Mistra-Swecia. Klimatanpassning. Exkursion Västmanland september M istra-swecia Climate Impacts adaptation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mistra-Swecia. Klimatanpassning. Exkursion Västmanland. 18-19 september 2013. M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia."

Transkript

1 Mistra-Swecia Klimatanpassning av svenskt skogsbruk Exkursion Västmanland september 2013 Workshop exkursion M istra-swecia Climate Impacts adaptation

2 Välkommen Efter en lång tids planering har tiden nu kommit för vår exkursion på tema Skog och skogsbruk i ett förändrat klimat. Vi har flera syften med vår exkursion. Först och främst vill vi erbjuda en mötesplats för en kvalificerad diskussion om hur riskerna som ett förändrat klimat för med sig kan hanteras i skogligt beslutsfattande. Vi vill också erbjuda forskare en möjlighet att presentera och få feedback på resultat från aktuell forskning i ett verkligt sammanhang. Vi hoppas kunna ge dig som är yrkesverksam i skogsbruket en möjlighet att ge konkreta synpunkter på hur forskningen kan göra bättre nytta, peka på kunskapsluckor och underutnyttjade kanaler för kommunikation. Slutligen, och kanske viktigast, vill vi bidra till att skapa personliga kontakter mellan aktörer i skogsbruket och forskningen som inte vardagligen kommer i kontakt med varandra. När vi satt samman programmet för exkursionen har vår övergripande ambition varit att skapa utrymme för möten, dialog och erfarenhetsutbyte. Vi har medvetet undvikit långa föreläsningar utan istället lagt in kortare inspel från experter, följt av frågor och diskussion. Vi hoppas nu att ni deltagare med full kraft ger er in i dessa diskussioner och delar med er av era erfarenheter. Vi har gjort vårt bästa för att få rätt personer på plats nu är det upp till oss alla att gemensamt få full utväxling på tid och resurser som investerats. Vi vill rikta ett stort tack till alla de personer som på olika sätt bidragit till att exkursionen blivit verklighet. Inte minst vill vi tacka de experter och forskare som bidrar med inspel som stöd för diskussionerna under dessa två dagar. Vi vill också rikta vårt varma tack till Sveaskog AB på vars marker vi kommer att göra våra fältbesök. Med förhoppningar om två spännande och intressanta dagar. Mistra-SWECIA, Länsstyrelsen i Västmanlands län och Skogsstyrelsen

3 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Klimatanpassning av svenskt skogsbruk Exkursion Västmanland september 2013

4 4 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Program Onsdag 18 / Frukost hos Länsstyrelsen Västmanlands län avfärd i buss från Västerås syfte med exkursionen och praktiska detaljer Oskar Wallgren, forskare SEI/Mistra-SWECIA Klimatförändringar i Västmanland Måns Enander, klimatsamordnare, Länsstyrelsen i Västmanlands län Fältbesök: tema vatten Klimatförändringar: risker och möjliga åtgärder/strategier Spjutmossen, Surahammar introduktion till platsen: Bruno Bystrand, planeringsledare Sveaskog AB skogens vatten i ett förändrat klimat torka eller översvämning? Lars Bärring, forskare Rossby Centre SMHI / Mistra-Swecia Körskador, dikesrensning, och vattenhänsyn Jenny Stendahl, markspecialist Skogsstyrelsen Uppsala Frågor & diskussion Transport till Kolarbyn Filmvisning: Klimatanpassning i Sverige Lunch hos Skogens Konung, Kolarbyn Transport till Färna Ekopark Fältbesök: tema skadegörare Klimatförändringar: risker och möjliga åtgärder / strategier Färna Ekopark introduktion till platsen: Rune Andersson, ekolog, Sveaskog AB Klimatförändringar och skadegörare Åke Lindelöw, professor SLU Klimatförändringar och svampskador Johanna Boberg, forskare SLU dagens rekommendationer till skogsägarna i Västmanland Martin Klenz, skogskonsulent Skogsstyrelsen Sala Transport till Färna Herrgård Incheckning och eftermiddagsfika Kanaler för kunskapsspridning och beslutsstöd till vem och på vilket sätt vill vi nå ut med ny kunskap om klimatförändringar? erfarenheter från rådgivning om klimatanpassning till lantbrukare Magnus Ekström, skogsrådgivare Hushållningssällskapet, projektledare Gradvis, klimatoptimering av svenskt skogsbruk

5 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Hur tar vi till oss och ändrar våra beslut i förhållande till risk? Gregor Vulturius, forskare SEI/Mistra-SWECIA påverkar råden om klimatanpassning skogsägarnas agerande? Ulf Olsson, rådgivningsspecialist, Skogsstyrelsen Gruppdiskussion Fördrink Forskning bekräftar att klimatet förändras senaste nytt från arbetet i FN:s klimatpanel IPCC Markku Rummukainen, professor Lunds universitet/mistra-swecia middag och underhållning Program Torsdag 19 / 9 Frukost, utcheckning avfärd från Färna herrgård Transport till Högfors/Åsen Fältbesök: tema landskapsperspektivet Klimatförändringar: risker och möjliga åtgärder/strategier Högfors/Åsen, Skinnskatteberg sammanfattande intryck från igår Oskar Wallgren, forskare SEI/Mistra-SWECIA Klimatanpassning i skogliga beslut Fredrik Lagergren, forskare Lunds universitet/mistra-swecia skogsodlingsmaterial för framtiden Johan Sonesson, forskare Skogforsk/SLU Behov av klimatanpassad skogsskötsel vad säger vi för närvarande till skogsägarna, och på vilka grunder? Hillevi Eriksson, klimatspecialist, Skogsstyrelsen Frågor & diskussion Transport till Skogsmästarskolan Lunch hos Skogsmästarskolan Sammanfattande diskussion Anpassningsstrategier i skogsbruket i ett förändrat klimat Anna-Maria Jönsson, forskare Lund universitet/mistra-swecia Vad betyder allt detta för de som fattar de slutliga besluten? Vad har vi sett, förstått, kommit fram till? Hur går vi vidare? avfärd mot Västerås anländer till Västerås

6 Virsbo Färna Färna herrgård 233 Ramnäs Surahammar Västerås 68 Stopp 3 Åsen/Godkärra 233 Skogsmästarskolan Skinnskatteberg Kolarbyn 10 kilometer Stopp 2 Färna Ekopark Stopp 1 Surahammar

7 ± Forneby Norberg Fagersta Västerfärnebo Amänningen Sätra brunn Fläcksjön Virsbo Kumla kyrkby Skinnskatteberg Ransta Ramnäs Munga Långsvan Surahammar Riddarhyttan Sala Salbohed Skultuna Tillberga Hökåsen a Sv Tortuna n rt å så Kolbäck Hallstahammar S Västerås Kolbäck Kölstaån ds t rö e mm Dingtuna Barkarö n Munktorp Mälaren Köping Irsta q ån He ta Vals Kolsva n Strömsholm TidöLindö Valskog Kvicksund Kungsör Teckenförklaring a Arbog Stabilitetskartering, äldre metod (SGI, 1983 Förutsättningar för erosion ån Exploaterings- och utredningsområde q Arboga Tidigare skred (SGI:s skreddatabas, 2012 Vattenskyddsområde Fellingsbro Hamnområde Sjöar (vattennivå ur LM:s översiktskarta 2010 Götlunda Förutsättningar för översvämning (MSB, Extrem vattennivå, Mälaren, 1.60 m (MSB Extrem vattennivå, Mälaren, 3.10 m (MSB 2012 Hjälmaren Damm q Flygplats Tätort (>200 invånare Förorenade områden Riskklass 1 Riskklass 2 Miljöfarlig verksamhet B-verksamhet Klimatförändringar i Västmanland SEVESO-anläggningar 1 Mälarnivå 1,60m: Extremt högvattenstånd inklusive vinduppstuvning i Mälaren efter att Slussenprojektet har genomförts (RH2000, SMHI (2012 Bilaga 1, Granberg (2012, MSB ( Mälarnivå 3,10m: Extremt högvattenstånd inklusive vinduppstuvning i Mälaren om inte Slussenprojektet genomförs (RH2000, SMHI (2012 Bilaga 1, Granberg (2012, MSB ( A-verksamhet Statens geotekniska institut LINKÖPING Telefon: UPPDRAG NR 20 km DATUM Jim Hedfors HANDLÄGGARE Jan Fallsvik Stefan Falemo Lantmäteriet, Ur GSD-produkter RITAD AV UPPDRAGSANSVARIG Jan Fallsvik Västmanlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys SKALA 1: REFERENSSYSTEM KARTA SWEREF 99 TM

8 Teckenförklaring Tidigare skred (SGI:s skreddatabas, 2012 Stabilitetskartering, äldre metod (SGI, 1983 Förutsättningar för ras och skred 1 (SGI, 2012 Exploaterings- och utredningsområde Vattenskyddsområde Hamnområde Sjöar (vattennivå ur LM's översiktskarta 2010 Förutsättningar för översvämning (MSB, Extrem vattennivå 2, Mälaren, 1.60 m (MSB 2012 Extrem vattennivå 3, Mälaren, 3.10 m (MSB 2012 Damm q Flygplats Förorenade områden Riskklass 1 Riskklass 2 Miljöfarlig verksamhet A-verksamhet B-verksamhet SEVESO-anläggningar 1 Observera att även fyllningsmassor i såväl vägslänter som inom bebyggda områden kan markeras utan att naturliga förutsättningar för ras och skred finns. 2 Mälarnivå 1,60m: Extremt högvattenstånd inklusive vinduppstuvning i Mälaren efter att Slussenprojektet har genomförts (RH2000, SMHI (2012 Bilaga 1, Granberg (2012, MSB ( Mälarnivå 3,10m: Extremt högvattenstånd inklusive vinduppstuvning i Mälaren om inte Slussenprojektet genomförs (RH2000, SMHI (2012 Bilaga 1, Granberg (2012, MSB (2012. Statens geotekniska institut F61 F32 F LINKÖPING Telefon: UPPDRAG NR DATUM RITAD AV Jim Hedfors HANDLÄGGARE Jan Fallsvik Stefan Falemo Västmanlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys UPPDRAGSANSVARIG SKALA REFERENSSYSTEM KARTA Jan Fallsvik 1: SWEREF 99 TM 2D km Lantmäteriet, Ur GSD-produkter F39

9 X31 X X28 X30 Hören X F11 X29 ± X34 X35 Amänningen X54 X36 X X37 B6 Virsbo F67 F53 F28 A1 Stora Kedjen F29 F40 V Lilla Kedjen St. Nadde F Glåpen Långsvan Vågsjön

10 10 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 ANTECKNINGAR

11 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Fältbesök: tema vatten Klimatförändringar: risker och möjliga åtgärder/strategier --> Spjutmossen, Surahammar Bruno Bystrand planeringsledare Sveaskog AB Lars Bärring forskare, Rossby Centre SMHI / Mistra-SWECIA Jenny Stendahl markspecialist Skogsstyrelsen, Uppsala

12 12 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Introduktion till platsen: Bruno Bystrand, planeringsledare Sveaskog AB Jag heter Bruno Bystrand jag är 41 år och utbildad skogsmästare från SLU. Jag jobbar idag som planeringsledare på Sveaskog i Resultatområde Norra Bergslagen med kontor i Skinnskatteberg. Att arbeta som planeringsledare innebär bl.a. att jag ansvarar för den taktiska och operativa planeringen av Sveaskogs markinnehav i produktion och skogsvårdssyfte. Sammanfattning Sveaskog är Sveriges största skogsägare och säljer timmer, massaved och biobränsle. Dessutom gör Sveaskog markaffärer och utvecklar skogen som plats för jakt, fiske och andra naturupplevelser. Skogen med dess tillgångar är Sveaskogs kärnverksamhet. Sveaskogs omsättning är drygt 6,3 miljarder kronor och antalet anställda cirka är ca 700. Hållbar utveckling genomsyrar allt som görs. Ett träd som planteras i dag ska skördas om år. Den växande skogen och produktionen av skogsråvara bidrar starkt till att motverka klimatförändringen. Ur ett förändrat klimathänseende står vi inför följande tänkbara scenarion med bl.a. ökade markskador vid drivning, större risk för stormfälld skog, ökad risk för insekt och svampskador. Skogens vatten i ett förändrat klimat torka eller översvämning? Lars Bärring, forskare Rossby Centre, SMHI / Mistra-Swecia Klimatanalys för Västmanlands län Utdrag från SMHI Rapport Nr

13 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Temperaturutveckling för Västmanlands län Beräknad utveckling av årsmedeltemperaturen i Västmanlands län baserat på 16 klimatscenarier. Årsmedeltemperaturen visas som en horisontell linje. Observerade årsvärden större än referensperiodens medelvärde visas som röda staplar och observerade lägre årsvärden visas som blå staplar. De skuggade partierna avser maximivärdet, 75:e percentilen, 25:e percentilen och minimivärdet av årsmedeltemperaturen från samtliga klimatberäkningar. Medianvärdena presenteras som svart linje. Kartan visar den observerade årsmedeltemperaturen ( C.

14 14 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Temperaturutveckling för Västmanlands län Den beräknade temperaturutvecklingen i Västmanlands län för de fyra årstiderna baserat på samtliga klimatscenarier. Årstiderna definieras enligt meteorologisk standard: månaderna december-februari = vinter, mars-maj = vår, juni-augusti= sommar och september-november = höst.

15 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Årsmedeltemperatur Differens vs (Δ C Differens vs (Δ C Sommarmedeltemperatur Differens vs (Δ C Differens vs (Δ C

16 16 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Nederbördsutveckling för Västmanlands län Beräknad nederbördsutveckling för de fyra årstiderna i Västmanlands län. Årsmedelnederbörd (mm enligt observationer perioden (vänster karta och beräknad enligt medianvärden av klimatscenarier för (höger karta.

17 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Årsmedelnederbörd Differens vs (mm/år Differens vs (mm/år Vintermedelnederbörd Differens vs (% Differens vs (%

18 18 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Sommarmedelnederbörd Differens vs (% Differens vs (% Medeldygnsvattenföring Hedströmmen Den vänstra figuren visar medeldygnsvattenföring för perioden och baserat på 16 klimatsimuleringar. Den högra figuren visar motsvarande baserat på 12 klimatsimuleringar för slutet på seklet ( Heldragen svart linje visar medelvattenföring för referensperioden och heldragen röd linje visar medelvattenföring för den framtida tidsperioden. Det grå fältet visar variationen mellan 75:e percentilen av alla scenariers maxvärde och 25:e percentilen av alla scenariers minvärde under referensperioden. Det ljusröda fältet visar motsvarande för de framtida tidsperioderna. Förändring av säsongsmedelvattenföring

19 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Förändring av 100-årsvattenföringen vid Hedströmmens mynning Tjäle Utdrag från Lindström och Hellström, Simulering av tjäldjup i framtida klimat. Simulerat medeltjäldjup i mars månad, ungefär motsvarande förhållandena för morän. Resultaten avser områden utan skog.

20 20 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Simulerat snödjup och tjäldjup (månadsmedel för dagens förhållanden (blå kurva och efter en temperaturökning med 3 grader (röd kurva för Söderhamn med sandjord och Västerås med lerjord. ANTECKNINGAR

21 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Körskador, dikesrensning och vattenhänsyn Jenny Stendahl, Markspecialist, Skogsstyrelsen Jag heter Jenny Stendahl och jag arbetar sedan 2007 som markspecialist på Skogsstyrelsen. Jag arbetar med diverse mark- och vattenrelaterad frågor, t ex dikning, biobränsleuttag och askåterföring, gödsling och körskador. Jag gör både utredningsjobb och medverkar i kurser, träffar och exkursioner. Innan jag tillträdde tjänsten som markspecialist arbetade jag med att lyfta vattenfrågorna internt såväl som externt, på ett av Skogsstyrelsens distrikt i Dalarna. Jag har en magisterexamen i biologi och en doktorsexamen i markmikrobiologi. Min avhandling handlade om skogsbrukets påverkan på kväveomsättningen i marken. Sammanfattning Med varmare vintrar, mer nederbörd på vinterhalvåret och kraftigare skyfall på sommaren ökar risken för körskador i samband med skötsel av skog. Behovet av att planera skötselåtgärder utifrån skogsmarkens hydrologiska förutsättningar ökar. Likaså behovet av tekniska hjälpmedel för att kunna ta sig fram vid sämre bärighet utan att orsaka skador. Vattendirektivet innebär att alla vatten ska uppnå god status och att inga vatten får försämras. Det har satt fokus på arbetet med vattenhänsyn i skogsbruket. Branschen har tagit fram en gemensam miljöpolicy mot körskador, i vilken man har identifierat de mest allvarliga körskadorna. Hälften av dessa är körskador som på ett eller annat sätt påverkar vattenkvaliteten. I miljöpolicyn beskrivs också god praxis för hur man undviker körskador. Med ett förändrat klimat ökar sannolikt behovet av dikesrensning. Underhåll av dikena kan i vissa fall minska risken för körskador. ANTECKNINGAR

22 22 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 ANTECKNINGAR

23 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Fältbesök: tema skadegörare Klimatförändringar: risker och möjliga åtgärder / strategier --> Färna Ekopark Rune Andersson ekolog, Sveaskog AB Åke Lindelöw professor SLU Johanna Boberg forskare SLU Martin Klenz skogskonsulent Skogsstyrelsen Sala

24 24 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Introduktion till platsen: Rune Andersson, ekolog, Sveaskog AB Klimatförändringar och skadegörare Åke Lindelöw, professor SLU Med skogens insekter som specialitet sedan slutet av 1970-talet arbetar jag med både skogsskydd och faunavårdsfrågor. Insekter på främmande trädslag samt risker för introduktion av exotiska insekter. Undervisar och förmedlar information och råd till skogsbruket rörande skogsinsekter. Besvarar förfrågningar om skogsinsekter i allmänhet, inkl. bestämning av skogsinsekter. Ansvarig för webtjänsten Skogsskada som kan användas för diagnos och rapportering av skogsskador. Koordinerar övervakningen av granbarkborre (Ips typographus på SLU s försöksparker och i samarbete med Skogsstyrelsen. Ansvarig för insektssamlingarna på SLU. Ledamot i EPPO s skogspanel. På fritiden studerar och samlar jag vedskalbaggar. Engagerad i Upplands entomologiska förening. Sammanfattning Antalet insektsarter på träd och buskar i Europa ökar med 6-8 stycken per år som en följd av att exotiska arter förs in med växter, virke och träförpackningar. Ökningen av antalet arter är exponentiell. Av min figur som visar antalet nya barkborrearter i Sverige kan ett liknande mönster ses. Ett förändrat klimat som innebär det blir varmare gynnar insekter direkt och indirekt. Förmågan att både etablera sig och leva på mer nordliga breddgrader kan iakttas för många arter. En snabbare utveckling från ägg till färdig insekt innebär att fler generationer kan produceras under en säsong. Indirekt kan klimatförändringar drastiskt förändra egenskaper hos värdväxter i detta fall träd. En ökad stress kommer att minska trädens försvar mot insektsangrepp. Granbarkborre är en av de arter som kan förväntas få ökad betydelse som skadegörare eftersom två generationer blir regel och inte undantag i ett varmare klimat. Figur. Antal kända barkborrearter I Sverige

25 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Klimatförändringar och svampskador Johanna Boberg, forskare SLU Jag är forskare på SLU och mitt forskningsintresse är svamparna ekologi och kopplingen till skogspatologi. Jag studerar bland annat hur kommande klimatförändringar kan påverka den geografiska utbredningen av patogena svampar som orsakar sjukdomar på träd. Jag forskar också på för oss nya arter av patogena svampar, sk invasiva arter, hur de sprids och hur man kan utveckla och förbättra övervakningen av dessa. Sammanfattning Klimatet har en avgörande roll för de patogena svamparnas skadeverkan i skogsekosystem. De förväntande klimatförändringarna kan påverka skadegörarna direkt, men också indirekt då de även påverkar de komplexa ekologiska samspel som patogenerna verkar i. Varm och fuktig väderlek gynnar generellt de patogena svamparna genom att öka tillväxten och spridningförmågan. En längre vegetationsperiod innebär också att svamparna kan vara aktiva under en större del av året. Men klimatförändringarna påverkar även samspelet mellan skadegörare och värdträd. Beroende på hur träden påverkas av klimatet så kan mottagligheten för patogena svampar både öka eller minska. Mildare vintrar kan också öka utbredningen av patogener norrut och tillåta att nya arter introduceras och etablerar sig, vilket skulle kunna få stora konsekvenser. Det är sammanfattningvis väldigt svårt att förutsäga exakt hur kommande klimatförändringar kommer att påverka omfattningen av skada orsakad av svampar i framtiden. Helt klart är att förändringar är på gång och att vi behöver förbättra både vår kunskap och beredskap. Dagens rekommendationer till skogsägarna i Västmanland Martin Klenz, skogskonsulent Skogsstyrelsen Sala Jag är biolog med fördjupningar inom naturvårdsbiologi och klimatförändringar på Skogsstyrelsen i Sala. Jobbar framförallt med miljöhänsyn vid avverkning, tillsyn enl. Skogsvårdslagen, klimatrelaterad rådgivning inom Landsbygdsprogrammet (LBP, utbildning inom natur- och kulturmiljövård samt handläggning av avverkningsanmälningar. Sammanfattning Jag kommer prata om: Enskild rådgivning inom LBP (Skogsbruk i ett förändrat klimat & Skogsägaren & klimatet Rekrytering av deltagare Planering och genomförandet av enskilda rådgivningar samt innehåll och budskap Ev. även om andra rådgivningsformer inom LBP, dvs. skogsträffar och kurser som vi håller i.

26 26 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 ANTECKNINGAR

27 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept kanaler för kunskapsspridning och beslutsstöd Till vem och på vilket sätt vill vi nå ut med ny kunskap om klimatförändringar? Magnus Ekström skogsrådgivare Hushållningssällskapet Gregor Vulturius forskare SEI/Mistra-SWECIA Ulf Olsson rådgivningsspecialist, Skogsstyrelsen

28 28 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Erfarenheter från rådgivning om klimatanpassning till lantbrukare Magnus Ekström, skogsrådgivare Hushållningssällskapet, projektledare Gradvis, klimatoptimering av svenskt skogsbruk Som projektledare för Gradvis, ska jag delge en del erfarenheter hur kommunikationen med lantbrukare/skogsbrukare i liknande projekt skett. Gradvisprojektet drivs för att öka medvetenheten hos skogsägarna och skogsbrukarna hur klimatförändringar påverkar deras vardag. Möjligheter och risker och vilka konkreta åtgärder som underlättar för framtida skogsskötseln och brukandet av skogen. Tidigare Gradvisprojekt finns redovisat på Sammanfattning Jag är jägmästere med hem och familj fast förankrad i ett rött torp på Småländska höglandet. Har under en tid arbetat på Skogsstyrelsen, som privat rådgivare och senaste åren på Hushållningssällskapet i Jönköping. Huvudsakliga arbetsuppgifter är rådgivning för skogs- och lantbruksföretag, värdering och rotpoststämpling. Hur tar vi till oss och ändrar våra beslut i förhållande till risk? Gregor Vulturius, forskare SEI/Mistra-SWECIA Forskare på Stockholm Environment Institute som medverkar i projektet Mistra-SWECIA med inriktning på skogsbruk, klimatanpassning, kommunikationsvetenskap, krishantering och försäkringsverksamhet. Tidigare var han anställd i två år vid Umeå Universitet som forskningsassistent där han jobbade mestadels med klimatanpassning och översvämningsrisker. Han har examen i samhällsplanering och utveckling från Umeå Universitet och examen i sociologi och geografi från Martin Luther Universitet, Tyskland. Dessutom har han läst kurser om skötsel av naturliga tillgånger vid Bødo Universitet, Norge. Sammanfattning Leder mer kunskap om klimatförändringar automatiskt till en störe benägenhet emot adaptive skogsskötsel? Den här presentationen bygger på gruppintervjuer med skogsägare och skogtjänstemän som genomfördes av Mistra-SWECIA. Resultatet som kommer presenteras visar att kunskapsöverföring rörande framtidens klimatutmaning för skogsbruket måste ta hänsyn till det faktum att vetenskaplig information tolkas på olika sätt av de olika aktörerna inom skogsnäringssektorn. Gruppintervjuerna vittnade också om att uppfattningar om hantering av vetenskaplig osäkerhet och opinioner om klimatvetenskapens trovärdighet och tillämplighet skilde sig avsevärt mellan intervjudeltagare. Presentationen drar slutsatsen att själva inramningen av vetenskapliga kunskaper om klimatrisker och lämpliga anpassningsåtgärder måste anpassas till aktörernas olika praktiska vilkor, omständigheter och skogsbruksmål.

29 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Påverkar råden om klimatanpassning skogsägarnas agerande? Ulf Olsson, rådgivningsspecialist, Skogsstyrelsen Ulf Olsson är jägmästare och har även en gymnasielärarexamen. Han arbetar som rådgivningsspecialist på Skogsstyrelsen där han tillhör den nationella staben (Skogsavdelningen/Rådgivningsenheten. Arbetet kretsar kring hur man utformar rådgivnings- och utbildningsaktiviteter så att de bidrar till önskvärda effekter i skogen. Det handlar om att effektivisera genom att utveckla kanalerna och pedagogiken samt att styra aktiviteterna mot rätt målgrupper. Sammanfattning Skogsstyrelsen driver under perioden 2010 till 2014 kompetensutvecklingsprojekt om klimatanpassning med stöd från EU:s landsbygdsprogram. Målgruppen för aktiviteterna är enskilda skogsägare och i viss mån även yrkesverksamma i skogsbruket. Det ingår i projekten att göra en effektutvärdering av den rådgivning och utbildning som genomförts. Jag kommer att visa en del av de resultat som framkommit hittills när det gäller effekter på deltagarnas agerande. Klimatanpassning är ett nytt ämne, både för rådgivarna och för mottagarna, och jag kommer att lyfta fram några utmaningar som detta för med sig. Det finns också en hel del positiva erfarenheter och därtill kopplade utvecklingsmöjligheter för rådgivningen om klimatanpassning som kommer att beröras. ANTECKNINGAR

30 30 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 ANTECKNINGAR

31 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Fältbesök: tema landskapsperspektivet Klimatförändringar: risker och möjliga åtgärder/strategier --> Högfors/Åsen, Skinnskatteberg Fredrik Lagergren forskare, Lunds universitet/ Mistra-SWECIA Johan Sonesson forskare, Skogforsk/SLU Hillevi Eriksson klimatspecialist, Skogsstyrelsen

32 32 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Klimatanpassning i skogliga beslut Fredrik Lagergren, forskare Lunds universitet/mistra-swecia Grundutbildning (1996, jägmästare och doktorsexamen (2001, gallrinseffekter på vattenbalansen i blandskog från Sveriges lantbruksuniversitet. Har därefter jobbat som forskare på Lunds universitet, de första åren med analys, modellering och uppskalning av data från nätverket av kolbalansmätningar inom Sverige och Norden. Har på senare år arbetat inom Mistra-SWECIA med att med hjälp av en ekosystemmodell studera hur klimat och olika skogsskötselalternativ påverkar risken för skador från storm och barkborrar i Svenska skogar. Sammanfattning Alla risker inom skogsbruket kan kopplas till att man missar något av målen. En förenklad sammanställning av mål och tillhörande risker kan se ut så här: Tittar man på de beslut som görs finns det direkta konsekvenser och inderekta orsaker till att en risk kan förverkligas. För vissa av sambanden mellan beslut och risk beror utfallet i hög grad på vädret och klimatet på kortare eller längre sikt. Exempel: Valet av art i en plantering kan påverka om den långsiktiga produktionskapaciteten utnyttjas, där det sammanvägda klimatet under hela omloppstiden har en betydelse. Men det finns även en risk att en god produktion ger dålig ekonomisk avkastning om trädslaget inte är eftertraktat i framtiden. Val av proviniens (ursprung påverkar risken för frostskador som kan leda till förlorad produktion både på kort och lång sikt, där temperaturen under vår och höst har en avklingande betydelse under de närmaste 3-10 åren.

33 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Skogsodlingsmaterial för framtiden Johan Sonesson, forskare Skogforsk/SLU Jag arbetar på Skogforsk i Uppsala och är skoglig doktor i genetik. Jag har arbetat med utveckling av genetisk testning av skogsträd samt operativt med förädlingsprogrammet för gran i mellersta Sverige. Jag var sekreterare i KSLA-kommittén Klimatet och skogen som arbetade med klimatförändringens påverkan på skogen och skogsbruket. Nu arbetar jag med forskning inom skogsskötsel i forskningsprogrammet Future Forests samt arbete med skogliga konsekvensanalyser. Sammanfattning Hos våra huvudträdslag tall och gran finns en naturlig klimatanpassning till temperatur och fotoperiodens längd. Trädslagen är ganska robusta, de tål förflyttningar och stora årliga variationer i väderlek relativt bra. I det svenska förädlingsprogrammet finns en beredskap för framtida klimatförändringar inbyggd och vi kommer att succesivt kunna få fram skogsodlingsmaterial som anpassas i takt med klimatförändringen. Man kan visserligen överlåta klimatanpassningen till det naturliga urvalet, men det verkar alltid i efterhand. Med skogsträdsförädling kan vi ligga steget före klimatförändringarna och vara förberedda. Att föröka upp förädlade träd genom fröplantager tar viss tid och om klimatet ändras fort behöver vi även börja nordförflytta det skogsodlingsmaterial vi har tillgång till idag. För att ge skogsbrukaren ett beslutsstöd för detta har Skogforsk tillsammans med bl.a. SMHI och Metla i Finland utvecklat ett webverktyg för tall i Norra Sverige och Finland. Man pekar på sin lokal på en karta och väljer klimatscenario och sedan får man en lista på olika frökällor med den mest optimala kombinationen av överlevnad och tillväxt högst upp på listan. Inom Future Forests arbetar Skogforsk nu tillsammans med våra grannländer på att skapa ett liknande beslutsstöd för gran för hela norden och baltikum. Fälttesting och urval för klimatprofiler

34 34 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013

35 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Behov av klimatanpassad skogsskötsel vad säger vi för närvarande till skogsägarna, och på vilka grunder? Hillevi Eriksson, klimatspecialist, Skogsstyrelsen Hillevi Eriksson är klimat- och bioenergispecialist på Enheten för policy och analys på Skogsstyrelsen. Hon har jägmästarutbildning och arbetade i tolv år med forskning kring skoglig kol- och näringsämnesekologi på SLU innan hon började arbeta med klimat- och markrelaterade frågor på Skogsstyrelsen år Sammanfattning Skogsstyrelsen har förmedlat information till skogsägare och skogstjänstemän om behovet av klimatanpassning inom skogsbruket med hjälp av medel från EU:s landsbygdsprogram. Budskapen har handlat om att klimatet håller på att ändra sig och kommer att fortsätta så. Sannolika effekter blir bland annat att många skadegörare gynnas och att risken för blöta vintrar, sommartorka och stormfällning ökar. Klimatanpassning kan bland annat innebära att motverka risker för ökade skador genom att sprida riskerna på fler trädslag än idag, att se till att föryngra med tall på torr mark, att förbättra vägstandard och motverka körskador och att ta bättre naturhänsyn. Vi genomför nu en uppdatering av kunskapsunderlaget kring behoven av klimatanpassning och vill gärna ha input från forskare med relevanta analyser. ANTECKNINGAR

Klimateffekter och anpassningsstrategier

Klimateffekter och anpassningsstrategier Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia.se

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering

Läs mer

Referat från presentationer under seminariet Skogens och skogsbrukets klimatanpassning verktyg för beslutsstöd och visualisering

Referat från presentationer under seminariet Skogens och skogsbrukets klimatanpassning verktyg för beslutsstöd och visualisering Referat från presentationer under seminariet Skogens och skogsbrukets klimatanpassning verktyg för beslutsstöd och visualisering Stockholm Waterfront Congress Center 22 november 2012 Mistra-SWECIA och

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG +4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

+5 GRADER. Klimatet förändras

+5 GRADER. Klimatet förändras +5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser

Läs mer

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april

Läs mer

Regionalt serviceprogram för Västmanlands län 2009-2013. Diarienr: 302-14128-08

Regionalt serviceprogram för Västmanlands län 2009-2013. Diarienr: 302-14128-08 Regionalt serviceprogram för Västmanlands län 2009-2013 Diarienr: 302-14128-08 1 Inledning Detta regionala serviceprogram styr insatser för att försöka främja service på landsbygden. Service på landsbygd

Läs mer

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Västmanlands län Månad

Västmanlands län Månad Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Kompetensutvecklingsprojekt Skogsbruk i ett förändrat klimat

Kompetensutvecklingsprojekt Skogsbruk i ett förändrat klimat Dnr 2010/4929 Projektet i korthet 2011-01-01 2014-09-30 Kompetensutvecklingsprojekt Skogsbruk i ett förändrat klimat Projektbeställare Johanna From Projektledare Anette Arvidsson Projektgrupp Anna Möller

Läs mer

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som

Läs mer

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under

Läs mer

Ädellövskog för framtiden: Skötsel och naturvård i praktiken

Ädellövskog för framtiden: Skötsel och naturvård i praktiken Inbjudan Hur ser ett ekonomiskt bärkraftigt ädellövskogsbruk ut? Vilka förutsättningar finns för att utöka arealen ädellövskog på nedlagd jordbruksmark och efter nedblåst gran? Ädellövskogen är en omistlig

Läs mer

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tfn 090-786 50 80. Email Carina.Keskitalo@geography.umu.se

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror. LRF Skogsägarnas Agenda för Skogen och klimatet Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! LRF Skogsägarna anser att skogen som förnybar resurs har en central roll i den pågående klimat om ställningen

Läs mer

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

LokalEko. Problem och möjligheter när klimatet blir varmare. Västmanlands distrikt

LokalEko. Problem och möjligheter när klimatet blir varmare. Västmanlands distrikt LokalEko 4 2012 Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås kommuner Västmanlands distrikt Problem och möjligheter när klimatet blir varmare

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas Här ska tallen frodas Mera tall! Infoträff i Älghult Den 4 april ordnas en träff i Älghult dit alla som är intresserade av projektet är välkomna. Vi hoppas kunna engagera så många jägare och markägare

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Läs mer

SAWA-projektet 2008-2011 Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet

SAWA-projektet 2008-2011 Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet SAWA-projektet 2008-2011 Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet Susanna Hogdin Investing in the future by working together for a sustainable and competitive region Syfte och övergripande

Läs mer

Fenologiworkshop. för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket. Asa Herrgård, Lammhult 9 februari 10 februari 2012

Fenologiworkshop. för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket. Asa Herrgård, Lammhult 9 februari 10 februari 2012 Fenologiworkshop för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket Asa Herrgård, Lammhult 9 februari 10 februari 2012 Kjell Bolmgren Ola Langvall Åslög Dahl www.swe-npn.se Ekonomiskt

Läs mer

Skogens och skogsbrukets klimatanpassning verktyg för beslutsstöd och visualisering. Sammanställning av grupparbeten

Skogens och skogsbrukets klimatanpassning verktyg för beslutsstöd och visualisering. Sammanställning av grupparbeten Skogens och skogsbrukets klimatanpassning verktyg för beslutsstöd och visualisering Stockholm Waterfront Congress Centre 22 november 2012 Sammanställning av grupparbeten Mistra-SWECIA, som är ett tvärvetenskapligt

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje

Läs mer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Länsstyrelsens behov av klimatdata Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och

Läs mer

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Klimatanpassning i Örebro län

Klimatanpassning i Örebro län Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Åtgärdsprogram för levande skogar

Åtgärdsprogram för levande skogar sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 2. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 3. Exempel på samordning mellan Länsstyrelserna 4. Sammanfattning

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa

Läs mer

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Klimatscenarier i miljömålsarbetet Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Projektledare: Liselotte Eriksson, miljöskyddshandläggare Elvira Laneborg, samordnare klimatanpassning 2011-09-29 Klimatanpassning Arbetet med att anpassa

Läs mer

Västmanlands län Månad

Västmanlands län Månad Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 8 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -

Läs mer

VERKSAMHETS- INRIKTNING 2015

VERKSAMHETS- INRIKTNING 2015 VERKSAMHETS- INRIKTNING 2015 Effektivitet genom samverkan Verksamhetsinriktning för Västmanlands Kommuner och Landsting år 2015 Västmanlands Kommuner och Landsting ska verka för ett förtroendefullt samarbete

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Framtida klimat i Stockholms län

Framtida klimat i Stockholms län Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Kunskap ger effekt i skogen Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt inom EU:s landsbygdsprogram

Kunskap ger effekt i skogen Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt inom EU:s landsbygdsprogram Kunskap ger effekt i skogen Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt inom EU:s landsbygdsprogram Skogsstyrelsen, 2014 Text Maria Nordström Projektledare Anette Arvidsson Stefan Andersson Ewa Nilsson

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Cecilia Akselsson 1, Jörgen Olofsson 1 och Per Erik Karlsson 2 tillsammans med många andra CLEO-medarbetare 1 Naturgeografi och Ekosystemvetenskap,

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Klimatet och våra utomhusanläggningar Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå

Läs mer

Klimatanpassning är angeläget

Klimatanpassning är angeläget Klimatanpassning är angeläget Naturvårdsverkets, Boverkets, SMHI:s, Räddningsverkets och SGI:s webbportal om anpassning till klimatets förändring Publicerad i juni 2007. Större uppdateringar 1-2 ggr/år.

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser H:3 Nyckelaktörer Syftar till att synliggöra aktörers olika roller och ansvarsområden, deras inflytande över anpassningsprocessen samt belysa organisatoriska förhållanden. Nyttan med verktyget Verktyget

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är

Läs mer

Storm och barkborrar Hussborg 23-24 september. Välkomna!

Storm och barkborrar Hussborg 23-24 september. Välkomna! Storm och barkborrar Hussborg 23-24 september Välkomna! Varför ett projekt? Bakgrundsbeskrivning Anna Marntell, idékläckare och projektägare Foto: Anna Marntell Innehåll och hållpunkter Tisdag Riskmedvetenhet

Läs mer

Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011

Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011 Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar

Läs mer

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna! Klimatrisker och krisberedskap Välkomna! Praktikaliteter Wifi: använd guest inget lösenord Prata i mikrofon så att deltagarna via webben kan höra Presentationer och filmer kommer att läggas ut på webben

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer