Varför är Mali ett fattigt land?

Transkript

1 Karlstads universitet Nationalekonomi A Varför är Mali ett fattigt land? Jacob Frödin xxxx 1

2 Mali (Republique du Mali) Huvudstad: Bamako Statsskick: Republik Språk: Franska Valuta: Befolkning: 14,5 miljoner (1 april 2009) Befolkningsgrupper: Mande 50%, Peul 17%, voltaiker 12%, songhai 6%, Tuareg och Morr 10%, övriga 5% Religon: Muslimer 90%, Övriga 9%, Kristna 1% Yta: 1,2 miljoner km 2 Andel vatten: 1,6% Självständigt: 22 september

3 Bakgrund och historia Malis tidiga historia är tätt sammankopplad med Västafrikas historia. Från ca år 700 till 1892 var Mali en del av många olika imperier som kom och gick, ibland bara med ett par års mellanrum koloniserades Mali av Fransmännen och blev en del av franska Sudan. Fransmännen styrde Mali och dess grannländer fram till 1958 då de tillsammans med Senegal fick självstyre under namnet Franska Sudan och självständighet Samma år bröt sig Senegal ur Franska Sudan för att bilda en egen stat och de delar som var kvar bytte namn till Mali. Malis första år av självständighet präglades av socialism, då general Keita i samband med självständigheten hade utropat Mali till enpartistat som hade kontakter med östblocket och genomförde stora nationaliseringar. Socialismen i Mali ledde till en katastrofal ekonomi och man gick med i Franc-samarbetet 1967, men kunde ändå inte avvärja den militärkupp som genomfördes De nya styrande militärerna med general Traoré, i spetsen försökte genomföra ekonomiska reformer men interna stridigheter satte käppar i hjulen. Under 70- och 80-talen så fortsatte militären, med Traoré i spetsen att styra Mali som en diktatur, även om man försökte legitimera sitt eget styre genom att skapa en enpartistat med en ny konstitution De nära kontakterna med östblocket och Sovjetunionen fortsatte och under 80-talet fokuserade ledningen på att försöka ta tag i de växande ekonomiska problemen i landet. Man genomförde förändringar inom jordbruket och gjorde det lättare för privata företag att drivas i landet, dessutom tog man tillsammans med internationella valutafonden (IMF) och världsbanken fram en handlingsplan för att få ordning på landets ekonomi. I slutet på 80-talet hade de ekonomiska reformerna tillsammans med en demokrativåg som svepte fram över Afrika gjort att befolkningen krävde demokrati och ett flerpartisystem. Regeringen gjorde vissa förbättringar, bland annat genom att tillåta självständiga media. Men trycket hade blivit för stort och 1991 gjordes ytterligare en militärkupp och denna gången ledde kuppen till att man kunde skapa en ny, mer demokratisk konstitution och 1992 höll man så de första demokratiska valen i Mali. Vinnare och ny president blev Konaré och hans parti ADEMA, som kom att styra landet i tio år, och förmodligen hade fått sitta längre om konstitutionen tillåtit det. Under sin tid som president så genomförde Konaré många ekonomiska reformer för att stärka landets ekonomi. När han avgick 2002 ersattes han av Touaré som hade deltagit i militärkuppen Touaré valdes om till sin andra och sista mandatperiod i valen (Nationalencyklopedin 2000, nationsencyclopedia 2010) Bruttonationalprodukt (BNP) Ett lands Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på hur mycket som produceras i det landet under en bestämd tidsperiod. BNP är det vanligaste sättet att mäta ett lands rikedom. BNP som välfärdsmått har under senare år ifrågasatts och man menar att det inte tar upp sådana viktiga saker såsom befolkningens hälsa, utbildning osv. det tar heller inte hänsyn till oavlönat arbete såsom välgörenhet och arbete i hemmet. Just arbete i hemmet är dessutom något som brukar vara extra omfattande i fattiga länder. (Berg 2007) BNP mäts som privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + export minus import 3

