Lilla årsredovisningen 2013

Transkript

1 Lilla årsredovisningen 2013 Axplock från Skellefteå kommuns årsredovisning 1

2 Kommunstyrelsens ordförande Organisation Det händer i Skellefteå Det har varit en intressant och spännande start för mig som nytt kommunalråd och ordförande för kommunstyrelsen i Skellefteå kommun. Jag tillträdde efter sommarledigheten och bar redan då med mig en inspirerande bild av saker som hänt i Skellefteå de senaste tio åren. Tänker jag på byggande, är det allt från ett flertal nya bostadshus, Solbackens handelsområde, Skellefteå Kraft Arena, bollhallen, Skellefteå Krafts nya kopparhus, nybyggnation av ett antal företagsfastigheter, nytt centralt parkeringshus, hotellutbyggnad, upprustning av älvsbrinken osv. Allt detta säger att det finns en stor framtidstro i Skellefteå och den ska vi förvalta. Kommunen har nyligen tagit över hemsjukvården från Landstinget. Målsättningen är att förenkla och förbättra för kommunens medborgare och få till en bättre samordning av behovet av vård och omsorg. Demografi I samhället pågår en utveckling av demokratin. Jag tror att medborgarinflytande, delaktighet och transparens är en förutsättning för att kommunen ska växa. Vi behöver också ta till oss av kreativa tankar och idéer som är för kommunens bästa. Tydligt befolkningsmål Vi vet att befolkningsutvecklingen, som den ser ut idag, visar en trend där vi blir färre invånare som ska klara av ökade kostnader. Det innebär att skatteintäkterna, som kommunens verksamhet är beroende av, blir mindre när färre invånare förvärvsarbetar. Dessutom minskar statsbidragen samtidigt som det blir fler som behöver använda kommunens tjänster. Det innebär ökade kostnader. Därför behöver vi också ett befolkningsmål. År 2030 ska det bo medborgare i Skellefteå kommun. Det är för att vi behöver attrahera fler i arbetsför ålder att flytta till kommunen, som vi ger ett särskilt fokus till människor mellan 20 och 40 år. I det avseendet är skatteintäkterna jätteviktiga för att upprätthålla en god välfärd. En central roll för att möta framtidens behov Vi står inför stora investeringar i framiden större än vi sett tidigare år i kommunen. Vi har dessutom behov av nationella investeringar, som till exempel infrastruktur, för att klara målet. Vi behöver också invånare med olika kunskaper och erfarenheter för att klara den framtida kompetensförsörjningen. Både tillgången och utbudet av kompetensbehov och arbetstillfällen är jätteviktigt för näringslivets förutsättningar och för tillväxten. Hela Skellefteåregionen har påbörjat ett arbete med att utveckla och möta framtidens behov och här står Skellefteå som ett nav. Allt hänger ihop och vi behöver jobba både på kort och på lång sikt. Skellefteå kommer att få en större roll i samverkan med andra kommuner och vi har för avsikt att ta en central roll för samarbeten med andra kringliggande kommuner. Vi är efterfrågade och rustade med kompetenser för att vara proaktiva i vår strategiska roll. Skola i toppklass Att Skellefteå kommun erbjuder en skola i toppklass år 2020 är viktigt av många orsaker. Vi får också komma ihåg att vissa av invånarna som vi hoppas attrahera att bo och leva i Skellefteå kommun år 2030, idag är i femårsåldern. Tillsammans för kommunens bästa Jag är jättestolt som kommunalråd över alla våra medarbetare i kommunen. Så många drar åt samma håll och jobbar för kommunens bästa. Detta stärker mig i mitt arbete och jag hoppas att vi kan synliggöra alla deras insatser på ett bra sätt. Lorents Burman Kommunstyrelsens ordförande VALBEREDNING PERSONALNÄMND, VALNÄMND BYGG- OCH MILJÖNÄMND, KONSUMENTNÄMND OCH FÖRMYNDARNÄMND NÄMNDEN FÖR SUPPORT OCH LOKALER TEKNISK NÄMND FRITIDSNÄMND KULTURNÄMND, BARN- OCH GRUNDSKOLENÄMNDEN GYMNASIENÄMND SOCIALNÄMND STYRELSER FÖR RESPEKTIVE BOLAG BOTTENVIKENS STUVERI AB Skellefteå kommun äger 15 procent, ej konsoliderat i sammanställd redovisning. DESTINATION SKELLEFTEÅ AB Skellefteå kommun äger 15 procent, ej konsoliderat i sammanställd redovisning. MELLANSVENSK KRAFTGRUPP AB Skellefteå kommun äger 8 procent, ej konsoliderat i sammanställd redovisning. SKELLEFTEÅ VATTENREGLERINGSFÖRETAG ett av kraftverksintressenterna i Skellefteälven bildat företag för gemensam drift av vattenregleringarna i älven, ej konsoliderat i koncernredovisning. KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSE REVISION KOMMUNLEDNINGSKONTOR KOMMUNHÄLSAN BYGG- OCH MILJÖKONTOR SUPPORT OCH LOKALER TEKNISKT KONTOR RÄDDNINGSTJÄNST FRITIDSKONTOR SKOL- OCH KULTURKONTOR GYMNASIEKONTOR SOCIALKONTOR SKELLEFTEÅ STADSHUS AB 100% Skelleftebostäder AB 100% Fastighets AB polaris 100% Arctic Business Incubator 20% Skelleftebuss AB 100% AB Continentbus 100% Lövångers Trafik AB 100% Skellefteå Kraft AB 100% Skellefteå Kraft elnät AB 100% Skellefteå Energiunderhåll HB 50% Norrlands Etanolkraft AB 49% Skellefteå Kraft energihandel AB 100% Greenwind AB 100% Blaikenvind AB 73% Skellefteå Energiunderhåll AB 50% Oy Alholmens Kraft AB 25% Acra Invest AB 50% Green Energy AB 28% Skellefteå City Airport AB 100% Nolia AB 33% SKELLEFTEÅ MUSEUM AB 60% VÄSTERBOTTENSTEATERN AB 40% 2 3

3 Kommunstyrelsens ledamöter och kommunens ledningsgrupp Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Kommunstyrelsens uppgift handlar framförallt om att ta ställning i övergripande frågor, att utforma gemensamma regler och att se till att kommunens verksamhet är effektiv och ändamålsenlig. Kommunens ledningsgrupp består av tolv personer som tillsammans med kommunchef Kristina Sundin Jonsson bildar kommunens övergripande forum för att effektivt realisera de politiska uppdragen. I gruppen finns kommunens samtliga verksamheter representerade genom i huvudsak chefer för respektive förvaltning. Stående från vänster: Ann Åström (S) Rickard Carstedt (S) Rose-Marie Johansson (S) Torvald Stefansson (S) Bengt Markstedt (S) Andreas Löwenhöök (M) Daniel Öhgren (C). Sittande från vänster: Rune Wästerby (MP) Harriet Classon (S) ordförande Lorents Burman (S) vice ordförande Hans-Eric Wallin (V) Håkan Lindh (FP) Maria Wiksten (KD). Saknas på bild: Ida Lindh (FP) Åsa Etelämäki (S) Bakre raden från vänster: Samuel Lundqvist, ekonomichef Staffan Näslund, chef för socialkontoret Per Cederlund, chef för räddningstjänsten Leif Gustafsson, chef för fritidskontoret. Främre raden från vänster: Yngve Lindmark, ledningssekreterare Anders Bergström, chef för skol- och kulturkontoret Jan Midlert, chef för gymnasiekontoret Pär Hellgren, t.f. chef för bygg- och miljökontoret Kristina Sundin Jonsson, kommunchef Jan Sundbom, chef för support och lokaler Kristina Krane, personalchef Hans Andersson, chef för tekniska kontoret. Saknas på bild: Marie Larsson, chef för kvalitet och förnyelse. Skellefteå presenterar stolt... Under 2013 fick Skellefteå kommun ta emot ett antal hedrande utmärkelser, nomineringar och rankingplaceringar. Det finns områden att vidareutveckla, men Skellefteå kommuns kvalitet och erbjudanden blir allt bättre. I Statistiska centralbyråns, SCBs, medborgarundersökning för 2013 nådde Skellefteå sammantaget en indexnivå på 64. Undersökningen bygger på tre index där index understigande 40 motsvarar ett inte godkänt betyg och gränsen för nöjd går vid 55. Betygsindex över 75 tolkas som mycket nöjd. Sveriges kommuner och landsting sammanställer årligen ett stort antal nyckeltal som presenteras som Kommunens kvalitet i korthet, KKIK. Skellefteå kommun får jämförelsevis goda omdömen för gott bemötande, svarstider vid kontakt med e-post och för den webbinformation som ges till medborgarna. Under 2013 ansökte och nominerades Skellefteå kommun till Årets kvalitetskommun. Den politiska styrningen och modet att prioritera målen i styrkortet lyftes fram som ett par av anledningarna till Skellefteås nominering. Ingen annan kommun har haft ett lika bra resultat som förstagångssökare. Svenskt Näringsliv har presenterat en rapport där Skellefteås kurva intagit en positiv riktning. Resultatet baserar sig på 2013 års företagarenkät, där Skellefteås betyg förbättrats inom nästan samtliga områden och når det högsta betyget sedan Skellefteå kommuns mobilapp Mitt Skellefteå vann 2013 Guldlänken en utmärkelse för den mest innovativa e-förvaltningsutvecklingen till nytta för medborgare och företag. Mitt Skellefteå nominerades även till Götapriset Skellefteå kommun utsågs till Västerbottens bästa friluftskommun. Förutom topplaceringen i Västerbotten rankas dessutom Skellefteå på 15:e plats bland landets 290 kommuner. 4 5

4 Notiser Förberedelser för invånare Tidigt på året startade arbetet att ta fram en strategi som syftar till att skapa en framsynt tillväxtkommun, som är attraktiv att bo och verka i. Arbetet enar och skapar en gemensam riktning för utvecklingen av platsen Skellefteå, alltså hela kommunens yta. Målet, att kommunen ska ha invånare år 2030, har på ett naturligt sätt förankrats hos medborgarna. Ökningen hos invånarantalet behövs för att säkra kommunens goda kvalitéer och utbud i framtiden. Förstelärare i Skellefteå skolor Skellefteå kommun har inrättat karriärstjänster inom skolan, så kallade förstelärare. Detta är ett steg för att höja yrkets attraktivitet, möjliggöra en karriärväg för skickliga lärare och att lyfta lärare, som bidrar till skolutveckling och till att höja resultatet för skolan. Övertagande av hemsjukvården Kommunen har under en stor del av året arbetat med förberedelser inför ansvarsövertagandet av hemsjukvården från landstinget. Målsättningen är att förenkla och förbättra för kommunens medborgare och få till en bättre samordning av behovet av vård och omsorg. Överföring av hemsjukvårdsärenden påbörjades under slutet av augusti och fortsatte en bit in i september. kan fonden både bidra till att människor undviker utanförskap och skapa resurser för andra viktiga saker. Ur fonden, som totalt uppgick till 30 mnkr har 16,2 mnkr beviljats för insatser under året. Exempelvis syftar projektet Skolplus till att familjehemsplacerade barn ska få bättre förutsättningar att tillgodogöra sig och fullfölja skolgången och att därmed också förebygga bidragsberoende och social utslagning i vuxen ålder. Andra projekt som beviljats medel är Förebyggande och främjande verksamhet för förskolebarn, Familjecentraler, Sommaröppna fritidsgårdar med föreningsinslag, samt Samverkansprojektet Skellefteå - Psykiska hälsans huvudstad. Foto: Patrick Degerman Urbaniseringstrenden fortsätter Demografiska förändringar, urbaniseringstrender, och förändrade behov är alla exempel på aspekter som gör att Skellefteå kommun behöver arbeta på ett annat, nytt sätt i framtiden. När andelen förvärvsarbetande invånare blir lägre förändras också kommunens ekononomiska förutsättningar. Dessa utmaningar tas på största allvar och medför att något ibland behöver tas bort för att skapa utrymme för något annat. Arbetar för jämställdhet Ett jämställdhetsprojekt har genomförts i kommunen. Insatserna och lärdomarna från projektet, tillsammans med nationella och regionala mål, är en viktig grund för fortsatt arbete. Erfarenheterna visar att jämställdhetsintegrering kan och ska ingå som en naturlig del i kommunens verksamhet. Genom att upptäcka ojämställdhet och lyfta fram och diskutera detta, ökar möjligheterna att hitta lösningar som leder till ett mer jämställt och därmed jämlikt samhälle. Fond förebygger utanförskap Under året har kommunstyrelsen tagit beslut om fördelning av anslag från den sociala investeringsfonden. Tanken med fonden är att öronmärka pengar för insatser som i ett tidigt skede förebygger utanförskap för främst barn, unga och arbetslösa. Att människor hamnar i utanförskap av olika skäl är både en tragedi för dem själva och kostsamt för samhället. Genom att satsa på tidiga förebyggande insatser för barn och unga och för dem som står långt från arbetsmarknaden Unik badmästarutbildning i Skellefteå Som den enda utbildningsplatsen i Sverige, beslutades under 2013 att Skellefteå får fortsätta med två ytterligare intagningar till utbildningen badmästare/verksamhetsledare för fritidsanläggningar. Utbildningen har riksintag med 20 platser per år och kompletterar det i Skellefteå redan så framgångsrika gymnasieprogrammet Barn & Fritid. 6 7

5 Demokrati i förändring Demokratin håller på att förändras. Inte bara i Sverige, utan i hela västvärlden. Skellefteå kommun arbetar med olika former av medborgardialog i sin strävan att fånga medborgarnas önskemål och behov. Med ett över tid sjunkande valdeltagande, pågår det en förändring av demokratin i Sverige. Politiska partier rekryterar allt färre medlemmar samtidigt som förtroendemannauppdraget har blivit mer och mer professionaliserat. Intresset för politiska frågor har dock inte svalnat. Svenskarna vill delta i samhällsdebatten men är engagerade på andra arenor och mötesplatser, som exempelvis på sociala medier. Skellefteå kommun arbetar därför med medborgardialog på ett antal olika arenor och med olika verktyg i en strävan att fånga medborgarnas önskemål och behov. I Skellefteå kommun har också ett stort arbete inletts med att kartlägga och synliggöra hur hela den politiska styrprocessen går till och fungerar. Unga får stöd av demokratilots Som ett led i den demokratiska utvecklingen har Skellefteå kommun infört en ny funktion i form av en demokratilots. Demokratilotsen jobbar för att öka ungas delaktighet och inflytande i samhället. Det sker genom att skapa arenor, ge resurser och sprida kunskap om ungas demokratiska fri- och rättigheter. Dessutom lyfts idéer och förslag för att unga ska få en mer central roll i kommunpolitiken. Uppdraget innebär att uppmuntra, vägleda och stödja unga till ett aktivt medborgarskap. Ökad betydelse för fritid och kultur Forskning och undersökningar visar att kulturens och fritidens betydelse för kommunens attraktionskraft och livsmiljö blir allt mer avgörande. Utöver att Skellefteå AIK tog sig an titeln Sveriges bästa hockeylag med ett SM-guld, blev Skellefteå Curlingklubbs damlag europamästare, Skellefteå FF gick upp i div I, medan Sunnanå föll ur damallsvenskan i fotboll. Vid 2013 års slut såg Skellefteå innebandyklubb (IBK) ut att få kvala upp till allsvenskan. Kulturskola förespråkar allemansrätt Under 2013 startade den nya kulturskolan, som utöver musikskolan har ett vidgat uppdrag. Kulturskolan kommer att arbeta för att alla elever ska ha en allemansrätt gällande kultur genom ökade kulturupplevelser på skolorna. Konsumerar fritidsaktiveter med glädje Skridskobanan på Nordanå invigdes tidigt på året och var en välbesökt attraktion. En lika stor attraktion har aktivitetsparken på Folkparken varit, liksom Skellefteås unika SM i vintersim, som anordnades i Skellefteälven. "Tre kärlekar" - Foto: Patrick Degerman

6 Så här används pengarna Den kommunala verksamheten är personalintensiv. De totala kostnaderna i kommunen uppgick 2013 till drygt 5 mdkr. Av detta utgjorde arbetskraften två tredjedelar. Fem år i sammandrag Tabellen nedan illustrerar kommunkoncernens ekonomiska utveckling under de senaste fem åren. Var kommer pengarna ifrån? Skatteintäkter och de generella statsbidragen är kommunens huvudsakliga inkomstkälla uppgick dessa intäkter till 70 procent av kommunens totala intäkter. Verksamhetsanknutna intäkter, till exempel avgifter för barnomsorg, renhållning och äldreomsorg, uppgick till 26 procent. 4% Belopp i mnkr där inte annat anges Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Årets resultat % 70% Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens intäkter Elförsörjning Tillgångar Avsättningar därav pensionsavsättning Skulder Eget kapital därav rörelsekapital därav anläggningskapital Hur fördelas pengarna? Diagrammet visar hur skattemedlen fördelas mellan olika verksamheter i kommunen. Den största andelen, 43 procent, används i vård och omsorg och den näst största andelen, 38 procent, går till pedagogisk verkamhet. 3% 2% Total pensionsskuld (inkl. ansvarsförbindelse*) Soliditet, %** Soliditet, kommunen, %** Självfinansieringsgrad, investeringar, % Utdebitering, kronor per skattekrona 22,60 22,40 22,40 22,40 22,40 * I ansvarsförbindelsen ingår pensioner inklusive löneskatt som intjänats före ** För att ge en rättvis bild av den långsiktiga betalningsförmågan ingår vid beräkning av soliditeten hela pensionsskulden, inklusive ansvarsförbindelse. 7% 7% 38% 43% Vård och omsorg Pedagogisk verksamhet Infrastruktur Fritid och kultur Gemensamma verksamheter Övrigt

7 Lilla årsredovisningen 2013 Skellefteå kommuns årsredovisning i urval Årsredovisningen i sin helhet hittar du på Skellefteå kommuns webbplats Skellefteå kommun Trädgårdsgatan Skellefteå