ett jämställdhetsoch integrationsprojekt
|
|
- Frida Eklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ett jämställdhetsoch integrationsprojekt 2012
2 M-L L W ett jämställdhets- och integrationsprojekt 2012 Text: Marie-Louise Larsson Wallén Grafisk form: Gunnel Branzell/ Tryck: Edita, Västerås 2013 Papper: Omslag Invercote 240g, inlaga Scandia 2000 soft 150g
3 Vallbyprojektet har tillsammans med Familjecentrum och IDA-enhet fortsatt med kvinnogruppen för invandrarkvinnor med barn. Syftet är att bryta isolering och öka kunskapen om samhället, lära sig svenska, söka jobb/utbildning, stärka föräldrarollen och självförtroendet med mera. Vi har haft planering med Vallbyskolan, Vallbyförskolan, Idaenhet och Familjecentrum om vilka kvinnor som skulle behöva delta i projektet. Vallbyprojektet sökte extra pengar till projektet och fick bidrag från Sociala nämndernas stab. Bidraget behövdes för att kunna göra olika aktiviteter m m
4 Vi har varit tre personer som har haft hand om projektet. Eva från Familjecentrum, Marie-Louise från Vallbyprojektet och Hannan från Ida enhet som även har fungerat som tolk då hon kan arabiska till Mellanösterngruppen. Vi anställde en somalisk tolk till somaliergruppen. Vi träffade den arabisktalande gruppen på torsdagar mellan klockan 9 och 12. Vi hade våra möten i Svenska Kyrkans lokal. En lokal som har stora utrymmen och är barnvänlig. Där finns leksaker så barnen kan leka under våra möten. Husmor i kyrkan ordnar fika. Kvinnorna har varit från 23 till 60 år. Det har varit bra för oss att vara i kyrkans lokaler. Av de som var med förra året var det flera som även deltog i år. Det har även tillkommit flera kvinnor. Många kände inte varandra tidigare men har tack vare våra träffar lärt känna varandra och börjat umgås utanför gruppen. De som deltar är isolerade hemmafruar med många barn och en del har väntat barn och har fått barn under tiden de varit med i gruppen. De äldre kvinnorna som är med är ensamma kvinnor och flera av dem har inte lärt sig svenska. De är sjukskrivna och mår väldigt dåligt. Det handlar både om de äldre och yngre. Tack vare att de deltagit i vår grupp så kan vi se hur de förändras under tiden och det känns att de mår mycket bättre
5 Många av dem bär med sig hemska minnen som de aldrig fått prata om som de fått möjlighet att göra i gruppen. Vi har fått gruppen till att vara öppen, att våga berätta hur de har haft det och hur de mår. De har fått möjligheten att berätta delar av sina liv om de känner för det. Vi kan bara konstatera vilken otrolig utveckling det blivit i gruppen. De är nyfikna och vill få mer kunskap om svenska samhället. Vi diskuterar om skillnader och likheter mellan olika kulturer. Det som har varit viktigt för gruppen är att var och en fått berättat vem de är! Hur ser livet ut idag? Flera av dem har för första gången fått berätta sin historia om hur de kom till Sverige. Deras berättelser om långa resor för att komma från krig och förföljelse i sina hemländer är gripande. Flera av kvinnorna som deltagit i gruppen har börjat studera och förstår vikten av att lära sig språket. Vill komma ut i arbetet efter att de studerat och få en egen inkomst! Vi hade aldrig kunnat tro att flera av de som började utbildningar skulle våga studera och bryta sin isolerade tillvaro som hemmafru, så snabbt. Tack vare att de kommer till oss kan vi se hur de förändras och det känns att de mår bättre
6 Inbjudna gäster Vi har kunnat se hur deras självförtroende har växt och hur de tagit tag i sina liv. Det är fantastiskt och vi känner oss jätteglada för deras, barnens och hela familjernas skull! Under året har vi fortsatt med samtal om hur samhället fungerar i Sverige och hur samhället har utvecklats. Vi har även under året bjudit in olika gäster. Socialtjänsten kom även det här året det behövdes för att förklara för dem igen, denna gång handlade det om när man får kortare arbeten och sen hamnar i arbetslöshet vad som händer om man haft försörjningsstöd det är många missuppfattningar och många rykten som var i omlopp, varför vi kände att det var viktigt att reda ut hur det här. Vi bjöd in ABF som berättade hur de kan starta cirklar. Det var intresse att göra olika aktiviteter som vi kände att det kan inte vi hjälpa dem med utan det är något för dem själva att få ta tag i. De ordnade efter mötet med ABF två cirklar under året som de själva hade hand om. En sycirkel med 15 kvinnor som deltog, en av dem själva ledde cirkeln. Den andra var i konsthantverk där det deltog det tio stycken. Vi har fått visa dem hur man fyller i blanketterna och sen redovisar. Helt underbart att de själva kommit igång. Det är tack vare projektet som de vågar och vill. Energi och miljö från Västerås stad kom och berättade om hur man kan spara energi. Det handlade också om hur vår miljö ser ut och hur vi tillsammans kan hjälpas åt för en bättre miljö för våra barns framtid. Det blev många frågor, bra information att få reda på exempelvis hur mycket vatten det går åt när man duschar m.m. Vilket de inte hade en aning om! Nu skulle det bli nya tag hemma!
7 Vi gick igenom FNs barnkonvention, vad den innebär! Diskussion om barnens rätt att man inte få slå barnen o.s.v. många tankar och mycket som satte igång med bra diskussioner. Vi har haft en hälsopedagog vid flera tillfällen pratade om kostens betydelse dels för vuxna och för sina barn. Vad som är viktigt att tänka på som förälder. Att läsa på produkterna vad de innehåller, för många blir det svårt om man inte kan språket och för en del som inte kan varken läsa eller skriva. De fick göra olika övningar för kroppen och knoppen, hur viktigt det är för hälsan att röra på sig! Det diskuterades i samband med det hur de mår, flera har spänningsverk, äter mycket mediciner. De mår inte bra! Med övningarna fick de tips om hur de kan hjälpa sig själva med att försöka göra övningarna hemma. En av kvinnorna som deltar fick vid ett tillfälle ansvara för mötet. Hon berättade om vikten av vilken kost man måste äta om man har diabetes och hur man kan undvika att få det. Hon har högskoleutbildning inom området men har inte fått jobb, hon har sökt 30 olika jobb men har inte ens blivit kallad till intervju vilket känns väldigt tufft för henne. Hon hade fått rådet att byta namn, ja man kan verkligen undra! Hon ledde övningar vid flera tillfällen i avslappning, en stor tillgång för gruppen och med att få visa och använda sig av sina kunskaper växte hennes självförtroende
8 Studiebesök Vi besökte Mimers Framtidslägenhet det blev många diskussioner om vårt boende. Om hur familjer lever här i Sverige jämfört med deras hemländer, kände att vi har mycket att lära av dem. Vi måste börja lyssna på andra i vårt samhälle som har andra erfarenheter med sig från olika delar av vår värld. Vi var till Konstmuseet där konstpedagogen visade den aktuella utställning och efter det hade en workshop för kvinnorna, ingen av kvinnorna hade varit där tidigare. Det blev en härlig förmiddag. Massor av känslor som kom ut tack vare den kreativa övning som konstpedagogen gjorde med oss. Fantastiska bilder som de gjorde och berättade om allt detta hade växt inom dem vid skapandet av bilderna. Studieresa till Stockholm där vi besökte riksdagen. Vallbyprojektet hade kontaktat Roger Haddad om han ville ta emot oss i Stockholm. Han har följt vårt projekt och har träffat oss vilket gjorde att det kändes bra för vår grupp att få träffa honom som dels kommer från Västerås och som känner till projektet. Han gav oss en guidning av riksdagen och berättade hur han arbetar. Vi blev även bjudna på fika som Roger Haddad ordnat. De fick chansen att ställa frågor som de hade om sin situvation och om samhället och om hur riksdagen tar beslut! Vi avslutade vårens kvinnogrupp med två resor. En resa till Björneborg och en till Kungsbyn. Vi gjorde resorna tillsammans med Öppna förskolans föräldrargrupper. Det har varit mycket bra möten under året där de fått tillfälle att dels ställa frågor och reda ut missuppfattningar och att samtala om olika delar i vårt samhälle
9 Vi startade upp somaliska kvinnogruppen med sju kvinnor. Vi hade mötena på fritidsgårdens provisoriska lokaler som de hade i Vallby Institutet under väntan på det nya huset. Vi kunde vara där då de själva inte hade verksamhet. En somalisk tolk som timanställdes. Det visade sig allt efter tiden gick att det var svårt att få ihop gruppen. Oftast kom de som de tyckte. Vilket försvårade för oss att kunna göra något med dem och bjuda in andra så som vi gjort med den arabisktalandegruppen. Vi är vana att säger vi en tid så kommer man. Det funkade inte alls så med dessa kvinnor. De kom inte regelbundet utan de kom då och då. Tolken som själv är från somalien ringde runt varje vecka innan mötena och påminde dem att nu var det träff och vilken tid som vi skulle träffas. De lovade att komma varje gång hon ringde med så blev det inte! Ibland kunde vi fyra som hade hand om gruppen sitta och vänta på dem kändes till slut helt ohållbart! Vi försökte få dem att förstå att om vi ska ha gruppen måste de hålla tiderna. Vi kan inte heller göra studiebesök då vi inte visste om de kom! De gånger vi var några stycken var det mycket som de funderade över!
10 Flera av dem hade inte varit länge i Sverige, de var analfabete, vilket skapar många problem för dem, kanske därför de inte kom i tid till mötena? Flera av dem var väldigt oroliga och visste inte när deras anhöriga skulle få komma. En av kvinnorna väntade på sina åtta barn. Hon hade kommit själv med ett barn. Hon var mycket ledsen och orolig. Av hennes barn var det endast en som gått i skolan, resten hade inte gått, de hade inte råd! Åldern på barnen var från 8 år upp till 16 år. Det var hennes mor som hade hand om barnen nu i Somalia. Det kändes att det var en helt annan kultur som vi möte. Det var även svårt att få igång samtalen/diskussioner eftersom de hade ett helt annat sätt att vara än den arabisktalande gruppen! Tolken tyckte det var svårt med våra kvinnor på Vallby. Hon menade på att de kvinnor som bor i andra stadsdelar är mycket mera öppna. Skulle de fått samma möjlighet till en sådan grupp som vi startat i Vallby, skulle de vara jätteintresserade. Vi började fråga oss om de tillhör olika klaner. Kan det vara det som gör att det blev extra svårt att samla dem? Vi beslutet att vi måste göra något annat då det inte fungerade. Vi kan inte sitta och vänta att de ska komma. Vi bestämde oss för att göra ett sista försök så vi pratade med Vallbyskolans rektor om att ha ett möte på skolan kvällstid, tillsammans med rektorn. Kan det vara så att den tiden passar bättre och att det är på skolan? Vi skickade brev till alla somaliska föräldrar med barn på Vallbyskolan, både på svenska och somaliska. Vi väntade med spänning! Det var hennes mor i Somalia som hade hand om barnen nu
11 Det kändes bra. Nu vet vi att det är bara att lära oss mera för att få igång somaliska gruppen! Vi bestämde oss för att vänta med somaliska gruppen till längre fram! Familjecentrums representant slutade efter sommaren och gick i pension. Det blev ingen ersättare. Höstterminen var det Ida Enhet och Vallbyprojektet som ansvarade för projektet. Antal deltagare: den arabisktalande gruppen 25 st (Det var vad vi mäktade med.) den somaliska gruppen 2-8 (Varierade från gång till gång.) Antal möten: 14 arabiska Antal möten: 7 somaliska Antal kvinnor som börjat studera under 2011: 4 Antal kvinnor som fick jobb, praktikplats, under 2011: 10 Syfte/Mål Kvällen kom och vi väntade återigen! Det kom inte en enda! Nu gick det inte längre! Vad gör vi för fel? Vi måste lära oss om kulturen! Vi kan för lite! Vallbyprojektet pratade med länsmuseet och länsstyrelsen om vi skulle kunna ordna ett seminarium om somalisk kul- såsom skolor, förskola, politiker, tjänstemän, socialen, bostadsbolagen, m fl om de skulle vilja delta i ett seminarium för att få kunskap om somalisk kultur? Länsstyrelsen ställde upp med bidrag till föreläsare. Vallbyprojektet tog kontakt med en man som jobbat och jobbade tillsammans med somalier tillvägagångssättet, att få kunskap genom att arbeta tillsammans med somaliska föreningen. Där har de jämfört våra kulturer. Hur kan vi nå varandra? Det visade sig att det var många som ville komma på föreläsningen det blev fullsatt snabbt. Vi blev tvungna att säga nej till många. stärka invandrarkvinnor med barn stärka deras självförtroende stärka dem till att ta föräldrarollen stärka dem genom möte med andra kvinnor stärka dem att vilja lära sig svenska språket tur i samarbete med dem. Vi måste lära känna kulturen för att förstå hur vi ska nå dem! Sagt och gjort, museet ställde upp med lokal och skickade kallelse till institutioner och andra som möter somalier, i Malmö. De har tillsammans nått ett fantastiskt resultat genom att de samarbetat och att de integrerats i samhället. De har lyckats tack vare att man förstår varandras kultur. Per Brinkemo åker runt och föreläser om Behovet var stort att lära om andras kulturer. Det kändes efter seminariet att det här är bara början. Vi måste få mer kunskap. Ett helt annat sätt att tänka och vara. Vi med vårt system som är så olikt deras när man hörde Per berätta!! Seminariet: Syfte/Mål få kunskap om somalisk kultur Antal besökare:
12 Kvinnor från Mellanöstern Ett projekt som växte fram tack vare kvinnogruppen. Jag hade visat dem en utställning som handlade om kvinnors utveckling under 1900-talet i Sverige. Vi visade utställningen för att de skulle få kunskap om hur det varit för kvinnor i Sverige! Hur kvinnors villkor varit och hur man kämpat i Sverige för kvinnors jämställdhet och rättigheter. När de såg den kom de med förslaget att göra en utställning om hur kvinnor haft det och har det i Mellanöstern. Vilken fantastisk idé som gruppen kom på! Det måste bara göras! Kände efteråt vilken viktig utställning, att få kunskap om dessa kvinnors kamp och om hur de haft det och hur de har det nu. Detta var 2010 som idén föddes!
