Riktlinjer för tekniska säkerhetsinstallationer

Transkript

1 Riktlinjer för tekniska säkerhetsinstallationer Stockholms läns landsting LS SLL1622 Bilaga 1.1 Status: Förfrågningsunderlag Upprättad: Reviderad:

2 Sida: 2 av INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Objektsområden Dokumentation och registrering SLL IT BYGGNADSTEKNISKT SKALSKYDD Övergripande krav Tekniska krav för byggnadstekniskt skalskydd PASSERKONTROLLSYSTEM Övergripande krav Tekniska krav för passerkontroll PORTTELEFONSYSTEM Övergripande krav Tekniska krav för porttelefonsystem INBROTTSLARMSYSTEM Övergripande krav Tekniska krav för inbrottslarmsystem PERSONLARMSYSTEM Övergripande krav Tekniska krav personlarmsystem KAMERAÖVERVAKNINGSSYSTEM (CCTV) Övergripande krav Tekniska krav för kameraövervakningssystem CCTV BRANDLARMSYSTEM Övergripande krav Tekniska krav för brandlarmsystem UTRYMNINGSLARMSYSTEM Övergripande krav Tekniska krav för utrymningslarmsystem... 78

3 Sida: 3 av 79 1 INLEDNING Omfattning Detta dokument är framtaget för att tillgodose Stockholms Läns landsting grundbehov av säkerhetstekniska installationer. Förutom grundbehoven i detta dokument skall även krav samt avsteg eller tillägg uppfyllas för respektive separat upphandling för respektive objektsområde. Detta dokument är avsett för att vägleda och bla för att sätta en projekteringsgrund. Varje enskild anläggning och system skall därefter projekteras och anpassas efter varje lokal och objektskrav. Med säkerhetstekniska installationer avses: 1.1 Objektsområden byggnadstekniska skalskydd passerkontrollsystem porttelefonssystem inbrottslarmssystem personlarmsystem kameraövervakningssystem (CCTV) brandlarmssystem utrymningslarmsystem. För varje objektsområde finns en separat objektsbeskrivning som beskriver vilka säkerhetssystem som används i respektive objekt. Se anbudsinbjudan för vidare information om respektive objektsområde. Det är viktigt att anbudslämnare har erfarenhet och kunskap för respektive system för samtliga system inom objektsområdet som anbud lämnas för. 1.2 Dokumentation och registrering Leverantören skall till varje leverans och installation av teknisk bevakning tillse att dokumentation enligt nedan levereras till beställaren. Handlingarna skall vara märkta med symboler, beteckningar och definitioner enligt svensk standard. Samtliga handlingar skall vara på svenska. I leverantörens åtagande och pris skall ingå: Systembeskrivning Installationsritningar d v s planritningar med utrustningar och ledningsnät samt märkning dokumenterad. Nätscheman Monteringsritningar och uppställningsritningar Apparatlista d v s lista med utrustningsnummer för märkning samt dokumentation av artikelns benämning, fabrikat och typbeteckning samt hänvisning till berört förbindningsschema. Förbindningsscheman utvisande förbindningen från centralutrustningen till berörda platsutrustningar. Anslutningar och tekniska beskrivningar över ingående utrustningar som kompletterande information till vad anslutningar i förbindningsscheman innehåller.

4 Sida: 4 av SLL IT Orienteringsritningar d v s planritningar med placering av centralutrustningar och platsutrustningar (larmgivare) i form av ex larmgivare med dess sektions- eller adressnummer. (Orienteringsritningar nyttjas av åtgärdsinsatsstyrkan för att orientera sig till platsen för utlöst larm). Om SLL IT fastighetsnät nyttjas skall portnummer och eventuellt fast IP nummer anges i förbindningsschema och apparatlista. Ritningar skall levereras i digital form (Autocad) samt pdf format. Dokumentation och övrigt teknisk material ska levereras i pdf format Registreringshandlingar skall levereras i digital form i Elkodaformat och pdf format. Handlingar skall vara utförda enligt SS utgåva 6 vid nyinstallation i nya fastigheter och enligt den gamla standarden vid befintliga installationer. Registreringshandlingarna skall anpassas efter befintliga märkningssystemet på objektet. Innan registreringsarbete påbörjas skall detta överenskommas med beställare om gammal eller ny standard ska nyttjas. Vid nyttjande av Stockholms läns landstings gemensamma fastighetsnät (datanät) eller nyttjade av datorer skall SLL IT i god tid innan informeras om detta för ställningstagande om detta är lämpligt eller möjligt. Ingen installation får påbörjas i datorer i eller fastighetsnät innan skriftligt tillstånd ifrån SLL IT är utfärdat. För att SLL IT ska kunna ta ställning av godkännande av installation måste en kort beskrivning av installationen utföras samt vilka funktioner som SLL måste vara behjälpliga med samt vilket utrymme (bandbredd) systemet normal kräver.

5 Sida: 5 av 79 2 BYGGNADSTEKNISKT SKALSKYDD 2.1 Övergripande krav Detta avsnitt 2.1 redovisar krav som beställaren kan använda för precisering av det byggnadstekniska skyddets omfattning. Tekniska krav som det byggnadstekniska skyddet lägst ska uppfylla och krav gällande service och underhåll redovisade i avsnitt 2.2 med underpunkter Övergripande uppgift Nivåer Det byggnadstekniska skalskyddets uppgift är att försvåra intrång, inbrott, försvåra bortförande av stöldgods, samt avskräcka från inbrottsförsök. Det byggnadstekniska skalskyddet är grunden för ett bra inbrottsskydd, men behöver i flertalet fall kompletteras med de tekniska säkerhetssystem för övervakning och tillträdeskontroll som beskrivs i avsnitt 3-8. Detta avsnitt beskriver det byggnadstekniska skalskyddets uppgift, omfattning och funktion. Beskrivningen är indelad i skyddsnivå 1-4, där skyddsnivå 1 innebär lägsta skydd och skyddsnivå 4 högsta skydd. Under respektive nivå anges låsning med en indelning i daglås respektive säkerhetslås. De olika typerna av låsning används enligt följande princip: Daglås är huvudsakligen avsett för låsning av dörrar placerade innanför skalskyddsgräns, men får i vissa fall användas för låsning i skalskyddsgräns. I dessa fall används daglås huvudsakligen för låsning under de tider verksamhet bedrivs lokalen och kompletteras övrig tid med ett säkerhetslås. Säkerhetslås är huvudsakligen avsett för låsning av dörrar i skalskyddsgräns. Säkerhetslås kan användas som huvudlåsning för verksamheter som dygnet runt önskar ett högt intrångsskydd, eller som en förstärkt låsning under de tider då verksamhet inte bedrivs inom lokalen. I de fall ett högt intrångsskydd eftersträvas under de tider verksamhet bedrivs ska säkerhetslås med utrymningsbehör inte kunna manipuleras från dörrens angreppssida. Detta innebär att glasning i anslutning till utrymningsbehör skall uppfylla lägst klass P2A enligt SS-EN 356. Observera att det nedan anges den lägsta nivå som får förekomma inom respektive nivå. Därutöver avgör respektive dörrs funktion som låsning ska vara i utförande med utrymningsbehör, nyckel- eller kortläsarpassage i en eller två ritningar.

6 Sida: 6 av Skyddsnivå 1 Uppgift Skalskydd i skyddsnivå 1 har till uppgift att ge ett grundläggande skydd mot intrång via det skyddade områdets omslutningsytor och dess öppningar. Omfattning Dörrar, portar och luckor ska fördröja uppbrytning från det skyddade områdets utsida. Väggar, golv och tak ska konstruktionsmässig försvåra genombrott. Fönster ska förses med spärranordning mot obehörig öppning från utsidan. Figur 2.1.1, Principiell omfattning för skyddsnivå 1 Daglås Grundskydd av vägg Daglås med utrymningsbehör Fönsterhake Funktion Tillträde till skyddat område ska styras med nyckel ingående i skyddat låssystem eller passerkontrollsystem i lägst passernivå 3, se beskrivning i avsnitt 3.1. Från det skyddade områdets insida kan dörrar, portar, luckor och fönster öppnas utan kontroll. Skyddsklass Skalskyddet ska uppfylla skyddsklass 1 enligt Svenska stöldskyddsföreningen regler SSF 200, med undantag från kravet på godkänd låsenhet. Dörr i skalskydd får dygnet runt låsas med daglås för nyckel- eller kortpassage i en riktning.

7 Sida: 7 av Skyddsnivå 2 Skalskydd i skyddsnivå 2 har till uppgift att ge ett grundläggande inbrottsskydd för det skyddade områdets omslutningsytor och dess öppningar. Omfattning Dörrar, portar och luckor ska fördröja inbrott från det skyddade områdets utsida. Väggar, golv och tak ska konstruktionsmässig fördröja genombrott. Fönster placerade lägre än 4 meter över ståplan ska förses med lås som fördröjer uppbrytning från in och utsida. Figur 2.1.2, Principiell omfattning för skyddsnivå 2 Daglås Utökat skydd av vägg Daglås med utrymningsbehör Fönsterlås Funktion Öppning av fönster och tillträde till skyddat område ska styras med nyckel ingående i skyddat låssystem eller passerkontrollsystem i lägst passernivå 3, se beskrivning i avsnitt 3.1. Från det skyddade områdets insida kan dörrar, portar, luckor öppnas utan kontroll. Skyddsklass Skalskyddet ska uppfylla skyddsklass 2 enligt Svenska stöldskyddsföreningen regler SSF 200, med undantag från kravet på godkänd låsenhet. Under de tider objektet är obemannat ska låsning ske med säkerhetslås. Dörr i skalskydd får då verksamhet bedrivs låsas med daglås. I båda fallen får låsning vara för nyckel- eller kortpassage i en riktning.

8 Sida: 8 av Skyddsnivå 3 Skalskydd i skyddsnivå 3 ska fylla samma uppgift som skalskydd i skyddsnivå 2, samt därutöver försvåra bortförandet av stöldgods. Omfattning Ska uppfylla kraven för skyddsnivå 2, samt därutöver omfatta följande. Under de tider då det skyddade området är obemannat ska dörrar, portar och luckor fördröja utbrott från det skyddade området. Figur 2.1.3, Principiell omfattning för skyddsnivå 3 Daglås Säkerhetslås Daglås med utrymningsbehör Utökat skydd av vägg Fönsterlås Funktion Ska uppfylla kraven för skyddsnivå 2, med följande förändring. Under de tider då det skyddade området är obemannat ska utpassage styras enligt samma krav som gäller för inpassage. Under de tider då det skyddade objektet är bemannat får utrymningsvägar inte vara låsta i utrymningsriktningen. Under den tid som utrymningsvägar är låsta ska en för verksamheten väsentlig funktion förreglas. Skyddsklass Skalskyddet ska uppfylla skyddsklass 2 enligt Svenska stöldskyddsföreningen regler SSF 200, med vissa undantag från kravet på godkänd låsenhet. Dörr i skalskydd får då verksamhet bedrivs låsas med daglås för nyckel- eller kortpassage i en riktning. Under de tider objektet är obemannat ska låsning ske med säkerhetslås för nyckel- eller kortpassage i båda riktningar.

9 Sida: 9 av Skyddsnivå 4 Skalskydd i skyddsnivå 4 har till uppgift att ge ett kraftigt inbrottsskydd för det skyddade områdets omslutningsytor och dess öppningar, samt försvåra bortförandet av stöldgods. Omfattning Dörrar, portar, luckor och fönster ska kraftigt fördröja inbrott från det skyddade områdets utsida, samt under de tider då det skyddade området är obemannat fördröja utbrott från insidan. Väggar, golv och tak ska konstruktionsmässig kraftigt fördröja genombrott. Figur 2.1.4, Principiell omfattning för skyddsnivå 4 Daglås Säkerhetslås Daglås med utrymningsbehör Extra skydd av vägg Fönsterlås Fönstergaller Funktion Ska uppfylla kraven för skyddsnivå 3. Skyddsklass Skalskyddet ska uppfylla skyddsklass 2 enligt Svenska stöldskyddsföreningen regler SSF 200, med vissa undantag från kravet på godkänd låsenhet. Därutöver ska inkrypningsskydd installeras enligt SSF 200 skyddsklass 3. Dörr i skalskydd får då verksamhet bedrivs låsas med daglås för nyckel- eller kortpassage i en riktning. Under de tider objektet är obemannat ska låsning ske med säkerhetslås för nyckel- eller kortpassage i båda riktningar.

10 Sida: 10 av Tekniska krav för byggnadstekniskt skalskydd Detta avsnitt 2.2 redovisar de tekniska krav som byggnadstekniska skyddsinstallationer lägst skall uppfylla, samt de åtaganden som säkerhetsentreprenören skall uppfylla gällande service och underhåll. Vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar skall beställaren av byggnadstekniskt skydd precisera skyddets omfattning. För denna precisering används övergripande krav redovisade i avsnitt 2.1 med underpunkter Generella krav Grunden för det byggnadstekniska skyddet är att samtliga byggnadsdelar lägst skall uppfylla gällande lagstiftning och standarder inom byggområdet, vilket även omfattar krav i gällande brandskyddsdokumentation. Alla delar av det byggnadstekniska skyddet skall uppfylla den skalskyddsklass, enligt Svenska stöldskyddsföreningens gällande regler SSF 200, som berört utrymme skall uppfylla. För samtliga delar gäller att det byggnadstekniska skyddet inte utan svårighet får kunna demonteras från den oskyddade sidan, dvs den förväntade angreppssidan. Detta innebär bland annat att skruvar åtkomliga från angreppssidan eller publika utrymmen skall vara säkerhetsskruv, som inte kan demonteras med annat än specialverktyg. Tillverkarens montageanvisningar skall följas Generellt avsteg från SSF 200 Avsteg förekommer från krav på godkänd låsenhet Låsenhet Observera att nedan angivna krav endast avser låsning. Därutöver behöver låshus i vissa fall även ha tillhållning med fallkolv Mekanisk låsning av dörr utan krav på utrymning Nyckelpassage i en riktning Självlåsande daglås för nyckelpassage i en riktning Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vred eller trycke med splitfunktion. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Icke självlåsande daglås för nyckelpassage i en riktning Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 14 mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vred eller trycke med splitfunktion. Vid upplåsning via vred bör manöver ej överstiga 90. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista.

11 Sida: 11 av 79 Säkerhetslås för nyckelpassage i en riktning Dörr låses med godkänd låsenhet uppfyllande krav enligt SS 3522 klass 3, undantaget krav på låscylinder. Låscylinder på angreppssidan skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3, men från motsatt sida manövreras låsning via vredcylinder. Nyckelpassage i båda riktningar Självlåsande daglås för nyckelpassage i båda riktningar Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från båda sidor skall låsning endast manövreras via låscylinder. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Icke självlåsande daglås för nyckelpassage i båda riktningar Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 14 mm. Från båda sidor skall låsning endast manövreras via låscylinder och manöver bör ej överstiga 90. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista. Säkerhetslås för nyckelpassage i båda riktningar Dörr låses med godkänd låsenhet uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3, vilket bl a innebär att låsning från båda sidor manövreras via låscylinder Mekanisk låsning av dörr med krav på utrymning I för respektive lokal gällande brandskyddsdokumentation redovisas omfattning och krav på utrymningsvägar. Montage av lås skall alltid följa myndighetskrav och krav i brandskyddsdokumentation. Om utrymningsväg förses med lås som, under någon del av dygnet, blockerar utrymningsfunktionen skall dessa lås vara i utförande med en kontaktfunktion för indikering av låst respektive olåst läge. Kontaktfunktionen skall vid låst läge förregla en funktion som är väsentlig för verksamheten inom den lokal som utrymningsvägen betjänar. Nyckelpassage i en riktning Självlåsande daglås för nyckelpassage i en riktning (Utrymning via tryckesfunktion, utan karv på återinrymning) Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via trycke med splitfunktion. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Självlåsande daglås för nyckelpassage i en riktning (Utrymning enligt SS-EN 179, utan karv på återinrymning) Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling.

12 Sida: 12 av 79 Självlåsande daglås för nyckelpassage i en riktning (Utrymning enligt SS-EN 1125, utan karv på återinrymning) Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Icke självlåsande daglås för nyckelpassage i en riktning (Utrymning via tryckesfunktion, med krav på återinrymning) Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via trycke med splitfunktion, samt vred för återlåsning. Efter passage med trycke skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Icke självlåsande daglås för nyckelpassage i en riktning (Utrymning enligt SS-EN 179, med krav på återinrymning) Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vred, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179. Efter passage med utrymningsbehör skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Icke självlåsande daglås för nyckelpassage i en riktning (Utrymning enligt SS-EN 1125, med krav på återinrymning) Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vred, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN Efter passage med utrymningsbehör skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Säkerhetslås för nyckelpassage i en riktning (Utrymning via tryckesfunktion. Uppfyller krav på återinrymning) Dörr låses med mekanisk regel eller hakregel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vredcylinder, samt trycke med splitfunktion. Låscylinder på angreppssidan, slutbleck och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Slutbleck får ersättas med hål i stålkarm förutsatt att detta ger motsvarande brytmotstånd. Låsenhet skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av regelns läge.

13 Sida: 13 av 79 Säkerhetslås för nyckelpassage i en riktning (Utrymning enligt SS-EN 179. Uppfyller krav på återinrymning) Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vredcylinder, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179. Låscylinder på angreppssidan, slutbleck och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Slutbleck får ersättas med hål i stålkarm, förutsatt att detta ger motsvarande brytmotstånd. Låsenhet skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av regelns läge. Säkerhetslås för nyckelpassage i en riktning (Utrymning enligt SS-EN Uppfyller krav på återinrymning) Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vredcylinder, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN Låscylinder på angreppssidan, slutbleck och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Slutbleck får ersättas med hål i stålkarm, förutsatt att detta ger motsvarande brytmotstånd. Låsenhet skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av regelns läge. Nyckelpassage i båda riktningar Självlåsande daglås för nyckelpassage i båda riktningar (Utrymning enligt SS-EN 179, utan karv på återinrymning) Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via låscylinder, samt plomberat utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Låsenhet skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av öppning via utrymningsbehör. Självlåsande daglås för nyckelpassage i båda riktningar (Utrymning enligt SS-EN 1125, utan karv på återinrymning) Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via låscylinder, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Låsning skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av öppning via utrymningsbehör.

14 Sida: 14 av 79 Icke självlåsande daglås för nyckelpassage i båda riktningar (Utrymning enligt SS-EN 179, med krav på återinrymning) Dörr låses mekaniskt med hakregel, regel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14 mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via låscylinder, samt plomberat utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179. Efter passage med utrymningsbehör skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Låsenhet skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av öppning via utrymningsbehör. Icke självlåsande daglås för nyckelpassage i båda riktningar (Utrymning enligt SS-EN 1125, med krav på återinrymning) Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via låscylinder, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN Efter passage med utrymningsbehör skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Låsenhet skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av öppning via utrymningsbehör. Säkerhetslås för nyckelpassage i båda riktningar (Utrymning enligt SS-EN 179.Uppfyller krav på återinrymning) Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via låscylinder, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179. Låscylinder, slutbleck och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Slutbleck får ersättas med hål i stålkarm, förutsatt att detta ger motsvarande brytmotstånd. Låsenhet skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av öppning via utrymningsbehör, samt indikering av regelns läge. Säkerhetslås för nyckelpassage i båda riktningar (Utrymning enligt SS-EN 1125.Uppfyller krav på återinrymning) Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via låscylinder, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN Låscylinder på angreppssidan, slutbleck och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Slutbleck får ersättas med hål i stålkarm, förutsatt att detta ger motsvarande brytmotstånd. Låsenhet skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av öppning via utrymningsbehör, samt indikering av regelns läge Mekanisk låsning av fönster Fönster låses med godkänd låsning uppfyllande SS 3620 lägst klass A. Låsning skall manövreras via låscylinder. Fönsterdörrar skall uppfylla ovan redovisade krav för dörrar.

15 Sida: 15 av Mekanisk låsning av port och lucka Port och lucka låses i första hand med godkänd låsenhet uppfyllande krav enligt SS 3522 klass 3 och i andra hand med alternativ låsning uppfyllande skyddsklass 2 enligt SSF 200. Låsfunktion skall i båda fall manövreras via låscylinder Elektromekanisk låsning av dörr utan krav på utrymning Elektromekanisk låsning får ej vara i utförande med mekanisk uppställningsfunktion. Kortläsarkontroll i en riktning Daglås för kortläsarkontroll i en riktning (Elektromekaniskt slutbleck) Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Cylinderfall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. Daglås för kortläsarkontroll i en riktning (Elektromekaniskt låshus) Dörr låses med elektromekaniskt fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via trycke med splitfunktion eller elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista. Trycke med splitfunktion skall i förekommande fall vara försett med mikrobrytare för överföring av öppningssignal till passerkontrollsystem. Låshus skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av kolvläge. Säkerhetslås för kortläsarkontroll i en riktning (Elektromekaniskt slutbleck) Dörr låses med godkänd mekanisk låsenhet enligt SS 3522 klass 3, som skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck. Elektromekaniskt slutbleck skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Låscylinder och montage skall uppfylla kraven för godkänd låsenhet enligt SS 3522 klass 3. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. Låshus skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av regelns läge.

16 Sida: 16 av 79 Säkerhetslås för kortläsarkontroll i en riktning (Elektromekaniskt låshus) Dörr låses med elektromekaniskt lås med regel eller hakregel i kombination med mekaniskt slutbleck. Elektromekaniskt lås skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Slutbleck, låscylinder och montage skall uppfylla kraven för godkänd låsenhet enligt SS 3522 klass 3. Låshusets styrenhet skall vara i utförande med indikering av regelns läge. Kortläsarkontroll i båda riktningar Daglås för kortläsarkontroll i båda riktningar (Elektromekaniskt slutbleck) Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Cylinderfall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från båda sidor skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. Daglås för kortläsarkontroll i båda riktningar (Elektromekaniskt låshus) Dörr låses med elektromekaniskt fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från båda sidor skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Låshus skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av kolvläge. Säkerhetslås för kortläsarkontroll i båda riktningar (Elektromekaniskt slutbleck) Dörr låses med godkänd mekanisk låsenhet enligt SS 3522 klass 3, som skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck. Elektromekaniskt slutbleck skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS Från båda sidor skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Låscylinder och montage skall uppfylla kraven för godkänd låsenhet enligt SS 3522 klass 3. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. Låshus skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av regelns läge. Säkerhetslås för kortläsarkontroll i båda riktningar (Elektromekaniskt låshus) Dörr låses med elektromekaniskt lås med regel eller hakregel i kombination med mekaniskt slutbleck. Elektromekaniskt lås skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS Från båda sidor skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Slutbleck, låscylinder och montage skall uppfylla kraven för godkänd låsenhet enligt SS 3522 klass 3. Låshusets styrenhet skall vara i utförande med indikering av regelns läge.

17 Sida: 17 av Elektromekanisk låsning av dörr med krav på utrymning I för respektive lokal gällande brandskyddsdokumentation redovisas omfattning och krav på utrymningsvägar. Montage av lås skall alltid följa myndighetskrav och krav i brandskyddsdokumentation. Utöver nedan redovisade låsningar kan krav på utrymning i vissa fall även uppfyllas med elektromekanisk låsning med omvänd funktion, vilket innebär att låsning skall vara olåst i strömlöst läge. Om utrymningsväg förses med lås som, under någon del av dygnet, blockerar utrymningsfunktionen skall dessa lås vara i utförande med en kontaktfunktion för indikering av låst respektive olåst läge. Kontaktfunktionen skall vid låst läge förregla en funktion som är väsentlig för verksamheten inom den lokal som utrymningsvägen betjänar. Elektromekanisk låsning får ej vara i utförande med mekanisk uppställningsfunktion. Kortläsarkontroll i en riktning Daglås för kortläsarkontroll i en riktning (Utrymning via tryckesfunktion. Självlåsande efter utrymning) Dörr låses med elektromekaniskt fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via trycke med splitfunktion. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Tryckesfunktionen skall vara försedd med mikrobrytare för överföring av öppningssignal till passerkontrollsystem. Daglås för kortläsarkontroll i en riktning (Utrymning enligt SS-EN 179. Självlåsande efter utrymning) Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Cylinderfall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179 eller elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Observera att mekanisk öppning via utrymningsbehör inte får användas för norrmal passage eftersom passerkontrollsystemet är i utförande med låskontroll. Daglås för kortläsarkontroll i en riktning (Utrymning enligt SS-EN Självlåsande efter utrymning) Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Cylinderfall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125 eller elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Observera att mekanisk öppning via utrymningsbehör inte får användas för norrmal passage eftersom passerkontrollsystemet är i utförande med låskontroll.

18 Sida: 18 av 79 Daglås för kortläsarkontroll i en riktning (Utrymning enligt SS-EN 179. Icke självlåsande efter utrymning) Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Regel / fall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via plomberat utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179, samt elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Efter passage med utrymningsbehör skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Låshus skall vara i utförande med indikering av regel-/ kolvläge. Daglås för kortläsarkontroll i en riktning (Utrymning enligt SS-EN Icke självlåsande efter utrymning) Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Regel / fall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125, samt elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Efter passage med utrymningsbehör skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Låshus skall vara i utförande med indikering av regel-/ kolvläge. Säkerhetslås för kortläsarkontroll i en riktning (Utrymning enligt SS-EN 179 och elektromekaniskt slutbleck. Icke självlåsande efter utrymning) Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm och låsa mot elektromekaniskt slutbleck. Elektromekaniskt slutbleck skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via plomberat utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179, samt elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Låscylinder och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Låsenhet skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av regelns läge. Säkerhetslås för kortläsarkontroll i en riktning (Utrymning enligt SS-EN 179 och elektromekaniskt låshus. Icke självlåsande efter utrymning) Dörr låses med elektromekanisk regel eller hakregel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm och låsa mot mekaniskt slutbleck. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179, samt elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Slutbleck, låscylinder och montage skall uppfylla kraven för godkänd låsenhet enligt SS 3522 klass 3. Låshusets styrenhet skall vara i utförande med indikering av regelns läge.

