångar i ett smart system. I Patrawin hanterar du enkelt IPfamiljerna och sorterar dem på till exempel produktkategorier eller affärsområden. Massuppdateringar, kontroll av deadlines och dokumenthantering är bara några av sakerna du förenklar med Patrawin. Det integrerade webbgränssnittet ger distributionsmöjligheter och maximal tillgänglighet inom organisationen. Läs mer om hur du förenklar hanteringen av immaterialrättigheter på patrafee.com. IPR RENEWAL MANAGEMENT & SOFTWARE SOLUTIONS

6 6 MAJ 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 2 3 FOTO: JAN LINDMARK Kampen mot bakterierna Fråga: Hur bär man sig åt för att göra forskningen inom life science framgångsrik? Svar: Genom att skapa nätverk och samarbeta. SHOWCASE Life-science i Umeå engagerar både molekylärbiologer, kemister och fysiker. Här finns framgångsrik cancerforskning, forskning kring sjukdomar i matsmältningsorganen, forskning kring amyloida sjukdomar, det vill säga Parkinsons och Alzheimers, och mycket mer. Life-science i Umeå är med i flera nationella och internationella nätverk. Att nätverka ger många fördelar, berättar Fredrik Almqvist, professor i kemi. Bland annat ger det möjlighet till så kallad screening vilket innebär att vi hjälps åt att testa alla potentiella läkemedelssubstanser. På så sätt blir spektrat av bakterier som vi screenar mycket bredare. Avväpna bakterierna Fredrik Almqvist är själv inblandad i en rad projekt. Ett av dessa forskar kring multiresistenta bakterier och målet är att hitta vapen att avväpna bakterierna i stället för att ta kål på dem. Ett sådant vapen kan vara den så kallade frisörmolekylen som är utvecklad tillsammans med forskare i Skottland och i St Louis, USA. Bakterier har ofta små hårstrån som de använder för att ta sig in i värdcellen, berättar Fredrik Almqvist. Vår molekyl förhindrar bildandet av dessa hårstrån och utan dessa förlorar bakterierna förmågan att kunna infektera. Ett annat av Fredrik Almqvists projekt går ut på att hitta nya antibiotika i Norska ishavet. Till skillnad från regnskogens djur- och växtliv är ishavet mycket sparsamt undersökt i jakten på nya läkemedelssubstanser, men det ska Umeå FAKTA ETT NÄTVERK INOM LIFE-SCIENCE 1. Att bara uppfinna substanser som man stoppar i frysen är ingen större vits. Tillsammans har vi helt andra möjligheter att göra forskningen användbar i praktiken, säger Fredrik Almqvist, professor vid Umeå Universitet. ANTIBIOTIKA I NORSKA ISHAVET 2 & 3. I Umeå tar man ishavet till hjälp för att hitta framtidens antibiotika. MIMS står för Molecular Infection Medicine Sweden och är den svenska noden för det europeiska samarbetsorganet EMBL vilket står för European Molecular Biology Laboratory. Universiteten i Helsingfors, Oslo och Umeå formar gemensamt den nordiska grenen av EMBL. MIMS undersöker sjukdomar ner på molekylär nivå och söker efter behandlingsmetoder på molekylär- och genetisk nivå. Möjligheter att göra forskningen användbar i praktiken. Fredrik Almqvist Professor, Umeå Universitet. PHOTO: JAN LINDMARK universitet nu råda bot på i samarbete med bland annat universitetet i Trondheim. Projektet finansieras med forskningspengar från Wallenbergstiftelsen med flera. Ytterligare ett av Fredrik Almqvists projekt letar substanser verksamma mot klamydiabakterien. - Här har vi hittat en molekyl som hindrar bakterien från att ta sig in MIMS har också till uppgift att stärka svensk forskning. UCMR Umeå Center for Microbial Research är ett tvärvetenskapligt forskningscenter med syfte att främja kemi, fysik och mikrobiologi. Centret organiserar seminarier och workshops, initierar samarbeten över disciplingränserna och letar finansiering, bland annat. LCBU Laboratories for Chemical Biology Umeå. Har funnits sedan 2006 och erbjuder bland annat en screeningplattform. CBCS Chemical Biology Consortium Sweden. Har som syfte att samla expertis och resurser i Sverige till en gemensam plattform. i värdcellen, berättar Fredrik Almqvist. Screening har sedan visat att samma substans har effekt på Listeria-bakterier som kan orsaka magåkommor. Ett öppet forskningsklimat Det finns alltså både nationella och internationella nätverk för life science-forskningen. Umeå deltar bland annat i MIMS Molecular Infective Medicine Sweden och i CBCS - Chemical Biology Consortium Sweden som är ett nat ion ellt nätverk. Här samarbetar Umeå med Uppsala och Karolinska. Även Göteborg och Lund kommer att ingå framöver. På det stora hela är Fredrik Almqvist nöjd med situationen för forskare i Sverige. Här genomförs mycket bra forskning och klimatet är öppet och uppskattande. Tråkigt nog räcker dock inte anslagen åt alla projekt. Vetenskapsrådet har en beviljningsgrad på mellan 15 och 25 procent, bara. Inom ramen för internationella samarbeten blir det dock något fler möjligheter till finansiering. Dessutom främjas forskningen. Att vi samarbetar är oerhört viktigt, säger Fredrik Almqvist. Att bara uppfinna substanser som man stoppar i frysen är ingen större vits. Tillsammans har vi helt andra möjligheter att göra forskningen användbar i praktiken. BENEDIKTA CAVALLIN 1 FOTO: RIKSANTIKVARIEÄMBETET FOTO: RIKSANTIKVARIEÄMBETET INNOVATÖRER VI MINNS Jonas Alströmer Jonas Alströmer grundade Alingsås Manufakturverk 1724 med pengar han skaffat sig i England. Han startade och medverkade också i en rad andra industriella projekt genom åren. Jonas Alströmer var även en av Ostindiska kompaniets stora intressenter och han var med och grundade Vetenskapsakademin Jonas Alströmer är framför allt ihågkommen för att han tog potatisen till Sverige och propagerade för att folk skulle äta potatis istället för bröd. I Nolhaga i Alingsås odlade han potatis i stor skala. Christopher Polhem Polhem var uppfinnare och konstruktör grundade han ett manufakturverk där han tillverkade hushållskärl, ur och lås var han chefskonstruktör för Falu gruva där han konstruerade stånggångar för kraftöverföring, uppfodringsverk och gruvpumpar. Christopher Polhem har också tillverkat dyrkfria lås, pendelur, hammarverk, slussar, skeppsdockor och textil- och jordbruksmaskiner. Han lät även påbörja ett kanalbygge mellan Göteborg och Norrköping. Anders Celsius Astronom och fysiker som är mest känd för att ha uppfunnit en termometer Den hade noll grader vid vattnets kokpunkt och hundra grader vid fryspunkten, något som ändrades senare. Anders Celsius studerade också att vattnet sjönk utefter våra svenska kuster, vilket beror på landhöjningen, men tolkades av Celsius som att vattnet sjönk i världshaven. Anders Celsius blev 1730 professor i astro nomi i Uppsala och där gjorde han senare de första mätningarna av ljusstyrkan hos stjärnor. Han grundlade också observatoriet i Uppsala BENEDIKTA CAVALLIN

7 ...research where ECOlogy & ECOnomy meet Ekonomi och ekologi i ett uthålligt samspel Inom kompetenscentret ECO2 - Vehicle Design förenas dagens kompetens med framtidens visioner för att utveckla morgondagens fordon. Centret arbetar utifrån olika fordonstekniska frågeställningar som utökats med två variabler; ekonomi och ekologi. I ett världsunikt multidisciplinärt, tioårigt projekt arbetar Kungliga Tekniska Högskolan tillsammans med företrädare för tillverkare av personbilar, bussar, tåg och lastbilar för att kunna möta framtidens krav och behov. Vid samma bord samlas experter från industrin, myndigheter och högskolan inom ramen för innovationsmyndigheten Vinnovas satsning. Att söka nya forskningsfrågor i skärningspunkten mellan olika discipliner och fordonstyper, är en fantastisk och intressant utmaning. Den nya utmaningen i forskningen ligger i att man tangerar och måste förstå andra ämnen än sitt eget. I centret söker vi gemensamt att utöka vår helhetskompetens och foga samman den med industrins kunskap och tankar om ekonomiskt gångbara produkter, säger Susann Boij, forskare på KTH och biträdande föreståndare för ECO2. Centret har två uppdrag: ECO upphöjt till två, står för att de två variablerna economy (hållbar ekonomisk utveckling) och ecology (hållbart utnyttjande av naturens resurser) tas med i forskningen. Inom högskolan har man av tradition fokuserat på att bedriva disciplinär forskning och inom industrin vill man utveckla och sälja fordon och fordonssystem. Dessa två världar möts nu och har stort utbyte av varandra. För oss inom industrin finns tre viktiga aspekter med centret. Det är viktigt med en stark högskola, som kan erbjuda en bra utbildning som ger duktiga teknologer och forskare. Ett nära samarbete i centret gör att vi får bra kompetensöverföring mellan högskolan och industri. Forskningen som bedrivs inom centret är multidisciplinär. På Scania, i vår utveckling av nya lastbilar ställs vi ofta inför olika tekniska utmaningar i skärningspunkten mellan olika discipliner. Nu har vi möjligheter att forska på lösningar till dessa utmaningar, säger Staffan Berglund som är chef för fordonsdynamik och chassikonstruktion på Scania. Forskningsdisciplinerna inom centret är aerodynamik, dynamik för väg- och spårfordon, lättviktskonstruktion, ljud och vibrationer samt miljöstrategisk analys. Frågor som de medverkande ställer handlar till exempel om hur man på ett systematiskt sätt kan ta fram mer energieffektiva fordon? Skulle fordonet kunna byggas lätt men utformas på ett sätt som ökar stabiliteten och därmed trafiksäkerheten? Vilka tekniska lösningar kan bidra till minskad total miljöbelastning från fordon i ett framtida transportsystem? Det unika med ECO2 Det som skiljer arbetet i ECO2 med traditionell forskning är att man i centret tar ett steg upp och sätter forskningen i ett större systemsammanhang. Vi använder oss av variablerna ekonomi och ekologi i hela processen. Vad kostar det? Är det ekonomiskt och ekologiskt försvarbart för företagen och för samhället? Vi försöker rusta oss för framtiden och peka på nya transportmöjligheter, så vi är beredda och har den tekniska kompetensen för de krav som kommer att ställas på trafiken och fordonen i framtiden, säger Susann Boij. Forskningen som bedrivs inom centret är multidisciplinär. På Scania, i vår utveckling av nya lastbilar ställs vi ofta inför olika tekniska utmaningar i skärningspunkten mellan olika discipliner. På centret försöker man kategorisera transportbehoven och ställa dem mot önskvärda prestanda för hela transportsystemet. Vad ska transporteras? Ska det färdas långt eller kort? I dag byggs fordon för en prestandanivå de i vardagen inte används till. Som exempel byggs personbilar för att kunna köra i över 200 km i timmen, oavsett om vi mest kör i stadstrafik eller inte. Ett nytänkande kring tekniska lösningar på motstridiga funktionella krav är en del av arbetet i centret. Peter Göransson, som är professor vid KTH och föreståndare för ECO2, är glad över det nyskapande samarbetet med industrin. Det är fantastiskt att vi kan mötas, identifiera och tillsammans arbeta med de här frågeställningarna. Ett av målen för oss forskare är att förstå helheten i processen som industrin följer. Nu får vi dessutom en gemensam arbetsmetod och därmed en plattform för fordonsutveckling i framtiden. Principskiss för topologioptimerat multi-funktionellt tak Multi-funktionell struktur. Lätt-, tunt- och tyst tak

8 8 MAJ 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 2RÅD Forskningssamarbeten gynnar alla Fråga: Vad är fördelarna med forskningssamarbeten mellan industri och akademi? Svar: Alla tjänar på en långsiktig kunskapsbyggnad, säger Gunnar Holmberg på SAAB Aeronautics. Torgny Brogårdh ABB Robotics FOTO: ABB Gunnar Holmberg SAAB Aeronautics FOTO: SAAB AERONAUTICS UTVECKLA INDUSTRIN ATT JOBBA TILLSAMMANS FUNGERAR BÄST Det finns ett gammalt ordspråk i forskningsvärlden som säger att forskningsresultat överförs bäst i ett par skor. Det innebär att utbytet fungerar bäst om man faktiskt jobbar tillsammans, säger Torgny Brogårdh. FOTO: ABB knutna till LINK-SIC, en organisation som ska främja forskningssamarbete och utbytet sker inte bara mellan industrin och den akademiska världen, företagen delar också med sig av forskningsresultaten till varandra. INDUSTRIDESIGN Electrolux Design Lab har blivit en årlig global tävling för industridesignstudenter kring framtidens hushållsapparater. Förra årets tävling gick ut på att skapa genomtänkt designade produkter för matlagning, tvätt och disk år Här är några av finalisterna. Första plats - The Snail Peter Alwin från Indien, 1 som utvecklat en portabel uppvärmnings- och matlagningsprodukt baserad på induktionsteknik. Både industrin och den akademiska världen tjänar på att samar beta kring forskning och utveckling, inte minst eftersom båda parter får en långsiktig kompetensförstärkning med både bredare och djup are kunskap. Samtidigt går önskemålen isär på flera punkter. Den akademiska världen fokuserar förstås på att forskningen ska ha vetenskaplig relevans, medan industrin är mest intresserade av att resultaten ska kunna produktifieras och tillfredsställa ett framtida kundbehov. Andra skillnader är att den akademiska världen gärna vill sprida resultatet av forskningen i så hög utsträckning som möjligt, medan industrin ofta hellre håller delar av resultaten för sig själva av konkurrensskäl. Tidigt idéutbyte Att välja upplägg och innehåll i forskningsprojekten som uppfyller både industrins och högskolans intressen är en viktig framgångsfaktor, påpekar Gunnar Holmberg, SAAB Aeronautics. FAKTA Saab Aeronautics Saab Aeronautics är en del av Saab AB som har ca anställda och har en omsättning på ca 24 GSEK. Saab AB Saab AB har sedan många år omkring 20 % av omsättningen inom forskning och utveckling, vilket gör det till ett av Sveriges FoU-intensivaste företag. Det bästa är om man börjar samarbetet med att prata ihop sig om vad man vill ha ut av det. Många gånger blir det en balansgång där båda parter måste jämka, säger Torgny Brogårdh på ABB Robotics. Ett råd är att tidigt släppa in forskare från akademin på företagen så att samarbetet blir så intimt som möjligt. På samma sätt är det bra om industrins folk kommer ut till universiteten. Därigenom får man förståelse för varandras villkor. Gunnar Holmberg på SAAB Aeronautics håller med. Det finns ett gammalt ordspråk i forskningsvärlden som säger att forskningsresultat överförs bäst i ett par skor, säger han. Det innebär att utbytet fungerar bäst om man faktiskt jobbar tillsammans. Ofta är det effektivt att samla industri och högskola tillsammans runt utmanande forskningsdemonstrationer. Både ABB Robotics och SAAB är Linköping Saab Aeronautics har en dominerande del av sin verksamhet i Linköping, Sverige, och har sina rötter i bildandet av SAAB FoT FoT är idag fokuserad kring centrala trender inom flyget, såsom systemintegration, effektivare och miljövänligare flyg samt effektivare utnyttjande av luftrummet. Ömsesidigt samarbete Forskar vi på navigationssystem kan resultaten användas i såväl bilar som inom flyget och robotindustrin, berättar Torgny Brogårdh. Då har alla glädje av resultaten. Det är svårt att säga vem som oftast initierar forskningen. Det händer lika ofta att industrin har en idé som att akademin har sett något som ger en idé till ett framtida forskningsområde. Många tror att det är de små och medelstora företagen som står för flest innovationer i Sverige, men det är inte säkert, menar Torgny Brogårdh. Storföretagen är minst lika aktiva på området, men kanske inte lika angelägna om att tala om det. De små och medelstora företagen har alltid ett mycket större behov av att hitta samarbetspartners och finansiärer, säger han. Därför är man också bättre på att nå ut i media med sitt arbete. BENEDIKTA CAVALLIN Andra plats - Bio Robot Yuriy Dmitriev från Ryssland, som tagit fram ett 2 alternativ till konventionella kylskåp, en klibb- och doftfri gelé, som sluter sig runt och skyddar matvaran. Tredje plats Matthew Gilbride, USA, 3 som löser framtidens platsbrist genom att monterahela köket på väggen. Sveriges ledande idéinvesterare och företagsinkubator Bli din egen! Starta tillväxtföretag Kunskap = bättre affärer ESBRI sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretagande Vi vågar påstå att genom vår erfarenhet och processer har du större möjlighet att realisera din idé och med snabbare tillväxt än om du gjort resan på ett annat sätt. Om du vill veta mer kontakta oss på eller besök vår hemsida. Nyheter I Artiklar I Boktips I Webb-tv

9 SAMVERKANDE INTELLIGENTA FORDON FÖR ATT MÖTA FRAMTIDENS TRANSPORTBEHOV På Högskolan i Halmstad formas morgondagens inbyggda och intelligenta system. Ett bevis på att högskolan håller hög nivå är att de fått uppmärksamhet för sin forskning inom den europeiska standardiseringen för radiokommunikation mellan bilar. För några år sedan blev vi inbjudna att presentera vår forskning vid ett standardiseringsmöte på European Telecommunications Standard Institute, ETSI, där man arbetar med att ta fram en standard för trådlös kommunikation mellan fordon, berättar Katrin Sjöberg, doktorand vid Högskolan i Halmstad. Flera företag inom standardiseringen tyckte att vår forskning var intressant eftersom dagens förslag på kommunikation har brister som vår teknik kan lösa. Nu har ETSI avsatt pengar för vidare utredning av vår teknik och detta arbete kommer att ledas av oss. I dagens fordon finns allt fler inbyggda dator- och kommunikationssystem som är till för att öka säkerheten eller göra transporter mer effektiva eller miljövänliga. På Högskolan i Halmstad arbetar man särskilt med att utveckla de möjligheter som ligger i att de här inbyggda systemen kan samarbeta med varandra. I vår forskarmiljö finns alla de kompetenser som gör att vi kan ta ett helhetsgrepp på de nya möjligheterna, säger Bertil Svensson som är professor i datorsystemteknik och ledare för forskningsmiljön i inbyggda och intelligenta system. Samverkande inbyggda system har många tillämpningar, och en av våra inriktningar har sikte på säker trafik och effektiva trafiklösningar. Inom högskolan finns till exempel forskning på den trådlösa kommunikationen, fordon emellan. En forskargrupp fokuserar på hur de trådlösa nätverken kan erbjuda den tillförlitlighet som trafiksäkerheten kräver. En av forskargrupperna arbetar med system som ska tolka informationen och dra intelligenta slutsatser, för att till exempel kunna ge underhållsinformation eller för att hjälpa förare vid bilkörning. Det kan handla om att använda den information som finns tillgänglig på fordon och koppla samman den med information som finns i servicehistorik från verkstäder för att skapa nya möjligheter, berättar Stefan Byttner som är biträdande lektor i informationsteknologi. Maria Åkesson leder ett arbete för att bygga tjänster kring informationen som de smarta, inbyggda systemen hämtar in. Vi arbetar i team där även slutkunden är med, till exempel med Volvos kunder, så att vi ser att tjänsten möter ett reellt behov. Tjänsterna syftar bland annat till att förbättra planering av underhåll på bussar, berättar Maria Åkesson som är lektor i informatik. Forskningen sker i nära samarbete med näringsliv och internationella samarbetspartners, och forskningsidéerna implementeras och testas i verkligheten. Tjänsterna måste i slutändan vara säkra även om den fysiska verkligheten är svårbemästrad, säger Tony Larsson, professor i inbyggda system. För att förstå hur radioförhållandena kan variera har vi samlat in information genom att köra omkring med antenner på taket för att samla in underlag för kartor som beskriver radioförhållandena. Forskarna arbetar med bland andra Volvo Technology och SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Det har stor betydelse för arbetet och för utvecklingen. Våra doktorander blir oerhört duktiga. De får inte bara teoretiska kunskaper utan även praktisk erfarenhet från avancerad utrustning som används i sameuropeiska projekt, säger Tony Larsson. Kristoffer Lidström är doktorand inom samverkande inbyggda system och arbetar med att undersöka hur kommunikation mellan fordon kan utnyttjas i nya tjänster. Till exempel kan ett intelligent trafikljus som kommunicerar med fordon i närheten förbättra trafikflödet genom att prioritera tunga transportfordon eller varna fotgängare för distraherade förare. Ett exempel på vad vi arbetar med är kolonnkörning där fordon kommunicerar direkt med andra fordon längre fram. Syftet är att komma närmare framförvarande bil för att ta mindre plats på vägen, spara bränsle och samtidigt undvika kökrockar, säger Kristoffer Lidström. FAKTA Forskningsmiljön Inbyggda och intelligenta system (EIS) vid Högskolan i Halmstad har ca 85 anställda, varav 9 professorer, 5 gästprofessorer, ytterligare 26 disputerade forskare samt 25 doktorander. Forskningsomslutningen 2010 var ca 45 Mkr, varav 2/3 var externfinansierat. Ledare för EIS är professor Bertil Svensson INOM OMRÅDET INTELLIGENTA TRAFIK- OCH TRANSPORTSYSTEM ARBETAR 15 PERSONER: DISPUTERADE FORSKARE: Stefan Byttner Magnus Jonsson Kristina Kunert Tony Larsson Slawomir Nowaczyk Thorsteinn Rögnvaldsson Elisabeth Uhlemann Maria Åkesson DOKTORANDER: Asif Akram Annette Böhm Soumitra Chowdhury Kristoffer Lidström Rune Prytz Katrin Sjöberg Magnus Svensson

10 10 MAJ 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Propellern, kullagret, pacemakern, skiftnyckeln, torrmjölk, Skype, Losec, GPS, engångstoaletten och mycket mer. Listan över svenska uppfinningar som förändrat världen är lång. 3RÅD SVENSKA SKA UPPFINNINGAR Svenska uppfinningar har format världen SVENSKA UPPFINNINGAR Kylskåpet Ett kylskåp fungerar genom att värmen 1 leds bort. De vanligaste två metoderna för detta är kompressionsmetoden och absorb tionsmetoden. I kompressionsmetoden cirkulerar kylämnet i ett slutet rörsystem mellan de tre huvuddelarna kompressorn, kondensorn och förångaren. Kompressorn är en elektriskt driven pump som ser till att kylmedlet cirkulerar. Under högt tryck pressas det in i förångaren där det förångas och värme absorberas. Därefter sugs det vidare in i kondensorn där det övergår i vätskeform igen. I absorbtionsmetoden finns inga rörliga delar utan cirkulationen åstadkoms genom uppvärmning. Kylmedlet kan exempelvis vara ammoniak löst i vatten eller isobutan, men det finns många andra ämnen som kan användas. Baltzar von Platen och Carl Munters brukar betraktas som uppfinnarna till kylskåpet visade de upp detta som ett examensarbete vid Tekniska högskolan. Blåslampan Blåslampan konstruerades 1882 av 2 fabrikören och uppfinnaren Carl Rickard Nyberg. Blåslampan drivs av fotogen eller bensin som pressas ut genom ett munstycke där den värms upp. De används bland annat som värmekälla vid lödning. fabrikör Karl Fredrik Lundin i Stockholm 20 augusti Lundin klarade sig utan Fotogenköket svårare skador. Frans Wilhelm Lindqvist använde 3 sig av den tekniken som fanns i Säkerhetständstickan blåslampan när han konstruerade fotogenköket I fotogenköket trycks fotogenet i en behållare upp till ett varmt rörmunstycke där den förgasas och blandas med luft innan den brinner upp. Brevbomben Världens första brevbomb konstruerades av kemisten och bråkmakaren 4 Martin Ekenberg. Den detonerade hos fick kemisten Gustaf Erik Pasch patent på så kallade Säkerhetständstickor som endast kunde tändas mot ett plån av röd fosfor. Därigenom kunde man sluta använda den giftiga vita fosforn. Så småningom blev tändstickorna en stor svensk exportprodukt. KÄLLA: BRA BÖCKERS LEKIKON BENEDIKTA CAVALLIN FOTO 1, 2, 3, 5: SHUTTERSTOCK FOTO 4: EMELIE PALMCRANTZ Vi har ett gynnsamt innovationsklimat EXPERTUTLÅTANDE Frågar man Ann Dohse om svenska uppfinningars betydelse för världen kan hon prata hur länge som helst. Genom åren har Sverige bidragit med tusentals innovationer och uppfinningsrikedomen har knappast avtagit vilket till stor del beror på att vi har ett gynnsamt innovationsklimat. Många skolor arbetar aktivt med att stimulera innovationskraft hos eleverna, berättar Ann Dohse. Det finns uppfinnarföreningar och mentorsprogram och det går att få ekonomiskt stöd hos bland annat Almi. Dessutom har vi ju många stora företag som har egna uppfinnare anställda. Det finns åtminstone två orsaker till att just svenskarna genom alla tider varit så uppfinningsrika, tror Ann Dohse. Den ena är att vi har ett kallt klimat med långa vintrar då vi ändå inte kunde arbeta fulla dagar. Den andra orsaken är att vi inte haft krig här på väldigt länge. - Vi har helt enkelt fått tänka en hel del här i landet, säger hon. BENEDIKTA CAVALLIN FOTO: PRIVAT Ann Dohse ordförande i föreningen Svenskt Uppfi nnarmuseum Det är alltid lika roligt att berätta om våra svenska uppfi nnare. Många har inte en aning om att de är så många.

11 Unik växtforskning vid UPSC Umeå Plant Science Centre (UPSC) bildades för att skapa en stark forskningsmiljö för experimentell växtbiologi. Centrat är ett samarbete mellan Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) där de båda lärosätena driver var sin institution. Umeå universitet är inriktad på fysiologisk botanik, medan SLU ägnar sig åt skoglig genetik och växtfysiologi. Forskningen kan handla om att förstå träds tillväxt och produktivitet, eller att ta reda på hur veden bildas och vad som styr att den får just den ena eller andra egenskapen, berättar Ove Nilsson, forskare vid UPSC och forskningscentrets ordförande. Alla våra forskningsprojekt drivs med klara idéer om möjliga framtida tillämpningar. Man har också ett nära samarbete med Science for Life Laboratory i Stockholm och inom ramen för detta pågår just nu världens för tillfället största genomprojekt, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, där man kartlägger granens hela arvsmassa. Vid UPSC drivs också ett så kallat Berzelii Center för Skogsbioteknik finansierat av VINNOVA, Vetenskapsrådet och värduniversiteten i nära samarbete med flera av Sveriges stora skogsbolag. SKAPAR EN BRYGGA TILL INDUSTRIN Från två relativt okända forskningsinstitutioner i norra Sverige till ett av Europas mest respekterade forskningscentrum för experimentell växtforskning med starka kopplingar till industriavnämare. UPSC har vuxit starkt de senaste tio åren och är numera världsledande inom skogsbioteknisk forskning. Vår forskning har direkt och indirekt genererat över hundra patentansökningar och de första produkterna är redan ute på marknaden, berättar Ove Nilsson stolt. UPSC har hittat en internationell nisch inom den experimentella växtforskningen, vilket gjort att man lockar forskare från hela världen. Bland centrats omkring 200 anställda kan man räkna till inte mindre än 38 nationaliteter och det gemensamma språket är engelska i alla sammanhang. Här finns ett väldigt bra samarbetsklimat, med ca 40 duktiga forskargrupper där alla drar åt samma håll, berättar Ove Nilsson. Hade vi inte jobbat så bra tillsammans hade vi aldrig nått så här långt. Utan att överdriva kan man säga att UPSC är en av Europas starkaste forskningsmiljöer när det gäller experimentell växtforskning. Dessutom är de ovanligt duktiga på att omsätta forskningsrönen i konkreta produkter som jordbruks och skogsindustrin OVE NILSSON har nytta av. En av Forskare vid UPSC och forskningscentrets ordförande orsakerna till detta är att forskarna på UPSC gemensamt har bildat bolaget SweTree Technologies dit de överlåter rättigheterna till sina innovationer. I gengäld får forskarna hjälp med att patentera, utveckla och kommersialisera produkterna. SweTree Technologies blir en kanal ut och en brygga till industrin, berättar Ove Nilsson. Det är en helt unik lösning som alla tjänar på. Umeå Plant Science Centre Inst. för Skoglig Genetik och Växtfysiologi Sveriges Lantbruksuniversitet UMEÅ Inst. för Fysiologisk Botanik Umeå Universitet UMEÅ

