REDOGÖRELSE FÖR SAMRÅD 2. Program för

Transkript

1 REDOGÖRELSE FÖR SAMRÅD 2 Program för Ny bostadsbebyggelse nära Ravlunda skjutfält , rev Stadsbyggnadskontoret Kristianstads kommun Dnr ÖPÖV

2 Inkomna synpunkter Programhandlingen har varit utsänd för ett andra samråd under tiden från den 2 januari till den 1 mars Den har under samma tid funnits utställd på Stadsbyggnadskontoret, på Stadsbibliotekets medborgarkontor och på biblioteket i Degeberga. Ett samrådsmöte hölls i Maglehems bygdegård tisdagen den 16 februari kl. 19. Efter samrådstidens slut har ett särskilt möte hållits med Maglehems bygderåd där möjligheterna till ny bostadsbebyggelse i Maglehem diskuterades med hänsyn till de begränsningar som finns i form av skyddsavstånd till djurhållning och kapacitetsbrist i avloppssystemet. Minnesanteckningar från detta möte finns i bilaga till samrådsredogörelsen. Följande har meddelat ingen erinran: Simrishamns kommun Skånetrafiken Vägverket Barn- och utbildningsförvaltningen Region Skåne Följande har inkommit med synpunkter: Regionala och statliga instanser R1) Länsstyrelsen i Skåne län R2) Försvarsmakten Kommunala instanser K1) C4 Teknik K2) C4 Teknik, tillägg till tidigare yttrande Föreningar, sammanslutningar F1) Olseröds byastuga, via Lars Bengtsson Privatpersoner i Maglehem P1) Yvonne Petersen, Maglehem 10:29 P2) Christine och Håkan Meurling, Maglehem 10:20 P3) Meurling, Rünow, Wennersten m.fl. enligt namnlista P4) Bill Eklund P5) Marie och Lars Johansson, Maglehem 10:16 P6) Carl-Henrik och Christina Henriz, Maglehem 13:12 P7) Jörgen Nehrstrup och Louise Reinius, Maglehem 12:10 P8) Lars och Ann-Margret Hellberg, Sockenvägen 97 P9) Gull-Britt och Ingemar Olsson, Maglevägen 16 Privatpersoner i Olseröd P10) Hellberg, Lindblad m.fl., Olseröd 3:33, 3:10, 3:13 och 8:21 P11) Carl-Fredrik Grönhagen, Olseröd 2:14 P12) Peter Malm, Olseröd 49:1 P13) Carl-Henrik och Christina Henriz, Olseröd 39:2 2

3 Kommentarer och förslag till revideringar I detta avsnitt ges samlade kommentarer dels till inkomna samrådssvar, dels med anledning av det möte som hållits med Maglehems bygderåd efter samrådstidens slut (se minnesanteckningar i bilaga). För respektive kommentar görs en hänvisning inom parentes till de samrådsyttranden eller till minnesanteckningarna i bilagan där frågan tas upp. Förslag till revideringar markeras i texten med en svart pil. Maglehem Djurhållning (Bilaga) Skyddsavståndet 500 meter kring gården med djurhållning i Maglehem ligger kvar även om det i dagsläget inte finns några installade djur, eftersom djurhållaren i framtiden kan tvingas att stalla in djuren om regelverket ändras. Beskrivningen av förutsättningarna för verksamheten utvecklas enligt de uppgifter som djurhållaren lämnade vid mötet med Maglehems bygderåd. Avloppsförsörjning (K1) Beskrivningen av förutsättningarna för avloppsförsörjning i Maglehem revideras enligt C4 Tekniks yttrande. C4 Teknik bedömer att inga nya tomter kan tillkomma i Maglehem innan problemet med överbelastning av avloppsreningsverket har åtgärdats. Dock kan de 10 utpekade lucktomter som redan finns inom tätorten bebyggas. Område B6 (P1, P2, P3, P5, P7) Liksom i samrådsredogörelse 1 instämmer Stadsbyggnadskontoret i att den nya bebyggelsen kan komma att innebära betydande begränsningar av utsikten för angränsande fastigheter. Detta får vägas mot möjligheten att skapa nya tomter i ett attraktivt läge. Beskrivningen av förutsättningar förtydligas med att bevarandet av siktstråk för den bakomliggande bebyggelsen påverkar bebyggelsens och tomternas placering och utformning och hur många bostadstomter som området kan rymma. Beskrivningen kompletteras också med att den 6 meter breda tillfarten till området mellan fastigheterna Maglehem 10:16 och 10:17 kan utgöra en begränsning för hur många nya tomter som kan tillkomma. Ändring i programhandlingen enligt BN beslut : Avgränsningen av område B6 i Maglehem tas bort och ersätts av ett skrafferat område där den exakta avgränsningen får studeras vid framtida detaljplanearbete. Område B8 (P8) Stadsbyggnadskontoret instämmer i att den nya bebyggelsen kan komma att innebära begränsningar av utsikten för angränsande bostadshus i väster. Texten kompletteras med att möjligheten att bevara siktstråk för närliggande bostadsbebyggelse bör uppmärksammas vid detaljplaneläggning. Område B7 (R1) Beskrivningen av området kompletteras med uppgifter om processen för att ändra ett Natura 2000-område. Område B3, B4 och B5 (P6, Bilaga) Områdena utgår på markägarens egen begäran och redovisas som borttagna i programmet. 3

4 Olseröd Avloppsförsörjning (K1) Beskrivningen av förutsättningarna för avloppsförsörjning i Olseröd revideras enligt C4 Tekniks yttrande. Inom Olseröds bykärna kan inga eller endast något enstaka nytt bostadshus tillkomma så länge bebyggelsen saknar spillvattennät. Även ny spridd bebyggelse utanför bykärnan kan aktualisera ett krav på kommunalt avlopp beroende på hur den lokaliseras. Område 6 vid Olserödsvägen (F1, F2) Området utgår eftersom Försvarsmakten anser att ny bostadsbebyggelse öster om Olseröds bykärna riskerar att påtagligt skada riksintresset för totalförsvaret. Bostadstomter i bykärnans södra del väster om Sockenvägen (P11, P12, P13) Området utgår eftersom en del av det omfattas av servitut för två infiltrationsanläggningar. Inom området uppges även finnas en jordvärmeanläggning. Ändring i programhandlingen enligt BN beslut : Borttaget område i den södra delen av Olseröds bykärna delas och marken närmast den gamla järnvägsbanken redovisas som möjlig att bebygga. Bostadstomter i bykärnans norra del öster om Sockenvägen (P10) Liksom i samrådsredogörelse 1 instämmer Stadsbyggnadskontoret i att den nya bebyggelsen kan komma att innebära betydande begränsningar av utsikten för angränsande fastigheter. Detta får vägas mot möjligheten att skapa nya tomter i ett attraktivt läge. Beskrivningen av förutsättningar förtydligas med att bevarandet av siktstråk för den bakomliggande bebyggelsen påverkar bebyggelsens och tomternas placering och utformning och hur många bostadstomter som området kan rymma. Parkering vid Olseröds byastuga Behovet av parkeringsplatser till byastugan bedömdes i samband med förhandsbeskedet för två nya tomter i öster. Ett minst 40 meter brett område närmast byastugan ska lämnas obebyggt. Fritidsbebyggelsen vid havet (R1, R2) Skrivningen om att kommunen planerar en ändring av gällande byggrätter för fritidsbebyggelsen vid havet från 70 m 2 bruttoarea till 70 m 2 byggnadsarea tas bort eftersom Försvarsmakten säger nej till all förändring av byggrätterna i området och till inredning av vind. Texten kompletteras med att ändringen enligt kommunens uppfattning borde vara möjlig, men att kommunen inte har för avsikt att göra någon planändring som påtagligt skadar riksintresset. Övriga frågor Den samlade bullersituationen (R1) Avsnitten om Maglehem och Olseröd kompletteras enligt Länsstyrelsens yttrande. Vid detaljplaneläggning för ny bostadsbebyggelse ska hänsyn tas inte bara till skjutfältsbullret utan till den samlade bullersituationen. Några av de studerade områdena för bostäder kan av detta skäl visa sig olämpliga att bebygga även om Försvarsmakten ger sitt medgivande. Miljökvalitetsnormer för vatten (R1) Kommunen är medveten om de nya miljökvalitetsnormerna för vatten och deras betydelse för valet av avloppslösning. Naturvårdsprogram för Skåne län (R1) Det utpekade området enligt Länsstyrelsens naturvårdsprogram ligger nu utanför den del av Olseröds bystruktur som kan bebyggas och är ej relevant. 4

5 Karaktär på ny bebyggelse (F1, P7) Stadsbyggnadskontoret instämmer i att höga krav bör ställas på den nya bebyggelsens anpassning till Maglehems och Olseröds kulturhistoriska värden. Detta finns redan inskrivet som övergripande riktlinjer i programmet. Hur denna anpassning ska se ut i detalj kan variera och får bedömas i det enskilda fallet. Beträffande Olseröds bykärna innehåller programmet nu färre nya bostadstomter. Under förutsättning att höga krav ställs på den nya bebyggelsens anpassning till den äldre bymiljön behöver tillskottet inte konsekvensbeskrivas särskilt. Regionala och statliga instanser R1) Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen bedömer att mindre kompletteringar i anslutning till befintlig bebyggelse i Olseröd och Maglehem är möjlig. Länsstyrelsen anser dock att fortsatt planläggning inom några av de utpekade utbyggnadsområdena kan leda till att Länsstyrelsen kan komma att ingripa enligt 12 kap 1 PBL avseende riksintresse för totalförsvaret samt påverkan på människors hälsa och säkerhet. Vid utbyggnad inom de områden som berörs av buller måste utredning samt bedömning göras innan detaljplanering, utifrån vad som är lämpligt ur hälsoskyddsperspektiv med tanke på den samlade bullersituationen. Följande synpunkter bör beaktas i det fortsatta planarbetet: Riksintresse totalförsvaret Länsstyrelsen finner att planläggning för bostäder inom följande områden kommer att innebära påtaglig skada på riksintresset för totalförsvaret: - Olseröd (sid. 19): område 6. - Olseröds sommarby, Degeberga sommarby, Holmen och Juleboda (sid. 25): utökade byggrätter samt möjlighet att inreda vind för bostadsändamål. Riksintresse naturvård Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att planerad utbyggnad av Maglehem och Olseröd i nuvarande omfattning inte påtagligt skadar riksintresset för det rörliga friluftslivet och turismen enligt 4 kap 2 miljöbalken. Länsstyrelsen delar även kommunens bedömning att planerad utbyggnad av Maglehem och Olseröd i nuvarande omfattning inte påtagligt skadar riksintressena för naturvård respektive friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken. Natura 2000 Handlingarna anger att det vid detaljplaneläggning av område B7 vid Maglehem behöver avgöras om avgränsningen av Natura 2000-området (Möllegården) bör ändras. Länsstyrelsen vill påpeka att Naturvårdsverket ser ytterst strikt på ändringar av yttergränser för Natura 2000-områden. Vidare kan förslag på ändringar av Natura 2000-områden lämnas till Naturvårdsverket de år då revideringar pågår. För en eventuell ändring krävs sedan ett regeringsbeslut som ska meddelas EU-kommissionen och det är denna som slutligen avgör om föreslagna ändringar får göras eller inte. Hälsa och säkerhet - buller 1 yttrande över program för kustens utveckling från Åhus till Juleboda ( Det växer längs kusten! ) förespråkar Länsstyrelsen generellt sett att riktvärdet för ny bebyggelse bör vara en bullernivå på högst 90 db(c)lx. Detta gäller även för aktuellt planprogram och innebär att Länsstyrelsen kan komma att ha invändningar mot kommande detaljplaner som rör utbyggnad inom områden med högre bullemivå än så. Kommunen bör inför ett fortsatt detaljplanearbete göra en bedömning av hur 5

6 människors hälsa kan komma att påverkas av den samlade bullersituationen. Boverkets skriver i sina allmänna råd (2008:1) att hänsyn bör tas till den samlade bullersituationen och när det förekommer flera bullerkällor, eller när buller från en källa kombineras med andra miljöbelastningar (till exempel vibrationer eller luftföroreningar), bör det ställas särskilt höga krav på hänsyn och åtgärder för att skapa en godtagbar ljudmiljö. Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten började gälla den 22 december kommande detaljplaner förutsätts därför en redovisning av hur åtgärder inom planområdet kan komma att påverka de miljökvalitetsnormer som Vattenmyndigheten för Södra Östersjön beslutat om (Länsstyrelsen Kalmar län, Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt, föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i distriktet, 08 FS 2009:81). De vattenförekomster som främst berörs är grundvattenförekomsterna Yngsjö (SE ) och Kristianstadsslätten (SE ) samt ytvattenförekomsten Julebodaån (SE ). 1 de fall spillvatten kommer att renas i enskilda avloppsanläggningar kan det finnas anledning att ställa särskilda krav som kan regleras i planbestämmelser. Av det åtgärdsprogram som Vattenmyndigheten för Södra Östersjön har beslutat om framgår vilka åtgärder som behöver vidtas. En åtgärd som kan vara tillämpbar i detta ärende är: 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Biotopskydd Länsstyrelsen påminner om det generella biotopskyddet enligt 7 kap 11 miljöbalken. De särskilt skyddsvärda biotoperna anges i bilaga 1 till 5 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Till de särskilt skyddsvärda biotoperna hör alléer, källor med omgivande våtmark i odlingslandskapet, odlingsrösen i jordbruksmark, pilevallar, småvatten och våtmarker (även diken) i jordbruksmark, stenmurar i odlingsmark och åkerholmar. Om arbetsföretaget riskerar att skada sådana biotoper, ska dispens sökas hos Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan lämna dispens om särskilda skäl föreligger. Varken framtagande av en detaljplan eller en antagen detaljplan är ett särskilt skäl. Föreligger ingen dispens kan planen inte genomföras i den delen. Om stenmurar ingår i ett detaljplaneområde och avses ligga kvar bör skyddet regleras genom en planbestämmelse. Naturvård Av planhandlingarna bör det framgå att området öster om Olserödsvägen (öster om område 6) ingår i länets naturvårdsprogram. Kulturmiljö Kommunen har beaktat kulturhistoriska värden i sina bedömningar och ytterligare prövning av hur dessa värden kan komma att påverkas görs i samband med bygglov och detaljplaneläggning. Länsstyrelsen ser positivt på detta och menar att det är angeläget att välja detaljplaneläggning för de tomter som kan komma att påverka kulturhistoriska värden. Vad gäller omfattningen av ny bebyggelse i Olseröd, där den gamla bykärnan kommer att öka med 40%, bör konsekvensen av detta redovisas närmare i relation till byns tydliga karaktär av 1800-talsby. R2) Försvarsmakten Försvarsmakten har gått igenom den reviderade samrådshandlingen från december 2009 och har följande krav på ytterligare revidering med hänvisning till riksintresset för Totalförsvarets militära del: Vid rubriken Översikt ny bostadsbebyggelse (sid 19) så visas 7 områden för bostadsutveckling mellan bullerkurvorna 95dBC Lx och 90 dbc Lx. Område 6 är i huvudsak en ren nyetablering och 6

7 står i strid med riksintresset. Detta område ska utgå. Vid rubriken Fritidshusbebyggelse vid havet (sid 25) beskriver kommunen sin planerade förändring av gällande byggrätter. Försvarsmakten säger nej till all förändring av byggrätterna i Olseröds och Degeberga sommarby samt Holmen och Juleboda. Försvarsmakten säger även nej till vindsinredning för bostadsändamål för samma områden. Kommunala instanser K1) C4 Teknik Maglehem Avloppsreningsverket i Maglehem är dimensionerat för 250 personekvivalenter (pe) med i dagsläget cirka 150 pe anslutna. Det kan verka som om det finns möjlighet att ansluta ytterligare 100 pe, men så är det inte i verkligheten eftersom reningsverket ofta överbelastas av stora vattenmängder. Problemen i Maglehem består av den stora mängd ovidkommande vatten som via felkopplingar, husgrundsdräneringar samt otäta ledningar och serviser belastar avloppsreningsverket. För att åtgärda dessa problem och möjliggöra nybyggnation i Maglehem skulle ett dagvattennät behöva anläggas samt måste spillvattennätet tätas genom en kombination av relining och omläggning av befintliga ledningar. Dessutom måste krav ställas på fastighetsägare att koppla om dräneringsledningar till det nyanlagda dagvattennätet, tillse att inga stuprör belastar spillvattnet samt att åtgärda otäta spillvattenledningar inom tomtmark. C4 Teknik anser att ingen nybyggnation är acceptabel förrän ovanstående åtgärder har genomförts. Undantag för de redovisade 10 lucktomterna kan medges. Kostnaden för att anlägga ett komplett dagvattennät har översiktligt uppskattas till miljoner kronor, vilket skulle innebära en kostnad på cirka kronor per fastighet inklusive moms. En sådan hög kostnad gör att en utbyggnad enligt programförslaget kan ifrågasättas. C4 Teknik kommer inte att ta initiativ till detta. Olseröd Olseröd har idag inget utbyggt spillvattennät utan avloppsvattnet tas om hand i enskilda anläggningar. En utbyggnad av boendet i Olseröd enligt programförslaget kan enligt lagen om vattentjänster innebära att kommunen tvingas att anlägga ett spillvattennät för Olseröds by. Gränsen är enligt förarbetena till lagen satt vid fastigheter. Att lösa spillvattenfrågan genom enskilda anläggningar antingen för enskilda fastigheter eller grupper av fastigheter är inte möjlig då lagen anger kommunen som huvudman för omhändertagande av spillvattnet. Skulle kommunen tvingas till ovanstående finns tekniskt sett en möjlighet att ansluta Olseröd med en överföringsledning till avloppsreningsverket i Degeberga via Österlia. Den ökade mängden spillvatten kan inrymmas i Degeberga reningsverk utan ombyggnadsåtgärder. I Österlia finns cirka fastigheter som bedöms kunna anslutas till överföringsledning Olseröd - Degeberga. Kostnaderna för att anlägga överföringsledning och spillvattennät i Olseröd har översiktligt bedömts till 13,5 miljoner kronor. Med totalt cirka 70 anslutna fastigheter i Olseröd och Österlia blir kostnaden cirka kr per fastighet inklusive moms. C4 Teknik kommer inte att ta initiativ till en sådan anläggning. Då grundvattennivåerna i Olseröd förmodas vara höga kan det dessutom erfordras att ett dagvatten- 7

8 nät anläggs för att husgrundsdräneringar, takavlopp och dylikt inte ska belasta spillvattnet. Behöver verksamhetsområdet innehålla även dagvatten kommer ytterligare kostnader att belasta fastigheterna. Fortsatt planering för ny bebyggelse i Olseröd kan med tanke på ovanstående och med tanke på de ekonomiska konsekvenserna för enskilda fastighetsägare starkt ifrågasättas. K2) C4 Teknik, tillägg till tidigare yttrande För att åtgärda problemen samt möjliggöra nybyggnation i Maglehem skulle ett dagvattennät behöva anläggas samt spillvattennätet tätas genom en kombination av relining och omläggning av befintliga ledningar, enligt tidigare yttrande daterat den 1/ C4 Teknik har även diskuterat möjligheten att åtgärda problemen med ovidkommande vatten i spillvattenledningen genom att anlägga avskärande dräneringsledningar. Detta är dock tekniskt orimligt på grund av topografin. Avloppsreningsverket i Maglehem är dimensionerat för 250 personekvivalenter (pe) med i dagsläget ca 150 pe anslutna. Men på grund av det stora inläckaget av ovidkommande vatten på ledningsnätet så är reningsverket ofta överbelastat av stora vattenmängder och ytterligare anslutningar är inte möjligt. Reningsverket fungerar idag förutom som ett verk för att rena spillvatten, även som reningsverk för stora mängder grundvatten, vilket försämrar reningsförmågan i verket. Att bygga ut reningsverket som teoretiskt sett klarar antalet pe som är anslutna idag med god marginal är inte rätt teknisk lösning på problemet. Problemet med den försämrade reningsförmågan kvarstår vid utbyggnad av reningsverket, med fördyrande driftskostnader som följd. C4 Teknik anser därför att en utbyggnad av Reningsverket inte är ett alternativ. En undersökning av eventuellt felkopplade stuprör till spillvattennätet kommer under hösten/vintern 2010 att utföras. I denna undersökning kommer fastigheternas påkoppling av husdränering till spillvattenledningen inte att undersökas. Felkopplade stuprör till spillvattnet bidrar troligen endast marginellt till mängden ovidkommande vatten, och istället är påkopplingen av husdräneringar till spillvattnet en stor bidragande orsak till problemet med mycket ovidkommande vatten. Åtgärder i form av rättkopplade stuprör kommer att minska mängden ovidkommande vatten men inte med så stor del att ytterligare nybyggnation kan tillåtas. Kostnaden för att anlägga ett komplett dagvattennät har översiktligt uppskattats till miljoner kronor. Utslaget per fastighet, som jämförelse, blir kostnaden cirka kr inkl. moms. Den intäkt som 04 Teknik kan erhålla i form av anläggningsavgifter för dagvatten är cirka kr inkl moms per fastighet, eller totalt sett cirka 3 miljoner kronor. Detta innebär ett underskott i finansieringen av dagvattennätet med miljoner kronor. C4 Teknik anser att det inte är rimligt att va-kollektivet skall tillskjuta en så stor del av kostnaden för ett så relativt litet antal fastigheter i kommunen och menar därmed att utbyggnad enligt programförslaget kan ifrågasättas. Om dagvattennätet skall byggas ut måste beslut om skattefinansiering ske via Kommunfullmäktige, annars tas inget initiativ från C4 Teknik för utbyggnad av dagvattennät i Maglehem. 8

