INNEHÅLL KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 4 VERKSAMHET OCH STYRNING 5 EKONOMIN I SAMMANDRAG 9 SÅ HÄR ANVÄNDS PENGARNA I KOMMUNEN 10

Transkript

1

2 INNEHÅLL Innehåll KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 4 VERKSAMHET OCH STYRNING 5 EKONOMIN I SAMMANDRAG 9 SÅ HÄR ANVÄNDS PENGARNA I KOMMUNEN 10 VIKTIGA HÄNDELSER OCH UTVECKLINGSTENDENSER 11 Ekonomin i Sveriges kommuner 11 Demokrati i förändring 11 Situationen i Skellefteå 11 Viktiga framtidsprojekt 13 Jämställdhetsarbete 15 Entreprenader i samverkansform 15 Utbildning 15 Medarbetare 16 Ranking, jämförelser och nomineringar 16 VERKSAMHETSMÅTT 18 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETENS MÅL 19 Perspektivet medborgare/kund 20 Perspektivet utveckling/ tillväxt 21 Perspektivet ekonomi 22 Perspektivet medarbetare 23 Sammanfattande analys 24 KOMMUNÄGDA BOLAG 25 Skellefteå Stadshus AB 26 Skellefteå museum AB 36 Västerbottensteatern AB 39 FINANSIELL UPPFÖLJNING 42 DRIFTSREDOVISNING 46 Affärsverksamheter 48 INVESTERINGSREDOVISNING 49 STÖRRE INVESTERINGAR 50 RESULTATRÄKNING 51 BALANSRÄKNING 52 FINANSIERINGSANALYS 53 NOTER 54 REDOVISNINGSPRINCIPER 64 NÄMNDSINDELAD EKONOMI 65 ORDLISTA OCH BEGREPP 81 Framsidans foto av Patrick Degerman INNEHÅLL 3

3

4 Verksamhet och styrning Verksamhet och styrning TRE OLIKA STYRENHETER Skellefteå kommunkoncern är indelad i tre olika typer av decentraliserade styrenheter; skattefinansierad verksamhet, affärsverksamhet och kommunägda bolag. De skattefinansierade enheterna finansieras i huvudsak genom skatter och statsbidrag. Några exempel på skattefinansierade områden är utbildning, gator och vägar samt vård och omsorg. Vissa tjänster finansieras till viss del genom avgifter, till exempel inom barn- och äldreomsorg. Affärsverksamheterna finansieras helt genom intäkter från taxor och avgifter. Några exempel på affärsverksamheter är vatten och avlopp, renhållning och hamn. Den tredje typen av styrenhet är de kommunägda bolagen som bedriver sin verksamhet utifrån ett, av kommunfullmäktige, anvisat resultatkrav. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen ska kommunens verksamhet ha en god ekonomisk hushållning. För att nå det har kommunfullmäktige beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Skellefteå kommun. Riktlinjerna omfattar både finansiella mål och riktlinjer samt mål och riktlinjer för verksamheten. Avstämningen av god ekonomisk hushållning görs av kommunfullmäktige i samband med budget och plan, delårsrapporter och årsredovisning. Hållbar utveckling är ett viktigt begrepp för Skellefteå kommuns långsiktiga planering. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. God ekonomisk hushållning är en viktig del i den hållbara utvecklingen och ett fundament för att nå kommunvisionen. God ekonomisk hushållning handlar om att styra kommunens ekonomi både i ett kortare och i ett längre perspektiv. Skellefteå kommun ska, som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar, alltid sträva efter att dessa används kostnadseffektivt och ändamålsenligt. De ekonomiska medlen utgör både en restriktion och en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas i tillräcklig omfattning. MÅL OCH RIKTLINJER FÖR VERKSAMHETEN Uppdragen för nämnder och bolag regleras i nämndernas reglementen och verksamhetsidéer, de kommunägda bolagens bolagsordningar och ägardirektiv samt genom kommunfullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning och styrprinciper som årligen tas fram i samband med budget. Med Skellefteå kommuns styrmodell, mål- och resultatstyrning, beslutar kommunfullmäktige om en generell och verksamhetsövergripande riktning för hur verksamheten ska utvecklas i olika tidsperspektiv. Styrmodellen skapar på så sätt en gemensam plattform för samtliga verksamheter att arbeta stödjande till kommunvisionen. Utgångspunkten för modellen är att den politiska ledningen sätter målen medan förvaltningen utför och redovisar resultat. Modellen innebär att fullmäktige beslutar om ett övergripande styrkort för hela kommunkoncernen samt om ett styrkort för respektive nämnd och bolag. Styrkorten innehåller fyra perspektiv som var för sig innehåller mål på olika nivåer i organisationen. De fyra perspektiven är: Medborgare/kund, Utveckling/tillväxt, Ekonomi och Medarbetare. KOMMUNSTYRELSEN Bakre raden från vänster: Ann Åström (S), Rickard Carstedt (S), Rose-Marie Johansson (S), Torvald Stefansson (S), Bengt Markstedt (S), Andreas Löwenhöök (M), Daniel Öhgren (C). Främre raden från vänster: Rune Wästerby (MP), Harriet Classon (S), Lorents Burman (S) ordförande, Hans-Eric Wallin (V) vice ordförande, Håkan Lindh (FP), Maria Wiksten (KD). Saknas på bild: Åsa Etelmäki (S), Ida Lindh (FP) Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorganisation med ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och de föreskrifter som finns i lagar, förordningar och reglementen. Kommunstyrelsen leder, planerar och samordnar utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten inom i huvudsak följande områden: Kommunstyrelsen rapporterar till fullmäktige om hur ekonomi och verksamhet utvecklas i kommunen och i de kommunägda bolagen. utvecklingen av den kommunala demokratin inklusive utveckling av medborgar- och brukarinflytande kommunens näringsliv strategier för platsens utveckling, inklusive marknadsföring av kommunen åtgärder för att främja en hållbar samhällsutveckling och en hållbar tillväxt strategier för att nå av kommunfullmäktige fastställda målsättningar strategiska fastighetsfrågor, inklusive översiktlig och strategisk planering av mark, bostäder och vattenförsörjning infrastrukturfrågor, inklusive översiktlig trafikplanering internationella frågor upphandlingsverksamhet arbetet med att utveckla styrprinciper och regelsystem arbetet med att effektivisera administrationen genom utveckling av it och rutiner. INFORMA- TION OM DE OLIKA PARTIERNA Socialdemokraterna Vänsterpartiet Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet 6 7

5 Verksamhet och styrning KOMMUNENS LEDNINGSGRUPP EKONOMIN I SAMMANDRAG Ekonomin i sammandrag Bakre raden från vänster: Samuel Lundqvist ekonomichef, Staffan Näslund socialchef, Per Cederlund chef räddningstjänsten och Leif Gustafsson fritidschef. Främre raden från vänster: Yngve Lindmark ledningssekreterare, Anders Bergström chef skoloch kulturkontoret, Jan Midlert gymnasiechef, Pär Hellgren t.f. chef bygg- och miljökontoret, Kristina Sundin Jonsson kommunchef, Jan Sundbom chef support och lokaler, Kristina Krane personalchef och Hans Andersson teknisk chef. Saknas på bild: Marie Larsson chef kvalitet och förnyelse. Tolv medarbetare bildar tillsammans med kommunchef Kristina Sundin Jonsson kommunens ledningsgrupp. Gruppen utgör ett övergripande forum för att effektivt realisera politiska uppdrag. I gruppen finns kommunens samtliga verksamheter representerade genom i huvudsak chefer för respektive förvaltning. I SAMMANDRAG årets resultat Resultatet i Skellefteå kommunkoncern uppgick till 23 mnkr (618). Resultatet för Skellefteå kommun uppgick till 71 mnkr (267). Resultatet för kommunkoncernen är betydligt lägre än föregående år. Huvudorsaken till det är att koncernens resultat belastats med extra nedskrivningar motsvarande 389 mnkr. Dessutom har elproduktionen i Skellefteå Kraft minskat med 12 procent under. Lägre energipriser har också påverkat resultatet. Resultatet i kommunen är sämre än. Minskningen beror främst på att elförsörjningens resultat minskat mellan åren till följd av att kommunen omvandlat en räntebärande fordran till ett ovillkorat ägartillskott till Skellefteå Stadshus AB. Motsvarande resultatförbättring har uppstått i Skellefteå Stadshus AB. de största avvikelserna De största avvikelserna i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget var: Kommunstyrelsen -80,5 Barn och grundskolenämnden -57,0 Nämnden för support och lokaler +6,4 Fritidsnämnden +19,3 Personalnämnden +12,7 Socialnämnden -10,2 Tekniska nämnden +7,4 fem år i sammandrag årets investeringar Bruttoinvesteringarna uppgick till mnkr varav kommunen stod för 286 mnkr och de kommunägda bolagen mnkr. Investeringarna var totalt 124 mnkr högre än. årets skatteintäkter Skatteintäkter, inklusive generella statsbidrag och utjämningsbidrag, uppgick till mnkr (3 680) vilket är en ökning med 126 mnkr eller 3,4 %. Befolkningen Vid årets slut uppgick befolkningen till invånare, en ökning med 214 personer. ökade befolkningen med 194 personer. Arbetslösheten Öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd var vid årets slut: Dec (dec ) Skellefteå Riket år 7,5 (8,1) 6,8 (6,9) år 14,5 (17,0) 10,2 (10,9) Belopp i mnkr där inte annat anges Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Årets resultat Tillgångar Avsättningar därav pensionsavsättning Skulder Eget kapital därav rörelsekapital därav anläggningskapital Total pensionsskuld (inkl. ansvarsförbindelse*) Soliditet, %** Soliditet, kommunen, %** Självfinansieringsgrad, investeringar, % Utdebitering, kronor per skattekrona 22,40 22,40 22,40 22,40 22,40 * I ansvarsförbindelsen ingår pensioner inklusive löneskatt som intjänats före ** För att ge en rättvis bild av den långsiktiga betalningsförmågan ingår vid beräkning av soliditeten hela pensionsskulden, inklusive ansvarsförbindelse. 8 9

6

7 Viktiga händelser och utvecklingstendenser Demografiska förändringar, urbaniseringstrender och förändrade behov är alla exempel på aspekter som gör att Skellefteå kommun behöver arbeta på ett annat, nytt sätt i framtiden. När andelen förvärvsarbetande invånare blir lägre förändras också kommunens ekonomiska förutsättningar. Dessa utmaningar tas på största allvar och medför att något ibland behöver tas bort för att skapa utrymme för något annat. Viktiga händelser och utvecklingstendenser Konsumera fritidsaktiviteter med glädje Skridskobanan på Nordanå invigdes tidigt på året och var en välbesökt attraktion. En lika stor attraktion har aktivitetsparken på Folkparken varit, liksom Skellefteås unika SM i Vintersim, som anordnades i Skellefteälven. Skola Skolomvandling Förutsättningarna för kommunala tjänster förändras hela tiden. Strukturomvandlingen inom skolverksamheten är ett sådant exempel. Under har beslut fattats och processen har startats för att omvandla Kaplanskolan från gymnasium till grundskola. Ombyggnationer har påbörjats, liksom arbetet med underlag och upphandlingsutredningar för de andra två gymnasieskolorna. Arbetet med grundskolornas strukturomvandling är beroende av gymnasieskolornas och följer därför efter i genomförande. Många av kommunens skolor står också inför stora underhållsbehov, vilket gör strukturfrågan extra viktig. Förstelärare i skolan Skellefteå kommun har inrättat karriärstjänster inom skolan, så kallade förstelärare. Detta är ett steg för att höja yrkets attraktivitet, möjliggöra en karriärväg för skickliga lärare och att lyfta lärare, som bidrar till skolutveckling och till att höja resultatet för skolan. Vård och omsorg Övertagande av hemsjukvården Kommunen har under en stor del av året arbetat med förberedelser inför ansvarsövertagandet av hemsjukvården från landstinget. Planeringsarbetet har bedrivits både på läns- och kommunnivå med syftet att förenkla för kunder/brukare och samordna behov av vård och omsorg. Det har inneburit ett omfattande arbete med rekrytering, avtalsgranskningar, dialoger med hälsocentraler, planering av lokaler, införskaffande av utrustning med mera. Överföring av hemsjukvårdsärenden påbörjades under Foto: Angelica Elenius slutet av augusti och fortsatte en bit in i september. För att verksamheten i Skellefteå ska bli så bra som möjligt har kommunfullmäktige skjutit till cirka tretton miljoner kronor utöver de 32 miljoner kronor som erhålls via skatteväxlingen med landstinget. Salutogent och rehabiliterande förhållningssätt I kommande utvecklingsarbete finns en tydlig inriktning för socialnämndens verksamheter att i än större utsträckning använda det salutogena perspektivet och det rehabiliterande arbetssättet. Det innebär att fokus finns på det friska och på individens möjligheter att klara av tillvaron så bra som möjligt trots sina svårigheter. Kort sagt att stödja på ett sådant sätt att människor kan växa utifrån sina egna förutsättningar, känna delaktighet och sammanhang. Målet är att få medborgarna att känna ännu högre livskvalitet genom att fördröja ingången till mer specialiserade insatser. Kultur och fritid Forskning och undersökningar visar att kulturens och fritidens betydelse för kommunens attraktionskraft och livsmiljö blir allt mer avgörande. Kulturskola med allemansrätt Under startade Kulturskolan, som har ett vidgat uppdrag utöver Musikskolan. Alla barn och ungdomar ska få ta del av och del i kultur, både under skoltid och fritid, d.v.s. få en kulturell allemansrätt. Kulturskolans ansvar delas av fyra nämnder. Kultur för en levande bygd Kulturföreningar har under året mottagit bidrag för att bevara ett kulturellt utbud även i ytterområden. Kommundelsbiblioteken har upprätthållits och olika aktiviteter har initierats för en levande bygd. Kulturen försöker förlägga aktiviteter/evenemang även utanför centralorten. Demografiska förändringar påverkar lagidrotter Fritidsverksamheten har varit aktiv i såväl centrala staden som i ytterområdena. Med allt färre barn i vissa ytterområden, har förutsättningarna för exempelvis lagidrotter förändrats. Idrottslagen har på sina håll inte riktigt kunnat fyllas i samma utsträckning som tidigare. Dock har utvecklingen av anläggningar i centralorten fortsatt. Utöver att Skellefteå AIK tog sig an titeln Sveriges bästa hockeylag med ett SM-guld, blev Skellefteå Curlingklubbs damlag europamästare, Skellefteå FF gick upp i div I, medan Sunnanå föll ur damallsvenskan i fotboll. Vid års slut såg Skellefteå innebandyklubb (IBK) ut att få kvala upp till allsvenskan. VIKTIGA FRAMTIDSPROJEKT I Skellefteå kommun har det bedrivits projekt i olika storleksklasser och digniteter under år. Vissa av dessa kan urskiljas som viktiga framtidsprojekt och är av en tydlig strategisk karaktär. Projekten är av sådan storlek att det tar flera år att till fullo genomföra dem och varje steg är ett steg in i framtidens Skellefteå arbete Utvecklingsstrategi för platsen Skellefteå kommun Ett projekt som ska resultera i en strategi för att skapa en framsynt tillväxtkommun, som är attraktiv att bo och verka i, initierades tidigt under. Planeringsarbetet har fortlöpt under året och det övergripande målet är att kommunen ska ha

8 Viktiga händelser och utvecklingstendenser Viktiga händelser och utvecklingstendenser invånare år Målbilden har på ett naturligt sätt förankrats hos medborgarna och befolkningsökningen med 214 personer under visar att Skellefteå kommun är på gång. Under våren har andra platsers arbete med utvecklingsstrategier studerats varpå 2030-arbetets upplägg, tidplan och organisation har beslutats. Hösten har ägnats åt en omfattande bakgrundsanalys, planering av medborgardialog och kommunikation av projektet. Bakgrundsanalysen bygger på forskning för lokal utveckling, platsattraktivitet och förklarande teorier till varför människor flyttar. Analysen bygger även på rapporter och utredningar om Skellefteås utveckling i förhållande till andra kommuner. Det har hållits workshops gällande Skellefteås styrkor och svagheter med tjänstemän och politiker i hela kommunkoncernen. Analysen har resulterat i att fyra viktiga utvecklingsområden och fem genomgående teman har pekats ut. Medborgardialogen genomförs för att stärka demokratin och att sprida en känsla av delägarskap i strategiarbetet. Strävan är att många olika aktörer i samhället ska uppleva delaktighet. Kulturhus Skellefteå kommun planerar för ett nytt kulturhus. I ett första skede har inriktningen varit att bestämma innehållet, eftersom det har stor påverkan på det fortsatta arbetet. En bred medborgardialog har genomförts för att försöka involvera medborgare och andra intressenter. Utifrån det underlag som har kommit in har kommunen beslutat att fortsätta utredningen av ett kulturhus där olika kulturyttringar ingår. Ett hus där alla konstformers behov av att visa upp sig tillgodoses och är anpassningsbart utifrån de förändringar som sker i Skellefteås kulturliv. Berörda verksamheter är bland andra Västerbottensteatern, Stadsbiblioteket, konsthallsverksamheten och Museum Anna Nordlander. I nästa skede har fokus lagts på att bestämma lokaliseringen av kulturhuset. Utifrån de 28 förslag på möjliga platser som kom in under sommaren har en utvärdering genomförts. Inför denna utvärdering togs ett antal kriterier fram som allmänheten hade möjlighet att tycka till om under hösten. Kommunfullmäktige beslutade utifrån utvärderingen att förorda kvarteret Perseus (busstorget) för lokalisering av Skellefteås kommande kulturhus. Det är den plats som bäst uppfyller de uppsatta kriterierna. För att ta projektet vidare till ett genomförande ska det anordnas en öppen arkitekttävling. Det vinnande förslaget kommer sedan att ligga till grund för projektering och byggande. Inför detta pågår ett arbete med att ta fram underlag till det kommande lokalprogrammet och tävlingsprogrammet. Attraktiv stadsmiljö Ombyggnaden av Stadsparken har delats upp under två år med start. Den nya parken kommer att innehålla nya sittplatser intill prunkande planteringar, roskvarter, en uppfräschad och tillgänglig fontän (Johanna), nya friska träd och buskar och en ny belysning som gör parken trygg och ombonad även under vintern. Parken kommer att öppna sig mot Stadshuset och Trädgårdsgatan och möta Strandgatan och Bryggarbacken så att en helhet uppnås. Social investeringsfond Under året har kommunstyrelsen tagit beslut om fördelning av anslag från den sociala investeringsfonden. Ur fonden, som totalt uppgick till 30 mnkr, har 16,2 mnkr fördelats ut. Följande projekt har tilldelats medel: Förebyggande och främjande verksamhet för för skolebarn, 6,5 mnkr Skolplus, 3,9 mnkr Familjecentraler, 2,5 mnkr Sommaröppna fritidsgårdar med föreningsinslag, 1,7 mnkr Samverkansprojektet Skellefteå Psykiska hälsans huvudstad, 2,0 mnkr JÄMSTÄLLDHETSARBETE Ett jämställdhetsprojekt som bedrivits i kommunen har avslutats. Insatserna och lärdomarna från projektet, tillsammans med nationella och regionala mål, utgör grund för fortsatt arbete. Arbete med jämställdhetsintegrering är viktigt för att visa på att det kan och ska ingå som en naturlig del i kommunens verksamhet. Genom att upptäcka ojämställdhet och lyfta fram och diskutera detta, ökar möjligheterna att hitta lösningar som leder till förändring och förbättring mot ett mer jämställt och därmed jämlikt samhälle. Kommunens ledningsgrupp framhåller betydelsen av ett ledningsstyrt jämställdhetsarbete. Förvaltningarna ansvarar för att arbetet integreras i ordinarie arbete och årligen redovisas i övergripande rapporter. ENTREPRENADER I SAMVERKANS- FORM Olika samverkansavtal har under året tecknats för genomförande av omfattande skolomstruktureringar, beläggnings- och markarbeten, samt saneringsarbeten. Det är första gången Skellefteå kommun, efter urvalsförfarande och konkurrenspräglad dialog, ingått samverkansavtal med extern part med så kallad partnering och utökad samverkan som arbetsform. Syftet med samverkan är att involvera entreprenörerna tidigt i processen, som tillsammans med beställaren och andra nyckelaktörers kompetens kan bidra med kreativa lösningar som är de ekonomiskt mest fördelaktiga och praktiskt genomförbara. Genom ett bra samarbete mellan deltagare med exempelvis byggkompetens, slutanvändares yrkeserfarenhet och människor som sköter drift och underhåll, finns det en större möjlighet att fatta rätt beslut. Nyckelaktörerna deltar i arbetet med projektering och med upprättande av bygghandlingar, för att säkerställa kvalitéer, funktioner och ekonomi med öppna böcker. Ambitionen med arbetssättet är att undvika låsningar i projekten. Dessutom vill kommunen säkerställa kostnadsnivåerna i förhållande till den kvalitet som väljs. Öppen redovisning med full insyn i enlighet med definitionen för samverkan resulterar i att projekten gynnas maximalt av investerade medel. UTBILDNING Campus Antalet högskolestuderande på Campus Skellefteå har fortsatt att öka. Hösten var drygt studenter inskrivna på program och kurser, jämfört med drygt studenter hösten. Ökningen utgjordes främst av studenter inskrivna vid Luleå Tekniska Universitet (+ 170 personer). Antalet studenter inskrivna vid Umeå Universitet, UmU, fortsatte att minska (- 71 personer). UmU meddelade också under hösten att systemvetarprogrammet samt Cross media interaction design kommer att upphöra kommande läsår, samt att sjuksköterskeutbildningen kommer att distansförläggas till nästa läsår. Det innebär att studentantalet vid UmU i Skellefteå förväntas minska ytterligare. Antalet studerande på yrkeshögskoleutbildningar, YH-utbildningar, nådde nytt rekord, då totalt 183 personer fanns inskrivna. Inga nya utbildningar tillkom under året. Unik yrkeshögskoleutbildning Skellefteå har under de senaste tio åren erbjudit kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning för badmästare. Liknande utbildningar har också funnits i Skövde och Kristianstad. Utbildningen i Skellefteå har med tiden utvecklats för att stärka ledarskapskompetensen och dessutom förlängts till 14 15

9 Viktiga händelser och utvecklingstendenser Viktiga händelser och utvecklingstendenser att vara en tvåårig utbildning. Som den enda yrkeshögskoleutbildningen i Sverige, beslutades under att Skellefteå får fortsätta med två ytterligare intagningar till utbildningen badmästare/verksamhetsledare för fritidsanläggningar. Utbildningen har riksintag med 20 platser per år och kompletterar det i Skellefteå redan så framgångsrika gymnasieprogrammet Barn & Fritid. MEDARBETARE Under året har medarbetarfokus varit på kompetensförsörjning, lönebildning och pensioner med syfte att stärka attraktionen som arbetsgivare. Arbete har också pågått för att synliggöra arbestgivarens ambition genom ett arbetsgivarmärke. Dessutom har politiska beslut fattats för pensionspolicy, kompetensförsörjningsstrategi och studiestöd riktat mot bristyrken. Den nya fastställda pensionspolicyn beskriver arbetsgivarens ambition och inriktning med tydliga mål. Tillsvidareanställda medarbetare erbjuds möjlighet att förstärka pensionen genom att löneväxla, möjlighet till information angående pensioner och försäkringar. Strategin för framtida kompetensförsörjning sträcker sig mellan åren och utgår från fyra huvudområden: attraktionen som arbetsgivare, rekrytering, kompetensutveckling samt karriärväxling och olika lösningar inför pension. Varje medarbetares sätt att möta medborgarens och kundens unika behov är avgörande för att nå framgång. Det gemensamma värdegrundsarbetet har därför stor betydelse för hur kommunen, som arbetsgivare, uppfattas. Under en tid har insatser gjorts för att stärka chefer i arbetet med värdegrund. Under året har personalnämnden skapat förutsättningar för utveckla detta till att även innefatta medarbetare. Vid årets slut uppgick kommunens anställda till (exkl. kommunägda bolag) personer. Kommunen anställda har därmed ökat med 135 personer under året. RANKING, JÄMFÖRELSER OCH NOMINERINGAR Under det gångna året har Skellefteå kommun deltagit i många olika rankinglistor och jämförelser med andra kommuner. Utfallen har ofta visat att Skellefteås kvalitet och erbjudanden blir bättre, men också att det finns områden att vidareutveckla (den så kallade Pisa-rapporten är ett sådant exempel, som även visar på en rikstäckande utmaning då resultatet i svenska skolor generellt har sjunkit mest av alla länder i OECD-länderna). SCBs medborgarundersökning I Statistiska centralbyråns, SCBs, medborgarundersökning för nådde Skellefteå sammataget index 64. Undersökningen bygger på tre index där index understigande 40 motsvarar ett inte godkänt betyg och gränsen för nöjd går vid 55. Betygsindex över 75 tolkas som mycket nöjd. NöjdRegionIndex, NRI, genereras av medborgarnas betyg på kommunen som en plats att bo och leva på. Skellefteå kommun nådde index 64 (samtliga kommuners NRI: 59). Undersökningen visar att kvinnor generellt är mer nöjda än män, men också att personer i åldern från 35 år till 54 år, samt 65 och äldre är mest nöjda. I jämförelse med genomsnittet bjuder Skellefteå på högre arbetsmöjligheter, högre utbildningsmöjligheter, högre fritidsmöjligheter och en högre trygghet. För att nå en högre indexnivå kan exempelvis bostäder och kommunikationer vara viktiga att prioritera i framtiden. 52 % av medborgarna i Skellefteå kommun kan starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen medan 15 % vill avråda från det. NöjdMedborgarIndex, NMI, med frågor om hur medborgarna bedömer kommunens olika verksamheter, blev 58 för Skellefteå och 53 för de andra kommunerna som var med i undersökningen. Skellefteås betygsindex är högre för förskola, grundskola, äldreomsorg, stöd för utsatta personer, idrotts- och motionsanläggningar samt renhållning och sophämtning jämfört med kommuner i likadan storlek. Undersökningen visar också att verksamheter som gator och vägar, stöd för utsatta personer och grundskolan skulle behöva förbättra sitt resultat medan verksamheter som kultur, räddningstjänst, gymnasieskola och idrotts- och motionsanläggningar bör bevara sina resultat. NöjdInflytandeIndex, NII, är betyget på medborgarnas inflytande och med index 42 (samtliga kommuner 39) finns utrymme för Foto: Patrick Degerman förbättringar. För Skellefteå kommun är det främst en faktor som kallas påverkan som skulle kunna höja helhetsbetyget. I jämförelse med det genomsnittliga resultatet hos de deltagande kommunerna genererar Skellefteå kommun ett högre förtroende. Företagsklimat Svenskt Näringsliv har presenterat en rapport där Skellefteås kurva intagit en positiv riktning. Resultatet baserar sig på års företagarenkät, där Skellefteås betyg förbättrats inom nästan samtliga områden och når det högsta betyget sedan Skellefteå sammanfattande omdöme ökar med 0,1 enheter till 3,2 på den sexgradiga skalan och närmar sig därmed rikets nivå, som under samma period faller med 0,1 enheter till 3,3. Kommunens kvalitet i korthet Sveriges kommuner och landsting sammanställer årligen ett stort antal nyckeltal som presenteras som Kommunens kvalitet i korthet, KKIK. Nyckeltalen ska på ett enkelt och begripligt sätt spegla kommuners kvalitet i sina tjänster och processer. Sveriges kommuner och landsting hämtar resultaten från bland annat Öppna jämförelser, SCB, kommunernas egna mätningar och Skolverket. De huvudområden som undersökningen belyser är: Kommunens tillgänglighet Trygghetsaspekter i kommunen Medborgarnas delaktighet Kommunens effektivitet Kommunens roll som samhällsutvecklare I jämförelse med andra kommuner utmärker sig Skellefteå positivt inom många områden. Med syftet att följa kommunens utveckling över tid och därmed följa upp i vilken utsträckning kommunens utvecklingsarbete ger önskat utfall är KKIK ett viktigt och accepterat verktyg i kommunen. Likt SCBs undersökning, visade även KKIK att medborgare tycker att Skellefteå kommun är en bra plats att bo och leva på. Skellefteå kommun får också jämförelsevis goda omdömen för gott bemötande, svarstider vid kontakt med e-post och för den webbinformation som ges till medborgarna. Andra exempel på Skellefteås goda resultat avser öppettider för huvudbibliotek och simhall, handläggningstiden för försörjningsstöd vid nybesök, antalet ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/ utredning, liksom inom skolans verksamhet: kostnaden per betygspoäng. Nominerad till årets kvalitetskommun Under ansökte och nominerades Skellefteå kommun till Årets kvalitetskommun. Den politiska styrningen och modet att prioritera målen i styrkortet lyftes fram som ett par av anledningarna till att Skellefteå blev en av de kommuner som gick vidare i kampen om att bli årets kvalitetskommun. Det är möjligt för alla Sveriges kommuner att ansöka om att vara med och vinna utmärkelsen som Årets kvalitetskommun. Medverkande kommuner blir goda exempel och speglar framgångsrika utvecklingsarbeten i kommunsverige. Skellefteå ville med sin ansökan dels verka för fortsatt verksamhetsutveckling och dels lyfta upp kommunens kvalitetsarbete och belysa den utveckling som resulterat i en ökad nytta för kommunens invånare. Analyser visade att Skellefteå kommun håller en hög och jämn kvalitet inom samtliga områden som rör: Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll Ledarskap, ansvar och delegation Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare, personalpolitik Verksamhetsutveckling Kommunen som samhällsbyggare Skellefteå kommuns resultat i relation till KKIKs vinnande kommun år, Kungsbacka. Skellefteå visade även goda resultat i den finansiella analysen. Ingen annan kommun har haft ett lika bra resultat som förstagångssökare. Resultatet räckte till en nominering för Skellefteå som delades med sex andra kommuner i Sverige. Guldlänken och Götapriset Skellefteå kommuns app Mitt Skellefteå vann Guldlänken med motiveringen Skellefteå kommun har tydliga mål för utvecklingen av sin medborgar- och kunddialog, bättre e-service samt enklare tillgång till kommunal information, vilket ska ske med verksamhetsutveckling med stöd av it. Basen är en välutvecklad kundtjänst och kring denna har man byggt olika kanaler och tjänster, nu senast en app. Mitt Skellefteå nominerades även till Götapriset. Västerbottens bästa friluftskommun Skellefteå kommun utsågs till Västerbottens bästa friluftskommun. Förutom topplaceringen i Västerbotten rankas dessutom Skellefteå på 15:e plats bland landets 290 kommuner

10

11

12

13

14 Kommunägda bolag SKELLEFTEÅ STADSHUS AB Skellefteå Stadshuskoncern har under påverkats av låga räntor men även låga energipriser. Under året har även nedskrivningar av anläggningstillgångar skett inom koncernen. Sammantaget har detta inneburit att resultatet i koncernen är betydligt lägre jämfört med tidigare år. Skellefteå kommun äger Skellefteå Stadshus AB för att utveckla ägarstyrningen av de kommunala bolagen. Bolagets ledning har samordningsansvaret för dotterbolagens verksamhet och ekonomi. Skellefteå Stadshus AB ansvarar för att dotterbolagen arbetar enligt verksamhetsmål och ekonomiska mål som anges i kommunfullmäktiges mål- och resultatstyrning samt årsbudget. Bolaget ska genom ett samordnat ägaransvar arbeta för: ökad effektivisering och ett optimalt nyttjande av bolagens resurser att de kommunala bolagens verksamheter bidrar till kommunens utveckling och tillväxt att de kommunala bolagens verksamheter bidrar till att Skellefteå blir en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i Skellefteå Stadshus äger samtliga aktier i följande bolag: Fastighets AB Polaris, Skelleftebostäder AB, Skelleftebuss AB, Skellefteå Kraft AB, Skellefteå City Airport AB. Bolaget äger även en tredjedel av Nolia AB. Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Riksdagen beslutade under slutet av om effektivare ränteavdragsbegränsningar. För att säkerställa de kommunägda bolagens möjligheter till ränteavdrag flyttades kommunens internbank från kommunen till Skellefteå Stadshus AB. Bolaget har därmed övertagit ansvaret för Stadshuskoncernens finansiering. Dotterbolagens finansverksamhet påverkas inte av att internbanken fått ny huvudman. Kommunfullmäktige har, efter förslag från kommunstyrelsen och Skellefteå Stadshus AB, även beslutat om avveckling av interna reverslån och tillskott av kapital i stadshuskoncernen. Beslutet innebar ett kapitaltillskott om totalt mnkr. Bedömning av måluppfyllelse Perspektiv Styrelsemål: Bedömning av måluppfyllelse: Medborgare/Kund Måluppfyllelse. Samtliga dotterbolag rapporterar måluppfyllelse. Perspektiv Styrelsemål: Bedömning av måluppfyllelse: Engagerade och nöjda medborgare och kunder Utveckling/tillväxt Långsiktig hållbar utveckling Gul Grön Delvis måluppfyllelse. Mål om ökat resande i tätortstrafik samt mål om minskad energianvändning har inte uppfyllts. Dotterbolagens övriga mål inom perspektivet har uppfyllts. Perspektiv Styrelsemål: Bedömning av måluppfyllelse: Ekonomi God ekonomisk hushållning Delvis måluppfyllelse. Bedömningen grundas på att Skellefteå Kraft AB och därmed koncernen redovisar ett negativt resultat. Att bedömningen ändå inte är Ej måluppfyllelse beror på att resultatet ändå skapat utrymme för nödvändiga nedskrivningar vilket ligger i linje med målet om god ekonomisk hushållning. Perspektiv Medarbetare Styrelsemål: Attraktiv arbetsgivare Bedömning av måluppfyllelse: Gul Delvis måluppfyllelse. De dotterbolag som har flest anställda rapporterar delvis måluppfyllelse. De mål som inte uppfyllts avser nöjdmedarbetarindex, frisknärvaro och minska arbetsskador. Gul Kommunägda bolag 26 27

15 Kommunägda bolag Ekonomi Koncernen Moderbolaget Resultaträkning Intäkter 5 009, ,3 3,5 2,8 Kostnader för arbetskraft -596,4-560,4-2,1-2,3,3 Övriga kostnader , ,8-1,4-0,5 Avskrivningar -733,1-681,1 0-10,0 Rörelseresultat 255,4 507,9 0-10,0 Finansiella intäkter 31,5 75,3 163,2 38,1 Finansiella kostnader -358,0-319,6-163,2-100,9 Dispositioner ,4 Skatt -13,0 54,2 0 0 Periodens resultat -84,1 317,8 0-10,4 Resultatkrav 255,5 169,7 0 0 Avvikelse -339,6 148,1 0-10,4 Koncernen Moderbolaget Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillg. 0 0 Goodwill m.m , ,0 0 0 Materiella anläggningstillg. Mark, byggn. & tekn. anläggn , ,4 0 0 Maskiner och inventarier 4 342, ,4 0 0 Pågående nyanläggningar 1 169, ,4 0 0 Finansiella anläggningstillg , , , ,8 Summa anläggningstillg , , , ,8 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar: Skellefteå Stadshuskoncern har under påverkats av låga räntor, låga energipriser samt mild vinter. Under året har nedskrivningar av anläggningstillgångar skett inom koncernen. Sammantaget har detta inneburit att resultatet i koncernen är betydligt lägre jämfört med tidigare år. Koncernens omsättning uppgick under till mnkr (5 396). Koncernresultatet efter skatt uppgick till -84,1 mnkr (317,8). Resultatet har belastats med extra av- och nedskrivningar med 412 mnkr (178,5) varav 353 mnkr avser Skellefteå Kraft AB:s egna produktionsanläggningar samt andelar i intresseföretag. I Fastighets AB Polaris, Skellefteå Kraft AB och i Skelleftebostäder AB har återföring av tidigare gjorda nedskrivningar skett med 105 mnkr. Resultatet i Skelleftebuss AB har påverkats av problem med biljettmaskinsystem, ökning av pensionsskuld samt nedskrivning av däcklager. Investeringsredovisning Nettoinvestering Årsbudget Avvikelse Periodens nettoinvesteringar jämförs med budget: Kommunägda bolag Totala investeringarna för materiella anläggningstillgångar uppgick till mnkr (938). De största investeringarna har skett inom Skellefteå Kraft AB samt Skelleftebostäder AB. Under året har beslut tagits om fortsatt utbyggnad av vindkraft avseende Blaiken etapp 3. Omsättningstillgångar Förråd, m.m. 137,9 147,9 0 0 Fordringar 824,2 970,7 21,7 825,9 Kassa och bank 200,6 141,2 0 0 Summa omsättningstillgångar 1 162, ,8 21,7 825,9 Summa tillgångar , , , ,8 Eget kapital, avsättning & skuld Eget kapital , , ,2 990,2 därav periodens resultat -84,1 317,8 0-10,4 Avsättningar Pensioner, liknande förpliktels. 49,5 41,0 0 0 Andra avsättningar 797,8 783,4 0 0 Summa avsättningar 847,2 824,4 0 0 Skulder Långfristiga skulder 7 126, , , ,7 Kortfristiga skulder 1 108, ,0 135,9 26,8 Summa skulder 8 234, , , ,5 Eget kapital, avsättning & skuld , , , ,

16 Kommunägda bolag Kommunägda bolag Fastighets AB Polaris Nolia AB Resultaträkning Intäkter 166,2 196,8 Kostnader för arbetskraft -5,1-5,9 Övriga kostnader -66,8-96,6 Avskrivningar -57,0-59,4 Rörelseresultat 37,2 34,9 Finansiella intäkter 0,1 0,1 Finansiella kostnader -22,6-23,9 Dispositioner 0 0 Skatt 4,6 1,1 Periodens resultat 19,4 12,2 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar: Kostnader för underhåll och hyresgästanpassningar är väsentligt lägre jämfört med föregående år beroende på stora underhållsåtgärder avseende ventilation under. I årets resultat ingår nedskrivningar av fastigheter med 27,5 mnkr (32,0) samt återföring av tidigare gjorda nedskrivningar med 1,0 mnkr (32,0). Resultaträkning Intäkter 52,4 53,2 Kostnader för arbetskraft -18,8-17,0 Övriga kostnader -32,0-34,6 Avskrivningar -0,7-0,9 Rörelseresultat 0,9 0,6 Finansiella intäkter 0,2 0,3 Finansiella kostnader Dispositioner -0,3-0,2 Skatt -0,2-0,2 Periodens resultat 0,6 0,5 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar: Affärsområdet "Mässor" redovisar ett resultat som i det närmaste motsvarar uppsatta mål. Några arrangemang visar negativa resultat men dessa uppvägs av mycket bra resultat på Stora Nolia, Nolia Ledarskap & HR och det som genererats genom det nya samarbetet med Boden Arena AB, vad gäller Load Up North. För Nolia som helhet redovisas ett rörelseresultat som överträffar budget med stor marginal. Denna resultatförbättring får helt tillskrivas affärsområdet "Konferens" där Umeå konferens haft en mycket bra beläggning. Investeringsredovisning Investering 8,3 13,6 Årsbudget 80,0 40,0 Avvikelse +71,7 +26,4 Periodens investeringar jämförs med samma period föregående år: Årets investeringar består i huvudsak av parkering Laboratorn, ombyggnad Länspumpen samt tillbyggnad Hallen et 4. Styrelsen beslutade under året att avbryta den pågående projekteringen av nytt kontorshus inom Campusområdet. Investeringsredovisning Investering 0,6 0,5 Årsbudget Avvikelse Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Organisation Den 12 november tillträdde Robert Lindberg tjänsten som vd i bolaget. Tjänsten delas med Skellefteå City Airport där Robert Lindberg innehar tjänst som vd. Under slutade bolagets driftingenjör. Denna tjänst tillsattes i slutet av året med en driftschef. Organisationen har av olika orsaker varit underbemannad på både drift och förvaltningsenheten. Rekrytering av vakanta tjänster skall vara tillsatta under Hyresgästanpassningar År har ett antal mindre hyresgästanpassningar gjorts. Årets kostnad för hyresgästanpassningar uppgår till drygt 5 mnkr. Som regel upprättas tilläggskontrakt med hyresgästen innebärande att kostnaden återbetalas under kontraktstiden. Försäljning av fastighet Under december månad såldes fastigheten Räcket 10.. Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Kommersiell trafik Nolias huvudsakliga verksamhet är att arrangera mässor, seminarier och konferenser inom olika branscher och därmed skapa viktiga mötesplatser som bidrar till en positiv utveckling av näringsliv och samhälle. Nolia säljer även konsulttjänster, som innebär projektledning av både nationella och internationella arrangemang samt tjänster för att administrera stora och små arrangemang. Dessutom bedriver Nolia uthyrningsverksamhet dels lokaluthyrning för bl.a. konferenser, kongresser konserter, uppackningar, produktlanseringar etc. dels uthyrning av bord, stolar etc. till externa arrangörer. Nolia har under året genomfört 15 arrangemang varav mässorna Stora Nolia i Umeå, Load Up North i Boden och Nolias utbildnings- och rekryteringsmässor varit de som dominerat vad gäller antal utställare och besökare. Under året har ett intressant samarbetsavtal tecknats med Boden Arena AB angående mässan Load Up North. Mässan genomfördes för första gången i år med ett bra resultat. Ytterligare nya arrangemang för året är Nolia Fastighet, Wood Building Summit och Nolia Helhet. Konceptet för SEE-Hållbarhetsveckan, som utvecklats och genomförts i Umeå och Västerbotten, har under året omsatts i Norrbotten och där genomförts med framgång. Nolia konferens i Umeå har haft en mycket bra beläggning med värdskap för ett stort antal konferenser och events varav Umeågalan, ICA-mässan, Serveramässan och Pingstkyrkans ledarskapsdagar kan nämnas. Nolia City Konferens i Piteå har bl.a. haft värdskap för seniormässan Leva Livet. Totalt har Nolias mässor och konferensverksamhet genererat besökare. Dessa har med sin konsumtion självklart bidragit till att höja omsättningen även för övrig besöksnäring

17 Kommunägda bolag Kommunägda bolag Skelleftebostäder AB Skellefteå City Airport AB Resultaträkning Intäkter 503,7 578,8 Kostnader för arbetskraft -40,0-36,4 Övriga kostnader -282,3-278,8 Avskrivningar -54,1-131,6 Rörelseresultat 127,3 132,0 Finansiella intäkter 0,2 0,1 Finansiella kostnader -76,9-75,1 Dispositioner 1,6-11,9 Skatt -10,2-10,9 Periodens resultat 42,0 34,2 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar: Ökade hyresintäkter, 498,2 (476,1) mnkr, som främst härrör i hyror för nyproducerade lägenheter och lokaler till äldreomsorgen, serviceboenden och gruppboenden vilka hyrts ut från färdigställandet. Samtidigt som fler vattenskador har medfört ökade reparationskostnader, 63 (56) kr/m 2, har underhållskostnaderna minskat under året, 135 (138) kr/m 2. Till följd av ett mildare klimat under har uppvärmningskostnaderna, som utgör 47 % av de totala taxebundna kostnaderna, minskat med 5,2 % och uppgår till 56,6 (59,6) mnkr. Planenliga avskrivningar uppgår till 62 (59) mnkr. Nedskrivningskorrigeringar har genomförts Resultaträkning Intäkter 35,2 38,8 Kostnader för arbetskraft -20,1-18,8 Övriga kostnader -21,4-20,0 Avskrivningar -1,1-0,5 Rörelseresultat -7,4-0,5 Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader 0 0 Dispositioner 7,3 0,4 Skatt 0 0 Periodens resultat -0,1-0,1 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar: Intäkterna är något lägre jämfört med föregående år. Inrikes passagerare har minskat, men det har kompenserats med ökad chartertrafik. På grund av vädret blev intäkterna för avisning lägre än föregående år. Personalkostnader har ökat i och med den ökade chartertrafiken samt att bolaget har haft mer utbildning i år. Övriga driftskostnader har ökat på grund av det vattenproblem som bolaget drabbades av under sommaren. Bolaget har även bytt klädsortiment samt genomfört ett energisparprojekt. Investeringsredovisning Investering 194,1 142,5 Årsbudget -200,0-181,0 Avvikelse -5,9-38,5 Periodens investeringar jämförs med samma period föregående år: Förändringar har skett jämfört med ursprunglig budget, vilket beror på framskjutna, strukna eller tillkommande projekt. Investeringstakten har varit hög med uppförda gruppbostäder, lägenheter, ungdomsboende, äldreboende och ett serviceboende under året. Investeringsredovisning Investering 6,9 7,2 Årsbudget 10,0 9,8 Avvikelse 3,1 2,6 Periodens investeringar jämförs med samma period föregående år: Tre planerade investeringar för genomfördes ej, utan skjuts upp ett par år. Investeringarna utgörs av en bromsvagnsbil, portar till skärmtak, samt röntgenutrustning ATIX, där nya vätskeregler resulterat i att investeringen flyttas fram. Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Strategiarbete fastighetsbeståndet Bostadsmarknaden i Skellefteå har fortsatt varit stabil med en tydlig ökad efterfrågan på hyreslägenheter och kraftigt stigande priser på bostadsrätter i centrala lägen. Marknadssituationen ser förhållandevis ljus ut för såväl bostäder som kommersiella lokaler. Skebos arbete för att hitta lösningar på förtätningar av centrala kvarter i stadskärnan, avsedda för att bygga nya hyresrätter, har fortsatt. Bolaget har under året arbetat med tre projekt i centrala Skellefteå som kommer att utmynna i cirka 125 nya lägenheter. Tillgången på bra bostäder är viktig för nå målsättningen om invånare år Därför har det under året startats ett strategiarbete som tar sikte på att möta bolagets framtida utmaningar. Nya boendeformer för yngre och äldre Skebo har under året valt att satsa på två helt nya boendeformer; ungdomsboende och trygghetsboende. Ungdomsboende riktar sig till åldrarna 18 till 25 år. 36 nyrenoverade lägenheter i det före detta äldreboendet Höken har reserverats och ambitionen är att avsätta fler lägenheter i framtiden. Trygghetsboende avser hyresgäster som är äldre än 70 år. Boendet kräver ingen behovsprövning, utan tilldelas utifrån intresseanmälan och kötid. Här finns en förhöjd servicenivå med trygghetsvärd och gemensamma lokaler för trygghetsskapande aktiviteter för de äldre. Målet är att göra det möjligt för människor att bo i eget boende längre. Ny kommunikationsplan Under påbörjades ett arbete med att ta fram en ny kommunikationsplan för Skebo. En viktig förflyttning som eftersträvas med den nya kommunikationsplanen är att i större utsträckning även rikta sig till de som inte är vår huvudsakliga målgrupp. En av Skebos viktigaste drivkrafter är att utveckla attraktiva livsmiljöer och boendemiljöer som bidrar till ökad attraktionskraft för staden. För att få fart i det arbetet behöver fler människor engagera sig. Genom ökad förståelse och en positiv dialog skapas bättre möjligheter för Skebo att få gehör för sina idéer i arbetet med att utveckla Skellefteå. Nytt system för hyressättning Skebo har tillsammans med Hyresgästföreningen och privata fastighetsägare utvecklat en systematisering av hyressättningen. Målsättningen är att varje hyra ska motsvaras av vad hyresgästen får i form lägenhetens standard och utrustning, hur modern den är, vilken service som finns i närområdet och det geografiska läget samt att stärka hyresrätten som boendeform genom en enhetlig och begriplig hyressättning. Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Nya etableringar Under har följande kommersiella flyglinjer erbjudits från Skellefteå Airport: Stockholm, Barcelona, Sharm el Sheikh, Monastir, Antalya, Bodrum, Rhodos, Kreta, samt Dubrovnik. De bolag som valt att etablera sig på Skellefteå är SAS, Ryanair, Kroatienspecialisten, Turkietresor, Detur och Apollo kommer denna skara flygbolag/flygoperatörer att utvidgas ytterligare då även Fritidsresor, Ving och Scandjet etablerar flyglinjer kommer det att finnas direktflyg till Stockholm, Barcelona, London, Antalya, Bodrum, Rhodos, Kreta, Zadar, Mallorca samt Dubrovnik. Passagerarstatistik Skellefteå Airport har haft en stark passagerartillväxt de senaste åren. Från 2009, året innan flygplatsen övertogs i kommunal regi har antalet resenärer som rest till eller från Skellefteå Airport ökat med resenärer. hade flygplatsen samma antal resenärer som året. Inrikesresandet minskade med 1 procent till resenärer ( ) medan utrikesresandet ökade med 11 procent till resenärer (28 176). Totalt reste till eller från Skellefteå Airport under jämfört med under. Trender Efter en stark tillväxt med en expansion på närmare 50 procent på fyra år kan man nu se en avmattning på tillkomsten av nya flyglinjer. När kommunen övertog verksamheten 2010 hade Skellefteå Airport två destinationer. Under 2014 kommer tio olika destinationer att finnas

18 Kommunägda bolag Kommunägda bolag Skelleftebuss AB Skellefteå Kraft AB Resultaträkning Intäkter 149,8 154,0 Kostnader för arbetskraft -75,2-77,6 Övriga kostnader -59,2-60,1 Avskrivningar -21,8-22,2 Rörelseresultat -6,4-5,9 Finansiella intäkter 1,2 0,7 Finansiella kostnader -10,9-4,9 Dispositioner Skatt 3,5 3,4 Periodens resultat -12,6-6,7 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar: Moderbolagets resultat exklusive upplösning av överavskrivningar är -16,2 mnkr, vilket innebär en negativ avvikelse mot budget med -4,7 mnkr. Avvikelsen hänförs till två poster varav den ena är en icke budgeterad ökning av pensionsskulden med sammanlagt 2,7 mnkr, samt en förändring av lagerredovisning innebärandes att befintligt däcklager skrivs ner i sin helhet. Kostnadseffekt av nedskrivningen är 2,0 mnkr. Rörelseresultatet har utöver dessa poster i stort motsvarat budget. Resultaträkning Intäkter 4 338, ,4 Kostnader för arbetskraft -453,9-419,5 Övriga kostnader , ,3 Avskrivningar -571,3-439,7 Rörelseresultat 86,0 399,9 Finansiella intäkter 27,4 48,4 Finansiella kostnader -198,7-152,8 Dispositioner -7,3-62,8 Skatt -11,5 63,1 Periodens resultat -104,1 295,8 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar: Se nedan. Investeringsredovisning Investering 0,1 85,0 Periodens investeringar jämförs med samma period föregående år: Den enda investeringen utgörs av en begagnad personbil. Investeringsredovisning Investering 842,0 668,0 Årsbudget 7,5 80,0 Årsbudget 850,0 991,0 Avvikelse 7,4-5,0 Avvikelse -8,0-323,0 Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Kommersiell trafik Skelleftebuss har sedan årsskiftet trafikerat sträckan Skellefteå-Skelleftehamn på kommersiell grund. Trafikens omfattning har motsvarat tidigare års upphandlade trafik på samma sträcka. Trafiken har flutit på ungefär som förväntat bortsett från det resande- och intäktsbortfall som under våren har genererats av dålig funktionalitet i det nya biljettmaskinsystemet. Trots bortfall har försäljningen för stadstrafik och Skelleftehamnslinjen uppnått budgeterat nivå vilket torde vittna om ett stadigt resande. Bolaget har under våren arbetat med ett förslag till förändrad stadstrafik som är tänkt att innefatta dagens stadstrafikområde adderat med Skelleftehamnstrafiken. Det nya linjenätet utgörs enligt förslaget av fyra linjer. Samtliga linjer startar i en utkant av trafikområdet och går in till busstationen och sedan vidare till en slutdestination i en annan utkant av trafikområdet. Bussarna kommer på så sätt att följa sin linje på samma sätt fram och tillbaka hela tiden, på så sätt blir trafiken mer lättförståelig. Kombinerat med utökade trafikdygn, bättre turtätheter och mer helgtrafik torde det föreslagna systemet innebära en mer attraktiv kollektivtrafik i Skellefteå och ett ökat bussresande. Avtal färdtjänst Skelleftebuss svarar för det kommunala behovet av färdtjänst med specialfordon. Utöver avtalet med Skellefteå kommun har bolaget, tillsammans med Skellefteå taxi, sedan tidigare avtal med landstinget omfattandes sjukresor med specialfordon. Under våren upphandlades sjukreseavtalet på nytt där Skelleftebuss, genom Skellefteå Taxi, tilldelades det nya avtalet. Upphandling Under maj vann Skelleftebuss upphandlingen om linje 29 (Skellefteå-Sorsele). Skelleftebuss har avtalsområden kring Malå och Sorsele där linje 29 är den enda, av flera linjer i dessa områden, som har regelbunden kontakt med Skellefteå. Linjen används därför som matarlinje där fordon byts ut för service och underhåll under uppehållstiden i Skellefteå. Det var därför mycket viktigt att bolaget kunde behålla linje 29. Beställningstrafik Till årsskiftet har Skelleftebuss avvecklat all utomkommunal beställningstrafik. Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Det stora utbudget av el på marknaden har sedan något år pressat elpriset. December hade det lägsta elpriset för en decembermånad sedan år 2006, 29 öre/kwh. 1 öre/kwh i prisförändring påverkar Skellefteå Kraft koncerns intäkter (och nära nog även resultatet) med 40 mnkr. Den nordiska kärnkraftens tillgänglighet har varit hög under. Det tillsammans med det varma vädret under hela vintern har pressat elpriset, vilket gjort att vattenkraftproducenterna sparat vatten. Under året har vattenkraften påförts en högre fastighetsskatt. För Skellefteå Kraft innebär det 90 mnkr i högre kostnad. Elpriset förväntas vara fortsatt platt d.v.s. strax över 30 öre/kwh under en längre tid framöver om inte politiska beslut ändrar förutsättningarna. Under årets fjärde kvartal fattades beslutet att avsluta all direktförsäljning av pellets till företag och privatpersoner. Produktionen av pellets fortsätter men endast för bolagets egna anläggningars behov. Ett stort arbete pågår för att stärka Skellefteå Krafts varumärke och kännedom. Affärsområde marknad har under året tappat privatkunder, men arbetet med varumärket förväntas leda till en kraftig ökning av kunder under de närmsta åren. Affärsområde produktion har bedrivit en omfattande renovering av bland annat maskineri och byggnad i Grytfors. Genom bland annat förbättrade drift- och underhållsrutiner sker ständiga förbättringar av tillgängligheten i befintliga vindkraftparker. Expansion av fjärrvärmenäten sker främst genom kundförtätningar. Affärsområde elnät har utmanats av två stora störningar: ett åskoväder och en storm, med strömlöshet hos många abonnenter som följd (både privatpersoner och företag så som exempelvis Rönnskärsverken). Affärsområde energiunderhåll har hållit en hög debiteringsgrad under med både stora arbeten såväl internt som externt. Inom affärsområde utveckling (de verksamhetsområden som inte är direkt energirelaterade) har kundtillväxten utvecklats bättre än förväntat för bredbandsverksamheten. Samtidigt har allt fler kunder valt internettjänster med 100 Mbps bandbredd, vilket sammantaget bidragit till ökade intäkter. För affärsenhet fastigheter har efterfrågan på lokaler varit fortsatt god under året och hade vid årets slut en uthyrningsgrad på 99 procent

19 Kommunägda bolag SKELLEFTEÅ MUSEUM AB Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Förändringar i organisation/arbetssätt Samarbetet med kulturenheten har fortsatt, bl.a. för bättre kundförståelse och tillgänglighet till Nordanå. Inför sommarsäsongen installerades ett ljudsystem i utställningarna där besökaren kunde bli guidad på svenska, engelska, spanska och på skelleftemålet. Samarbetet med Företagsarkivet i Westerbotten och Folkrörelsearkivet innebär att arkiven nu finns tillsammans med Kunskapskällan och Hålla Hus i gemensamma lokaler. Samlingsnamnet är Forskarrum Nordanå. Lokalerna finns i markplan, och ger bättre service och tillgänglighet för allmänhet och forskare, och nya möjligheter för det pedagogiska arbetet mot barn och unga. Museum Anna Nordlander, MAN, har fortskridit med arbetet att implementera den långsiktiga planen i det dagliga arbetet. MAN kommer att utgöra en av profilverksamheterna i det planerade kulturhuset. En ny företagsidentitet har lanserats och arbetet med en ökad samverkan och internationalisering pågår. Genomförda insatser för personalförsörjning och kompetensutveckling Skellefteå museums och MANs behov av kompetens analyseras årligen och medarbetarnas behov för att kunna harmoniera med företagets, utvärderas och följs upp i de årliga medarbetarsamtalen. Kundresan, ett verktyg för bättre kundförståelse och bemötande, har under ett antal dagar varit underlag för kompetensutvecklingsinsatser för hela personalen. En personalresa företogs under hösten för fördjupning av kunskaperna som erhållits. Händelser i omvärlden som påverkar verksamhet Ägartillskottet för var en uppskrivning med 1,3 %. Verksamheten behöver hela tiden anpassas till de givna ekonomiska förutsättningarna. Region Västerbottens uppskrivning med 75 milj kr (0,61 %) från staten att fördela i regionen räckte inte till extra stöd till Skellefteå museums verksamhet. Beslut om kulturhusets innehåll har fattats, vilket innebar att MANs konsthall ska flytta. Detta påverkar museets verksamhet på Nordanå och det finns ett behov av att ta fram en sammanhållen och långsiktig strategi för utvecklingen av Nordanå med omkringliggande kulturarvsområden. Skellefteå ska etablera ett Science Center och Skellefteå museum medverkar i styrgruppen som en samarbetspartner i arbetet. Lokaler är ännu inte beslutade, men ett möjligt alternativ är gymnastikhallen på Nordanå. Ny centrumbro ska byggas och dess norra ända avses ansluta vid vattenverket intill Nordanå. Den fysiska gestaltningen är under utformning och det är viktigt att denna tar hänsyn till Riksintresset AC 20C, Nordanåområdet. MANs ökade publiktillströmning de senaste åren har medfört att MAN, enligt det statliga utställningsersättningsavtalet, MU-avtalet, numera räknas som ett större museum än tidigare. MU-avtalet, som MAN arbetar efter, dikterar därmed att ersättningsnivåerna till utställande konstnärer kommer att öka med 100 %. Stora investeringar Byggandet av en ny basutställning kräver investeringar i material, kompetens m.m. Utformningsarbetet är påbörjat och sker i samarbete med Desiree Kjellberg, Gävle, Hello Future, Skellefteå och Interactive Institute, Piteå. Bedömning av måluppfyllelse Perspektiv Styrelsemål: Bedömning av måluppfyllelse: Medborgare/Kund Engagerade och nöjda besökare, kunder och samarbetspartners. Kommunägda bolag Grön Måluppfyllelse. Skellefteå museum har fullbokat på alla guidningar som aviseras. Detsamma gäller program och aktiviteter för barn. Museet på Väg i Burträsk var mycket välbesökt, invigningen av mediapelarna i Norsjö och Malå lämnade inga platser tomma. Sammanförande av Kunskapskällan, Hålla Hus och arkiven till Forskarrum Nordanå har gett möjligheter för pedagogiskt samarbete och ökad tillgänglighet för fler. Förnyelsearbete pågår av museets utställningar, dels för att mer ur samlingarna ska kunna visas, men även för att museet har en uppgift i samhället att peka på företeelser som är viktiga förr och nu. 287 personer på vernissaget till utställningen om Markus, den unge bonden från Ragvaldsträsk, visar att Skellefteå museum har denna uppgift som samhällsröst. Sammantaget ökade besöksantalet kraftigt på museets utställningar. Arbetet kommer att fortgå i ett långt perspektiv. Museum Anna Nordlander, MAN, arbetar för att bättre kunna nå nya och olika målgrupper. Med utställningen Det andra rummet har MAN inlett ett arbete med utökad publikdialog. För att säkerställa verksamhetens kvalitet kommer färre utställningar att produceras jämfört med tidigare år. Samarbetet med Hello Future och Interactive Institute ska bland annat ge möjlighet till en utvecklad kundtillvändhet för den kommande basutställningen. Perspektiv Styrelsemål: Bedömning av måluppfyllelse: Utveckling/tillväxt En långsiktig och hållbar utveckling. Delvis måluppfyllelse. Samlingarnas förvaring är inte tillfredsställande och magasinen lämpar sig inte för besök för vare sig Skellefteå museum eller MAN. Allmänheten kan ta del av samlingarna endast när de visas i utställningar. Skellefteå museums utställningshallar är inte klimatanpassade och föremål som visas far illa. Ny basutställning kopplad till vårt länsuppdrag förbereds. Frågan om nya magasin måste prioriteras, såväl som ett nytt båtmuseum då vi är uppsagda från Stackgrönnan. Hålla Hus och Kunskapskällan har sammanförts med husets arkiv i Forskarrum Nordanå, med stora samordningsförtjänster. Kulturarvsområdet Nordanås utveckling ur ett kulturturistiskt perspektiv ska fortsätta, och samarbete pågår bl.a. med Kultur Skellefteå. MAN arbetar med att tillgängliggöra museets konstsamling. En permanent utställning med Anna Nordlanders konst har invigts på Stiftsgården. Större utställningsytor och ändamålsenliga lokaler behövs för utställningar och visning av samlingen. MAN är representerat i styr- och referensgruppen för Bild och form i Västerbotten. Skellefteå museum är aktiva i arbetet med Kulturhuset och Science Center i Skellefteå. Perspektiv Styrelsemål: Bedömning av måluppfyllelse: Ekonomi Gul God ekonomi genom god ekonomisk hushållning. Grön Måluppfyllelse. Personalen finns nu i effektiva kanslilokaler. Arkivens sammanförande blev klart under hösten. Bergrum Boliden är avvecklat. Dialog pågår, samarbeten pågår och uppdrag utförs återkommande med och för externa samarbetspartners. Endast smärre ytterligare åtgärder kan vidtas för god ekonomisk hushållning, och framdeles måste ägarstödet öka om den goda ekonomin ska kunna upprätthållas. MAN kan inte uppfylla sitt uppdrag inom befintlig ram. MAN betonar behovet av samverkan och extern medfinansiering. Perspektiv Styrelsemål: Bedömning av måluppfyllelse: Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med engagerade och kompetenta medarbetare. Grön Måluppfyllelse. Utveckling pågår att fortlöpande synkronisera företagets kompetensbehov och medarbetarnas behov av utveckling. Företagets behov analyseras återkommande. Genomförande av individuell och generell kompetensutveckling sker fortlöpande där behov uppstår. genomfördes en gemensam insats avseende företagsidentitet och kund, dels genom avsatt tid för interna workshops och utbildningstillfällen, samt en gemensam studieresa till Stockholm. Tre museer med olika profiler besöktes och analyserades, utifrån frågeställningar kopplade till Skellefteå museums eget pågående profileringsarbete

20 Kommunägda bolag Kommunägda bolag Ekonomi Resultaträkning Intäkter 21,2 22,5 Kostnader för arbetskraft -14,4-14,6 Övriga kostnader -6,9-7,6 Avskrivningar -0,2-0,2 Rörelseresultat -0,3 0,1 Finansiella intäkter 0 0,1 Finansiella kostnader Dispositioner 0,3-0,2 Skatt Periodens resultat 0 0 Resultatkrav 0 0 Avvikelse 0 0 Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillg. Goodwill m.m. Materiella anläggningstillg. Mark, byggn. & tekn. anläggn. 0,1 0,1 Maskiner och inventarier 0,9 0,9 Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillg. 0,1 0,1 Summa anläggningstillg. 1,1 1,1 Omsättningstillgångar Förråd, m.m. 0,2 0,1 Fordringar 6,5 6,8 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 6,7 6,9 Summa tillgångar 7,8 8,0 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar: Årets resultat efter finansiella poster är -292 tkr (föregående år: 176 tkr) samt resultat efter skatt -8 tkr att jämföras med -10 tkr vid bokslut. Bidrag, uppgående till tkr (föregående år: tkr), har periodiserats som förutbetalda bidrag avsedda att täcka kostnader för kommande år. Total summa rörelseintäkter tkr varav 88 % är driftbidrag och erhållna statliga bidrag, där resterande utgörs av övrig finansiering. En upplösning av obeskattade reserver ger en resultatpåverkan med 292 tkr. Aktiverade pågående projekt värderas till nedlagda kostnader med avdrag för erhållna medel. Projekten resultatavräknas samma år som de avslutas. Investeringsredovisning Nettoinvestering 0,2 0,8 Årsbudget 0,2 0,8 Avvikelse 0 0 VÄSTERBOTTENSTEATERN AB Viktiga händelser och utvecklingstendenser Det nya kulturhuset Ett nytt kulturhus planeras byggas i Skellefteå där Västerbottensteaterns hela verksamhet inryms och med placeringen mitt i centrum på nuvarande busstorget. Ett nytt banbrytande kulturhus kommer att skapa många nya utvecklingsmöjligheter för Västerbottensteatern och för Skellefteå som stad. Med tillgång till flera scener kommer teaterkonsten att kunna utvecklas åt flera håll. Bolaget kan producera större föreställningar med tilltalande innehåll för stora publikgrupper och mindre föreställningar av mer experimenterande art som engagerar och skapar turbulens. De samarbetsmöjligheter som erbjuds med övriga aktörer i huset är spännande och inspirerande. Ett nytt kulturhus kommer att innebära större öppenhet gentemot medborgarna med café, restaurang, rundvandringar i ateljéer och verkstäder, seminarier, amatöreteaterverksamhet mm. För bolaget gäller det nu att rusta inför flytten, bolaget behöver expandera verksamheten på många olika plan och utveckla både spetskompetens och organisatorisk kompetens så att bolaget är redo att ta emot publiken i det nya huset på bästa sätt. Fransesca Quartey är fr.o.m. 1 juli ny vd och konstnärlig ledare på teatern och tar sig an detta utmanande och spännande arbete med stor energi. Europas ledande berättarteater Västerbottensteaterns övergripande mål för 2014 är att bli Europas ledande berättarteater. Europas ledande berättarteater har varit fokusområde även under och har bedrivits i projektform med stöd från Kulturrådet, Region Västerbotten och Skellefteå kommun. Samarbete sker med övriga berättarprojekt i länet och Berättarfestivalen är ett viktigt skyltfönster. Genom en studieresa till Verona har vi inlett samarbete med Fondazione Aida, ett oberoende teaterkompani som turnerar i hela världen. Vi planerar ett gästspel med dem under Berättarfestivalen 2014 och arbetar för att fördjupa samarbetet genom att utforma och driva ett EU-projekt tillsammans, där även våra kontakter i Storbritannien och Finland går in som partners. Västerbottensteatern har under året etablerat kontakt med National Theatre i London, en kontakt som bolaget vill utveckla vidare. En ny hemsida har producerats som ger även internationella besökare tillgång till informationen. Kulturhuvudstaden Umeå 2014 Kulturhuvudstadsåret Umeå 2014 invidges i början av året. Västerbottensteaterns föreställning Välviljans pris var en del av invigningsprogrammet. Föreställningen ingår som en del i projektet Rock Art in Sápmi som drivs av Västerbottens museum. Turnén i länet sker inom ramen för Norrlandsoperans projekt River Stories. Umeå 2014 är en mycket viktig händelse för kulturen i Västerbotten. Hela Sveriges, och även Europas blickar kommer att riktas mot norra Sverige och Västerbottensteatern får unika möjligheter att nå ut till en europeisk publik och skapa nya kontaktnät. Vårt största samarbetsprojekt under Umeå 2014 är Norrländsk passion som görs tillsammans med teatrarna inom Norrscen. Norrländsk passion har premiär i Umeå i maj och turnerar i de fyra nordligaste länen. I Skellefteå kommer åtta föreställningar att spelas i början av juni och vi räknar med fullsatta föreställningar. Eget kapital, avsättning & skuld Eget kapital 1,1 1,1 därav periodens resultat Avsättningar Pensioner, liknande förpliktels. Andra avsättningar 0,3 Summa avsättningar 0 0,3 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 6,7 6,6 Summa skulder 6,7 6,6 Eget kapital, avsättning & skuld 7,8 8,0 Digitalisering Digitalisering är en viktig trend inom scenkonstområdet och det är intressant att följa utvecklingen som kommer att få återverkningar på teaterkonsten på många plan. Distributionsmöjligheterna ökar och tillgängligheten kan förbättras. Tillgång till teater via nätet som komplement till den faktiska fysiska upplevelsen kommer att efterfrågas och samarbeten trots geografiska avstånd blir möjliga. Även på scenen innebär tekniken nya möjligheter med projiceringsteknik, animerade scenfigurer m.m. Teatern har under året deltagit i flera konferenser och möten för att utforska hur vi på bästa sätt kan tillgodogöra oss den nya tekniken. Pensioner Regeringen har under året fattat beslut om att den förordning som reglerar pensionerna ska avvecklas fr.o.m. 1 jan 2015 för att ge plats för ett kollektivavtalsreglerat pensions- och omställningssystem. Beskedet är mycket välkommet och gör att pensionsproblematiken inom scenkonstområdet äntligen får en lösning. Förhandlingar pågår för fullt