4 I detta arbete kommer fokus ligga på BNP och tillväxt, det vill säga en ökning av BNP. När olika faktorer förbättras så ökar tillväxttakten på BNP. För att titta på ett lands tillväxt så använder man sig ofta av produktionsfunktionen, som visar hur mycket produktion det finns i ett land per arbetare. Produktionsfunktionen menar att realkapital, humankapital och teknologi är de faktorer som avgör ett lands produktion. Mali har ett BNP på ca miljoner dollar och med en befolkning på ca 12 miljoner blir BNP per capita ca 1100 dollar, detta gör att man ligger ungefär på plats 130 av ca 200 i världen. Mali har haft en genomsnittlig tillväxt av BNP mellan åren 2000 och 2008 på ca 4,8 % vilket sett med Afrikanska mått är ganska normalt, genomsnittet för hela Afrika är under samma period 5,3 %. (AEO 2010) (AEO 2010) Huvudnäringar Mali är ett av världens fattigaste länder och man har heller inte de geografiska förutsättningarna på sin sida. Ca 65% av landet består av öken och man saknar helt kustlinje. Landet är ungefär dubbelt så stort som Texas och gränsar till 7 stycken andra länder. Det är landets norra delar som består av öken och i söder finns huvudsakligen savann och gräsland. Floden Niger som flyter genom landet bildar ett bördigt område i östra delarna av landet. (nationsencyclopedia 2010) Trots de inte alltför optimala förutsättningarna är jordbruket med god marginal Malis största näring. I jordbruk inkluderas även fiske, skogsbruk samt djurhållning. Jordbruket sysselsätter ca 80 % av landets arbetsföra befolkning och är dessutom den absolut största exportvaran. (AEO 2010) Malis beroende av jordbruk skapar flera olika problem. Väderberoende jordbruket är känsligt för vädermässigt dåliga år. I Mali handlar det huvudsakligen om torka och missväxt, men även skadedjursinvasioner. Under de 50 år som Mali har varit självständigt så har det förekommit flera torkperioder, vissa har varat i flera år. Dessa har lett till interna problem så som svält och oroligheter, men eftersom jordbruket dessutom svarar för en så stor del av utrikeshandeln har dessutom dessa år slagit hårt mot hela landets ekonomi. 4

5 Årstidsarbetslöshet Inom jordbrukssektorn är arbetsbelastningen väldigt ojämn, detta, tillsammans med den stora andelen jordbruket har av arbetskraften leder till att Mali och dess befolkning under vissa perioder på året är arbetslösa och inte har någon inkomst. Ojämn inkomstfördelning De som är anställda inom jordbruket är sällan de som tjänar de stora pengarna på verksamheten. De verkliga vinsterna går till jordägarna och med en arbetslöshet på ca 10% så kan jordägarna anställa arbetskraft till låga löner. Detta leder till att lönenivån i landet ligger relativt still och på så sätt så fortsätter Mali att vara ett fattigt land. På senare år har gruvindustrin blivit allt viktigare för Mali tack vare genomförda reformer såg Mali till att med biståndshjälp omforma sin gruvindustri och dess förutsättningar. Fram till dess hade det huvudsakligen varit statliga företag som brutit landets fyndigheter av uran och guld. I och med reformerna så blev det betydligt lättare för utländska företag att få tillstånd att bryta mineraler i Mali och utländskt kapital började strömma in i landet. Utöver stora investeringar betydde också utvecklingen och moderniseringen av framförallt guldindustrin att Mali blev mindre beroende av sitt jordbruk och av världspriset på bomull. Guldbrytning är hellerinte känslig på samma sätt för omslag i vädret. Detta stabiliserade Malis exportindustri och är en tillväxtsektor i landet som spås bli en av Afrikas största guldexportörer inom de närmaste åren. Guldindustrin har dock inte endast varit bra för landet. En stor del av de som arbetar i guldindustrin är inte Malier och landet och befolkningen får därför inte ut så mycket som den skulle kunna ur industrin. Gruvbrytning har dessutom en ganska stor påverkan på naturen och landskapet och Mali är inget undantag. Ett större antal byar fått flytta sig till förmån för gruvor med tillhörande byggnationer. Tillverkning i dess olika former är inte särskilt utbrett i Mali. De industrier som finns sysslar huvudsakligen med förädling av olika matprodukter. Staten i Mali och dess utgifter står för ca 22 % av BNP och värt att notera är att staten under perioden varje år går back, det vill säga att man spenderar mer än man får in och därför måste låna för att täcka de utgifter man inte har pengar till. (AEO 2010) I det långa loppet är detta mycket dåligt då det ökar på statsskulden och ökar andelen av statens utgifter som går till att täcka räntor och amorteringar på de lån man har. Det blir då ännu mindre kvar till offentliga utgifter. (AEO 2010) Export och import Mali ligger i det västafrikanska inlandet, vilket innebär att landet inte har några egna hamnar. Detta innebär att man måste förlita sig till grannländernas välvilja för att kunna effektivt transportera sina exportvaror. Traditionellt har Mali använt sig av Elfenbenskusten som huvudsaklig hamn för sina exportvaror, något som ledde till en nedgång i export i samband med inbördeskriget i Elfenbenskusten Beroendet av 5

6 andra länders hamnar för export driver också upp kostnaderna genom höjda transportkostnader och avgifter för nyttjande av hamnarna. Malis största exportvara är bomull, en rest från tiden då landet var en fransk koloni. Payne menar att de flesta staterna i Afrika söder om Sahara fortfarande huvudsakligen exporterar de varor som producerades i landet då det var en koloni. Så är också fallet i Mali och beroendet av världsmarknadspriset är ett stort problem. När priset på bomull går ner så drabbas Mali kraftigt eftersom bomull står för så mycket som 75% av Malis export. Den näst största exportvaran är djur och djurrelaterade produkter. Båda dessa exportvaror är känsliga för extremt väder. När landets areal består till 65% av öken så finns det inte utrymme för torka eller liknande. (AEO 2010) De största mottagarländerna för Malis export är Sydafrika, Senegal och EU och värdet av de exporterade varorna uppgick 2008 till ca 2 miljarder dollar. (WTO 2010) När det gäller importer är det huvudsakligen jordbruksprodukter, bränsle och tillverkade föremål som är de största importerna och EU är den största exportören. Mali importerar sådant som man själv inte kan framställa och då man har liten tillverkningsindustri och ingen oljefyndighet är det naturligt att dessa saker ligger högt på listan över importerade varor. Värdet av de importerade varorna uppgick 2008 till ett värde av ca 3 miljarder dollar. (WTO 2010) Importberoendet av olja gör att Mali är mycket känsligt för fluktuationer i oljepriset, då olja är en oersättlig och viktig råvara för landet. Tanken med handel är att ett land ska kunna specialisera sig på en eller ett antal varor som man sedan producerar på effektivast möjliga sätt. Man kan då pressa ned priset på dessa varor så att det blir förmånligare för andra länder att köpa dem från producentlandet. Producentlandet kan då använda sig av de pengar de får in från exporten för att köpa in de varor som de själva inte producerar från andra specialiserade länder.(berg 2007) I Malis fall har det här blivit ganska skevt, den absolut största exportvaran är bomull, men samtidigt måste man importera mat eftersom det egna jordbruket är otillräckligt för att försörja befolkningen, detta huvudsakligen därför att alltför mycket av de resurser som finns tillgängliga, bland annat bördig mark, går till att producera bomull för export. Mali importerar betydligt mer än de exporterar vilket betyder att man har en nettoförlust inom export/import, något som inverkar negativt på BNP Staten Mali Mali har representativ demokrati med en president som statsöverhuvud. Val sker vart femte år i 140 valdistrikt med en plats vardera i parlamentet. Vidare tillsätts 13 ledamöter i parlamentet av Malier bosatta utomlands. Parlamentet är lagstiftande och balanseras av presidentämbetet och domstolarna, inte helt olikt USA. Den maliska lagstiftningen har sitt ursprung i den franska och har sedan förändrats för att bättre passa landet. Presidenten och parlamentet väljs på femårsperioder och en president får högst sitta i två mandatperioder, det vill säga tio år. Detta system har använts sedan 6

