Mistra-Swecia. Klimatanpassning. Exkursion Västmanland september M istra-swecia Climate Impacts adaptation

Transkript

1 Mistra-Swecia Klimatanpassning av svenskt skogsbruk Exkursion Västmanland september 2013 Workshop exkursion M istra-swecia Climate Impacts adaptation

2 Välkommen Efter en lång tids planering har tiden nu kommit för vår exkursion på tema Skog och skogsbruk i ett förändrat klimat. Vi har flera syften med vår exkursion. Först och främst vill vi erbjuda en mötesplats för en kvalificerad diskussion om hur riskerna som ett förändrat klimat för med sig kan hanteras i skogligt beslutsfattande. Vi vill också erbjuda forskare en möjlighet att presentera och få feedback på resultat från aktuell forskning i ett verkligt sammanhang. Vi hoppas kunna ge dig som är yrkesverksam i skogsbruket en möjlighet att ge konkreta synpunkter på hur forskningen kan göra bättre nytta, peka på kunskapsluckor och underutnyttjade kanaler för kommunikation. Slutligen, och kanske viktigast, vill vi bidra till att skapa personliga kontakter mellan aktörer i skogsbruket och forskningen som inte vardagligen kommer i kontakt med varandra. När vi satt samman programmet för exkursionen har vår övergripande ambition varit att skapa utrymme för möten, dialog och erfarenhetsutbyte. Vi har medvetet undvikit långa föreläsningar utan istället lagt in kortare inspel från experter, följt av frågor och diskussion. Vi hoppas nu att ni deltagare med full kraft ger er in i dessa diskussioner och delar med er av era erfarenheter. Vi har gjort vårt bästa för att få rätt personer på plats nu är det upp till oss alla att gemensamt få full utväxling på tid och resurser som investerats. Vi vill rikta ett stort tack till alla de personer som på olika sätt bidragit till att exkursionen blivit verklighet. Inte minst vill vi tacka de experter och forskare som bidrar med inspel som stöd för diskussionerna under dessa två dagar. Vi vill också rikta vårt varma tack till Sveaskog AB på vars marker vi kommer att göra våra fältbesök. Med förhoppningar om två spännande och intressanta dagar. Mistra-SWECIA, Länsstyrelsen i Västmanlands län och Skogsstyrelsen

3 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Klimatanpassning av svenskt skogsbruk Exkursion Västmanland september 2013

4 4 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Program Onsdag 18 / Frukost hos Länsstyrelsen Västmanlands län avfärd i buss från Västerås syfte med exkursionen och praktiska detaljer Oskar Wallgren, forskare SEI/Mistra-SWECIA Klimatförändringar i Västmanland Måns Enander, klimatsamordnare, Länsstyrelsen i Västmanlands län Fältbesök: tema vatten Klimatförändringar: risker och möjliga åtgärder/strategier Spjutmossen, Surahammar introduktion till platsen: Bruno Bystrand, planeringsledare Sveaskog AB skogens vatten i ett förändrat klimat torka eller översvämning? Lars Bärring, forskare Rossby Centre SMHI / Mistra-Swecia Körskador, dikesrensning, och vattenhänsyn Jenny Stendahl, markspecialist Skogsstyrelsen Uppsala Frågor & diskussion Transport till Kolarbyn Filmvisning: Klimatanpassning i Sverige Lunch hos Skogens Konung, Kolarbyn Transport till Färna Ekopark Fältbesök: tema skadegörare Klimatförändringar: risker och möjliga åtgärder / strategier Färna Ekopark introduktion till platsen: Rune Andersson, ekolog, Sveaskog AB Klimatförändringar och skadegörare Åke Lindelöw, professor SLU Klimatförändringar och svampskador Johanna Boberg, forskare SLU dagens rekommendationer till skogsägarna i Västmanland Martin Klenz, skogskonsulent Skogsstyrelsen Sala Transport till Färna Herrgård Incheckning och eftermiddagsfika Kanaler för kunskapsspridning och beslutsstöd till vem och på vilket sätt vill vi nå ut med ny kunskap om klimatförändringar? erfarenheter från rådgivning om klimatanpassning till lantbrukare Magnus Ekström, skogsrådgivare Hushållningssällskapet, projektledare Gradvis, klimatoptimering av svenskt skogsbruk

5 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Hur tar vi till oss och ändrar våra beslut i förhållande till risk? Gregor Vulturius, forskare SEI/Mistra-SWECIA påverkar råden om klimatanpassning skogsägarnas agerande? Ulf Olsson, rådgivningsspecialist, Skogsstyrelsen Gruppdiskussion Fördrink Forskning bekräftar att klimatet förändras senaste nytt från arbetet i FN:s klimatpanel IPCC Markku Rummukainen, professor Lunds universitet/mistra-swecia middag och underhållning Program Torsdag 19 / 9 Frukost, utcheckning avfärd från Färna herrgård Transport till Högfors/Åsen Fältbesök: tema landskapsperspektivet Klimatförändringar: risker och möjliga åtgärder/strategier Högfors/Åsen, Skinnskatteberg sammanfattande intryck från igår Oskar Wallgren, forskare SEI/Mistra-SWECIA Klimatanpassning i skogliga beslut Fredrik Lagergren, forskare Lunds universitet/mistra-swecia skogsodlingsmaterial för framtiden Johan Sonesson, forskare Skogforsk/SLU Behov av klimatanpassad skogsskötsel vad säger vi för närvarande till skogsägarna, och på vilka grunder? Hillevi Eriksson, klimatspecialist, Skogsstyrelsen Frågor & diskussion Transport till Skogsmästarskolan Lunch hos Skogsmästarskolan Sammanfattande diskussion Anpassningsstrategier i skogsbruket i ett förändrat klimat Anna-Maria Jönsson, forskare Lund universitet/mistra-swecia Vad betyder allt detta för de som fattar de slutliga besluten? Vad har vi sett, förstått, kommit fram till? Hur går vi vidare? avfärd mot Västerås anländer till Västerås

6 Virsbo Färna Färna herrgård 233 Ramnäs Surahammar Västerås 68 Stopp 3 Åsen/Godkärra 233 Skogsmästarskolan Skinnskatteberg Kolarbyn 10 kilometer Stopp 2 Färna Ekopark Stopp 1 Surahammar

7 ± Forneby Norberg Fagersta Västerfärnebo Amänningen Sätra brunn Fläcksjön Virsbo Kumla kyrkby Skinnskatteberg Ransta Ramnäs Munga Långsvan Surahammar Riddarhyttan Sala Salbohed Skultuna Tillberga Hökåsen a Sv Tortuna n rt å så Kolbäck Hallstahammar S Västerås Kolbäck Kölstaån ds t rö e mm Dingtuna Barkarö n Munktorp Mälaren Köping Irsta q ån He ta Vals Kolsva n Strömsholm TidöLindö Valskog Kvicksund Kungsör Teckenförklaring a Arbog Stabilitetskartering, äldre metod (SGI, 1983 Förutsättningar för erosion ån Exploaterings- och utredningsområde q Arboga Tidigare skred (SGI:s skreddatabas, 2012 Vattenskyddsområde Fellingsbro Hamnområde Sjöar (vattennivå ur LM:s översiktskarta 2010 Götlunda Förutsättningar för översvämning (MSB, Extrem vattennivå, Mälaren, 1.60 m (MSB Extrem vattennivå, Mälaren, 3.10 m (MSB 2012 Hjälmaren Damm q Flygplats Tätort (>200 invånare Förorenade områden Riskklass 1 Riskklass 2 Miljöfarlig verksamhet B-verksamhet Klimatförändringar i Västmanland SEVESO-anläggningar 1 Mälarnivå 1,60m: Extremt högvattenstånd inklusive vinduppstuvning i Mälaren efter att Slussenprojektet har genomförts (RH2000, SMHI (2012 Bilaga 1, Granberg (2012, MSB ( Mälarnivå 3,10m: Extremt högvattenstånd inklusive vinduppstuvning i Mälaren om inte Slussenprojektet genomförs (RH2000, SMHI (2012 Bilaga 1, Granberg (2012, MSB ( A-verksamhet Statens geotekniska institut LINKÖPING Telefon: UPPDRAG NR 20 km DATUM Jim Hedfors HANDLÄGGARE Jan Fallsvik Stefan Falemo Lantmäteriet, Ur GSD-produkter RITAD AV UPPDRAGSANSVARIG Jan Fallsvik Västmanlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys SKALA 1: REFERENSSYSTEM KARTA SWEREF 99 TM

8 Teckenförklaring Tidigare skred (SGI:s skreddatabas, 2012 Stabilitetskartering, äldre metod (SGI, 1983 Förutsättningar för ras och skred 1 (SGI, 2012 Exploaterings- och utredningsområde Vattenskyddsområde Hamnområde Sjöar (vattennivå ur LM's översiktskarta 2010 Förutsättningar för översvämning (MSB, Extrem vattennivå 2, Mälaren, 1.60 m (MSB 2012 Extrem vattennivå 3, Mälaren, 3.10 m (MSB 2012 Damm q Flygplats Förorenade områden Riskklass 1 Riskklass 2 Miljöfarlig verksamhet A-verksamhet B-verksamhet SEVESO-anläggningar 1 Observera att även fyllningsmassor i såväl vägslänter som inom bebyggda områden kan markeras utan att naturliga förutsättningar för ras och skred finns. 2 Mälarnivå 1,60m: Extremt högvattenstånd inklusive vinduppstuvning i Mälaren efter att Slussenprojektet har genomförts (RH2000, SMHI (2012 Bilaga 1, Granberg (2012, MSB ( Mälarnivå 3,10m: Extremt högvattenstånd inklusive vinduppstuvning i Mälaren om inte Slussenprojektet genomförs (RH2000, SMHI (2012 Bilaga 1, Granberg (2012, MSB (2012. Statens geotekniska institut F61 F32 F LINKÖPING Telefon: UPPDRAG NR DATUM RITAD AV Jim Hedfors HANDLÄGGARE Jan Fallsvik Stefan Falemo Västmanlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys UPPDRAGSANSVARIG SKALA REFERENSSYSTEM KARTA Jan Fallsvik 1: SWEREF 99 TM 2D km Lantmäteriet, Ur GSD-produkter F39

9 X31 X X28 X30 Hören X F11 X29 ± X34 X35 Amänningen X54 X36 X X37 B6 Virsbo F67 F53 F28 A1 Stora Kedjen F29 F40 V Lilla Kedjen St. Nadde F Glåpen Långsvan Vågsjön

10 10 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 ANTECKNINGAR

11 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Fältbesök: tema vatten Klimatförändringar: risker och möjliga åtgärder/strategier --> Spjutmossen, Surahammar Bruno Bystrand planeringsledare Sveaskog AB Lars Bärring forskare, Rossby Centre SMHI / Mistra-SWECIA Jenny Stendahl markspecialist Skogsstyrelsen, Uppsala

12 12 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Introduktion till platsen: Bruno Bystrand, planeringsledare Sveaskog AB Jag heter Bruno Bystrand jag är 41 år och utbildad skogsmästare från SLU. Jag jobbar idag som planeringsledare på Sveaskog i Resultatområde Norra Bergslagen med kontor i Skinnskatteberg. Att arbeta som planeringsledare innebär bl.a. att jag ansvarar för den taktiska och operativa planeringen av Sveaskogs markinnehav i produktion och skogsvårdssyfte. Sammanfattning Sveaskog är Sveriges största skogsägare och säljer timmer, massaved och biobränsle. Dessutom gör Sveaskog markaffärer och utvecklar skogen som plats för jakt, fiske och andra naturupplevelser. Skogen med dess tillgångar är Sveaskogs kärnverksamhet. Sveaskogs omsättning är drygt 6,3 miljarder kronor och antalet anställda cirka är ca 700. Hållbar utveckling genomsyrar allt som görs. Ett träd som planteras i dag ska skördas om år. Den växande skogen och produktionen av skogsråvara bidrar starkt till att motverka klimatförändringen. Ur ett förändrat klimathänseende står vi inför följande tänkbara scenarion med bl.a. ökade markskador vid drivning, större risk för stormfälld skog, ökad risk för insekt och svampskador. Skogens vatten i ett förändrat klimat torka eller översvämning? Lars Bärring, forskare Rossby Centre, SMHI / Mistra-Swecia Klimatanalys för Västmanlands län Utdrag från SMHI Rapport Nr

13 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Temperaturutveckling för Västmanlands län Beräknad utveckling av årsmedeltemperaturen i Västmanlands län baserat på 16 klimatscenarier. Årsmedeltemperaturen visas som en horisontell linje. Observerade årsvärden större än referensperiodens medelvärde visas som röda staplar och observerade lägre årsvärden visas som blå staplar. De skuggade partierna avser maximivärdet, 75:e percentilen, 25:e percentilen och minimivärdet av årsmedeltemperaturen från samtliga klimatberäkningar. Medianvärdena presenteras som svart linje. Kartan visar den observerade årsmedeltemperaturen ( C.

14 14 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Temperaturutveckling för Västmanlands län Den beräknade temperaturutvecklingen i Västmanlands län för de fyra årstiderna baserat på samtliga klimatscenarier. Årstiderna definieras enligt meteorologisk standard: månaderna december-februari = vinter, mars-maj = vår, juni-augusti= sommar och september-november = höst.

15 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Årsmedeltemperatur Differens vs (Δ C Differens vs (Δ C Sommarmedeltemperatur Differens vs (Δ C Differens vs (Δ C

16 16 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Nederbördsutveckling för Västmanlands län Beräknad nederbördsutveckling för de fyra årstiderna i Västmanlands län. Årsmedelnederbörd (mm enligt observationer perioden (vänster karta och beräknad enligt medianvärden av klimatscenarier för (höger karta.

17 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Årsmedelnederbörd Differens vs (mm/år Differens vs (mm/år Vintermedelnederbörd Differens vs (% Differens vs (%

18 18 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Sommarmedelnederbörd Differens vs (% Differens vs (% Medeldygnsvattenföring Hedströmmen Den vänstra figuren visar medeldygnsvattenföring för perioden och baserat på 16 klimatsimuleringar. Den högra figuren visar motsvarande baserat på 12 klimatsimuleringar för slutet på seklet ( Heldragen svart linje visar medelvattenföring för referensperioden och heldragen röd linje visar medelvattenföring för den framtida tidsperioden. Det grå fältet visar variationen mellan 75:e percentilen av alla scenariers maxvärde och 25:e percentilen av alla scenariers minvärde under referensperioden. Det ljusröda fältet visar motsvarande för de framtida tidsperioderna. Förändring av säsongsmedelvattenföring

19 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Förändring av 100-årsvattenföringen vid Hedströmmens mynning Tjäle Utdrag från Lindström och Hellström, Simulering av tjäldjup i framtida klimat. Simulerat medeltjäldjup i mars månad, ungefär motsvarande förhållandena för morän. Resultaten avser områden utan skog.

20 20 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Simulerat snödjup och tjäldjup (månadsmedel för dagens förhållanden (blå kurva och efter en temperaturökning med 3 grader (röd kurva för Söderhamn med sandjord och Västerås med lerjord. ANTECKNINGAR

21 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Körskador, dikesrensning och vattenhänsyn Jenny Stendahl, Markspecialist, Skogsstyrelsen Jag heter Jenny Stendahl och jag arbetar sedan 2007 som markspecialist på Skogsstyrelsen. Jag arbetar med diverse mark- och vattenrelaterad frågor, t ex dikning, biobränsleuttag och askåterföring, gödsling och körskador. Jag gör både utredningsjobb och medverkar i kurser, träffar och exkursioner. Innan jag tillträdde tjänsten som markspecialist arbetade jag med att lyfta vattenfrågorna internt såväl som externt, på ett av Skogsstyrelsens distrikt i Dalarna. Jag har en magisterexamen i biologi och en doktorsexamen i markmikrobiologi. Min avhandling handlade om skogsbrukets påverkan på kväveomsättningen i marken. Sammanfattning Med varmare vintrar, mer nederbörd på vinterhalvåret och kraftigare skyfall på sommaren ökar risken för körskador i samband med skötsel av skog. Behovet av att planera skötselåtgärder utifrån skogsmarkens hydrologiska förutsättningar ökar. Likaså behovet av tekniska hjälpmedel för att kunna ta sig fram vid sämre bärighet utan att orsaka skador. Vattendirektivet innebär att alla vatten ska uppnå god status och att inga vatten får försämras. Det har satt fokus på arbetet med vattenhänsyn i skogsbruket. Branschen har tagit fram en gemensam miljöpolicy mot körskador, i vilken man har identifierat de mest allvarliga körskadorna. Hälften av dessa är körskador som på ett eller annat sätt påverkar vattenkvaliteten. I miljöpolicyn beskrivs också god praxis för hur man undviker körskador. Med ett förändrat klimat ökar sannolikt behovet av dikesrensning. Underhåll av dikena kan i vissa fall minska risken för körskador. ANTECKNINGAR

22 22 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 ANTECKNINGAR

23 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Fältbesök: tema skadegörare Klimatförändringar: risker och möjliga åtgärder / strategier --> Färna Ekopark Rune Andersson ekolog, Sveaskog AB Åke Lindelöw professor SLU Johanna Boberg forskare SLU Martin Klenz skogskonsulent Skogsstyrelsen Sala

24 24 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Introduktion till platsen: Rune Andersson, ekolog, Sveaskog AB Klimatförändringar och skadegörare Åke Lindelöw, professor SLU Med skogens insekter som specialitet sedan slutet av 1970-talet arbetar jag med både skogsskydd och faunavårdsfrågor. Insekter på främmande trädslag samt risker för introduktion av exotiska insekter. Undervisar och förmedlar information och råd till skogsbruket rörande skogsinsekter. Besvarar förfrågningar om skogsinsekter i allmänhet, inkl. bestämning av skogsinsekter. Ansvarig för webtjänsten Skogsskada som kan användas för diagnos och rapportering av skogsskador. Koordinerar övervakningen av granbarkborre (Ips typographus på SLU s försöksparker och i samarbete med Skogsstyrelsen. Ansvarig för insektssamlingarna på SLU. Ledamot i EPPO s skogspanel. På fritiden studerar och samlar jag vedskalbaggar. Engagerad i Upplands entomologiska förening. Sammanfattning Antalet insektsarter på träd och buskar i Europa ökar med 6-8 stycken per år som en följd av att exotiska arter förs in med växter, virke och träförpackningar. Ökningen av antalet arter är exponentiell. Av min figur som visar antalet nya barkborrearter i Sverige kan ett liknande mönster ses. Ett förändrat klimat som innebär det blir varmare gynnar insekter direkt och indirekt. Förmågan att både etablera sig och leva på mer nordliga breddgrader kan iakttas för många arter. En snabbare utveckling från ägg till färdig insekt innebär att fler generationer kan produceras under en säsong. Indirekt kan klimatförändringar drastiskt förändra egenskaper hos värdväxter i detta fall träd. En ökad stress kommer att minska trädens försvar mot insektsangrepp. Granbarkborre är en av de arter som kan förväntas få ökad betydelse som skadegörare eftersom två generationer blir regel och inte undantag i ett varmare klimat. Figur. Antal kända barkborrearter I Sverige

25 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Klimatförändringar och svampskador Johanna Boberg, forskare SLU Jag är forskare på SLU och mitt forskningsintresse är svamparna ekologi och kopplingen till skogspatologi. Jag studerar bland annat hur kommande klimatförändringar kan påverka den geografiska utbredningen av patogena svampar som orsakar sjukdomar på träd. Jag forskar också på för oss nya arter av patogena svampar, sk invasiva arter, hur de sprids och hur man kan utveckla och förbättra övervakningen av dessa. Sammanfattning Klimatet har en avgörande roll för de patogena svamparnas skadeverkan i skogsekosystem. De förväntande klimatförändringarna kan påverka skadegörarna direkt, men också indirekt då de även påverkar de komplexa ekologiska samspel som patogenerna verkar i. Varm och fuktig väderlek gynnar generellt de patogena svamparna genom att öka tillväxten och spridningförmågan. En längre vegetationsperiod innebär också att svamparna kan vara aktiva under en större del av året. Men klimatförändringarna påverkar även samspelet mellan skadegörare och värdträd. Beroende på hur träden påverkas av klimatet så kan mottagligheten för patogena svampar både öka eller minska. Mildare vintrar kan också öka utbredningen av patogener norrut och tillåta att nya arter introduceras och etablerar sig, vilket skulle kunna få stora konsekvenser. Det är sammanfattningvis väldigt svårt att förutsäga exakt hur kommande klimatförändringar kommer att påverka omfattningen av skada orsakad av svampar i framtiden. Helt klart är att förändringar är på gång och att vi behöver förbättra både vår kunskap och beredskap. Dagens rekommendationer till skogsägarna i Västmanland Martin Klenz, skogskonsulent Skogsstyrelsen Sala Jag är biolog med fördjupningar inom naturvårdsbiologi och klimatförändringar på Skogsstyrelsen i Sala. Jobbar framförallt med miljöhänsyn vid avverkning, tillsyn enl. Skogsvårdslagen, klimatrelaterad rådgivning inom Landsbygdsprogrammet (LBP, utbildning inom natur- och kulturmiljövård samt handläggning av avverkningsanmälningar. Sammanfattning Jag kommer prata om: Enskild rådgivning inom LBP (Skogsbruk i ett förändrat klimat & Skogsägaren & klimatet Rekrytering av deltagare Planering och genomförandet av enskilda rådgivningar samt innehåll och budskap Ev. även om andra rådgivningsformer inom LBP, dvs. skogsträffar och kurser som vi håller i.

26 26 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 ANTECKNINGAR

27 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept kanaler för kunskapsspridning och beslutsstöd Till vem och på vilket sätt vill vi nå ut med ny kunskap om klimatförändringar? Magnus Ekström skogsrådgivare Hushållningssällskapet Gregor Vulturius forskare SEI/Mistra-SWECIA Ulf Olsson rådgivningsspecialist, Skogsstyrelsen

28 28 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Erfarenheter från rådgivning om klimatanpassning till lantbrukare Magnus Ekström, skogsrådgivare Hushållningssällskapet, projektledare Gradvis, klimatoptimering av svenskt skogsbruk Som projektledare för Gradvis, ska jag delge en del erfarenheter hur kommunikationen med lantbrukare/skogsbrukare i liknande projekt skett. Gradvisprojektet drivs för att öka medvetenheten hos skogsägarna och skogsbrukarna hur klimatförändringar påverkar deras vardag. Möjligheter och risker och vilka konkreta åtgärder som underlättar för framtida skogsskötseln och brukandet av skogen. Tidigare Gradvisprojekt finns redovisat på Sammanfattning Jag är jägmästere med hem och familj fast förankrad i ett rött torp på Småländska höglandet. Har under en tid arbetat på Skogsstyrelsen, som privat rådgivare och senaste åren på Hushållningssällskapet i Jönköping. Huvudsakliga arbetsuppgifter är rådgivning för skogs- och lantbruksföretag, värdering och rotpoststämpling. Hur tar vi till oss och ändrar våra beslut i förhållande till risk? Gregor Vulturius, forskare SEI/Mistra-SWECIA Forskare på Stockholm Environment Institute som medverkar i projektet Mistra-SWECIA med inriktning på skogsbruk, klimatanpassning, kommunikationsvetenskap, krishantering och försäkringsverksamhet. Tidigare var han anställd i två år vid Umeå Universitet som forskningsassistent där han jobbade mestadels med klimatanpassning och översvämningsrisker. Han har examen i samhällsplanering och utveckling från Umeå Universitet och examen i sociologi och geografi från Martin Luther Universitet, Tyskland. Dessutom har han läst kurser om skötsel av naturliga tillgånger vid Bødo Universitet, Norge. Sammanfattning Leder mer kunskap om klimatförändringar automatiskt till en störe benägenhet emot adaptive skogsskötsel? Den här presentationen bygger på gruppintervjuer med skogsägare och skogtjänstemän som genomfördes av Mistra-SWECIA. Resultatet som kommer presenteras visar att kunskapsöverföring rörande framtidens klimatutmaning för skogsbruket måste ta hänsyn till det faktum att vetenskaplig information tolkas på olika sätt av de olika aktörerna inom skogsnäringssektorn. Gruppintervjuerna vittnade också om att uppfattningar om hantering av vetenskaplig osäkerhet och opinioner om klimatvetenskapens trovärdighet och tillämplighet skilde sig avsevärt mellan intervjudeltagare. Presentationen drar slutsatsen att själva inramningen av vetenskapliga kunskaper om klimatrisker och lämpliga anpassningsåtgärder måste anpassas till aktörernas olika praktiska vilkor, omständigheter och skogsbruksmål.

29 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Påverkar råden om klimatanpassning skogsägarnas agerande? Ulf Olsson, rådgivningsspecialist, Skogsstyrelsen Ulf Olsson är jägmästare och har även en gymnasielärarexamen. Han arbetar som rådgivningsspecialist på Skogsstyrelsen där han tillhör den nationella staben (Skogsavdelningen/Rådgivningsenheten. Arbetet kretsar kring hur man utformar rådgivnings- och utbildningsaktiviteter så att de bidrar till önskvärda effekter i skogen. Det handlar om att effektivisera genom att utveckla kanalerna och pedagogiken samt att styra aktiviteterna mot rätt målgrupper. Sammanfattning Skogsstyrelsen driver under perioden 2010 till 2014 kompetensutvecklingsprojekt om klimatanpassning med stöd från EU:s landsbygdsprogram. Målgruppen för aktiviteterna är enskilda skogsägare och i viss mån även yrkesverksamma i skogsbruket. Det ingår i projekten att göra en effektutvärdering av den rådgivning och utbildning som genomförts. Jag kommer att visa en del av de resultat som framkommit hittills när det gäller effekter på deltagarnas agerande. Klimatanpassning är ett nytt ämne, både för rådgivarna och för mottagarna, och jag kommer att lyfta fram några utmaningar som detta för med sig. Det finns också en hel del positiva erfarenheter och därtill kopplade utvecklingsmöjligheter för rådgivningen om klimatanpassning som kommer att beröras. ANTECKNINGAR

30 30 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 ANTECKNINGAR

31 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Fältbesök: tema landskapsperspektivet Klimatförändringar: risker och möjliga åtgärder/strategier --> Högfors/Åsen, Skinnskatteberg Fredrik Lagergren forskare, Lunds universitet/ Mistra-SWECIA Johan Sonesson forskare, Skogforsk/SLU Hillevi Eriksson klimatspecialist, Skogsstyrelsen

32 32 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013 Klimatanpassning i skogliga beslut Fredrik Lagergren, forskare Lunds universitet/mistra-swecia Grundutbildning (1996, jägmästare och doktorsexamen (2001, gallrinseffekter på vattenbalansen i blandskog från Sveriges lantbruksuniversitet. Har därefter jobbat som forskare på Lunds universitet, de första åren med analys, modellering och uppskalning av data från nätverket av kolbalansmätningar inom Sverige och Norden. Har på senare år arbetat inom Mistra-SWECIA med att med hjälp av en ekosystemmodell studera hur klimat och olika skogsskötselalternativ påverkar risken för skador från storm och barkborrar i Svenska skogar. Sammanfattning Alla risker inom skogsbruket kan kopplas till att man missar något av målen. En förenklad sammanställning av mål och tillhörande risker kan se ut så här: Tittar man på de beslut som görs finns det direkta konsekvenser och inderekta orsaker till att en risk kan förverkligas. För vissa av sambanden mellan beslut och risk beror utfallet i hög grad på vädret och klimatet på kortare eller längre sikt. Exempel: Valet av art i en plantering kan påverka om den långsiktiga produktionskapaciteten utnyttjas, där det sammanvägda klimatet under hela omloppstiden har en betydelse. Men det finns även en risk att en god produktion ger dålig ekonomisk avkastning om trädslaget inte är eftertraktat i framtiden. Val av proviniens (ursprung påverkar risken för frostskador som kan leda till förlorad produktion både på kort och lång sikt, där temperaturen under vår och höst har en avklingande betydelse under de närmaste 3-10 åren.

33 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Skogsodlingsmaterial för framtiden Johan Sonesson, forskare Skogforsk/SLU Jag arbetar på Skogforsk i Uppsala och är skoglig doktor i genetik. Jag har arbetat med utveckling av genetisk testning av skogsträd samt operativt med förädlingsprogrammet för gran i mellersta Sverige. Jag var sekreterare i KSLA-kommittén Klimatet och skogen som arbetade med klimatförändringens påverkan på skogen och skogsbruket. Nu arbetar jag med forskning inom skogsskötsel i forskningsprogrammet Future Forests samt arbete med skogliga konsekvensanalyser. Sammanfattning Hos våra huvudträdslag tall och gran finns en naturlig klimatanpassning till temperatur och fotoperiodens längd. Trädslagen är ganska robusta, de tål förflyttningar och stora årliga variationer i väderlek relativt bra. I det svenska förädlingsprogrammet finns en beredskap för framtida klimatförändringar inbyggd och vi kommer att succesivt kunna få fram skogsodlingsmaterial som anpassas i takt med klimatförändringen. Man kan visserligen överlåta klimatanpassningen till det naturliga urvalet, men det verkar alltid i efterhand. Med skogsträdsförädling kan vi ligga steget före klimatförändringarna och vara förberedda. Att föröka upp förädlade träd genom fröplantager tar viss tid och om klimatet ändras fort behöver vi även börja nordförflytta det skogsodlingsmaterial vi har tillgång till idag. För att ge skogsbrukaren ett beslutsstöd för detta har Skogforsk tillsammans med bl.a. SMHI och Metla i Finland utvecklat ett webverktyg för tall i Norra Sverige och Finland. Man pekar på sin lokal på en karta och väljer klimatscenario och sedan får man en lista på olika frökällor med den mest optimala kombinationen av överlevnad och tillväxt högst upp på listan. Inom Future Forests arbetar Skogforsk nu tillsammans med våra grannländer på att skapa ett liknande beslutsstöd för gran för hela norden och baltikum. Fälttesting och urval för klimatprofiler

34 34 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept 2013

35 klimatanpassning av svenskt skogsbruk / Exkursion sept Behov av klimatanpassad skogsskötsel vad säger vi för närvarande till skogsägarna, och på vilka grunder? Hillevi Eriksson, klimatspecialist, Skogsstyrelsen Hillevi Eriksson är klimat- och bioenergispecialist på Enheten för policy och analys på Skogsstyrelsen. Hon har jägmästarutbildning och arbetade i tolv år med forskning kring skoglig kol- och näringsämnesekologi på SLU innan hon började arbeta med klimat- och markrelaterade frågor på Skogsstyrelsen år Sammanfattning Skogsstyrelsen har förmedlat information till skogsägare och skogstjänstemän om behovet av klimatanpassning inom skogsbruket med hjälp av medel från EU:s landsbygdsprogram. Budskapen har handlat om att klimatet håller på att ändra sig och kommer att fortsätta så. Sannolika effekter blir bland annat att många skadegörare gynnas och att risken för blöta vintrar, sommartorka och stormfällning ökar. Klimatanpassning kan bland annat innebära att motverka risker för ökade skador genom att sprida riskerna på fler trädslag än idag, att se till att föryngra med tall på torr mark, att förbättra vägstandard och motverka körskador och att ta bättre naturhänsyn. Vi genomför nu en uppdatering av kunskapsunderlaget kring behoven av klimatanpassning och vill gärna ha input från forskare med relevanta analyser. ANTECKNINGAR