13 Jag skrev ihop en ansökan som skickades iväg till olika instanser för att få ihop bidragen som behövdes för att kunna genomföra utställningen. Den utställning som vi visat dem hade jag producerat när jag jobbade på länsmuseet. Den kostade, allt kostar! Det var bara att sätta igång att söka pengar! Ett stort viktigt arbete låg framför oss! Började med att skicka olika ansökningar i slutet av 2010 och tog kontakt med flera för att höra vad de tyckte om idén. Alla var överens; Ni måste få göra den, sök på! Kände hur kraven kom, utställning måste bli bra. Dels för att hedra kvinnor i andra delar av världen i deras kamp och dels för att vi andra kvinnor i Sverige verkligen borde få mer kunskap om kvinnors villkor i andra delar av världen!! Vi måste få reda på fakta! Hur mycket vet vi egentligen? Vi hör om kvinnoförtryck och om hedersrelaterade mord! Vad vet vi mera? Varför är det så? Hur har det blivit så? Hur kan kvinnor acceptera det? Vad tycker kvinnorna om det? Det är dags att vi får höra deras version. De skulle nu få möjlighet att berätta sin kvinnohistoria. Hur deras mormor har haft det och deras mamma och nu de själva. Vilken utveckling har det varit i olika delar av Mellanöstern? Har det varit någon utveckling? Om det varit det, hur ser den ut!? Det var många frågor som snurrade runt i våra huvuden. Vi måste få svar på alla våra frågor! I kvinnogruppen fanns två utbildade konstnärer som jag tyckte skulle få utforma utställningen med hjälp av övriga kvinnornas livsberättelser. Jag tog kontakt med arbetsförmedlingen i början av 2011 och genom det var processen igång. De skulle få medverka i arbetet med att producera utställningen. Arbetsförmedlingen stöttade konstnärerna genom att de fick börja som praktikanter för att så småningom bli anställda. Jag hade skickat bidragsansökningar till olika instanser som jag tyckte borde ge oss bidrag till det fantastiska projektet. Det blev många samtal och mycket skrivande. Kontfrämjandet beslutade att de ville vara med och stötta projektet dels för att det var konstnärer med från andra delar av världen och dels för att det skulle handla om kvinnors utveckling inom alla områden i samhällena. Västmanlandsläns läns museum ville också stötta projektet efter flera samtal och möten. Länsmuseet lovade även att utställningen skulle få börja visas där. Vi planerade in att den 8 mars 2013 skulle det vara invigning. Jag gjorde nu även en ansökan till Västerås stad/kultur när vi nu fått flera att vilja vara med. Då måste väl även de vilja vara med? Det blev många turer innan vi blev beviljade bidrag från dem. Vi fick flera avslag på våra ansökningar bl a från Länsstyrelsen och landstingets kulturbidrag trots en massa samtal och mejlande. Men efter en tid hade vi i alla fall fått ihop en budget som vi kunde börja med. Kvinnorna kunde börja jobba med projektet
14 Arbetsförmedlingen ställde upp och tyckte det var ett utmärkt projekt. Kvinnorna fick ju även träning i svenska språket. De började med att försöka hitta faktatexter! Parallellt med att de letade fick de börja med kvinnorna i den egna släkten! Hur har deras kvinnor haft det i generationer? Det visade sig att de inte hade så mycket koll på hur det varit för dem. De fick nu börja kolla upp i sina egna led. Det blev många reflektioner över hur de haft det med massor som de inte vetat eller tänkt på tidigare. Vad jag förstod så pratar man inte om vad som hänt eller hur samhället varit för deras mormor eller mamma. Man försöker att leva här och nu. Nu satte en stor resa i gång för oss allihop! Att få reda på hur det varit och är för kvinnor i Mellanöstern. De började efter sin egen undersökning med sina släktingar att interjuva kvinnorna i gruppen. Jag kontaktade Film i Västmanland och frågade om de skulle kunna ställa upp med kamera och mikrofoner så att de skulle kunna filma och spela in samtalen med kvinnorna. Konstnärerna hade aldrig filmat så det blev en ny utmaning för dem att som konstnär använda sig av ett annat uttryck än de gjort innan, genom kameran. Film i Västmanland hade en snabbkurs med dem i hur man filmar. De fick låna kamerautrustning vilket var mycket värt för projektet. Nytt för dem var också att bygga en utställning med allt material som skulle tas fram. De fick också fundera ut hur den skulle tillverkas då den skulle kunna visas på andra platser. Den måste ju vara lätt att transportera. Det hade de heller inte gjort tidigare! Jag var deras mentor och handledare och visste att det skulle bli en hel del med att hjälpa dem. Jag tog med dem på studieresa till Stockholm för att se olika typer av utställningar, vad som är bra och dåligt. Vi gjorde en inspirationsresa och var runt på museer som de aldrig varit på. Första tiden vi jobbade var det mycket fokus på att få dem att våga prata och diskutera och reflektera över sin egen situation som kvinna. Hur ser de på hur en kvinna ska vara? Det var ett måste att dela med sig till varandra av vad som hänt dem själva om de skulle få andra kvinnorna att berätta för dem. Vi diskuterade vad som är viktigt att visa i en utställning och hur man gör det Vilket ansvar har de? Hur letar man fram fakta? Hur skulle de samarbeta? Det spännande med konstnärerna var att de kom från olika delar av Mellanöstern. En var från Syrien och en annan från Irak Kurdistan. Helt olika bakgrunder och utveckling, bägge muslimer! Den ena med schal, den andra inte! Den ena hade flytt från sitt land! Den andre kommit till Sverige för kärleken! Den ena har många barn! Den andre hade inga! Bara det att få ta del av hur de resonerade, var spännande. Från början var de väldigt försiktiga. Samtidigt som de jobbade med projektet började kvinnorna i kvinnogruppen bli avundsjuka. Man ifrågasatte varför konstnärerna skulle få göra utställningen!? De sa det aldrig högt på mötena i gruppen, utan det skedde gliringar till speciellt den ena som till slut berättade om det för oss andra som hade hand om kvinnogruppen
15 Hon var ledsen över att de inte kände tilllit till henne. Jag kände att det var viktigt att ta itu med det på en gång så att det inte skulle urarta mellan dem. Jag berättade för gruppen av vilken anledning jag valt ut de två konstnärerna att arbeta med utställningen. Jag talade om för dem att konstnärerna hade långa utbildningar inom konstområdet, vilket är en nödvändighet om man ska göra en utställning. Dessutom berättade jag att de även var inskrivna på kulturarbetsförmedlingen. Försökte få dem att vara stolta över att vi hade två stycken i vår grupp som skulle kunna jobba med utställningen! Men berättade också hur viktiga alla var i gruppen genom att delta med sina kunskaper som kvinna. Nu förstod de, och när allt kommer omkring så var det de själva som sagt att vi skulle göra utställningen. Utan deras medverkan blev det ingen utställning! Vi var alla överens om att de måste ställa upp för interjuver med sina erfarenheter från de olika länder som de kommer ifrån. Det var ett måste för projektet att de berättade om sina kvinnliga släktingars förhållanden och hur de haft det i generationer! Tyvärr var det så att när det kom till kritan vågade flera av kvinnorna inte delta. Man vågade inte berätta hur det varit! Vad var det som hände? Några som var med och ställde upp och blev filmade och intervjuade fick plötsligt inte vara med då deras män hörde att de blivit intervjuade
16 De tvingades att säga ifrån och krävde att det det de berättat måste tas bort annars skulle männen skiljas från dem. Oj, tänk att det vi hade startat upp plötsligt var så känsligt! Vi pratade igen med gruppen om utställningen. Hur ska vi göra? Alla tyckte att den måste göras! Vi berättade för dem att vi inte kan göra utställningen om de inte är med och berättar om sina erfarenheter och om kvinnors villkor. Ni är de som vet hur det är och har varit. Det är ni som levt i de olika samhällena i Mellanöstern. Om ni inte är med kan vi inte göra projektet. Nu förstod de hur viktiga de var för utställningen och nu valde de att delta! Nu var projektet åter igång och vi kunde andas ut! Nu fortsatte insamling av fakta och inspelning/filmning av berättelser. Nu var det dags att börja tänka på utformningen av utställningen. Jag fick ligga på för att de skulle förstå att tiden rinner iväg och det måste hinnas med olika delar för att vara klara till det datum vi fått av museet. Planering är a och o. Det gällde att dela upp och fördela vad var och en kunde göra. Man kan inte alltid vara två utan måste kunna göra saker själv, var och en för sig. Plötsligt hör museet av sig. Nu kunde vi inte ha utställningen som det var sagt. Alla utställningar som de planerat in skulle flyttas! Plötsligt hade de planerat in oss till våren Nu fick jag säga nej! Det här går inte, vi måste få ställa ut Jag vet inte om jag finns kvar i Vallbyprojektet 2014, för jag jobbar endast ett år i taget. Och konstnärerna jobbar bara nu, det finns inga pengar för nästa år. Till bidragsgivarna har vi sagt att utställningen ska visas Efter många diskussioner fick vi till ett nytt datum, inte 8 mars som man lovat oss, utan nu skulle det bli i april. I slutet av året hoppade ena konstnären av, efter en diskussion om utformning och krav som kom från henne. Jag sa då ifrån ordentligt eftersom jag märkt att den konstnären gärna bestämde över den andra vilket inte alls var bra. Jag sa ifrån och det tålde hon inte. Hon tyckte att jag var för hård. Jag försökte få henne att förstå, men det gick inte, vilket innebar att hon gick. Plötsligt hör museet av sig. Nu kunde vi inte ha utställningen som det var sagt. Nu var det en konstnär kvar och för att klara ut projektet så fick jag gå in i projektet mycket mera för att det skulle kunna klaras av. Med andra ord fick jag mycket mera på mina axlar. Men jag kände att vi måste ro det här i land med så många inblandande! Vi hade en grupp med ca 30 personer som var delaktiga i olika funktioner! Vi körde på och fick kontakt med fantastiska personer som ville delta! De hade massor av bra kontakter som vi kunde arbeta vidare med under Antal medverkande:
17 Syfte/Mål att berätta om kvinnors villkor i Mellanöstern från förr till idag att göra en utställning att visa den på museet att visa den runt om i Sverige att öka förståelsen för andra kvinnors situation i världen att visa olika fakta texter om kvinnors villkor att visa fram starka kvinnor från Mellanöstern
18 Teckningar Marie-Louise Vallby kvinnor ett jämställdhets- och integrationsprojekt Projektet har kunnat genomföras tack vare samarbete mellan Vallbyprojektet, Familjecentrum Vallby, proaros och IDA enhet, proaros Det har kunnat genomföras tack vare extra bidrag från Sociala Nämndernas stab. Tack till alla som bidragit till projektet! M-L L W
19 Kan vi? Vill vi? Törs vi? Ja, vi kan! Vi vill! Vi törs! i samarbete med
Vallby kvinnor ett jämställdhets- och integrationsprojekt 2010 2011
Vallby kvinnor ett jämställdhetsoch integrationsprojekt 2010 2011...... Teckningar Marie-Louise Text: Marie-Louise Larsson Wallén Foto: Yvonne Karlsson Grafisk form: Gunnel Branzell/www.framstform.se Tryck:
Läs merS.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?
? S.O.C. Hör du mig 25 mars 2017 En workshop med socialsekreterare och ungdomar som haft kontakt med socialtjänsten och vill utveckla socialtjänsten. Socialtjänsten i Helsingborg har under ett antal år
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merSFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol
Läs merEskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007
Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET
Läs merInskriven av BAKGRUNDSFAKTA Kvinna Man Ej svar AF FK SOC Totalt % 55% 45% 0% 10% 55% 35% UT Ambft Exftg Outb
VI VILL GÄRNA VETA VAD DU TYCKER OM JOBBINVESTERING OCH OSS! År 12 Total resultat - av 39 kvinnor och män inskrivna i Jobbinvestering av AF, FK och Soc Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna
Läs merLÄSGUIDE till Boken Liten
LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merHANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK
HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 3 3 4 4 4 5 6 7 7 Om webbutbildningen Hedersrelaterat våld och förtryck Förberedelser inför gruppdiskussionen Förberedelser: gruppdiskussionsdagen
Läs merKvalitetsredovisning 2008/2009. Staffansbackens förskola
Kvalitetsredovisning 2008/2009 Staffansbackens förskola Margit Bojang föreståndare/ arbetsledare Inledning sida 1 av 4 Hösten 2008 gick åt att förebreda sammanslagningen och att kasta, sälja, packa olika
Läs merBarnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra
Barnkonventionen Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra 1 FN har bestämt att alla barn i hela världen ska må bra och ha det bra. FN betyder förenta nationerna. FN är som en jättestor förening.
Läs merSå här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips
Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna
Läs merIP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt
ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då
Läs merDIAMANTEN. Simon var i skolan och jobbade med matte, han kom till ett tal som handlade om diamanter.
DIAMANTEN Simon var i skolan och jobbade med matte, han kom till ett tal som handlade om diamanter. Han lutade sig tillbaka i sin stol och tänkte, tänk om jag hittar diamant. Simon hoppade till när skolklockan
Läs merNär tomtemor räddade julen
När tomtemor räddade julen Roller: Tomtemor: Jultomten: Dr. Nisse: Maria: Mario: Tomtenisse 1: Tomtenisse 2: Tomtenisse 3: Tomtenisse 4: Tomtenisse 5: Tomtenisse 6: Tomtenisse 7: Statister: Berättare:
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merlyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina
Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merBilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.
Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar
Läs merLÄSGUIDE till Boken om Liten
LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Läs merSTRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }
{ ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent
Läs merVardag Äldreboendet Björkgården
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)
Läs merHur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?
Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det
Läs merOm att bli mer lik Gud och sig själv.
Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs merBakgrund Skyddade personuppgifter. Inför visning i skolan.
SPÖKET STUDIEHÄFTE Bakgrund Inget barn ska behöva växa upp med våld eller övergrepp. Ändå händer det. Inte ens när någon slagit larm och polisanmält är det idag alltid möjligt att skydda barn. Det kan
Läs merMina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd
Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Av Henrik Ståhlberg Det sägs ibland att människor med autism inte kan tycka synd om andra. Hos människor som inte kan så mycket
Läs mer3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING
ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt
Läs merHANDLEDARSTÖD: BARNKONVENTIONEN
HANDLEDARSTÖD: BARNKONVENTIONEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 3 3 3 4 4 5 6 7 7 Om webbutbildningen Barnkonventionen Förberedelser inför gruppdiskussionen Förberedelser: gruppdiskussionsdagen Få igång ett samtal
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merISBN
Tryckt hos Hylte Tryck AB, 2018 Första utgåvan, första tryckningen Omslag, bilder och formgivning: David Enlund, Enlund Design www.teressalmi.se, info@teressalmi.se ISBN 978-91-639-8999-5 DALKULLA PÅ VIFT
Läs merhade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.
Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt
Läs merNästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.
Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags
Läs merDokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars
1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och
Läs merVecka 4 201201/28-29
Vecka 4 201201/28-29 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio http://www.facebook.com/radio.riu.uppsala
Läs merBarnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.
LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen
Läs merVad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR
Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR 2 VAD ÄR VERDANDI? VAD ÄR VERDANDI? 3 TRÄFF 1 Medlemsutbildning för barn och ungdomar Detta är en version av förbundets medlemsutbildning
Läs merStudieguide Hej skolan!
Linn Jonsson Linus Torgeby Clara Vennman Studieguide Hej skolan! Innehåll Till ledaren 3 Studiecirkelns upplägg 3 Träff 1: Lära känna varandra och din skoltid 4 Träff 2: Föräldrarollen: Läxor, språk och
Läs merLäsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser
Läsnyckel Yasmins flykt Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel Yasmins flykt är en gripande berättelse om den femtonåriga flickan Yasmine och hennes lillebror Ali. Tillsammans flyr syskonen
Läs merAtt dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8
nytt_original_0914 06-09-14 11.30 Sida 3 Innehåll Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8 Mitt liv min barndom 10 min ungdom 22 mitt vuxenliv
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven
Läs merInspirationsmaterial till häftet
Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merJobbigt läge VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Lo och hennes familj. En dag när Lo är på väg hem från träningen ser hon sin pappa sitta på en restaurang och hålla en främmande kvinnas hand.
Läs merbarnhemmet i muang mai måndag 25 juli - söndag 14 augusti
barnhemmet i muang mai måndag 25 juli - söndag 14 augusti Tre veckor har gått sedan vi skickade förra veckobrevet. Detta för att vi tog oss några dagar ledigt och för att Sussi sedan gick och blev sjuk.
Läs merLäsnyckel. Stanna, Milo! Åsa Storck Illustratör: Andréa Räder. Innan du läser
Läsnyckel Stanna, Milo! Åsa Storck Illustratör: Andréa Räder Stanna, Milo! är den andra boken av tre om flyktingpojken Milo, som tillsammans med sin familj flyr till Sverige från sitt hemland. De två andra
Läs merink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen
WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag
Läs merFlyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?
Flyktingmottagande i Bjuvs kommun Hur kan du göra för att hjälpa till? Just nu kommer det många människor till Sverige som är på flykt från förtryck, övergrepp och förföljelse. I denna folder har vi samlat
Läs merHalvtid - hur har det gått?
Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?
Läs mer1. Hitta en annan lösning
1. Hitta en annan lösning Socialtjänsten i Piteå kombinerar tryggheten att ha heltidsanställning med friheten att välja hur mycket man ska arbeta. Man vet att delaktiga medarbetare, med sin kunskap och
Läs merPROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27
Det är vi som medverkar i projektet PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA GENOMFÖRANDE
Läs merDU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.
DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA. Är det jobbigt hemma? Ibland kan det kännas som att du är helt ensam i världen. Som att ingen varken vill eller kan förstå. Dina föräldrar kanske
Läs merSammanställning av enkätundersökning
Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2016 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun Efter feriearbetet sommaren 2016 gjorde vi en enkätundersökning bland ungdomarna. Vi ville ta reda
Läs merErfarenhet från ett år av Västermodellen
Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,
Läs merCentralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:
SIDAN 1 Författare: Jim Højberg Vad handlar boken om? Alex har alltid varit klassens nörd, men nu har det plötsligt vänt. Både Mia och Asmila är kära i honom, och ikväll ska han på bio med Asmila. Alex
Läs merFörfattare: Helena Karlsson
Läsnyckel Lea, vilse! Författare: Helena Karlsson Lea, vilse! är en ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Den riktar sig till dig som vill ha en spännande berättelse, skriven med ett tydligt språk,
Läs merLärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén
sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed
Läs merÅrsberättelse 2013-2014
Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merReggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.
Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merför att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport skola
för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport skola Alla barn har rätt att gå i skolan. Det står inskrivet i barnkonventionen. För många barn
Läs merbarnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN
Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr
Läs merTranbärets månadsbrev maj 2015
Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har
Läs merSkriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor.
Din inrementor Den inrementorn är en 20 år äldre, visare version av dig. Allteftersom du får en levande känsla för denna äldre, visare och mer autentisk version av dig själv, kommer du märka att hon existerar
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För
Läs merMuntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:
Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma
Läs merTill alla barn och ungdomar
VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn
Läs merJAG FUNDERADE INTE ENS PÅ
JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ DET HÄR MED KLASS INNAN JAG BÖRJADE PLUGGA OM MEDELKLASSNORMER I UNIVERSITETSMILJÖN Lena Sohl Doktorand Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet JENNYS BERÄTTELSE Ja, jag
Läs merEnkätundersökning hos AHA:s Medlemmar
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%
Läs merLinus mamma har en utvecklingsstörning
Barnbok Linus mamma har en utvecklingsstörning Text: Sandra Melander och Lydia Springer Illustrationer: Laila Stolpe Linus är 8 år och bor tillsammans med sin mamma i en hyreslägenhet. Linus mamma älskar
Läs merStuderande föräldrars studiesociala situation
Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merVårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning
Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning Dagen inleddes med att en jurist informerade om de juridiska aspekterna av vårdnadsöverflyttning och därefter presenterade forskare,
Läs merVarför är jag inte normal!?
Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men
Läs merbarnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj
barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj Veckan har varit lugn men den har bestått av många Hej då och många Hej. Veckan har i stort sett varit lugn. Vi har kommit in i våra nya rutiner, som
Läs merSÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN
SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN Jag vill verkligen tacka er på Bris för allt ni gör för oss. Ni är hjältar. Tack Tack Tack Tack!!! Pojke, 15 år HEJ! Om du har frågor om dina rättigheter eller om
Läs merDel 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du?
Del 1 Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du Tjej Kille 2. I vilken skola gå du i? Duveholmsgymnasiet Lindengymnasiet Ellwynska skolan 3. Vilken årskurs går du i? Årskurs 2 i gymnasiet, NV
Läs merHemsidans betydelse inom förskolan
Hemsidans betydelse inom förskolan VFU-rapport Författares för- och efternamn: Fatima Landstedt och Wanvisa Khakhammay Pedagogiska Institutionen kurs- eller utbildningsnamn: Pedagogik och utbildning 1,
Läs merForskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning
Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du
Läs merIP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt
ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Intervju med Kenneth, 63 år. Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag
Läs merHandledarskap, inkludering och tolerans
Handledarskap, inkludering och tolerans TOLERANSÖVNINGAR - ATT PROAKTIVT TRÄNA PÅ HANDLEDARSKAPETS DYNAMIK INLEDNING Detta övningsmaterial har tagits fram av Lika Olika inom ramen för projektet Fastighetsbranschen
Läs merLärarhandledning Min skalliga mamma Camilla Dahlson & Malin Roca Ahlgren 2018 LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG
LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG 1 FÖRORD Boken är skriven av Camilla Dahlson och kan läsas oberoende av lärarhandledningen. Handledningen är skriven av Camilla Dahlson och Malin Roca Ahlgren, leg. lärare.
Läs merTIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM
i k Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! Elevenkät Årskurs 4 Skola: Elev: Klass: PIRLS/TIMSS Skolverket 106 20 STOCKHOLM IEA, 2011 BARCODE j l Instruktioner
Läs merLÄRARHANDLEDNING Billie Lou och Lille Bo på begravning. Författare: Sanna Larén Illustratör: Anna Norin. Rekommenderas för ca 4-7 år
LÄRARHANDLEDNING Billie Lou och Lille Bo på begravning Författare: Sanna Larén Illustratör: Anna Norin Rekommenderas för ca 4-7 år Lärarhandledningen är framtagen av Sanna Larén som sedan 2010 utformat
Läs merKantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Anna Olli och Ida Adolfsson Vår vision Vi vill att
Läs merHistoria på riktigt - ett samarbete i projektform med klass 5:1 från Ängsskolan i Sundbyberg
Historia på riktigt - ett samarbete i projektform med klass 5:1 från Ängsskolan i Sundbyberg I februari 2011 kontaktade läraren Eva Larsson från Ängsskolan i Sundbyberg Livrustkammarens pedagoger. Eva
Läs merUTVÄRDERING Läsåret 2013/2014
UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs mer+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen
Sigtuna Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Plats: Sigtuna Sommar 2013 Juni Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen. Sigtuna var och lyssnade på Allan Wade. Sida 3 Vi söker nu fler volontärer. Är du en av
Läs merAVTRYCK. Tid, ting, minne
AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om
Läs merHemliga Clowndocka Yara Alsayed
Hemliga Clowndocka Yara Alsayed - Olivia vakna! Du kommer för sent till skolan, ropade mamma. - Ja jag kommer. Olivia tog på sig sina kläder och åt frukosten snabbt. När hon var klar med allt och står
Läs merSTÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET
STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET www.fou.sormland.se EN PILOTSTUDIE Syfte med pilotstudien Att pröva en stödsamtalsmodell för föräldrar till små barn, 0-7 år, som blivit föremål för orosanmälning till socialtjänsten
Läs merLyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund
Lyckas med SIP-mötet - Samordnad individuell plan Vilka är vi? Anette Ståhl Socionom Kurator Barnsamordnare Handledare Psykiatri Sydväst Stockholms läns landsting Fanny Eklund Socionom SIP-samordnare Kungsholmen
Läs merFRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT
Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.
Läs merEskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten
Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda
Läs mer