Innehåll. Omslagsbild: Kerstin Alvinge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Omslagsbild: Kerstin Alvinge"

Transkript

1 Fakta om Västmanlands län 2007

2 Innehåll 1 Inledning 2 Allmänt 4 Utbildning 6 Pendling 10 Körkort 11 Allmänna val 12 Jämställdhet 13 Integration 14 IT- Infrastruktur 15 Infrastruktur 16 Näringsliv 18 Natur 22 Miljö 24 Vatten 26 Jordbruk 28 Kulturmiljö Omslagsbild: Kerstin Alvinge

3 Inledning Vill du veta mer om Västmanlands län? Hela länet är vårt arbetsfält. Vår målsättning är att Västmanland ska vara en givande och intressant plats för dig att bo i, arbeta och utbilda dig i, att besöka och samarbeta med. För att bevara och utveckla länets värden skyddar vi värdefull natur och kultur förmedlar vi bidrag och stöd ser vi till att lagstiftningen inom våra områden efterföljs deltar vi i samhällsplaneringen samlar vi kunskap om och analyserar faktorer som är viktiga för länet, exempelvis luft, mark, vatten, kulturminnen och befolkning. Ett av våra uppdrag är att ta fram planeringsunderlag och information som beskriver länet. Du kan ta del av ett axplock av detta i denna broschyr. Mer information hittar du på vår hemsida eller genom att ta kontakt med oss. Länsstyrelsen i Västmanlands län En av våra viktigaste uppgifter är att i samarbete med andra aktörer, skapa en helhet av alla dessa delar. En helhet som du värdesätter och som är hållbar under en lång tid framöver. Foto: Kerstin Alvinge 1

4 Allmänt Norberg Fagersta Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Köping Hallstahammar Arboga Kungsör Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188 Avståndsfakta Umeå 612 km Sundsvall 353 km Gävle 144 km Eskilstuna 50 km Örebro 98 km Göteborg 380 km Västerås Linköping 187 km Jönköping 311 km Malmö 602 km Stockholm 106 km Arlanda 107 km Uppsala 78 km 2 Källa: Vägverket

5 Allmänt Värt att veta om Västmanlands län Västmanlands län har ett centralt läge i Sverige och är till ytan ett litet län. Avståndet Västerås Stockholm är drygt 10 mil. Länets areal är km2 varav km2 land. Västerås kommun har flest invånare, medan Sala kommun har störst areal. Högsta berg: Timmeråsarna i Skinnskattebergs kommun, 331 m ö h. Största sjö: Mälaren Nationalpark: Färnebofjärden Landskapsblomma: Mistel Landskapsdjur: Rådjur Landskapsfisk: Gös Landskapssvamp: Trattkantarell Landskapsfågel: Tofsmes Landskapssten: Kvartsbandad blodstensmalm Landskapsinsekt: Boknätfjäril Foto: Jan Gustafsson Landskapsäpple: Fagerö Landskapsgrundämne: Kväve (läs mer på I Västmanlands län finns tio kommuner. Befolkning per sista december 2006 redovisas i nedanstående tabell: Kommun Totalt Kvinnor Män Landareal km 2 Invånare/km 2 Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Hela länet Riket

6 Utbildning Utbildningsnivå hos befolkningen år 2006 Eftergymn minst 3 år Eftergymn under 3 år * Gymnasium 3 år 20,0 23,9 14,8 15,3 18,1 17,6 Västmanl län Riket Kvinnor Eftergymn minst 3 år Eftergymn under 3 år * Gymnasium 3 år 14,6 18,7 13,5 13,6 20,5 19,0 Västmanl län Riket Män Mindre än gymn 3 år 47,1 43,2 Mindre än gymn 3 år 51,3 48, % % Källa: SCB * Minst 20 högskolepoäng Utbildningsnivå hos befolkningen år 2006 % Kvinnor Mindre än gymn 3 år Gymnasium 3 år Eftergymn under 3 år * Eftergymn minst 3 år År % Män Mindre än gymn 3 år Gymnasium 3 år Eftergymn under 3 år * Eftergymn minst 3 år År Källa: SCB * Minst 20 högskolepoäng Samtliga diagram visar Västmanlands län exkl. Heby Foto: Kim Lill

7 Utbildning Andelen befolkning år med minst 3-årig eftergymnasial utbildning är lägre i Västmanlands län än i riket. För både kvinnor och män är andelen 4,3 procentenheter lägre än i riket. I Västerås är dock andelen högre än i riket och mycket högre än i övriga länet, både vad gäller kvinnor och män. Kvinnorna har en högre utbildningsnivå än männen, både i länet och i riket. I länet är andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning 33,4 procent och för män är andelen 27,1 procent. Motsvarande andelar i riket är 38,3 respektive 31,7 procent. Andelen med den lägsta utbildningsnivån minskar varje år. Mellan åren 1990 och 2005 minskade andelen i länet med över 23 procentenheter för kvinnor och med nästan 12 procentenheter för män. Utbildningsnivå bef år %, Västmanlands län Kvinnor År Mindre än gymn 3 år Gymnasium 3 år Eftergymn under 3 år * Eftergymn minst 3 år ,6 7,3 11,8 8, ,5 7,9 12,2 8, ,5 8,3 12,6 8, ,5 8,8 13,1 8, ,0 9,3 13,7 9, ,3 9,6 14,0 9, ,4 9,9 14,4 9, ,3 10,1 14,8 9, ,3 10,3 15,2 10, ,0 10,7 15,6 10, ,2 13,9 14,5 13, ,3 14,8 14,6 14, ,2 15,8 14,8 15, ,3 16,4 15,2 16, ,6 17,0 15,1 17, ,1 17,5 14,8 18, ,2 17,6 15,3 23,9 Män År Mindre än gymn 3 år Gymnasium 3 år Eftergymn under 3 år * Eftergymn minst 3 år ,8 15,4 10,2 9, ,6 15,3 10,5 9, ,4 15,3 10,9 9, ,1 15,2 11,2 9, ,5 15,3 11,6 9, ,0 15,3 12,0 9, ,7 15,1 12,3 9, ,1 15,4 12,6 9, ,4 15,7 13,0 10, ,5 16,2 13,2 10, ,3 17,6 12,7 11, ,1 18,2 12,8 11, ,0 18,8 12,9 12, ,0 19,2 13,1 12, ,1 19,4 13,2 13, ,1 19,7 13,2 13, ,7 19,0 13,6 18,7 * Minst 20 högskolepoäng Källa: SCB, Statistikdatabasen 5

8 Pendling Pendling För kommunerna i Västmanlands län har kommunikationerna förbättrats rejält sedan mitten av 1990-talet, framförallt vad gäller järnväg. Även bilvägarna har förbättrats mycket, bland annat har ny motorväg byggts mellan Köping och Örebro. Norr om Mälaren har järnvägskommunikationerna mellan Stockholm och Örebro förbättrats (Mälarbanan). Söder om Mälaren har järnvägskommunikationerna mellan Stockholm och Arboga förbättrats (Svealandsbanan). Banverket har rustat upp järnvägen mellan Fagersta och Västerås (Bergslagspendeln) och ny vagnspark har satts in. Även mellan Västerås, Sala, Heby och Uppsala har kommunikationerna förbättrats. Ett bra exempel på förbättrade kommunikationer är järnvägsförbindelsen mellan Västerås och Stockholm. Mellan åren 1996 och 2003 minskade restiden från 80 minuter till 53 minuter. Hösten 2002 utökades dessutom antalet avgångar till minst två gånger per timme i bägge riktningarna mellan kl och Notera att statistiken visar antal arbetspendlare, vilket är personer med arbetsplatsen i annan kommun än bostadskommunen. Pendling till studier ingår inte. Heby tillhör Uppsala län från och med 1 januari I diagrammen som visar länsstatistik ingår dock Heby i Västmanlands län. Mellan åren 1997 och 2005 har antalet utpendlare från länets kommuner ökat från ungefär till Antalet inpendlare har ökat från till Över länsgränsen (Västmanlands län inklusive Heby) har antalet utpendlare ökat från till och antalet inpendlare har ökat från till De förbättrade pendlingsmöjligheterna har medfört en regionförstoring, vilken förväntas fortsätta. Sedan 1997 har andelen utpendlare av sysselsatt nattbefolkning ökat för samtliga kommuner utom Skinnskatteberg. Arboga har haft den största ökningen med tolv procentenheter. Foto: Kerstin Alvinge

9 Pendling Arbetspendling för Västmanlands tio kommuner Inpendling Antal år 1997 Antal år 2005 Ökning mellan 1997 och 2005 Ökning i procent Skinnskatteberg Surahammar Kungsör Hallstahammar Norberg Västerås Sala Fagersta Köping Arboga Samtliga kommuner Utpendling Antal år 1997 Antal år 2005 Ökning mellan 1997 och 2005 Ökning i procent Skinnskatteberg Surahammar Kungsör Hallstahammar Norberg Västerås Sala Fagersta Köping Arboga Samtliga kommuner Källa; SCB, RAPS-RIS Notera: statistiken visar antal arbetspendlare, vilket är personer med arbetsplatsen i annan kommun än bostadskommunen. Pendling till studier ingår inte. Norberg Andel utpendlare av sysselsatt nattbefolkning * Kungsör Surah Skinnsk Hallstah Arboga Sala * Förvärvsarbetande med bostad i kommunen, oavsett arbetskommun Köping Fagersta Källa: SCB, RAPS-RIS Västerås Procent 7

10 Pendling Arbetspendling för Västmanlands kommuner * Män utpendlare Män inpendlare Kvinnor utpendlare Kvinnor inpendlare * Västm län inklusive Heby Källa:SCB, RAPS-RIS Arbetspendling över länsgränsen * Män utpendlare från länet Män inpendlare till länet Kvinnor utpendlare från länet Kvinnor inpendlare till länet * Västm län inklusive Heby Källa:SCB, RAPS-RIS De förbättrade kommunikationerna har haft en mycket positiv inverkan på länets befolkningsutveckling. Med de förbättrade kommunikationerna behöver inte människor flytta till arbetstillfällena i samma utsträckning som tidigare. Den ökande arbetspendlingen kan dock motverka jämställdheten eftersom män pendlar mer och längre sträckor än kvinnor. I detta sam-

11 Pendling manhang har infrastrukturen för IT stor betydelse. Många långpendlare har möjlighet till distansarbete i hemmet en eller två dagar i veckan och även ett antal timmar vid tågresor. Snabbheten och tillgängligheten i tekniken är då viktig. Under 2005 sattes nya tvåvåningståg in på Mälarbanan och Svealandsbanan med eluttag vid de flesta sittplatserna och möjlighet till internetuppkoppling. Se även IT Infrastruktur sidan Utpendling * till angränsande län Stockholms län Uppsala län Södermanl län Örebro län * Västmanlands län inklusive Heby. Källa: SCB, RAPS-RIS Ökning mellan åren 1997 och 2005 Män: 1 394, 73 % Kvinnor: 614, 76 % Utpendling * till Stockholms län Män Kvinnor * Västmanlands län inklusive Heby. Källa: SCB, RAMS ( ) RAPS-RIS ( ) 9

12 Körkort Körkort Länsstyrelsen beviljar och återkallar körkort, godkänner handledare för privat övningskörning, prövar ansökningar om förlängning om att få köra tung lastbil och buss m.m. För att få köra upp krävs körkortstillstånd och det lämnas av Länsstyrelsen. Här prövar man den sökandes lämplighet, både när det gäller personliga och medicinska förhållanden. Körkortsärenden hör till de vanligaste ärendena på Länsstyrelsen. Varje år beviljar länsstyrelsen ca nya körkortstillstånd i vårt län och närmare får sina körkort återkallade. Kommun Antal gällande körkort Kvinnor % Män % Arboga ,5 53,5 Fagersta ,4 54,6 Hallstahammar ,3 54,7 Kungsör ,5 53,5 Köping ,2 54,8 Norberg ,3 54,7 Sala ,8 52,2 Skinnskatteberg ,5 54,5 Surahammar ,1 55,9 Västerås ,1 53,9 Hela länet Foto: Kim Lill

13 Allmänna val Allmänna val Länsstyrelsen svarar för den slutliga sammanräkningen av röster vid val och nationella folkomröstningar. Länsstyrelsen fördelar mandat mellan partierna och utser ledamöter och ersättare i landstings- och kommunfullmäktige. Så här såg mandatfördelning ut i länets kommuner efter kommunfullmäktigevalet 2006: Parti/Kommun Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Omsorgspartiet i Arboga 3 Sverigedemokraterna 2 1* 1 Socialistiska Partiet 1 Skinnskattebergsdemokraterna Parti/Kommun Norberg Sala Skinnskatteb. Surahammar Västerås Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Omsorgspartiet i Arboga Sverigedemokraterna 1 1* Socialistiska Partiet Skinnskattebergsdemokraterna */ Tom stol - det finns ingen person som tar detta mandat 11

14 Jämställdhet Jämställdhet Jämställdhet bidrar till förnyelse och till en hållbar utveckling i Västmanland. Målet med den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta innebär att kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Länsstyrelsen ansvarar för att den nationella politiken får genomslag i länet. I Länsstyrelsens uppgift ingår att initiera, stödja och bygga upp ny kunskap inom jämställdhetsområdet. Prioriterade områden är jämställdhetsintegrering, mäns våld mot kvinnor, en jämställd skola samt jämställda villkor mellan invandrade kvinnor och män. Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhet skall föras in i såväl beslutsfattandet som i genomförande av verksamhet. Förslag och beslut måste analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att synliggöra konsekvenser för kvinnor respektive män. En central del i Länsstyrelsens arbete är att med stöd av könsuppdelad statistik synliggöra och analysera orättvisa skillnader mellan män och kvinnor i länet. Foto: Imagelibrary 12

15 Integration Integration Sista december 2006 hade Västmanlands län invånare, varav eller nästan 15 procent utrikes födda. Drygt 52 procent av de utrikes födda är kvinnor. Vanligaste ursprungsländer är Finland, Irak, före detta Jugoslavien och Iran. Utrikes född befolkning efter kommun och kön i procent av totalbefolkningen Utrikes födda Därav Norden utom Sverige Övriga världen År 2006 Surahammar 17,6 18,3 17,9 12,5 13,4 12,9 5,0 4,9 5,0 Fagersta 16,3 18,2 17,2 9,8 11,8 10,8 6,5 6,4 6,4 Hallstahammar 16,6 16,6 16,6 8,7 8,7 8,7 7,9 7,9 7,9 Västerås 15,9 16,9 16,4 3,8 4,8 4,3 12,1 12,1 12,1 Köping 14,2 15,2 14,7 6,5 7,6 7,1 7,7 7,6 7,6 Skinnskatteberg 12,7 14,2 13,4 9,6 10,1 9,9 3,0 4,0 3,5 Kungsör 10,0 11,8 10,9 5,9 6,8 6,4 4,1 4,9 4,5 Norberg 8,7 11,5 10,1 5,1 6,8 5,9 3,6 4,7 4,1 Arboga 7,8 9,3 8,5 2,9 3,7 3,3 4,9 5,6 5,3 Sala 7,3 8,4 7,9 2,5 3,1 2,8 4,8 5,3 5,1 Hela länet * 14,2 15,3 14,8 5,1 6,0 5,5 9,2 9,3 9,3 Riket 12,5 13,3 12,9 2,6 3,4 3,0 9,8 9,9 9,9 * Exklusive Heby Källa: SCB, RAPS-RIS Utrikes född befolkning efter kommun och kön Utrikes födda Därav Norden utom Sverige Övriga världen År 2006 Västerås Köping Hallstahammar Fagersta Surahammar Sala Arboga Kungsör Skinnskatteberg Norberg Hela länet * * Exklusive Heby Källa: SCB, RAPS-RIS * Exklusive Heby Befolkningsstatistiken Källa: SCB, RAPS-RIS bekräftar att Västmanlands län kännetecknas av etnisk och kulturell mångfald. Män och kvinnor med utländsk bakgrund tillför länet nya kompetenser och möjligheter. Härigenom är de en viktig resurs för länets utveckling. Vi som är födda i Sverige måste dock öppna upp oss för de nya möjligheterna att bättre ta till vara de nya svenskarna. I detta för länet så viktiga arbete samverkar Länsstyrelsen med länets kommuner, Västmanlands kommunförbund, landstinget samt ansvariga myndigheter. 13

16 Körkort Infrastruktur Infrastruktur IT - bredband Med få undantag har alla hushåll och företag i Västmanlands län möjlighet att ansluta sig till bredbandsnät. I Västerås kommun finns i själva tätorten ett väl utbyggt fiberbaserat stadsnät där ett relativt stort antal tjänsteoperatörer erbjuder olika typer av bredbandsabonnemang. På den omgivande landsbygden kan man koppla upp sig mot Internet antingen via telefonnätet (DSL-teknik) eller trådlöst (WIMAX, 3G etc.). Övriga nio kommuner i länet har samordnat upphandlat ett DSL-baserat nät som ger mycket goda prestanda i de större tätorterna. Även på landsbygden erbjuds bredbandsåtkomst med en för dagens behov helt tillfredsställande överföringskapacitet. På några större orter, exempelvis i Köping, kan man också få Internetåtkomst via kabel TV-nät. I kommunhuvudorterna har utbyggnaden skett helt på marknadsmässiga villkor medan den omfattande utbyggnaden på landsbygden blivit möjlig genom att staten, EU Mål 2 Norra och kommunerna tillsammans finansierat huvuddelen av de sistnämnda investeringarna. Foto: Imagelibrary 14

17 Infrastruktur Vägar Genom länet går fyra nationella stamvägar: E18, E20, riksväg 70 och riksväg 56 (Räta linjen). Drygt 50 procent av trafikarbetet i länet sker på dessa vägar. Avstånden inom länet är korta, liksom till Stockholm och övriga delar av Mälardalen. Järnvägar Länet har goda järnvägsförbindelser och drygt 90 procent av tätortsbefolkningen bor i orter med tågstopp togs de ombyggda Mälar- och Svealandsbanorna genom länet i bruk med utökad trafik och kortare restider. Den regionala trafiken på dessa banor samt på linjen Uppsala Sala Västerås Eskilstuna Norrköping drivs av SJ inom ramen för TiM (Trafik i Mälardalen). Tåg i Bergslagen ägt av trafikhuvudmännen i Bergslagen driver tågtrafik på Bergslagspendeln och på sträckningen Örebro Fagersta Avesta Gävle. Sjöfart Västerås och Köping har stora insjöhamnar med en omfattande godstrafik som via Mälarfarleden förbinder länets industrier med företagens internationella marknader. Hamnarna samarbetar och ägs av det gemensamma bolaget Mälarhamnar AB. Flyg Västerås Flygplats är belägen nära E18, ca 5 km öster om centrum. Flygplatsen erbjuder linjeflyg till Köpenhamn och samt chartertrafik. Västerås Flygplats har idag ca passagerare per år, men står beredd för en framtida expansion och har efter genomförda utbyggnader möjlighet att kunna ta emot ca passagerare per år. Godstrafikcentrum Länet har genom de goda kommunikationerna och länets läge centralt i Mälardalen en omfattande godshantering för både industrins och handelns behov. Västerås är centrum för detaljhandelns varudistribution i Mellansverige. Foto: Kim Lill 15

18 Näringsliv Näringsliv Industrin viktig för länet I Västmanlands län stod en gång den svenska industrins vagga. Industrin byggde på det naturen gav malm, skog och vattenkraft. Utvinningen av järn har varit särskilt betydelsefull för länets utveckling. I dag finns många små och stora högteknologiska företag i Västmanlands län. Flera är världsledande inom sina områden. Några av dem är ABB, Volvo, Seco Tools AB, AerotechTelub AB och Kanthal AB. Inom Industrin finns lång erfarenhet av internationella kontakter och mycket av det som tillverkas går till export. Verksamheter på frammarsch Goda transportmöjligheter med Europavägarna E18 och E20 som går genom länet, större flygplats i Västerås, två av landets största insjöhamnar och en väl utbyggd järnväg skapar goda förutsättningar för att driva och utveckla företag i länet. Det goda transportläget har inneburit en framväxt av stora grossistföretag för mellansverige, bland annat för ICA och Coop. IT och teknikserviceföretag har expanderat kraftigt, framförallt i residensstaden Västerås. I juni 2007 fanns det 205 företag med medarbetare i Västerås Technology Park. Foto: Kerstin Alvinge Foto: Kim Lill Foto: Kim Lill

19 Näringsliv Största arbetsgivare per kommun * i Västmanlands län år 2006 Kommun Antal anställda Huvudsaklig verksamhet Västerås Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Västmanlands Läns Landsting Vård och omsorg m.m. ABB Automation Technologies AB Automationsteknik inom industrier och kraftföretag Bombardier Transportation Sweden Tillverkning av lok/järnvägsvagnar ICA Sverige AB Lager och logistik ABB Power Technologies AB Kraftteknik energi/gas/vattenverk/industri/handel Westinghouse Electric Sweden AB Tillverkning av bränslestavar till kärnkraft Mälardalens Högskola Utbildning och forskning ISS Facility Services AB Serviceföretag Posten AB Brevutdelning och brevterminal färskvaruterminal ABB AB Stödverksamhet till övriga ABB-bolag Attendo Care AB Vård och omsorg COOP Sverige AB Dagligvaruterminal och färskvaruterminal Rikspolisstyrelsen Förvaltnings- och tillsynsmyndighet för Polisen ICA AB Ekonomi-koncern/butiksredov, IT, fastigh, ICA-skolan Skinnskattebergs Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Systemair AB Tillverkning av ventilationsutrustning Setra Trävaror AB Sågverk Surahammars Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Uponor Wirsbo AB Tillverkning av plaströr m.m. Surhammars Bruks AB Tillverkning av elektroplåt. Kungsörs Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Transcom AB Callcenter Finnveden Powertrain AB Bearbetning av motorkomponenter. Hallstahammars kommun Vård, omsorg, skola m.m. Kanthal AB Tillverkning av värmetråd, band m.m. Finnveden Bulten Hallstahammar AB Tillverkning av fästelement till bilindustrin Norbergs Kommun Vård, omsorg, skola m.m. AB Karl Hedin Sågverk Sågverk AB Strängbetong Tillverkning av betongvaror för byggändamål Sala Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Västmanlands Läns Landsting Vård och omsorg m.m. Metso Minerals (Sala) AB Tillverkning av maskiner för mineralberedning m.m. Fagersta Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Seco Tools AB Tillverkning av skärverktyg för industrin Atlas Copco Secoroc AB Tillverkning av bergborrar Köpings Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Volvo Powertrain AB Tillverkning av axlar för tyngre fordon Getrag All Wheel Drive AB Tillverkning av växellådor m.m. Arboga Kommun Vård, omsorg, skola m.m. Saab AB (Saab Aerotech) Integrerade logistiklösningar till flygoperatörer Försvarsmakten Gemensam verksamhet för det militära försvaret * För Västerås kommun redovisas arbetsgivare med över 400 anställda och för övriga kommuner redovisas de tre största arbetsgivarna. Källa: SCB 17

20 Natur Fridlysta växter och djur Fridlysning av djur och växter innebär att man inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. I många fall får man inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon. Inom naturreservaten kan särskilda föreskrifter rörande blomplockning och insamling av insekter finnas. Information om vad som gäller finns på skyltar vid reservaten. Fridlysta växter i Västmanlands län Orkidéer - samtliga arter, Spetsnate, Backsippa, Finnögontröst, Gaffelglim, Grenigt kungsljus, Hällebräcka, Knippnejlika, Kung Karls spira, Majviva, Mistel, Mosippa, Smörbollar, Strandbräsma, Ävjepilört, Höstlåsbräken, Rutlåsbräken, Stor låsbräken, Hårklomossa, Grön sköldmossa, Käppkrokmossa, Getlav, Bombmurkla, Saffransticka. Fridlysta djur i Västmanlands län Hasselsnok, Huggorm, Snok, Skogsödla, Kopparödla, Mindre vattensalamander, Större vattensalamander, Vanlig groda, Vanlig padda, Åkergroda, Mal, Flodpärlmussla, Apollofjäril, Bred gulbrämad dykare, Brun gräsfjäril, Cinnoberbagge, Läderbagge, Väddnätfjäril. Samtliga däggdjurs- och fågelarter, med undantag för djur som får jagas enligt jaktförordningen, är skyddade. Naturreservat Sammanlagt finns 74 naturreservat i Västmanlands län. Men det bildas hela tiden nya. Några av de mest kända är: Asköviken, Tidö, Ek-hägg och lindholmen, Engsö, Fermansbo urskog, Gnien, Hedströmmen, Hästholmarna, Jönsbacken, Kalkungsberget, Lappland, Näs, Passboberget, Reutersbergs hästhage, Ridö- Sunbyholmsarkipelagen, Stengärdet, Strömsholm, Svartberget, Sörkvarnforsen, Tångan. 18

21 Natur Vattenyta km 2 Vattendrag km Skogsmark km 2 19

22 Natur Natura 2000 Medlemsländerna i EU bygger för närvarande upp ett nätverk av värdefulla naturområden. Nätverket kallas Natura 2000 och har tillkommit med stöd av EU:s habitat- och fågeldirektiv. Natura 2000 innehåller många tusen värdefulla naturområden inom EU. Sverige måste, liksom övriga medlemsländer, se till att nödvändiga bevarandeåtgärder vidtas så att de naturtyper och arter som finns i områdena upprätthålls i gynnsam bevarandestatus. Det innebär, lite förenklat, att ängen ska förbli äng och att naturskogen ska fortsätta att vara naturskog och att arterna ska fortleva i livskraftiga bestånd. I Västmanlands län finns 77 Natura 2000-områden. De ligger spridda över större delen av länet. Många av dem är också naturreservat. De mest kända är Ängsö, Strömsholm, Ridön och Asköviken. Foto: Niclas Bergius

23 Natur Rovdjur I Västmanlands län finns regelbundet eller tillfälligt fyra av våra fem stora rovdjur. Under spårningar vintern 2006/2007 hittades spår efter familjegrupper (hona med unge) av lodjur. Tillsammans med de ensamma loar som också finns räknar man med att det förekommer ca individer fördelade över hela länet. Ett vargpar har etablerat ett revir (Uttersbergsreviret) i västra länsdelen. Vid spårningen vintern 2006/2007 fann man spår efter 4 vargar. En stationär varg finns i ett område i Skinnskatteberg - Malingsbo - Kloten trakten. Dessutom kommer rapporter från allmänheten att man sett ensamma vargar på olika platser i länet. Rapporter om man Foto: Kim Lill sett björn i länet kommer några gånger per år. De flesta har varit synliga i länets norra delar men björn har setts så långt söderut som i närheten av Himmeta. Det finns inga säkra bevis på att de skulle vara stationära utan är sannolikt genomströvande hannar. Kungsörn observeras sporadiskt i länet men det finns ingen konstaterad häckning. Järven är den av de fem stora rovdjuren som inte setts här i länet. 21

24 Miljö Miljö För vissa större industrier och andra verksamheter t ex. avloppsreningsverk krävs tillstånd enligt miljöbalken. De flesta anläggningarna får tillstånd från Länsstyrelsen (så kallade B-verksamheter) men de största får tillstånd från Miljödomstolen (så kallade A-verksamheter). I länet finns 219 B-verksamheter (inklusive täkter) och 13 A-verksamheter. I tillståndet regleras bland annat utsläpp och buller från verksamheten. För de flesta industrierna har kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd tillsynen och för några har Länsstyrelsen tillsynen. Karta över tillståndspliktiga företag i Västmanlands län 22

25 Miljö Förorenade områden Även om en verksamhet bedrivs efter gällande regler kan det ibland inträffa att marken runt industrin blir förorenad. Länsstyrelsen har kartlagt hur det ser ut i länet. I länet finns misstänkt förorenade objekt. Naturvårdsverket har en metod för att riskklassa misstänkta objekt i fyra klasser. Klass 1 är allvarligast och betyder att ytterligare undersökningar/åtgärder krävs. Av de misstänkta objekten i länet är 419 riskklassade: Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 44 objekt 132 objekt 203 objekt 40 objekt Karta över eventuella förorenade områden i Västmanlands län 23

26 Vatten Sjöar I Västmanlands län finns omkring 850 sjöar. Mälaren och Hjälmaren är de två största. Det är dock bara en tredjedel av deras totala yta som befinner sig inom länsgränsen. Utöver alla sjöar finns det cirka km vattendrag. Yta Mälaren km2 (varav en tredjedel inom länet) Hjälmaren 483 km2 (varav en tredjedel inom länet) Åmänningen 22,75 km2 Skedvisjön 8,25 km2 Långsvan 7, 53 km2 Hörendesjön 6,32 km2 Max djup Haraldsjön 53 m Stora Dyllingen 41,5 m Örtjärnen 30,8 m Hörendesjön 30,1 m Lien 29 m Fiske Inom Västmanlands län finns 26 licensierade yrkesfiskare som fiskar i Mälaren, Hjälmaren och i Åmänningen. Det förekommer även olicensierat yrkesfiske på enskilt vatten De viktigaste kommersiella arterna inom yrkesfisket är gös, ål, signalkräfta, siklöja (de år den går till) gädda och abborre. Signalkräftan är särskilt betydelsefull i Hjälmaren och Åmänningen. De vanligaste sportfiskarna är gädda, gös, abborre och regnbåge. Totalt finns ungefär 35 olika fiskarter i länets vatten. Gösen har utsetts till Västmanlands landskapsfisk och den förekommer allmänt inom länets större sjöar. Foto: Sven-Erik Åkerman

27 Vatten Vattenmyndigheten För att främja en hållbar vattenanvändning, skydda och förbättra tillståndet för landets vattenmiljöer och mildra effekterna av översvämningar m m, har riksdagen under våren 2004 beslutat om nya regler och ny organisation för att samordna och driva på vattenmiljöarbetet. Sverige har indelats i fem vattendistrikt, i huvudsak baserat på vilket havsområde avrinningen sker till, varav Mälarregionen är en. I varje distrikt har en länsstyrelse utsetts till Vattenmyndighet med rätt att besluta om vattenkvalitetskrav och åtgärdsprogram. Vattenmyndighetens uppgifter baseras på ett EG-direktiv, det s k Ramdirektivet för vatten. Länsstyrelsen i Västmanlands län är utsedd till vattenmyndighet i Norra Östersjöns vattendistrikt. Vattendistriktet omfattar alla landområden med avrinning till Östersjön från Dalälven till Oxelösund och med kustvattnet ut till en nautisk mil utanför baslinjen. Det omfattar hela eller delar av Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Östergötlands och Dalarnas län. Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län har huvudansvar för beskrivningar och förslag till mål och åtgärder för en bra vattenmiljö inom de olika avrinningsområden. Vattenmyndigheten skall samordna arbetet och besluta om mål och åtgärder. Information till och samverkan kring mål och åtgärder skall ske med kommuner, företag, organisationer och enskilda intressenter. I Sverige och Mälarregionen har vi lång erfarenhet av att arbeta med vattenfrågor, såväl beskrivningar som åtgärder, övervakning och uppföljning. Med ny lagstiftning och delvis ny organisation ges emellertid en ny struktur och mera kraft åt vattenmiljöarbetet. 25

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Karlskrona i siffror

Karlskrona i siffror Karlskrona i siffror Statistik och fakta om Karlskrona kommun Hur ser näringslivet ut i Karlskrona och hur används skattepengarna? Och hur många karlskroniter finns det egentligen? Det och lite till finns

Läs mer

Karlskrona Karlskr i siffror

Karlskrona Karlskr i siffror Karlskrona i siffror Statistik och fakta om Karlskrona kommun Hur ser näringslivet ut i Karlskrona och hur används skattepengarna? Hur många karlskronabor finns det? Det och lite till finns att läsa här.

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Kommunens fem ledord. Växande Hållbarhet Närhet Upplevelser Möjligheter

Kommunens fem ledord. Växande Hållbarhet Närhet Upplevelser Möjligheter Kommunens fem ledord Växande Hållbarhet Närhet Upplevelser Möjligheter Vi växer för en hållbar framtid Hållbarhet handlar om både ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner. Vi kan växa befolkningsmässigt,

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Stockholm 323 km. Oslo 454 km. Göteborg 148 km. Köpenhamn 285 km

Stockholm 323 km. Oslo 454 km. Göteborg 148 km. Köpenhamn 285 km JÖNKÖPING Knutpunkt i Sverige Jönköping har framtiden för sig och kommer vara en knutpunkt i Sverige. Kommunen ligger vackert vid Vätterns strand. Här kan du njuta av stadspuls, strandliv och naturupplevelser.

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

KARLSTAD I FICKFORMAT

KARLSTAD I FICKFORMAT KARLSTAD I FICKFORMAT 2012 BEFOLKNINGSTÄTHET OCH YTA Befolkningstäthet Land Vatten 74 invånare per km 2 (Karlstad) 1 169 km 2 349 km 2 23 invånare per km 2 (Riket) ÅLDERSFÖRDELNING 2011 Antal invånare

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden 10 Information om projektet tillfälliga boenden... 16 11 Information om REACH projektet... 17 12 Svar på remiss, Begäran om upprättande av handlingsplan för att skydda de tysta områden i Habo och Mullsjö

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Södertälje knutpunkten Södertälje är ingen vanlig svensk stad. Långt därifrån. Sedan urminnes tider är Södertälje en viktig handelsplats, en knutpunkt där stad

Läs mer

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden

Läs mer

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka HÄLLEFORS KOMMUN Hällefors Grythyttan Loka Hällefors kommun Hällefors kommun har ett fantastiskt läge i natursköna Bergslagen. Centralt belägen mellan storstad och landsbygd, omkring 3 timmar ifrån Stockholm,

Läs mer

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången.

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Fler kanaler att välja på. 1. Varför digital-tv? Varför digital-tv? Beslut av Sveriges riksdag Riksdagen har bestämt att hela Sverige ska gå

Läs mer

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 1( 6) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Infrastruktur och kommunikationer

Infrastruktur och kommunikationer Infrastruktur och kommunikationer Stockholm- Mälarregionen/Bergslagen Ett starkt beroende av Storstockholm En ny gruvepok i Bergslagen Regionförstoring bättre matchning Regionförstärkning specialisering

Läs mer

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU Historiska betydande översvämningar 1900-2010 Framtida betydande översvämningar När ska data samlas in Initieras av MSB. Vem gör vad? MSB ansvarar

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT Utredare Karin Berntsson Telefon 036-10 57 40 E-post karin.berntsson@jonkoping.se Webbsida www.jonkoping.se/statistik Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 Rapporten redovisar förändringar

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

VÄLKOMMEN PÅ INLEDANDE SAMRÅD OM MÄLARPROJEKTET

VÄLKOMMEN PÅ INLEDANDE SAMRÅD OM MÄLARPROJEKTET 1 (2) 2012-09-04 Dnr: 12-02627 Styrning och Planering Sjöfartsverket 601 78 Norrköping VÄLKOMMEN PÅ INLEDANDE SAMRÅD OM MÄLARPROJEKTET Fördjupning och breddning av de allmänna farlederna till Västerås

Läs mer

Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad

Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad Enköpings kommun Förord I denna rapport ges en beskrivning av näringslivet och arbetsmarknaden i Enköpings kommun. Samtliga tabeller och diagram grundar sig på

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Räta Linjen. En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard

Räta Linjen. En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard Räta Linjen En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard Bengt Andersson Inregia AB, oktober 2005 på uppdrag av Räta Linjen Gruppen Inregia AB, part of WSP Group (

Läs mer

Örebro 23 maj 2007. Total energianvändning uppdelat på sektorer. Transport 25% Industri 39% Byggnader 36%

Örebro 23 maj 2007. Total energianvändning uppdelat på sektorer. Transport 25% Industri 39% Byggnader 36% Örebro 23 maj 2007 Lars Håkansson 021-32 10 23 0705-32 10 23 lars.hakansson@yit.se!!" Total energianvändning uppdelat på sektorer Transport 25% Industri 39% Byggnader 36% Total förbrukning 402 TWh, Industri

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer