Innehåll. Omslagsbild: Kerstin Alvinge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Omslagsbild: Kerstin Alvinge"

Transkript

1 Fakta om Västmanlands län 2007

2 Innehåll 1 Inledning 2 Allmänt 4 Utbildning 6 Pendling 10 Körkort 11 Allmänna val 12 Jämställdhet 13 Integration 14 IT- Infrastruktur 15 Infrastruktur 16 Näringsliv 18 Natur 22 Miljö 24 Vatten 26 Jordbruk 28 Kulturmiljö Omslagsbild: Kerstin Alvinge

3 Inledning Vill du veta mer om Västmanlands län? Hela länet är vårt arbetsfält. Vår målsättning är att Västmanland ska vara en givande och intressant plats för dig att bo i, arbeta och utbilda dig i, att besöka och samarbeta med. För att bevara och utveckla länets värden skyddar vi värdefull natur och kultur förmedlar vi bidrag och stöd ser vi till att lagstiftningen inom våra områden efterföljs deltar vi i samhällsplaneringen samlar vi kunskap om och analyserar faktorer som är viktiga för länet, exempelvis luft, mark, vatten, kulturminnen och befolkning. Ett av våra uppdrag är att ta fram planeringsunderlag och information som beskriver länet. Du kan ta del av ett axplock av detta i denna broschyr. Mer information hittar du på vår hemsida eller genom att ta kontakt med oss. Länsstyrelsen i Västmanlands län En av våra viktigaste uppgifter är att i samarbete med andra aktörer, skapa en helhet av alla dessa delar. En helhet som du värdesätter och som är hållbar under en lång tid framöver. Foto: Kerstin Alvinge 1

4 Allmänt Norberg Fagersta Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Köping Hallstahammar Arboga Kungsör Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188 Avståndsfakta Umeå 612 km Sundsvall 353 km Gävle 144 km Eskilstuna 50 km Örebro 98 km Göteborg 380 km Västerås Linköping 187 km Jönköping 311 km Malmö 602 km Stockholm 106 km Arlanda 107 km Uppsala 78 km 2 Källa: Vägverket

5 Allmänt Värt att veta om Västmanlands län Västmanlands län har ett centralt läge i Sverige och är till ytan ett litet län. Avståndet Västerås Stockholm är drygt 10 mil. Länets areal är km2 varav km2 land. Västerås kommun har flest invånare, medan Sala kommun har störst areal. Högsta berg: Timmeråsarna i Skinnskattebergs kommun, 331 m ö h. Största sjö: Mälaren Nationalpark: Färnebofjärden Landskapsblomma: Mistel Landskapsdjur: Rådjur Landskapsfisk: Gös Landskapssvamp: Trattkantarell Landskapsfågel: Tofsmes Landskapssten: Kvartsbandad blodstensmalm Landskapsinsekt: Boknätfjäril Foto: Jan Gustafsson Landskapsäpple: Fagerö Landskapsgrundämne: Kväve (läs mer på I Västmanlands län finns tio kommuner. Befolkning per sista december 2006 redovisas i nedanstående tabell: Kommun Totalt Kvinnor Män Landareal km 2 Invånare/km 2 Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Hela länet Riket

6 Utbildning Utbildningsnivå hos befolkningen år 2006 Eftergymn minst 3 år Eftergymn under 3 år * Gymnasium 3 år 20,0 23,9 14,8 15,3 18,1 17,6 Västmanl län Riket Kvinnor Eftergymn minst 3 år Eftergymn under 3 år * Gymnasium 3 år 14,6 18,7 13,5 13,6 20,5 19,0 Västmanl län Riket Män Mindre än gymn 3 år 47,1 43,2 Mindre än gymn 3 år 51,3 48, % % Källa: SCB * Minst 20 högskolepoäng Utbildningsnivå hos befolkningen år 2006 % Kvinnor Mindre än gymn 3 år Gymnasium 3 år Eftergymn under 3 år * Eftergymn minst 3 år År % Män Mindre än gymn 3 år Gymnasium 3 år Eftergymn under 3 år * Eftergymn minst 3 år År Källa: SCB * Minst 20 högskolepoäng Samtliga diagram visar Västmanlands län exkl. Heby Foto: Kim Lill