19 Sida: 19 av 79 Säkerhetslås för kortläsarkontroll i en riktning (Utrymning enligt SS-EN Icke självlåsande efter utrymning) Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm och låsa mot elektromekaniskt slutbleck. Elektromekaniskt slutbleck skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125, samt elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Låscylinder och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Låsenhet skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av regelns läge. Kortläsarkontroll i båda riktningar Daglås för kortläsarkontroll i båda riktningar (Utrymning enligt SS-EN 179. Självlåsande efter utrymning) Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Cylinderfall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder och plomberat utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Låshus skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av öppning via utrymningsbehör. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. Daglås för kortläsarkontroll i båda riktningar (Utrymning enligt SS-EN Självlåsande efter utrymning) Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Cylinderfall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder och utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Låsning skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av öppning via utrymningsbehör. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt.

20 Sida: 20 av 79 Daglås för kortläsarkontroll i båda riktningar (Utrymning enligt SS-EN 179Icke självlåsande efter utrymning) Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14 mm. Regel / fall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder och plomberat utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Efter passage med utrymningsbehör skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Låsenhet skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av regelns läge. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. Daglås för kortläsarkontroll i båda riktningar (Utrymning enligt SS-EN 1125 Icke självlåsande efter utrymning) Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14 mm. Regel / fall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder och utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Efter passage med utrymningsbehör skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Låsenhet skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av regelns läge. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. Säkerhetslås för kortläsarkontroll i båda riktningar (Utrymning enligt SS-EN 179 och elektromekaniskt slutbleck. Icke självlåsande efter utrymning) Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm och låsa mot elektromekaniskt slutbleck. Elektromekaniskt slutbleck skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder och plomberat utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Låscylinder och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Låsenhet skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av regelns läge. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt.

21 Sida: 21 av 79 Säkerhetslås för kortläsarkontroll i båda riktningar (Utrymning enligt SS-EN 179 och elektromekaniskt låshus. Icke självlåsande efter utrymning) Dörr låses med elektromekanisk regel eller hakregel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm och låsa mot mekaniskt slutbleck. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder och plomberat utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Slutbleck, låscylinder och montage skall uppfylla kraven för godkänd låsenhet enligt SS 3522 klass 3. Låshusets styrenhet skall vara i utförande med indikering av regelns läge. Säkerhetslås för kortläsarkontroll i båda riktningar (Utrymning enligt SS-EN Icke självlåsande efter utrymning) Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm och låsa mot elektromekaniskt slutbleck. Elektromekaniskt slutbleck skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder och utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Låscylinder och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Låsenhet skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av regelns läge. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt Elektromekanisk låsning av port och lucka Port och lucka låses med elektromekaniskt lås som skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS Låscylinder och montage skall uppfylla kraven för godkänd låsenhet enligt SS 3522 klass 3. Låshusets styrenhet skall vara i utförande med indikering av regelns läge. Alternativt får port låsas med annan för ändamålet avsedd elektriskt styrd låsning som lägst skall motstå brytkrafter motsvarande minst 10 kn Elektromagnetisk låsning Låsning med elektromagnet skall dimensioneras för att uppfylla samma krav på brytmotstånd som ställs på elektromekanisk låsning. Elektromagnetens montage och hållkraft skall anpassas till de förhållanden som råder i det enskilda fallet. Faktorer som skall beaktas är exempelvis ett dörrblads storlek och tyngd.

22 Sida: 22 av Beslag Trycken Beslag som kommer normalt berörs i samband med passage skall vara i nickelfritt utförande. Trycken skall vara i utförande med returfjäder och monteras med genomgående tryckesskruv. Hylsmutter skall monteras mot angreppssidan Draghandtag Draghandtag skall på dörr i säkerhetsgräns fästas med separat genomgående skruv direkt genom dörrblad Karmöverföring Karmöverföring skall monteras infälld mellan dörrblad och karm. Karmöverföringens maximala öppningsvinkel skall med god marginal överstiga dörrens maximala öppningsvinkel. Utanpåliggande karmöverföring får endast monteras där dörrens konstruktion omöjliggör ett infällt montage. I dessa fall skall den utanpåliggande karmöverföringen vara tillverkad av metall och monteras i övre hörn på dörrbladets säkra sida. Även vid utanpåliggande montage av karmöverföring skall ledning i första hand förläggas infälld. Om så inte kan ske skall ledning förläggas i metallist på dörrens säkra sida Gångjärn Gångjärn på dörr av stål skall vara i utförande för horisontell och vertikal justering. Gångjärn på dörr av trä skall vara utförande för vertikal justering. Samtliga gångjärn skall kunna smörjas då dörren sitter på plats. Modell och antal gångjärn skall anpassas till dörrens tyngd och bredd Kantregel Kantregel skall lägst uppfylla samma krav på skyddsklass som partiets övriga låsning. Inom publika ytor ska kantregel för låsning av passivt dörrblad i första hand ersättas med låsbar spanjolett. Där dörrens konstruktion eller funktion omöjliggör detta ska automatiska kantreglar monteras. Vid montage av automatiska kantreglar skall aktiv dörr förses med glidbleck Spanjoletter Spanjolett skall lägst uppfylla samman krav på skyddsklass som partiets övriga låsning. För låsbar spanjolett skall låsning manövreras via låscylinder. Inom publika ytor ska passivt dörrblad förses med låsbar spanjolett. Där dörrens konstruktion eller funktion omöjliggör detta ska automatiska kantreglar monteras. För dörrar med passerkontrollsystem skall spanjolett förses med kontaktfunktion för indikering av låst läge.

23 Sida: 23 av Slutbleck Låsenhet, kantregel och spanjolett skall alltid låsa mot för respektive produkt avsett slutbleck. Undantag från detta krav får endast göras i stålkarm och under förutsättning att brytmotstånd och funktion motsvarar slutbleckets Bakkantssäkring Bakkantssäkring ska även i skyddsklass 1 och 2 vara i utförande med två bakkantsbeslag Brytskydd Brytskydd skall vara utformade för montage längs dörrens hela höjd. Infästning skall dimensioneras för att motstå brytkrafter som överstiger brytskyddets hållfasthet. På metalldörr skall brytskydd utformas för att skapa negativ brytvinkel, samt monteras med genomgående skruv alternativt svetsning Dörrstyrning Dörrstängare Dörrstängarens kraft och utformning skall anpassas till dörrblads storlek och tyngd. Öppningsbroms, stängningshastighet och tillslagskraft skall vara individuellt justerbara. Dörrstängare skall monteras på montageplatta. Observera att mekanisk uppställning inte får förekomma i brandcellsgräns, utan att uppställning i dessa fall skall ske elektromekaniskt Automatiska dörröppnare Automatisk dörröppnare skall kunna styras via armbågskontakter, radar och automatiskt assistera manuell öppning av dörr, så kallad Push and Go. Vidare skall automatisk dörröppnare minst vara förberedd för anslutning av säkerhetssensor som avbryter öppning vid risk för klämning. Radar för styrning av automatisk öppning skall vara riktningskännande, så att den endast öppnar vid rörelse i passageriktningen. Armbågskontakters placering och utformning skall uppfylla krav på tillgänglighet. Automatisk dörröppnare skall monteras på montageplatta. Automatisk dörröppnare i säkerhetsgräns får ej vara försedd med åtkomlig programväljare eller knapp för uppställningsfunktion. Automatisk dörröppnare skall vid låst dörr bortkopplas av kontaktfunktion som indikerar låst läge.

24 Sida: 24 av Dörrenhet Vid nyinstallation skall dörrtillverkaren på fabrik förse dörrenheten med urtag för lås och beslag, samt eventuell kanalisation. Lås och beslag skall sedan eftermonteras på plats. Dörrar som utsätts för klimatpåverkan skall i utförande med elektromekanisk låsning vara tillverkad med en bärande konstruktion av stål. Syftet med detta krav är att höja driftsäkerheten och minimera påverkan av exempelvis temperaturväxlingar. På metalldörrar skall samtliga beslag monteras med maskingängad stålskruv. Dörrens huvudlås placeras så att trycke/utrymningsbeslag hamnar maximalt 1 m över färdigt golv. Om dörren utformas med ett extralås skall detta placeras under huvudlåset, så att avståndet mellan låshusens reglar är minimum 400 mm Fönster och glaspartier Montage skall utföras enligt Monteringstekniska kommitténs anvisningar eller med motsvarande metod. Öppningsbara fönster skall hållas stänga med infälld spanjolett Galler och grind Mekanisk eller elektromekanisk låsning av öppningsbart galler eller grind skall manövreras via låscylinder eller passerkontrollsystem. Öppningsbara galler och grindar skall vara i utförande med i konstruktionen integrerad anslagsprofil, som skall motstå samma brytkrafter som övriga delar av grind/galler Låssystem Där det i denna handling föreskrivs låscylinder skall denna alltid ingå i det låssystem som omfattar berörd lokal. Låssystem skall vara med systemlåsning och juridiskt skyddade nycklar. Låscylinder för säkerhetslås skall uppfylla SS 3522 klass 3. Alternativt får oval cylinder med motsvarande borr-, dyrk- och manipulationsskydd monteras i förstärkt cylinderbehör som skall uppfylla SS 3522 klass 3. Där det i denna handling förskrivs dubbel cylinder på daglås får insidan ersättas av täckbricka fäst med envägsskruv. Undantaget förutsätter att dörrens funktion inte kräver nyckelpassage i båda riktningar. Höjd cylinderring skall anpassas till montageförhållandena i det enskilda fallet. Differens mellan cylinder och behör får ej överstiga 1 mm.

25 Sida: 25 av Service och underhåll Säkerhetsentreprenören skall utföra skötsel och underhåll enligt tillverkarens anvisningar för berörda produkter. Säkerhetsentreprenören skall minst en gång per kalenderår utföra en funktionskontroll Dokumentation Systemet dokumenteras enligt kraven i avsnitt 1. Dokumentation skall omfatta: - Teknisk information om installerade produkter - Service- och underhållsrekommendationer inkl intervall för installerade produkter Säkerhetsentreprenören skall revidera dokumentationen i samband med nyinstallation och förändringar. För låssystemskall säkerhetsentreprenören hålla en säkerhetskopia av gällande databas. Beställaren har äganderätten till dokumentation, säkerhetskopia

26 Sida: 26 av 79 3 PASSERKONTROLLSYSTEM 3.1 Övergripande krav Detta avsnitt, 3.1 med underpunkter, redovisar krav som beställaren kan använda för precisering av passerkontrollssystemets omfattning vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar. Tekniska krav som passerkontrollsystem lägst ska uppfylla och krav gällande service och underhåll redovisade i avsnitt 3.2 med underpunkter Övergripande uppgift Nivåer Passerkontrollsystemets uppgift är att begränsa tillträdet till ett utrymme. Systemets säkerhet påverkas av möjligheten att manipulera det från utrymmets utsida. Detta avsnitt beskriver passerkontrollsystemets uppgift, omfattning och funktion. Beskrivningen är indelad i passernivå 1-4, där passernivå 1 innebär lägst skydd och passernivå 4 högst skydd. Figur 3.1.1, Nivåer i passerkontrollsystem Passernivå 1 Alt. 1 Passernivå 1 Alt. 2 Passernivå 2 Passernivå 3 Passernivå 4 Dörrbladsläsare, kod Dörr box Dörrbladsläsare, kort/mifare Kodtastatur Kortläsare Motorlås Elslutbleck Tryckknapp

27 Sida: 27 av Passernivå 1 Uppgift System i passernivå 1 har till uppgift att förhindra inpassage för obehöriga, vilket sker genom att dörr öppnas med kod. Omfattning Knappsats för inmatning av kod monteras på dörrens utsida och styr dörrens låsfunktion. Kontroll av behörighet och styrfunktioner för lås placeras på dörrens utsida eller i låshuset. Passernivå 1 omfattar två huvudalternativ för utformning. Båda alternativen är likvärdiga ur säkerhetssynpunkt. Alternativ 1 Knappsats för dörrbladsmontage sammankopplas mekaniskt med dörrens låsfunktion. Alternativ 2 Separat knappsats monteras på dörrens utsida och sammankopplas elektriskt med dörrens låsfunktion. Funktion När behörig kod anges på knappsatsen ges en styrsignal som öppnar dörrens låsfunktion. Kod får vara antingen personlig eller gemensam för en grupp av människor. Ut från utrymmet får passage ske utan behörighetskontroll, exempelvis via trycke, vred eller öppningstryckknapp. Passernivå 1 får inte användas för styrning av inbrottslarm.

28 Sida: 28 av Passernivå 2 Uppgift System i passernivå 2 har till uppgift att förhindra inpassage för obehöriga, vilket sker genom att dörr öppnas med passerkort. Omfattning Kortläsare monteras på dörrens utsida och styr dörrens låsfunktion. Kontroll av behörighet och styrfunktioner för lås placeras på dörrens utsida eller i låshuset. Passernivå 1 omfattar två huvudalternativ för utformning. Båda alternativen är likvärdiga ur säkerhetssynpunkt. Alternativ 1 Kortläsare för dörrbladsmontage sammankopplas mekaniskt med dörrens låsfunktion. Alternativ 2 Separat kortläsare monteras på dörrens utsida och sammankopplas elektriskt med dörrens låsfunktion. Funktion När behörigt passerkort avläses ges en styrsignal som öppnar dörrens låsfunktion. Ut från utrymmet får passage ske utan behörighetskontroll, exempelvis via trycke, vred eller öppningstryckknapp. Passernivå 2 får inte användas för styrning av inbrottslarm Passernivå 3 Uppgift System i passernivå 3 har till uppgift att förhindra inpassage för obehöriga, vilket sker genom att dörr öppnas med passerkort. Därutöver ska systemet förhindra manipulation från dörrens utsida. Omfattning Kortläsare monteras på dörrens utsida och styr dörrens låsfunktion. Kontroll av behörighet och styrfunktioner för lås ska placeras i separat kontrollenhet på dörrens insida. Dörr ska omfattas av dörrlägesövervakning där systemet övervakar att dörren efter passage åter uppnår stängt och låst läge. Om så ej sker ska akustisk larmsignal avges lokalt vid dörren. Kontrollenhet ansluts till centralutrustning för styrning och övervakning. Funktion När behörigt passerkort avläses ges en styrsignal som öppnar dörrens låsfunktion. Under delar av dygnet kan öppning styras av passerkort i kombination med personlig kod. Ut från utrymmet får passage ske utan behörighetskontroll, exempelvis via kontaktfunktion i trycke eller öppningstryckknapp.

29 Sida: 29 av Passernivå 4 Uppgift System i passernivå 4 ska fylla samma uppgift som system i nivå 3, samt därutöver förhindra utpassage för obehöriga. Detta sker genom att dörr öppnas med passerkort i båda riktningar. Omfattning Kortläsare monteras på dörrens insida samt utsida och styr dörrens låsfunktion. Kontroll av behörighet och styrfunktioner för lås ska placeras i separat kontrollenhet på dörrens insida. Dörr ska omfattas av dörrlägesövervakning där systemet övervakar att dörren efter passage åter uppnår stängt och låst läge. Om så ej sker ska akustisk larmsignal avges lokalt vid dörren. Kontrollenhet ansluts till centralutrustning för styrning och övervakning. Funktion När behörigt passerkort avläses ges en styrsignal som öppnar dörrens låsfunktion. Under delar av dygnet kan öppning styras av passerkort i kombination med personlig kod Styrning av inbrottslarm Till- och frånkoppling av inbrottslarm får endast styras av passerkontrollsystem uppfyllande passernivå 3 eller 4. I de fall passage sker via dörrar med tillkopplat inbrottslarm ska berörda inbrottslarmsdetektorer förbikopplas under förutbestämd passagetid, samt därefter under ytterligare 30 sekunder. Under dessa 30 sekunder avger passerkontrollsystemets dörrlägeskontroll akustisk larmsignal. Om dörren även efter dessa 30 sekunder är öppen eller olåst övergår inbrottslarmsystemet i larmläge. I de fall passerkontrollsystemet används för till och frånkoppling av inbrottslarmade områden ska detta ske via kortläsare utanför det larmade områdets entrédörr. Till- och frånkoppling ska dygnet runt styras med behörigt passerkort i kombination med personlig kod. Till- och frånkoppling ska indikeras optiskt i kortläsare Systemets struktur Passerkontrollsystemets kärna utgörs av en centralutrustning som placeras i ett låst och övervakat utrymme. Via kontrollenheter är centralutrustningen ansluten till kortläsare, lås o d vid respektive dörrmiljö. Uppgifter om personer, behörigheter m m uppdateras centralt, men vid kommunikationsfel kan respektive kontrollenhet styra sina dörrmiljöer lokalt. Passerkontrollsystemet kan även sammankopplas med inbrottslarmsystem för till- och frånkoppling inbrottslarmsdetektorer. Observera att det endast är passernivå 3 och 4 som måste ingå i ett centralanslutet passerkontrollsystem. Övriga passernivåer kan istället vara lokala system för en dörrmiljö.

30 Sida: 30 av Tekniska krav för passerkontroll Detta avsnitt, 3.2 med underpunkter, redovisar de tekniska krav som passerkontroll lägsta ska uppfylla och krav på säkerhetsentreprenörens åtaganden gällande service och underhåll. Vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar skall beställaren av passerkontroll precisera passerkontrollens omfattning. För denna precisering används övergripande krav redovisade i avsnitt 3.1 med underpunkter Generella krav Systemet skall fungera autonomt utan funktionsbortfall Knappsatser och kortläsare Knappsatser och kortläsare skall vid montage inom publika miljöer vara tillverkade av metall eller material med motsvarande slagtålighet och ej gå att öppna utan specialverktyg. Knappsatser och kortläsare skall upprätthålla sin funktion vid all på platsen förekommande miljöpåverkan, exempelvis temperatur och luftfuktighet. Om så erfordras skall enhet förses med uppvärmning och väderskydd. Kortläsare skall monteras i underkant 1200 mm över färdigt golv Fristående knappsatser (kodlås) och kortläsare Fristående knappsatser och kortläsare utgörs av fristående enheter med lokal beslutslogik, minne och styrfunktion. Dessa enheter är inte avsedda för anslutning till centralanslutet passerkontrollsystem. Fristående knappsats för dörrbladsmontage Knappsats skall vara i utförande för montage över dörrens urtag för cylinder och/eller trycke. Knappsats skall vara i utförande för inmatning av koder uppbyggda av siffrorna 0-9. Behörighet skall styras av minst 4 individuella fyrställiga koder. Efter inmatning av behörig kod skall manuell öppning tillåtas av mekanisk låsning. Fristående knappsats för separat montage Knappsats (kodlås) skall vara i utförande för inmatning av koder uppbyggda av siffrorna 0-9. Behörighet skall styras av minst 4 individuella fyrställiga koder. Efter inmatning av behörig kod skall inbyggd reläfunktion styra elektromekanisk låsning.

31 Sida: 31 av 79 Fristående kortläsare för dörrbladsmontage Kortläsarenhet skall vara i utförande för montage över dörrens urtag för cylinder och/eller trycke. Kortläsare skall vara i utförande för Mifare sektorläsning på sektor 14 för passerkortsnummer, så att SLL:s e-tjänstekort kan användas som passerkort. Efter inläsning av behörig kod skall manuell öppning tillåtas av mekanisk låsning. Fristående kortläsare för separat montage Kortläsare skall vara i utförande för Mifare sektorläsning på sektor 14 för passerkortsnummer, så att SLL:s e-tjänstekort kan användas som passerkort. Efter inläsning av behörig kod skall inbyggd reläfunktion styra elektromekanisk låsning Systemanslutna kortläsare Systemanslutna kortläsare är avsedda för anslutning till centralanslutet passerkontrollsystem. Kortläsare skall vara i utförande med knappsats för inmatning av personliga koder. Knappsats skall vara uppbyggd av siffrorna 0-9 och siffran 5 skall vara försedd med relief för synskadade. Kortläsare skall vara i utförande för Mifare sektorläsning på sektor 14 för passerkortsnummer, så att SLL:e-tjänstekort kan användas som passerkort. Kortläsare skall vara av beröringsfri typ för avläsning av kort, med ett minsta läsavstånd av 30mm ifrån framkant av kortläsare Kortläsare skall vara i utförande med optisk indikering av normaldrift, låset öppet, ej behörig, fel i avläsning, slå personlig kod och larmområde tillrespektive frånkopplat. Kortläsare skall vara i utförande med akustiskt signaldon för indikering från dörrlägesövervakning.

32 Sida: 32 av Tryckknapp Tryckkappen skall vara försedd med nyckelsymbol Ledningsnät Ledningsnät skall förläggas inom skyddat område Centralutrustningar Centralutrustning skall vara placerad i ett låst utrymme. Centralutrustning skall vara försedd med utrustning för kommunikation via fastighetsnätet. Undercentral Undercentralen skall kunna arbeta autonomt d.v.s. att den kan arbeta vidare utan påverkan av kommunikationsbortfall med centralutrustningen. Då kommunikation återupprättas skall lagrad information i undercentral överföras till/från centralutrustning. Undercentral skall vara för anslutning av dörrnoder. Undercentralen skall kunna hantera samtliga kort som finns inprogrammerade i systemet med avseende på grupper och scheman. Dörrnod Dörrnod skall vara för anslutning av kortläsare, magnetkontakt, tryckknapp och elektromekanisk låsning. Dörrnod skall realisera förbikoppling av larm samt till- och frånslag av larm. Dörrnod skall monteras på den säkra sidan i anslutning till respektive dörr. Dörrnoden skall kunna förses med funktion av styrning av dörrautomatik. Funktion I passerkontrollsystemet skall kortläsare kunna indelas i grupper (systemet programmeras på sådant sätt att en kortinnehavare med en manöver får tillgång till en eller flera dörrar). I passerkontrollsystemet skall olika scheman styra kortbehörigheter (systemet kan ge kortinnehavaren behörighet på olika tider av dygnet). Alla händelser skall finnas loggade i datalogg, samtliga med datum, tid, placering av apparat samt eventuella personuppgifter. Följande typer av händelser skall indikeras som larm realtidlogg: - Forcerad dörr - Dörr öppen för länge - Felaktig eller bristande funktion på kortläsaresystemet. - Sabotage - Spänningsbortfall Samtliga loggade händelser i systemet skall arkiveras. Samtliga loggade händelser skall kunna skrivas ut på skrivare och bildskärm. Passerkort skall kunna spåras, d v s i vilka läsare och i vilken ordning som kortet används.

33 Sida: 33 av 79 Viktiga delar i anläggningen skall anpassas för att med enkelhet kunna bytas utan att hela/delar av systemet behöver stängas ned. Med viktiga delar avses följande: - Kortläsare - Dörrnod - Undercentralens elektronikkort Passerkort Passerkort skall utgöras av SLL:s e-tjänstekortsystem. Mifare Mifare skall följa standard (ISO A) Integration I systemet skall möjlighet finnas att styra externa funktioner som tex till- och frånkoppling av inbrottslarm. Vid händelser skall systemet kunna skicka information till överordnat system för att kunna indikera grafiskt med symbol på ritning. Det överordnade systemet skall kunna fjärrstyra dörröppning/stängning samt larmtillslag/frånslag Service och underhåll Säkerhetsentreprenören skall utföra skötsel och underhåll enligt tillverkarens anvisningar för berörda produkter/system. Säkerhetsentreprenören skall minst en gång per kalenderår utföra en funktionskontroll av i systemet ingående dörrmiljöer Dokumentation Systemet dokumenteras enligt kraven i avsnitt 1. Säkerhetsentreprenören skall revidera dokumentationen i samband med nyinstallation och förändringar i systemet. För programmerbara system skall säkerhetsentreprenören hålla en säkerhetskopia av den i systemet gällande programmeringen. Säkerhetsentreprenören skall förvara dokumentation och säkerhetskopia enligt Svenska stöldskyddsföreningens gällande regler SSF 1015 för larmklass 3. Beställaren har äganderätten till dokumentation, säkerhetskopia och i system förekommande användar-, installatörs- och servicekoder.

34 Sida: 34 av 79 4 PORTTELEFONSYSTEM 4.1 Övergripande krav Detta avsnitt, 4.1 med underpunkter, redovisar krav som beställaren kan använda för precisering av porttelefonssystemets omfattning vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar. Tekniska krav som porttelefonsystem lägst ska uppfylla och krav gällande service och underhåll redovisade i avsnitt 4.2 med underpunkter Övergripande uppgift Nivåer Porttelefonsystemets uppgift är att möjliggöra för person vid portapparat att påkalla uppmärksamhet från person vid svarsapparat, så att den senare kan avgöra om tillträde ska medges. Denna beskrivning redovisar telefonsystemets uppgift, utformning och funktion. Beskrivningen är indelad i porttelenivå 1-4, där porttelenivå 1 innebär lägst skydd och porttelenivå 4 högst skydd Porttelenivå 1 Uppgift System i porttelenivå 1 har till uppgift att upprätta talförbindelse mellan portapparat och svarsapparat, samt att möjliggöra fjärröppning av dörr från svarsapparat. Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt Systemets struktur. Funktion Från portapparat anropas svarsapparat via knapp för direktval eller via inmatning av förprogrammerat kortnummer. Vid svar uppkopplas samtalsförbindelse mellan portapparat och svarsapparat. I samband med samtal ska dörr i anslutning till portapparat kunna fjärröppnas via tryckknapp på svarsapparat Porttelenivå 2 Uppgift System i porttelenivå 2 ska fylla samma uppgift som system i porttelenivå 1, samt därutöver upprätta bildöverföring från portapparat till svarsapparat. Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt Systemets struktur. Funktion Systemet ska uppfylla kraven för porttelenivå 1, med tillägg för att bild från kamera i anslutning till portapparat ska presenteras på bildskärm i anslutning till svarsapparat.

35 Sida: 35 av Porttelenivå 3 ändra till IP?? Uppgift System i porttelenivå 3 har till uppgift att upprätta talförbindelse mellan portapparat och svarsapparat via telefonväxel, allmänna telenätet eller datanätverket även kallat IP nät. Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt Systemets struktur. Funktion Från portapparat anropas svarsapparat via knapp för direktval eller via inmatning av förprogrammerat kortnummer. Vid svar uppkopplas samtalsförbindelse mellan portapparat och svarsapparat Porttelenivå 4 Uppgift System i porttelenivå 4 ska fylla samma uppgift som system i porttelenivå 3, samt därutöver upprätta bildöverföring från portapparat till svarsapparat. Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt Systemets struktur. Funktion Systemet ska uppfylla kraven för porttelenivå 3, med tillägg för att bild från kamera i anslutning till portapparat ska presenteras på bildskärm i anslutning till svarsapparat Systemets struktur Porttelefonsystemets kärna utgörs av en centralutrustning som placeras i ett låst och övervakat utrymme. Centralutrustningen hanterar uppkopplingen från portapparat till svarsapparat. Förbindelsen mellan centralutrustning och svarsapparat kan utgöras av en fast ledningsförbindelse alternativt en uppringande förbindelse via exempelvis telefonväxel, datanätverk (IP nät) eller det publika telenätet. För fjärröppning sammankopplas portelefonsystemet med system för passerkontroll.

36 Sida: 36 av 79 Figur 4.1.1, Struktur portelefoni via internt nät Anropsapparat utan kamera Svarsapparat utan skärm Anropsapparat med kamera Svarsapparat med skärm Central för porttelefoni Figur 4.1.2, Struktur porttelefoni via alternativ bärare Anropsapparat utan kamera Anropsapparat med kamera Central för porttelefoni Dator Fast telefon Mobiltelefon

37 Sida: 37 av Tekniska krav för porttelefonsystem Detta avsnitt, 4.2 med underpunkter, redovisar de tekniska krav som porttelefonsystem lägsta ska uppfylla och krav på säkerhetsentreprenörens åtaganden gällande service och underhåll. Vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar skall beställaren av porttelefonsystem precisera portelefonssystemets omfattning. För denna precisering används övergripande krav redovisade i avsnitt 4.1 med underpunkter Generella krav Anrop till svarsställe skall vara sekretesskyddat så att endast samtalsförbindelser mellan anropande apparat och svarsställe är öppet Platsutrustning Platsutrustning skall kunna bytas och servas utan att hela systemet stängs av eller bortkopplas Portapparat Kamera Portapparat skall vara vandalsäker och utförd för högtalande funktion. Anknytningslistor skall monteras vid samtliga portapparater. Anknytningslistor skall vara utbytbara och monteras bakom skydd av genomsiktligt plastmaterial. Portapparat skall vara i utförande med antingen knappsats för inmatning av förprogrammerade anknytningsnummer eller individuell tryckknappar för respektive anknytning. Kamera skall monteras i eller vid portapparaten och avbilda den person som aktiverat anrop. Av integritetsskäl skall kamerans placering och optik anpassas så att inga andra personer omfattas av bilden. Kamerans optik skall vara anpassad till ljusförhållandena på platsen. Kamera får endast aktiveras vid anrop från portapparat Svarsapparat Svarsapparat skall vara utförd för lågtalande funktion. Ringsignalerna till svarsapparat skall vara hörbara i hela lokalen där apparaten är placerad. (Eventuellt komplettera med externa ringklockor eller liknade funktion) Ledningsnät Ledningsnät skall förläggas inom skyddat område Centralutrustningar Centralutrustning skall vara placerad i ett låst utrymme. Centralutrustning skall vid uppringande funktion vara i utförande för anslutning till det publika telenätet eller TCP/IP anslutning för IP-telefoni.

38 Sida: 38 av 79 Vid anslutning mot TCP/IP skall säkerhetsentreprenören via beställaren rekvirera erforderlig omvandlingsenhet Porttelefoni via IP nät Om nivå 3 eller 4 är vald och krav på att systemet ska användas i ett standard IP-nätverk (fastighetsnät/datanät) ska systemet utöver andra ställda krav under rubrik 4.2 även uppfylla nedan ställda krav: Porttelefonisystemet skall vara oberoende av logisk nätverksuppbyggnad (routrar, subnät etc) Porttelefonisystemet skall inkludera automatisk övervakning av hårdvaran i systemet. Porttelefonisystemet skall hantera anslutning av enstaka porttelefoner till flera svarsställen och flera porttelefoner till enstaka svarsställen. Porttelefonisystemet skall kunna ge slutningar för att hantera öppning av dörrar. Svarsenhet/ställe skall ha funktioner för: Svara på samtal, Avvisa samtal, Samtal väntar, Nummerpresentation med ID på uppringande enhet Högtalarvolym, Tillfällig vidarekoppling av svarsställe Mute av mikrofon på svarsenhet Direktuppkoppling till säkerhetscentral för nödsamtal. Porttelefonisystemet skall kunna integreras med andra system. Porttelefonisystemet skall kunna hantera push to talk (PTT) på svarsenheterna Integration Fjärröppningsfunktionen ska vara möjlig att integrera med passerkontrollsystem eller överordnade system utan att det uppstår störningar i porttelefonsystemet Service och underhåll Säkerhetsentreprenören skall utföra skötsel och underhåll enligt tillverkarens anvisningar för berörda produkter/system. Säkerhetsentreprenören skall minst en gång per kalenderår utföra en funktionskontroll av i systemet ingående dörrmiljöer Dokumentation Systemet dokumenteras enligt kraven i avsnitt 1. Säkerhetsentreprenören skall revidera dokumentationen i samband med nyinstallation och förändringar i systemet. För programmerbara system skall säkerhetsentreprenören hålla en säkerhetskopia av den i systemet gällande programmeringen.

39 Sida: 39 av 79 Beställaren har äganderätten till dokumentation, säkerhetskopia och i system förekommande användar-, installatörs- och servicekoder. 5 INBROTTSLARMSYSTEM 5.1 Övergripande krav Detta avsnitt, 5.1 med underpunkter, redovisar krav inbrottslarmsystemets omfattning vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar. Tekniska krav som inbrottslarmsystem lägst ska uppfylla och krav gällande service och underhåll redovisade i avsnitt 5.2 med underpunkter. För överfallslarm, bråklarm och personlarm se rubrik 6 Personlarm Övergripande uppgift Nivåer Inbrottslarmsystemets uppgift är att så tidigt som möjligt ge larm vid inbrott i den skyddade lokalen eller vid försök till tillgrepp av punktövervakad egendom. Tiden från påbörjat inbrottsförsök till larm påverkas av inbrottslarmsystemets omfattning. Ett system med larm för öppning och krossning av fönster ger ett tidigare larm än ett system som endast övervakar rörelser inom korridorstråken. Detta avsnitt beskriver inbrottslarmsystemets uppgift, omfattning och funktion. Beskrivningen är indelad i larmnivå 1-5, där larmnivå 1 innebär lägsta skydd och larmnivå 5 högsta skydd.

40 Sida: 40 av Larmnivå 1 Uppgift System i larmnivå 1 har till uppgift att generera larm då någon obehörig passerar utvalda strategiska punkter inom det skyddade området. Omfattning Under de tider då det skyddade området är obemannat ska systemet övervaka punkter där obehöriga personer kan förväntas passera. Övervakningen ska lägst detektera öppning av entrédörrar till det skyddade området och rörelser inom det skyddade områdets kommunikationsstråk. Figur 5.1.1, Principiell omfattning för larmnivå 1 Larmövervakade ytor Larmövervakade dörrar och fönster Akustiska larmdon ska installeras inom övervakade kommunikationsstråk och ett akustiskt larmdon ska installeras utvändigt på fasad. En manöverpanel ska installeras i anslutning till centralutrustning, alternativt vara integrerad i centralutrustning. Funktion Larmövervakning ska kopplas på och av via kortläsare ingående i passerkontrollsystem. Se beskrivning i handlingar 3.1 och 3.2. Utlöst inbrottslarm ska aktivera akustiska larmdon och överföring till extern larmmottagare, samt indikeras i systemets manöverpanel. Fel i systemet och obehörig påverkan av systemets komponenter eller ledningsnät ska dygnet runt aktivera överföring till extern larmmottagare, samt indikeras i systemets manöverpanel. Larmklass Magnetkontakt för öppningskontroll Systemet ska uppfylla larmklass 1 enligt Svenska stöldskydds föreningens regler SSF 130. Rörelsedetektor

41 Sida: 41 av Larmnivå 2 Uppgift System i larmnivå 2 ska fylla samma uppgift som system i larmnivå 1, samt därutöver generera larm då någon obehörig kommer in genom öppningar till det skyddade området. Omfattning Systemet ska uppfylla kraven för larmnivå 1, samt därutöver omfatta följande. Under de tider då det skyddade området är obemannat ska systemet övervaka området innanför öppningar i det skyddade områdets skal. Övervakningen ska som lägst detektera rörelser innanför dörrar, fönster, luckor o d. Figur 5.1.2, Principiell omfattning för larmnivå 2 Larmövervakade ytor Larmövervakade dörrar och fönster Magnetkontakt för öppningskontroll Rörelsedetektor Funktion Systemet ska uppfylla kraven för larmnivå 1. Larmklass Systemet ska uppfylla larmklass 2 enligt Svenska stöldskyddsföreningens regler SSF 130, med undantag för indraget skalskydd.

42 Sida: 42 av Larmnivå 3 Uppgift System i larmnivå 3 har till uppgift att generera larm då någon obehörig forcerar öppningar till det skyddade området. Omfattning Under hela dygnet ska systemet övervaka öppningar i det skyddade områdets skal. Övervakningen ska som lägst detektera öppning av dörrar, fönster, luckor o d samt genombrott genom glasytor. Figur 5.1.3, Principiell omfattning för larmnivå 3 Larmövervakade ytor Larmövervakade dörrar och fönster Magnetkontakt för öppningskontroll Glaskrossdetektor Systemet ska uppfylla krav gällande akustiska larmdon och manöverpanel för larmnivå 1. Funktion Systemet ska uppfylla kraven för larmnivå 1, med förändring av kraven för hur larmövervakningen ska kopplas på och av. Larmövervakning av dörrar i det skyddade områdets skal ska förbikopplas temporärt vid passage via kortläsare ingående i passerkontrollsystem. Se beskrivning i handlingar 3.1 och 3.2. Övig larmövervakning ska vara tillkopplad hela dygnet. Larmklass Systemet ska uppfylla larmklass 2 enligt Svenska stöldskyddsföreningens regler SSF 130, med undantag från kravet på försåtskydd.

43 Sida: 43 av Larmnivå 4 Uppgift System i larmnivå 4 ska fylla samma uppgift som system i larmnivå 3, samt därutöver generera larm då någon obehörig passerar utvalda strategiska punkter inom det skyddade området. Omfattning Systemet ska uppfylla kraven för larmnivå 3, samt därutöver omfatta följande. Under de tider då det skyddade området är obemannat ska systemet övervaka rörelser inom det skyddade områdets kommunikationsstråk. Figur Principiell omfattning för larmnivå 4 Larmövervakade ytor Larmövervakade dörrar och fönster Magnetkontakt för öppningskontroll Rörelsedetektor Glaskrossdetektor Funktion Systemet ska uppfylla kraven för larmnivå 3, med tillägget att larmövervakning av rörelser ska kopplas på och av via kortläsare ingående i passerkontrollsystem. Se beskrivning i avsnitt 3. Larmklass Systemet ska uppfylla larmklass 2 enligt Svenska stöldskyddsföreningens regler SSF 130.

44 Sida: 44 av Larmnivå 5 Uppgift System i larmnivå 5 ska fylla samma uppgift som system i larmnivå 4, samt därutöver generera larm då någon obehörig rör sig inom det skyddade området. Omfattning Systemet ska uppfylla kraven för larmnivå 4, samt därutöver omfatta följande. Under de tider då det skyddade området är obemannat ska systemet övervaka rörelser inom alla utrymmen, med undantag för WC, dusch eller fönsterlösa utrymmen mindre än 4 m 2. Övervakningen ska som lägst detektera personer som passerar genom respektive utrymme. Figur 5.1.5, Principiell omfattning för larmnivå 5 Larmövervakade ytor Larmövervakade dörrar och fönster Magnetkontakt för öppningskontroll Rörelsedetektor Glaskrossdetektor Funktion Systemet ska uppfylla kraven för larmnivå 4. Larmklass Systemet ska uppfylla larmklass 3 enligt Svenska stöldskyddsföreningens regler SSF 130.

45 Sida: 45 av Systemets struktur Inbrottslarmsystemets kärna utgörs av en centralutrustning som placeras i ett låst och övervakat utrymme. Via adressenheter får centralutrustningen information om vilka detektorer som är i larmläge. Vid utlöst inbrottslarm aktiverar centralutrustningen larmsändare och larmdon. För till och frånkoppling av inbrottslarmet sammankopplas systemet även med system för passerkontroll. Inbrottslarmsystemet kan även användas för att hantera andra typer av larm, exempelvis vätskelarm och kyllarm. Figur 5.1.6, Principskiss av systemstruktur

46 Sida: 46 av Tekniska krav för inbrottslarmsystem Detta avsnitt, 5.2 med underpunkter, redovisar de tekniska krav som inbrottslarmsystem lägsta ska uppfylla och krav på säkerhetsentreprenörens åtaganden gällande service och underhåll. Vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar skall beställaren av systemet precisera inbrottslarmsystemets omfattning. För denna precisering används övergripande krav redovisade i avsnitt 5.1 med underpunkter Generella krav Samtliga installationer skall uppfylla krav, enligt Svenska stöldskyddsföreningens regelverk SSF 130, för den larmklass som berört system skall uppfylla. Avsteg från dessa regler skall godkännas skriftligen av beställaren av systemet. Samtliga kretsar och utrustningar skall vara sabotageskyddade Generellt avsteg från SSF 130 Permanent larmindikering skall indikeras i kortläsare. Där kortläsare saknas skall indikering utgöras av en röd/grön lysdiod. Kortläsare får förbikoppla inbrottslarmet lokalt i dörrparti samt områden/zoner. Materialval för larminstallationer behöver inte uppfylla kraven ställda i SSF Platsutrustningar Detektorer Magnetkontakt Magnetkontakt skall vara vilström kontrollerad, dvs. indikering skall ske vid avbrott på slinga. Magnetkontakt skall monteras infälld där så medges. Magnetkontakt skall vara avsedd för aktuellt monteringsunderlag, exempelvis skall magnetisk påverkan från ståldörrar beaktas. Passiv glaskrossdetektor Passiv glaskrossdetektor skall monteras på glasyta med därför avsett lim. Passiv glaskrossdetektor skall vara avsedd för aktuell typ av glas. Passiv glaskrossdetektor skall vara i utförande med individuell larmindikering. Passiv glaskrossdetektor skall ha utgång med brytande reläkontakt för larm eller avbrott på strömmatningen. Alternativt övervakas detektor av en analysator som i sin tur har motsvarande reläkontakt. Analysator skall vara utförd med brytande reläkontakt, larmminne, lysdiodsindikering och ingång för fjärråterställning.

47 Sida: 47 av 79 Akustisk glaskrossdetektor Akustisk glaskrossdetektor skall analysera ljudbilden och skydda mot obefogade larm genom att filtrera bort i närområdet förekommande störningar. Passiv IR-detektor Passiv IR-detektor skall ha verifierad detektion för att skydda mot obefogade larm. Verifiering skall minst omfatta de fyra förutsättningarna; storlek, varaktighet, repetition och tid mellan repetitioner. Passiv IR-detektor skall vara övertäckningsskyddad. Passiv IR detektor skall anpassas för avsett täckningsområde Manöverpaneler Manöverpanelen skall vara försedd med klartextfönster för minst 2 rader om vardera 24 tecken och bakgrundsbelysning. Minst 3 stycken manöverpaneler skall kunna anslutas till respektive centralutrustning Larmdon Aktiverat larmdon i systemet skall efter 3-15 min återgå till tyst läge trots att larmet inte är återställt för att inte störa närliggande omgivningar. Larmdon skall ha ett ljudtryck på minst 100db vid 3m avstånd Ledningsnät Inbrottslarmsystemets ledningsnät skall uppfylla Svenska stöldskyddsföreningens gällande regelverk SSF 130. Installation av ledningar skall även uppfylla krav för ledningsförläggning enligt avsnitt Centralutrustningar Centralutrustning skall vara placerad i låst och larmat utrymme. Centralutrustning skall ha sabotageövervakade dubbelbalanserade slingor. Centralutrustningen skall vara försedd med anslutningskort för nätverk. (RJ45) Centralutrustning skall ha anordning som utlöser felsignal vid nätspänningsbortfall, jordfel och då batterispänningen understiger 90 % av nominell spänning. Centralutrustning skall vara utförd för erforderligt antal adresser i anläggningen. Vid nyinstallation innebär detta att centralutrustning ska kunna utökas med 20 %. Centralutrustning skall minst lagra de 1000 senaste händelserna med tid och datum. Centralutrustning skall ha fritt programmerbara in och utgångar. Centralutrustning skall vid kommunikationsfall fungera i autonomt läge utan att förlora någon funktionalitet.

48 Sida: 48 av 79 Adressenhet Adressenhet skall monteras inom larmskyddat område. Kopplingsplint Kopplingsplint skall vara utförd med skruvlåsning på locket samt förses med sabotagekontakt som ansluts till inbrottslarmet. Förbikopplare Förbikopplare i inbrottslarmanläggning skall utgöras av kortläsare där så är tillämpbart i passerkontrollsystemet och användas såsom redovisas i avsnitt Larmöverföring Larm-, sabotage- och felindikeringar skall överföras till larmcentral alternativt till utvald plats av beställare. Ej övervakad larmöverföring skall vara i utförande med två av varandra oberoende kommunikationstekniker Integration Vid händelse av larm skall möjlighet finnas att styra externa funktioner som tex aktivera kameraövervakning eller tända belysning. Vid händelse av larm skall systemet kunna skicka information till överordnat system för indikering med grafiskt med symbol på digital ritning. Det överordnade systemet skall kunna fjärrstyra tillslag/frånslag av hela områden alternativt enskild adressenhet. Det överordnade systemet skall även kunna kvittera och återställa larm Kompetens Arbeten med inbrottslarmsystem skall utföras av godkänd anläggarfirma uppfyllande kraven för larmklass 3 enligt Svenska stöldskyddsföreningens gällande regelverk SSF Service och underhåll Säkerhetsentreprenören skall utföra skötsel och underhåll enligt tillverkarens anvisningar för berörda produkter/system. Säkerhetsentreprenören skall minst en gång per kalenderår utföra anläggningskontroll enligt Svenska stöldskyddsföreningens gällande regelverk SSF 130 bilaga B. Felanmälan får lämnas via telefon, fax eller e-post och skall bekräftas av säkerhetsentreprenören inom en (1) timme. Säkerhetsentreprenören skall påbörja felavhjälpande service och leverans av reservdelar enligt kraven i Svenska stöldskyddsföreningens gällande regler SSF 1015 för larmklass 3. Tider ska följa kraven för larmklass 3 oavsett den larmklass det felaktiga systemet ska upprätthålla Dokumentation Systemet dokumenteras enligt kraven i avsnitt 1 och Svenska stöldskyddsföreningens gällande regler SSF 130.

49 Sida: 49 av 79 Säkerhetsentreprenören skall revidera dokumentationen i samband med nyinstallation och förändringar i systemet. För programmerbara system skall säkerhetsentreprenören hålla en säkerhetskopia av den i systemet gällande programmeringen. Säkerhetsentreprenören skall förvara dokumentation och säkerhetskopia enligt Svenska stöldskyddsföreningens gällande regler SSF 1015 för larmklass 3. Beställaren har äganderätten till dokumentation, säkerhetskopia och i system förekommande användar-, installatörs- och servicekoder.

50 Sida: 50 av 79 6 PERSONLARMSYSTEM 6.1 Övergripande krav Detta avsnitt, 6.1 med underpunkter, redovisar krav som beställaren kan använda för precisering av personlarmsystemets omfattning vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar. Tekniska krav som personlarmlarmsystem lägst ska uppfylla och krav gällande service och underhåll redovisade i avsnitt 6.2 med underpunkter. Personlarmsystem är i detta dokument ett samlingsnamn för många olika typer av larmsystem. De systemen som avses är: Överfallslarm/ Personlarm Patientlarm/ Kallelsesignallarm Övergripande uppgift Nivåer Personlarmsystemets uppgift är att ge möjlighet att tillkalla assistans i en akut situation Personlarmsnivå 1 Uppgift System i personlarmsnivå 1 har till uppgift att påkalla assistans från kollegor vid den egna enheten. Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt Systemets struktur. Funktion Vid aktivering av larmknapp skall optisk indikering avges så att den kan uppfattas av personalen inom den egna avdelningen. Larmet kan återställas av egen personal Personlarmsnivå 2 Uppgift System i personlarmsnivå 2 har till uppgift att påkalla assistans från kollegor vid den egna enheten och angränsande enheter. Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt Systemets struktur. Funktion Vid aktivering av larmknapp skall optisk indikering avges så att den kan uppfattas av personalen inom den egna och angränsande avdelningen. Kan kalla andra avdelningar under natt med en överkoppling Larmet kan återställas av egen personal Personlarmsnivå 3

51 Sida: 51 av 79 Uppgift System i personlarmsnivå 3 har till uppgift att påkalla assistans från kollegor vid den egna enheten och särskild insatspersonal. Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt Systemets struktur. Funktion Vid aktivering av larmknapp skall optisk indikering avges så att den kan uppfattas av personalen inom den egna avdelningen, vid aktivering ska även akustiskt larmdon aktiveras i expedition/reception, samt aktivera överföring av larm till extern larmmottagare. Kan inte återkallas eller återställas av egen personal. Kan kvitteras av personal. Detta utförs av insatspersonal när de anlänt och konstaterat att allt är lugnt Personlarmsnivå 4 Uppgift System i personlarmsnivå 4 har till uppgift att påkalla assistans från kollegor vid den egna enheten och polis via larmcentral. Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt Systemets struktur. Funktion Vid aktivering av larmknapp skall optisk indikering avges så att den kan uppfattas av personalen inom den egna avdelningen, vid aktivering ska även akustiskt larmdon aktiveras i expedition/reception,, samt aktivera överföring av larm till extern larmmottagare för påkallande av polisinsats. Kan inte återkallas eller återställas av egen personal. Detta utförs av utsedd säkerhetspersonal när polisen anlänt och konstaterat att allt är lugnt Personlarmsnivå 5 Uppgift System i personlarmsnivå 5 har till uppgift att påkalla assistans från kollegor vid den egna enheten och polis/väktare via larmcentral via trådlösa enheter. Det trådlösa personlarmsystemet genererar larmhändelser ifrån bärbart bråklarm och överfallslarm med hjälp av GPS via GSM. I programvara för personlarmet ska information och händelser lagras, analyseras och anpassas för vidarebefordran till larmcentral. Systemet ska förmedla larminformation till kollegor via SMS och epost samt skicka larm till larmcentral. Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt Systemets struktur.

52 Sida: 52 av 79 Funktion Via GPS/GSM enhet skall användare med en enkel manöver kunna skicka larm till systemet som i sin tur vidarebefordrar till larmcentral. Dubbelriktad talkommunikation från enheten skall kunna upprättas med förvald mottagare. Positionering via GPS och spårning av enheten skall kunna utföras från en behörighetsstyrd programvara. Enheten skall kunna avge larm när enheten passerar fördefinierat geografiskt område. Positionering, färdvägar och larmhändelser skall kunna sökas bakåt i tid via programvara Positionering Personlarmsystem med bärbara larmknappar kan förses med funktion för positionering. Systemet skall i dessa fall överföra information om aktiverad larmknapps position till lammottagaren. Larm knappar inom personlarmsystem har unik adress både för fasta och bärbara enheter. Trådlösa sändare skall aktiveras i alla delar av avsedd zon

53 Sida: 53 av Systemets struktur Systemet består av en centralutrustning samt olika typer larmknappar, återställningsapparater, signallampor och informationsdisplayer. Personlarmsystemet kan vara ett integrerat multisystem eller många mindre separata system. Personlarmsystem kan även utföras som en integrerad del av inbrottslarmsystem. Se beskrivning under avsnitt 5. Zon där trådlös larmknapp nyttjas Zon där trådbunden larmknapp nyttjas Informationsdisplay Indikeringstablå Trådlös larmknapp Trådbunden larmknapp Mottagare av trådlös larmknapp

54 Sida: 54 av Tekniska krav personlarmsystem Detta avsnitt, 6.2 med underpunkter, redovisar de tekniska krav för personlarmsystem som lägst ska uppfylla och krav på säkerhetsentreprenörens åtaganden gällande service och underhåll. Vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar skall beställaren av systemet precisera personlarmsystemets omfattning. För denna precisering används övergripande krav redovisade i avsnitt 6.1 med underpunkter Generella krav Centralutrustning skall vid kommunikationsbortfall fungera i autonomt läge utan att förlora någon funktionalitet. Systemet skall kunna förses med en display i korridor som visar tid samt larm eller kallelse Överfallslarm/personlarm Centralutrustning skall ha sabotageövervakade dubbelbalanserade slingor. Centralutrustning skall ha anordning som utlöser felsignal vid nätspänningsbortfall, jordfel och då batterispänningen understiger 90 % av nominell spänning Centralutrustning skall vara utförd för erforderligt antal adresser i anläggningen. Vid nyinstallation innebär detta att centralutrustning ska kunna utökas med 20 %. Centralutrustning skall ha fritt programmerbara in och utgångar. Varje larmknapp och larmsändare skall ha unik adress Kallelsesignallarm/ patientlarm Centralutrustning skall ha anordning som utlöser felsignal vid nätspänningsbortfall, jordfel och då batterispänningen understiger 90 % av nominell spänning Centralutrustning skall vara utförd för erforderligt antal adresser i anläggningen. Vid nyinstallation innebär detta att centralutrustning ska kunna utökas med 20 %. Centralutrustning skall ha fritt programmerbara in och utgångar. Varje larmknapp och larmtelefon/sändare skall ha unik adress Ledningsnät Installation av ledningar skall även uppfylla krav för ledningsförläggning enligt avsnitt Centralutrustningar Centralutrustning skall vara placerad i låst och larmat utrymme Larmöverföring Larm-, sabotage- och felindikeringar skall överföras till larmcentral alternativt till intern övervakningscentral

55 Sida: 55 av 79 Ej övervakad larmöverföring skall vara i utförande med två av varandra oberoende kommunikationstekniker varav en trådlös Integration Vid händelse av larm skall systemet kunna skicka information till överordnat system för indikering med grafiskt med symbol på digital ritning. Det överordnade systemet skall kunna fjärrstyra personlarmsystemet Service och underhåll Säkerhetsentreprenören skall utföra skötsel och underhåll enligt tillverkarens anvisningar för berörda produkter/system. Säkerhetsentreprenören skall minst en gång per kalenderår utföra anläggningskontroll Dokumentation Systemet dokumenteras enligt kraven i avsnitt 1. Säkerhetsentreprenören skall revidera dokumentationen i samband med nyinstallation och förändringar i systemet. För programmerbara system skall säkerhetsentreprenören hålla en säkerhetskopia av den i systemet gällande programmeringen. Säkerhetsentreprenören skall förvara dokumentation och säkerhetskopia av systeminställningar och programvara. Beställaren har äganderätten till dokumentation, säkerhetskopia och i system förekommande användar-, installatörs- och servicekoder.

56 Sida: 56 av 79 7 KAMERAÖVERVAKNINGSSYSTEM (CCTV) 7.1 Övergripande krav Detta avsnitt, 7.1 med underpunkter, redovisar krav som beställaren kan använda för precisering av kameraövervakningssystemets omfattning vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar. Tekniska krav som kameraövervakningssystem lägst ska uppfylla och krav gällande service och underhåll redovisade i avsnitt 7.2 med underpunkter Övergripande uppgift Kameraövervakningssystemets uppgift är att förmedla information om händelser och skeenden. Systemet är ett hjälpmedel för att kunna ta del av informationen på distans, samt i vissa fall lagra den för senare kontroll. Systemet kan även ha till uppgift att automatiskt identifiera eller övervaka objekt, händelser eller skeenden och efter analys självständigt vidta förutbestämda åtgärder Lagar och råd Lagar Nivåer Tillstånd erfordras för kameror där allmänheten har tillträde ifrån Länsstyrelsen och ska vara godkänd innan beställning genomförs av beställare. Samtliga kameratillstånd skall ansökas enligt förvaltningen/ bolagets interna rutiner. Ljudupptagning får ej ske via CCTV systemet Termiska kameror (värmekameror)är ej tillståndspliktiga (när detta dokument författas) Råd till beställare Råd att inte använda en kamera till fler funktioner Bestäm innan vad du ska se med kamerorna och dokumentera detta. Om många kameror skall installeras i en fastighet bör översyn av det befintliga fastighetsnätet utföras så kapaciteten för datanätet räcker till. Beställare ska informera SLL IT om att nyinstallation eller utökning ska genomföras i fastigheten samt beställa erforderligt nätverk för kamerasystem Ta kontakt med fackombud och informera planerad kamerainstallation. Detta avsnitt beskriver kameraövervakningssystemets uppgift, omfattning och funktion. Beskrivningen är indelad i 4 olika användningsområden Identifiering Uppgift Kamera har till uppgift att ge bilder av sådan kvalitet att avbilden av en person kan användas som juridiskt bindande bevismaterial.

57 Sida: 57 av 79 Omfattning Kamerors placering, prestanda och antal ska anpassas efter storleken på den yta som ska övervakas, samt avståndet till objektet som ska identifieras. Funktion Kamera ska distribuera en bild där helfiguren av personen som ska identifieras upptar minst 120 % av bildhöjden. Figur 7.1.1, 120% helfigur

58 Sida: 58 av Igenkänning Uppgift Kamera har till uppgift att ge bilder av sådan kvalitet att avbilden av en person kan användas för att känna igen en person eller typiska drag hos en person. Omfattning Kamerors placering, prestanda och antal ska anpassas efter storleken på den yta som ska övervakas, samt avståndet till objektet som ska kännas igen. Funktion Kamera ska distribuera en bild där helfiguren av personen som ska kännas igen upptar minst 50 % av bildhöjden. Figur 7.1.2, 50% Helfigur

59 Sida: 59 av Detektering Uppgift Kamera har till uppgift att ge bilder av sådan kvalitet att de ger en detaljerad översikt av ett område och att ett bildanalysprogram kan detektera personer och föremål. Omfattning Kamerors placering, prestanda och antal ska anpassas efter storleken på den yta som ska övervakas, samt avståndet till objektet som ska detekteras. Funktion Kamera ska distribuera en bild där helfiguren av personen som ska detekteras upptar minst 10 % av bildhöjden. Figur 7.1.3, 10% Helfigur

60 Sida: 60 av Övervakning Uppgift Kamera har till uppgift att ge bilder av sådan kvalitet att de ger en översikt där man kan skilja på en person eller annat föremål och följa händelser och skeenden. Omfattning Kamerors placering, prestanda och antal ska anpassas efter storleken på den yta som ska övervakas, samt avståndet till objektet som ska urskiljas. Funktion Kamera ska distribuera en bild där helfiguren av personen som ska urskiljas upptar minst 5 % av bildhöjden. Figur 7.1.3, 5% Helfigur Belysning Belysning och kameror ska anpassas efter de ljusförhållanden som råder på platsen de ska återge bilder från. Om så är nödvändigt ska belysningen förstärkas Systemets struktur Kameraövervakningssystemets kärna utgörs av en centralutrustning som placeras i ett låst och övervakat utrymme. Förbindelsen mellan centralutrustning och kamera utgöres av kommunikation via datanätverk. Övervakning, manöver och bildvisning sker från operatörsplats ansluten via datanätverk.

61 Sida: 61 av Tekniska krav för kameraövervakningssystem CCTV Bildöverföringssystem (CCTV) ska installeras för att snabbt verifiera larm och identifiera personer och rörelser samt spela in händelser före och efter utlöst larm för att spara och användas vid eventuell utredning Generella krav System skall vara projekterade enligt SSF 1060 Innan installation av kameror i allmänna ytor får påbörjas skall ansökan hos Länsstyrelsen utföras och godkännas av denne. Samtliga nya system skall förses med nätverkskameror/ip kameror. Användning av segmenterat nätverk skall vara möjlig i nya system.. Ljudupptagning får ej ske Leverantören skall vara behjälplig med att skriva ansökan tillsammans med beställare. Innan kameror installeras måste lokalerna förses med skylt för kameraövervakning Systemet skall vara uppbyggt av klienter som tillsammans med hårdvara bildar ett IP baserat videohanteringssystem. Anslutning till SLLs datanät skall anmälas till SLL IT avdelning innan start av arbete. Bildvisningen ska främst ske i bevakningscentral av operatörer eller lokalt av utsedd säkerhetspersonal. Systemet ska i huvudsak bestå av: Programvara Hårdvara (servrar, arbetsstationer och lagringsstationer(nvr)) Kameraenheter Videokodare Videoavkodare Nätverksswitchar Ledningssystem Samtliga kameror skall kunna spela in 30 sek innan utlöst larm samt minst 5 minuter efter för att kunna se larmförloppet i efterhand. Samtliga kameror skall ha funktion för motion detection dvs funktion för detektion av rörelse i angivet larmområde. Samtliga kameror skall ha active tampering alarm dvs larm vid övertäckning, larm vid flytt av kameraposition, larm vid för ljus eller för mörk blid mm. Samtliga kameror och aktiv utrustning ska strömförsörjas med UPS 230V och skall vid normal drift fungera i minst 4 timmar. Kameror ska placeras på svaj- och vibrations fria stolpar och fästen. Kameror ska placeras minst 1 meter ovan belysningsarmaturer utomhus om samma stolpe eller fäste används. Kablar till kameror utomhus ska förläggas i rör i mark samt förläggas dolt i stolpar i staket och belysningsstolpar.

62 Sida: 62 av 79 Rörliga kameror utomhus (ej dome) ska vara försedda med rengöringsanordning för kamerahusets glas Samtliga händelser ska loggas i systemet även operatörshändelser. All inspelad data förutom larminspelningar ska maximalt sparas i 30 dagar. Larminspelningar ska sparas separat och raderas av säkerhetsansvarig manuellt Kameror Kameror monterade utomhus skall vara monterade i kameraskyddshus. Kameraskyddshuset skall vara försett med utrustning för temperaturreglering om så erfordras för kamerans funktion och hållbarhet. Pendlar eller masters placering och höjd skall vara anpassade så att förutsättning finns för bra bilder. Kameraskyddshuset skall vara anpassat för att hela kameran byts vid service och reparation. Kameraskyddshusets läge skall justeras in och låsas vid driftsättningen i vertikalt samt horisontellt läge för att säkerställa att kameraskyddshusets fasta läge inte rubbas ur läge vid byte av kamera Fast kamera Kameror skall ha objektiv med fast brännvidd och videostyrd bländarfunktion. Kamera ska vara försedd med ingång för extern styrning antingen lokalt på kamera eller ingångskort vid centralutrustning Rörlig kamera Kameror skall vara monterade på rörelseenheter. Rörelseenheter skall ha både pan- och tilt funktion Rörelseenhet skall vara försedd med funktion för förinställda lägen varav ett skall vara hemmaläge. De förprogrammerade lägena skall endast kunna ändras av behörig personal. Rörelseenhet skall vara anpassad för ändamålet och välfungerande året runt. Rörliga kameror skall ha zoomobjektiv med videostyrd bländarfunktion. Rörelseenhet skall automatiskt kontrolleras (motioneras) minst 1 ggr/månad. Kamera ska vara försedd med ingång för extern styrning antingen lokalt på kamera eller ingångskort vid centralutrustning Termografisk kamera De termiska kamerorna (mikrovåg- och infraröd kamera)skall vara avsedda för att värmeidentifiera objekt eller larma vid temperaturskillnader. De termiska kamerorna skall kunna placeras i kamerahus för utomhusbruk Ledningsnät Ledningsnätet skall utgöras av SLLs fastighetsnät och struktur.

63 Sida: 63 av Centralutrustningar Kommunikationsavbrott i systemet skall indikeras som larm. Kamera ska vara försedd med ingång för extern styrning antingen lokalt på kamera eller ingångskort vid centralutrustning. Det ska vara möjligt att styra rörliga kameror med en joystick och PC programvara. Sökning i system ska kunna utföras efter följande kriterier: Kamera-ID. Tid/datum. Larmhändelse Presentation Ska vara möjligt att ansluta grafiskt gränssitt i systemet. Det ska vara möjligt att styra och manövrera systemet i det grafiska gränssnittet Integration Systemet skall kunna integrera med överodrnade system med öppet protokoll alternativt med OPC server Service och underhåll Säkerhetsentreprenören skall utföra skötsel och underhåll enligt tillverkarens anvisningar för berörda produkter/system. Säkerhetsentreprenören skall minst en gång per kalenderår utföra anläggningskontroll Dokumentation Systemet dokumenteras enligt kraven i avsnitt 1. Säkerhetsentreprenören skall revidera dokumentationen i samband med nyinstallation och förändringar i systemet. För programmerbara system skall säkerhetsentreprenören hålla en säkerhetskopia av den i systemet gällande programmeringen. Säkerhetsentreprenören skall förvara dokumentation och säkerhetskopia av systeminställningar och programvara. Beställaren har äganderätten till dokumentation, säkerhetskopia och i system förekommande användar-, installatörs- och servicekoder.

64 Sida: 64 av 79 8 BRANDLARMSYSTEM 8.1 Övergripande krav Detta avsnitt, 8.1 med underpunkter, redovisar krav som beställaren kan använda för precisering av brandlarmsystemets omfattning vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar. Tekniska krav som brandlarmsystem lägst ska uppfylla och krav gällande service och underhåll redovisade i avsnitt 8.2 med underpunkter. Utöver nedan redovisade krav ska brandlarmsystemet uppfylla kraven i för respektive lokal upprättad brandskyddsdokumentation Övergripande uppgift Nivåer Brandlarmsystemets uppgift är att genom snabb detektering av var brand har uppstått möjliggöra en effektiv räddningsinsats och på så sätt minimera skador på människor och egendom. Detta avsnitt beskriver brandlarmsystemets uppgift, omfattning och funktion. Beskrivningen är indelad i brandlarmsnivå 1-3, där brandlarmsnivå 1 innebär lägsta skydd och brandlarmsnivå 3 högsta skydd.

65 Sida: 65 av Brandlarmsnivå 1 Uppgift System i brandlarmsnivå 1 har till uppgift att detektera brand inom den skyddade lokalens kommunikations- och utrymningsvägar, samt svåröverblickbara delar av lokalen. Omfattning Rökdetektorer ska övervaka utrymningsvägar och kommunikationsytor, samt utrymmen där personer sover och större svåröverblickbara utrymmen där personer med mindre god lokalkännedom uppehåller sig. Larmknappar ska installeras i anslutning till utrymningsvägar. Respektive lokals individuella förutsättningar avgör om larmknappar ska vara tillgänglig för alla eller endast för särskild personal. Brandförsvarstablå ska installeras i räddningstjänstens angreppsväg. Optiskt larmdon ska installeras vid räddningstjänstens angreppsväg. Figur 8.1.1, Principiell omfattning av brandlarmsnivå 1 Brandförsvarstablå Larmtryckknapp Rökdetektor Optiskt larmdon Detekterad zon Funktion Detektering ska vara tillkopplad dygnet runt och vid brand eller utlöst larmknapp aktivera optiskt larmdon och överföring till räddningstjänsten. Brandlarmsystem kan även aktivera utrymningslarmsystem. Se beskrivning under avsnitt 9.

66 Sida: 66 av 79 Regelverk Brandlarmsystemet ska uppfylla kraven i Svenska Brandförsvarsföreningens regler SBF 110, med undantag för detekteringens omfattning. Detekteringens omfattning ska uppfylla krav enligt punkt i Svenska Brandförsvarsföreningen rekommendationer Utrymningslarm.

67 Sida: 67 av Brandlarmsnivå 2 Uppgift System i brandlarmsnivå 2 har till uppgift att med möjlighet till viss fördröjning detektera brand inom hela den skyddade lokalen. Omfattning Systemet ska uppfylla kraven för brandlarmsnivå 1, samt därutöver omfatta följande. Detektering ska omfatta utrymmen med särskilda brandrisker, utrymmen där särskild risk för anlagd brand föreligger, utrymmen viktiga ur person- eller egendomsskyddssynpunkt, samt samtliga utrymmen där personer med mindre god lokalkännedom uppehåller sig. Övriga utrymmen får lämnas utan detektering under förutsättning att rökdetektor finns i angränsande utrymme och att dörrförbindelse finns mellan övervakat och icke övervakat utrymme. Undantaget gäller endast utrymmen inom samma brandcell. Figur 8.1.2, Principiell omfattning av brandlarmsnivå 2 Brandförsvarstablå Larmtryckknapp Rökdetektor Optiskt larmdon Detekterad zon Funktion Systemet ska uppfylla kraven för brandlarmsnivå 1. Regelverk Brandlarmsystemet ska uppfylla kraven i Svenska Brandförsvarsföreningens regler SBF 110 Bilaga A med undantag från den maximala bruttoarean och antal våningsplan.

68 Sida: 68 av Brandlarmsnivå 3 Uppgift System i brandlarmsnivå 3 har till uppgift att detektera brand inom den eller de brandceller där den skyddade lokalen är belägen. Omfattning Systemet ska uppfylla kraven för brandlarmsnivå 2, samt därutöver omfatta följande. Detektering ska omfatta samtliga utrymmen inom den eller de brandceller där lokalen som ska skyddas är belägen. Endast de undantag som redovisas i nedan angivet regelverk accepteras. Observera att detta krav kan omfatta en, flera eller samtliga brandceller inom en byggnad. Figur 8.1.3, Principiell omfattning av brandlarmsnivå 3 Brandförsvarstablå Larmtryckknapp Rökdetektor Optiskt larmdon Detekterad zon Funktion Systemet ska uppfylla kraven för brandlarmsnivå 2. Regelverk Brandlarmsystemet ska uppfylla kraven i Svenska Brandförsvarsföreningens regler SBF 110.

69 Sida: 69 av Systemets struktur Brandlarmsystemet består av centralutrustning (brandlarmscentral) samt olika typer av detektorer, larmknappar och larmdon. För manöver och indikering omfattar systemet även en brandförsvarstablå, som kan vara en separat enhet eller integreras i centralutrustningen. Figur 8.1.4, Brandlarmssystemets struktur Brandförsvarstablå Larmtryckknapp Rökdetektor Optiskt larmdon Brandlarmscentral

70 Sida: 70 av Tekniska krav för brandlarmsystem Generella krav Generellt i Locums fastigheter skall Locums riktlinjer för brandlarm och utrymningslarm följas utöver detta dokument. Då nedanstående krav och Locums riktlinjer är motstridiga gäller Locums riktlinjer. (Detta gäller endast i Locums fastigheter) Generellt avsteg från SBF 110 Systemet ska kunna styras och övervakas ifrån överordnat säkerhetssystem eller programvara. Systemet ska vara behörighetsstyrt och möjliggöra styrning på adressnivå till/frånslag mm Platsutrustningar Detektorer Samtliga detektorer i systemet skall vara individuellt adresserbara. Samtliga detektorer skall vara försedda med en optisk indikering för indikering av utlöst detektor. Maximalvärmedetektor och differentialdetektor med maximalutlösning Den nominella utlösningstemperaturen skall vara minst 20 C över högsta normala omgivningstemperatur och inte mer än 35 C över denna. Optisk rökdetektor Detektorn skall arbeta med hjälp av s.k. reflektionsprincip Detektorn skall vara adaptiv, dvs. automatiskt justera larmgränsen efter automatiska mätningar av detektorns värde. Samtliga rökdetektorer skall ha automatisk kompensation för nedsmutsning Samtliga rökdetektorer skall ha automatisk indikering för nedsmutsning. Flerkriteriedetektor/multikriteriedetektor Detektorn skall vara utrustad med optisk rökdetektorteknik i kombination med termisk detektorteknik. Dessa två tekniker skall interagera tillsammans och fungera och detektera i relation till varandra. Detektorn skall med olika ställbara algoritmer kunna anpassas för olika miljöer Larmknappar Larmknapp skall ha rött hölje och vara tydligt markerad med texten BRANDLARM - LYFT LOCKET - KROSSA GLASET. Larmknapp skall vara utrustad med en självhållningsmekanism som säkerställer larmtillståndet tills återställning görs av behörig person. Skyddsanordning mot oavsiktlig intryckning skall finnas genom att tryckknappen är skyddad genom ett lätt lyftbart lock. Larmknappen skall vara försedd med egen adressenhet.

71 Sida: 71 av 79 Larmknappen skall vara försedd med optisk indikator för indikering av utlöst larmknapp Larmdon Larmdon utgörs av ett blixtljus i direkt anslutning till brandförsvarstablå för att anvisa väg för räddningtjänsten. Larmdonet skall avge gul/orange ljus Centralutrustningar Centralutrustningen skall kontinuerligt avläsa detektorernas värden och jämföra dessa mot individuellt för varje detektor inprogrammerade larmgränser för automatisk kompensering eller larm. Larmgränser skall enkelt kunna ändras individuellt via centralutrustningens knappsats för varje adress. Två av varandra oberoende larmgränser, larm och förvarning skall individuellt för varje adress kunna inprogrammeras från centralutrustningens knappsats. Tidsbegränsad såväl som tillsvidare frånställning skall kunna göras för hel slinga och/eller enstaka adresser. Larmet skall presenteras i en minst 2 x 40 teckens display, varav minst 40 tecken skall vara avsedda för eventuell kundspecifik klartext. I övrigt skall sling- och detektoradressnummer och typ samt tid och datum presenteras. Centralutrustningen skall lagra de senaste 1000 händelserna, kunna skriva ut dessa på skrivaren, samt visa dem i displayen. Centralutrustningen skall kunna programmeras för så kallad larmorganisation. Om kvittering utförs inom inställd tid erhålls ytterligare tid för undersökning av larmorsak. Kvittering och återställning skall ske från centralutrustningen Larmöverföring Larm skall kunna skickas via larmsändare för eldlarm och fellarm till räddningstjänsten via larmbolag Integration Vid detektering av brand i anläggningen skall detta kunna överföras med tidsuppgifter, sektionsuppgifter och individuell adress till överordnat system Service och underhåll Säkerhetsentreprenören skall utföra skötsel och underhåll SBF 110 och enligt tillverkarens anvisningar för berörda produkter/system Dokumentation Systemet dokumenteras enligt kraven i avsnitt 1. Säkerhetsentreprenören skall revidera dokumentationen i samband med nyinstallation och förändringar i systemet. För programmerbara system skall säkerhetsentreprenören hålla en säkerhetskopia av den i systemet gällande programmeringen.

72 Sida: 72 av 79 Säkerhetsentreprenören skall förvara dokumentation och säkerhetskopia av systeminställningar och programvara. Beställaren har äganderätten till dokumentation, säkerhetskopia och i system förekommande användar-, installatörs- och servicekoder.

73 Sida: 73 av 79 9 UTRYMNINGSLARMSYSTEM 9.1 Övergripande krav Detta avsnitt, 9.1 med underpunkter, redovisar krav som beställaren kan använda för precisering av utrymningslarmsystemets omfattning vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar. Tekniska krav som utrymningslarmsystem lägst ska uppfylla och krav gällande service och underhåll redovisade i avsnitt 9.2 med underpunkter. Utöver nedan redovisade krav ska utrymningslarmsystem uppfylla kraven i för respektive lokal upprättad brandskyddsdokumentation Övergripande uppgift Nivåer Utrymningslarmsystemets uppgift är att initiera och påskynda utrymning, så att risken minskar för personskador samt dödsfall på grund av brand och andra nödsituationer. Detta avsnitt beskriver utrymningslarmsystemets uppgift, omfattning och funktion. Beskrivningen är indelad i 4 olika larmsignalstyper.

74 Sida: 74 av Nivå 1 Akustisk signal Uppgift Akustisk signal har till uppgift att initiera och påskynda utrymning av personer som kan förväntas ha kännedom om utrymningsförhållandena, antingen genom lokalernas utformning, genom anvisningar från personal på platsen eller genom att de har fått utbildning i förväg. Omfattning Larmklockor eller sirener ska avge akustisk signal som är hörbar inom samtliga utrymmen inom den lokal som ska utrymmas. Systemet ska aktiveras av detektorer och larmknappar ingående i brandlarmsystem. Se beskrivning under avsnitt 8. Figur 9.1.1, Principiell av utrymningslarm Akustisk signal Akustiskt larmdon klocka Akustiskt larmdon summer Brandförsvarstablå Funktion Vid styrning från brandlarmsystem ska akustiska larmdon aktiveras. Regelverk Utrymningslarmsystemet ska uppfylla kraven i Svenska Brandförsvarsföreningen rekommendationer Utrymningslarm.

75 Sida: 75 av Nivå 2 Talat utrymningslarm Uppgift Talat utrymningslarmsmeddelande har till uppgift att initiera och påskynda utrymning av allmänna lokaler där det vistas många personer eller lokaler med personer som saknar kännedom om utrymningslarmet och utrymningsförhållandena. Omfattning Högtalare ska avge talat utrymningslarmsmeddelande som är hörbar inom samtliga utrymmen inom den lokal som ska utrymmas. Brandbefälsmikrofon med tillhörande manöverpanel ska placeras i räddningstjänstens angreppsväg. Systemet ska aktiveras av detektorer och larmknappar ingående i brandlarmsystem. Se beskrivning under avsnitt 8. Figur 9.1.2, Principiell av utrymningslarm Talat utrymningsmeddelande Högtalare för talat meddelande Brandförsvarstablå med mikrofon Funktion Vid styrning från brandlarmsystem ska talat utrymningslarmsmeddelande aktiveras. Brandbefälsmikrofon ska möjliggöra direkt kommunikation via högtalare Regelverk Utrymningslarmsystemet ska uppfylla kraven i Svenska Brandförsvarsföreningen rekommendationer Utrymningslarm.

76 Sida: 76 av Nivå 3 Akustisk och optisk signal Uppgift Optiskt signal har till uppgift att komplettera akustisk signal eller talat utrymningslarmsmeddelande inom lokaler där buller eller annat kan medföra en risk för att den ljudbaserade utrymningssignalen inte uppfattas. Optisk signal kan även komplettera den ljudbaserade utrymningssignalen för personer med nedsatt hörsel. Omfattning Blixtljus ska avge optisk signal som uppfattas inom samtliga utrymmen inom den lokal som ska utrymmas. Systemet ska aktiveras av detektorer och larmknappar ingående i brandlarmsystem. Se beskrivning under avsnitt 8. Figur 9.1.3, Principiell av utrymningslarm Optisk signa Akustiskt larmdon klocka Brandförsvarstablå Akustiskt larmdon summer Optiskt larmdon Rött och vitt blixtljus Funktion Vid styrning från brandlarmsystem ska optiska larmdon aktiveras. Regelverk Utrymningslarmsystemet ska uppfylla kraven i Svenska Brandförsvarsföreningen rekommendationer Utrymningslarm.