7 demokratiseringen 1992, men inte helt utan problematik. I valet 1997 uppstod frågetecken kring huruvida allt gick rätt till och flera av miniritetspartierna valde att hoppa av vilket gjorde att dåvarnade president Konaré och hans parti ADEMA vann enkelt mot glest motstånd. I det senaste valet, 2007, var valdeltagandet ca 36 % vilket får ses som lågt, och kan vara en anledning till att ifrågasätta regeringens validitet. (NAtionsencyclopedia 2010) Korruption Korruptionsmässig ligger Mali på ca 3 i CPI-mätningarna, vilket får ses som ett ganska genomsnittligt värde för Afrika. Detta värde gör att man rankas som 96:e land av 179 länder i världen. CPI (Corruption Perception Index) är ett mått på hur korrupta länder upplevs av medborgare och utomstående betraktare. 10 är det bästa resultatet och 0 det sämsta. Korruption är dåligt i ett land, framförallt ett land som får så mycket bistånd som Mali får. En hög korruption gör länder mindre villiga att ge bistånd eftersom mycket av biståndet riskerar att hamna i fickorna hos ämbetsmän snarare än där det gör nytta. Korruptionen fungerar och som avskräckande på företag som vill investera i landet och skapa arbetstillfällen. Korruptionen skapar höga barriärer för företag att etablera sig i landet och om korruptionen dessutom finns i det juridiska systemet så skapar den en stor osäkerhet för företagen och deras investeringar. Ekonomisk frihet och investeringshinder Enligt 2010 Index of economic freedom ligger Mali på 112 plats med ett betyg på 55,6 av 100. Indexet mäter 10 olika faktorer i världens länder och utifrån dessa så skapar man en lista som visar hur den ekonomiska friheten är i de olika länderna. Indexet är en bra måttstock på hur attraktivt ett land är att investera i för företag. (2010 index of freedom) Ett annat stort problem som Malis dras med är dålig infrastruktur, både inom landet och till utlandet. Samtliga transportvägar är i stort behov av reparation och underhåll. Detta är ett problem som skapar problem för alla och behöver tas i tu med. Att göra investeringar i Mali blir än mindre attraktivt om det saknas vettiga möjligheter att ta sig fram i landet. (AEO 2010) Bistånd Malis fattigdom och skakiga ekonomi gör att det är ett av de länder i världen som tar emot mest bistånd, under 2007 fick man hela 1 miljard dollar i officiellt bistånd.(oecd 2010). Att Mali får så mycket bistånd är en tydlig indikator på att man av flera olika anledningar har svårt för att locka till sig privat kapital. I stället är man beroende av bistånd för att kunna göra de investeringar som måste göras för att landet ska kunna utvecklas och för att de fattiga i länderna ska få möjlighet till sjukvård, utbildning med mera. Det råder dock en större tveksamhet hos forskarna vilken effekt biståndet har på ett lands tillväxt. I det långa loppet kan man se det som att en friskare och mer utbildad befolkning som har tillgång till en bra infrastruktur och livsnödvändigheter blir en tillgång för industrin i form av en bättre och mer produktiv arbetskraft. Biståndets direkta effekter är dock svåra att påvisa. Bistånd kan faktiskt 7

8 ha den motsatta effekten i ett land. Det hämma tillväxten genom att när länder mottar stora mängder bistånd så försvinner incitamenten för länderna och befolkningen att själva lösa problemet och på det sättet skapa arbetstillfällen och tillväxt av egen kraft.(berg 2008) När det gäller bistånd är det dessutom otroligt viktigt att biståndet ges på rätt sätt. Att bistånd ges i form av en sk Vit elefant är tyvärr alltför vanligt. En vit elefant innebär att biståndet inte är väl genomtänkt utan kan t ex vara en fabrik för att producera cement, men eftersom landet saknar både vettig infrastruktur och behov av cement så är biståndet felriktat. (Vilby 2007) I Mali ges bistånd till en mängd olika saker, till exempel ger IFAD ca 150 miljoner dollar som syftar till att förbättra produktionen och livskvalitén hos de fattiga bönderna på landsbygden. (IFAD 2010) Detta bistånd ges på ett sådant sätt att de lokala deltagarna projekten förväntas bidra på de sätt som de kan för att på så sätt hjälpa dem att hjälpa sig själva snarare än att bara ge dem bistånd. Inkomstfördelning Inkomstfördelning i Mali är knappast särskilt bra, landet har i senaste mätningen en ginikoefficient på 39, vilket får ses som ganska normalt för Afrika i dagsläget. I tabellen från African Economic Outlook, där detta värde kommer ifrån, ligger de flesta Afrikanska länder någonstans runt 40, förutom de länder där mätningarna gjordes för 15 år sedan eller mer, dessa länder har betydligt högre ginikoefficienter. Detta beror på att Afrika har haft kraftig BNPtillväxt under 00-talet. Tabellen innehåller dessutom mått på konsumtionen hos de 10 % med högst respektive lägst inkomst. I Mali har de 10% med lägst inkomst 2,7% av konsumtionen och de högsta 10% har 30,5 %. 90, 6 % av befolkningen lever på under 2$ i månaden och 51,4% av befolkningen lever på under 1$ i månaden. 47,5 % av befolkningen beräknas leva under den nationella fattighetsgränsen. Dessutom ser man tydligt i dessa tabeller att det är stor skillnad mellan stadsbor och de som bor på landet. Stor del av nationens tillgångar ligger bundet i städerna och hos stadsborna och de som bor på landet och odlar marken är ofta fattigare. (AEO 2010) Alla dessa indikatorer visar på att inkomsterna i Mali inte är särskilt jämnt fördelade och att fattigdomen är utbredd. En jämn inkomstfördelning är att föredra i ett land då det ger även de mindre bemedlade möjligheter att göra investeringar som på sikt bidrar till att de får ökad inkomst och då också bidrar till tillväxt i hela landet. (Bigsten 2003) Humankapital Humankapitalet i ett land är viktigt för att man på lång sikt ska kunna öka sin produktion och landet ska utvecklas. En friskare och mer välutbildad arbetskraft kan producera mer och är därför bättre ur ett ekonomsikt perspektiv. Humankapital som produktionsresurs är viktigare i mer utvecklade länder men är för den sakens skull inte oviktig i fattiga länder, även om kanske hälsan är viktigare än utbildning där i det korta perspektivet(berg 2008). 8

