LIKABEHANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller barn - barn, barn - personal och personal barn samt personal personal. s likabehandlingsplan 2009/10 1

2 s likabehandlingsplan. består av Lorensborgsskolan F-9, Bellevugårdens förskola, Lorensborgs förskola, Stensjöns förskola, Grodans förskola samt Svansjöns förskola. s likabehandlingsplan utgår från Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen kapitel 14a (2008:571). Den nya lagen ska främja barns och elevers lika rättigheter i all verksamhet som regleras av nuvarande skollag. Lagen ska också motverka diskriminering och trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Lagen ska även förhindra och förebygga annan kränkande behandling som inte direkt kan hänföras till dess diskrimineringsgrunder. Detta innebär att alla former av kränkande behandling, i vilket mobbning ingår, omfattas av den nya lagen (2008:571). Vill du läsa mer finns det på Arbetsmiljölagen för personal, elever inklusive förskoleklass. Elever jämställs i de flesta delar av lagen med arbetstagare. Socialtjänstlagen för barn i förskolan och elever i skolbarnsomsorgen gäller verksamhet som berör barn och ungdomar är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enlig 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) Personal är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Likabehandlingsplanen syftar till att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen följs upp årligen och redovisas i områdets kvalitetsredovisning. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för föräldrarna på vår hemsida och diskuteras på föräldramöten/föräldraråd samt på utvecklingssamtal. I mentorsgrupperna, mentorsrådet och elevrådet inom blir likabehandlingsplanens innehåll på olika sätt förmedlat till och diskuterat med barnen. Likabehandlingsplanen är en del av s kvalitetsarbete. Personalens kompetensutveckling planeras efter behov som uppstår vid analys av kvalitetsarbetet. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som utvärderas samt revideras vid behov varje år. 2

3 Verksamhetens vision ska vara en plats där alla kan trivas och känna sig trygga. Detta gäller såväl barn som vuxna. Skolan ska vara fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Barns/Elevers rätt till stöd Alla elever ska respekteras och bli lyssnade på. Elever som utsätts för kränkande behandling eller blir vittne till detta vänder sig till Mentor Socionom Skolsköterskan Lorensborgsskolans trygghetsgrupp. På finns trygghetsgruppen, en grupp som arbetar för att förhindra mobbing, diskriminering samt annan kränkande behandling. (Gruppens medlemmar se sid 12.) Ansvarsfördelning Ledningsfunktion Det är ledningsfunktionens ansvar enligt lag att: se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal och barn/elever. se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och annan kränkande behandling. om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Personal All personal som arbetar på skolan ska känna till och följa områdets likabehandlingsplan. Personalen ska också ifrågasätta och reflektera över vilka normer och värderingar de förmedlar. Fortlöpande samtal/diskussioner om detta förs i arbetslaget på initiativ av ledningen. Personalen vidtar åtgärder så snart de får kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandlig. Personalen ska se till att eleverna får information om skolans likabehandlingsplan. 3

4 Föräldrarna Det är viktigt att om föräldrar/vårdnadshavare misstänker att deras eller någon annans barn utsätts för kränkande behandling skyndsamt kontaktar personalen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra. Men om det är så, är föräldrarna de som bäst kan göra något åt det. Föräldrarna/vårdnadshavarna bör göra helt klart för barnet att de ser mycket allvarligt på beteendet och inte accepterar det. Barn/elever Barn/elever har ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både personal och andra elever. Eleven skall känna till skolans värdegrund och handla utifrån den. Som barn/elev på området förutsätts man respektera andra och visa hänsyn och gott omdöme. Det är viktigt att man funderar över hur man uppträder och hur andra kan tänkas uppfatta detta. Efter presentation av likabehandlingsplanen i mentorsgrupperna, följt av samtal för att förankra den hos barnen/eleverna, räknar vi med att varje barn/elev gör sitt bästa för att följa den. Barn och elevers delaktighet Vid upprättandet av områdets likabehandlingsplan ska eleverna vara en del i detta arbete. Detta sker via elevråd och mentorsråd. Eleverna är vid den årliga revideringen av planen delaktiga på samma sätt. Mentorn presenterar handlingsplanen för eleverna i mentorsgruppen som i sin tur har möjlighet att lämna synpunkter angående likabehandlingsplanen som i sin tur tas upp i elevrådet. 4

5 Definitioner Med diskriminering avses vad gäller denna plan: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder eller viss sexuell läggning, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1 4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan kränker ett barns eller en elevs värdighet. Andra aktuella begrepp Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattning genom att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet: Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. 5

6 Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homoeller bisexuella personer. Sexism: Betraktelse- eller handlingssätt som innebär diskriminering på grund av kön. Med kön avses enligt svensk lag det kön som registrerats för en person vid födelsen eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Möjliga exempel på kränkande behandling Härmning av språk eller brytning Förekomst av skällsord, nedvärderande uttryck eller symboler Fotografering av olämpliga situationer på raster, i omklädningsrum mm Kommentarer och blickar när andra svarar fel eller gör fel. Förebyggande insatser och upptäckande insatser Skolans personal har ett fungerande tillsyn under elevernas raster. Kamratstödjare utses i klasserna 3-6 och har schemalagda träffar var 14: e dag tillsammans med ansvarig pedagog samt biträdande rektor. Skolan har en trygghetsgrupp som träffas kontinuerligt för att förhindra mobbing, diskriminering samt annan kränkande behandling. Elever, föräldrar och mentor har utvecklingssamtal minst en gång per termin. Samtalet utgår från elevens IUP (individuella utvecklingsplan) som har fyllts i av elev, förälder och lärare. IUP ska på ett konkret sätt följa elevens utveckling. Ledningen har medarbetarsamtal med personalen. Föräldrar uppmanas att ha ett nära samarbete med skolan och att ta kontakt om barnet hemma berättar om kränkningar i skolan. Föräldraråd en gång per termin Brobyggare möter upp eleverna på morgonen samt fungerar som en länk mellan hem och skola. Hylles fältgrupp samt skolans socionom arbetar förebyggande för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Skolsköterskan har hälsosamtal med eleverna. Trivselenkät utvärderas varje termin. Tydliga gemensamma trivselregler som hålls levande i det dagliga arbetet för samtliga på skolan och som upprättats av personal och elever tillsammans. Upptäckande insatser Information från barn/elever, föräldrar och/eller personal. Mentorerna har en kontinuerlig kontakt och dialog med varje elev i sin mentorsgrupp och har varje termin ett utvecklingssamtal där även den sociala situationen diskuteras. Skolans elevhälsoteam träffas varje vecka Kamratstödjarna träffas en gång i månaden 6

7 s trygghetsgrupp har möten en gång i månaden. Personalen agerar alltid vid befarad eller upptäckt av kränkning. (Det är mycket viktigt och kan vara av avgörande betydelse för de barn som utsätts för kränkning att skolpersonalen tar hjälp av någon ur trygghetsgruppen). Specifika åtgärder inom områdena: Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och annan kränkande behandling. Kön Skapa strategier för hur vi ska bemöta pojkar och flickor på ett jämställt sätt. Bli medvetna om våra egna värderingar, bemötande och på hur och vad vi säger. Pojkar och flickor erbjuds samma typ av aktiviteter, ex. byggrum, snickarbod och utklädningskläder. Vi fortsätter att utveckla vårt genusarbete, genom återkommande diskussioner. - För att tydliggöra vårt arbete inbjuder vi föräldrarna till skolan så att de kan se hur vi arbetar. Etnisk tillhörighet På ska alla barn oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet ha samma rättigheter och möjligheter. Inga barn ska känna sig diskriminerade eller trakasserade på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet. Exempel: Vi arbetar för att stärka varje barns kulturella identitet, att bli stolt över sitt ursprung. Ex. Eleverna berättar om sitt lands kultur och högtider. De läser dikter, sjunger sånger på sitt hemspråk och berättar vad de handlar om. Barnen får berätta om sin kultur. Vi arbetar för att skolan skall lyfta fram alla kulturers lika värde Visa intresse för varje barns kultur och bakgrund. Musik, traditioner i samverkan med modersmålspedagogerna. Arbeta målmedvetet med språk och flaggor. Vi engagerar tolk eller översättare vid behov. Religion eller annan trosuppfattning Vi respekterar varje familjs rätt till sin religion eller trosuppfattning. Kunskap ger förståelse, visa barnen att vi kan ha olika trosuppfattningar men vara lika värda för det. Vi har en öppen dialog om olika religioner med barnen. Tillsammans med vår brobyggare på skolan tar vi upp diskussioner med föräldrar om det uppstår krockar med deras religion i samband med vår läroplan och våra verksamhetsmål. Ledighet ges vid speciella högtider och helger. Sedan får barnen berätta hur de har firat sin ledighet 7

8 Sexuell läggning Vi är uppmärksamma på att vi styrs av en hetero-norm och försöker främja mångfald Vara öppna för barnens frågor. Vi har valt litteratur som tangerar ämnet och sedan diskuterat utifrån den. Funktionshinder Vi arbetar för att alla barn skall kunna delta i all verksamhet utifrån sina förutsättningar Vi anpassar verksamheten och miljö utifrån de olika barnens behov och förutsättningar genom att de får tillgång till olika tekniska hjälpmedel. På skolan har vi hiss så att rullstolsburna har samma möjlighet som alla andra barn att röra sig fritt i lokalerna på skolan. Kartlägga brister i skolans inne och utemiljö genom att gå skyddsrond, fylla i trivselenkät samt ha mentorsråd. Arbeta efter varje barns behov med gruppindelning och pedagogernas fördelning. Medvetandegöra alla på skolan hur vi bemöter och arbetar med barnen. Annan kränkande behandling Reagera och agera vid alla tillfällen då barnets värdighet kränks genom att prata med eleven/eleverna. Arbeta för att alla barn uppmuntras och bekräftas genom ett positivt bemötande och se varje barn, varje dag. Arbetslaget håller diskussionen levande om etik och moralfrågor. Arbetslaget är lyhörda och tar vara på vardagstillfällen till emotionellt lärande och samtalar med barnen. 8

9 Handlingsplan Om mobbning inträffar Trots att man som skola arbetar aktivt mot alla former av diskriminering och annan kränkande behandling kan det uppstå situationer där elever kränks. Dessa händelser är mycket olyckliga och skapar stort lidande hos den enskilde. För att kunna lösa svårare mer djupliggande problem har vi på en trygghetsgrupp som besitter en spetskompetens kring antimobbningsarbete. Personerna i detta team har genomgått en praktisk utbildning i Farstametoden. Metod Vid akut upptäckt av mobbning arbetar vi på enligt en metod inspirerad av Farstametoden. Vid upptäckt av mobbning samlar vi först så mycket information som möjligt om det aktuella fallet. Detta sker genom samtal med den utsatte. Den utsattes föräldrar meddelas. Utan förvarning tas ett samtal med mobbaren/mobbarna (en och en) Två vuxna från trygghetsgruppen handhar behandlingssamtalet och lägger upp det hela så att det blir uppenbart för eleven att detta är ett speciellt samtal. Under behandlingssamtalet undviker man att moralisera. Man tar endast upp saker och händelser man känner till och försöker att få eleven att bekräfta eller komplettera det man redan vet. När allt har lyfts fram i ljuset erbjuder man mobbaren en annan, mer positiv roll. Denna roll skapas tillsammans med behandlarna under de uppföljningssamtal som följer på ett mobbningsärende. Eleven blir så att säga delaktig i sin förvandling från mobbare till ickemobbare. Behandlingssamtalen som äger rum är dessutom förtroliga och eleven uppmanas att inte berätta om det för sina kamrater. Om diskriminering eller annan kränkande behandling inträffar Alla ärenden med misstanke om kränkande behandling ska behandlas skyndsamt. Kartläggning och underlag för beslut till åtgärder måste dock vara fullgott och får inte äventyras av att handslingsplanen inte följs eller att beslut om åtgärder saknar tillräckligt underlag. Det är den utsattes subjektiva upplevelse av det inträffade som är utgångspunkten för en bedömning och utredning kring vad som hänt. Utredningen ska göras med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Utredningen/kartläggningen ska belysa vad som inträffat och omfatta både den/dem som blivit utsatta och den/de som utövat kränkningen. 9

10 Metod Kränkning mellan elever 1. Berörd mentor gör en första kartläggning av ärendet/situationen och informerar snarast trygghetsgruppen. All kartläggning och information samt alla kontakter som tagits ska skriftligen dokumenteras. 2. Trygghetsgruppen och mentorn överlägger om vidare eventuell kartläggning, Vem/vilka som ska samtala med berörda parter beslutas. Man kommer också överens om vem som kontaktar vårdnadshavare då elev är omyndig. 3. Beslut om vilka åtgärder som ska vidtas, tas utifrån kartläggningen samt efter kontakt med berörda. Överväganden även i varje ärende om åtgärder behöver vidtas på gruppoch/eller skolnivå. Om behov finns upprättas ett åtgärdsprogram. Om ovanstående åtgärder är otillräckliga kallas berörda till ett elevvårdsmöte. Biträdande Rektor deltar då behov av detta bedöms nödvändigt. 4. Kontinuerliga uppföljningar som är bitr. rektors ansvar, om ej annat överenskommits, hålls med berörda. Uppföljningarna syftar till att följa det akuta skedet i ärendet samt till att följa upp den långsiktiga planeringen. Den utsattes upplevelser av situationen är utgångspunkten för det fortsatta arbetet. Mötena i trygghetsgruppen, liksom all utredning och alla kontakter och åtgärder dokumenteras skriftligen av den personal som är inblandad. 5. Bedömning görs vid varje ärende om anmälan behöver göras till socialtjänsten, polisen eller till arbetsmiljöverket. Skolan kan dock aldrig frånhävda sig ansvaret att fortsätta arbetet att uppmärksamma, utreda och åtgärda fall av kränkande behandling Kränkning mellan vuxen och elev, elev och vuxen 1. Bitr. rektor och ansvarig pedagog samlar information om händelsen. 2. Bitr. rektor och någon av rektor utsedd genomför enskilda samtal med den vuxne. 3. Bitr. rektor kontaktar berörd förälder för samtal tillsammans med elev och berörd vuxen. 4. Uppföljning inom en vecka. 5. Bitr. rektor dokumenterar steg 1-4. Kränkning mellan vuxna - rektor är ansvarig och agerar utifrån arbetsmiljölagen. Information till vårdnadshavarna Föräldrar vars barn har utsatts för kränkande behandling har rätt att få information om detta. Därför är vår policy att utan dröjsmål kontakta barnet/elevens vårdnadshavare om en kränkning har inträffat. Det innebär vanligtvis att föräldrarna informeras samma dag eller dagen efter en händelse. Detta gäller såväl den som utsatt någon som den som utsatts. Vid allvarliga former av kränkningar kontaktas vårdnadshavaren omedelbart. Rektor har enligt Läroplanen det yttersta ansvaret för kommunikationen med hemmen vid kränkande behandling. 10

11 Det är viktigt att alla kränkningar som uppmärksammas rapporteras till ansvarig bitr. rektor. Vid behov rapporterar skolledningen vidare till förvaltning/myndighetsutskottet och IoF. Om personal misstänks ha utsatt elever eller annan personal för kränkande behandling ansvarar rektor eller bitr. rektor för utredningen, i enlighet med särskilda kommunala riktlinjer. Bevis Två olika beviskrav gäller. Den första regeln gäller vid diskriminering och repressalier. Om den som företräder barnet eller eleven visar faktiska omständigheter som ger anledning att anta att diskriminering eller repressalier förekommit, är det huvudmannen som ska motbevisa att något sådant inte förekommit. Den andra regeln gäller när ett barn eller en elev anser sig utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett annat barn eller en annan elev. Om den som företräder barnet eller eleven kan visa att så har skett, så ska huvudmannen för verksamheten för att undgå skadeståndsskyldighet visa att alla skäliga åtgärder hade vidtagits för att förebygga eller förhindra behandlingen. Varje ärende dokumenteras enligt ovanstående punkter enligt särskild dokumentationsmall. En utvärdering av de insatser som genomförts under året görs inför varje kvalitetsredovisning. Kön 1. Skolan får besked om diskriminering på grund av kön. 2. Trygghetsgruppen kontaktas skyndsamt. 3. Information om diskrimineringen samlas in av trygghetsgruppen 4. Samtal med den utsatte sker. 5. Trygghetsgruppen har samtal med de/den som utfört diskrimineringen. 6. Berörda vårdnadshavare kontaktas, såväl offrets som de/den som utfört diskrimineringen. 7. Trygghetsgruppen följer upp arbetet med den före detta diskriminerade. 8. Uppföljningssamtal sker med de/den som utfört diskrimineringen efter 1-2 veckor. 9. Eventuell ytterligare uppföljning. Alla vuxna inblandade följer upp vad som händer och har regelbunden kontakt med den som blivit diskriminerad för att förvissa sig om att diskrimineringen verkligen upphört. Varje ärende dokumenteras enligt ovanstående punkter enligt särskild dokumentationsmall. En utvärdering av de insatser som genomförts under året görs inför varje kvalitetsredovisning. Etnisk tillhörighet 1. Skolan får besked om diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. 2. Trygghetsgruppen kontaktas skyndsamt. 3. Information om diskrimineringen samlas in av trygghetsgruppen 4. Samtal med den utsatte sker. 5. Trygghetsgruppen har samtal med de/den som utfört diskrimineringen. 11

12 6. Berörda vårdnadshavare kontaktas, såväl offrets som de/den som utfört diskrimineringen. 7. Trygghetsgruppen följer upp arbetet med den före detta diskriminerade. 8. Uppföljningssamtal sker med de/den som utfört diskrimineringen efter 1-2 veckor. 9. Eventuell ytterligare uppföljning. Alla vuxna inblandade följer upp vad som händer och har regelbunden kontakt med den som blivit diskriminerad för att förvissa sig om att diskrimineringen verkligen upphört. Varje ärende dokumenteras enligt ovanstående punkter enligt särskild dokumentationsmall. En utvärdering av de insatser som genomförts under året görs inför varje kvalitetsredovisning. Religion eller annan trosuppfattning 1. Skolan får besked om diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning. 2. Trygghetsgruppen kontaktas skyndsamt. 3. Information om diskrimineringen samlas in av trygghetsgruppen 4. Samtal med den utsatte sker. 5. Trygghetsgruppen har samtal med de/den som utfört diskrimineringen. 6. Berörda vårdnadshavare kontaktas, såväl offrets som de/den som utfört diskrimineringen. 7. Trygghetsgruppen följer upp arbetet med den före detta diskriminerade. 8. Uppföljningssamtal sker med de/den som utfört diskrimineringen efter 1-2 veckor. 9. Eventuell ytterligare uppföljning. Alla vuxna inblandade följer upp vad som händer och har regelbunden kontakt med den som blivit diskriminerad för att förvissa sig om att diskrimineringen verkligen upphört. Varje ärende dokumenteras enligt ovanstående punkter enligt särskild dokumentationsmall. En utvärdering av de insatser som genomförts under året görs inför varje kvalitetsredovisning. Funktionshinder 1. Skolan får besked om diskriminering på grund av funktionshinder. 2. Trygghetsgruppen kontaktas skyndsamt. 3. Information om diskrimineringen samlas in av trygghetsgruppen 4. Samtal med den utsatte sker. 5. Trygghetsgruppen har samtal med de/den som utfört diskrimineringen. 6. Berörda vårdnadshavare kontaktas, såväl offrets som de/den som utfört diskrimineringen. 7. Trygghetsgruppen följer upp arbetet med den före detta diskriminerade. 8. Uppföljningssamtal sker med de/den som utfört diskrimineringen efter 1-2 veckor. 9. Eventuell ytterligare uppföljning. Alla vuxna inblandade följer upp vad som händer och har regelbunden kontakt med den som blivit diskriminerad för att förvissa sig om att diskrimineringen verkligen upphört. 12

13 Varje ärende dokumenteras enligt ovanstående punkter enligt särskild dokumentationsmall. En utvärdering av de insatser som genomförts under året görs inför varje kvalitetsredovisning. Sexuell läggning 1. Skolan får besked om diskriminering på grund av sexuell läggning. 2. Trygghetsgruppen kontaktas skyndsamt. 3. Information om diskrimineringen samlas in av trygghetsgruppen 4. Samtal med den utsatte sker. 5. Trygghetsgruppen har samtal med de/den som utfört diskrimineringen. 6. Berörda vårdnadshavare kontaktas, såväl offrets som de/den som utfört diskrimineringen. 7. Trygghetsgruppen följer upp arbetet med den före detta diskriminerade. 8. Uppföljningssamtal sker med de/den som utfört diskrimineringen efter 1-2 veckor. 9. Eventuell ytterligare uppföljning. Alla vuxna inblandade följer upp vad som händer och har regelbunden kontakt med den som blivit diskriminerad för att förvissa sig om att diskrimineringen verkligen upphört. Varje ärende dokumenteras enligt ovanstående punkter enligt särskild dokumentationsmall. En utvärdering av de insatser som genomförts under året görs inför varje kvalitetsredovisning. Annan kränkande behandling 1. Skolan får besked om annan kränkandebehandling. 2. Trygghetsgruppen kontaktas skyndsamt. 3. Information om kränkningen samlas in av trygghetsgruppen 4. Samtal med den utsatte sker. 5. Trygghetsgruppen har samtal med de/den som utfört kränkningen. 6. Berörda vårdnadshavare kontaktas, såväl offrets som de/den som utfört kränkningen. 7. Trygghetsgruppen följer upp arbetet med den före detta kränkte. 8. Uppföljningssamtal sker med de/den som utfört kränkningen efter 1-2 veckor. 9. Eventuell ytterligare uppföljning. Alla vuxna inblandade följer upp vad som händer och har regelbunden kontakt med den som blivit kränkt för att förvissa sig om att kränkningen verkligen upphört. Varje ärende dokumenteras enligt ovanstående punkter enligt särskild dokumentationsmall. En utvärdering av de insatser som genomförts under året görs inför varje kvalitetsredovisning. Dokumentation För att underlätta och få struktur i ett ärende gällande diskriminering/kränkande behandling så dokumenterar vi på fortlöpande. För att underlätta finns en blankett som kan användas för att sammanställa vilka kommunikationer och åtgärder som genomförts. Blankettens syfte är att ge överblick över vilka kontakter och insatser som utförts och bör inte innehålla någon detaljerad sekretesskyddad information. Vid en eventuell förfrågan om utlämnande av sammanställningen (handlingen) skall rektor ändå göra en sekretessprövning så att inte den som uppgiften rör eller någon närstående lider men. 13

14 Uppföljande åtgärder De åtgärder som vidtas på såväl lång som kort sikt måste leda till att kränkningen upphör. Åtgärder som vidtas ska grundas på vad som skett i det enskilda fallet och riktas till såväl den utsatte som den som utsatt. Åtgärderna skall dokumenteras! Vid behov skall åtgärdsprogram upprättas. För att förvissa sig om att åtgärderna lett till att kränkningarna upphört måste åtgärderna följas upp och utvärderas. Kompletterande insatser skall sättas in om det visar sig att situationen är varaktigt olöst. Ansvar: Rektor eller den av rektor utsedda ansvarar för detta. Blanketter för dokumentation av samtal finns. Utvärdering / revidering Vår handlingsplan utvärderas inför varje nytt läsår och revideras efter behov. Uppföljning/utvärdering sker via personal- och föräldraenkäter och barnintervjuer. Rektor har yttersta ansvar för att handlingsplanen följs. Handlingsplanen ingår i det demokratiska uppdraget liksom att den ingår som uppföljning och utvärdering i den årliga kvalitetsredovisningen. Det demokratiska uppdraget skall utgöra grunden för all verksamhet i skolan. Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del i det demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur ihop med hela skolans verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla på skolan. Hit kan man vända sig för att få mer information: Trygghetsgruppen Helene Hansson, bitr. rektor tel Sebastian Dahlén, Socionom tel Carin Löhnn, Skolsköterska tel Håkan Olofsson tel Cecilia Ternström tel Gunilla Johansson tel Louise Kvant tel Barbara Persson tel Violetta Mizinski tel Niklas Axgart tel

15 TELEFONNUMMER TILL TILLSYNSMYNDIGHETERNA: Barn- och elevombudet Skolinspektionen Box Stockholm Tel E-post: Diskrimineringsombudsmannen Box Stockholm Tel E-post 15