Mätprogram för Biologisk mångfald

Transkript

1 Mätprogram för Biologisk mångfald

2 BIODIVERSITET Mätprogram för Biologisk mångfald Tekniska kontoret har skötselansvar för stora delar av kommunens mark såsom vägar, parker, skogsområden mm. Under lång tid har park o natur på Tekniska kontoret skött kommunens mark även med fokus på naturvärden. Det har inneburit att vi exempelvis sedan början av 2000-talet har haft ängskötsel med upptag av det slagna i våra höggräsytor. Vi har också haft tillsyn över områden med ekar och äldre träd. Även andra allmänna områden sköts också med delhänsyn till växter och djur. Det nationella miljökvalitetsmålet med relevans för skötsel av stadsnära natur är ett rikt växt och djurliv. Detta är också ett miljömål som Danderyds kommun enligt beslut i kommunfullmäktige ska följa upp och arbeta för. Fråga - Hur ser vi att skötseln gynnar målet och ger resultat? Svar: - Vi mäter den biologiska mångfalden. Att mäta biologisk mångfald är relativt lätt. I kommunen har vi 60 olika provpunkter fördelade jämnt över kommunens allmänna platsmark. Vid dessa mäts biologisk mångfald. Mätningen sker på tre olika organismgrupper som vi mäter succesivt över åren. Genom återkommande mätningar och jämförelser med föregående mätningar, går det att få fram hur den biologiska mångfalden utvecklas. Mätserien ser ut så här. år 1. Växter 2014 år 2. Fåglar 2015 år 3. Fjärilar 2016 Därefter börjar mätningen om, år 4, växter, år 5 fåglar osv.. Det nationella miljökvalitetsmålet, ett rikt växt och djurliv, innebär att: den biologiska mångfalden ska bibehållas på nuvarande nivå, och inte ytterligare försämras. Genom att sköta kommunens allmäna platsmark med metoder som är positiva för biologisk mångfald, går det att uppnå målet. Exempel på detta är växelvis slåtter med upptag i grönytor och gallring för mångfald i naturmarker och längs promenader. Även rätt återställning av mark och skötsel av träd är viktiga, liksom att vi har en god park- och trädgårdsmiljö med inslag av inhemska träd och buskar. Kommunens 60 provpunkter är jämt fördelade så att mätningen blir objektiv. Resultatet av dessa mätningar jämförs med föregående mätning i ett speciellt diagram. I ett sådant går det att se om mångfalden av arter har ökat, minskat eller är oförändrad. Principen för hur detta fungerar finns beskrivet sist i denna rapport. Under åren kommer vissa punkter försämras medan andra förbättras. Om enstaka punkter helt försvinner eller förändras starkt negativt kommer detta inte att ge utslag så länge övriga parker, vägar och natur sköts på ett sätt som gynnar variation och biologisk mångfald i positiv riktning. Metod för mätning är framtagen av Jan Bergsten, Tekniska kontoret, Danderyds kommun under

3 växter Här nedan finns hela listan på 206 växter som hamnade i provrutor 2014 VÄXTER Metoden som använts för att se hur rikedomen av växter förändras över tid är transektinventering. Från de 60 punkterna har små promenader (transekter) inventerats med 20 provrutor per transekt. Varje promenad är ca 100 meter lång så provrutorna ligger var femte meter längs denna. Provrutorna är 1/4 kvadratmeter var. Transektpromenadernas lägen finns hos Tekniska kontorets inlagt i GIS. I varje ruta noteras alla växter som påträffas utom gräs och halvgräs. Detta går mycket snabbt för en van inventerare och i de flesta fall finns bara några stycken olika arter i varje ruta. Tillsammans ger dock alla små rutor i hela kommunen (1200 st) ett ganska stort antal växtnoteringar och framförallt en god statistik på hur vanliga olika arter är. En lista har därefter tagits fram där man ordnar växterna efter hur många träffar de fick, dvs hur många provrutor arten fanns i. Den vanligaste växten var stormåra som fanns i 341 rutor följd av maskros i 281. Därefter följer röllika, vitklöver osv (se listan bredvid). Det är dock inte för att se hur vanliga växter är i kommunen denna lista har tagits fram. Hela listan är en ögonblicksbild av hur samtliga växter är fördelade i vår natur 2014 (grönytor o skogsområden) Om vi struntar i vilken växt som kommer etta eller tvåa osv och istället ser till hur hela listan ser ut, så visar den hur snabbt växterna avtar i antal ju längre ned i listan man kommer. Detta går tydligt att se i ett diagram som en kurva. Denna kurva visar den biologiska mångfalden av växter. Det är helt normalt att vanligheten avtar snabbt på det här viset. De flesta arter är ganska sällsynta jämfört med de vanligaste. Om samma inventering görs om och man gör en likadan lista och kurva kan man se om mångfalden har förändrats under perioden. Om kurvan sjunker nedåt visar det att fler arter än förut har blivit ovanliga. Då har mångfalden minskat. Om den istället förskjuts uppåt svagt jämfört med förut så visar det på att skötseln är positiv för mångfalden och att den ökat. På så vis går det att följa upp om våra insatser ger önskad effekt. Kurvan visas på nästa sida. Transektinventeringen har utarbetats av Jan Bergsten, Tekniska kontoret, Danderyds kommun. Om man vill läsa om de olika växterna som hittades i mätningen finns den virtuella floran på Naturhistoriska Riksmuseet. stormåra 341 maskros 281 röllika 240 vitklöver 239 blåbär 152 rödklöver 133 nejlikrot 131 revfingerört 111 asp 110 hundkex 107 teveronika 107 skogsklöver 104 häckvicker 85 skogsnäva 84 lönn 82 gulvial 74 grässtjärnblomma 69 gökärt 69 natt och dag 69 brännässla 68 åkertistel 68 ek 65 groblad 62 örnbräken 62 daggkåpa 61 lingon 61 skogsviol 58 rönn 55 kirskål 54 smultron 54 ängssyra 52 älggräs 51 gran 47 revsmörblomma 45 hallon 40 ryssgubbe 39 gulmåra 36 liljekonvalj 36 björk 34 fyrkantig johannesört 33 kråkvicker 33 ängskovall 33 ask 29 blåsippa 27 ängsviol 27 alsikeklöver 25 hassel 24 nyponros 24 svartkämpar 24 åkerfräken 24 vitplister 23 ljung 22 stenbär 22 alm 20 duv/sparvvicker 19 gårdsskräppa 19 harsyra 19 sälg 19 vanlig smörblomma 19 ärenpris 19 hägg 17 surkörsbär 17 backlök 16 hönsarv 16 kärleksört 16 strandlysing 16 ullig kardborre 16 ekorrbär 14 humlelusern 14 jordreva 14 kärringtand 14 liten blåklocka 14 majsmörblomma 14 penningblad 14 slån 14 brakved 12 buskviol 12 gulsporre 12 tall 12 våtarv 12 gråbo 11 knölklocka 11 löktrav 11 stor blåklocka 11 vitmåra 11 femfingerört 10 gåsört 10 höstfibbla 10 vitsippa 10 brunört 9 måbär 9 renfana 9 gråvide 8 hagtorn 8 stensöta 8 äkta johannesört 8 bergsyra 7 trampört 7 flockfibbla 6 gråfibbla 6 jätteslide 6 oxel 6 palsternacka 6 rödklint 6 stinknäva 6 ängshaverrot 6 brudbröd 5 fiskmålla 5 kaprifol 5 stinksyska 5 styvmorsviol 5 syren 5 vattenmåra 5 apel 4 blodrot 4 fackelblomster 4 getapel 4 prästkrage 4 skogsfibbla 4 vintergröna 4 vresros 4 åkerförgätmigej 4 åkervinda 4 cikoria 3 fläder 3 getrams 3 gul fetknopp 3 gullviva 3 harkål 3 humleblomster 3 majbräken 3 majveronika 3 olvon 3 sandnarv 3 skelört 3 Skogsförgätmigej 3 skogssallat 3 snöbär 3 sommargyllen 3 tomtskräppa 3 tysklönn 3 vit fetknopp 3 vit sötväppling 3 åkervädd 3

4 VÄXTER backnejlika 2 backvial 2 baldersbrå 2 besksöta 2 björnbär 2 blekbalsamin 2 blåeld 2 bockrot 2 en 2 harklöver 2 jolster (troligen) 2 jordrök 2 kanadensiskt gullris 2 klibbal 2 krusskräppa 2 krypoxbär 2 pilört 2 revfibbla 2 strandklo 2 svinmålla 2 vanlig gråfibbla 2 vildapel 2 vitblära 2 åkermolke 2 gräslök 1 grönpil 1 gullklöver 1 gullregn 1 gyllenfetblad 1 humle 1 häggmispel 1 klippfibbla (troligen) 1 klotpyrola 1 klottistel 1 knölsmörblomma 1 krollilja 1 kärrsilja 1 körsbär 1 lind 1 lomme 1 malört 1 mjölkört 1 myska 1 myskmalva 1 mörkt kungsljus 1 nysört 1 ormbär 1 rödkämpar 1 rödtoppa 1 skogsallat 1 skogsfräken 1 skogskornell 1 skogsstjärna 1 skogstry 1 taggsallat 1 tusensköna 1 tussilago 1 vitknavel 1 vägtistel 1 åkerpilört 1 ängsvädd 1 Ovanför varje provruta noterades också träden. Nedan ser vi vad vi har ovanför våra huvuden, och hur ofta. Att ek är det vanligaste trädet är något som är unikt för vår kommun. C ek 143 C tall 109 C björk 81 C asp 68 C gran 68 C lönn 52 C sälg 44 C rönn 38 C hassel 25 C alm 23 C ask 23 C klibbal 18 C hägg 9 C gråvide 8 C lind 7 C oxel 6 C fläder 4 C grönpil 4 C surkörsbär 4 C syren 4 C apel 4 C hästkastanj 3 C slån 3 C ädelgran 3 C en 2 C brakved 1 C getapel 1 C lärk 1 C nyponros 1 C tysklönn 1 Nedan visas kurvorna som visar hur växter i naturmarken fördelar sig. Växternas vanlighet avtar alltid mycket snabbt även under helt naturliga förhållanden. Men hur snabbt de avtar är ett mått på hur hög variationen är. Ökar mångfalden så syns det i kurvorna på så vis att kurvans mittparti förskjuts svagt uppåt. Om den kvarstår är mångfalden oförändrad. Utmaningen är att sköta fram naturmarken så att mångfalden inte minskar. Ökar den är det ett plus i kanten antal antal alla arter utom gräs och halvgräs under 2 m nivån växtart Träd o buskar högre än 2 m mångfalden kan öka växtart

5 fåglar Så här blev resultatet av de 60 punkterna över hela kommunen FÅGLAR De 60 punkterna i kommunen, där mätning av biologisk mångfald sker, mättes 2015 på fåglar. Som metod används Svensk fågeltaxerings sommarpunktrutter. En sådan består av 20 punkter som ligger i en slinga. Tre sådana slingor behövs för att mäta den sammantagna fågeldiversiteten i Danderyd i de 60 provpunkterna. Inventeringen är enkel. Varje punkt uppsöks och under 5 minuter noterar en skicklig ornitolog samtliga fåglar som ses och hörs från punkten. Fågeltaxeringen krävde 3 st tidiga mornar/förmiddagar för att genomföras. Under mätnngen, maj 2015, noterades hela 1272 fåglar. Dessa var fördelade på 72 arter. Det finns fler fågelarter i Danderyd än så, men just denna tid på försommaren kan just dessa ses o höras lätt. Listan är alltså ingen lista på hur vanliga fåglarna är, utan en mätning just dessa få dagar. Steglits är typiskt en fågel som är vanligare än vad det ser ut i denna mätning. Under höstarna ser man stora flockar av steglits som äter tistelfrön i kommunen, så dom finns i antal just då, trots att de inte hamnar i listan en försommarmorgon med mer än en individ. Vid nästa mättillfälle år 2018 mäts det vid samma datum, så det gör inget, alla förhållanden är likartade. Flera fågelarter är idag uppsatta på rödlistan över hotade arter. Även relativt vanliga fåglar minskar idag i snabb takt i landet. I Danderyd var 9 av de 72 arterna sådana som minskar så mycket att de är rödlistade. Vi har också sällsynta arter som inte är uppsatta på rödlistan eftersom de inte minskar, t.ex. skogsduva, samt alla trevliga vanliga arter, som är grunden för mångfalden. Fågelart antal rödlistad Skrattmås 124 Koltrast 112 Talgoxe 111 Stare 68 VU Björktrast 67 Blåmes 60 Ringduva 49 Fiskmås 33 Bofink 32 Storskarv 32 Lövsångare 31 Skata 31 Rödhake 28 Gräsand 27 Grönfink 27 Kaja 25 Svartv. flugsnap. 24 Pilfink 22 Svarthätta 22 Tornseglare 22 VU Kråka 21 Stenknäck 20 Sädesärla 20 Gråtrut 19 VU Nötväcka 19 Nötskrika 17 Taltrast 16 Gråsparv 15 Rödstjärt 13 Ladusvala 12 Näktergal 11 Större hackspett 11 Grågås 9 Grönsiska 9 Grönsångare 9 Kanadagås 9 Fågelart antal rödlistad Knipa 8 Trädgårdssångare 8 Skogsduva 7 Skäggdopping 7 Storskrake 6 Knölsvan 5 Silltrut 5 NT Ärtsångare 5 Fasan 4 Kungsfågel 4 VU Gärdsmyg 3 Törnsångare 3 Gråhäger 2 Härmsångare 2 Rödvingetrast 2 Stjärtmes 2 Svartmes 2 Vitkindad gås 2 Buskskvätta 1 NT Fisktärna 1 Gransångare 1 Gräshoppssång. 1 Gulsparv 1 VU Havstrut 1 Järnsparv 1 Kärrsångare 1 Ormvråk 1 Rörsångare 1 Sothöna 1 Steglits 1 Strandskata 1 Sånglärka 1 NT Sävsparv 1 VU Tofsvipa 1 Trädkrypare 1 Trädpiplärka 1 Rödlistningen av fåglarna är av olika grad: NT = Nära hotad VU = Sårbar Därefter följer EN = Hotad och CR = akut hotad, men sådana fåglar påträffades inte i denna undersökning.

6 Varje art har speciella krav på sin miljö. Ofta behöver flera saker föreligga för att en fågel ska finnas på en plats. Viktigt är förstås en miljö där de hittar mat till sig själva. Men de behöver ju också en miljö för att bygga bo. Under häckningstiden behöver de dessutom mycket proteinrik mat för att snabbt föda upp sina ungar. Individer Variationen på de miljöer fåglarna utnyttjar är stor, och man kan säga att mätningen av fåglar mäter hur varierad naturen är. Kurvan bredvid visar fåglarna från vanligaste till ovanligaste arten. Det är i själva verket en kurva som visar hur varierad naturen är. FÅGLAR Vill vi ha fåglar på våren, eller till vintern på fågelbordet, kräver det inte bara att man matar dom - det måste bli nya fåglar också. Lätt att glömma bort är hur viktiga insektsrika miljöer är för fåglar när de under ett par veckor med oerhört stressat tempo måste hitta mat till de nyfödda ungarna. Då är sly, buskar, död ved eller löv på marken helt avgörande för om det blir nya fåglar eller ej. Variationen på den natur som behövs för att ha så många olika fåglar är hög. Det är viktigt att vi tar hand om variationen och inte likriktar den. Fåglarna betyder också mycket för växterna. De sprider frön från bärbuskar. Detta ska inte underskattas. Det är hela anledningen till varför växterna överhuvudet taget producerar bär och frukter! Nötskrikor, är ett bra exempel, de planterar nya ekar inne i barrskogen genom att samla in o gömma ekollon som matföråd. De hittar sedan inte alla sina förråd under vintern, så nya ekar gror på helt nya platser inne i skogen. Liksom med växtmätningen 2014 kan fåglarna sättas in i ett diagram från den vanligaste till den ovanligaste. Detta diagram kan användas för att se om mångfalden ökat, står still eller har minskat. Arter i fallande ordning Läs mer om metodiken kring sommarpunktrutter och svensk fågeltaxering. Om olika fåglar kan man med fördel också läsa på Artdatabanken. En annan bra källa är givetvis Wikipedia där det också finns bilder på fåglarna.

7 fjärilar FJÄRILAR Under 2016 fullbordas basmätningen för biologisk mångfald genom att kolla upp dagfjärilar i de 60 punkterna som tidigare inventerats på växter (2014) och fåglar (2015). Metodiken som används för fjärilarna används nationellt för att följa upp mångfald i Sverige, och hämtades från Svensk dagfjärilsövervakning i Lund. Mer exakt valdes då metoden med punktlokaler. Kring varje punkt räknas fjärilar i en cirkel med radien 25 m under 15 minuter. Som inventeringsunderlag användes flygbilder med punkterna och med cirkeln markerad så det är lätt att se cirkelns begränsning. För att täcka in större delen av sommarens dagfjärilar utfördes denna räkning en gång i slutet av juni och en gång i slutet av juli. Det är nämligen så att arterna byter av varandra mitt under säsongen, så det är flera arter som inte flyger under slutet av juni som gör det under slutet av juli, och vice versa. De arter som flyger under våren kommer inte med, men det gör inget eftersom mätningen görs om på samma sätt varje gång den sker. Resultatet visade att 648 individer flög i de 60 cirklarna. De var fördelade på 27 olika arter. Inte dåligt alls. Bredvid finns listan över arterna. Precis som med växter och fåglar kan detta sättas in i ett diagram som visar den sammantagna mångfalden. Vid mätning nästkommande gång kan man se om kurvan visar att mångfalden dagfjärilar ökat, minskat eller varit konstant. Individer Fjärilsart Individer rapsfjäril 161 luktgräsfjäril 124 påfågelöga 66 pärlgräsfjäril 46 tåtelsmygare 42 ängsmygare 42 kålfjäril 25 citronjäril 21 silverstreckad pärlemorfj. 20 puktörneblåvinge 16 nässelfjäril 13 rovfjäril 12 hed,ljungblåvinge 11 eksnabbvinge 10 kamgräsfjäril 7 mindre guldvinge 5 ängsblåvinge 5 ängspärlemorfjäril 5 mindre bastardsvärmare 4 tistelfjäril 3 almsnabbvinge 2 klöverblåvinge 2 skogsvitvinge 2 sandgräsfjäril 1 silverblåvinge 1 storfläckig pärlemorfjäril 1 älgräspärlemorfjäril 1 Arter i fallande ordning Antalet arter 27 Antalet individer 648

8 Dagfjärilar är insekter, och de är i sin tur mycket känsliga för temperaturer eftersom de är växelvarma. Nästan alla dagfjärilar vill därför ha sol när de flyger. Men även larverna vill ha värme kring växten de lever av. Fjärilar är ju egentligen en larv större delen av sina liv. Hur den har det är minst lika viktigt som hur mycket blommor det finns för den vuxna fjärilen. De flesta fjärilars larver lever också bara på en eller några olika arter växter, gräs, örter och några få i träd. FJÄRILAR Precis som fåglarna visar fjärilarna hur varierad naturen är. Ju fler olika miljöer desto fler olika fjärilar. Men till skillnad från fåglarna så kräver fjärilar inte speciellt stora ytor av livsmiljöer. För påfågelöga kan ett litet snår med nässlor invid en cykelväg vara en bra miljö för larverna, medan blommande tistlar är ger mat åt den vuxna flygande fjärilen. Vill man ha en mångfald arter krävs det en varierad natur med många olika slags växter för de olika arternas larver, och ofta sedan rikligt med blommor för de vuxna fjärilarna. De flesta fjärilar är känsliga för gräsmarkskötsel. Det beror på att man då slår bort larvernas mat och att larverna dör av slåttern. Genom att spara ytor från onödig skötsel kan fler larver klara att kläckas ut som vuxna fjärilar. Ängarna i Danderyd slås med ett visst system, så att så många fjärilar som möjligt klarar av slåttern. De rikaste fjärilsmarkerna är dock sådana som inte sköts alls. Här trivs ett maximalt antal arter. Något de gillar är därför backar med gräs o örter upp i skog, slänter och ojämn teräng som inte sköts för det dels inte behövs, och dels för det är besvärligt att sköta. Man kan gynna fjärilar starkt genom att ta bort lagom mycket unga skuggande träd i skogsbryn så att solen når ned till marken. Inne i Rinkebyskogen finns nu sedan SVK grävt en kraftledning och tagit bort träd, mycket fina dagfjärilsmarker. Även skräpmarker i största allmänhet, med ogräs, och ängsväxter blandat, uppskattas av många fjärilar just för de är både varma och solbelysta och ofta har ett rikt utbud av växter för larver och vuxna. Kanten av Rinkebyskogen vid Anneberg är ett sådant fjärilsparadis och kommer att vara det flera år framöver. Överst en aspjäril vid Annebergs ställverk, larven lever av aspsly. Därefter puktörneblåvinge och ängsblåvinge, två av flera olika arter blåvingar. Larverna lever av kärringtand och kråkvicker. Fotograferade vid Kraftgatan Rinkebyskogen respektive Borgenviken. Sist en sexfläckig bastardsvärmare, också fotograferad i kraftgatan Rinkebyskogen. Bastardsvärmarnas larver lever av kärringtand, skogsklöver och kråkvicker.

9 FJÄRILAR De fjärilar som kommer till trädgårdar eller fjärilsrabatter behöver goda fjärilsmarker utanför dessa för att bli till. Några av de mer kända är ju påfågelöga och nässelfjäril. De måste båda ha nässlor för larverna och helst tistelblommor för att de vuxna ska kunna få tillräckligt med mat. Utan kommunens nässlor och tistlar kommer det inga fjärilar till trädgården. Många fjärilar lever också på vanliga gräs i olika miljöer. Samma gäller här. De överlever inte om gräset slås av överallt. Två arter bland fjärilarna var rödlistade. Den ena, mindre bastardsvärmare, finns i oslagna mycket varma backar där larven lever av kärringtand eller kråkvicker. Den andra arten, almsnabbvingen, lever av alm. Eftersom larven äter almens näringsrika blommor tidigt på våren innan löven spruckit ut, så måste almen vara relativt vuxen. Tyvärr är almar drabbade av almsjuka, så vuxna almar dör i snabb takt nu. Därför är denna fjäril rödlistad. Det verkar som om almar precis vid vattnet dock klarar sig bättre, och det är också här almsnabbvingen återfanns. Den vuxna fjärilen vill också ha blommande tistlar, vilket det som tur var fanns innanför vasskanten. Vissa fjärilar som i landet är relativt vanliga, är i Danderyd ovanliga, eftersom så mycket av markerna sköts. Ett exempel är älggräspärlemorfjäril, som ju lever som namnet anger på älggräs som larv. Sådant växer ofta i diken. Om man slår bort alltför mycket älgräs så försvinner fjärilen. Och den är idag ovanlig i kommunen på grund av detta. Silverblåvinge är en av Sveriges vanligaste blåvingar. En anspråkslös fjäril som lever av kråkvicker och gulvial. Men den är beroende av oslagna marker med dessa växter, så den är inte heller vanlig i kommunen. De ställen den finns är sådana där vi inte slår alla kanter mot skogen varje år utan låter dom stå kvar. Tistelfjäril, vid Anneberg Fjärilar har precis som fåglar ofta revir Hanarna patrullerar runt i ett område och jagar bort andra hanar men uppvaktar honor som flyger förbi. Fjärilarnas revir kan vara ganska stora och hanarna ser till att bevaka de finaste platserna med värdväxter för de vet att honorna letar efter dessa. Vissa andra arter träffar dock honor på speciella platser som både hanar o honor uppsöker i terrängen. Efter parning flyger sedan honan iväg o lägger ägg på egen hand. Men oftast finns värdväxten i närheten. Skogsbryn är populära platser. Här är det oftare varmare än ute i helt öppen gräsmark och därför ser man ofta fjärilar i gräsmark med skogsbryn bakom. Andra arter är specialister på helt öppen mark. Då utnyttjas ofta små svackor eller södersluttande mark. Mer att läsa om fjärilar och hur en punklokal inventeras finns på Danderyds kommun har inte följt metoden fullt ut eftersom vi har som mål att mäta 60 punktlokaler, och då är det svårt att hinna med flera besök. Två besök räcker för att hålla koll på kommunens provytor. Dagfjärilsövervakningen ovan ger årligen ut en diger rapport om trender för dagfjärilar.

10 Vad är biodiversitet - bakgrund till kurvorna Biologisk mångfald eller biodoversitet är ett begrepp som består av två olika saker. Den ena, som man först kanske tänker på, är antalet arter av djur eller växter inom ett område. Ju fler olika arter desto högre är mångfalden. Ett område med 100 fågelarter har t.ex. en högre mångfald än ett område med 50 fågelarter. KURVOR Men mångfald består inte endast av artantalet. Även hur arterna är fördelade spelar en mycket stor roll för hur omväxlande eller diverst ett områdes djur- och växtliv är. Om två områden har exakt lika många fågelarter och en kort promenad i det ena gör att man får se 3 arter, medan det i det andra kanske visar sig 12 fågelarter, så har det senare en högre biologisk mångfald av fåglar. Detta trots att det mycket väl kan förekomma lika många arter i båda områdena. Anledningen till att man kan få se 12 fåglar istället för 3 beror på att fler av fågelarterna är vanliga. Det hela har med antalet individer av varje art att göra. Om flera av arterna i ett område är vanliga, dvs individrika, är mångfalden högre än om endast några få arter dominerar och resten är sällsynta eller mycket sällsynta. Det är en god fördelning som gör att man upplever det hela som varierande - dvs, det är lätt att se flera arter. Denna egenskap brukar kallas jämnhet och är ekologiskt minst lika viktigt som antalet arter. Artantalet och jämnheten är kopplade till varandra så när jämnheten minskar kommer även artantalet att minska. Det betyder att om flera vanliga arter håller på att bli sällsynta kommer sannolikheten vara mycket stor att några av de sällsyntaste arterna kommer att försvinna på sikt. Detta är egentligen enklare att förstå genom att se på de exempelkurvor som följer de närmaste sidorna.

11 Om man räknar antalet individer (eller observationer eller förekomster) av olika arter och rangordnar dom så den vanligaste arten kommer först och därnäst den näst vanliga osv, får man en lista där ganska få arter är vanliga medan det finns en lång svans av arter som är ovanliga eller bara förekommer enstaka. KURVOR Faktum är att de flesta arter i naturen är ganska sällsynta! Detta är en ekologisk naturlag som gäller vare sig man undersöker växter eller djur på land eller i vatten, i regnskogen eller i öknen. Att de flesta arter är sällsynta även under naturliga förhållanden betyder inte att de hotar av försvinna. Många arter överlever helt enkelt i lägre antal än andra. Men om ekosystemet utsätts för kraftigare förändringar i större skala kan flera av dessa sällsyntare och även vanligare arter komma att hotas av utdöende i den ekosystemenhet som förändras. För att visa hur arter ordnar in sig i naturen ännu tydligare kan de ordnas in i rangordning i ett diagram efter hur många individer (eller observationer eller förekomstområden) de har. I ett sådant diagram syns den långa svansen av sällsynta arter mycket tydligt. t.ex. antal individer av arten de vanligaste arterna har höga individantal varje art representeras i detta diagram av en stapel lång svans av naturligt sällsynta arter med låga individantal! art nr

12 Ännu mer intressant blir det om man sätter en progressiv skala på y-axeln, dvs en skala som ökar med t.ex. 10 ggr per skalstreck istället för i jämn takt. Just 10 ggr skalan kallas för logaritmisk skala, och den används standardmässigt för att se det lilla förstorat och det stora förminskat. Höga värden kan då bekvämt jämföras med låga värden i samma diagram. Med en log-skala kan man studera både vanliga och ovanliga arters fördelning i diagrammet. KURVOR I ett logaritmiskt diagram faller artantalet ganska jämnt ned från den vanligaste till den ovanligaste. Faktum är att detta också är en ekologisk lag om hur arter fördelar sig i naturen. I stabila ekosystem ligger kurvan ofta mycket nära en rak och jämn linje (egentligen faller arterna i en svag S-formig backe ned från den vanligaste till den ovanligaste efter en speciell fördelningskurva men detta är knappt märkbart om stabila ekosystemenheter mäts upp). individer I ett diagram där individer av olika arter jämförs med progressiv skala (logaritmisk) ordnar arterna in sig i en nästan rak och jämn linje. Förutsatt att ekosystemenheten som provtas är stabil art

13 KURVOR Om något händer med ekosystemenheten som studeras accentueras S-formen. Det visar sig i logdiagrammet typiskt som en tydlig svacka i första halvan av kurvan. Svackan innebär att de vanligare arterna har minskat i antal ganska kraftigt. Man ska betänka att skalstrecken i logdiagrammet är 10 ggr högre än föregående, dvs en sådan svacka som på bilden nedan kan innebära minskningar ner till % av arternas ursprungliga nummerär för flera av de vanligare arterna. I naturen kommer dock ekologiska processer att se till att kurvan rätar ut sig. Hur denna uträtning slutar beror på om orsaken till störningen är långvarig och permanent eller av tillfällig natur. Är störningen permanent och negativ slutar den räta linjen kanske med ett lägre artantal och därmed också en brantare lutning. Arter har då försvunnit ur ekosystemenheten. Är störningen tillfällig återtar kurvan oftast sin normala lutning och sitt ursprungliga artantal. Detta visas tydligast med diagrammen nedan.

14 En normal mångfaldskurva så som den ska se ut i ett stabilt ekosystem. I detta fall finns det 40 arter av t.ex. örter KURVOR svacka Om miljön förändras på ett negativt sätt för mångfalden visar detta sig typiskt genom att en svacka utbildas i början av kurvan så att en S-formig kurva skapas. De vanligaste arterna (där svackan är) går tillbaka ganska kraftigt (obs logskalan maskerar detta men se y-axelvärdena!) Om en negativ förändring håller i sig tillräckligt länge kommer kurvans nya lutning att bli brantare och arter försvinner! I detta fall slutar artantalet på 30 vilket innebär att ekosystemet har ca 10 arter färre arter vid den nya jämvikten (se artantalet på x-axeln!). Om förändringen upphör och normala förhållanden uppstår igen återtar kurvan sin ursprungliga räta form och arternas antal bibehålls vid 40. Detta kan i verkligheten märkas genom att de tillbakatryckta vanligare arterna återtar sin vanlighet. Metod för mätning framtagen av Jan Bergsten, Ekolog, Tekniska kontoret, Danderyds kommun