7 Utbildning Andelen befolkning år med minst 3-årig eftergymnasial utbildning är lägre i Västmanlands län än i riket. För både kvinnor och män är andelen 4,3 procentenheter lägre än i riket. I Västerås är dock andelen högre än i riket och mycket högre än i övriga länet, både vad gäller kvinnor och män. Kvinnorna har en högre utbildningsnivå än männen, både i länet och i riket. I länet är andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning 33,4 procent och för män är andelen 27,1 procent. Motsvarande andelar i riket är 38,3 respektive 31,7 procent. Andelen med den lägsta utbildningsnivån minskar varje år. Mellan åren 1990 och 2005 minskade andelen i länet med över 23 procentenheter för kvinnor och med nästan 12 procentenheter för män. Utbildningsnivå bef år %, Västmanlands län Kvinnor År Mindre än gymn 3 år Gymnasium 3 år Eftergymn under 3 år * Eftergymn minst 3 år ,6 7,3 11,8 8, ,5 7,9 12,2 8, ,5 8,3 12,6 8, ,5 8,8 13,1 8, ,0 9,3 13,7 9, ,3 9,6 14,0 9, ,4 9,9 14,4 9, ,3 10,1 14,8 9, ,3 10,3 15,2 10, ,0 10,7 15,6 10, ,2 13,9 14,5 13, ,3 14,8 14,6 14, ,2 15,8 14,8 15, ,3 16,4 15,2 16, ,6 17,0 15,1 17, ,1 17,5 14,8 18, ,2 17,6 15,3 23,9 Män År Mindre än gymn 3 år Gymnasium 3 år Eftergymn under 3 år * Eftergymn minst 3 år ,8 15,4 10,2 9, ,6 15,3 10,5 9, ,4 15,3 10,9 9, ,1 15,2 11,2 9, ,5 15,3 11,6 9, ,0 15,3 12,0 9, ,7 15,1 12,3 9, ,1 15,4 12,6 9, ,4 15,7 13,0 10, ,5 16,2 13,2 10, ,3 17,6 12,7 11, ,1 18,2 12,8 11, ,0 18,8 12,9 12, ,0 19,2 13,1 12, ,1 19,4 13,2 13, ,1 19,7 13,2 13, ,7 19,0 13,6 18,7 * Minst 20 högskolepoäng Källa: SCB, Statistikdatabasen 5

8 Pendling Pendling För kommunerna i Västmanlands län har kommunikationerna förbättrats rejält sedan mitten av 1990-talet, framförallt vad gäller järnväg. Även bilvägarna har förbättrats mycket, bland annat har ny motorväg byggts mellan Köping och Örebro. Norr om Mälaren har järnvägskommunikationerna mellan Stockholm och Örebro förbättrats (Mälarbanan). Söder om Mälaren har järnvägskommunikationerna mellan Stockholm och Arboga förbättrats (Svealandsbanan). Banverket har rustat upp järnvägen mellan Fagersta och Västerås (Bergslagspendeln) och ny vagnspark har satts in. Även mellan Västerås, Sala, Heby och Uppsala har kommunikationerna förbättrats. Ett bra exempel på förbättrade kommunikationer är järnvägsförbindelsen mellan Västerås och Stockholm. Mellan åren 1996 och 2003 minskade restiden från 80 minuter till 53 minuter. Hösten 2002 utökades dessutom antalet avgångar till minst två gånger per timme i bägge riktningarna mellan kl och Notera att statistiken visar antal arbetspendlare, vilket är personer med arbetsplatsen i annan kommun än bostadskommunen. Pendling till studier ingår inte. Heby tillhör Uppsala län från och med 1 januari I diagrammen som visar länsstatistik ingår dock Heby i Västmanlands län. Mellan åren 1997 och 2005 har antalet utpendlare från länets kommuner ökat från ungefär till Antalet inpendlare har ökat från till Över länsgränsen (Västmanlands län inklusive Heby) har antalet utpendlare ökat från till och antalet inpendlare har ökat från till De förbättrade pendlingsmöjligheterna har medfört en regionförstoring, vilken förväntas fortsätta. Sedan 1997 har andelen utpendlare av sysselsatt nattbefolkning ökat för samtliga kommuner utom Skinnskatteberg. Arboga har haft den största ökningen med tolv procentenheter. Foto: Kerstin Alvinge

9 Pendling Arbetspendling för Västmanlands tio kommuner Inpendling Antal år 1997 Antal år 2005 Ökning mellan 1997 och 2005 Ökning i procent Skinnskatteberg Surahammar Kungsör Hallstahammar Norberg Västerås Sala Fagersta Köping Arboga Samtliga kommuner Utpendling Antal år 1997 Antal år 2005 Ökning mellan 1997 och 2005 Ökning i procent Skinnskatteberg Surahammar Kungsör Hallstahammar Norberg Västerås Sala Fagersta Köping Arboga Samtliga kommuner Källa; SCB, RAPS-RIS Notera: statistiken visar antal arbetspendlare, vilket är personer med arbetsplatsen i annan kommun än bostadskommunen. Pendling till studier ingår inte. Norberg Andel utpendlare av sysselsatt nattbefolkning * Kungsör Surah Skinnsk Hallstah Arboga Sala * Förvärvsarbetande med bostad i kommunen, oavsett arbetskommun Köping Fagersta Källa: SCB, RAPS-RIS Västerås Procent 7

10 Pendling Arbetspendling för Västmanlands kommuner * Män utpendlare Män inpendlare Kvinnor utpendlare Kvinnor inpendlare * Västm län inklusive Heby Källa:SCB, RAPS-RIS Arbetspendling över länsgränsen * Män utpendlare från länet Män inpendlare till länet Kvinnor utpendlare från länet Kvinnor inpendlare till länet * Västm län inklusive Heby Källa:SCB, RAPS-RIS De förbättrade kommunikationerna har haft en mycket positiv inverkan på länets befolkningsutveckling. Med de förbättrade kommunikationerna behöver inte människor flytta till arbetstillfällena i samma utsträckning som tidigare. Den ökande arbetspendlingen kan dock motverka jämställdheten eftersom män pendlar mer och längre sträckor än kvinnor. I detta sam-

