LokalEko. Problem och möjligheter när klimatet blir varmare. Västmanlands distrikt

Transkript

1 LokalEko Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås kommuner Västmanlands distrikt Problem och möjligheter när klimatet blir varmare Den globala uppvärmningen kommer att påverka skogen i Västmanland på många sätt. För skogsbruket kan det innebära längre växtsäsonger med ökad virkesproduktion och nya trädslag. Men samtidigt ökar risken för skadeangrepp och naturolyckor. Mer skador Skadeinsekter och rötsvampar gynnas av ett varmare och fuktigare klimat. Skadegörare kan föröka sig snabbare än idag och nya arter etablera sig. Längre växtsäsong Ett varmare klimat förlänger växtsäsongen och gör att skogen växer snabbare. Produktionen och lönsamheten inom skogsbruket kan därmed öka. Sämre vattenkvalitet Intensiva regn och översvämningar kan leda till att slam, näringsämnen och miljögifter frigörs från skogsmarken och följer med ut i sjöar och vattendrag. Fler naturolyckor Mer regn och häftiga skyfall ökar risken för ras och erosion. Skogsbilvägar riskerar att ta skada och spolas bort. Mindre tjäle Mildare vintrar kan innebära att det inte blir någon tjäle i marken och att träd lättare blåser omkull. Dessutom kan körskadorna öka när bärigheten blir sämre. Illustratör: Leyla Atak Nya trädslag För att sprida riskerna med skadeinsekter och storm är det bra att blanda olika trädslag. Ett varmare klimat ger förutsättningar för fler trädslag än tall och gran, till exempel lärk. Information från Skogsstyrelsen

2 Personal & adresser Sala Fabriksgatan Sala Tfn Fax Västerås Ånghammargatan Västerås Tfn Fax Västerås Sala Om distriktet Naturen inom distriktet varierar från ädellövskogar på slätterna vid Mälaren i söder till Bergslagen i norr med kuperad barrskog. Utöver alla sjöar finns det cirka kilometer vattendrag. Västmanland genomkorsas av många fina vattendrag som Dalälven, Arbogaån, Kolbäcksån och Hedströmmen. Vi som jobbar på Västmanlands distrikt Sala Tommy Abrahamsson Martin Klenz Håkan Kling Kent Norstedt Västerås Patrik Karlsson Distriktschef Lars Gullberg Gret-Lis Hegyi Arbetsledare Camilla Holm Arbetsledare Erik Häggkvist Magnus Lindh Hannes Parlow Magnus Pettersson Stf distriktschef Josefina Sköld Tjänstledig Landshövding Ingemar Skogö (tv) och distriktschef Patrik Karlsson. Framtiden är inte vad den har varit Det pågår en förändring av jordens klimat. Även klimatet i Västmanland förändras. Detta ställer oss inför nya utmaningar, som rätt hanterade även kan erbjuda vissa möjligheter. Det är därför som regeringen gett både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i uppdrag att samordna och vägleda länets berörda aktörer in i framtidens förändrade klimat. Det här numret av LokalEko är ett myndighetssamarbete som riktar sig till samtliga skogsägare i Västmanlands län, med syfte att skapa nyfikenhet kring betydelsen av ett förändrat klimat för skogsbruket. Aktörer inom skogsnäringen är en central målgrupp; inom skogsnäringen fattas mycket långsiktiga beslut som rör stora biologiska och ekonomiska värden. Det är dessutom beslut som det är svårt att ändra på i efterhand. De beslut rörande skogen som fattas idag skall tas emot av våra efterkommande. Ja, tidsperspektivet är så långt att majoriteten av dem ännu inte är födda. Avsikten med den här bilagan är att ge en beskrivning av hur klimatet i Västmanland kommer att förändras under detta sekel och några av de konsekvenser det kan få. Genom exempel visas också på områden där du som skogsägare behöver ta ett förändrat klimat i beaktande. För detta är historisk kunskap och beprövad erfarenhet viktigt, men även ny kunskap behövs. Framtiden är nämligen inte vad den varit. Ingemar Skogö, landshövding i Västmanlands län Patrik Karlsson, distriktschef, Skogsstyrelsen Västmanlands distrikt Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen önskar alla läsare en God Jul Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand Foto:

3 Klimatförändringar Klimatråd ger mer lövträd Elisabet och Denny Petterson har funderat på hur klimatförändringarna påverkar deras egen skog och vad de kan göra för att förebygga problem. Med klimatrådgivning från Skogsstyrelsen blev problemen mer synliga. När de nu återplanterar efter ett par avverkningar väljer de att släppa upp björk och blanda trädslagen. Gården är vackert belägen nära kyrkan, centralt men ändå i utkanten av bebyggelsen i Västerfärnebo. Betade hagar med gamla grova ekar omger husen och ägorna sluttar ner mot Svartån, som nu i oktober svämmar över sina breddar efter sommarens och höstens alla regn. När de köpte gården för fem år sedan ingick bara jordbruksmarken runt husen. Men år 2009 förvärvade de en skogsfastighet fem kilometer från gården. Det är de två sönerna som sköter jordbruket med ett antal köttdjur som håller markerna öppna. Men Elisabet och jag tar hand om skogen, säger Denny Pettersson. Känns hotfullt Han berättar att de båda pendlar till sina arbeten i Sala. Elisabet är uppvuxen med jord- och skogsbruk, själv har han ingen erfarenhet av de areella näringarna. Efter en ovanligt regnig sommar och höst är deras marker rejält blöta. Denny Pettersson har mätt nederbörden. Det har regnat nästan 800 mm sedan i mars. Normalt kommer 600 mm på helt ett år, förklarar han. Kanske är det en föraning om att det är så här det kan bli när klimatet förändras. Det var i varje fall något som kom fram när Denny och Elisabet Pettersson fick klimatrådgivning av Skogsstyrelsen. Det känns hotfullt med klimatförändringarna. Vi vet ju inte hur det blir om år, men troligen får vi räkna med mer regn, kanske mer stormar. Och blötare och mildare vintrar. Om det inte blir tjäle i marken blir det svårare att få ut virket ur skogen, och det kan bli mer körskador. Är det möjligt får vi tänka på att lägga körvägarna där det är fastare mark i skogen. Släpper upp björk Efter två slutavverkningar och en gallring har de just börjat återplantera skog. Eftersom det redan nu är blött på vissa ställen släpper de upp björk som tar upp mer vatten. I områden som ligger lite högre, där det är torrare, planterar de tall och gran. Och där det är riktigt blött växer al. Den tar upp mycket vatten och får stå kvar. Vi försöker diversifiera och skapa variation, det hoppas vi ska göra skogen mindre sårbar. Blandskog är inte lika stormkänslig. Denny Petterson berättar att de även har avsatt en hektar skog med mycket lövträd, bland annat grova aspar som gynnar olika hackspettsarter. Där finns unika lavar, mossor och örter. Han befarar att det kan bli mycket blött i markerna framöver och skulle vilja ha en översyn av hur vattnet från skogen kan forslas bort genom dikning eller på andra sätt. Kanske måste lagstiftningen förändras för att hänga med utvecklingen. Myndigheterna Denny Pettersson i Västerfärnebo tycker att Skogsstyrelsens klimatrådgivning fungerar bra. får inte vara fyrkantiga, det är många som får sin försörjning genom skogen. Han efterlyser en bättre dialog mellan skogsägarna och myndigheterna, ett mer långsiktigt tänkande. Om Skogsstyrelsens klimatrådgivning har Denny Pettersson dock bara gott att säga. Det var en väldigt positiv kontakt, klimatförändringarna blev mer påtagliga för oss. Och vi fick många råd om vad vi kan göra redan nu. Text & foto: Marita Gustavsson Klimatrådgivning Är du intresserad av rådgivning om klimatanpassning av din fastighet? Martin Klenz tfn , e-post martin.klenz@skogsstyrelsen.se

4 Klimatanalys SMHI spår varmare och blötare klimat Klimatförändringarna innebär att det blir allt varmare och blötare i Västmanland. Både temperaturhöjningen och den ökade nederbörden kommer att märkas tydligast på vintern, med mindre snö och mera regn. Det visar en klimatanalys som SMHI har gjort på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Att klimatet förändras råder det idag stor samstämmighet om inom forskarvärlden. Men trots att klimatforskningen hela tiden utvecklas och verktygen förfinas är det svårt att förutse exakt hur framtiden kommer att gestalta sig. Eftersom klimatförändringen idag beror på människans aktiviteter är den globala samhällsutvecklingen en viktig faktor som påverkar klimatets utveckling, säger klimatforskaren vid SMHI Gunn Persson. Det handlar bland annat om politiska beslut, befolkningsutveckling och teknikutveckling. En meter i timmen Det finns många osäkerhetsfaktorer när det rör sig om så långa perspektiv som ett århundrade. De frågor som naturvetenskapliga klimatforskare söker svaret på är hur klimatet påverkas av en förändrad sammansättning av atmosfären. Utifrån antaganden om hur atmosfären kommer att förändras görs beräkningar i fysikaliska modeller som beskriver klimatsystemet Gunn Persson, SMHI globalt. Dessa beräkningar omräknas sedan i regionala klimatmodeller för att ge mer detaljerade resultat. Uppdraget från Länsstyrelsen i Västmanland var att göra en regional klimatanalys för perioden fram till slutet av detta sekel, berättar Gunn Persson, som har författat rapporten tillsammans med fyra kollegor. Vi har i första hand tittat på hur temperaturen, nederbörden och vattenflödena påverkas av ett förändrat klimat. Att det blir varmare råder det ingen tvekan om. Växtzonerna förflyttas norrut med en meter i timmen och aldrig tidigare i jordens historia har en förändring av klimatet skett så snabbt. I slutet av seklet har norra Sverige ett klimat som liknar det i Sydsverige och det brukar sägas att Götalands klimat i sin tur kommer att likna Hollands eller södra Frankrikes. Något som ger förutsättningar för andra grödor, men också kan föra med sig nya problem. Mindre snö och tjäle Under de senaste 50 åren ökade årsmedeltemperaturen i Västmanland med knappt en grad, från 5,3 till 6,2 grader. I slutet av seklet är prognosen ett medeltal på runt 9 grader. Och det är på vintern som det varmare klimatet kommer att märkas mest med mindre snö och tjäle som följd. Men variationen mellan olika år blir troligen stor, säger Gunn Persson. Relativt kalla år kan förekomma de närmaste årtiondena, samtidigt som årsmedeltemperaturen beräknas ligga på upp mot 13 grader andra perioder. I scenarierna om det framtida klimatet kvarstår det regionala mönstret i Västmanland med varmare förhållanden i Mälardalen och svalare i de mer höglänta områdena i nordväst. Förutom att det blir varmare väntas nederbörden öka med ungefär 20 procent till slutet av seklet jämfört med referensperioden , från 650 mm till 780 mm per år. Liksom när det gäller temperaturen beräknas variationerna mellan olika år bli stora. I första hand är det under vintern som nederbörden kommer att öka, och då främst som regn. En viss ökning kan också ske under vår och höst, däremot inte under sommaren. Klimatscenarierna pekar dessutom på att extrem nederbörd i form av skyfall blir allt vanligare i framtiden. Brukningsmetoderna viktigast Det tredje området som studerats är vattenföringen, alltså den mängd vatten som under en viss tidsperiod rinner fram i ett vattendrag. Visserligen kommer nederbörden att öka totalt sett, men i första hand i form av regn eftersom det blir varmare. Det innebär i sin tur mindre snömängder och därmed inte lika höga vårflöden i åar och vattendrag som vi är vana vid. Om hundra år kommer vårflödestopparna i stort sett att vara borta i Västmanland, säger Gunn Persson. En fråga som ofta diskuteras är om klimatförändringarna leder till att det kommer att blåsa mer, med till exempel skogsskador som följd. Detta har inte studerats i det här sammanhanget, eftersom det inte ingick i uppdraget, berättar Gunn Persson. När det gäller vindar är det svårt att dra några bestämda slutsatser i ett så litet område som Västmanland och även för Sverige som helhet, förklarar hon. Klimatmodellerna ger olika svar. Generellt kan dock sägas att områden som idag har problem med stormar sannolikt kommer att drabbas ännu mer i framtiden. Gunn Persson berättar att forskare i Lund studerat tre stora stormar som alla var ganska lika metereologiskt sett. Men skadorna blev väldigt olika, beroende på hur skogen brukades. Stormar och oväder får vi räkna med oavsett hur klimatet förändras. Kanske är det därför allra viktigast att fundera över vilka brukningsmetoder som används, säger hon.

5 14 Källa: SMHI C År Förändring av årsmedeltemperaturen Diagrammet visar den beräknade förändringen av årsmedeltemperaturen för Västmanlands län fram till år Årsmedeltemperaturen under referensperioden uppgår till 5,3 grader och visas som en horisontell linje. Hittills uppmätta år då det varit varmare än medelvärdet visas som en röd linje och kallare år som en blå. Den svarta linjen är medianvärden och de skuggade partierna anger beräknade maximi- och minimivärden. Enligt prognosen kommer årsmedeltemperaturen att öka från dagens 6,2 till 9 grader. Växtperiodens förändring Diagrammet visar förändringen av vegetationsperiodens beräknade startdag i Västmanlands län jämfört med referensperioden Kurvorna är beräknade 10-årsmedelvärden utifrån olika klimatscenarier (varje färg är ett scenario). De baseras på ett ganska försiktigt antagande om utsläpp. Det grå fältet beskriver variationen mellan enskilda år. Växtperioden beräknas öka med cirka 50 dagar till år 2100 om man även tar hänsyn till att den avslutas senare på hösten. Dagar > < km Förändring av årsmedelnederbörden Diagrammet visar den beräknade förändringen av årsmedelnederbörden för Västmanlands län i slutet av seklet (år ) jämfört med referensperioden år Ökningen är störst i den nordvästra delen av länet och beräknas vid sekelskiftet ha ökat med uppemot 150 mm. För länets som helhet handlar det om en ökning från dagens cirka 650 mm per år till 780 mm. En ökning med ungefär 20 procent År Ökad risk för skred, ras och slam Vilka risker för naturolyckor till följd av klimatförändringarna finns i Västmanland? Statens geotekniska institut (SGI) har beskrivit detta i en rapport till Länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten baseras bland annat på den regionala klimatanalys som SMHI tagit fram (se artikel på föregående sida). N Källa: SMHI Källa: SMHI SGI konstaterar i sin rapport att det finns risk för naturolyckor i form av erosion, skred, ras och slamströmmar på flera platser i länet redan idag, och i ökad utsträckning vid klimatförändringar. Rapporten innehåller också rekommendationer för olika verksamheter, bland annat skogsbruket. På skogbevuxna slänter sägs att skötselns huvuduppgift är att marken ska förbli täckt av vegetation. När slutavverkning sker ska därför inte skogen kalavverkas utan skärmträd av tall och lövträd lämnas kvar. Vid terrängtransport är det viktigt att inte skära av flöden i sluttningen som diken och bäckar utan bygga ordentliga överfarter. I kraftigt sluttande områden såsom raviner bör det övervägas om skogen överhuvudtaget skall brukas, då det förutom erosionsrisken även kan finnas höga naturvärden. Flera av dessa områden i Västmanland har idag någon form av skydd, som naturreservat eller biotopskydd. Om skötsel av skogen är möjlig bör det ske varsamt med god planering och kanske annan teknik, som inte innebär omfattande körning.

6 Skogsbilvägar Vägunderhåll är ingen kostnad Med ett varmare och blötare klimat ökar påfrestningen på skogsbilvägarna och därmed kravet på bättre vägunderhåll. Men att underhålla sin väg är inte en kostnad utan en investering, anser Fredrik Staland, utbildningsansvarig på Skogforsk. Det kan jämföras med att man med jämna mellanrum målar om sitt hus. Av landets drygt mil enskilda vägar är merparten skogsbilvägar. En skogsbilväg ska klara virkestransporter med lastbilar som kan vara upp till 24 meter långa och väga 60 ton när de är fullastade. Med sådana krafter är slitaget på vägarna väldigt stort. En vanlig personbil måste passera gånger för att ge samma påfrestning på vägkroppen som en fullastad timmerbil, säger Fredrik Staland. Vilket skick är då skogsbilvägarna i? Generellt är kvaliteten för dålig redan idag, anser Fredrik Staland. Och i ett förändrat klimat med mindre tjäle på vintern, ökad nederbörd och fler häftiga skyfall ökar kraven på bra vägstandard. Vatten är vägens största fiende, så det allra viktigaste är att på olika sätt leda bort vattnet från vägen. Dyrare att inte göra något alls Både vid underhåll, restaurering och anläggning av nya vägar handlar det om underlag och dränering, rensade diken och gott om vägtrummor som dessutom är rätt dimensionerade. Och visst kostar det pengar, men motsatsen att inte göra något alls är i längden många gånger dyrare. Skogsbilvägarna ingår i ett nationellt klassificeringssystem i fyra steg som talar om vad vägen ska tåla. De allra flesta är sommarvägar (ungefär hälften) eller sådana som klarar normala höstregn. En mindre del har den högsta klassen, vilket innebär att de någorlunda helskinnade ska överleva både tjällossning och kraftig nederbörd. Den lägsta klassen består av vintervägar. Eftersom det saknas uppgifter om bärighet på många av de enskilda vägarna Ett varmare klimat med mer regn och mindre tjäle ställer krav på bättre skogsbilvägar och ökat underhåll. Vatten är vägens största fiende, säger Fredrik Staland, Skogforsk. finns det ett stort mörkertal när det gäller den totala standarden på skogsbilvägarna, säger Fredrik Staland. Hans råd till skogsägare som ska restaurera en befintlig väg eller anlägga en ny är att tänka långsiktigt och väva in klimatförändringarna i planeringen. En sommarväg kanske behöver graderas upp till en som tål höstregn. Och sluta räkna med vintervägar. Om du ska bygga en ny väg Snåla inte med vägtrummor En stark rekommendation är att inte snåla med vägtrummor. De kan rädda många vägar från erosion och ras. Men att anlägga vägar i anslutning till våtmarker och vattendrag kräver särskild försiktighet, eftersom naturmiljön kan påverkas negativt. Enligt Skogsstyrelsens anvisningar används vägtrummor där det inte är ett kontinuerligt vattenflöde. Vid mer permanenta flöden byggs istället en bro eller en halvtrumma med öppen botten, så att vattenlevande djur kan fortsätta att ta sig fram i vattendraget. All form av dikning ska planeras så att slam, näringsämnen och miljögifter aldrig leds direkt ner i sjöar och naturliga vattendrag. I ett klimatperspektiv är det extra viktigt att tänka på den biologiska mångfalden eftersom naturmiljön i framtiden kommer att utsättas för allt större påfrestningar. Men fler skogsbilvägar kan också vara en miljöförbättrande åtgärd, framhåller Fredrik Staland. Fler vägar innebär att skotarna inte behöver köra lika långt, och då minskar körskadorna i skogen. Dessutom är det ekonomiskt lönsamt, eftersom det är femtio gånger dyrare att frakta virke i skogen med en skotare jämfört med lastbil på väg. Planera för varmare och blötare klimat. Placera vägen på höjdryggar och på mark med god naturlig dränering. Låt områden med höga naturvärden vara orörda. Anlägg vägen i terrängen så att våtmarker med natur- eller kulturmiljövärden inte påverkas. Håll väggatan öppen från sly för att underlätta solinstrålning och luftcirkulation som torkar upp vägen snabbare. Ha en öppen dialog med Skogsstyrelsen, de har både vägexperter och specialister på naturvård. Foto: Skogforsk

7 Fler trädslag sprider riskerna Att blanda trädslagen är det bästa sättet att skydda sin skog mot insektsangrepp och stormfällning, anser Hillevi Eriksson, Skogsstyrelsens klimatspecialist. Skadeinsekter är inget nytt inom skogsbruket, men temperaturhöjningen innebär att nya arter kan etablera sig på svenska breddgrader. Insekter är ofta specialiserade på särskilda trädslag och med nya träd kan därför följa skadeinsekter som tidigare inte funnits i Sverige. Ett exempel är lärkborre som särskilt angriper lärk. Redan har ett 10-tal nya skadegörare hittats i Sverige, som på olika sätt kommit söderifrån, berättar Hillevi Eriksson. En del kommer via luften, men det finns också en risk att de kan följa med vid import av obehandlat biobränsle. Även de skadeinsekter som redan finns här gynnas av ett varmare klimat. Det bästa sättet att skydda sig är att sprida riskerna genom Foto: Gunnar Isacsson Vill du veta mer? Angrepp av lärkborre. att ha flera olika trädslag på sin fastighet, och gärna i bestånden också, säger Hillevi Eriksson. Att syna sin skog och avverka insektsskadade träd är också bra. Ökad risk för stormfällning hänger främst samman med mindre tjäle och högre grundvatten. Även här är blandskog att föredra jämfört med ett granbestånd av samma ålder. Att skogar med blandade trädslag klarade stormen Gudrun bäst har bekräftats av ny forskning vid SLU. Både studier ute i fält och i vindlaboratorium visar att även gran föll i mindre utsträckning i skogar som var blandade, säger Hillevi Eriksson. Kontakta gärna någon av oss: Måns Enander, klimatsamordnare, Länsstyrelsen i Västmanlands län, tfn mans.enander@lansstyrelsen.se Martin Klenz, skogskonsulent Skogsstyrelsen Västmanlands distrikt, tfn martin.klenz@skogsstyrelsen.se Här hittar du mer information: (sök på klimat respektive väder och klimat ) (klicka på klimat ) Håll utkik efter den aktivitet som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i Västmanland i vår arrangerar tillsammans med forskningsprogrammet Mistra-SWECIA (se artikel på nästa sida). Fyra frågor till... Dan Glöde, utvecklingschef vid Mellanskog. Foto: Mellanskog Hur ser Mellanskog på klimatförändringarna? Vi utgår från den forskning som bedrivs vid bland annat SMHI och som visar att vi i Sverige sannolikt kommer att få ökade genomsnittstemperaturer, kortare snöperioder, mer och häftigare regn samt ökad risk för torka i södra Sverige. Risken för stormar kanske också ökar, även om forskningsresultaten inte är entydiga. Vad är de största riskerna vid ett ändrat klimat? Ett varmare klimat gör att nya trädslag och arter troligen kommer att vandra in i Sverige. Det kan vara nya skadegörare, som exempelvis lärkborren. Men även andra arter som inte utgör något direkt hot mot skogen kan komma att etablera sig. En regnig sommar och höst som i år ger en uppfattning om vilka problem som minskad tjäle och högre grundvattennivå kan medföra. Men det kan också leda till sämre rotstabilitet vid vinterstormar och värre stormskador även om vindstyrkorna inte förändras. Finns det några positiva effekter? Ett varmare klimat gynnar skogens tillväxt genom att vegetationsperioden förlängs. Växande skog tar upp koldioxid och bidrar på så sätt till att mildra klimatförändringarna. Hur mycket koldioxid som en skog fångar beror till stor del på trädens tillväxt, vilket påverkas av hur skogen sköts. Mellanskog vill arbeta för god skogsskötsel och hög tillväxt i våra medlemmars skogar, vi har ett ansvar för att binda koldioxid. Förhoppningsvis kan klimatförändringarna öka intresset för god skogsskötsel. Hur kan skogsägare förbereda sig? En bra start är att ha en aktuell skogsskötselplan och genom den bedriva ett ståndortsanpassat skogsbruk, som siktar till bästa möjliga tillväxt för bästa möjliga inlagring av koldioxid. Centrala delar är exempelvis bra föryngringar, rätt val av trädslag och riskspridning. Det handlar även om att inte gallra för sent och inte i äldre bestånd, prioritera skogsskyddsarbetet och hålla koll på vindfällen. Dikesrensning och gödsling är också viktiga åtgärder för att öka trädens förmåga att binda koldioxid. Bra skogsbilvägar som bär kommer dessutom att bli en allt viktigare faktor för att kunna leverera skogsråvara i framtiden. Text: Marita Gustavsson

8 Nya trädslag kan bli biologisk öken Klimatförändringarna ställer skogsägare inför nya val som kan vara både bra och dåliga för ekosystemen. Skogsbruket i sig har större påverkan på den biologiska mångfalden än själva klimatförändringen, säger Tommy Lennartsson, forskare inom Centrum för biologisk mångfald vid SLU. Många skogsägare funderar över vad ett varmare klimat innebär för valet av trädslag. Och det finns många aspekter som ska vägas in i en totalbedömning. Träd som växer snabbt kan avverkas oftare, vilket ger mer i plånboken för den enskilde skogsägaren. Men skogen ska också klara insektsangrepp, vind och regn. Mycket talar för att den svenska granen i södra Sverige alltmer kommer att fasas ut till förmån för andra barrträd, tror Tommy Lennartsson. Granen är nämligen känslig för stormar, torka på sommaren och väta på vintern. Varierad skog är bäst Själv skulle han gärna se en utveckling mot fler lövträd om granen inte klarar det varmare klimatet. Det är ett exempel på hur klimatförändringen skulle kunna påverka skogsbruket i positiv riktning. Men han befarar att vi istället kommer att få se ökade bestånd av träd som hybridlärk, contortatall och douglasgran. Det skulle vara dåligt för den biologiska mångfalden. Skogar med dessa träd blir i det närmaste biologiska öknar när träden planteras i Sverige, eftersom svenska skogsarter inte är anpassade till de främmande trädslagen. Tommy Lennartsson är övertygad om att en mer varierad skog inte bara är viktig för arternas överlevnad. Stormen Gudrun slog hårdast mot skogar med samma trädslag och ålder, säger han. Och monokulturer brukar vara känsligast för skadeangrepp. Som en årlig finanskris Stora flöden i vattendrag är en annan följd av den globala uppvärmningen. Man kan förhålla sig på olika sätt till översvämningar, framhåller Tommy Lennartsson. Dika ur så att det blir torrt i marken eller låta det svämma över och bli våtmark som är bättre för den biologiska mångfalden. Odikade våtmarker och andra buffertzoner minskar dessutom sårbarheten i skogen, säger han. Det ekonomiska värdet av livskraftiga och uthålliga ekosystem är något som har uppmärksammats allt mer. För några år sedan lades till exempel den uppmärksammade TEEB-rapporten fram, som visar att förlusten av ekosystemens förmåga att producera tjänster är värda mycket stora En varierad skog är inte så känslig för skadeangrepp och stormar. belopp. Enligt en delrapport, som främst tog skogsekosystemen som utgångspunkt, handlar den förlorade biologiska mångfalden om värden på mellan och miljarder dollar varje år. Det är i storleksordningen värdet av en årlig global finanskris. Tommy Lennartsson framhåller att det även finns en etisk aspekt på biologisk mångfald. Jag tycker inte att vi som lever nu har rätt att utrota arter och därmed förstöra för kommande generationer. Foto: Michael Ekstrand/Skogsstyrelsen Forskare ordnar workshop i Västmanland Hur kommer klimatförändringen att påverka de skogliga ekosystemen och vilka åtgärder kan en skogsägare vidta för att klimatanpassa sin skog? Det är två frågor som studeras av forskarna i Mistra- SWECIA, ett åttaårigt forskningsprogram som pågår till år Utifrån de regionala klimatscenarier som SMHI varit med och tagit fram görs en fallstudie av skogen, berättar Mistraforskaren Oskar Wallgren. Som enskild skogsägare ska jag via rådgivning kunna få svar på vad som kan förväntas i den del av landet där jag bor och hur det påverkar min skog. Våra resultat kan bidra till bättre rådgivning. Inom ramen för forskningsprojektet undersöks också hur olika aktörer anpassar sig till det förändrade klimatet och på vilket underlag de fattar sina beslut. Dessa aktörsstudier ska ge underlag för råd till skogsägare och svar på vilket stöd samhället kan ge till skogsbruket. Skogsägarna behöver stöd i valet av plantor vid återplantering och när de väljer skötselstrategier som till exempel metoder för gallring, säger Oskar Wallgren. Detta stöd måste bygga på den bästa kunskapen om hur klimatet kan ändras i framtiden, kopplat till en förståelse av hur beslutsfattandet går till i praktiken. För att stärka brobyggandet mellan forskningen och samhället genomförs årligen två workshops eller andra aktiviteter under forskningsperioden. Till våren 2013 planerar programmet en sådan aktivitet tillsammans med Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i Västmanland. Det exakta upplägget är inte bestämt, säger Oskar Wallgren. Men som en del av arrangemanget skulle vi ute i fält vilja titta på vad som händer när vårt beslutsunderlag baserat på klimatscenarier och riskmodeller möter verkligheten.