Industrialismens byggande i Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Industrialismens byggande i Malmö"

Transkript

1 Industrialismens byggande i Malmö 1850 drabbades Malmö av en koleraepedemi som dödade nästan 3 % av stadens befolkning. Bristande hygien, dåliga bostäder och överbefolkning var bidragande faktorer. I början av 1800-talet hade allt fler lantbrukare sökt sig till staden för att söka försörjning vid de nyanlagda fabrikerna. Förändringar i landsbygdens odlingssystem i och med enskiftet innebar att produktionen av livsmedel rationaliserades, färre kom att producerade mat åt fler samtidigt som befolkningen ökade. I Malmö nästan fyrdubblades invånareantalet mellan 1820 och Det byggdes inte tillräckligt med bostäder, och de som byggdes var av dålig kvalitet utan tillräckligt med ljus och luft. Bristande tillgång till rent vatten och dåliga avloppssystem gjorde att smittor lätt kunde spridas i överbefolkade arbetarekvarter som Lugnet och Kirseberg. Rörsjöstaden, Amiralsgatan cirka Foto: Carl Vilhelm Roikjer/ Malmö Museer. 100 år senare, efter andra världskriget då Europa låg mer eller mindre i ruiner, upplevde Malmös industrier ett kraftigt uppsving. På 1950-talet arbetade hälften av de yrkesverksamma malmöborna inom industri och hantverk. Sedan sekelskiftet hade stadens befolkning ökat med nära invånare. Stora bostadsområden uppfördes som skulle vara självständiga med all nödvändig service. Men trots omfattande utbyggnader förblev bostadsbristen akut. Inflyttningen till städerna var stor, både från landsbygden och från utlandet. Det hantverksmässiga byggandet började ersättas av en produktion med förtillverkade betongelement för att förenkla och påskynda byggprocessen. Denna industrialisering av byggandet blev sedan rådande under och 70-talen. Augustenborg. Foto: Olga Schlyter/ Malmö Kulturmiljö. På bara ett halvt sekel växte Malmö från en landsortstad till landets tredje största stad och blev en viktig industristad. Utvecklingen nådde sin kulmen på 1960-talet när Kockums var den största arbetsgivaren med ett av världens största varv. Industrialismen innebar stora förändringar för Malmö, flera av dem finns fortfarande bevarade som tydliga spår i staden. Efter en tid av nedgång under 1980-talet upplever Malmö nu en ny utbyggnadsvåg. Det tidigare industriområdet i Västra och Inre hamnen har ersatts av bostäder, utbildningsbyggnader och kunskapsföretag. Stadens förutsättningar kapital, kunskap och kommunikationer Grunden till Malmös industrialisering fanns i omlandets bördiga åkermark och effektiviseringen av jordbruket som bland annat enskiftet vid 1800-talets början medförde. En viktig förutsättning för industrialiseringen i Malmö var utbyggnaden av hamnen vid 1700-talets slut. I samband med detta upphörde också det ekonomiska stillestånd som Boplatser 1

2 startat med 1600-talets skånska krig då Malmö blev svenskt. Regleringarna av den skånska spannmålshandeln till Sverige hade försvunnit. Moderniseringen av Malmö hamn och skapandet av en bra infrastruktur var nödvändig för att hävda sig i den allt friare handeln. Malmö hade sedan medeltiden olika slags hantverkare. Deras varor såldes mest i Skåne, men en del produkter efterfrågades även i Europa. Skinnhandskarna från Malmö var vida berömda för sin höga kvalitet. I slutet av talet grundades många fabriker och flera blev mycket framgångsrika. Vinsterna investerades i ny teknik och nya verksamheter. Textilnäringen blev tidigt industriell men även läder-, tobaksoch sockerfabriker startades. Industrialiseringen i Malmö tog fart under andra halvan av 1800-talet. Här fanns flera goda förutsättningar: kapital, energi, råvaror, arbetskraft, entreprenörer, kunskap och ett utvecklat transportsystem. Nya produkter uppfanns och gamla varor framställdes snabbare och till ett lägre pris än tidigare. De nya och förbättrade produkterna gjorde man reklam för på industriutställningar runt om Europa var Malmö värd för en nordisk slöjd- och industriutställning och 1914 gick den så kallade Baltiska utställningen av stapeln i det område som idag är Pildammsparken. Den största och viktigaste industrin var Kockums Mekaniska Verkstad. Företaget grundades 1840 av Frans Henrik Kockum, strax utanför staden vid det som idag är Davidhallstorg. Här Flygbild över Gamla staden, Davidshall i förgrunden. Foto: Otto Ohm/ Malmö Museer. tillverkades jordbruksredskap och maskiner men snart utökades produktionen. Allt som kan göras av gjutjärn ska också tillverkas i gjutjärn verkade vara ett motto för Kockums då man sålde allt från ugnar till brevpressar och spottlådor. Startkapitalet kom från den Suellska tobaksfabriken som Kockum drivit med framgång sedan han övertog den efter sin morfar Kockums var en viktig arbetsgivare, 1945 arbetade en femtedel av alla industriarbetare på Kockums. Kockums byggnader vid Lilla Dockan i Västra hamnen. Foto: Olga Schlyter/ Malmö Kulturmiljö. Utöver metall- och verkstadsindustin var textilindustrin den mest betydelsefulla. Malmö dominerades av några mycket framgångsrika industrier. Kockums, Doffeln, Strumpan, Mazzetti, Addo, PLM är industrier som är väl kända för äldre malmöbor. De byggde stora och magnifika industrier som fortfarande präglar staden i viss mån. Industribebyggelsen Sjöbergska palatset vid Östergatan är ett exempel på den närhet mellan fabrik och fabrikörens bostad som var typisk för den tidiga industrin i Malmö. Huset byggdes 1893 och här bodde en av stadens framstående industrientreprenör, Axel Paulus Sjöberg. Nära palatset byggdes en fabrik för kemiska produkter. Kopplingen mellan fabrikör och arbetare har anor från medeltiden. I Malmö levde det kvar till sekelskiftet Systemet byggde på en ganska liten industriproduktion. Ett annat exempel är Boplatser 2

3 Valhallapalatset vid Gustav Adolfs torg. Där fanns Svenska stråhattsfabriken vid fabrikörens bostad och kontor. Intill Malmös stora textilfabrik, Doffeln, som låg där Hansakompaniet finns nu, lät direktören bygga det praktfulla palatset Malmborgen. Fabrikerna upptog ofta hela kvarter och byggdes alltid i tegel. Husen smyckades med mönstermurningar och partier av sten eller puts och hade höga skorstenar där röken vällde ut. Sjöbergska palatset vid Östergatan innehöll bostäder och kontor för A. P. Sjöbergs fabriker. I huset fanns även stora tiorumslägenheter för uthyrning. Foto: Merja Diaz/ Malmö Museer. Mazettifabriken vid Bergsgatan är ett exempel på klassisk industriarkitektur. Det som utmärker den äldre fabriksarkitekturen är de höga skorstenarna. De flesta är rivna idag, men i detta kvarter finns skorstenen bevarad. Foto: Otto Ohm/ Malmö Museer Valhallapalatset vid Gustav Adolfs torg. Här fanns Svenska stråhattfabriken i anslutning till fabrikörens bostad. Foto: Merja Diaz/ Malmö Museer. Vid sekelskiftet 1900 var Malmö Sveriges ledande industristad tillsammans med Norrköping. 60 procent av befolkningen försörjde sig, direkt eller indirekt, på fabriksarbete. Vid den här tiden fanns omkring 90 industrier i Malmö. De flesta var små och låg innanför kanalerna. Bara 20 fabriker hade mer än 100 anställda, men dessa fabriker var stora och sysselsatte tillsammans cirka 5000 arbetare. Att bygga ut industrierna var svårt och det fanns transportproblem. Istället började man bygga nya fabriksområden i hamnen och i de södra delarna av staden där det fanns mer plats. Bergsgatan och Ystadvägen kantades av industrier och på Bergsgatan byggdes hyreshus i jugendstil mellan fabrikerna. I Sofielund byggdes stora industrier i klassisk fabriksarkitektur. Efter andra världskriget då Europa låg mer eller mindre i ruiner hade Malmös industri ett uppsving. På 1950-talet arbetade hälften av de yrkesverksamma malmöborna inom industri och hantverk. Industribebyggelsen var småskalig. Arkitektur och material visade tydligt skillnaden mellan kontor och annan verksamhet. Kontorsbyggnaderna vände sig mot gatan med likadana fasader, ofta i rött tegel, markerade entréer och glasade trapphus. Detaljer i koppar och mosaik var vanliga. Exempel på industriområden från efterkrigstiden Fosie industriområde anlades på 1960-talet. Foto: Olga Schlyter/ Malmö Kulturmiljö är Sege industriområde, Sofielund och Östra hamnen talets industriområden blev större och anpassade efter bilismen. Verksamheterna präglades mer och mer av transport och handel. Fosie industriområde anlades vid denna tid. Prefabricerade element och stora korrugerade Boplatser 3

4 plåtfasader i glada färger var typiskt för industribebyggelsen. Lågkonjunkturen på 1990-talet drabbade Malmö hårt. Gamla industrier som Malmö Strumpfabrik, Fazer (f.d. Mazetti) och Pripps (f.d. Malmö Förenade Bryggerier) lades ner. Inte heller SAAB-fabriken, som startades 1989 som ersättningsindustri för nedläggningen av varvstillverkningen inom Kockums, klarade nedgången. Under 1990-talets första hälft försvann jobb i Malmö och många äldre industribyggnader tömdes på verksamhet. Den nya industrin med IT, telekommunikation och datakonsultverksamhet som växte fram i slutet av 1990-talet skapade inte särskilda miljöer utan flyttade in i kontorshus i stadens centrum eller i områden med modern kontorsarkitektur. Det skedde en utveckling från varuproduktion till tjänsteproduktion som är gemensam för flera avindustrialiserade storstäder. Offentlig bebyggelse Befästningsverk ersätts av parker och promenader I början av 1800-talet ersattes befästningsverk och vallgrav med promenader och kanaler. Dessa trädkantade promenadstråk liksom torgen blev ett slags offentliga salonger. Här kunde man träffa vänner och göra nya bekantskaper, och naturligtvis visa upp sig själv eller titta på andra under spatserturen. En av Malmös första offentliga parker var Kungsparken. När den anlades omkring 1870 hade Malmö tagit steget fullt ut i industrialismen. Staden var tättbefolkad och ansågs osund. För att främja arbetarnas hälsa och välstånd ville Koloniträdgård i koloniområdet Zenit vid Celsiusgatan. Foto: Olga Schlyter/ Malmö Kulturmiljö. stadens ledande män skapa fler parker grundades Malmö Förskönings- och Planteringsförening. Föreningen gav stora ekonomiska bidrag till att anlägga parker, till exempel Slottsparken. De var även aktiva för att arbetarna skulle kunna arrendera jord för trädgårdsskötsel. Sveriges första planerade koloniområde anlades i Malmö 1895 vid Pildammarna. Folkets park och Folkets hus Sveriges första Med industrialismen styrdes arbetarnas tid mer och mer. Och nu fanns en annan tid fritiden som gjorde det möjligt för arbetarna att inte bara roa sig utan också organisera sig och verka mot de lockelser och orättvisor som tydliggjorsveriges första Folkets park öppnades 1883 i Malmö. Foto: Olga Schlyter/ Malmö Kulturmiljö. Pildammsparken anlades på 1920-talet. Här Margarethapaviljongen. Foto: Otto Ohm/ Malmö Museer Boplatser 4

5 des i det industriella samhället. Religiösa samfund, arbetarrörelser och nykterhetsförbund bildades. Arbetarrörelsens mål var att förbättra de usla villkoren för arbetarna. Möllevången utvecklades till en arbetarstadsdel med stor betydelse för den svenska arbetarrrörelsens framväxt. Här hade tidningen Arbetet sin redaktion, här öppnades landets första Folkets park och Folkets hus och 1907 startade det kooperativa bageriet Solidar på Ystadsgatan. Sveriges första Folkets hus uppfördes vid Norra Skolgatan, där idag bland annat Café Barbro finns. Scapesonic uppträder Foto: Andreas Nilsson Offentliga byggnader uppförs på donationsjordarna Den statliga och kommunala förvaltningen växte under 1800-talet samtidigt som behovet av skolor, sjukhus och andra institutioner ökade. Donationsjordarna, den mark som en gång skänkts till Malmö av kung Erik av Pommern, behövdes för ny bebyggelse. Men marken fick inte privatiseras utan skulle vara till för stadens och invånarnas bästa. Därför ligger flera offentliga institutioner som länsstyrelse, brandstation och skolor längs Drottninggatan och Regementsgatan. Stadsteatern med sin Piazza, Pildammsparken och Stadionområdet byggdes också på donationsjordarna. Med den växande befolkningen ökade behovet av sjukvård flyttade Malmö allmänna sjukhus in i nya lokaler vid Södervärn, nära arbetarbostäderna och industrierna på Möllevången. Det nya sjukhuset byggdes enligt ett paviljongsystem. Det innebar att olika sjukdomar behandlades i olika byggnader som placerades glest i parkmiljö. Frisk luft och solljus skulle hjälpa till att bota patienterna. Paviljongsystemet gjorde också att sjukhuset enkelt kunde byggas ut när det behövdes, vilket också har skett under hela 1900-talet. Den offentliga bebyggelsen var viktig, placeringen genomtänkt och arkitekturen monumental. Ofta ritades skolor, sjukhus och tekniska anläggningar av stadsarkitekten. Flera av byggnaderna på sjukhusområdet, Slagthuset, Saluhallen, Spårvagnshallarna, Kirsebergsskolan och Sorgenfriskolan ritades av Salomon Sörensen under hans tid som stadsarkitekt. Skolbyggande i Malmö - en förebild i folkhemmet Neutraliteten under andra världskriget som innebar att Sverige inte förstördes av bomber eller strider, gav den svenska industrin ett försprång. Levnadsstandarden förbättrades och sociala reformer gav medborgarna nya förmåner. Människosynen förändrades vilket till exempel syntes i skolbyggandet. Den gamla stränga arkitekturen ersattes av skolor med ny pedagogik baserad på lusten att lära. Malmös skolbyggnadsprogram blev rikskänt och framhölls tillsammans med bostadsbyggandet som förebild i folkhemmet. Sex arkitekttävlingar om nya skolor anordnades i Malmö och alla vinnande bidrag blev verklighet. Under miljonprogrammets tid var skolbyggandet experimenterande och nyskapande. Petriskolan är ett exempel på monumental skolarkitektur från 1900-talets första decennium. Skolan ritades av John Smedberg, en av de mest anlitade skolarkitekterna vid den tiden. Foto: Olga Schlyter/ Malmö Kulturmiljö Boplatser 5

6 Det handlade om flexibilitet, gemenskap och öppenhet. Man ville bort från den gamla klassrumsundervisningen. Genom samarbete mellan kommuner, pedagoger och arkitekter, Samskap, utvecklades nya idéer. Många skolor byggdes efter samma princip: Stora hallbyggnader med en stor öppen yta och flyttbara mellanväggar. Gamla byggnader fylls med nytt innehåll Under 1980-talet uppfördes ett antal monumentala byggnader såsom konserthuset vid Föreningsgatan och ett nytt stadshus mitt Dammfriskolan uppfördes enligt de nya idealen på 1950-talet och ritades av Sture Frölén. Här har skolbyggnaden brutits upp i flera huskroppar som skapar en kringbyggd skolgård. Foto: Olga Schlyter/ Malmö Kulturmiljö. emot. Båda stod klara 1985 och ritades av Sten Samuelson, en flitigt anlitad arkitekt i Malmö sedan 1960-talet. Men det byggdes inte bara nytt utan flera äldre byggnader fick nya funktioner. Det gamla elverket, Rörsjöverket, blev konsthallen Rooseum. Andra exempel är omvandlingen av Slagthuset till kultur- och nöjescentrum liksom restaureringen av Hipp från kyrka till teater i mitten av 90-talet. Omkring år 2000 byggdes Kockums gamla u-båtshall vid Stora Dockan om till mediagymnasium och lokaler för Malmö Högskola. ingenjör. Samtidigt kom en ny byggnadsordning som krävde planritningar vid anläggning eller förändring av stadens kvarter. Kvarteren skulle nu vara regelbundna med huvudgator och tvärgator i rät vinkel. Rutnätsplaner är typiska för denna tid och dåvarande stadsingenjör Gustafssons stadsplaneförslag 1872 för Rörsjöstaden är ett tydligt exempel på detta. Ett annat utmärkande drag för Rörsjöstaden är den breda trädplanterade esplanaden, Kungsgatan, som går genom området. Den förenade tidens krav på en representativ stadsbild med plats för mer trafik, förbättrad hygien genom luftväxling och ljus samt skydd mot stadsbränder. Utsikt över Rörsjöstaden från S:t Pauli Kyrktorn, mot Värnhemstorget Foto: Okänd/ Malmö Museer. I kontrast till den reglerade bebyggelsen i Rörsjöstaden som uppfördes av enskilda byggmästare på spekulation, pågick byggnadsverksamhet längs Malmös tillfartsvägar och på mark utanför den dåvarande stadsgränsen; områden som senare blev en del av Malmö. I Bostadsbebyggelsen Staden växte och 1862 infördes nya kommunallagar med en utökad byggnadsstadga där man försökte ta itu med trångboddheten. Malmö fick både stadsarkitekt och stadsboplatser Östra Förstaden, Lundavägen Foto: Okänd/ Malmö Museer. 6

7 Södra Sofielund byggde arbetare sina egna hus, även där i ett rutnätsmönster, på privat mark. Tomterna styckades av i efterhand. Arkitekturen berättade om de nya stadsbornas ursprung - landsbygden. Man ville känna sig hemma i den nya stora staden och skapade miljöer som påminde om de skånska slättbyarnas småskalighet och trygghet. Arbetarebebyggelse växte fram längs infartsvägarna till staden, bland annat i Kirseberg. Foto: Olga Schlyter/ Malmö Kulturmiljö. Gräddan bosätter sig på Fridhem, arbetarna i södra Malmö Industrialismen innebar ständig expansion. Detta fick konsekvenser inte bara för människorna utan även för stadens utseende. Samtidigt som fabrikerna blev större bosatte sig rika malmöbor i den västra delen av staden. Fridhem började bebyggas kring sekelskiftet 1900 och lockade malmöborgare i den övre medelklassen. Gräddan av Malmös industrientreprenörer och grosshandlare byggde magnifika villor närmast havet och vid Limhamnsvägen. Fridhem blev stadens mest attraktiva adress och lockade de allra rikaste att lämna sina stadspalats inne i den smutsiga och bullriga innerstaden. Arbetarna flyttade in i nya kvarter, främst i södra Malmö. Från mitten av 1800-talet växte flera nya arbetarstadsdelar upp, bland annat i Lugnet och på Kirseberg. Ökande befolkning innebar ökande krav på bostäder. Möllevången är Malmös första planerade storskaliga bebyggelse för arbetarklassen. På båda sidorna av Bergsgatan och kring Möllevångstorget växte en ny stadsdel upp strax efter sekelskiftet Kvarteren var slutna och husen oftast i fyra våningar med butiker i bottenvåningen. Fasaderna var i tegel eller putsade i ljusa färger med utsmyckningar kring fönstren och inte sällan smyckade med torn. Husen byggdes av både byggmästare och enskilda och beboddes av både arbetare och tjänstemän. Första världskriget satte stopp för byggandet. I krigets spår följde inflation, dyrtid, strejker, hungerkris och bostadsnöd. Byggandet stod mer eller mindre stilla i nästan tio år. För att lindra bostadsbristen byggdes bostadshus med enkla, billiga lägenheter. Hela kvarter togs i anspråk för dessa hus, ofta utan gårdsbyggnader, i så kallade storgårdskvarter, för att skapa ljusa och luftiga lägenheter samtidigt som det fanns plats för lek och samvaro på innergårdarna. Kvarteret Östergård i Kirseberg var ett av de första. Möllevångstorget, Foto: Ragnar Küller/ Atelier Jonn/ Malmö Museer. Egnahemsrörelsen inspireras av Englands trädgårdsstäder 1920 skapades en statlig bostadslånefond som gjorde det lättare för arbetarna att bygga egna hus. Egnahemsrörelsen inspirerades av de så kallade trädgårdsstäderna i England. Bostadsområdena låg ofta ganska långt från stadskärnan, som öar bland åkrarna. Det första var den så kallade Rosengårdsstaden, i dag Västra Kattarp, där en jugendinspirerad egnahems- Boplatser 7

8 liknande bebyggelse var klar till den Baltiska utställningen 1914: ett exempel på att egnahemstankarna spirade långt innan det statliga bostadslåneinstitutet fanns. Vissa områden kallas vilda egnahemsområden. Där var stadsplaneringen inte lika genomarbetad som i de reglerade bostadsområdena. Ofta fanns inte gatubelysning och trottoarer. Var och en fick gräva en egen brunn på tomten. Sådan bebyggelse finns i Videdal, Kulladal och Virentofta. Den reglerade egnahemsbebyggelsen kom till efter strikta planer. I Rostorp kunde skötsamma järnvägsarbetare få bra lån mot att de själva byggde sitt hus. Huset skulle byggas efter en mönsterbok där det fanns en speciellt anpassad arkitektur för Skånes tätorter. Utanför stadsplanelagt område och myndighetskontroll hade arbetarnas eget bostadsbyggande ökat. Ett exempel är Sofielund. saknas i Malmö, om man bortser från Limhamn, som vid 1900-talets början var något av en trädgårdsstad. Där byggde cementindustrins anställda egnahem med stöd från Skånska cementaktiebolaget och dess legendariske disponent, Limhamnskungen, Rudolf Fredrik Berg. Malmö byggdes ut kvartersvis och under den följande tioårsperioden tillkom en rad kvarter med friliggande hus, alltifrån det första vid Kapellgatan, vidare längs Lönngatan, i Rönneholm samt i Ribersborg och Kirseberg. Social ingenjörskonst och svensk standard Bostadsbyggandet i Sverige under årtiondena efter 1945 hade sina förutsättningar i den socialdemokratiska bostadspolitiken som grundlades på 1930-talet. Det omfattande byggandet är ett uttryck för utvecklingen till en modern välfärdsstat som landet gick igenom under och 1960-talen. Före första världskriget uppfördes bostäder till största delen av privata byggmästare. Under bostadsbristen i slutet av 1910-talet ingrep städerna och byggde nödbostäder. På 20-talet startade dessutom den viktigaste kooperativa Arbetarebostäderna i Västra Sorgenfri uppfördes på initiativ från staden för att lösa trångboddheten på 1930-talet. Foto: Olga Schlyter/ Malmö Kulturmiljö När tiderna blev bättre, omkring 1930, fortsatte kvarteren att växa inne i staden, vid Fersens väg och vid Davidhallstorg. Slutna bostadskvarter hade byggts i östra delen av Rörsjöstaden och vid S:t Knuts torg, därefter blev bebyggelsen alltmer öppen. Med undantag för Västra Sorgenfri vid Mäster Eriks plan, som är något av en mellanform, gick utvecklingen i Malmö från slutna kvartersformer till områden med friliggande hus. Mer fritt grupperade trädgårdsstäder som omkring 1920 byggdes i flera svenska städer Funktionsstudier ledde fram till standardiseringar av köksinredningar. Den socialdemokratiska bostadspolitiken syftade till att skapa hög standard för alla. Foto: George Oddner/ Malmö Museer. Boplatser 8

9 bostadsrörelsen, HSB Hyresgästernas Sparkasse och Byggnadsförening. Begreppet folkhemmet myntades 1928 av den socialdemokratiska statsministern Per Albin Hansson. Genom rationell planering och tillrättaläggande av samhället skulle man skapa lyckliga medborgare. Funktionsstudier och bostadsundersökningar ledde fram till normer och standardiseringar av till exempel köksinredningar. Den första normsamlingen kom 1942 och fastställde att en tvårummare för två personer skulle vara minst 35 kvadratmeter stor. Trots att normerna bara angav minimikrav kom de ofta att uppfattas som fasta mallar för arkitekternas arbete. Badrum 1950-tal. Foto: Georg Oddner/ Malmö Museer. Ännu på talet hade Sverige mycket låg bostadsstandard i jämförelse med övriga Europa. För att lösa bostadsbristen tillsatte den nytillträdda socialdemokratiska regeringen 1932 den Bostadssociala utredningen. Målsättningen var att skapa goda och sunda bostäder till överkomligt pris för alla medborgare. Istället för att bygga särskilda bostäder för fattiga som man gjorde på andra håll i Europa, satsade man på en hög standard för alla och införde bostadsbidrag som stöd till familjer med låga inkomster. Fördelaktiga statliga lån till byggandet gav Sverige en högre bostadsstandard i än många andra motsvarande länder. En av den bostadssociala utredningens viktigaste slutsatser var att kommunerna skulle bilda egna allmännyttiga bostadsbolag för att bygga bostäder utan vinstsyfte. Malmö Kommunala Bostadsbolag, MKB, grundades 1946 och företaget stod för en stor del av byggandet under de kommande årtiondena. Utredningen rekommenderade större bostadsområden, så kallade grannskapsenheter med inspiration från England och USA. En grannskapsenhet skulle vara ett väl avgränsat bostadsområde, en stad i staden. Byggandet var omsorgsfullt i stort som smått, från byggnadsdetaljer och material till planteringar och konstverk. Området skulle innehålla en skola och ett litet kommersiellt centrum med butiker och service. Ofta placerades husen kring en park. Här skulle hemkänsla och trygghet skapa goda förutsättningar för demokratiska människor och motverka extrema politiska rörelser. Gränsen för ett grannskaps storlek var omkring 6000 invånare. Fler människor skulle innebära skadlig anonymitet, trodde man. Efter utredningens rekommendationer byggdes det många tvårummare i Malmö under det tidiga 1950-talet i områden som Augustenborg, Persborg och Mellanheden. Två rum och kök ansågs lämpligt Augustenborg var det första området som byggdes som en så kallad grannskapsenhet med bostäder och service tillsammans. Foto: Merja Diaz/ Malmö Museer. för en familj med två barn och hyran skulle inte överstiga en femtedel av en industriarbetarlön. En stad utan förorter Efter 1945 växte Malmö allt mer. Från sekelskiftet tredubblades den bebyggda ytan samtidigt som befolkningen ökade med nästan människor. Byggandet, främst områden med flerbostadshus, stödde sig mot statliga utredningar och malmöitiska förutsättningar: En maktsfär av socialdemokratiska politiker styrde i samförstånd med stadens starka män inom finansvärlden och byggbranschen. En annan viktig faktor var topografin. Malmö var en splittrad stad med öar av bebyggelse utanför själva staden och obebyggd åkermark Boplatser 9

10 ganska centralt. Förutom havet i norr fanns inga naturliga fysiska hinder för stadens växande. Stadsplanechefen Gunnar Lindman ville göra Malmö till en stad utan förorter till skillnad från Stockholm och Göteborg. Därför är Malmö en ganska tät och koncentrerad stad. En stadsplanelag från 1931 öppnade för höghusbyggande. Malmös första höga bostadshus byggdes längs Limhamnsvägen i Ribersborg. De första höga bostadshusen i Malmö uppfördes i Ribersborg. Foto: Otto Ohm/ Malmö Museer/ IBL Bildbyrå. Samtidigt som bostadsstandarden höjdes under hela 1950-talet ökade behoven. Sveriges och inte minst Malmös industrier gick på högvarv. Inflyttningen till städerna var stor, industrierna lockade med höga löner och kommunen med låga skatter. Efterhand ökade arbetarnas inkomster och därmed efterfrågan på större lägenheter. Miljonprogrammet rationalisering och standardisering 1959 tillsattes en ny utredning för att bostadsbristen slutligen skulle byggas bort. Sex år senare beslöt regeringen att bygga en miljon bostäder på tio år. För att lyckas var man Betongelement lyfts på plats vid nybyggande vid Nytorp, Foto: Georg Oddner/ Malmö Museer. tvungen att rationalisera och mekanisera med produktionsanpassade metoder, enhetlighet och standardisering. Betongelementindustrin levererade våningshöga byggnadsdelar som monterades med kranar. Hushöjderna anpassades efter normer och ekonomi och blev generellt tre, nio eller sexton våningar. Miljonprogramsområdena finns på olika sidor av Inre ringvägen - från Kroksbäck i väster, Holma, Lindeborg, Lindängen till Rosengård och Höja i öster. I Malmö var Rosengård den största satsningen inom miljonprogrammet. Området planerades för människor och byggdes av HSB, MKB och Byggmästarnas Gemensamma byggnadsföretag, BGB. Låga bostadshus fick ligga närmare stora trafikleder än höga. Prioritering av biltrafiken ledde till utglesning av stadsbilden genom stora trafikleder, skyddszoner och parkeringsytor. Det ökande bilägandet och affärstidsregleringen 1972 öppnade för stora handelsetableringar utanför centrum med köpcentra som B&W och OBS. I Segevång uppfördes Malmös längsta bostadshus i början av talet. Huset är 500 meter långt. Foto: Georg Oddner/ Malmö Museer. I samförstånd mellan politiker och byggbransch genomdrevs miljonprogrammet i Malmö, konsekvent och med kraft, ett par år Boplatser 10

11 in på 1970-talet. Men reaktionen mot den höga byggtakten och miljön i de nya områdena kom redan vid mitten av 1960-talet. När de sista områdena byggdes var det svårt att hyra ut lägenheterna. Efter miljonprogrammets kollaps i början av 1970-talet inriktades bostadsproduktionen på ett lågt och tätt småhusbyggande, såsom utbyggnaden av Oxie. saneringsivern sin höjdpunkt och det talades om att riva hela stadsdelar i ett svep. Kommunen bildade ett saneringsbolag för att effektivisera rivningarna och byggnadslagstiftningen reformerades för att underlätta stadsförnyelser. Även området kring Caroli kyrka drabbades av saneringsvågen som innebar att delar av stadens äldre kvartersstruktur och arbetarebebyggelse helt suddades ut. Kritiken mot miljonprogrammet tillsammans med oljekrisen i mitten av 1970-talet påverkade byggandet och produktionen av radhus och villor ökade. Man bevarade och kompletterade bebyggelse istället för att riva och sanera och synen på hamnområdet förändrades. Delar av området togs i anspråk för så kallad blandad stadsbebyggelse. Lorensborg Foto: Georg Oddner/ Malmö Museer. Förortsbebyggelse mitt i stan Malmös stadsplanering under och 70- talen innebar en radikal förnyelse där biltrafiken prioriterades. I efterkrigstidens stadsförnyelsehistoria har Lugnet en särskild plats. Bebyggelsen växte upp utanför den gamla stadsgränsen under den tidiga industrialiseringen, vid sidan om den södra infarten och mittemot Kockums verkstäder. Den hade inget högt värde och beboddes av fattiga, men som homogen och tätvuxen tvåvåningsstad hade den stora kvaliteter, som inte värderades förrän stora strategiska markköp och rivningar redan satt igång. Den nya bebyggelsen blev istället vad många ser som en förortsmiljö mitt i staden. Saneringsdebatten satte igång på 1950-talet efter larmrapporter om eländiga boendeförhållanden. Till en början var det bara enstaka hus eller delar av kvarter som jämnades med marken. Mot slutet av 1960-talet nådde Från trångboddhet till bostadsöverskott Trångboddheten byttes under 1980-talet till överskott på lägenheter. Befolkningen minskade framförallt beroende av den omfattande industrinedläggningen men också på grund av en grönavågen effekt som lockade människor till landet från arbetslöshet och tristess i stan. Byggandet under 1900-talets sista årtionden följde konjunktursvängningarna med två perioder av stor byggaktivitet: dels i början av 1980-talet och dels från slutet av 1980-talet till början av 1990-talet. På grund av lågkonjunkturen och avskaffandet av de statliga subventionerna var bostadsbyggandet mellan 1993 och 1999 extremt lågt. Under den intensiva nybyggnadsfasen i slutet av 1980-talet byggdes de flesta av bombhålen i centrum igen. Ett av de mest omdebatterade projekten var Triangeln, ett tjugoårigt politiskt hett diskussionsämne som fick klartecken i januari Debatten gällde i första hand våningsantalet för hotellet. Höghuset är typiskt för tiden. Vid Triangeln planerades dessutom ett nytt stadsbibliotek, som startade en ny Boplatser 11

12 politisk debatt. Den borgerliga kommunledningen flyttade platsen för biblioteket till Kungsparken, där det byggdes i mitten av 1990-talet efter en internationell arkitekttävling. Utanför staden kom det största nytillskottet av småhus i Husie. Ett av flera nya småhusområden var Husie gård som byggdes på militäranläggningen LV4:s gamla övningsområde. I 1990-talets småhusområden ville man skapa en mer stadsmässig karaktär. Det bästa exemplet är Husie gård men även i Bulltoftaområdet märks dessa ambitioner. Staden söker havet Planerarnas blickar vändes även mot hamnområdet. För den inre hamnen hade man en idétävling med namnet Staden söker havet. På Kockumsområdet i Västra Hamnen hade en SAAB-fabrik startats och lagts ner kort därefter. Stadens markköp 1997 gjorde att Malmö efter närmare 150 år kunde återknyta kontakten med havet. Den internationella bomässan Bo01 blev startpunkten för omvandlingen av Västra hamnen och vid Inre Hamnen etablerades Malmö Högskola. Potatisåkern med sin postmodernistiska arkitektur från 1990-talets början ritades av den amerikanske arkitekten Charles Moore. Foto: Olga Schlyter/ Malmö Kulturmiljö. Staden sökte sig mot havet även på andra håll. MKB satsade på bostadsprojektet Potatisåkern längs Limhamnsvägen under den ekonomiska avmattningen på 1990-talet. Inte långt från Potatisåkern ligger Ön där det efter en långdragen planprocess byggdes bostäder. Ekologi och miljö uppmärksammades på talet. Ekobyn i Toarp och Risebergaskolan är exempel på byggande med långsiktig hållbarhet. Miljöer som Augustenborg förändrades med ekologiska förtecken. Ekologisk hållbarhet var också det bärande temat inför bomässan Bo01. Framtidens bebyggelse i Malmö I och med att Öresundsbron byggdes och Malmö Högskola startade började staden växa igen och nya investeringar lockades hit växer Malmö så det knakar. Nya stadsdelar skapas, gärna i gamla industriområden, som Västra hamnen och Ön i Limhamn. Byggandet av Citytunneln som ska förbinda bron med Centralstationen har startat och kring Citytunnelns stationer vid Triangeln och Hyllievång går utbyggnaden snabbt. I Översiktsplan för Malmö 2000 finns kommunens riktlinjer för stadens utbyggnad. Planen ska ge utrymme för fler bostäder och arbetsplatser men samtidigt bibehålla fördelarna med Malmö som en koncentrerad och tät stad. I Västra hamnen fortsätter bostadsbyggandet efter Bo01 och på Universitetsholmen har Malmö Högskola sin verksamhet. När godsfärjans terminal flyttats norrut till mer moderna hamnanläggningar kan hela magasinsområdet i Nyhamnen omvandlas till blandad stadsbebyggelse. Men det är inte bara hamnområden som är intressanta. De gamla industriområdena i Sofielund och Sorgenfri, järnvägsverkstäderna i Kirseberg och Östra sjukhusområdet skapades en gång i stadens utkant, men är nu omgivna av stadsbebyggelse och förhållandevis centrala. Här finns värdefulla äldre byggnader som kan rustas upp och kompletteras med ny bebyggelse. Den största utbyggnaden av Malmö kommer att ske kring citytunnelstationen på Hyllievång där en ny stor stadsdel med blandad bebyggelse planeras. Områden för nya markbostäder finns Boplatser 12

13 dessutom i Husie och Hyllie, i Bunkeflostrand, Klagshamn, Tygelsjö och Oxie. Huvuddelen av kommunens jordbrukslandskap i söder och i det östra backlandskapet ska dock sparas med sin öppna karaktär. Boplatser 13

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden Olika tidsperioder olika drivkrafter som styrt bostadsmarknaden Sociala situationen Politik

Läs mer

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU Malmö C Caroli City Drottningtorget Göteborg/ Stockholm Entré Lilla torg Stortorget Rörsjöparken Värnhemstorget Köpenhamn Gustav Adolfs torg St Pauli kyrka St Pauli kyrkogård Triangeln 954 GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 950-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