12 12 MAJ HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Med kunskap om cellens fysik kan vi bota sjukdomarna Fråga: Varför forskar man om hur proteiner och DNA samarbetar? Svar: Vi behöver förstå hur genernas aktivitet koordineras för att på sikt kunna bota komplicerade sjukdomar. På Uppsala universitet arbetar en grupp fysiker, kemister, ingenjörer och biologer tillsammans med att hitta svaren på några av de mest angelägna frågorna om vad som reglerar våra gener. Gruppen, som leds av akademiforskare Johan Elf, har just tilldelats SSF-stöd för att utveckla nya metoder att studera hur enstaka proteinmolekyler interagerar med DNA i levande celler. Finna samband Det är ett oerhört fascinerande forskningsfält, säger Johan Elf. Molekylär systembiologi går ut på att förstå de grundläggande princip erna för hur cellernas processer regleras och koordineras. Fascinationen ligger i att finna samband som förklarar saker som tidigare var obegripliga. I nästan varje cell finns tusentals gener vilkas aktivitet hela tiden måste regleras till rätt nivå för att vi ska vara friska. En del av denna reglering görs genom att enstaka proteinmolekyler effektivt letar sig fram bland de miljarder olika DNA baserna för att slå av eller på specifika gener vid rätt tillfälle. Cellernas reglering Hur detta går till är en av de många frågor som vi ännu inte vet svaret på. Genom att kombinera fysikaliska modeller av det som sker i cellerna med känsliga experiment försöker man klargöra principer som styr cellernas reglering. Den tvärvetenskapliga forskargruppen på Uppsala universitet kartlägger dessa dynamiska processer i levande celler ända ner på molekylär nivå. Det kan till exempel Johan Elf Akademi forskare vid Uppsala universitet. FOTO: MAGNUS BERGSTRÖM handla om hur proteinmolekylerna hittar rätt på DNA, hur proteinsyntesen är kopplad till replikationen av DNA och hur slumpmässigheten i dessa kemiska reaktioner påverkar genernas aktivitet. Inte bara arv och miljö En stor del av arbetet handlar också om att utveckla nya experimentella och teoretiska metoder för att mäta rätt saker tillräckligt noga för att förstå hur pusselbitarna ska sitta ihop. Med stödet från SSF ska forskar gruppen utveckla ny teknologi för att studera hur det kommer sig att vissa bakterieceller tål mer antibiotika än andra, trots att de är genetiskt identiska. Detta kan på sikt förklara och motverka uppkomsten av antibiotikaresistens, säger Johan Elf. Får vi svar på detta förstår vi också bättre hur slumpmässigheten i kemiska reaktioner kan få viktiga konsekvenser för en organism. Det handlar alltså inte bara om arv och miljö. BENEDIKTA CAVALLIN 4RÅD GENERNAS AKTIVITET CELLENS FYSIK Datorsimulering av kemiska reaktioner och diffusion i olika cellgeometrier. FOTO: DAVID FANGE OCH JOHAN ELF FAKTA Transkription DNA-koden innehåller reglerna för hur det mesta i cellen ska göras. Transkription handlar om hur cellerna läser av DNA-koden. Replikation Replikation kallas den kopiering av DNA-koden som en cell gör för att föra koden vidare till sina dotterceller. Transkriptionsfaktor En transkriptionsfaktor är en proteinmolekyl som talar om för cellen hur en viss gen ska transkriberas.

13 AASS bäst i Europa på robotburna sensorer Ska robotar fungera någorlunda självständigt måste de kunna läsa av sin omgivning. AASS vid Örebro Universitet forskar kring hur vi ska kunna förse våra robotar med den förmågan. På AASS nns en bred kunskap kring viktiga typer av sensorsystem, säger Dimiter Driankov, professor på AASS. AASS (Applied Autonomous Sensor Systems) är ett forskningscentrum vid Örebro Universitet. Här forskas kring allt från självstyrande gaffeltruckar till larm på äldreboenden som kallar på hjälp om någon har ramlat. Forskningen på AASS är i huvudsak uppdelad på tre olika områden. Den största grenen är så kallad fältrobotik, där en lång rad stora industriföretag är involverade. Tillsammans med bland annat Volvo CE, Atlas Copco, Danaher, och Linde arbetar man med att skapa fordon så intelligenta att de inte behöver en förare. Målsättningen är att vi i framtiden ska ha lastbilar, truckar och hjullastare med mera, som är så bra på att läsa av sin omgivning att de kan stanna för hinder och utföra sina arbetsuppgifter trots att saker och ting inte ligger på exakt samma ställe varje gång. Detta arbete nansieras till stor del från KK-stiftelsen, Robotdalen och företagen. Utvecklar konstgjorda händer AASS andra verksamhetsområde heter robotbaserad manipulering och omfattar en rad EU-projekt. Ett av dem är Handle som utvecklar konstgjorda människoliknande händer. Dessa ska kunna utföra samma exibla och variationsrika grepp som en människohand. Alla prylar vi har i vår omgivning är ju utvecklade för att kunna användas av människor, säger Dimiter Driankov. Ska Inte minst äldre kan ha stor hjälp av intelligenta sensorer i hemmet Dimiter Driankov. vi ha robotar som hjälper oss i våra hem måste de kunna utföra vardagliga sysslor på samma sätt som vi. De måste också kunna generalisera sina kunskaper så att de anpassar sina rörelser utefter hur omgivningen ser ut. Det fungerar nämligen inte att lägga in ett förprogrammerat beteende för varje rörelse som roboten utför. Har den väl lärt sig att greppa cylindriska föremål ska den kunna utföra detta även om muggen eller glaset har en lite annorlunda form. GeRT, ett annat av EUprojekten på AASS, forskar just kring möjligheten att göra robotarna läraktiga, medan RobLog istället handlar om att utveckla ett robotsystem som självständigt kan lasta och lossa containrar. Här krävs bland annat en välutvecklad 3D-perception och förmågan till 3D-modellering av robotens omgivning. Dessutom måste robotarna kunna fatta självständiga beslut utifrån den information de tar in genom sina sensorer. Den tredje grenen av verksamheten på AASS handlar om intelligenta hem. Inte minst äldre kan ha stor hjälp av intelligenta sensorer i hemmet som exempelvis larmar om en spisplatta glömts på eller om man försöker gå hemifrån utan att ha stängt fönstret. Man kan också förse golvet med sensorer som känner av om den boende rör sig i lägenheten. Om han eller hon avviker från det normala mönstret och ligger i sängen mitt på dagen, eller sitter på toaletten ovanligt länge går ett larm till anhöriga eller vårdpersonal. Man måste komma ihåg att detta handlar om levande människor och inte maskiner. Det är förstås individuellt hur mycket man vill bli övervakad utan att det uppfattas som integritetskränkande, säger Dimiter Driankov. Samtidigt kan sensortekniken helt klart göra livet tryggare för många människor AASS har ett samarbetsprojekt med Örebro kommun där man utrustat två lägenheter med den här tekniken. Världsledande Utöver dessa tre grenar är AASS bland de världsledande inom området mobila luktsensorer där en konstgjord näsa inbyggd i en mobil robot inte bara upptäcker lukter och gaser i omgivningen utan också klarar av att mäta koncentrationen och analysera innehållet. Dessa mobila luktsensorer kan bland annat användas till att mäta föroreningshalterna i stadsluft, eller till att inspektera deponier och söka efter gasläckor. I varje EU-projekt är minst tre andra europeiska länder involverade och i forskningen kring fältrobotiken är näringslivet oerhört aktivt. Just samarbetet är en förutsättning för att forskningen ska fungera, menar Dimiter Driankov. Våra samarbetspartners är jätteviktiga, säger han. Det fungerar inte att vi stänger in oss och försöker göra allt själva. Den här typen av forskning är dyr och tidskrävande. Ju er som deltar, desto bättre. Örebro universitet Örebro (vx) Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem, AASS, Dimiter Driankov, Högtryck året om. Det är väl inte möjligt? Här finns offensiv forskning, förmågan att omvandla vetenskapliga rön till affärer och en omgivning som uppmuntrar nya idéer. Tidsskriften The Scientist rankade nyligen Umeå universitet som den fjärde bästa arbetsplatsen utanför USA för postdoktorer inom life science, och satsningen i Umeå har lett till stora framgångar. Bara de senaste fem åren har antalet bioteknikföretag i Umeå ökat med 100 procent. Umeås forskare och företagare inom life science arbetar för högtryck för att förbättra vår framtida hälsa och livskvalitet.

