Innehåll. Omslagsbild: Kerstin Alvinge

Transkript

1 Fakta om Västmanlands län 2007

2 Innehåll 1 Inledning 2 Allmänt 4 Utbildning 6 Pendling 10 Körkort 11 Allmänna val 12 Jämställdhet 13 Integration 14 IT- Infrastruktur 15 Infrastruktur 16 Näringsliv 18 Natur 22 Miljö 24 Vatten 26 Jordbruk 28 Kulturmiljö Omslagsbild: Kerstin Alvinge

3 Inledning Vill du veta mer om Västmanlands län? Hela länet är vårt arbetsfält. Vår målsättning är att Västmanland ska vara en givande och intressant plats för dig att bo i, arbeta och utbilda dig i, att besöka och samarbeta med. För att bevara och utveckla länets värden skyddar vi värdefull natur och kultur förmedlar vi bidrag och stöd ser vi till att lagstiftningen inom våra områden efterföljs deltar vi i samhällsplaneringen samlar vi kunskap om och analyserar faktorer som är viktiga för länet, exempelvis luft, mark, vatten, kulturminnen och befolkning. Ett av våra uppdrag är att ta fram planeringsunderlag och information som beskriver länet. Du kan ta del av ett axplock av detta i denna broschyr. Mer information hittar du på vår hemsida eller genom att ta kontakt med oss. Länsstyrelsen i Västmanlands län En av våra viktigaste uppgifter är att i samarbete med andra aktörer, skapa en helhet av alla dessa delar. En helhet som du värdesätter och som är hållbar under en lång tid framöver. Foto: Kerstin Alvinge 1

4 Allmänt Norberg Fagersta Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Köping Hallstahammar Arboga Kungsör Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188 Avståndsfakta Umeå 612 km Sundsvall 353 km Gävle 144 km Eskilstuna 50 km Örebro 98 km Göteborg 380 km Västerås Linköping 187 km Jönköping 311 km Malmö 602 km Stockholm 106 km Arlanda 107 km Uppsala 78 km 2 Källa: Vägverket

5 Allmänt Värt att veta om Västmanlands län Västmanlands län har ett centralt läge i Sverige och är till ytan ett litet län. Avståndet Västerås Stockholm är drygt 10 mil. Länets areal är km2 varav km2 land. Västerås kommun har flest invånare, medan Sala kommun har störst areal. Högsta berg: Timmeråsarna i Skinnskattebergs kommun, 331 m ö h. Största sjö: Mälaren Nationalpark: Färnebofjärden Landskapsblomma: Mistel Landskapsdjur: Rådjur Landskapsfisk: Gös Landskapssvamp: Trattkantarell Landskapsfågel: Tofsmes Landskapssten: Kvartsbandad blodstensmalm Landskapsinsekt: Boknätfjäril Foto: Jan Gustafsson Landskapsäpple: Fagerö Landskapsgrundämne: Kväve (läs mer på I Västmanlands län finns tio kommuner. Befolkning per sista december 2006 redovisas i nedanstående tabell: Kommun Totalt Kvinnor Män Landareal km 2 Invånare/km 2 Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Hela länet Riket

6 Utbildning Utbildningsnivå hos befolkningen år 2006 Eftergymn minst 3 år Eftergymn under 3 år * Gymnasium 3 år 20,0 23,9 14,8 15,3 18,1 17,6 Västmanl län Riket Kvinnor Eftergymn minst 3 år Eftergymn under 3 år * Gymnasium 3 år 14,6 18,7 13,5 13,6 20,5 19,0 Västmanl län Riket Män Mindre än gymn 3 år 47,1 43,2 Mindre än gymn 3 år 51,3 48, % % Källa: SCB * Minst 20 högskolepoäng Utbildningsnivå hos befolkningen år 2006 % Kvinnor Mindre än gymn 3 år Gymnasium 3 år Eftergymn under 3 år * Eftergymn minst 3 år År % Män Mindre än gymn 3 år Gymnasium 3 år Eftergymn under 3 år * Eftergymn minst 3 år År Källa: SCB * Minst 20 högskolepoäng Samtliga diagram visar Västmanlands län exkl. Heby Foto: Kim Lill

7 Utbildning Andelen befolkning år med minst 3-årig eftergymnasial utbildning är lägre i Västmanlands län än i riket. För både kvinnor och män är andelen 4,3 procentenheter lägre än i riket. I Västerås är dock andelen högre än i riket och mycket högre än i övriga länet, både vad gäller kvinnor och män. Kvinnorna har en högre utbildningsnivå än männen, både i länet och i riket. I länet är andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning 33,4 procent och för män är andelen 27,1 procent. Motsvarande andelar i riket är 38,3 respektive 31,7 procent. Andelen med den lägsta utbildningsnivån minskar varje år. Mellan åren 1990 och 2005 minskade andelen i länet med över 23 procentenheter för kvinnor och med nästan 12 procentenheter för män. Utbildningsnivå bef år %, Västmanlands län Kvinnor År Mindre än gymn 3 år Gymnasium 3 år Eftergymn under 3 år * Eftergymn minst 3 år ,6 7,3 11,8 8, ,5 7,9 12,2 8, ,5 8,3 12,6 8, ,5 8,8 13,1 8, ,0 9,3 13,7 9, ,3 9,6 14,0 9, ,4 9,9 14,4 9, ,3 10,1 14,8 9, ,3 10,3 15,2 10, ,0 10,7 15,6 10, ,2 13,9 14,5 13, ,3 14,8 14,6 14, ,2 15,8 14,8 15, ,3 16,4 15,2 16, ,6 17,0 15,1 17, ,1 17,5 14,8 18, ,2 17,6 15,3 23,9 Män År Mindre än gymn 3 år Gymnasium 3 år Eftergymn under 3 år * Eftergymn minst 3 år ,8 15,4 10,2 9, ,6 15,3 10,5 9, ,4 15,3 10,9 9, ,1 15,2 11,2 9, ,5 15,3 11,6 9, ,0 15,3 12,0 9, ,7 15,1 12,3 9, ,1 15,4 12,6 9, ,4 15,7 13,0 10, ,5 16,2 13,2 10, ,3 17,6 12,7 11, ,1 18,2 12,8 11, ,0 18,8 12,9 12, ,0 19,2 13,1 12, ,1 19,4 13,2 13, ,1 19,7 13,2 13, ,7 19,0 13,6 18,7 * Minst 20 högskolepoäng Källa: SCB, Statistikdatabasen 5

8 Pendling Pendling För kommunerna i Västmanlands län har kommunikationerna förbättrats rejält sedan mitten av 1990-talet, framförallt vad gäller järnväg. Även bilvägarna har förbättrats mycket, bland annat har ny motorväg byggts mellan Köping och Örebro. Norr om Mälaren har järnvägskommunikationerna mellan Stockholm och Örebro förbättrats (Mälarbanan). Söder om Mälaren har järnvägskommunikationerna mellan Stockholm och Arboga förbättrats (Svealandsbanan). Banverket har rustat upp järnvägen mellan Fagersta och Västerås (Bergslagspendeln) och ny vagnspark har satts in. Även mellan Västerås, Sala, Heby och Uppsala har kommunikationerna förbättrats. Ett bra exempel på förbättrade kommunikationer är järnvägsförbindelsen mellan Västerås och Stockholm. Mellan åren 1996 och 2003 minskade restiden från 80 minuter till 53 minuter. Hösten 2002 utökades dessutom antalet avgångar till minst två gånger per timme i bägge riktningarna mellan kl och Notera att statistiken visar antal arbetspendlare, vilket är personer med arbetsplatsen i annan kommun än bostadskommunen. Pendling till studier ingår inte. Heby tillhör Uppsala län från och med 1 januari I diagrammen som visar länsstatistik ingår dock Heby i Västmanlands län. Mellan åren 1997 och 2005 har antalet utpendlare från länets kommuner ökat från ungefär till Antalet inpendlare har ökat från till Över länsgränsen (Västmanlands län inklusive Heby) har antalet utpendlare ökat från till och antalet inpendlare har ökat från till De förbättrade pendlingsmöjligheterna har medfört en regionförstoring, vilken förväntas fortsätta. Sedan 1997 har andelen utpendlare av sysselsatt nattbefolkning ökat för samtliga kommuner utom Skinnskatteberg. Arboga har haft den största ökningen med tolv procentenheter. Foto: Kerstin Alvinge

9 Pendling Arbetspendling för Västmanlands tio kommuner Inpendling Antal år 1997 Antal år 2005 Ökning mellan 1997 och 2005 Ökning i procent Skinnskatteberg Surahammar Kungsör Hallstahammar Norberg Västerås Sala Fagersta Köping Arboga Samtliga kommuner Utpendling Antal år 1997 Antal år 2005 Ökning mellan 1997 och 2005 Ökning i procent Skinnskatteberg Surahammar Kungsör Hallstahammar Norberg Västerås Sala Fagersta Köping Arboga Samtliga kommuner Källa; SCB, RAPS-RIS Notera: statistiken visar antal arbetspendlare, vilket är personer med arbetsplatsen i annan kommun än bostadskommunen. Pendling till studier ingår inte. Norberg Andel utpendlare av sysselsatt nattbefolkning * Kungsör Surah Skinnsk Hallstah Arboga Sala * Förvärvsarbetande med bostad i kommunen, oavsett arbetskommun Köping Fagersta Källa: SCB, RAPS-RIS Västerås Procent 7

10 Pendling Arbetspendling för Västmanlands kommuner * Män utpendlare Män inpendlare Kvinnor utpendlare Kvinnor inpendlare * Västm län inklusive Heby Källa:SCB, RAPS-RIS Arbetspendling över länsgränsen * Män utpendlare från länet Män inpendlare till länet Kvinnor utpendlare från länet Kvinnor inpendlare till länet * Västm län inklusive Heby Källa:SCB, RAPS-RIS De förbättrade kommunikationerna har haft en mycket positiv inverkan på länets befolkningsutveckling. Med de förbättrade kommunikationerna behöver inte människor flytta till arbetstillfällena i samma utsträckning som tidigare. Den ökande arbetspendlingen kan dock motverka jämställdheten eftersom män pendlar mer och längre sträckor än kvinnor. I detta sam-

11 Pendling manhang har infrastrukturen för IT stor betydelse. Många långpendlare har möjlighet till distansarbete i hemmet en eller två dagar i veckan och även ett antal timmar vid tågresor. Snabbheten och tillgängligheten i tekniken är då viktig. Under 2005 sattes nya tvåvåningståg in på Mälarbanan och Svealandsbanan med eluttag vid de flesta sittplatserna och möjlighet till internetuppkoppling. Se även IT Infrastruktur sidan Utpendling * till angränsande län Stockholms län Uppsala län Södermanl län Örebro län * Västmanlands län inklusive Heby. Källa: SCB, RAPS-RIS Ökning mellan åren 1997 och 2005 Män: 1 394, 73 % Kvinnor: 614, 76 % Utpendling * till Stockholms län Män Kvinnor * Västmanlands län inklusive Heby. Källa: SCB, RAMS ( ) RAPS-RIS ( ) 9

12 Körkort Körkort Länsstyrelsen beviljar och återkallar körkort, godkänner handledare för privat övningskörning, prövar ansökningar om förlängning om att få köra tung lastbil och buss m.m. För att få köra upp krävs körkortstillstånd och det lämnas av Länsstyrelsen. Här prövar man den sökandes lämplighet, både när det gäller personliga och medicinska förhållanden. Körkortsärenden hör till de vanligaste ärendena på Länsstyrelsen. Varje år beviljar länsstyrelsen ca nya körkortstillstånd i vårt län och närmare får sina körkort återkallade. Kommun Antal gällande körkort Kvinnor % Män % Arboga ,5 53,5 Fagersta ,4 54,6 Hallstahammar ,3 54,7 Kungsör ,5 53,5 Köping ,2 54,8 Norberg ,3 54,7 Sala ,8 52,2 Skinnskatteberg ,5 54,5 Surahammar ,1 55,9 Västerås ,1 53,9 Hela länet Foto: Kim Lill

13 Allmänna val Allmänna val Länsstyrelsen svarar för den slutliga sammanräkningen av röster vid val och nationella folkomröstningar. Länsstyrelsen fördelar mandat mellan partierna och utser ledamöter och ersättare i landstings- och kommunfullmäktige. Så här såg mandatfördelning ut i länets kommuner efter kommunfullmäktigevalet 2006: Parti/Kommun Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Omsorgspartiet i Arboga 3 Sverigedemokraterna 2 1* 1 Socialistiska Partiet 1 Skinnskattebergsdemokraterna Parti/Kommun Norberg Sala Skinnskatteb. Surahammar Västerås Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Omsorgspartiet i Arboga Sverigedemokraterna 1 1* Socialistiska Partiet Skinnskattebergsdemokraterna */ Tom stol - det finns ingen person som tar detta mandat 11

14 Jämställdhet Jämställdhet Jämställdhet bidrar till förnyelse och till en hållbar utveckling i Västmanland. Målet med den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta innebär att kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Länsstyrelsen ansvarar för att den nationella politiken får genomslag i länet. I Länsstyrelsens uppgift ingår att initiera, stödja och bygga upp ny kunskap inom jämställdhetsområdet. Prioriterade områden är jämställdhetsintegrering, mäns våld mot kvinnor, en jämställd skola samt jämställda villkor mellan invandrade kvinnor och män. Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhet skall föras in i såväl beslutsfattandet som i genomförande av verksamhet. Förslag och beslut måste analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att synliggöra konsekvenser för kvinnor respektive män. En central del i Länsstyrelsens arbete är att med stöd av könsuppdelad statistik synliggöra och analysera orättvisa skillnader mellan män och kvinnor i länet. Foto: Imagelibrary 12

15 Integration Integration Sista december 2006 hade Västmanlands län invånare, varav eller nästan 15 procent utrikes födda. Drygt 52 procent av de utrikes födda är kvinnor. Vanligaste ursprungsländer är Finland, Irak, före detta Jugoslavien och Iran. Utrikes född befolkning efter kommun och kön i procent av totalbefolkningen Utrikes födda Därav Norden utom Sverige Övriga världen År 2006 Surahammar 17,6 18,3 17,9 12,5 13,4 12,9 5,0 4,9 5,0 Fagersta 16,3 18,2 17,2 9,8 11,8 10,8 6,5 6,4 6,4 Hallstahammar 16,6 16,6 16,6 8,7 8,7 8,7 7,9 7,9 7,9 Västerås 15,9 16,9 16,4 3,8 4,8 4,3 12,1 12,1 12,1 Köping 14,2 15,2 14,7 6,5 7,6 7,1 7,7 7,6 7,6 Skinnskatteberg 12,7 14,2 13,4 9,6 10,1 9,9 3,0 4,0 3,5 Kungsör 10,0 11,8 10,9 5,9 6,8 6,4 4,1 4,9 4,5 Norberg 8,7 11,5 10,1 5,1 6,8 5,9 3,6 4,7 4,1 Arboga 7,8 9,3 8,5 2,9 3,7 3,3 4,9 5,6 5,3 Sala 7,3 8,4 7,9 2,5 3,1 2,8 4,8 5,3 5,1 Hela länet * 14,2 15,3 14,8 5,1 6,0 5,5 9,2 9,3 9,3 Riket 12,5 13,3 12,9 2,6 3,4 3,0 9,8 9,9 9,9 * Exklusive Heby Källa: SCB, RAPS-RIS Utrikes född befolkning efter kommun och kön Utrikes födda Därav Norden utom Sverige Övriga världen År 2006 Västerås Köping Hallstahammar Fagersta Surahammar Sala Arboga Kungsör Skinnskatteberg Norberg Hela länet * * Exklusive Heby Källa: SCB, RAPS-RIS * Exklusive Heby Befolkningsstatistiken Källa: SCB, RAPS-RIS bekräftar att Västmanlands län kännetecknas av etnisk och kulturell mångfald. Män och kvinnor med utländsk bakgrund tillför länet nya kompetenser och möjligheter. Härigenom är de en viktig resurs för länets utveckling. Vi som är födda i Sverige måste dock öppna upp oss för de nya möjligheterna att bättre ta till vara de nya svenskarna. I detta för länet så viktiga arbete samverkar Länsstyrelsen med länets kommuner, Västmanlands kommunförbund, landstinget samt ansvariga myndigheter. 13

16 Körkort Infrastruktur Infrastruktur IT - bredband Med få undantag har alla hushåll och företag i Västmanlands län möjlighet att ansluta sig till bredbandsnät. I Västerås kommun finns i själva tätorten ett väl utbyggt fiberbaserat stadsnät där ett relativt stort antal tjänsteoperatörer erbjuder olika typer av bredbandsabonnemang. På den omgivande landsbygden kan man koppla upp sig mot Internet antingen via telefonnätet (DSL-teknik) eller trådlöst (WIMAX, 3G etc.). Övriga nio kommuner i länet har samordnat upphandlat ett DSL-baserat nät som ger mycket goda prestanda i de större tätorterna. Även på landsbygden erbjuds bredbandsåtkomst med en för dagens behov helt tillfredsställande överföringskapacitet. På några större orter, exempelvis i Köping, kan man också få Internetåtkomst via kabel TV-nät. I kommunhuvudorterna har utbyggnaden skett helt på marknadsmässiga villkor medan den omfattande utbyggnaden på landsbygden blivit möjlig genom att staten, EU Mål 2 Norra och kommunerna tillsammans finansierat huvuddelen av de sistnämnda investeringarna. Foto: Imagelibrary 14

17 Infrastruktur Vägar Genom länet går fyra nationella stamvägar: E18, E20, riksväg 70 och riksväg 56 (Räta linjen). Drygt 50 procent av trafikarbetet i länet sker på dessa vägar. Avstånden inom länet är korta, liksom till Stockholm och övriga delar av Mälardalen. Järnvägar Länet har goda järnvägsförbindelser och drygt 90 procent av tätortsbefolkningen bor i orter med tågstopp togs de ombyggda Mälar- och Svealandsbanorna genom länet i bruk med utökad trafik och kortare restider. Den regionala trafiken på dessa banor samt på linjen Uppsala Sala Västerås Eskilstuna Norrköping drivs av SJ inom ramen för TiM (Trafik i Mälardalen). Tåg i Bergslagen ägt av trafikhuvudmännen i Bergslagen driver tågtrafik på Bergslagspendeln och på sträckningen Örebro Fagersta Avesta Gävle. Sjöfart Västerås och Köping har stora insjöhamnar med en omfattande godstrafik som via Mälarfarleden förbinder länets industrier med företagens internationella marknader. Hamnarna samarbetar och ägs av det gemensamma bolaget Mälarhamnar AB. Flyg Västerås Flygplats är belägen nära E18, ca 5 km öster om centrum. Flygplatsen erbjuder linjeflyg till Köpenhamn och samt chartertrafik. Västerås Flygplats har idag ca passagerare per år, men står beredd för en framtida expansion och har efter genomförda utbyggnader möjlighet att kunna ta emot ca passagerare per år. Godstrafikcentrum Länet har genom de goda kommunikationerna och länets läge centralt i Mälardalen en omfattande godshantering för både industrins och handelns behov. Västerås är centrum för detaljhandelns varudistribution i Mellansverige. Foto: Kim Lill 15

18 Näringsliv Näringsliv Industrin viktig för länet I Västmanlands län stod en gång den svenska industrins vagga. Industrin byggde på det naturen gav malm, skog och vattenkraft. Utvinningen av järn har varit särskilt betydelsefull för länets utveckling. I dag finns många små och stora högteknologiska företag i Västmanlands län. Flera är världsledande inom sina områden. Några av dem är ABB, Volvo, Seco Tools AB, AerotechTelub AB och Kanthal AB. Inom Industrin finns lång erfarenhet av internationella kontakter och mycket av det som tillverkas går till export. Verksamheter på frammarsch Goda transportmöjligheter med Europavägarna E18 och E20 som går genom länet, större flygplats i Västerås, två av landets största insjöhamnar och en väl utbyggd järnväg skapar goda förutsättningar för att driva och utveckla företag i länet. Det goda transportläget har inneburit en framväxt av stora grossistföretag för mellansverige, bland annat för ICA och Coop. IT och teknikserviceföretag har expanderat kraftigt, framförallt i residensstaden Västerås. I juni 2007 fanns det 205 företag med medarbetare i Västerås Technology Park. Foto: Kerstin Alvinge Foto: Kim Lill Foto: Kim Lill

19 Näringsliv Största arbetsgivare per kommun * i Västmanlands län år 2006 Kommun Antal anställda Huvudsaklig verksamhet Västerås Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Västmanlands Läns Landsting Vård och omsorg m.m. ABB Automation Technologies AB Automationsteknik inom industrier och kraftföretag Bombardier Transportation Sweden Tillverkning av lok/järnvägsvagnar ICA Sverige AB Lager och logistik ABB Power Technologies AB Kraftteknik energi/gas/vattenverk/industri/handel Westinghouse Electric Sweden AB Tillverkning av bränslestavar till kärnkraft Mälardalens Högskola Utbildning och forskning ISS Facility Services AB Serviceföretag Posten AB Brevutdelning och brevterminal färskvaruterminal ABB AB Stödverksamhet till övriga ABB-bolag Attendo Care AB Vård och omsorg COOP Sverige AB Dagligvaruterminal och färskvaruterminal Rikspolisstyrelsen Förvaltnings- och tillsynsmyndighet för Polisen ICA AB Ekonomi-koncern/butiksredov, IT, fastigh, ICA-skolan Skinnskattebergs Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Systemair AB Tillverkning av ventilationsutrustning Setra Trävaror AB Sågverk Surahammars Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Uponor Wirsbo AB Tillverkning av plaströr m.m. Surhammars Bruks AB Tillverkning av elektroplåt. Kungsörs Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Transcom AB Callcenter Finnveden Powertrain AB Bearbetning av motorkomponenter. Hallstahammars kommun Vård, omsorg, skola m.m. Kanthal AB Tillverkning av värmetråd, band m.m. Finnveden Bulten Hallstahammar AB Tillverkning av fästelement till bilindustrin Norbergs Kommun Vård, omsorg, skola m.m. AB Karl Hedin Sågverk Sågverk AB Strängbetong Tillverkning av betongvaror för byggändamål Sala Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Västmanlands Läns Landsting Vård och omsorg m.m. Metso Minerals (Sala) AB Tillverkning av maskiner för mineralberedning m.m. Fagersta Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Seco Tools AB Tillverkning av skärverktyg för industrin Atlas Copco Secoroc AB Tillverkning av bergborrar Köpings Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Volvo Powertrain AB Tillverkning av axlar för tyngre fordon Getrag All Wheel Drive AB Tillverkning av växellådor m.m. Arboga Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Saab AB (Saab Aerotech) Integrerade logistiklösningar till flygoperatörer Försvarsmakten Gemensam verksamhet för det militära försvaret * För Västerås kommun redovisas arbetsgivare med över 400 anställda och för övriga kommuner redovisas de tre största arbetsgivarna. Källa: SCB 17

20 Natur Fridlysta växter och djur Fridlysning av djur och växter innebär att man inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. I många fall får man inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon. Inom naturreservaten kan särskilda föreskrifter rörande blomplockning och insamling av insekter finnas. Information om vad som gäller finns på skyltar vid reservaten. Fridlysta växter i Västmanlands län Orkidéer - samtliga arter, Spetsnate, Backsippa, Finnögontröst, Gaffelglim, Grenigt kungsljus, Hällebräcka, Knippnejlika, Kung Karls spira, Majviva, Mistel, Mosippa, Smörbollar, Strandbräsma, Ävjepilört, Höstlåsbräken, Rutlåsbräken, Stor låsbräken, Hårklomossa, Grön sköldmossa, Käppkrokmossa, Getlav, Bombmurkla, Saffransticka. Fridlysta djur i Västmanlands län Hasselsnok, Huggorm, Snok, Skogsödla, Kopparödla, Mindre vattensalamander, Större vattensalamander, Vanlig groda, Vanlig padda, Åkergroda, Mal, Flodpärlmussla, Apollofjäril, Bred gulbrämad dykare, Brun gräsfjäril, Cinnoberbagge, Läderbagge, Väddnätfjäril. Samtliga däggdjurs- och fågelarter, med undantag för djur som får jagas enligt jaktförordningen, är skyddade. Naturreservat Sammanlagt finns 74 naturreservat i Västmanlands län. Men det bildas hela tiden nya. Några av de mest kända är: Asköviken, Tidö, Ek-hägg och lindholmen, Engsö, Fermansbo urskog, Gnien, Hedströmmen, Hästholmarna, Jönsbacken, Kalkungsberget, Lappland, Näs, Passboberget, Reutersbergs hästhage, Ridö- Sunbyholmsarkipelagen, Stengärdet, Strömsholm, Svartberget, Sörkvarnforsen, Tångan. 18

21 Natur Vattenyta km 2 Vattendrag km Skogsmark km 2 19

22 Natur Natura 2000 Medlemsländerna i EU bygger för närvarande upp ett nätverk av värdefulla naturområden. Nätverket kallas Natura 2000 och har tillkommit med stöd av EU:s habitat- och fågeldirektiv. Natura 2000 innehåller många tusen värdefulla naturområden inom EU. Sverige måste, liksom övriga medlemsländer, se till att nödvändiga bevarandeåtgärder vidtas så att de naturtyper och arter som finns i områdena upprätthålls i gynnsam bevarandestatus. Det innebär, lite förenklat, att ängen ska förbli äng och att naturskogen ska fortsätta att vara naturskog och att arterna ska fortleva i livskraftiga bestånd. I Västmanlands län finns 77 Natura 2000-områden. De ligger spridda över större delen av länet. Många av dem är också naturreservat. De mest kända är Ängsö, Strömsholm, Ridön och Asköviken. Foto: Niclas Bergius

23 Natur Rovdjur I Västmanlands län finns regelbundet eller tillfälligt fyra av våra fem stora rovdjur. Under spårningar vintern 2006/2007 hittades spår efter familjegrupper (hona med unge) av lodjur. Tillsammans med de ensamma loar som också finns räknar man med att det förekommer ca individer fördelade över hela länet. Ett vargpar har etablerat ett revir (Uttersbergsreviret) i västra länsdelen. Vid spårningen vintern 2006/2007 fann man spår efter 4 vargar. En stationär varg finns i ett område i Skinnskatteberg - Malingsbo - Kloten trakten. Dessutom kommer rapporter från allmänheten att man sett ensamma vargar på olika platser i länet. Rapporter om man Foto: Kim Lill sett björn i länet kommer några gånger per år. De flesta har varit synliga i länets norra delar men björn har setts så långt söderut som i närheten av Himmeta. Det finns inga säkra bevis på att de skulle vara stationära utan är sannolikt genomströvande hannar. Kungsörn observeras sporadiskt i länet men det finns ingen konstaterad häckning. Järven är den av de fem stora rovdjuren som inte setts här i länet. 21

24 Miljö Miljö För vissa större industrier och andra verksamheter t ex. avloppsreningsverk krävs tillstånd enligt miljöbalken. De flesta anläggningarna får tillstånd från Länsstyrelsen (så kallade B-verksamheter) men de största får tillstånd från Miljödomstolen (så kallade A-verksamheter). I länet finns 219 B-verksamheter (inklusive täkter) och 13 A-verksamheter. I tillståndet regleras bland annat utsläpp och buller från verksamheten. För de flesta industrierna har kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd tillsynen och för några har Länsstyrelsen tillsynen. Karta över tillståndspliktiga företag i Västmanlands län 22

25 Miljö Förorenade områden Även om en verksamhet bedrivs efter gällande regler kan det ibland inträffa att marken runt industrin blir förorenad. Länsstyrelsen har kartlagt hur det ser ut i länet. I länet finns misstänkt förorenade objekt. Naturvårdsverket har en metod för att riskklassa misstänkta objekt i fyra klasser. Klass 1 är allvarligast och betyder att ytterligare undersökningar/åtgärder krävs. Av de misstänkta objekten i länet är 419 riskklassade: Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 44 objekt 132 objekt 203 objekt 40 objekt Karta över eventuella förorenade områden i Västmanlands län 23

26 Vatten Sjöar I Västmanlands län finns omkring 850 sjöar. Mälaren och Hjälmaren är de två största. Det är dock bara en tredjedel av deras totala yta som befinner sig inom länsgränsen. Utöver alla sjöar finns det cirka km vattendrag. Yta Mälaren km2 (varav en tredjedel inom länet) Hjälmaren 483 km2 (varav en tredjedel inom länet) Åmänningen 22,75 km2 Skedvisjön 8,25 km2 Långsvan 7, 53 km2 Hörendesjön 6,32 km2 Max djup Haraldsjön 53 m Stora Dyllingen 41,5 m Örtjärnen 30,8 m Hörendesjön 30,1 m Lien 29 m Fiske Inom Västmanlands län finns 26 licensierade yrkesfiskare som fiskar i Mälaren, Hjälmaren och i Åmänningen. Det förekommer även olicensierat yrkesfiske på enskilt vatten De viktigaste kommersiella arterna inom yrkesfisket är gös, ål, signalkräfta, siklöja (de år den går till) gädda och abborre. Signalkräftan är särskilt betydelsefull i Hjälmaren och Åmänningen. De vanligaste sportfiskarna är gädda, gös, abborre och regnbåge. Totalt finns ungefär 35 olika fiskarter i länets vatten. Gösen har utsetts till Västmanlands landskapsfisk och den förekommer allmänt inom länets större sjöar. Foto: Sven-Erik Åkerman

27 Vatten Vattenmyndigheten För att främja en hållbar vattenanvändning, skydda och förbättra tillståndet för landets vattenmiljöer och mildra effekterna av översvämningar m m, har riksdagen under våren 2004 beslutat om nya regler och ny organisation för att samordna och driva på vattenmiljöarbetet. Sverige har indelats i fem vattendistrikt, i huvudsak baserat på vilket havsområde avrinningen sker till, varav Mälarregionen är en. I varje distrikt har en länsstyrelse utsetts till Vattenmyndighet med rätt att besluta om vattenkvalitetskrav och åtgärdsprogram. Vattenmyndighetens uppgifter baseras på ett EG-direktiv, det s k Ramdirektivet för vatten. Länsstyrelsen i Västmanlands län är utsedd till vattenmyndighet i Norra Östersjöns vattendistrikt. Vattendistriktet omfattar alla landområden med avrinning till Östersjön från Dalälven till Oxelösund och med kustvattnet ut till en nautisk mil utanför baslinjen. Det omfattar hela eller delar av Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Östergötlands och Dalarnas län. Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län har huvudansvar för beskrivningar och förslag till mål och åtgärder för en bra vattenmiljö inom de olika avrinningsområden. Vattenmyndigheten skall samordna arbetet och besluta om mål och åtgärder. Information till och samverkan kring mål och åtgärder skall ske med kommuner, företag, organisationer och enskilda intressenter. I Sverige och Mälarregionen har vi lång erfarenhet av att arbeta med vattenfrågor, såväl beskrivningar som åtgärder, övervakning och uppföljning. Med ny lagstiftning och delvis ny organisation ges emellertid en ny struktur och mera kraft åt vattenmiljöarbetet. 25