Åhörarkopior. Enskilda vägar, lagregler och begrepp Förvaltningsfrågor Väghållning. Kursmaterial för styrelseledamöter i vägorganisationen

Transkript

1 Åhörarkopior Enskilda vägar, lagregler och begrepp Förvaltningsfrågor Väghållning Kursmaterial för styrelseledamöter i vägorganisationen

2

3 Bild 1 Vägkurs Enskilda vägar lagregler och begrepp Version 2013 Bild 2 =Enhet Styrelse Generaldirektör =Funktion Gd-stab Koncernenheterna Informationsförsörjning Fastighetsbildningsstöd Inskrivning Fastighetsbildning Norra regionen Östra regionen Västra regionen Södra Regionen Bild 3 Division Fastighetsbildning Direktör Ledningsstöd 80 pers Director 4regioner Fastighetsbildningsstöd Director 8Regions Director 15 8Regions enheter Director Director 8Regions funktioner ~80 kontor ~920 pers 3

4 Bild 4 Laghistorik, enskilda vägar Lag om enskilda vägar på landet 1907 Endast väglottsystem Lag om enskilda vägar 1926 Väglottsystem Vägsamfällighet Bild 5 Lagen om enskilda vägar 1939 (EVL) (upphävd ) Vägsamfällighet med stadgar och styrelse = juridisk person Vägar på landsbygden Andelstal efter nyttjande Vägförening med stadgar och styrelse =juridisk person som förvaltar: Vägar, grönområden samt ev. belysning itätorter Andelstal baserade på taxeringsvärden Bild 6 Anläggningslagen (AL) 1974 Samfällighetsförvaltningslagen (SFL) 1974 Gemensamhetsanläggning (ga), avser den fysiska anläggningen t.ex. väg (AL) Lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL) Regler om förvaltning av en gemensamhetsanläggning: Samfällighetsförening eller delägarförvaltning 4

5 Bild 7 Lagen om upphävande av EVL EVL upphörde att gälla Bra att veta: Vägsamfällighet och vägförening är därefter gemensamhetsanläggning (ga) enl. AL Förvaltningen är samfällighetsförening enligt SFL Vägsamfällighets och vägförenings nuvarande stadgar får tillämpas i den mån de inte strider mot SFL Nuvarande firma, t.ex. Berga vägsamfällighet får behållas Bild 8 Huvudmannaskapet för vägar På landsbygd och i ej planlagda områden För allmänna vägar är Trafikverket huvudman Övriga vägar är enskilda och förvaltas av vägsamfälligheter, samfällighetsföreningar, tomtägar-/ fastighetsägarföreningar, skogsbolag eller enskilda privatpersoner Bild 9 Vem är huvudman? 5

6 Bild 10 Huvudmannaskapet för vägar Iplanlagda områden Huvudmannaskapet =ansvaret för väg-/gatuhållning och allmänna platser i planlagda områden Två former Kommunalt Enskilt (samfällighetsföreningar) Framgår avdetaljplanebestämmelserna Anm: Inya PBL är delat huvudmannaskap ivissa fall nu möjligt för allmän platsmark iendetaljplan Bild 11 Vem är huvudman? Bild 12 Gemensamhetsanläggning (ga) Registreras som t.ex. Karlsborg ga:2 iystads kommun Det är en anläggning som är gemensam för flera fastigheter Flera olika funktionella anläggningar t.ex. väg, vatten- och avloppsledningar kan ingå isamma ga om det är samma delägarkrets Gemensamhetsanläggning bildas vid lantmäteriförrättning Rättighet för deltagande fastighet att använda anläggning Skyldighet att delta ikostnaderna Ny ägare blir automatiskt knuten till ga:n 6

7 Bild 13 Gemensamhetsanläggningar Bild 14 Anläggningslagen (AL) SFS 1973:1149 Ga bildas med stöd av anläggningslagen Krav: Anläggningen ska tillgodose ändamål av stadigvarande betydelse för deltagande fastigheter Anläggningen ska vara av väsentlig betydelse för deltagande fastigheter Fördelarna med anläggningen måste överväga kostnader och olägenheter som anläggningen kan medföra (båtnadsvillkoret) Det får inte finnas en opinion mot som mera allmänt motsätter sig och som har beaktansvärda skäl för det Bild 15 Anläggningssamfällighet Ett viktigt begrepp att känna till: Deltagande fastigheter i en ga utgör en samfällighet -iden associationsrättsliga betydelsen - fastighetssammanslutning för anläggningens utförande och drift 7

8 Bild 16 Lantmäteriförrättning -rätt att ansöka Befintlig vägsamfällighet/samfällighetsförening Ägare till fastighet som deltar/skall delta Kommunal myndighet Trafikverket i vissa fall Bild 17 Förrättningsprocessen Ansökan Utredning, kontakter Fältbesök, karta Sammanträde Fastigheter och ägare som berörs Samråd m.m. Yrkanden Information och diskussion Juridisk prövning Förslag till beslut Beslut Besvärstid Offentlighet Förrättningsakt Redovisning i Fastighetsregistret Bild 18 Anläggningsbeslut Förrättningsresultatet uttrycks i ett anläggningsbeslut och andelstalsbeslut + eventuell kartbeskrivning Anläggnings- och andelstalsbeslutet är fundamentet för förvaltningen av ga:n I äldre förrättningar enligt EVL heter det utlåtande det som nu är anläggnings- och andelstalsbeslut 8

9 Bild 19 Förrättningsdokument Bild 20 Inventering och beräkning enl. tonkilometermetoden Bild 21 Förrättningskarta 9

10 Bild 22 Förvaltningsformer enligt samfällighetsförvaltningslagen Gemensamhetsanläggningar förvaltas genom Delägarförvaltning (få deltagare, enkla förhållanden) Föreningsförvaltning (Samfällighetsförening) Vägförening och vägsamfällighet jämställs med samfällighetsförening Bild 23 Viktiga regler och möjligheter Styrelsen i samfällighetsförening kan få rätt att ändra andelstal (24 a AL) Lantmäteriet kan förordna om syssloman för genomförande av anläggningsbeslut (33 a AL) Vid omprövning ( av in/utträde, andelstal) företräds flertalet delägare av föreningen (styrelsen) (35 AL) Lantmäteriet beslutar att ny- eller ombildad fastighet ska anslutas till en ga (42 a AL) Bild 24 Flera regler och möjligheter i AL och FBL Slitageersättning(48 a AL) Rätt att använda befintlig väg kan upplåtas (49 AL) Samfällighetsförening kan ges rätt att använda annans ga-väg (50 a AL) Väghållningsmyndigheten förordnar att vissa trafiksäkerhetsbestämmelser i Väglagen skall gälla för enskild väg Samfällighetsförening kan ansöka om fastighetsbestämning av sin egen gemensamhetsanläggning 10

11 Bild 25 Andelstalsbegreppet Varje deltagande fastighet ska ha andelstal för utförande och drift Bestäms efter skälighet i förhållande till fastighetens nytta och nyttjande av anläggningen och en avvägning mellan: -skälighet-rimlighet-rättvisa-enkelhet Beslutas vid förrättningen En beräkningsmetod vid vägförrättningar är Tonkm-metoden men det finns även andra Bild 26 Tonkilometermetoden Ton xvägkm= tonkmtalet Exempel påtrafikmängder: UB helårsbostad 2100 ton UF fritidsbostad ton Å ton/ha (jordbruk interna åkertransp.) UJ ton/ha (utfart mindre jordbruk) S ton/ha (skog) UFör -- företagsutfart (särskild beräkning) UJm 6500 ton (mjölkkörning enkelresa, normalbesättn.) Hästbox, inhysta hästar ton per box Hästbox, egna hästar 150 ton per box Bild 27 Andelstal för övrigt Inom tätare bebyggelse med utbrett vägnät ges ofta samma andelstal för lika fastigheter oavsett körlängd (t ex. 1för villafastighet)) Anm: andelstal för vägar anges i absoluta tal numera, inte i % eller så att summan av andelstalen blir 100 eller ca

12 Bild 28 Ändring av andelstal Kan ske på 4olika sätt Av föreningens styrelse om den har fått den befogenheten genom beslut av Lantmäteriet vid förrättning från och med 1998 (24 a AL). Genom överenskommelse mellan samfällighetsföreningen och fastighetsägare. Skall godkännas av Lantmäteriet (43 AL) Omprövning (35 AL), krav på väsentlig förändring av andelstal mm Vid lantmäteriförrättning (fördelning av andelstal enl. 42 AL) Bild 29 Samfällighetsförvaltningslagen (SFL) (SFS 1973:1150) Innehåller regler om förvaltningen av ga i allmänhet Delägarförvaltning vid enkla förhållanden, få deltagande fastigheter. Kräver full enighet bland medlemmarna. Vid oenighet kan lantmäteriet hålla ett delägarsammanträde. Föreningsförvaltning, t.ex. Sommarhagens samfällighetsförening Lagen innehåller även regler om Bildande av förening, styrelsearbete, årsstämma, stadgar, röstning, utdebitering, fondering, klandertalan, firmateckning, syssloman, upplösning avförening m.m. Bild 30 Stadgar Normalstadgar för samfällighetsförening Firmanamnet unikt i varje län Fondering för anläggningar av kommunalteknisk natur Äldre Vägsamfälligheter och vägföreningar bör ändra sina stadgar Stadgar bör kontinuerligt ses över 12

13 Bild 31 När ny förrättning skall sökas Kontakta Lantmäteriet Uppskattad förrättningskostnad Arbetsmodeller OBS! EU-bidrag kan inte längre sökas hos länsstyrelsen till förrättningskostnad och projektering av ombyggnad/ nybyggnad på landsbygden. Bidragsmedlen har återtagits av Jordbruksverket. Bild 32 Styrelsens viktigaste uppgifter Känna till och följa anläggnings- och andelstalsbesluten Verkställa det som beslutats på stämma och som överensstämmer med lagstiftningen Ajourhålla medlemsförteckning, adresser och ägare och förändringar iandelstal Anmäla stadgeändring och ny styrelse till Lantmäteriet Bild 33 Lantmäteriets service till samfällighetsföreningar Förteckningen över delägande fastigheter, andelstal, ägare och adresser uppdateras inför varje stämma Leverans på lista eller datafil Karta över verksamhetsområde förnyas Kom igång kurser för nya föreningar Blanketter för olika behov Mera info på 13

14 Bild 1 Trafikverkets Bildspel REV kurs Förvaltning av enskild väg RiksförbundetEnskilda Vägar Riksförbundet EnskildaVägar 1 1 Bild 2 Grunderna för förvaltningen Lagar och myndighetsbeslut: Anläggningslagen Lag om förvaltning avsamfälligheter Anläggningsbeslut /Förrättningsutlåtande / Föreningens egna beslutade regler: Stadgar (Lantmäteriets normalstadgar uppdatera!) Föreningsstämmobeslut Styrelsebeslut RiksförbundetEnskilda Vägar Riksförbundet EnskildaVägar 2 2 Bild 3 Föreningsstämman RE RE RiksförbundetEnskilda Riksförbundet Enskilda Vägar Vägar 33 14

15 Bild 4 Föreningsstämman Kallelse/dagordning Rösträtt och röstlängd Ordförande och sekreterare för stämman samt justeringsmän Styrelsens redovisning (Förvaltningsberättelse, Balans och resultat) Revisionsberättelsen Ansvarsfrihet Motioner Styrelsens förslag till budget samt debiteringslängd Val av funktionärer samt fråga om valberedning Övriga frågor Protokoll samt justering RiksförbundetEnskilda Vägar Riksförbundet EnskildaVägar 4 4 Bild 5 Föreningsstämman Beslut fattas med acklamation om inte omröstning begärs Omröstning Huvudtalsmetoden (En röst per medlemsfastighet) Andelstalsmetoden (Ekonomiska frågor, omröstning efter andelstalen-om - om någon så begär) Medlems rösträtt kan utövas genom ombud. Ombudfår fårej ej företräda mer än en medlem (utöver sin egen) Delägare i medlemsfastighet har inte ensam rösträtt utanfullmakt fullmakt från övriga fråndelägare övriga delägare Den som inteii har betalat sin medlemsavgiftfår får deltagai i stämmoförhandlingarna men får inte utöva sin rösträtt. RiksförbundetEnskilda Vägar Riksförbundet EnskildaVägar 5 5 Bild 6 Överklagande av stämmobeslut Stämmobeslut kan klandras av medlemtill till Mark och miljödomstolen Klanderfristen är fyra veckor från stämmobeslutet Styrelsen för föreningens talan och svarar på stämningen REVs försäkring kan tas i anspråk för advokathjälp vid tvisten RiksförbundetEnskilda Vägar Riksförbundet EnskildaVägar

16 Bild 7 Styrelsen RiksförbundetEnskilda Vägar Riksförbundet Enskilda Vägar 7 7 Bild 8 Styrelsen Verkställer stämmans beslut (i (i den månde inte stridermot lageneller eller anläggningsbeslutet) Handhar den löpande förvaltningen i enlighet med stadgar, anläggningsbeslut och stämmobeslut Företräder föreningen mot tredje man Styrelsen skall föra protokoll över sammanträden (ej offentliga om inte styrelsen beslutar annat) Styrelsen har formell informationsskyldighet till medlemmar endast på föreningsstämman Styrelsebeslut kan inte överklagas RiksförbundetEnskilda Vägar Riksförbundet Enskilda Vägar 8 8 Bild 9 Styrelsen Styrelsens skadeståndsskyldighet Om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan REVs försäkring täcker styrelsens ansvar som uppkommit genom oaktsamhet RiksförbundetEnskilda Vägar Riksförbundet Enskilda Vägar

17 Bild 10 Finansiering av verksamheten Medlemsavgifterna Statsbidrag - Grundas på beslut på föreningsstämman. - Kan föreningsstämman. erhållas från Trafikverket om Statsbidrag Kommunalt bidrag - Kan erhållas från bidragskriterierna Trafikverket omuppfylls - Ej bidragskriterierna reglerat i lag, utan uppfylls är lokalpolitiskt styrt Lån Kommunalt bidrag - Ingen Ej reglerat säkerhet i lag, behövs, utan är lokalpolitiskt föreningen har styrt Lån - Ingenförmånsrätt säkerhet behövs, i medlemsfastigheterna föreningen har förmånsrätt i medlemsfastigheterna RiksförbundetEnskilda Vägar Riksförbundet EnskildaVägar Bild 11 Medlemsavgifterna Budget - Grund för debiteringslängd Debiteringslängd - Framlagd på stämma. Fastighet, ägare, andelstal, andelstal, belopp, belopp, summa summa andelstal andelstal och och belopp, belopp, sista sista betalningsdag Avisering - Görs i god tid innan sista betalningsdag Påminnelse - Snarast efter sista betalningsdag Kronofogden - Ansöka om indrivning för obetald avgift RiksförbundetEnskilda Vägar Riksförbundet EnskildaVägar Bild 12 Slitagersättning Medlem som tillfälligt använder vägenii väsentlig större omfattning än vad som svarar mot andelstalet skall ersätta de kostnader som uppkommer till följd av den ändrade användningen. (48 a AL). Ex: - Byggnation av en villafastighet - Mark- och anläggningsarbetenpå påen tomt - Omfattande uttag av virke (slutavverkning) Slitageersättning kan efter överenskommelse debiteras utomstående (ej medlem) som tillfälligt vill nyttja föreningens väg för transporter Ex: - -Virkestransporter från från fastighet fastighet som som ej ingår ej ingår i ga i ga RiksförbundetEnskilda Vägar Riksförbundet Enskilda Vägar

18 Bild 13 Föreningens ansvar för avvattning och dikning Vägkroppen skall vara dränerad Ansvar för vattenanläggning RiksförbundetEnskilda Vägar Riksförbundet Enskilda Vägar Bild 14 Vägbom och farthinder Föreningen bestämmer själv -stämmobeslut - För bidragsvägar: TRV kräver att vägen hålls öppen-ombom - sätts upp omprövas bidraget, farthinder är dock OK om det är fackmässigt utfört RiksförbundetEnskilda Vägar Riksförbundet EnskildaVägar Bild 15 Några övriga frågeställningar Avtal med entreprenörer /kommunen / Skötsel av grönområden Olovlig användning av föreningens väg- och grönområde Ledning i vägområde (REVs överenskommelse med Svensk Energi) Föreningens ansvar för väghållningen-skadestånd - Vårdslöshet Olyckshändelse REVs ansvarsförsäkring RiksförbundetEnskilda Vägar Riksförbundet EnskildaVägar

19 Bild 16 Tack föreruppmärksamhet RiksförbundetEnskilda Vägar Riddargatan Stockholm Tfn: RiksförbundetEnskilda Vägar Riksförbundet Enskilda Vägar 19

20 Bild 1 Trafikverkets Trafikverkets bildspel Bildspel REV-kurser 2013 v1. Bild 2 Svenskt Program vägnät i mil 1. Allmänt/Organisation Kommunala vägar 2. Statsbidrag och gator Vägteknik Statliga vägar 4. Miljö Trafiksäkerhet 6. Vägmärken Enskilda vägar med statsbidrag Enskilda vägar utan statsbidrag Bild 3 Trafikverkets kontor Region Nord Enskilda vägar med Statliga statsbidrag vägar Enskilda vägar med statsbidrag Statliga vägar Kommunala vägar och Region gator Mitt Luleå Umeå Östersund Härnösand Region Öst Gävle Borlänge Uppsala Region Väst Västerås Karlstad Örebro Stockholm Eskilstuna Vänersborg Mariestad Linköping Göteborg Visby Jönköping Halmstad Region Syd Växjö Kalmar Region Stockholm Enskilda vägar utan statsbidrag Huvudkontor Regionkontor Lokalkontor Karlskrona Malmö Kristianstad

21 Bild 4 Mål med Trafikverkets bidragsgivning Boende i glesbygd ska underlättas Region Nord Vägtransporter ska underlättas i områden där transportkostnaderna Region Mitt hämmar utvecklingen av näringslivet Östersund Region Öst Borlänge Uppsala Region Väst Västerås Karlstad Det vägkapital som är nedlagt i det enskilda Örebro St ockholm statsbidragsvägnätet Region Stockholm Eskilstuna Huvudkontor ska säkras Vänersborg Mariestad Linköping Regionkontor Göteborg Visby Lokalkontor Jönköping Trafiksäkerheten och miljöintressen Halmstad ska beaktas Regionoch Syd tas tillvara Växjö Kalmar Falun Gävle Karlskrona Malmö Kristianstad Umeå Härnösand Allmänheten ska ha tillgång till områden för rekreations- och fritidsaktiviteter Hänsyn ska tas till barn och funktionshindrade Luleå Bild 5 Villkor för statsbidrag enl. bidragsförordningen Lagar och förordningar för enskilda vägar Vägen ska ha en viss längd Vägen Anläggningslagen ska tillgodose ett visst (AL) transportbehov Lagen om förvaltning av samfälligheter SFL) Miljöbalken (MB) Vägen ska vara ändamålsenlig Bidragsförordningen Väghållningskostnaderna Trafikförordningen ska (TrF) vara rimliga Lagen om offentlig upphandling (LoU) Väghållningen ska vara ordnad i någon form av organisation Bild 6 2. Statsbidrag Organisationsformer Mål med Trafikverkets för bidragsgivning enskilda vägar Boende iglesbygd ska underlättas Ø Vägtransporter Samfällighetsföreningar ska underlättas iområden där transportkostnaderna hämmar utvecklingen av näringslivet Ø Allmänheten Frivilliga överenskommelse ska ha tillgång till (Skall områden hållasför Uppdaterad) rekreations- och fritidsaktiviteter Ø Det Ensam vägkapital väghållare som är nedlagt idet enskilda statsbidragsvägnätet ska säkras Trafiksäkerheten och miljöintressen ska beaktas och tas tillvara Hänsyn ska tas till barn och funktionshindrade

22 Bild 7 Vägkategorier 2. Statsbidrag och trafikklasser Villkor för statsbidrag enl. bidragsförordningen Vägen 30% ska ha en viss längd 60% 60% Vägen ska tillgodose 60% 30% ett visst transportbehov 30% 60% Vägen ska vara ändamålsenlig 30% Väghållningskostnaderna ska vara rimliga Väghållningen ska vara ordnad inågon form av organisation Trafikklasser 80% Låg. Under 25 fordon/dygn Mellan fordon/dygn Hög. Mer än 250 fordon/dygn Bild 8 Årligt driftbidrag Omprövning av bidragsrätt sker vart 5:e år Vägdeklaration skickas ut till alla omprövningsvägar Väghållare gör ev. ändringar, skriver under och återsänder. Lantmäteriförrättning saknas Uppdatera frivilliga överenskommelsen. Trafikklasser 1. Under 25 fordon/dygn Tillsyn utförs, i normalfallet utan väghållarens medverkan Protokoll sänds till väghållaren Mer än 250 Åtgärda ev. anmärkningar- sök ev. särskilt driftbidrag. Ex vis en A3 väg =utfart för fast boende (A) Med trafikmängden fordonsådt (3) Trafikverket skickar ut beslut om 5 års fortsatt bidragsrätt Bild 9 2. Statsbidrag Röjning och slåtter Organisationsformer för enskilda vägar Samfällighetsföreningar Vägsamfälligheter Vägföreningar Frivilliga överenskommelser Ensam väghållare Vägområde Ökad upptorkning Förbättrad sikt Vidmakthålla vattenavrinning

23 Bild Kantslåtter Statsbidrag Bidragstyper Årligt driftbidrag utredes normalt vart 5:e år Särskilt driftbidrag Mindre förbättringsåtgärder Beläggningsåtgärder Upprustning av ny bidragsväg (< 2 Basbelopp/km väg) exkl upprustning av bro -som hanteras separat. Investeringsbidrag, ingående i regionala länsplaner Färjled Bild 11 Grusning/dammbindning 3. Vägteknik Vägområde Bild 12 3.Vägteknik Dikning/dikesrensning Bomberad/skevad vägbana Torka och dränera vägen Samla upp och leda bort vatten från vägen Leda bort vatten från terrängen

24 Bild Vägteknik Barmarksunderhåll Kantskärning/grusåtervinning Grusning Forma vägbanan Dammbindning Dikning Dikesrensning Röjning Trumunderhåll Beläggningsunderhåll Brounderhåll Bild Vägteknik Reparation Kantskärning av och beläggningsskador grusåtervinning Beläggningsskador Potthål Krackeleringar Sprickor Sättningar Bild 15 Särskilt driftbidrag och investering 3. Vägteknik Dammbindningens två uppgifter Kan sökas för åtgärder som inte ingår i det årliga bidraget Trummor med diameter 500 mm o större Förstärkning Bärlager o slitlager Omläggning av vägsträcka Nybyggnad eller reparation av Bro. Vid nybyggnad gäller regelverket TRVK Bro 11 (Ev) Beläggningsbidrag till trafikklass Hög Ansök i god tid - Invänta beslut om pengar innan arbetet startas. Länsplanepengar till investeringsobjekt söks på samma blankett

25 Bild 16 3.Vägteknik Trummor med diameter 500 mm och större Dikning/dikesrensning Tänk på att skapa fri väg för fisk o andra djur genom trumman om den ligger i ett vattendrag. Lägg inte trumman för högt Välj om det går, valvtrumma före heltrumma. Torka och dränera vägen Samla upp och leda bort vatten från vägen Leda bort vatten från terrängen Bild Vägteknik Broar Åtkomst av mark för mindre breddning, dikning mm för den enskilda vägen Inspekteras av upphandlad konsult vart sjätte år. Inspektionsprotokoll sänds till väghållaren. Skador indelas i Tk 0-3. Tk 3 utreds snarast, inom ett år. Bärighetsberäkning Väghållaren bör förhandla pågår nationellt, med markägaren. för alla broar pånår vägar man med statsbidrag inte en lösning i hela landet. bör man Bärighetsbeslut vända sig till meddelas lantmäteriet väghållaren. för att komma åt marken via en lantmäteriförrättning Om bron inte har full bärighet Axel/Boggi/Brutto 12/18/60, skylta ner, fundera över alternativa vägar för tung trafik Bild Vägteknik Röjning Brotyper och slåtter Vägområde Ökad upptorkning Förbättrad sikt Vidmakthålla vattenavrinning

26 Bild 19 Eftersatt 3. Vägteknik brounderhåll Reparation av beläggningsskador Beläggningsskador Potthål Krackeleringar Sprickor Sättningar Bild 20 Krav på samråd3. med Vägteknik länsstyrelsen Bro Krav om samråd enligt (MB) Miljöbalken Ø Åtgärder och väsentligt kan komma att ändra naturmiljön Ø Ny- och ombyggnad av väg Ø Nydikning Ø Vattenverksamhet (trummor, broar) Ø Fornlämningar Vid förrättningar ansvarar lantmäterimyndigheten. Inom detaljplan krävs normalt inget samråd Bild 21 Eftersatt brounderhåll

27 Bild 22 Anläggningslagen: 3. Vägteknik 56 Vinterväghållning Om det behövs för trafiksäkerheten och samfälligheten inte är överens med enskilda delägare kan samfälligheten begära att Trafikverkets region bestämmer att de paragrafer i väglagen som behandlar trafiksäkerhet ska gälla (ex.vis: röjning, byggnad intill väg etc.) Bild 23 Farthinder på enskilda vägar 4. Miljöbalken (MB) En vägsammanslutning som anser det är motiverat att anlägga ett farthinder beslutar själva om detta på en årsstämma. Fem grundstenar När det gäller Människans bidragsvägar hälsa bör och samråd miljöske skamed skyddas Trafikverkets mot störningar region så att hindret utförs enligt Natur- gällande ochregler, kulturområden i annat fallska kanskyddas bidragsrätten och påverkas. vårdas Biologiska mångfalden bevaras (Artrikavägkanter) God hushållning av mark och vatten ska främjas Återanvändning och återvinning ska främjas Bild 24 Mera finns att läsa i VGU (Vägars och gators utformning). Kap Detaljutformning av hastighetssänkning. Kap Utmärkning av fartdämpande åtgärder. Utmärkning farthinder Krav om samråd enligt (MB) 4. Miljöbalken (MB) Åtgärder och väsentligt kan komma att ändra naturmiljön överstiga 30 km/tim kan utmärkas med vägmärke Ny- och ombyggnad E11. Rekommenderad lägre hastighet. E12. Rekommenderad lägre hastighet upphör. Nydikning Vattenverksamhet (trummor, broar) Fornlämningar E11. E12. A9. Varning för Rekommenderad lägre hastighet farthinder Vidförrättningar ansvarar lantmäterimyndigheten. Inom detaljplan krävs normalt inget samråd. Områden eller vägsträckor där flera farthinder anlagts för att hastigheten inte skall Rekommenderad lägre hastighet upphör A5. Varning för avsmalnande väg

28 Bild 25 (Trafikverkets region eller kommun) Bild 26 Beslutas, bekostas, sätts Fasta hinder upp och intill underhålls vägen av väghållare Erhålls statligt bidrag ska uppsättningen av märket rapporteras till Trafikverket. Kan påverka statliga bidrag Kräver fysiska åtgärder eller i kombination med varningsmärken Bild 27 Anläggningslagen: 56 Om deten behövs vägvisare för trafiksäkerheten vid allmän väg däroch Trafikverkets samfälligheten region är väghållare bekostas, sätts upp och underhålls av inte är överens Trafikverkets med region. enskilda delägare kan samfälligheten begära att Trafikverkets region bestämmer att de paragrafer Ytterligare vägvisare sätts upp och underhålls av iväglagen Trafikverkets som behandlar region. Ansökan trafiksäkerhet hos Trafikverket. ska gälla Bekostas (ex.vis: av röjning, sökande. byggnad intill väg etc.) Vid allmänn väg där kommunen är väghållare beslutar kommunen. Vägvisning inne på enskild väg bekostas, sätts upp och underhålls av väghållaren

29 Bild 28 (Trafikverkets region eller kommun) Bild 29 Sätts upp och underhålls av Väghållningsmyndigheten. (Trafikverkets region eller kommun) (Krävs medgivande sätter vägens ägare upp och underhåller märket) Bild 30 Trafikhinder på enskilda vägar En vägsammanslutning som anser det är motiverat att anlägga trafikhinder beslutar själva om detta på en årsstämma. När det gäller bidragsvägar måste samråd ske med Bekostas, sätts upp Trafikverkets region så att hindret utförs enligt gällande regler, och underhålls av iannat fall innehavaren kan bidragsrätten påverkas. av järnväg eller (Trafikverkets region eller spårväg kommun)

30 Bild 31 Mera finns att läsa ivgu (Vägars och gators utformning). Kap Detaljutformning av hastighetssänkning. Kap Utmärkning av fartdämpande åtgärder. Områden eller vägsträckor där flera farthinder anlagtsför att hastigheten inte skall överstiga 30 km/tim kan utmärkas med vägmärke E11. Rekommenderad lägre hastighet. E12. Rekommenderadlägre hastighet upphör. A9. Varning för farthinder E11. Rekommenderad lägre hastighet E12. Rekommenderad lägre hastighet upphör A5. Varning för avsmalnande väg Bild 32 Adress till Enskilda vägar på Trafikverkets hemsida (Trafikverkets region eller kommun) välj Privat välj Vägar & järnvägar välj Enskilda vägar Bild 33 (Trafikverkets region eller kommun)

31 Bild 34 Sätts upp och underhålls av Väghållningsmyndigheten. (Trafikverkets region eller kommun) (Krävs medgivande sätter vägens ägare upp och underhåller märket) Bild 35 Bekostas, sätts upp och underhålls av innehavaren av järnväg eller spårväg (Trafikverkets region eller kommun) Bild 36 En vägvisare vid allmän väg där Trafikverkets region är väghållare bekostas, sätts upp och underhålls av Trafikverkets region. Ytterligare vägvisare sätts upp och underhålls av Trafikverkets region. Ansökan hos Trafikverket. Bekostas av sökande. Vid allmänna väg där kommunen är väghållare beslutar kommunen. Vägvisning inne på enskild väg bekostas, sätts upp och underhålls av väghållaren

32 Bild 37 Beslutas, bekostas, sätts upp och underhålls av väghållare Erhålls statligt bidrag ska uppsättningen av märket rapporteras till Trafikverket. Kan påverka statliga bidrag Kräver fysiska åtgärder eller i kombination med varningsmärken Bild Bild 39 Adress till Enskilda vägar på Trafikverkets hemsida välj Privat välj Vägar &järnvägar välj Enskilda vägar