9 Föreningar, sammanslutningar F1) Olseröds byastuga, via Lars Bengtsson Olseröds Byastuga har tagit del av program som finns för utveckling av orterna norr om skjutfältet i Ravlunda, och vi ställer oss mycket positiva till de planer som finns för utveckling och bebyggelse som föreslås i Olseröds byakärna, utan att peka ut enskilda objekt där bebyggelse kan ske. Vi trycker på att ytterligare diskussioner om Olseröds utveckling och bebyggelse skall ske i samråd med boende i Olseröd och ske lokalt för att säkert kunna fånga upp olika synpunkter från berörda. Vi vill också påminna om att frågan om parkeringsyta öster om byastugan måste lösas med Kristianstads kommun innan eventuell bebyggelse österut påbörjas. Privatpersoner i Maglehem P1) Yvonne Petersen, Maglehem 10:29 Jag har tagit del av planerna för bostadsbebyggelsen i Maglehem. Jag tycker att det är bra att man tänker göra Maglehem attraktivt med en trevlig bebyggelse. Jag är innehavare av fastigheten Maglehem 10:29. Just nu bor jag i Åkersberga på grund av min makes arbete. Vi har knappt två år kvar till pensionen och vi planerar att bosätta oss i Maglehem år Vårt hus ligger bakom B6-området och jag befarar att vi inte kommer att ha kvar vår fina utsikt över havet. Hur tänker ni er siktstråken i er nya byggnadsplan? När det är skjutningar på skjutfältet är bullernivån hög. Man kan ju undra om våra nya grannar skulle gilla att bo med störande ljud från stora vägen och från skjutfältet? Jag och mina grannarna skulle hellre vilja se hela B6 som en del av Natura 2000 med strövområde, lekplats, utsiktsplats och kälkbacke för lekande barn. Det vore härligt! Det nya området bredvid B2 vore att föredra för byggnation eftersom det ligger mera centralt nära dagis. P2) Christine och Håkan Meurling, Maglehem 10:20 Synpunkterna gäller område B6. Vid första informationen om rubricerat område framhölls följande: villabebyggelse 1,5 plan, den förnämliga havsutsikten för dessa villor samt ett område för barnfamiljer. Vi reagerade då genast mot att havsutsikten förstördes för redan befintliga villor. Se skrivelse Fredriksberg och namnlista från bl.a. berörda villaägare. Till samrådsmötet den 16/ i Maglehems bygdegård byttes havsutsikt ut mot siktstråk. En fråga ställdes då till de närvarande om någon med havsutsikt kunde tänka sig byta till siktstråk. Ingen ville detta! Vidare framhölls att befintliga villor som mister sin havsutsikt med all sannolikhet kommer att minska i värde. Kommer då kommunen på något sätt att kompensera villaägarna? På denna fråga gavs klart besked att detta var inte kommunens uppgift. Sedan tidigare vet vi att enda infarten till område B6 går mellan fastigheterna Lillehemsvägen 17 och 19. Slutsats: det förefaller ORIMLIGT att befintligt villaområde i anslutning till B6 skall acceptera reducerad havsutsikt, ökad trafik och sänkt värde på villorna. Det betonas att B6-området skall ha 1,5 plansvillor. Från idag bofast befolkning finns ingen förstå- 9

10 else för detta! Se insända skrivelser Dessutom genomkorsas B6 av befintligt VA-nät, vilket kräver omläggning vid nybyggnation. Husen lär naturligtvis byggas så att fasaderna vetter mot havet. Vad de redan boende ser är alltså baksidan av husen. Bara detta skapar lätt ett vi och dom m.a.o. socialt missnöje. Kommunen talade i inledningsskedet om att man tänkt inflyttning av barnfamiljer. Detta är ett antagande. Vad säger att det inte kan bli ett nytt sommarstugeområde, där människor kommer med vårsolen och försvinner med höstdimmorna, kvar blir siktstråken. Inflyttning till ett område medför mer eller mindre en social gemenskap med omgivningen. Om det föreligger ett uttalat motstånd mot denna bebyggelse bör byggnation noga övervägas, innan beslut fattas. Sjösättes detta ärende finns bara förlorare, se inledningstexten, kanske den störste förloraren är byggnadsnämnden om den godkänner bebyggelse trots alla protester! Andra alternativ för nybyggnation är område B8, B7 och B2. Maglehems by kan då utvecklas och samtidigt bibehålla sin gamla bykaraktär med hus utmed Sockenvägen. I övrigt hänvisas till vår skrivelse gällande 1:a programförslaget för nybyggnation. Allra sist vill vi i nämnd ordning citera Cato s slutord på sina anföranden 1 senaten - för övrigt yrkar jag på Kartagos förstöring. För övrigt anser vi att område B6 ej skall bebyggas. Låt naturen gå i arv, låt oss få behålla vår utsikt, vår ängsmark och vår kulle! P3) Meurling, Rünow, Wennersten m.fl. enligt namnlista Område B6 är ett utslängt område. Det faller utanför den naturliga bykaraktären, där fastigheterna ligger längs befintliga vägar. Det är också det enda föreslagna området där utsikten förstörs för redan befintliga fastigheter. Buller är redan idag ett bekymmer och det planeras 2+1 väg vilket troligtvis innebär ännu mer buller. Området innehåller sällsynta växter som tofsäxing, hedblomster och vild riddarsporre. Ängsmarken skulle i stället kunna utnyttjas till utsiktspunkt för en framtida vandringsled med bibehållande av kullen som pulka och skidbacke mm för våra små barn i byn. Vad skulle byggnation av B6 området innebära? - Utsikten skulle minimeras för redan befintliga fastigheter. - Minskning av värdet för befintliga fastigheter. - Trafik mellan fastigheterna 10:16 och 10:17 på en väg som är 6 m bred och avsedd som till och avfart för dessa fastigheter mot Lillehemsvägen. - Osämja mellan gamla och nya fastighetsägare. Alternativt tycker vi att B2, B8 och det nya B7 är bra områden eftersom de fyller på byns struktur. Vi hänvisar i övrigt till tidigare skrivelse och bifogar denna. Härmed kräver vi att område B6 ska utgå. P4) Bill Eklund Den våldtäkt på orten och dess närområde som gjordes då Knäbäck revs borde vara ett tungt vägande skäl till att vara mycket lyhörd för åsikter och önskemål som framförs av byns invånare. Många vilka berördes då lever än idag och deras röst måste respekteras. P5) Marie och Lars Johansson, Maglehem 10:16 Vi ställer oss bakom de synpunkter som framkommer i den skrivelse daterad som undertecknats av Christine Meurling, Birgitta Wennersten och Anders Rünow. Utöver de synpunkter som framkommer i ovan nämnda skrivelse vill vi betona de oangelägenheter en eventuell bebyggelse i område B6 skulle skapa för oss boende på Maglehem 10:16. Dels skulle 10

11 värdet på fastigheten försämras då utsikten begränsas av den nya bebyggelsen. Vidare kommer trafiken att öka kring Maglehem 10:16. Idag är Maglehem 10:16 berörd av trafik på Lillehemsvägen och Hedblomstervägen. En trolig tillfartsväg till område B6 är den idag gemensamma infarten till fastigheterna 10:16 och 10:17. Då parkeringsmöjligheterna är begränsade på 10:16 och 10:17 används den gemensamma infarten som parkering vid festligheter. Två personbilar kan inte mötas på infarten. En eventuell breddning av infarten förhindras av de två garagen på 10:16 och 10:17. Redan idag förekommer hastighetsöverträdelser på Lillehemsvägen och som småbarnsföräldrar är vi oroade över en ökad trafikmängd tätt inpå Maglehem 10:16. En ökad trafik skulle även sänka värdet på 10:16 och 10:17. Härmed kräver vi att område B6 ska utgå. P6) Carl-Henrik och Christina Henriz, Maglehem 13:12 Vi är representanter för våra tre barn Sara, Anna och Martin Henriz, som fått fastigheten Maglehem 13:12 i gåva av oss. Enligt er Översikt ny bostadsbebyggelse, sid.11 i ert program är det förslag om att bebygga med sex tomter väster och norr om barnens fastighet, B5 på er översikt. Vi köpte denna fastighet en gång för att ha fri sikt och fria vidder omkring oss; det blir det inte med ert förslag. Dessutom säger markägaren runtomkring, Mats Frangeur, (väster, öster och norr om), att han absolut inte vill sälja denna mark till tomter, utan vill fortsätta att ha den till sin djurhållning som han nu haft i många år efter sin far. Det ligger väl också i kommunens och Stadsbyggnadskontorets intresse att de få lantbrukarna i trakten kan ha möjligheter att fortsätta sin gärning för en levande landsbygd? Dessutom tvivlar vi på att t.ex. Länsstyrelsen ger tillstånd till denna eventuella bebyggelse, då dessa ängar norr om byn har ett stort naturvärde av riksintresse. Vi och våra barn protesterar alltså å det bestämdaste mot ert förslag vad det gäller denna mark. P7) Jörgen Nehrstrup och Louise Reinius, Maglehem 12:10 Vi, Jörgen Nehrstrup och Louise Reinius, vill gärna bidra med våra åsikter om nybebyggelse i Maglehem. Vi har Höingahuset, Lillehemsvägen 22. Vi har inga nya områden som gränsar till vår fastighet, dessutom finns inte havsutsikten idag som fanns när huset byggdes för snart 200 år sedan. Många års mer eller mindre okänsligt utförd nybyggnation har förändrat förutsättningarna för vår fastighet såväl som för andra. Vår inlaga bygger mycket på att det som idag görs kommer att påverka mycket långt fram i tiden. Därför är det viktigt att se vilka kvaliteter som finns idag och försöka skapa förutsättningar för en hållbar framtidsutveckling. Vårt bidrag till Maglehems kulturhistoriska kvaliteter är att varsamt renovera och vårda vårt hus med de material som huset urspungligen är byggt med och bevara de förändringar som har skett med huset under 200 år. Andra i Maglehem gör samma sak. I förslaget från stadsbyggnadskontoret i Kristianstads kommun finns ett antal områden i Maglehems by utpekade som möjliga områden för bostäder. En redogörelse över Maglehems unika natur och kulturella tillgångar har gjorts. Ett antal begränsningar av möjligheten till att etablera ny bebyggelse har framförts, t.ex. bullergräns för skjutfältet, skyddszon för djurhållning och naturområden. Samrådsmöten med invånare och fastighetsägare i Maglehem har visat att många är för en försiktig utbyggnad av Maglehem som inte inkräktar för mycket på de kvaliteter som ett boende i Maglehem innebär och som de boende värdesätter högt. Några kvaliteter som finns och är värda att skydda och bevara: - Naturen, Maglehem är omgiven av naturskyddsområden och har en blandning av skogsmark och öppen mark samt en koppling till havet genom sin placering högt över havsnivå. Denna placering ger väldigt många en havsutsikt. - Maglehem och Olseröd är kulturhistoriskt intressanta. - Maglehem har en bystruktur som präglas av kyrkan och de gårdar som finns inom byn. Stråk av öppen mark som skjuter in i bebyggelsen och ger vyer över land och hav inne i Maglehems by. 11

12 - Bebyggelsen i Maglehem följer Sockenvägen och Maglevägen/Lillehemsvägen. Utöver dessa bygator finns några få stickvägar där ett antal hus finns. Detta ger ett naturligt rogivande intryck och visar hur byar har utvecklats genom hundratals år och ger just Maglehem en unik karaktär. I kartan som visar placeringen på de olika områden som har pekats ut som möjliga för nybebyggelse, är det lätt att se vilka områden som är mer lämpliga för nybebyggelse och vilka som är mindre lämpliga. Hela planen skapar en förtätning av bykaraktären vilket i och för sig är naturligt i ett långt tidsperspektiv på år framåt. Låt vara att även på lång sikt är förtätningen lite för stor. Områdena B2 och B8 är enligt vår åsikt mycket lämpliga för nybebyggelse om denna bebyggelse görs längs med Sockenvägen och högst två tomtmarker i bredd. Då följer nybebyggelsen bystrukturen. Lucktomterna som finns dels vid f.d. järnvägsstationen och dels vid södra delen av Sockenvägen är även de väl värda att i ett första skede bebyggas. Nybebyggelsen stör inte naturvärdena, skapar inte problem för bakomliggande bebyggelse och bystrukturen bibehålls. Området B6 är det enda området som helt och hållet avviker. Området ligger nära ett Natura 2000-område, följer inte bystrukturen och skapar stora problem för bakomliggande bebyggelse. Området är utmärkt för rekreation/turism och planer för området med vandringsleder och pilgrimsvandringar finns. Detta område (B6) borde strykas från förslaget. Området är ett exempel på okänslig planering för framtiden. Övriga områden B3, B4, B5 och B7 har alla brister vad gäller de boendes känsla för naturupplevelser, frihet och öppenhet. En försiktig nybebyggelse med enstaka nya fastigheter och noggrann placering och utformning av husen, där karaktären på byn bibehålls, kan ge en hållbar framtid. För att inte förstöra karaktären på byn bör all nybyggnation anpassas stilmässigt till befintlig bebyggelse. Avslutningsvis. Denna inlaga blev väl en sorts kärleksförklaring till Maglehem och bygden, men framtida generationer ska även de kunna bo och leva som vi gör idag utan att för den skull utvecklingen stannar upp. Det vi idag tar beslut på påverkar de möjligheter framtida generationer kommer att ha för att kunna verka och bo med tillgång till underbar natur. P8) Lars och Ann-Margret Hellberg, Sockenvägen 97 Dagligen njuter vi av havsutsikten från vårt köksfönster och från verandan som ligger mot öster. Vårt val av tomt grundades till stor del på utsikten, naturen och friheten. Bebyggs åkermarken inom område B8 med 7 villor försvinner med säkerhet även siktstråken mot havet. Vi samtycker med tidigare framförda synpunkter att Maglehem ska få förbli den pittoreska byn med spridd bebyggelse och att nybyggnation blir åretruntboende. Titta gärna på ansökan om bygglov för enbostadshus på Maglehem 55:1 innan annan bebyggelse planeras. P9) Gull-Britt och Ingemar Olsson, Maglevägen 16 Det finns avsnitt i samrådsredogörelsen daterad , avsnitten P3 och P4, som vi har blivit mycket illa berörda av. Det är en skymf mot oss och flera här i byn som under alla år vårdat och bevarat våra gamla fastigheter. Dessutom innehåller den, som vi och även andra ser det, ett personligt angrepp och påhopp mot oss. En offentlig handling ska innehålla rena fakta i ärendet och inte personligheter och smiskande från avsändaren som i detta fallet. Berörda förvaltning borde renodlat skrivelsen till fakta i ärendet. Vi har efter ca 10 års kämpande mot kommunen och försvaret, äntligen erhållit besked om bygglov på vår egen mark i samband med generationsskifte. Platsen är vid Maglevägen-Sockenvägen. Efter att ha tagit del av programhandlingen och samrådsredogörelsen tyder vi det så att vi inte kommer att få bygga ett sådant hus som vi vill ha. 12

13 Maglehems framtida bebyggelse ska tydligen se ut efter en mall, styrd av vissa personers synpunkter och eventuella klagomål som närmaste granne o.s.v. Följaktligen ser vi det som svårt att fullfölja våra planer för framtiden. Vårt önskemål har varit att få njuta av utsikten över havet, våra egna marker och fädernegården i ett boende som passar oss. Privatpersoner i Olseröd P10) Hellberg, Lindblad m.fl., Olseröd 3:33, 3:10, 3:13 och 8:21 Vi har i vår tidigare skrivelse till Stadsbyggnadskontoret uttryckt vår önskan att kommunens myndigheter i sin planering visar stor hänsyn till oss som redan är bosatta i byn. I samma skrivelse ställde vi oss avvisande till de planer som presenterats för bebyggelse i Olseröd öster om Olseröd 8:21, nordost om Olseröd 3:13 och norr om fastigheterna Olseröd 3:10 och Olseröd 3:33. Det är med bestörtning vi nu tagit del av kommunens yttranden i ovan nämnda två skrivelser! De nybyggnadsplaner som Kristianstads kommun skissat på efter samråd med Försvarsmakten, skulle tydligen i sin förlängning medföra tvingande krav på oss att ansluta våra befintliga fastigheter - med deras väl fungerande vatten- och avloppsförsörjning - till nyinstallerade kommunala anläggningar. Detta skulle naturligtvis medföra betydande ombyggnadsinsatser och kostnader för oss, vilka vi bestämt motsätter oss! Det är alltså inte nog med att kommunen helt fräckt vill tillåta markägaren av de tilltänkta tomterna att sälja ut vår underbara utsikt och våra fria vyer i sektorn NV-NO utan ersättning för den marknadsvärdeförlust som skulle drabba våra fastigheter. Nu förväntas vi dessutom bidra till att betala för de nya dragningar av vatten och avlopp som de tilltänkta nybyggena kräver! Är detta det svar Kristianstads kommun består oss på vår fromma önskan att ni visar stor hänsyn till oss som redan är bosatta i byn? Man borde överhuvudtaget från kommunens sida bättre beakta hur man i sitt agerande påverkar samhörighetskänslan mellan invånarna i det lilla samhället Olseröd, genom att ensidigt gynna en part på de mångas bekostnad. På en liten ort är beroendet av grannars stöd och samarbete stort. Vidare ställer vi oss undrande till samrådshandlingens inledande påstående om stor efterfrågan på att få bygga bostadshus i utvalda lägen i Olseröd. Tre tomter (två längst västerut i byn och en norr om bykärnan) har varit till salu under många år utan att någon affär kommit till stånd. Däremot har flera befintliga fastigheter i byn bytt ägare på senare år. I Samrådsredogörelsen instämmer Stadsbyggnadskontoret i att den nya bebyggelsen kan komma att innebära betydande begränsningar av utsikten för angränsande bostadsfastigheter. Man antyder att vid detaljplanläggning och bygglov behöver möjligheterna att bevara siktstråk för den bakomliggande bebyggelsen studeras särskilt. Vi vill inte nöja oss med några siktstråk! Vi har i decennier levt med den fria utsikt som man nu med några penndrag starkt vill begränsa. Utsikten är i själva verket ett av huvudskälen till att vi bor där vi bor! Vi förstår heller inte hur det skulle vara möjligt att utforma siktstråk som samtidigt skulle lämna rimligt stora öppningar för våra fyra fastigheter, vilka ju omsluter den tilltänkta nybebyggelsen i L-form. Hela intrycket av Olseröds by vid ankomst norrifrån skulle kraftigt förändras av den tänkta nybyggnationen. I boken Från Bjäre till Österlen skånska natur- och kulturmiljöer (Länsstyrelsen i Kristianstad 1996, s ) betonar Länsstyrelsen att Olseröds by utgör en Väl samlad bybebyggelse i ett ålderdomligt kulturlandskap samt att ny bebyggelse i centrala Olseröd bör anpassas till 13

14 rådande tradition. Det omgivande beteslandskapet bör behålla sin beteshävd. Kommunens beredvillighet att upplåta betesmarkerna på byns norra sida till byggnation kan således starkt ifrågasättas. I bilaga 1 till vår skrivelse bifogar vi ett fotografi som visar byns nuvarande bebyggelsegräns mot norr. Det är för oss alldeles uppenbart att byggplanerna skulle bryta den långvariga beteshävden, starkt beskära befintliga fastigheters utsikter och ekonomiska värden samt helt förändra byns genuina karaktär i dess norra gräns. Dessutom skulle trafiken till och från dessa nya fastigheter innebära en betydande störning för oss. Samrådshandlingens argumentation kring ljudstörningar och buller förefaller oss överhuvudtaget märklig. Som kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd så riktigt påpekar blir ju inte en bullerstörning mindre skadlig bara för att den maskeras av en annan med högre ljudnivå. Att man strukit formuleringen tillfart sker från befintlig anslutningsväg i söder betraktar vi som en självklarhet i sammanhanget. Kommunens nya planer för bebyggelse i Olseröd öster om Olseröd 8:21, nordost om Olseröd 3:13 och norr om fastigheterna Olseröd 3:10 och Olseröd 3:33, får oss på nytt att erinra oss det långdragna bygglovsärendet i östra kanten av Olseröd (Byggnadsnämnden i Kristianstad och framåt, med slutligt (?) yttrande av Länsstyrelsen i Kristianstad Dnr , 11107, ). I ett särtryck ur Fågelperspektiv på rättsordningen av Marianne Steneroth Sillén saxar vi följande: Intressant är att även kammarrätten slog fast att en allvarlig begränsning av utsikten från berörda grannars fastigheter kan anses medföra sådan betydande olägenhet för omgivningen som avses i 3 kap 2 PBL. Kristianstads kommun tycks inte tillräckligt beakta utfallet av detta tidigare bygglovsärende i Olseröd! Vi hävdar med bestämdhet att alla planer på byggnation i området öster om Olseröd 8:21, nordost om Olseröd 3:13 och norr om fastigheterna Olseröd 3:10 och Olseröd 3:33 bör avskrivas. P11) Carl-Fredrik Grönhagen, Olseröd 2:14 Som ägare till fastigheten Olseröd 2:14 vill jag påpeka följande punkter som bör tas hänsyn till då man diskuterar eventuella nya tomter i Olseröd. 1. Som utsatt i tidigare skrivelser skall ett respektavstånd på 100 m gälla i förhållande till ursprungliga gårdar vilket innefattar vår gård 2:14. Vidare bör respektavståndet rimligtvis räknas ifrån gårdsbyggnadernas ytterväggar och hörn. 2. Vår gård är en hästgård och vi vill bevara möjligheten att bedriva en aktiv hästuppfödning på gården, detta är en viktig del av ett levande landskap och lämpligt respektavstånd (250 m) bör gälla även i detta avseende. P12) Peter Malm, Olseröd 49:1 Mitt inlägg avser etablering av tomter väster om Sockenvägen mellan min tomt Olseröd 49:1 och cykelvägen (fd. banvallen). Jag vill meddela att jag har servitut på två infiltrationsanläggningar på den aktuella åkermarken på Olseröd 2:4. Servitutet är från och har nummer Dessutom har jag på platsen grävt ner en jordvärmeanläggning som jag har för avsikt att söka servitut på. Jag har fått ett positivt förhandsbesked av ägaren till Olseröd 2:4. Med tanke på servitutet från 2005 och det kommande anser jag det vara olämpligt att lägga tomter på denna åker. 14

15 P13) Carl-Henrik och Christina Henriz, Olseröd 39:2 Vi, Carl-Henrik och Christina Henriz, bor sedan våren -09 på fastigheten Olseröd 39:2.Vi är mycket oroade över förslaget om en eventuell ny bostadsbebyggelse söder om oss. Enligt förslaget från er skulle det vara bakom Helmer Malms smedja, Olseröd 49:1, väster om Sockenvägen. Det skulle skymma den fina utsikten vi har söderut från vår fastighet, en av anledningarna att vi en gång köpte vårt hus. Men det kan väl inte heller vara möjligt med tanke på att lantbrukaren Lennart Söderlindh här i byn, som äger marken klart deklarerat att han inte vill sälja marken, främst av den anledningen att där ligger jordvärmeslingor som det finns servitut på. STADSBYGGNADSKONTORET Ylva Pershaf stadsarkitekt Kristina Mohlin planeringsarktitekt 15

16 Bilaga Stadsbyggnadskontoret 16

17 Bilaga Stadsbyggnadskontoret 17