14 14 MAJ 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION INNOVATION & SJUKVÅRD SVENSKA INNOVATIONER Innovation inom sjukvården Sverige har historiskt sett varit väldigt framgångsrikt när det kommer till innovationer inom det medicintekniska fältet. Exempel på svenska innovationer är den implanterbara pacemakern, upptäckten av titans förmåga att integreras i levande benvävnad samt gammakniven. Dock har vi den senaste tiden upplevt nedgångar i såväl export som patentansökningar. Nya initiativ måste till för att Sverige skall ha möjlighet att hävda sig i den internationella konkurrensen. FOTO: SHUTTERSTOCK Centrum för teknik i medicin och hälsa Vårdutveckling och tillväxt genom kvalificerade tvärprofessionella projekt i mötet mellan klinik och teknik CTMH är en gemensam KI-KTH-SLL satsning

15 Biomedicinsk forskning i kreativ miljö Arbetet med biomaterial- och stamcellsforskning i kunskapscentret BIOMATCELL präglas av kreativitet och innovation. För forskarna och intressenterna handlar det om att gå utanför de givna ramarna, att jobba i konstellationer som ger mer och om att våga tänka annorlunda. BIOMATCELL är ett Vinn Excellence center där kompetens inom biomaterial samlas. Det är en kreativ miljö som byggts upp runt professor Peter Thomsen och docent Jukka Lausmaa, som leder detta världsledande västsvenska kluster inom biomaterial. Forskningen bygger på en stark tradition kring osseointegration (benförankrade implantat), nyskapande stamcellsforskning, med patientnytta som mål. Nu pågår försök med hur stamceller kan kombineras med material för att bättre förankra proteser i ben. Göteborgs universitet är bäst i världen inom området osseointegration och tillhör de ledande inom stamceller för brosk och ben, men det räcker inte att vara bäst akademiskt, det vi gör måste också omsättas i handling och komma patienten till nytta, säger professor Peter Thomsen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. I kunskapscentret BIOMATCELL deltar sju företag som spänner från råvarutillverkare till tillverkare av implantat, Västra Götalandsregionen samt Peter Thomsen. Jukka Lausmaa. samarbetspartners inom forsknings- och universitetsvärlden. Ska utveckla och förädla I anslutning till centrumet har man bildat Biomatcell AB, som ska utveckla och förädla forskningsresultaten så att de omsätts i medicintekniska produkter. Samarbetet mellan företagen och forskarna är lyckosamt i många avseenden. Jukka Lausmaa och Peter Thomsen berättar om ett företag som producerar en nanostrukturerad yta som reducerar benägenheten för bakterieinfektioner hos katetrar. Mekanismerna bakom infektionsresistensen är dock okända, och den frågan ska BIOMATCELL försöka nna svar på. Vi skapar miljöer där våra forskare ges möjlighet att arbeta under kreativa former. Vi vågar ta risker och påbörja forskning utan att på förhand veta var vi kommer att landa. De kunskaperna vi får använder vi till att utveckla nästa generations implantat och proteser där vi ser en stor potential. Forskningen tar honom till anrika Columbia University Giuseppe de Peppo är en av de unga forskarna i centret. Den 7 juni disputerar han med sin avhandling som handlar om förståelsen för hur biomaterialets egenskaper påverkar stamcellers beteende. Därefter bär det iväg till anrika Columbia University i New York för fortsatt arbete under tre år. I sin avhandling har de Peppo kunnat belägga att stamceller kan bilda ben effektivt tillsammans med nya material. Hans arbete har kunnat genomföras tack vare en ny tillverkningsteknik, där man utifrån en datorritning smälter ett pulver och bygger upp sitt material lager för lager. Tekniken är snabb och möjliggör tillverkning av till exempel ihåliga och porösa komponenter, som inte kan tillverkas med gjutning eller svarvning. Giuseppe de Peppo har genom sitt arbete kunnat visa att stamceller gärna tar sig in i håligheterna i materialet och där skapar ben, vilket innebär en stark förankring av implantatet. Partners SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, Chalmers tekniska högskola, Uppsala universitet, Arcam, Bactiguard, Cellartis, Integrum, Keystone, Dental, Sandvik AB, TATAA Biocenter, Västra Götalandsregionen Fakta BIOMATCELL Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet är värdorganisation. POSTADRESS BIOMATCELL, P.O. Box 412, SE Göteborg BESÖKSADRESS Arvid Wallgrens backe 20, 7th floor

16 16 MAJ 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Habo TILLVÄXTARENA HABO Tranås VÄXTVERKET 5RÅD Gislaved ARENUM LOKAL FÖRANKRING GÖR DET UNIKT SP-systemet finns representerat i form av tillväxtarenor i samtliga kommuner i Jönköpings län och denna lokala förankring gör det unikt. ILLUSTRATION: SCIENCE PARK -SYSTEMET Bollplank och coach fi nns på hemmaplan Fråga: Vad gör Science Park Systemet i Jönköping så speciellt? Svar: Verksamheten är spridd ut till dussinet mindre orter i länet där nystartsföretag kan få stöd och hjälp på hemmaplan. SHOWCASE Mullsjö TILLVÄXTARENA MULLSJÖ Det är ju egentligen ingen vits för mig att åka ner till Jönköping varje dag, berättar Erik Skoglund, som driver företaget Prevecta. Allt jag kan få på inkubatorn i Jönköping kan jag numera även få här i Tranås. Växtverket i Tranås är en av alla lokala tillväxtarenor runt om i Jönköpings län där utvecklingsföretag sitter tillsammans och har stöd av en affärscoach samt möjligheten att bolla idéer med varandra, precis som på inkubatorerna i de större städerna. För Erik Skoglund har det betytt jättemycket. Idéhjälp och kontaktnät Jag kan inte säga hur mycket coachtid jag har haft under de här tre åren, säger han. Mellan fyra och åtta timmar i månaden har det säkert varit och det är guld värt att ha en person med tystnadsplikt som jag kan bolla idéer med och som kan hjälpa mig med kontaktnät och Vaggeryd KREATIV ARENA Jönköping SCIENCE PARK Gnosjö GNOSJÖANDANS TILLVÄXTARENA Värnamo FÖRETAGSFABRIKEN Johan Tinnler Driver företaget Ixanon. råd i olika sammanhang. Prevecta tillverkar system för att undvika vattenskador i hus, lägenheter, fastigheter och på byggen. Under de tre år som företaget har funnits har Erik Skoglund fått erfara att det är en hel del man inte har koll på som nystartad entreprenör. Hur arbetar man till exempel med DET HÄR ÄR SCIENCE PARK SYSTEMET Sience Park Systemet bygger på inkubatoridén. Utifrån ett coachande förhållningssätt ska SP-systemet erbjuda stöd i affärsutvecklingsprocessen. SP-systemet finns representerat i form av tillväxtarenor i samtliga kommuner i Jönköpings län och denna lokala förankring gör det unikt. Varje tillväxtarena erbjuder bland annat en Nässjö NÄSSJÖ BUSINESS PARK Sävsjö SCIENCE PLANT Aneby NOVUMHUSET Eksjö VISUALIZATION PARK Erik Skoglund Driver företaget Prevecta. strategiarbete, affärsplaner och planering inför möten med finansiärer som bank och riskkapital. Bidrar med stöttning Johan Tinnler är en annan av Jönköping läns alla entreprenörer. Han driver företaget Ixanon från ett rum i Nässjö Business fysisk mötesplats, möjlighet att hyra kontorsplats till humana priser, en personlig affärscoach som ger kostnadsfria råd, samt värdeskapande tjänster i start och tillväxtfasen, så som exempelvis råd från experter. Läs mer! på webben: REGIONALA SAMARBETEN Mariannelund MARIANNELUNDS FÖRETAGSCENTRUM Vetlanda VETLANDA TILLVÄXTCENTER Park. Där har han tät kontakt med en affärscoach från Science Park Systemet som tittar förbi med jämna mellanrum och stöttar och entusiasmerar. Sience Park Systemet har också bidragit med konkreta tips och idéer kring hur han ska utveckla verksamheten. Tidigare i år var de med på en mässa som anordna des för uppstartsföretag i länet. Nyligen fick de hjälp att göra en marknadsundersökning av studenter vid högskolan. Ixanon, som utvecklar produkter till digitala TV-system, drog igång verksamheten 2005 med ett kontor i sovrummet. Johan har inte svårt att se fördelarna med att sitta i Nässjö Business Park. Här har man folk från uppemot femton andra företag att umgås med. Inte minst socialt är det ett jättelyft att slippa sitta ensam, säger han. Under 2010 fick vi medverka till att 301 företag startade. Tillsammans genererade dessa över 400 arbetstillfällen! Ett tacksamt tillskott under ett år som inleddes med stor uppgivenhet på arbetsmarknadsområdet säger Lena Johansson, verksamhetsledare på Science Park-systemet. BENEDIKTA CAVALLIN FOTO: WATERFUSE Bengt Forshult Senior Patent Advisor,SCA. LÖNSAMT MED OUTSOURCING Outsourcad administration Att låta någon annan göra jobbet har sina fördelar och nackdelar, så klart. På SCA strävar man efter en vettig balans mellan det man gör internt och sådant man låter andra ta hand om. Vi har ungefär patent runt om i världen. Vi skulle aldrig klara av att hantera all administration och årsavgiftsbetalningar för dessa själva. Istället har vi anlitat företag som är specialister på att hantera stora volymer av just årsavgifter och som ser till att vi betalar rätt avgift, att det sker i rätt land och vid rätt tidpunkt. På så sätt får vi en bättre kontroll och till lägre kostnad, berättar Bengt Forshult, Senior Patent Advisor på SCA, som tillverkar personliga hygienprodukter och mjukpapper. Utöver hanteringen av årsavgifter lejer företaget ut arbetet med annan patentadministration, ibland till och med själva patentansökan. Viktigt med en balans De byråer som jobbar med patent har samma sekretesskrav på sig själva som vi har internt. Men en byrå kan inte samtidigt arbeta med två konkurrerande företag, inte ens om de hanteras av olika personer. Fördelarna med att låta någon annan ta över en eller flera delar av administrationen är att man inte behöver ha full bemanning. På så sätt klarar man av både toppar och dalar. Det negativa är att det kan innebära att man saknar betydande kompetens när det behövs. Detta gäller egentligen inte den rena administrationen. Om vi däremot anlitar en specifik kunskap externt, som ansvarar för en patentansökan, då innebär det en viss risk, eftersom all kunskap inte finns inom företaget om patentet någon gång kommer användas. Det gäller att ha balans mellan vad man gör internt och externt och att välja aktivt, inte slumpmässigt. ANNELI ABRAHAMSSON

17 Från noll till 28 på tio år Stort engagemang, klara visioner och ett välutvecklat innovations system. Det och mycket mer har gjort NetPort Science Park i Karlshamn så framgångsrik. Vi skapar innehåll för företagen på orten och i regionen, säger Samuel Henningsson, VD för NetPort. Karlshamn har man knappast vägarna förbi om man bara rör sig mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Fram tills ganska nyligen drogs hamn- och industristaden med samma problem som nästan alla andra mindre kommuner i landet: nedläggning, arbetslöshet och utflyttning. Här finns inga andra och större kommuner i närheten att åka snålskjuts på, berättar Samuel Henningsson. Därför var vi helt enkelt tvungna att hävda oss på egen hand. Och det gjorde man. På en hamnpir i Östersjön ligger NetPort Science Park, en forsknings- och utvecklingsmiljö med tydligt fokus på IT. Här samverkar Blekinge Tekniska Högskola med kommunen och lokala företag om en rad olika verksamheter. Bland annat finns här forskning på hög nivå. Ett av våra mål är att vi ska locka till oss hundra forskare, berättar Samuel Henningsson, VD för NetPort Samuel Henningsson. Hittills är vi uppe i 28, och det är en god början. NetPort har fem tuffa mål som man har tänkt sig uppnå Hundra forskare är just ett av dessa. Ett annat är att högskolan på orten ska ha 2000 studenter, att Karlshamn ska ha fått 125 nya företag, att det ska ha skapats 1100 nya arbetstillfällen och att kommuninnevånarna ska ha blivit 2200 fler. Dessa mål formulerades vid millennieskiftet och så här i halvlek kan man konstatera att man kommit en bra bit på väg. _ Vi är uppe i 63 nya företag, vi har 28 forskare och vi är 735 fler karlshamnsbor idag, säger Samuel med stolthet. Det märks att företag och människor tror på Karlshamn. Här finns framtidstro och engagemang och det är av avgörande betydelse. Under de senaste tio åren har Karlshamn alltså lyckats vända spiralen uppåt. På NetPort forskas det kring digitala medier, dataspel och intelligenta transportsystem. Bland annat finns det ett stort projekt som arbetar med E-transaktioner. Teknikparken har också inkubatorer och ett utvecklat t system för att stötta nya företag. Även Karlshamns placering på Sveriges sydöstra kust tror Samuel Henningsson kan bli en tillgång i framtiden. Många ekonomer tror att tillväxten i västvärlden snart når sin topp, säger han. Nu är det istället Baltikum och öststaternas tur och då ligger vi geografiskt rätt till. Detta är NetPort.Karlshamn NetPort.Karlshamn startade verksamheten för tio år sedan, med målsättningen att stimulera företagsklimatet i Karlshamn. NetPort.Karlshamn är en ideell förening, men sedan 2005 drivs verksamheten i ett helägt (svb)- aktiebolag. Detta är en äkta Triple Helix, där kommunen äger en tredjedel, högskolan en tredjedel och 60 lokala företag den återstående tredjedelen. Man har också skapat en teknikpark, NetPort Science Park, med både högskoleutbildning, forskning och företag, belägen på Östra Piren i Karlshamn. NetPort.Karlshamn Biblioteksgatan Karlshamn Sweden Tel växel: E-post:

18 18 MAJ 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: På vilket sätt stödjer Energimyndigheten forskning och utveckling? Svar: Myndigheten finansierar bland annat kompetenscentra runt om i landet där högskolan och industrin tillsammans forskar kring ny teknik och effektivare energianvändning. Långsiktig forskning för ett hållbart samhälle LEDARE TILL LEDARE ENERGI OCH FORSKNING Energimyndigheten har till uppgift att arbeta för ett tryggt, miljövänligt och effektivt energisystem. Därför är Energimyndigheten engagerad i en stor del av den forskning som görs på området. Årligen fördelar man 1,3 miljarder kronor till olika forsknings- och utvecklingsprojekt med fokus på bland annat förnybara energikällor och effektivare energianvändning. Därtill investerar företag och utvecklingsbolag tillsammans ungefär lika mycket. Grundforskning kan Energimyndigheten finansiera till hundra procent, medan näringslivet nästan alltid är med och delfinansierar produktutveckling och demonstrationsanläggningar när forskningen börjar närma sig en kommersiell tillämpning. Investering i kompetens Det är alltid behovet som styr inriktningen på forskningen, säger Birgitta Palmberger, avdelningschef på Energimyndigheten. Målsättningen är förstås att resultaten ska kunna användas i praktiken och att forskningen därigenom även ska locka industrin att engagera sig. På högskolor och universitet runt om i landet har Energimyndigheten skapat kompetenscentra som ska öka avkastningen på statens stora investeringar i forskning. Att främja starka forskningsmiljöer, mångdisciplinär forskning och kunskapsutbyte mellan universitet, högskolor och samhälle står därför i fokus. Högskolan och industrin möts Energimyndighetens forskningssatsningar är uppdelade på följande sex temaområden: Bränslebaserade energisystem, transportsektorn, kraftsystem, energiintensiv industri, byggnaden som energisystem och energisystemstudier. Inom dessa områden hittar man sedan ett stort antal kompetenscentra där högskola, universitet och näringslivet samverkar. Inte sällan ingår här flera företag som samarbetar inom ramen för projektet, som annars är konkurrenter på marknaden. Näringslivets investeringar behöver inte alltid vara i kontanta medel. Företagen kan också vara med och finansiera forskningen genom att ha industridoktorander, eller genom att genomföra tester i produktionen. Dessa kompetenscentra är ett sätt att överbrygga gapet mellan högskolan och industrin, berättar Birgitta Palmberger. Genom att skapa den här typen av fora har industrins och högskolans PROFIL Birgitta Palmberger Yrke: Avdelningschef på Energimyndigheten. Bor: Stockholm. Ålder: I sina bästa år Familj: Man och barn Senaste lästa bok: Haruki Murakami Norwegian Wood. Semesterplaner: I år blir det segling från Karlskrona upp till Stockholms skärgård. aktörer kunnat mötas vilket också ger en långsiktig kompetensutveckling och skapar en ny kunskapsbas. Inte minst blir projektens doktorander en viktig rekryteringsbas åt industrin. Värdefulla förbättringar Större delen av den här forskningen bedrivs på Chalmers, KTH och Lunds Tekniska Högskola, men även universiteten i Uppsala, Umeå, Luleå och Stockholm är involverade. Ett mått på att pengarna som investeras kommer till nytta är förstås att projekten mynnar ut i patentansökningar och i slutändan bättre teknik på marknaden. Många av dessa kompetenscentra har funnits i något decennium och det är nu man börjar se resultat. Många gånger leder arbetet till värdefulla förbättringar av befintlig teknik. Materialteknik har till exempel resulterat i att förbränning kan ske under högre tryck och temperatur. På så sätt kan man i kraftvärmeanläggningar med mera få en bättre verkningsgrad vilket i sin tur resulterar i en lägre bränsleförbrukning. Utveckling som gynnar miljön Kompetenscentrum Elkraftsteknik - EKC på KTH har som mål att utveckla nya tekniker för kostnadseffektiva, miljövänliga, tillförlitliga, användarorienterade kraftsystem. Det hittills mest framgångsrika exemplet är utvecklandet av permanentmagnetmotorer till tåg, en motortyp som är betydligt mer energieffektiv än dagens. Långsiktigt arbete Forskare knutna till EKC har varit drivande i utvecklingsarbetet och under 2010 fick tekniken sitt kommersiella genombrott. För tågtillverkaren Bombardier har motorn bidragit till att de har kunnat ta hem två stora order med ett totalt värde på över 100 miljarder kronor. Birgitta Palmberger poängterar också att det är en lång ledtid på alla investeringar. Först nu kan man skörda frukterna från vissa projekt som startades redan på åttio- och nittio-talet. De tydligaste exemplen är kanske den överföringsenhet för likström som utvecklades till en försöksanläggning på Gotland under nittiotalet och som numera blivit en försäljningssuccé för ABB samt forsknings- och utvecklingsarbetet kring värmepumpar på åttiotalet som nu ger Sverige stora exportintäkter. BENEDIKTA CAVALLIN Banbrytande batterier Batteriforskningen går ständigt framåt och den som bedrivs i dag handlar till stor del om vilken typ av material som är bäst på att lagra och generera energi. Förhoppningen är att till exempel hybrid- och elfordon ska kunna få sitt stora genombrott. På Uppsala universitet och Kungliga Tekniska Högskolan arbetar man gemensamt inom STandUP for Energy för att få fram framtidens material för batterier. Och man har kommit en god bit på vägen. EN REVOLUTION Batterier nns i allt er produkter i vår vardag; mobiltelefoner, kameror och laptops är bara några exempel. Forskningen löper parallellt med utvecklingen tack vare goda samarbeten KRISTINA EDSTRÖM mellan olika forskningsgrupper runt om i landet, och nära relationer med industrin. Det nns oerhörda vinster att hämta vad gäller batterianvändning, säger Kristina Edström, professor i kemi vid Uppsala universitet och projektledare vid STandUP for Energy. Centret tillkom som ett resultat av regeringens satsning på högkvalitativ forskning inom områden av strategisk betydelse för samhälle och näringsliv. Förutom Uppsala universitet och KTH ingår Sveriges lantbruksuniversitet samt Luleå tekniska universitet i forskningsgruppen. Tillsammans med industrin pågår forskning som ska ta fram billigare el- och hybridfordon, vilket skulle kunna vara bilindustrins räddning. Fordonen är relativt billiga att köra, men är dyra i inköp. Utmaning en för forskarna är att hitta material som gör batterierna billigare att framställa och därmed fordonen billigare att producera. Tittar vi på kostnaderna i dag står materialet för halva kostnaden. Kan vi få ner den summan kommer det bli attraktivt att producera el- och hybridfordon. De potentiella vinsterna med hybridfordon är väldigt stora. Om vi jämför en ordinär buss med en hybridbuss skulle man spara upp till en tredjedel av bränsleförbrukningen, säger Kristina Edström Forskarna arbetar även med att se om batteriet kan användas för storskalig lagring där man t ex kopplar ihop batterilager med ett vindkraftverk. Eller om batteriet kan miniatyriseras och användas som små kraftpaket för till exempel kameror, som studerar hur våra tarmar mår. Det är ett stort och spännande forskningsområde, rikt på både tillämpningar och kemikalier. Det ger oss möjligheter till nya upptäckter om batterisystem. Och därför behöver vi mycket grundforskning, säger Kristina Edström.

19 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET MAJ FORDONSINDUSTRIN Forskning för trafi ksäkerhet och miljö Även stora fordonstillverkare kan ha svårt att avsätta pengar för forskning, därför finns FFI. FFI stöttar innovation och utveckling inom miljö och trafiksäkerhet, berättar Torbjörn Biding, Programledare för FFI. ENERGIMYNDIGHETENS SEX TEMAOMRÅDEN Energimyndighetens forskningssat sningar är uppdelade på följande sex temaområden: Bränslebaserade energisystem, transportsektorn, kraftsystem, energiintensiv industri, byggnaden som energisystem och energisystemstudier. Inom dessa områden hittar man sedan ett stort antal kompetenscentra där högskola, universitet och näringslivet samverkar. FOTO: SHUTTERSTOCK FFI - FORDONSSTRATEGISK FORSKNING OCH INNOVATION FFI är ett samarbete mellan staten och fordonsindustrin om att gemensamt finansiera forsknings-, innovations- och utvecklingsaktiviteter med fokus på områdena Klimat & Miljö samt Säkerhet. Bakgrunden är att utvecklingen inom vägtransporter och svensk fordonsindustri har stor betydelse för vår tillväxt. FOTO: SHUTTERSTOCK FFI står för Fordonsstrategisk Forskning och Innovation och är ett samarbete mellan staten och fordonsindustrin. Med en årlig budget på 900 miljoner stöttar man diverse olika projekt inom de fem delprogrammen: energi och miljö, fordon- och trafiksäkerhet, fordonsutveckling, transporteffektivitet och hållbar produktionsteknik. Förutsättningen för att vi ska stötta ett projekt är att någon av våra industriella avtalspartners ställer sig bakom idén, säger Torbjörn Biding. Då kan vi vara säkra på att det finns en affärsanalys i botten och att någon tror att produkten kan bli lönsam. Varje projekt måste finansieras till minst 25 procent av industrin. Forskningspengar får inte bli för kortsiktiga och FFI bygger sin verksamhet i fyraårsintervaller. Målsättningen med FFI är att öka kunskapen och samtidigt öka kokurrenskraften för svensk fordonsindustri. Stöttningen från FFI har också varit ett argument för utlandsägda företag, så som Volvo och SAAB att få forskningen förlagd till Sverige, berättar Torbjörn Biding. BENEDIKTA CAVALLIN FORSKNINGEN Forskningen bedrivs till viss del på MAX laboratoriet i Lund, som är ett nationellt laboratorium. Forskarna i STandUP for Energy är väldigt bra på det som sker vid omvandlingen från kemisk energi till elektrisk energi, vilket är det batteriteknik handlar om. Mitt arbete är otroligt spännande. Samhället har fått upp ögonen för batteri- och energiforskning, säger Håkan Rensmo, professor i fysik vid Uppsala universitet. I sin forskning utvecklar Håkan Rensmo metoder för att titta på batteriets yta och se hur olika ämnen förändras i kontakt med varandra. På MAX laboratoriet har vi möjlighet att använda röntgenstrålning för att se vilka atomer som nns och vilken kemisk sammansättning ytan har. På så vis kan vi lära oss hur olika material reagerar. När vi laddar batteriet ändrar ytan sig till ett material, när det laddar ur till ett annat. Ibland skapas en hinna, som kan vara både bra och dålig. Den försöker vi förstå och kontrollera så den hindrar kemisk reaktion som vi inte vill få. Förhoppningen är att få fram uppladdat material, som är lättare och mindre, för att på så vis få ett mer effektivt batteri. En målsättning är att skapa uppladdningsbara material som kan lagra dubbelt så mycket energi jämfört med dagens litiumbatterier. Genom att använda röntgenstrålning kan vi på atomär nivå följa vad som händer när vi laddar och laddar ut batteriet. Detta är viktigt för att vi skall kunna förbättra teknologin ytterligare... Foto: Rebecka Schölin

20 20 APRIL 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS NS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION BENÄMNINGAR Skydd av idéer stärker Sveriges konkurrenskraft Fråga: Varför är kunskap om immaterialrätt viktigt för svenska forskare och innovatörer? Svar: Patent-, varumärkesoch designskydd skapar ett försprång framför konkurrenterna. Som forskare är det viktigt att känna till immaterialrätt och att veta vilka möjligheter till exempel ett patentskydd ger. Med ett patent kan du skydda din uppfinning och få tillbaka de investeringar du har gjort, säger Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV. Ett väl definierat patentskydd håller konkurrenterna borta. Därigenom bidrar det till att öka konkurrenskraften för svenska innovatörer. Utan patent blir populära uppfinningar snabbt kopierade. PHOTO: MAX GREEN EKELIN Sök under utvecklingen Genom att patentansökan publiceras stimulerar den samtidigt utvecklingen då andra forskare och innovatörer får information om vad som händer inom ett visst teknikområde, säger Susanne. Patentansökan är dock hemlig 18 månader efter att du har lämnat in den, så du har möjlighet att fortsätta utvecklingen ett tag till innan du går ut med en produkt eller dra tillbaka patentet om du känner att det inte var riktigt rätt. Patentskyddet ger dig möjlighet att själv bestämma över din uppfinning. Du kan välja att fortsätta att utveckla den själv eller att sälja patentet till någon annan. Du kan också licensiera ut rätten att utveckla, sälja och/eller använda produkten, säger Susanne. SÅ SÖKER DU PATENT: För att du ska få patent på din uppfinning ska den vara ny, skilja sig väsentligt från andra tekniska lösningar och vara industriellt tillämpbar. Använd gärna ett professionellt patentombud med stor sakkunskap när du ska skriva patentansökan. Håll din idé hemlig tills du har lämnat in ansökan. Ansökan kan lämnas in direkt på PRVs webbplats, prv.se, med hjälp av tjänsten Svensk Patentansökan som guidar genom inlämningen. Börja med en svensk patentansökan. Efter cirka sex Skydda din uppfi nning och få tillbaka de investeringar du har gjort. Susanne Ås Sivborg Generaldirektör på PRV. Patent i Europa Om du vill marknadsföra din produkt i Europa är det vettigt att söka ett europeiskt patent. Det täcker 38 länder, men måste valideras för varje land där det ska användas. Ett patent gäller i högst 20 år och du måste betala en årsavgift i varje land där du vill tillämpa patentet. Avgiften blir lite dyrare för varje år. månader får du ett första besked om hur din uppfinning ligger till. Du bör bestämma dig inom 12 månader om du vill gå vidare internationellt. Genom PRV kan du få en rapport att använda för patentansökningar i 140 länder. Därigenom kan du skjuta upp kostnaderna för att söka patent utomlands i upp till 30 månader, då du måste ha bestämt dig för vilka länder du önska patent i. Efter 18 månader blir din patentansökan offentlig. Efter 24 månader är patentet förhoppningsvis godkänt. KÄLLA: PRV SKYDDA DINA IDÉER Skiftnyckeln, kullagret och dragkedjan är alla tre svenska uppfinningar. PHOTO: SHUTTERSTOCK Tycker du inte att patentet är värt det kan du släppa det när du vill. För det som inte går att patentskydda kan du söka varumärkes- eller designskydd. Det kan till exempel gälla applikationer för datorer eller mobiltelefoner. Varumärkesskyddet måste förnyas var tionde år och gäller hur länge som helst, så länge varumärket används. Designskyddet måste förnyas vart femte år och gäller i högst 25 år. Spännande fortsättning Det är mycket på gång inom PRV för att öka kunskapen om immaterialrätt, bland annat ett helt nytt utbildningsprogram om immaterialrätt som affärsverktyg. Man arbetar också med att förbättra hemsidan för att göra det enklare att hitta information och att söka skydd. I slutet av februari gick startskottet för en nationell innovationsstrategi. Näringslivsminister Maud Olofsson bjöd in till ett uppstartsmöte där Susanne Ås Sivborg deltog. Visionen är att Sverige ska vara det mest innovativa landet år Arbetet, som kommer att pågå under 2011, är ännu i ett väldigt tidigt skede och vi ser med spänning fram emot fortsättningen. Immaterialrätten har en mycket stor betydelse i innovationsprocessen, säger Susanne. EVA GUSTIN Immaterialrätt Immaterialrätt behandlar rättsskyddet för intellekt- uella prestationer och kän- netecken. Immaterialrätten ger företag och enskilda per- soner möjlighetatt få ensam- rätt till uppfi nningar, varumär- ken, mönster och övriga de- lar inom immaterialrätten. Immaterialrätten kan upp- delas i två grenar, upphovs- rätt och industriellt rättskydd. Upphovsrätt Med upphovsrätt me- nas skydd för musik, litteratur och annat konst- närligt skapande. Upphovsrättsskyddet uppstår per automatik i och med att det konstnärliga verket kommer till. Upphovsrätt kan man inte registrera. Det industriella rätts skyddet består av patent, design- eller mönsterskydd och varu märkesskydd. Designskydd Designskyddet omfattar endast utseendet av pro - dukten och skyddstiden är maximalt 25 år. Varumärket Varumärket är en symbol eller kännetecken för ett företag, en tjänst eller en produkt och kan bestå av figurer, ord, bokstäver siffror eller ljud. En varumärkesregistrering gäller i tio år och kan förlängas med tio år i taget. Patent Patent är ett idémässigt skydd för en ny teknisk lösning på ett problem. Ett patent innebär att innehavaren kan hindra andra från att använda uppfinningen i upp till 20 år. I gengäld måste uppfinningen offentliggöras, så att andra företag och uppfinnare får möjlighet att föra den tekniska utvecklingen vidare. Patenträttens syfte är att främja samhällets intresse av industriell utveckling och gynna forskning, teknisk utveckling och produktförnyelse. För att få patent krävs att uppfinningen inte tidigare är känd någonstans i världen, har teknisk effekt det vill säga utgör lösningen på ett angivet tekniskt problem samt har uppfinningshöjd. Uppfinningen har höjd om den inte för en fackman är närliggande i förhållande till redan känd teknik. För uppfinningar som bygger på kombinationer av tidigare kända delar kan höjden bestå av att kombinationen innebär en överraskande effekt. KÄLLA:

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2013

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2013 Almis rapportserie om inkubation helår 2013 Almi satsar på Sveriges inkubatorer Almis program Business Incubation for Growth Sweden, BIG Sweden, riktar sig till inkubatorer som arbetar med utveckling av

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2014

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2014 Almis rapportserie om inkubation helår 2014 Almi satsar på Sveriges inkubatorer Almis program Business Incubation for Growth Sweden, BIG Sweden, riktade sig till inkubatorer som arbetar med utveckling

Läs mer

Tina Yildirim Yrke: Entreprenör, har startat och drivit två företag, artistförmedling inom musik och InvivoPlay, sajt och app för ökat välbefinnande genom att koppla ihop användare med coacher Utbildning:

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Finansiering och samarbetsavtal med Uppsala innovation centre

Finansiering och samarbetsavtal med Uppsala innovation centre KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Dahlmann Christian Linder Cecilia Datum 2016-11-14 Diarienummer KSN-2016-2333 Kommunstyrelsen Finansiering och samarbetsavtal med Uppsala innovation centre 2017-2019

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation v Innovationsklimatet i Sverige Sverige hamnar ofta högt på rankingar Innovation Scoreboard Anses svaga på Kommersialisering. Har bra infrastruktur och resurser

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014 Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 21 Inkubatorer har etablerats över hela världen som ett viktigt verktyg för att utveckla nya innovativa tillväxtföretag. Det totala antalet inkubatorer i

Läs mer

Utvikling i Sverige: Trafikverket i samarbeid med bransjen, SBUF. Pontus Gruhs FoI-ansvarig

Utvikling i Sverige: Trafikverket i samarbeid med bransjen, SBUF. Pontus Gruhs FoI-ansvarig Utvikling i Sverige: Trafikverket i samarbeid med bransjen, SBUF Pontus Gruhs FoI-ansvarig Några punkter Gemenskap-branschgrupper SBUF m.fl. 2 2011-04-05 3 2011-04-05 1992 4 2011-04-05 Ett verktyg för

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap 1 partnerskap Samverkan är viktigt för Malmö högskola. Vi samverkar aktivt med såväl näringsliv,

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Vi är en ideell organisation, som stöder start ups och SME-företag i tillväxtfas. Vi stöds och finansieras av det lokala Näringslivet, VGR, Tillväxtverket,

Läs mer

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING. Forskning som formar framtiden

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING. Forskning som formar framtiden STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING Forskning som formar framtiden BAKGRUND OCH ÄNDAMÅL Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, är en oberoende forsk nings finansiär som har till ändamål att stödja natur

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Från forskning till företag

Från forskning till företag Från forskning till företag LUIS Lunds Universitets innovationssystem Vi skapar tillväxt av forskning LUIS är navet för innovation och kommersialisering vid Lunds universitet. Med vår hjälp omvandlas värdefull

Läs mer

G-EIS. Genusperspektiv på inbyggda intelligenta system inriktning hälsoteknik. VINNOVA 1 april 2009

G-EIS. Genusperspektiv på inbyggda intelligenta system inriktning hälsoteknik. VINNOVA 1 april 2009 G-EIS Genusperspektiv på inbyggda intelligenta system inriktning hälsoteknik,, VINNOVA 1 april 2009 EIS Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research Affärsidé : Samverkande inbyggda system för intelligenta

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH Bidrag för utbyte mellan industri och akademi 2 Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap,

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Missa inte din chans Horizon 2020 För detta har EU avsatt 70 miljarder euro! förverk- liga dina idéer.

Missa inte din chans Horizon 2020 För detta har EU avsatt 70 miljarder euro! förverk- liga dina idéer. sök nu! GRATIS! Missa inte din chans att utveckla din verksamhet genom att delta i ett EU-finansierat projekt. Horizon 2020 är ett EU-program som pågår mellan åren 2014 och 2020. Syftet är att stärka europeisk

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Robotdalens vision och verksamhet beskrivs i bilaga 2. I ärendet fanns följande förslag till beslut. Yrkanden och proposition

Robotdalens vision och verksamhet beskrivs i bilaga 2. I ärendet fanns följande förslag till beslut. Yrkanden och proposition PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-09-01 LKD 03416 89 Medfinansiering av Robotdalen 2003-2006 Bakgrund Robotdalen är en centrumbildning inom Mälardalens högskola för samverkan mellan näringsliv, samhälle och

Läs mer

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012.

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012. Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Är du ägare eller delägare i ett företag i Skåne med ca 10-50 anställda, och dessutom kvinna? I så fall är du en av de företagare som

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Vad är mjukvara? DEN INBYGGDA INTELLIGENSEN

Vad är mjukvara? DEN INBYGGDA INTELLIGENSEN Vad är mjukvara? Under många år var Swedish Quality ett inarbetat begrepp över hela världen. Svenska produkter var eftertraktade (och ofta dyrare) därför att de ansågs hålla den högsta kvaliteten. Vår

Läs mer

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund den 24 maj 2011 Johan Håstad, Teoretisk Datalogi, KTH Svante Linusson, Diskret Matematik, KTH Holger Rootzén, Matematisk Statistik, Chalmers och GU lärarutbildning

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Stockholm, 2015-02-1617 Bokslutskommuniké 2014 Hållbart värdeskapande i tillväxtbolag Avyttring av LeanNova Engineering i Trollhättan Viktiga händelser under helåret 2014 och fjärde kvartalet Fouriertransform

Läs mer

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt

Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt LIGHTer inbjuder till Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt Uppstartsmöte om EULIGHTer En påverkansplattform

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Beslutsförslag för verksamhet Demola East Sweden

Beslutsförslag för verksamhet Demola East Sweden Beslutsförslag för verksamhet Demola East Sweden 2015-08-18 1. Inledning Nu är det tre år sedan vi hade vårt första möte med Jan Westlund, Intellectual Property Officer Aeronautics, Saab. De beskrev, efter

Läs mer

Vilja. Våga. Växa. Tillsammans med Inkubatorn i Borås. www.ink-boras.se

Vilja. Våga. Växa. Tillsammans med Inkubatorn i Borås. www.ink-boras.se Vilja. Våga. Växa. Tillsammans med Inkubatorn i Borås. www.ink-boras.se Ibland är det avgörande med rätt partner. Vi heter det vi är: Inkubatorn i Borås. En partner för dig som vill utveckla idéer och

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i. Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Uppsala BIO 10 år senare. Madeleine Neil, Kommunikationsdirektör Uppsala BIO

Uppsala BIO 10 år senare. Madeleine Neil, Kommunikationsdirektör Uppsala BIO Uppsala BIO 10 år senare Madeleine Neil, Kommunikationsdirektör Uppsala BIO Vem är jag och vilka är ni? Vad är Uppsala BIO idag, och vad trodde vi då? Vad är en lyckad klustersatsning? Erfarenheter av

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Alnarp den 8 okt 2014 Taket: Budgeten Fastställd Väggarna: Mål och regelverk Arbete påbörjat. Grunden: EU-förordning, de svenska politiska prioriteringarna

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

INLEDNING. vid tillverkning av fordon. Andra exempel på möjliga tilllämpningar

INLEDNING. vid tillverkning av fordon. Andra exempel på möjliga tilllämpningar 1 INNEHÅLL Inledning 3 Förslag 4 Vision och mål 4 Finansiering 4 Förväntade resultat 5 Kravställning och strategi för utveckling av plattformen 6 Kravställning 6 Strategi 6 Uppbyggnad av plattformen 7

Läs mer