Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 VÅR VISION

Transkript

1 Fjällmons Förskolor Rev Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 VÅR VISION Fjällmon sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här upplever barn och vuxna såväl trygghet som glädje och respekterar varandra. Vi har en god arbetsmiljö med ett positivt klimat för lärande. Alla som lämnar Fjällmon har med sig känslan av -jag duger -jag kan -jag vill fortsätta lära Vårt uppdrag är att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att främja respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en förskolemiljö där alla barn känner sig trygga och utvecklas. All personal ska medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar. Vi ska erbjuda en verksamhet där barn upplever meningsfulla sammanhang, delaktighet och att olikheter är en tillgång. I denna plan redogör vi för de åtgärder vi avser att påbörja eller genomföra under kalenderåret I vårt arbete med att ta fram verksamhetens långsiktiga mål har föräldrar, pedagoger och i viss mån barnen, utifrån bl.a. barnenkäter som gjorts på förskolorna, varit delaktiga i hur den egna verksamheten ska vara för att upplevas som en plats där alla respekteras. Beskrivningarna stämmer väl överens med Fjällmons vision som vi strävar att nå. Planen mot diskriminering och kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna ska vara väl kända och förankrade i verksamheten. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som, utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet.

2 Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde Omfattar alla diskrimineringsgrunderna Riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning Är en naturlig del i det vardagliga arbetet Vi arbetar för en samsyn när det gäller värdegrundsfrågor Genom att vi: har högt i tak och levande pedagogiska diskussioner, har roligt och trivs tillsammans, ser varandras styrkor och svagheter, tar tillvara varandras kompetenser och hjälper och stöttar varandra och samtalar med, lyssnar på och respekterar varandras åsikter. Vi arbetar för ett positivt klimat i förskolan Genom att vi gentemot kollegor, barn och föräldrar: är öppna och ärliga, är nyfikna och intresserade av andras sätt att tänka hur tänkte du nu?, ser varandra, hur vi mår och hjälps åt i kniviga situationer, hjälps åt att hantera konflikter och förklara för varandra om vi uppfattar något som sårande eller kränkande. Vi arbetar för ett bra samarbete mellan förskola och hem Genom att: under inskolningen lägga grunden för trivsel, trygghet samt goda relationer mellan förskolan och hemmet, ha en dialog med föräldrarna kring barnet och förskolans verksamhet vid lämning och hämtning, förankra värdegrundsarbetet hos föräldrarna, för att skapa förståelse för förskolans uppdrag utifrån läroplanen och introducera Plan mot diskriminering och kränkande behandling för alla. Vi arbetar med att utforma verksamheten efter varje barns behov Genom att: se varje barns förmågor, se behoven och utgå från dem, det behöver inte vara samma regler för alla barn, tänka på vad och hur vi säger saker, förklara varför, visa att vi finns där och lyssnar på barnen, vara närvarande och förutsägbara och vi samarbetar med interna (specialpedagog) och externa kompetenser (ex logoped, BVC, Elevhälsan m.m.). Vi arbetar för att skapa en miljö som präglas av respekt, lyhördhet och värme Genom att: se människors olikheter som en tillgång, vara tydliga vuxna som är bra förebilder och jobba med samspel och demokrati i vardagsarbetet.

3 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet liknar det främjande arbetet. En viktig skillnad är att det förebyggande arbetet sätts in på förekommen anledning för att kartläggningen har visat på risker och problem i verksamheten. att avvärja risker för diskriminering och kränkande behandling som bygger på kartläggning och riskanalyser av verksamheten. Exempel på kartläggningsmetoder inom Fjällmons förskolor är trygghetsenkäten som genomförs höst och vår, gruppgenomgångar, utvecklingssamtal minst en gång/år eller flera vid behov, incidentrapporter, andra former av observationer. Alla kartläggningsmetoder ska följas av analyser av de risker och problem som kommer fram för att resultera i lämpliga åtgärder.

4 Ripan, Blåhammarens Förskola Vi hade en plan som mer handlade om främjande istället för förebyggande arbete. Det har vi nu rättat till inför Det är en del knuffar och slag mellan de yngre barnen. Det används hårda ord som sårar en kompis. Det är inte bra hur man är mot varandra och vad man säger till varandra. Att alla respekterar alla! Ingen ska behöva slåss eller knuffas. Vi ska prata värdegrundsfrågor med barnen vid samling och i vardagssituationer prata om hur man ska vara en bra kompis vara där barnen är, för att ta tag i situationen innan eller när den uppstår. på avdelningsplaneringar och genom trygghetsenkäterna.

5 Räven, Blåhammarens förskola Vi hade en plan som mer handlade om främjande istället för förebyggande arbete. Det har vi nu rättat till inför I svaren från trygghetsenkäten samt från egna observationer har vi sett att vissa barn behöver stöd i leken. Under lek har vi sett att flera barn har svårt att läsa av varandras känslor och förmedla sina egna. Alla barn ska känna sig välkomna och respekterade av de andra barnen. Barnen ska kunna se och förstå varandras känslomässiga reaktioner. Pedagogerna ska uppmuntra barnen att bjuda in varandra i leken och stötta barnen med lekregler, som exempelvis turtagning, samt att lyssna på varandra. Pedagogerna ska arbeta tillsammans med barnen så att de kan förstå och tolka känslor. Detta genom att diskutera situationer, dramatisera aktuella händelser och arbeta med bilder och annat material om känslor. Under varje planeringstid för avdelningen finns uppföljning av Plan mot diskriminering och kränkande behandling som en stående punkt på agendan. Inför varje planeringstid genomförs en observation i barngruppen med fokus på ovanstående punkter.

6 Järven, Lillfjällets förskola Glädje och gemenskap. Kompisklubben; för att tycka om andra måste man också gilla sig själv. Positiva och delaktiga barn i de arbeten/aktiviteter vi genomfört. Vi ser inga stora risker men vi vill öka självkänslan och den sociala kompetensen hos barnen. Trygga individer i en accepterande grupp. Vi lyfter fram olikheter som något positivt, i samtal, lek och aktiviteter. Vi är lyhörda och griper in vid behov samt genomför gruppstärkande lekar och aktiviteter. Vi följer upp arbetet på våra avdelningsmöten och gör sociogram i barngruppen vår och höst.

7 : Lämmeln, Lillfjällets förskola Barnen i gruppen har stor förståelse för varandras olikheter. Vi märkte att gruppen fungerade bättre när vi la ut vår planeringstid i barngruppen. Mera resurstid gör att vi inte längre behöver lägga ut planeringstiden i barngruppen. Impulsiva barn Att alla ska bli uppmärksammade och accepterade för den man är. God tamburkontakt, så att barn och föräldrar känner sig välkomna. Vi vill stärka och uppmuntra det positiva hos barnen. Pedagogerna ska vara bra förebilder. Samtal med föräldrarna, enkäter till barnen, observationer och diskussioner i arbetslaget.

8 Renen, Lillfjällets förskola Under året har vi haft barn som varit i behov av att hitta alternativa, socialt accepterade sätt att agera. Vår specialpedagog har då arbetat med Repuls. Vi har barn i barngruppen som styr och ställer med andra barn. Få barnen att förstå att alla är lika viktiga och måste få synas och höras. Träna den empatiska förmågan Närvarande pedagoger Nolltolerans mot kränkande behandling Samtala med barnen och hjälpa de att sätta ord på sina känslor när de upplever att de blivit kränkta på något sätt Alla ska känna att de blir respekterade och våga framföra sina åsikter Ta hjälp av specialpedagog På avdelningsmöten varannan vecka där gruppens dynamik och samspel diskuteras. Om något har hänt så agerar vi givetvis direkt utan att vänta tills nästa avdelningsmöte.

9 Ripan, Lillfjällets fsk Vi arbetade för att barngruppen skulle vara trygg och stabil genom mycket utevistelse, hur man är en bra kompis, samarbete, konflikthantering osv. I samarbete med specialpedagog gjorde vi en plan för hur arbetet skulle gå till och uppnådde utifrån det ett relativt bra resultat. Vi har barn som bits, rivs, knuffas och/eller säger fula ord till varandra. Se varje barns behov och utgå från det. Det behöver inte vara samma regler för alla barn. Delmål Stärka barnens självkänsla. Att varje barn får sina behov respekterade, tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Att vi pedagoger finns i barnens närhet Berömma positiva handlingar Aktivitet och lek i mindre grupper Stötta de barn som behöver hjälp i sociala situationer Tillitsfull relation förskola och hem med gemensamt arbete för barnets bästa Daglig kommunikation och på avdelningsmöten Handledningsträffar med specialpedagog Trygghetsenkät Utvecklingssamtal

10 Hålkakan, Ottfjällets förskola Barnen är högljudda och säger taskiga saker som att du får inte komma hem till mig, du är inte min bästa kompis och du är dum. Vi behöver jobba med vad som är ok att säga till varandra och hur man säger det. Vi vill skapa en vänligare atmosfär på avdelningen. Vi berömmer när barnen säger vänliga saker till varandra eller kan uttrycka sin vilja på ett bra sätt i en jobbig situation. Vi reagerar när vi hör någon som säger saker som inte är ok. Observera, lyssna och prata om det på möten. Dokumentera genom att göra intervjuer, som handlar om detta, med de äldre barnen nu i november och följa upp dem med nya intervjuer i april.

11 Kringlan, Ottfjällets förskola Flera barn upplevde att barn inte fick vara med och leka. Vi arbetade med kamratskap och lek. Det gav resultat. Att barn inte har någon att leka med, att någon känner sig utanför. Att alla barn har någon att leka med och är med i gemenskapen. Vi har gemensamma aktiviteter på avdelningen och i huset. Vi vuxna är lyhörda och delaktiga i leken. Vi observerar och reflekterar kring leken och barngruppen. Vi reflekterar regelbundet kring enskilda barn och barngruppen på avdelningsplaneringar samt vid utvecklingssamtal med föräldrar.

12 Lussekatten, Ottfjällets förskola Arbetet med att hjälpa de äldre barnen att hitta nya kompisar över avdelningarna fungerade jättebra genom femårsgruppen och att vi pedagoger peppade barnen att leka med varandra över avdelningarna. Barn fick extra stöd med repulse-handledning genom vår specialpedagog. Flera barn är osäkra på hur de ska göra vid en konflikt. De behöver vägledning i konfliktlösning. Att barnen ska veta hur de ska göra vid en konflikt. Göra nya kompisregler tillsammans med barnen och få dem levande i vardagen. Vi ska använda oss av PBS när vi hjälper barnen vid konflikter. Vi tar föräldrarna till hjälp för att utforma kompisreglerna. De får diskutera hemma med sina barn hur en bra kompis ska vara. Sedan reflekterar vi med barnen och bestämmer reglerna i barnrådet, som vi kommer att ha med barn födda 09-10:or var tredje vecka. Med handdockornas hjälp spelar vi upp olika positiva händelser som vi ser och hör i vardagen. Gruppgenomgång, avd.möten, barnråd och trygghetsenkäter

13 Bakelsen, Smörkransens förskola Vi har observerat att några av de yngsta barnen har börjat knuffas och bitas. Alla barn på avdelningen ska känna sig trygga. Vi pedagoger finns nära de yngsta barnen hela dagen. Vi följer upp våra mål vid avdelningsmöten, personalmöten och planeringsdagar samt vid barnintervjuer, utvecklingssamtal, gruppgenomgångar och observationer i vardagen.

14 Tårtan, Smörkransens förskola Det var bra att dela upp barnen i grupper. Det blev lugnare på avdelningen och för barnen. Barnen fick mera uppmärksamhet och kom till tals på ett annat sätt. Samverkan mellan barn som annars inte leker tillsammans uppmuntrades. Vi har pratat med barnen om att inte sparkas och slåss. Vi har även pratat med föräldrarna. Det har gett resultat. När det skett konflikter mellan barnen har vi pratat om detta på t.ex. samlingar och vid andra tillfällen precis när det hänt. Det har gått bra att hålla uppsikt över barnen ute på gården. Vi har ofta delat upp barnen. Flera barn har själva påtalat att de vill gå utanför gården, vilket vi har gjort ofta. Risker i barngruppen Alla barn i gruppen är inte med i leken. Alla barn ska få vara med i leken om de själva vill det. Ingen ska känna sig utanför. Barnen med annat modersmål ska ges möjlighet att vara delaktiga i hela barngruppen. Vi är uppmärksamma på barnens lek och hur de kommunicerar med varandra. Vi hjälper till och får alla att känna sig välkomna i leken. En vuxen kan leda leken en stund tills de själva kan fortsätta. Vi samarbetar med Bakelsen för att alla barn ska hitta lekkamrater. Vi följer upp våra målbeskrivningar vid avdelningsmöten, personalmöten och planeringsdagar samt vid barnintervjuer, utvecklingssamtal, gruppgenomgångar och egna observationer.

15 Åtgärdande arbete Kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda Ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn blir eller känner sig diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling. Vid misstanke om diskriminering eller kränkande behandling Pågående diskriminering eller kränkande behandling ska omedelbar avbrytas. Specialpedagog kan vara till hjälp i det fortsatta arbetet. Tala med den utsatta om det som hänt. Tala med de andra inblandade. Ta reda på så mycket som är möjligt av händelsen, fråga eventuellt andra barn. Gör löpande dokumentation. Informera förskolechef. Gäller det personal som diskriminerar eller kränker barn tar förskolechef över den fortsatta hanteringen. Informera vårdnadshavare till de barn som är inblandade. Om diskrimineringen eller den kränkande behandlingen inte upphör kontaktas förskolechefen igen och Barn- och utbildningsförvaltningens blankett Mottagande av anmälan gällande trakasserier och/eller kränkande behandling fylls i. Beslut om en ev. fortsatt utredning tas. Utvärdera med täta intervaller i början. Följ upp under lång tid, samtala med berörda barn och med hela gruppen Denna plan ska revideras december 2015