9 Livslängden i Mali var 2007 inte längre än 49,5 år och landet har bland världens högsta spädbarnsdödlighet. (AEO 2010) Malis skolsystem är gratis och obligatorisk för barn mellan 7-16 år, det vill säga en skoltid som är 9 år. Problemet i Mali är att ganska få barn går i skolan på grund av familjernas fattigdom har de inte råd att bekosta sina barns skolgång, trots att det är gratis. Det som kostar är saker såsom, kläder, skolmaterial och mat. Detta leder till att Mali har en skrämmande låg läskunnighet kunde 77% av den vuxna befolkningen inte läsa. Denna låga läskunnighet leder till komplikationer och försvårar dessutom vidare utveckling av humankapitalet i Mali. (AEO) Varför är Mali ett fattigt land? I detta arbete har jag tittat på en rad olika faktorer av Malis ekonomi och politik och försökt att relatera dem till deras påverkan på Malis BNP, tillväxt och ekonomi. Tanken är nu att jag ska sammanfatta dessa faktorer till min syn på varför Mali är ett av världens fattigaste länder. Dålig bakgrund ända sedan självständigheten har Mali plågats av missriktade och misslyckade ekonomiska reformer. Att landet under större delen av sin existens har styrts av diktatorer som kanske inte alltid har folkets bästa för ögonen har inte hjälpt till. Ett stort beroende av jordbruk Landets ekonomi står och faller med jordbruket och djurskötseln, dessa områden står för nästan 40% av landets BNP och ca 75% av exporten. Jordbruk och djurskötsel är områden som är beroende av väder och klimat och flera gånger har längre perioder av torka skapat svält och oroligheter, samtidigt som det har effekt på Malis BNP. Utöver detta så är stor del av det som exporteras bomull, vilket gör Malis exportsektor väldigt känlig för när världspriset på bomull sjunker. Underskott i bytesbalansen och i statsfinanserna underskottet i bytesbalansen innebär att kapital netto flödar ur landet snarare än in i landet där det skulle behövas för nyinvesteringar. Underskottet i statsfinanserna gör att Malis utlandsskuld växer och att en allt större del av statens intäkter går åt till att amortera skulder och betala räntor, vilket betyder att det finns mindre kvar till offentliga investeringar. Svårt att locka till sig utländskt kapital Med undantag av gruvindustrin som under de senaste åren öppnats upp och attraherat utländska företag men övriga sektorer har svårt att locka investeringar. Hög korruption och hög statlig kontroll är andra faktorer som gör Mali mindre intressant för utländska investerare. Utöver detta är det dyrt att starta företag i Mali trots regeringens försök att skapa incitament för befolkningen att starta företag. Framtiden Trots Malis fattigdom och många problem så finns det definitivt ljusningar. Regeringen har en omfattande plan för att åtgärda de många problem som finns i landet och har hittills lyckats bra med att följa planen som inkluderar insatser inom områden som infrastruktur, bankväsende, lagstiftning och hälsa. Landet har dessutom 9

10 uppvisat en stark tillväxt av BNP de senaste åren och har av alla mått att döma klarat sig ganska bra i den internationella krisen. För att vara ett av världens fattigaste länder så finns det helt klart goda förhoppningar om framtiden. Världskrisen 2008 Mali drabbades relativt lite av den ekonomiska världskrisen under 2008 och Detta berodde till stor del på att Mali är en liten ekonomi med relativt liten utrikeshandel. Malis huvudsakliga exportvaror bomull och guld drabbades inte alls lika hårt av krisen som till exempel oljan gjorde. Detta gjorde att påverkan av den internationella krisen blev mindre i Mali än i grannländerna som förlitar sig på oljeexport. Oljeprisets nedgång var till och med positiv för Mali då man importerar stora mängder olja som under 2008 blev billigare. Under 2008 hade landet förvisso kraftiga nedgångar i både BNP och export men man studsade snabbt tillbaka under Regeringen agerade dessutom kraftfullt för att minska effekterna av världskrisen genom att öka offentliga sektorns inköp med ca 4,5 %. Källförteckning Tryckta källor Arnold, G (1994) The third world handbook Cassell: New Yoork Berg, C. (2008) Den globala ekonomin SNS Förlag: Stockholm Bigsten, A. (2003) Utvecklingens ekonomi och politik Studentlitteratur: Lund Nationalencyklopedin 2000, Bra Böcker Höganäs Payne, A (red.) (2004) The new regional politics of development Palgrave: New york Vilby, K (2007) Den globala resan marginalisering och miljöhot Studentlitteratur.: Lund Elektroniska källor y=ml