11 Pendling manhang har infrastrukturen för IT stor betydelse. Många långpendlare har möjlighet till distansarbete i hemmet en eller två dagar i veckan och även ett antal timmar vid tågresor. Snabbheten och tillgängligheten i tekniken är då viktig. Under 2005 sattes nya tvåvåningståg in på Mälarbanan och Svealandsbanan med eluttag vid de flesta sittplatserna och möjlighet till internetuppkoppling. Se även IT Infrastruktur sidan Utpendling * till angränsande län Stockholms län Uppsala län Södermanl län Örebro län * Västmanlands län inklusive Heby. Källa: SCB, RAPS-RIS Ökning mellan åren 1997 och 2005 Män: 1 394, 73 % Kvinnor: 614, 76 % Utpendling * till Stockholms län Män Kvinnor * Västmanlands län inklusive Heby. Källa: SCB, RAMS ( ) RAPS-RIS ( ) 9

12 Körkort Körkort Länsstyrelsen beviljar och återkallar körkort, godkänner handledare för privat övningskörning, prövar ansökningar om förlängning om att få köra tung lastbil och buss m.m. För att få köra upp krävs körkortstillstånd och det lämnas av Länsstyrelsen. Här prövar man den sökandes lämplighet, både när det gäller personliga och medicinska förhållanden. Körkortsärenden hör till de vanligaste ärendena på Länsstyrelsen. Varje år beviljar länsstyrelsen ca nya körkortstillstånd i vårt län och närmare får sina körkort återkallade. Kommun Antal gällande körkort Kvinnor % Män % Arboga ,5 53,5 Fagersta ,4 54,6 Hallstahammar ,3 54,7 Kungsör ,5 53,5 Köping ,2 54,8 Norberg ,3 54,7 Sala ,8 52,2 Skinnskatteberg ,5 54,5 Surahammar ,1 55,9 Västerås ,1 53,9 Hela länet Foto: Kim Lill

13 Allmänna val Allmänna val Länsstyrelsen svarar för den slutliga sammanräkningen av röster vid val och nationella folkomröstningar. Länsstyrelsen fördelar mandat mellan partierna och utser ledamöter och ersättare i landstings- och kommunfullmäktige. Så här såg mandatfördelning ut i länets kommuner efter kommunfullmäktigevalet 2006: Parti/Kommun Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Omsorgspartiet i Arboga 3 Sverigedemokraterna 2 1* 1 Socialistiska Partiet 1 Skinnskattebergsdemokraterna Parti/Kommun Norberg Sala Skinnskatteb. Surahammar Västerås Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Omsorgspartiet i Arboga Sverigedemokraterna 1 1* Socialistiska Partiet Skinnskattebergsdemokraterna */ Tom stol - det finns ingen person som tar detta mandat 11

14 Jämställdhet Jämställdhet Jämställdhet bidrar till förnyelse och till en hållbar utveckling i Västmanland. Målet med den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta innebär att kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Länsstyrelsen ansvarar för att den nationella politiken får genomslag i länet. I Länsstyrelsens uppgift ingår att initiera, stödja och bygga upp ny kunskap inom jämställdhetsområdet. Prioriterade områden är jämställdhetsintegrering, mäns våld mot kvinnor, en jämställd skola samt jämställda villkor mellan invandrade kvinnor och män. Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhet skall föras in i såväl beslutsfattandet som i genomförande av verksamhet. Förslag och beslut måste analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att synliggöra konsekvenser för kvinnor respektive män. En central del i Länsstyrelsens arbete är att med stöd av könsuppdelad statistik synliggöra och analysera orättvisa skillnader mellan män och kvinnor i länet. Foto: Imagelibrary 12

15 Integration Integration Sista december 2006 hade Västmanlands län invånare, varav eller nästan 15 procent utrikes födda. Drygt 52 procent av de utrikes födda är kvinnor. Vanligaste ursprungsländer är Finland, Irak, före detta Jugoslavien och Iran. Utrikes född befolkning efter kommun och kön i procent av totalbefolkningen Utrikes födda Därav Norden utom Sverige Övriga världen År 2006 Surahammar 17,6 18,3 17,9 12,5 13,4 12,9 5,0 4,9 5,0 Fagersta 16,3 18,2 17,2 9,8 11,8 10,8 6,5 6,4 6,4 Hallstahammar 16,6 16,6 16,6 8,7 8,7 8,7 7,9 7,9 7,9 Västerås 15,9 16,9 16,4 3,8 4,8 4,3 12,1 12,1 12,1 Köping 14,2 15,2 14,7 6,5 7,6 7,1 7,7 7,6 7,6 Skinnskatteberg 12,7 14,2 13,4 9,6 10,1 9,9 3,0 4,0 3,5 Kungsör 10,0 11,8 10,9 5,9 6,8 6,4 4,1 4,9 4,5 Norberg 8,7 11,5 10,1 5,1 6,8 5,9 3,6 4,7 4,1 Arboga 7,8 9,3 8,5 2,9 3,7 3,3 4,9 5,6 5,3 Sala 7,3 8,4 7,9 2,5 3,1 2,8 4,8 5,3 5,1 Hela länet * 14,2 15,3 14,8 5,1 6,0 5,5 9,2 9,3 9,3 Riket 12,5 13,3 12,9 2,6 3,4 3,0 9,8 9,9 9,9 * Exklusive Heby Källa: SCB, RAPS-RIS Utrikes född befolkning efter kommun och kön Utrikes födda Därav Norden utom Sverige Övriga världen År 2006 Västerås Köping Hallstahammar Fagersta Surahammar Sala Arboga Kungsör Skinnskatteberg Norberg Hela länet * * Exklusive Heby Källa: SCB, RAPS-RIS * Exklusive Heby Befolkningsstatistiken Källa: SCB, RAPS-RIS bekräftar att Västmanlands län kännetecknas av etnisk och kulturell mångfald. Män och kvinnor med utländsk bakgrund tillför länet nya kompetenser och möjligheter. Härigenom är de en viktig resurs för länets utveckling. Vi som är födda i Sverige måste dock öppna upp oss för de nya möjligheterna att bättre ta till vara de nya svenskarna. I detta för länet så viktiga arbete samverkar Länsstyrelsen med länets kommuner, Västmanlands kommunförbund, landstinget samt ansvariga myndigheter. 13

16 Körkort Infrastruktur Infrastruktur IT - bredband Med få undantag har alla hushåll och företag i Västmanlands län möjlighet att ansluta sig till bredbandsnät. I Västerås kommun finns i själva tätorten ett väl utbyggt fiberbaserat stadsnät där ett relativt stort antal tjänsteoperatörer erbjuder olika typer av bredbandsabonnemang. På den omgivande landsbygden kan man koppla upp sig mot Internet antingen via telefonnätet (DSL-teknik) eller trådlöst (WIMAX, 3G etc.). Övriga nio kommuner i länet har samordnat upphandlat ett DSL-baserat nät som ger mycket goda prestanda i de större tätorterna. Även på landsbygden erbjuds bredbandsåtkomst med en för dagens behov helt tillfredsställande överföringskapacitet. På några större orter, exempelvis i Köping, kan man också få Internetåtkomst via kabel TV-nät. I kommunhuvudorterna har utbyggnaden skett helt på marknadsmässiga villkor medan den omfattande utbyggnaden på landsbygden blivit möjlig genom att staten, EU Mål 2 Norra och kommunerna tillsammans finansierat huvuddelen av de sistnämnda investeringarna. Foto: Imagelibrary 14

17 Infrastruktur Vägar Genom länet går fyra nationella stamvägar: E18, E20, riksväg 70 och riksväg 56 (Räta linjen). Drygt 50 procent av trafikarbetet i länet sker på dessa vägar. Avstånden inom länet är korta, liksom till Stockholm och övriga delar av Mälardalen. Järnvägar Länet har goda järnvägsförbindelser och drygt 90 procent av tätortsbefolkningen bor i orter med tågstopp togs de ombyggda Mälar- och Svealandsbanorna genom länet i bruk med utökad trafik och kortare restider. Den regionala trafiken på dessa banor samt på linjen Uppsala Sala Västerås Eskilstuna Norrköping drivs av SJ inom ramen för TiM (Trafik i Mälardalen). Tåg i Bergslagen ägt av trafikhuvudmännen i Bergslagen driver tågtrafik på Bergslagspendeln och på sträckningen Örebro Fagersta Avesta Gävle. Sjöfart Västerås och Köping har stora insjöhamnar med en omfattande godstrafik som via Mälarfarleden förbinder länets industrier med företagens internationella marknader. Hamnarna samarbetar och ägs av det gemensamma bolaget Mälarhamnar AB. Flyg Västerås Flygplats är belägen nära E18, ca 5 km öster om centrum. Flygplatsen erbjuder linjeflyg till Köpenhamn och samt chartertrafik. Västerås Flygplats har idag ca passagerare per år, men står beredd för en framtida expansion och har efter genomförda utbyggnader möjlighet att kunna ta emot ca passagerare per år. Godstrafikcentrum Länet har genom de goda kommunikationerna och länets läge centralt i Mälardalen en omfattande godshantering för både industrins och handelns behov. Västerås är centrum för detaljhandelns varudistribution i Mellansverige. Foto: Kim Lill 15

18 Näringsliv Näringsliv Industrin viktig för länet I Västmanlands län stod en gång den svenska industrins vagga. Industrin byggde på det naturen gav malm, skog och vattenkraft. Utvinningen av järn har varit särskilt betydelsefull för länets utveckling. I dag finns många små och stora högteknologiska företag i Västmanlands län. Flera är världsledande inom sina områden. Några av dem är ABB, Volvo, Seco Tools AB, AerotechTelub AB och Kanthal AB. Inom Industrin finns lång erfarenhet av internationella kontakter och mycket av det som tillverkas går till export. Verksamheter på frammarsch Goda transportmöjligheter med Europavägarna E18 och E20 som går genom länet, större flygplats i Västerås, två av landets största insjöhamnar och en väl utbyggd järnväg skapar goda förutsättningar för att driva och utveckla företag i länet. Det goda transportläget har inneburit en framväxt av stora grossistföretag för mellansverige, bland annat för ICA och Coop. IT och teknikserviceföretag har expanderat kraftigt, framförallt i residensstaden Västerås. I juni 2007 fanns det 205 företag med medarbetare i Västerås Technology Park. Foto: Kerstin Alvinge Foto: Kim Lill Foto: Kim Lill