Världen runt hörnet HERMOD I HYLLIE

Världen runt hörnet HERMOD I HYLLIE Världen runt hörnet HERMOD I HYLLIE I Hyllie är miljö och hållbarhetsperspektivet viktigt och det ska vara lätt att göra rätt och leva gott. En väl utbyggd kollektivtrafik, cykelvägar och bilpooler bidrar

Läs mer

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG BOSTAD HELSINGBORG Jurymotivering: Mariastaden i Helsingborg fortsätter att växa. Under året har NCC färdigställt ett 100-tal bostäder i en attraktiv mix av villor, radhus och kedjehus. Allt med den engelska

Läs mer

Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish. Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN

Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish. Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN JONEBERG Kvarteret Joneberg ligger på en höjd nära Simrishamns centrum, inbäddat i ett äldre villaområde,

Läs mer

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län. Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Bennets väg 6A. Malmö, Öster, Törnrosen

Bennets väg 6A. Malmö, Öster, Törnrosen Bennets väg 6A Malmö, Öster, Törnrosen Med 23 000 lägenheter är MKB Malmös största hyresvärd. Det innebär att MKB har ett särskilt ansvar för bostadsmarknaden i Malmö och för att aktivt medverka till stadens

Läs mer

Bangatan 9F. Malmö, Innerstaden, Möllevången

Bangatan 9F. Malmö, Innerstaden, Möllevången Bangatan 9F Malmö, Innerstaden, Möllevången 1 Beskrivning Hyresinformation I hyran ingår värme, vatten och kabel-tv. Tv : ComHem. Bredband: förberedelse finns för ComHem & Lan via Bredbandsbolaget, eget

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102 1 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2008-11-26 Pressinformation inför teknik- och samhällsbyggnadsnämndens sammanträde För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon

Läs mer

Bangatan 5A. Malmö, Innerstaden, Möllevången

Bangatan 5A. Malmö, Innerstaden, Möllevången Bangatan 5A Malmö, Innerstaden, Möllevången 1 Beskrivning Fantastiskt tillfälle att få flytta in i en lägenhet som är helrenoverad till modern standard enligt Stenas Plusstandard koncept! I ovan bildspel

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo 288 900 UNGA I SVERIGE SAKNAR IDAG BOSTAD VARFÖR ÄR UNGA SÅ UTSATTA PÅ BOSTADSMARKNADEN? Hög arbetslöshet Osäkra

Läs mer

Gasverksgatan 11. Malmö, Norr, Gamla Staden

Gasverksgatan 11. Malmö, Norr, Gamla Staden Gasverksgatan 11 Malmö, Norr, Gamla Staden 1 Beskrivning Denna lägenhet uthyres med korttidskontrakt. Detta pga en kommande ombyggnad i fastigheten. Värd Stena Fastigheter Tecknar du kontrakt på lägenheten,

Läs mer

Hagastaden. på väg mot ett Stockholm i världsklass.

Hagastaden. på väg mot ett Stockholm i världsklass. Hagastaden på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/hagastaden Hagastaden ska bli en levande innerstadsdel med 5 000 nya bostäder och 50 000 arbetsplatser, inräknat befintliga arbetsplatser

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för GESTALTNINGSPROGRAM kvarteret Höken tillhörande detaljplan för kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 Vårt diarienummer med närområde inom Kneippen i Norrköping den 22 maj 2012 reviderad

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo VAD FÅR BOSTADSBRISTEN FÖR KONSEKVENSER? Individuella Demokratiska Finansiella Samhälleliga Malmö ska husera Sveriges

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm

Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm Statens fastighetsverk hyr ut tre kontorslokaler på det forna verkstadsområdet Kungliga myntet i centrala Stockholm. Lokalerna har en karakteristisk

Läs mer

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Stadsdelen Vällingby har uppnått en ålder av femtio år. Centrum invigdes den 14 november 1954. Det är en aktningsvärd ålder

Läs mer

DRÖMMEN OM DET INDUSTRIELLA MÖNSTERSAMHÄLLET 1900 1920-tal Svante Kolsgård

DRÖMMEN OM DET INDUSTRIELLA MÖNSTERSAMHÄLLET 1900 1920-tal Svante Kolsgård DRÖMMEN OM DET INDUSTRIELLA MÖNSTERSAMHÄLLET 1900 1920-tal Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Drömmen om det industriella mönstersamhället 1900 1920-tal Svante Kolsgård Mot slutet av 1800-talet

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Anmäl ditt. Hyllie Allé. intresse nu! Kvadratsmarta hyresrätter

Anmäl ditt. Hyllie Allé. intresse nu! Kvadratsmarta hyresrätter Anmäl ditt Hyllie Allé intresse nu! Kvadratsmarta hyresrätter Välkommen till Hyllie I Hyllie skapas en ny levande stadsdel med färgstark arkitektur, spännande torg och all slags service. Samtidigt finns

Läs mer

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013 Staden Ystad 2030 dokumentation från workshop den 23 april 2013 Workshopen är en del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Temat för workshopen var förtätning, fokus

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

VY TVÄRBANETORGET MOT ENTRÉN TILL OMRÅDET OCH SALUHALLEN

VY TVÄRBANETORGET MOT ENTRÉN TILL OMRÅDET OCH SALUHALLEN VY TVÄRBANETORGET MOT ENTRÉN TILL OMRÅDET OCH SALUHALLEN 21 växtlighet och planteringar Längs de stora omgivande vägarna och järnvägen planteras rikligt med naturliga planteringar. Längs E4 kan befintliga

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

MKB BYGGER FÖR MALMÖ. Läs gärna mer om MKB:s nyproduktion på: mkbfastighet.se/nyproduktion

MKB BYGGER FÖR MALMÖ. Läs gärna mer om MKB:s nyproduktion på: mkbfastighet.se/nyproduktion Holma torg, Holma Culture Casbah, Rosengård Bohus, Dalaplan Greenhouse, Augustenborg MKB bygger nytt, bygger om och förtätar mer än någonsin. Just nu har vi många nya bostäder på gång i Malmö. Några av

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en

Läs mer

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende ALTERNATIV PUNKTHUS ALTERNATIV LAMELLHUS DETALJPLAN

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Ditt nästa kontor? Torggatan 4

Ditt nästa kontor? Torggatan 4 Ditt nästa kontor? Torggatan 4 340 kvm, Centrum Torggatan 4 Centrum Ledig yta: 340 m 2 Typ: Kontor Miljömärkning: LEED Guld (2014) Tillträde: Enligt överenskommelse Utsikt Garage Miljöcertifierad byggnad

Läs mer

Planförslag. Uppbrutna kvarter mot väster och älven, men stängt mot gata. Högre lameller i nordsydlig riktning på kvarterens östra sida.

Planförslag. Uppbrutna kvarter mot väster och älven, men stängt mot gata. Högre lameller i nordsydlig riktning på kvarterens östra sida. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Bebyggelse A A Bebyggelsen i området utgör som redan nämnts en förlängning av den befintliga kvartersstrukturen. Kvarteren har dock

Läs mer

1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg

1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg 1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg Ett av de mest spännande byggprojekten i Helsingborg just nu är S:t Nicolai - förvandlingen av gamla Nicolaiskolan till moderna kontor. Projektet

Läs mer

Minnet bästa läget centralt på Väster

Minnet bästa läget centralt på Väster Minnet bästa läget centralt på Väster Stadsdelen Väster från ovan. Från Minnet tar du dig snabbt in till city. Lummigt och lugnt på Regementsgatan. Nytt boende i gammal stadsdel I utkanten av Väster, med

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

BOSTADSMILJÖER I MALMÖ. Inventering. Del 1: 1945 1955

BOSTADSMILJÖER I MALMÖ. Inventering. Del 1: 1945 1955 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 1: 1945 1955 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 1: 1945-1955 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 1: 1945 1955 MALMÖ KULTURMILJÖ LÄNSSTYRELSEN SKÅNE LÄN

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-10-05 Handläggare: Renoir Danyar Tfn 08-50826659 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista

Läs mer

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,

Läs mer

Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket

Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket Del 2: Kopparverket Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket På 1890-talet var den tillgängliga marken på fabriksområdet kring gödselfabriken Fosfaten, som låg i södra Helsingborgs centrum,

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Nordic Narrow A FOUNTAIN RELEASE. Designed by René Verkaart. Enjoy the coolness of the north

Nordic Narrow A FOUNTAIN RELEASE. Designed by René Verkaart. Enjoy the coolness of the north Nordic Narrow Enjoy the coolness of the north Designed by René Verkaart IN THE DUTCH MOUNTAINS AND THEN THEY FINALLY RELEASED THE TYPEFACE A DAY IN SUNNY MAY singer-songwriter the attention of the Norwegian

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Vad är ett torp? I dag hyrs ett 30-tal torp på Tullgarns kungsgård ut som fritidshus. Marken brukas av arrendatorer.

Vad är ett torp? I dag hyrs ett 30-tal torp på Tullgarns kungsgård ut som fritidshus. Marken brukas av arrendatorer. Vad är ett torp? en del fick vara kvar och blev fritidshus. Förutom bostadhuset bestod torpet av flera andra byggnader, som var nödvändiga för att livet skulle fungera. Utedasset, vedboden, fähus för grisen

Läs mer

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand Klarastaden Perspektiv från Kungsholms strand Nytt förslag Klarastaden Stockholm växer och för att tillmötesgå befolkningstillväxten måste det byggas fler bostäder. Det mest hållbara sättet att göra detta

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum

ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum Mats Jakobsson Examensarbete 20 poäng Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola våren 2003 ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum Blekinge Tekniska

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 BÅTBYGGARGATAN

ÅRETS BYGGEN 2003 BÅTBYGGARGATAN 72 BOSTAD STOCKHOLM Jurymotivering: Med noggranhet detaljskärpa, trygga och gedigna materialval och med innovationer som Bokaler har Familjebostäder med White arkitekter skapat attraktiva och ekologiskat

Läs mer

Det industriella byggandets historia. Helena Johnsson

Det industriella byggandets historia. Helena Johnsson Det industriella byggandets historia Helena Johnsson Japan 700-talet Traditionella byggnader följde ett modulsystem för mått Fredrik Blom 1820-1840 Stockholm Flyttbara hus England The Portable Manning

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

PLANBESKRIVNING. SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2009 10 22 DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT

PLANBESKRIVNING. SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2009 10 22 DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2009 10 22 DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Genomförandebeskrivning Upprättad

Läs mer

datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö

datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö datum 2016-04-08 diarienummer 2013-00346 ÄDp 5375 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö INLEDNING Då planförslaget

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN

Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN Antikvarisk rapport Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö socken i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:006 Lina Bjermqvist Malmö Museer Box

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Täby kommer under de kommande åren att fortsätta en dynamisk förändringsprocess. Invånarantalet planeras att öka med omkring

Läs mer

Boplats Syd Juni 2011 FÖR DIG SOM SÖKER STUDENTBOENDE

Boplats Syd Juni 2011 FÖR DIG SOM SÖKER STUDENTBOENDE Juni 2011 FÖR DIG SOM SÖKER STUDENTBOENDE VÄLKOMMEN TILL MALMÖ Sveriges tredje största stad med 300 000 invånare. 48% av Malmös befolkning är under 35 år. Här möts människor från 174 länder. Öresundsregionen

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING Katrineholms kommun, Södermanlands län Upprättad på Stadsarkitektkontoret

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

STRUKTURPLANER VISION FRAMTIDA ÄLMHULT 2015-09-18

STRUKTURPLANER VISION FRAMTIDA ÄLMHULT 2015-09-18 STRUKTURPLAER VISIO FRAMTIDA ÄLMHULT 2015-09-18 UTBYGGAD I ÄLMHULT Kartan visar Älmhults tätort där en ny höghastighetsstation föreslås centralt i orten i samma läge som den befintliga tågstationen längs

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Byggnadsvård gjorde bakgatan till trendgata

Byggnadsvård gjorde bakgatan till trendgata Byggnadsvård gjorde bakgatan till trendgata Vad krävs för att en bakgata ska omvandlas och bli attraktiv för både flanörer och affärsidkare? Vallgatan i centrala Göteborg var länge ödslig och ogästvänlig,

Läs mer

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. Startplats

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR

Läs mer