19 Näringsliv Största arbetsgivare per kommun * i Västmanlands län år 2006 Kommun Antal anställda Huvudsaklig verksamhet Västerås Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Västmanlands Läns Landsting Vård och omsorg m.m. ABB Automation Technologies AB Automationsteknik inom industrier och kraftföretag Bombardier Transportation Sweden Tillverkning av lok/järnvägsvagnar ICA Sverige AB Lager och logistik ABB Power Technologies AB Kraftteknik energi/gas/vattenverk/industri/handel Westinghouse Electric Sweden AB Tillverkning av bränslestavar till kärnkraft Mälardalens Högskola Utbildning och forskning ISS Facility Services AB Serviceföretag Posten AB Brevutdelning och brevterminal färskvaruterminal ABB AB Stödverksamhet till övriga ABB-bolag Attendo Care AB Vård och omsorg COOP Sverige AB Dagligvaruterminal och färskvaruterminal Rikspolisstyrelsen Förvaltnings- och tillsynsmyndighet för Polisen ICA AB Ekonomi-koncern/butiksredov, IT, fastigh, ICA-skolan Skinnskattebergs Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Systemair AB Tillverkning av ventilationsutrustning Setra Trävaror AB Sågverk Surahammars Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Uponor Wirsbo AB Tillverkning av plaströr m.m. Surhammars Bruks AB Tillverkning av elektroplåt. Kungsörs Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Transcom AB Callcenter Finnveden Powertrain AB Bearbetning av motorkomponenter. Hallstahammars kommun Vård, omsorg, skola m.m. Kanthal AB Tillverkning av värmetråd, band m.m. Finnveden Bulten Hallstahammar AB Tillverkning av fästelement till bilindustrin Norbergs Kommun Vård, omsorg, skola m.m. AB Karl Hedin Sågverk Sågverk AB Strängbetong Tillverkning av betongvaror för byggändamål Sala Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Västmanlands Läns Landsting Vård och omsorg m.m. Metso Minerals (Sala) AB Tillverkning av maskiner för mineralberedning m.m. Fagersta Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Seco Tools AB Tillverkning av skärverktyg för industrin Atlas Copco Secoroc AB Tillverkning av bergborrar Köpings Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Volvo Powertrain AB Tillverkning av axlar för tyngre fordon Getrag All Wheel Drive AB Tillverkning av växellådor m.m. Arboga Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Saab AB (Saab Aerotech) Integrerade logistiklösningar till flygoperatörer Försvarsmakten Gemensam verksamhet för det militära försvaret * För Västerås kommun redovisas arbetsgivare med över 400 anställda och för övriga kommuner redovisas de tre största arbetsgivarna. Källa: SCB 17

20 Natur Fridlysta växter och djur Fridlysning av djur och växter innebär att man inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. I många fall får man inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon. Inom naturreservaten kan särskilda föreskrifter rörande blomplockning och insamling av insekter finnas. Information om vad som gäller finns på skyltar vid reservaten. Fridlysta växter i Västmanlands län Orkidéer - samtliga arter, Spetsnate, Backsippa, Finnögontröst, Gaffelglim, Grenigt kungsljus, Hällebräcka, Knippnejlika, Kung Karls spira, Majviva, Mistel, Mosippa, Smörbollar, Strandbräsma, Ävjepilört, Höstlåsbräken, Rutlåsbräken, Stor låsbräken, Hårklomossa, Grön sköldmossa, Käppkrokmossa, Getlav, Bombmurkla, Saffransticka. Fridlysta djur i Västmanlands län Hasselsnok, Huggorm, Snok, Skogsödla, Kopparödla, Mindre vattensalamander, Större vattensalamander, Vanlig groda, Vanlig padda, Åkergroda, Mal, Flodpärlmussla, Apollofjäril, Bred gulbrämad dykare, Brun gräsfjäril, Cinnoberbagge, Läderbagge, Väddnätfjäril. Samtliga däggdjurs- och fågelarter, med undantag för djur som får jagas enligt jaktförordningen, är skyddade. Naturreservat Sammanlagt finns 74 naturreservat i Västmanlands län. Men det bildas hela tiden nya. Några av de mest kända är: Asköviken, Tidö, Ek-hägg och lindholmen, Engsö, Fermansbo urskog, Gnien, Hedströmmen, Hästholmarna, Jönsbacken, Kalkungsberget, Lappland, Näs, Passboberget, Reutersbergs hästhage, Ridö- Sunbyholmsarkipelagen, Stengärdet, Strömsholm, Svartberget, Sörkvarnforsen, Tångan. 18

21 Natur Vattenyta km 2 Vattendrag km Skogsmark km 2 19

22 Natur Natura 2000 Medlemsländerna i EU bygger för närvarande upp ett nätverk av värdefulla naturområden. Nätverket kallas Natura 2000 och har tillkommit med stöd av EU:s habitat- och fågeldirektiv. Natura 2000 innehåller många tusen värdefulla naturområden inom EU. Sverige måste, liksom övriga medlemsländer, se till att nödvändiga bevarandeåtgärder vidtas så att de naturtyper och arter som finns i områdena upprätthålls i gynnsam bevarandestatus. Det innebär, lite förenklat, att ängen ska förbli äng och att naturskogen ska fortsätta att vara naturskog och att arterna ska fortleva i livskraftiga bestånd. I Västmanlands län finns 77 Natura 2000-områden. De ligger spridda över större delen av länet. Många av dem är också naturreservat. De mest kända är Ängsö, Strömsholm, Ridön och Asköviken. Foto: Niclas Bergius

23 Natur Rovdjur I Västmanlands län finns regelbundet eller tillfälligt fyra av våra fem stora rovdjur. Under spårningar vintern 2006/2007 hittades spår efter familjegrupper (hona med unge) av lodjur. Tillsammans med de ensamma loar som också finns räknar man med att det förekommer ca individer fördelade över hela länet. Ett vargpar har etablerat ett revir (Uttersbergsreviret) i västra länsdelen. Vid spårningen vintern 2006/2007 fann man spår efter 4 vargar. En stationär varg finns i ett område i Skinnskatteberg - Malingsbo - Kloten trakten. Dessutom kommer rapporter från allmänheten att man sett ensamma vargar på olika platser i länet. Rapporter om man Foto: Kim Lill sett björn i länet kommer några gånger per år. De flesta har varit synliga i länets norra delar men björn har setts så långt söderut som i närheten av Himmeta. Det finns inga säkra bevis på att de skulle vara stationära utan är sannolikt genomströvande hannar. Kungsörn observeras sporadiskt i länet men det finns ingen konstaterad häckning. Järven är den av de fem stora rovdjuren som inte setts här i länet. 21

24 Miljö Miljö För vissa större industrier och andra verksamheter t ex. avloppsreningsverk krävs tillstånd enligt miljöbalken. De flesta anläggningarna får tillstånd från Länsstyrelsen (så kallade B-verksamheter) men de största får tillstånd från Miljödomstolen (så kallade A-verksamheter). I länet finns 219 B-verksamheter (inklusive täkter) och 13 A-verksamheter. I tillståndet regleras bland annat utsläpp och buller från verksamheten. För de flesta industrierna har kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd tillsynen och för några har Länsstyrelsen tillsynen. Karta över tillståndspliktiga företag i Västmanlands län 22

25 Miljö Förorenade områden Även om en verksamhet bedrivs efter gällande regler kan det ibland inträffa att marken runt industrin blir förorenad. Länsstyrelsen har kartlagt hur det ser ut i länet. I länet finns misstänkt förorenade objekt. Naturvårdsverket har en metod för att riskklassa misstänkta objekt i fyra klasser. Klass 1 är allvarligast och betyder att ytterligare undersökningar/åtgärder krävs. Av de misstänkta objekten i länet är 419 riskklassade: Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 44 objekt 132 objekt 203 objekt 40 objekt Karta över eventuella förorenade områden i Västmanlands län 23

26 Vatten Sjöar I Västmanlands län finns omkring 850 sjöar. Mälaren och Hjälmaren är de två största. Det är dock bara en tredjedel av deras totala yta som befinner sig inom länsgränsen. Utöver alla sjöar finns det cirka km vattendrag. Yta Mälaren km2 (varav en tredjedel inom länet) Hjälmaren 483 km2 (varav en tredjedel inom länet) Åmänningen 22,75 km2 Skedvisjön 8,25 km2 Långsvan 7, 53 km2 Hörendesjön 6,32 km2 Max djup Haraldsjön 53 m Stora Dyllingen 41,5 m Örtjärnen 30,8 m Hörendesjön 30,1 m Lien 29 m Fiske Inom Västmanlands län finns 26 licensierade yrkesfiskare som fiskar i Mälaren, Hjälmaren och i Åmänningen. Det förekommer även olicensierat yrkesfiske på enskilt vatten De viktigaste kommersiella arterna inom yrkesfisket är gös, ål, signalkräfta, siklöja (de år den går till) gädda och abborre. Signalkräftan är särskilt betydelsefull i Hjälmaren och Åmänningen. De vanligaste sportfiskarna är gädda, gös, abborre och regnbåge. Totalt finns ungefär 35 olika fiskarter i länets vatten. Gösen har utsetts till Västmanlands landskapsfisk och den förekommer allmänt inom länets större sjöar. Foto: Sven-Erik Åkerman

27 Vatten Vattenmyndigheten För att främja en hållbar vattenanvändning, skydda och förbättra tillståndet för landets vattenmiljöer och mildra effekterna av översvämningar m m, har riksdagen under våren 2004 beslutat om nya regler och ny organisation för att samordna och driva på vattenmiljöarbetet. Sverige har indelats i fem vattendistrikt, i huvudsak baserat på vilket havsområde avrinningen sker till, varav Mälarregionen är en. I varje distrikt har en länsstyrelse utsetts till Vattenmyndighet med rätt att besluta om vattenkvalitetskrav och åtgärdsprogram. Vattenmyndighetens uppgifter baseras på ett EG-direktiv, det s k Ramdirektivet för vatten. Länsstyrelsen i Västmanlands län är utsedd till vattenmyndighet i Norra Östersjöns vattendistrikt. Vattendistriktet omfattar alla landområden med avrinning till Östersjön från Dalälven till Oxelösund och med kustvattnet ut till en nautisk mil utanför baslinjen. Det omfattar hela eller delar av Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Östergötlands och Dalarnas län. Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län har huvudansvar för beskrivningar och förslag till mål och åtgärder för en bra vattenmiljö inom de olika avrinningsområden. Vattenmyndigheten skall samordna arbetet och besluta om mål och åtgärder. Information till och samverkan kring mål och åtgärder skall ske med kommuner, företag, organisationer och enskilda intressenter. I Sverige och Mälarregionen har vi lång erfarenhet av att arbeta med vattenfrågor, såväl beskrivningar som åtgärder, övervakning och uppföljning. Med ny lagstiftning och delvis ny organisation ges emellertid en ny struktur och mera kraft åt vattenmiljöarbetet. 25

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

2009:10. Befolkning i Västmanlands län Prognoser för länets kommuner Författare: Christer Carmegren. Samhällsutvecklingsenheten

2009:10. Befolkning i Västmanlands län Prognoser för länets kommuner Författare: Christer Carmegren. Samhällsutvecklingsenheten Samhällsutvecklingsenheten Västerås Hallstahammar- Surahammar Sala KAK Prognos 2008-2015 FNS Västmanlands län -1% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% Befolkning i Västmanlands län 2015 Prognoser för länets kommuner 2009-2030

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2015

Arbetspendling till och från Västerås år 2015 Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Befolkning i Västmanlands län 2010

Befolkning i Västmanlands län 2010 Näringslivsenheten 2003:6 Befolkning i Västmanlands län 2010 Med prognoser för varje kommun 2003-2015 Christer Carmegren 021-19 52 43 2003-03-18 christer.carmegren@u.lst.se Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:2 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Arbetspendling. Tabell 4:4 Lokala arbetsmarknadsregioner

Arbetspendling. Tabell 4:4 Lokala arbetsmarknadsregioner LA-REGION 2000 2000 ARBETSTILLFÄLLEN BEFOLKNING VÄSTERÅS 77 267 173 280 FAGERSTA 9 815 23 175 KÖPING 19 740 46 781 UPPSALA 115 672 281 449 STOCKHOLM 982 300 1890 253 ESKILSTUNA 36 579 87 868 ÖREBRO 96

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Karlskrona i siffror

Karlskrona i siffror Karlskrona i siffror Statistik och fakta om Karlskrona kommun Hur ser näringslivet ut i Karlskrona och hur används skattepengarna? Och hur många karlskroniter finns det egentligen? Det och lite till finns

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Karlskrona Karlskr i siffror

Karlskrona Karlskr i siffror Karlskrona i siffror Statistik och fakta om Karlskrona kommun Hur ser näringslivet ut i Karlskrona och hur används skattepengarna? Hur många karlskronabor finns det? Det och lite till finns att läsa här.

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år A R B E T S L Ö S A PROGRAM: AKT.STÖD 1 ARBETSLÖSA KÖPING 884 5,7 195 794 5,1 392 1 678 10,8 587 689 4,4 402 2,6 1 091 7,0

Läs mer

FAKTA 2015 LJUSDALS KOMMUN

FAKTA 2015 LJUSDALS KOMMUN FAKTA 2015 LJUSDALS KOMMUN Mot Östersund Mot Ånge RAMSJÖ HENNAN 296 Mot Sveg KÅRBÖLE 84 84 LETSBO Ljusdals kommun bildades den 1 januari 1971 genom sammanslagning av Ljusdal, Färila, Järvsö, Los och Ramsjö

Läs mer

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder 4. Näringsliv MÅL det här vill kommunen uppnå Industri, handel och serviceföretag: Välbelägna och attraktiva områden för företag ska kunna erbjudas. Det ska finnas goda förutsättningar för både nyetableringar

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Västmanlands län Månad

Västmanlands län Månad Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Befolkning och arbetsmarknad i Västmanlands län 2010

Befolkning och arbetsmarknad i Västmanlands län 2010 RAPPORT 2004 : 30 Befolkning och arbetsmarknad i Västmanlands län 2010 Prognoser för varje kommun 2004-2020 Foto: Jan Gustafsson Författare: Christer Carmegren, Thomas Holm NÄRINGSLIVSENHETEN Förord Länsstyrelsen

Läs mer

En reviderad översiktsplan för Arboga kommun har upprättats och skickas nu ut för samråd under tiden 9 maj till och med den 9 juli 2017.

En reviderad översiktsplan för Arboga kommun har upprättats och skickas nu ut för samråd under tiden 9 maj till och med den 9 juli 2017. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Samhällsplaneringsstrateg, Helena Bosved 0589-870 05 helena.bosved@arboga.se Datum Beteckning 2017-05-02 Dnr KS366/2015 Samrådsremiss En

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av december månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm 14 januari 2014 Marcus Löwing Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Västmanlands län december 2013 12 993 (10,4 %) 6 187 kvinnor (10,5 %) 6 806 män (10,3

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Norrköping i siffror 2014

Norrköping i siffror 2014 Norrköping i siffror 2014 Innehållsförteckning sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11 Arbetspendling 12

Läs mer

FAKTA 2016 LJUSDALS KOMMUN

FAKTA 2016 LJUSDALS KOMMUN FAKTA 2016 LJUSDALS KOMMUN Mot Östersund Mot Ånge RAMSJÖ HENNAN 296 Mot Sveg KÅRBÖLE 84 84 LETSBO Ljusdals kommun bildades den 1 januari 1971 genom sammanslagning av Ljusdal, Färila, Järvsö, Los och Ramsjö

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Generella strategier: Innebär att:

Generella strategier: Innebär att: Strategierna och dess innebörd är en hjälp för att nå programmets mål. Det är var och en ansvar som arbetar direkt eller indirekt mot målen i programmet att följa strategierna. Generella strategier: 1.

Läs mer

Viktiga miljöer för kommunens utveckling

Viktiga miljöer för kommunens utveckling Viktiga miljöer för kommunens utveckling I Hudiksvalls kommun finns natur- och kulturmiljöer som har ett mycket högt värde, inte bara ur kommunens synvinkel, utan även i ett riks- och internationellt perspektiv.

Läs mer

Kävlinge. Fjelie. Flädie. Bjärred. Lund. Staffanstorp. Lomma " " Ö ¾r e s u n d Burlöv KOMMUNFAKTA

Kävlinge. Fjelie. Flädie. Bjärred. Lund. Staffanstorp. Lomma   Ö ¾r e s u n d Burlöv KOMMUNFAKTA Kävlinge Bjärred " Flädie " " Fjelie Lund Lomma " Staffanstorp Ö ¾r e s u n d Burlöv 11 KOMMUNFAKTA 1 ALLMÄN BESKRIVNING Lomma kommun är belägen vid Öresundskusten i sydvästra Skåne strax norr om Malmö.

Läs mer

Västmanlands län Månad

Västmanlands län Månad Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 8 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

Kommunens fem ledord. Växande Hållbarhet Närhet Upplevelser Möjligheter

Kommunens fem ledord. Växande Hållbarhet Närhet Upplevelser Möjligheter Kommunens fem ledord Växande Hållbarhet Närhet Upplevelser Möjligheter Vi växer för en hållbar framtid Hållbarhet handlar om både ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner. Vi kan växa befolkningsmässigt,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Kristin Quistgaard

Kristin Quistgaard Kristin Quistgaard 010-722 8636 Vision En mötesfri väg år 2020 Transportpolitiskt mål Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län

Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län Bilaga 1: Prioriterade stråk Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län Remissversion mars Stråkbeskrivning I denna del redovisas de 13 prioriterade stråk som finns för kollektiva resor

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 472 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Norrköping i siffror 2016

Norrköping i siffror 2016 Norrköping i siffror 2016 Innehållsförteckning sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11 Arbetspendling 12

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av augusti månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av augusti månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm 11 september 2013 Marcus Löwing Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Västmanlands län september 2013 12 940 (10,3 %) 6 289 kvinnor (10,6 %) 6 651 män

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm: 89 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Norrköping i siffror 2009

Norrköping i siffror 2009 Norrköping i siffror 2009 Så här hittar du Kommunkarta och inledning... 3-4 Folkmängd och befolkningsfakta... 5-8 Förvärvsarbete, pendling och arbetstillfällen... 9-13 Arbetslöshet, större arbetsgivare

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Pendlingsmönster in, ut och inom länet

Pendlingsmönster in, ut och inom länet 2013:2 Pendlingsmönster in, ut och inom länet Det har sedan länge varit känt att regionens arbetsmarknadsområde är betydligt större än själva länet. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 26 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Knivsta i siffror 1 2

Knivsta i siffror 1 2 51 3 2011 Knivsta i siffror 4 86 Knivsta i siffror 2011 Statistiksamling med uppgifter om Knivsta kommun KNIVSTA I SIFFROR PRODUKTION: Kommunkontoret, Knivsta kommun KÄLLOR: Statistiska Centralbyrån, Försäkringskassan,

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kollektivtrafiken i Örebro län

Kollektivtrafiken i Örebro län Kollektivtrafiken i Örebro län är ett centralt verktyg i arbetet med att skapa goda möjligheter till vardagasresande, funktionell regionförstoring och omställning till ett hållbart transportsystem. Region

Läs mer

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014 2015 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0, Landareal: 17 735 kvkm Invånare per kvkm: 0,3 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 27 - 90 -

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 27 - 90 - Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 27 Folkmängd 31 december 2003 Ålder Män - 90 - Kvinnor - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8

Läs mer

Mångfaldsdriven tillväxt Indikatorer RUP. Juni 2016

Mångfaldsdriven tillväxt Indikatorer RUP. Juni 2016 Mångfaldsdriven tillväxt Indikatorer RUP Juni 216 Insatsområden och mål God livsmiljö Västmanlands invånare har en god livsmiljö Rätt kompetens Västmanlands arbetsliv har tillgång till rätt kompetens Dynamiskt

Läs mer

Landareal: 5 560 kvkm Invånare per kvkm: 2,3 - 90 -

Landareal: 5 560 kvkm Invånare per kvkm: 2,3 - 90 - Landareal: 5 560 kvkm Invånare per kvkm: 2,3 Folkmängd 31 december 2003 Ålder Män - 90 - Kvinnor - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6

Läs mer

Appendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting

Appendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting Appendix 1 Valresultatet i kommuner och landsting Valresultatet i kommunerna Moderaterna Moderaterna går kraftigt bakåt i kommunsverige. Partiet ökar sina mandat i 18 kommuner men tappar mandat i 230.

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 1 127 kvkm Invånare per kvkm: 13 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västmanlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer