Atlantica. Nyord & Møn. Danska öar i repris. Sjukdom eller. Doktorn ger råd. Gör livet gladare för barnen! Nöje och ansvar. 2/2009

Transkript

1 Atlantica Danska öar i repris Nyord & Møn Gör livet gladare för barnen! Nöje och ansvar. 2/2009 Sjukdom eller olycksfall Doktorn ger råd

2 Ledare LEDARE»En from förhoppning om fin sommar«2 När dessa rader skrivs är det Pingsthelg med runt 25 grader i luften och närmare 20 i vattnet. Fjärden är full av båtar och endast seglarna saknar vinden. Man fylls av en from förhoppning att hela sommaren ska bli lika fin. Det behöver vi alla nu när det bara är elände överallt i världen. Vi båtägare behöver det för att få rensa skallen ute på sjön, båthandlarna behöver det för att äntligen få fart på försäljningen och Sverige behöver det för att få goda inkomster från turismen, inte minst båtturismen. Någon enstaka regndag kan man dock stå ut med och då är det bra att ha AtlanticaTidningen med sig. Särskilt om man har barn är Carina Norbergs artikel på sidan 4 både läsvärd och full av nyttiga tips. I förra numret gjorde Ove Agrelin en trevlig skildring av de danska öarna som skulle följas upp i detta nummer. Tragiskt nog avled Ove hastigt i vintras, så vår redaktör Tom Roeck Hansen har i stället gjort uppföljningen baserat på Oves bok. På sidan 19 kan du läsa att Atlantica har fått nya ägare i form av TrygVesta, Nordens näst största försäkringskoncern. För dig som kund betyder detta bara att det bolag du är försäkrad i nu har fått ännu mer ekonomiska muskler och en ägare som är långsiktigt intresserad av att utveckla Atlanticas unika koncept. Hoppas nu att vädret är lika fint när du läser detta som det var när jag skrev det! Trevlig sommar! conny landström Daydreaming a Segling är lust och upplevelse. Vad man seglar och hur man använder sin båt styrs av familje- och arbetssituationen och vilka resurser man har, men den som en gång blivit biten kommer alltid att söka sig till segelbåtar. För de yngsta börjar det ofta ombord i föräldrarnas segelbåt på gott och ont. På seglarskolan seglar man jollar och nästa steg blir att skaffa egen båt. Sen kan man gå vidare till bankappsegling, havskappsegling, långsegling och familjesegling. På äldre dar avtar ofta lusten att ligga ute länge, besättningen har vuxit upp och övergett familjebåten som plötsligt känns onödigt stor och krävande. Men lusten till seglingen är kvar! Det man då vill ha är en båt som ger mesta möjliga segling med minsta möjliga förberedelser och planering.»härligt väder i dag jag sticker ut och seglar en stund.«sagt och gjort, ner till båten, hissa på och vara ute på några minuter. Inga stora förberedelser, kanske en kylväska med några smörgåsar och en öl. Sällskap om det passar, annars ensam. Inget mål, bara känna vinden och hålla fart i båten. En tur på några timmar kanske, eller om lusten faller på en improviserad övernattning någonstans. Segelbåten som frihetens redskap. När man känner så, ja då är det en dagseglare man ska ha. Och helst ska den ligga vid sommarstugans brygga eller nära hemmet så att man kan ta vara på alla seglingschanser som dyker upp. Och nu ökar intresset för dagseglaren. Hur ska en bra dagseglare vara beskaffad? Frågan ställdes till Bernt Lindquist, konstruktör till Campus, och Sven Hellström som är mannen bakom Finesse. Bernt: Den ska kunna seglas av en person men ha tillräckligt mycket plats i sittbrunnen för en hel familj. Det ska gå fort att hissa på och sticka ut. Priset måste vara måttligt, inte över 300 tkr. Båten måste vara rolig att segla och det betyder att den bör vara snabb också. Man ska kunna komma in på grunda ställen när man vill ta en paus för att bada eller äta och därför bör den ha någon sorts sänkköl eller centerbord. Den ska gärna ha enkel övernattning för minst två personer. Bra är om den är trailerbar, åtminstone så att man kan ta hem den till tomten för vinterförvaring och rustning. De som köper Campus är allt från det unga paret som köper sin första båt till den erfarna seglaren som vill ha ett okomplicerat seglingsnöje. Sven: Många av dem som intresserar sig för Finesse bor sjönära eller vill ha en båt vid sommarstället. Eftersom de ofta kommer från stora påkostade båtar är de inte beredda att ge avkall på kvalitet i utrustning och utförande. Men de vill också ha en lättskött, lättseglad båt. Och de vill ha riktigt gott om plats i sittbrunnen för att kunna umgås i båten. Vanligt pentry behövs inte, men övernattningsmöjligheter bör finnas om man får lust att stanna ute några nätter. Och man vill kunna ta sig in vid grunda stränder för att få ligga i fred. Till sist den måste vara snabb. Att ständigt bli omseglad är ju inte roligt. ~ tom roeck hansen

3 Dagseglare, dag- och nattseglare, stor jolle eller liten kölbåt. Varsågod och välj! Campus 6.6 och 6.3 från Fabola Yachts på Djurö hade premiär redan 1982 och har sålts i mer än exemplar. Den ena versionen 6.6 är familjebåten medan 6.3 är den racigare. Den är försedd med en invändig vattenbarlasttank,och har vik- och sänkbar köl med blybarlast. Hon är styv som en kölbåt och har bra fart (Lys 1,07). Med köl och roder uppvikta sticker hon bara 20 cm. Trailerbar på motorbåtstrailer. Konstruktör är Bernt Lindquist, båtarna tillverkas i Estland och säljs av Fabola Yachts. Priset för 6.3 börjar vid kr men med nödvändig utrustning kan man räkna med åtminstone tkr. Finesse 26 säljs av Sven Hellström Design i Saltsjöbaden. Den kom ny 2008, är ritad av den gamle storseglaren Sven h. och utrustad med två roder, fällköl och en sittbrunn, stor som på den största havskryssare. Fällkölen pumpas upp med hydraulik och med kölen uppe sticker hon bara 75 cm. Vid grundkänning fälls kölen upp utan att skadas. Alla fall och skot sitter så att rorsman lätt når dem. Med sina åtta meters längd är hon stor som dagseglare, men kan seglas av en person. Mycket snabbseglande. God övernattning för fyra. Mycket hög tillverkningskvalitet för att gillas av den mera krävande seglaren. Finesse har mycket storbåtskänsla men fungerar också som dagseglare. Priset är cirka 700 tkr. Boozie 190 Twin är en 19 fots mycket lätt dagseglare konstruerad efter en idé av Bosse Blomqvist, Vaxholm, som själv har stått för stora delar av formgivningen och dessutom tagit hjälp av flera etablerade konstruktörer. Den har ett triangulärt planande skrov och ostagad, bomlös mast som är roterbar. Seglet är dubbelt och fälls ut enligt Ljungström-principen vid öppen vind. Fenkölen har bärplan och rodret justerbart trimplan. Skroven byggs av Nautic Boats i Orsa. Spännande nykomling. Prisläge cirka 250 tkr. 3 foto Mikael Henrikson Skippi 650 Cruiser är en polskbyggd båt från Skipper-Yachts och säljs i Sverige av Båt Center/Skipper Yachts Boats i Lomma. Segelytan för storsegel och fock är 27 kvm, gennackern är på 35 kvm och riggen av 7/8-delstyp. Den har centerbord med bulb. Båtvikten är 700 kg. Ruff med fyra kojer. Djupgående cm. Skippi är en snabb båt av jolleliknande typ och kräver, särskilt med gennacker, aktiv segling och mer än en person ombord. Priset börjar vid 215 tkr. Scangaard 21 från Degerö Marin i Tyskland, som säljs av Riddarfjärdens Marina, är en revival av den klassiska tyska Hanseatische Kieljolle. Typen togs först fram som skolbåt för tyska kadetter, senare gjordes avgjutning och en serie plastbåtar som användes i seglarskolor. Degerö tog över, utvecklade konstruktionen och premiärvisade Löa 6,05, djupgående 95 cm, segelyta 18 kvm, långkölad och med djup sittbrunn. Elektrisk inombordsmotor rekommenderas. Priset börjar vid 222 tkr, motor tillkommer. Äldre standardbåt är ett alternativ som många valt. För en begagnad Soling betalar man cirka 30 tkr, en if-båt får man för tkr och båda, plus en del andra, svarar ju mot de krav man ställer för dagsegling. Inköpspriset är självklart lockande.

4 4 Hur kul är det att vara barn ombord tvång eller nöje? Äntligen är semestern här. Båten guppar vid bryggan, medan den fylls med allt som behövs för dagarna till sjöss. Solen skiner, familjen är förväntansfull, tänk så mycket roligt vi har framför oss! text Carina Norberg anågra dagar senare öser regnet ner, vinden tjuter och ankaret draggar. Tvååringen kinkar och elvaåringen vill åka hem, hunden ligger under ruffbordet och luktar blöt hund. Många båtföräldrar har tillbringat sina barn- och ungdomssomrar på sjön och minns mycket väl tristessen i förpiken under långa dagar till sjöss. Väl framme var de vuxna trötta efter dagens slit, så den utlovade upptäcktsfärden på ön blev kanske inte av. Ändå har de här föräldrarna valt att skaffa båt och utsätta sina egna barn för samma prövningar. Det kanske inte var så farligt trots allt? Nya platser och äventyr, spännande hamnar, bad, jollefärder och nya kompisar nästan varje dag. Båtvett och navigationskunskaper på köpet. Nu vill man ge sina barn samma upplevelser. Skilda åldrar skilda behov 0-3 år: De minsta Små barn små bekymmer. De allra minsta är nöjda med mat, sömn och föräldrar i närheten. När de sedan börjar lära sig att gå kan det vara smått irriterande att världen gungar och lutar, men efter ett antal oönskade blåmärken och bulor lär de sig att så här är det på båten. Det gäller att hålla i sig och förstå innebörden av ordet»svall«! En favoritsysselsättning brukar vara att se vad som händer om man slänger olika saker i sjön, sjunker de eller hinner någon vuxen fiska upp dem? Det är kul att aktivera sina föräldrar! 3-7 år Upptäckarna Nu ska det hända mycket, hela tiden. Kompisar är viktigt och man får nya i varje vik. Snart är leken i full gång och när det är dags för uppbrott vet sorgen inga gränser: Vi kanske aldrig ses igen! Spela spel och läsa sagor brukar vara välkommet, dessutom bra sätt att varva ner efter en lång dag. Med en mindre, kanske uppblåsbar, jolle, kan de yngsta lära sig ro. Passa på när ni ligger på en lugn plats och fäst en lina i jollen så att det går att dra hem dem. Nu börjar barnen också ha koll på vilka regler som gäller. Visst kan det bli diskussioner om flytvästar och spring på bryggor, men oftast vet de exakt var gränserna går!

5 7-12 år Hjälpsamma och läraktiga Frågvisa och med utmärkt minne, sätter dessa barn oss på plats när vi glömmer eller gör fel. De hjälper gärna till att skura däck, tvätta jollen, eller baka blåbärspaj. Styra, skota och titta i sjökort brukar vara kul och spännande. Berättar man om väjningsregler, kan de oväntat omsätta kunskaperna i praktiken: Ska vi inte slå snart? frågade William, 8 år, när vi seglade för babords halsar. -Nej, varför ska vi göra det? undrade vi. Jo, men då slipper vi ju vara väjningsskyldiga, blev svaret! Nu klarar de flesta att hantera jollen själva, både med åror och snurra. Med en segeljolle kan de sysselsätta sig i timmar, några kapsejsningar brukar inte störa lyckan. Högläsning ur en tjock och bra bok får gärna avsluta dagen eller fördriva tiden under längre färder år Sjusovarna Tonåringens dag brukar börja långt efter lunch, när de släpat sig upp från den ombonade förpiken. Då uppskattas det mest om man redan har förtöjt på något kul Ha navigationskurs med barnen Leta sjökortssymboler Rita av de vanligaste sjökortssymbolerna på ett papper och skriv bredvid vad de betyder. Det kan vara till exempel bränningar, stenar, vrak, fyrar, broar, rörledningar eller elkablar. Har ni ett sjökort, som sett sina bästa dagar, ombord? Låt barnen försöka hitta så många symboler som möjligt på sjökortet och ringa in dem med en blyertspenna. Nästa dag tar ni fram kortet igen och nu gäller det att komma ihåg vad symbolerna betyder! Alla symboler i svenska sjökort hittar ni i en skrift som heter Kort 1, som kan köpas där man köper sjökort. Eftersom barn är nyfikna och frågvisa, kommer hela familjen lära sig många nya symboler. Hur långt är det kvar? Låt barnen mäta distanser på sjökortet och ta reda på hur långt det är mellan olika platser. Har ni ingen passare ombord, går det lika bra att använda en grillpinne, eller skogspinne, som ni bryter av så att den blir exakt en sjömil lång. Hur lång en sjömil är ser ni på latitudskalan, skalan på sjökortets högra eller vänstra sida. Rita färdvägen med blyertspenna på sjökortet och mät med passaren, eller pinnen, hur många sjömil det är. ställe med tillgång till kiosk och trådlöst internet. Ett tält där de får leva sitt eget liv, kan vara ett plus, särskilt om de har kompisar med sig. De följer med ut på sjön för att de måste, men väl där, är det ganska kul i alla fall. Vi föräldrar får acceptera att det finns de som måste sminka sig i två timmar, för att sedan sitta och småsura på en fuktig klippa resten av kvällen. När det gäller båten, kan och klarar de nästan allt om de bara orkar! 17 - De vuxna barnen Från att ha protesterat mot det mesta, familjelivet och båten i synnerhet, vill de plötsligt låna båten en helg! Visst kan det vara tänkbart (beroende på båtens storlek förstås) om förarintyg och sjövana finns. Troligen sköter de sig mycket bättre än vi kan föreställa oss. När de sedan ringer hem från en av familjens favoritöar och berättar att de sitter med gamlingarna (läs: föräldrarnas vänner) på bryggan i kvällssolen, kan vi vara nöjda. En ny generation sjömän har vuxit upp! Vilken båt är det ni ser i mörkret? Här handlar det om lanternor och att klura ut vilken båt det är man ser. Passar bäst för lite större barn, som snabbt kan lära sig de olika kombinationerna. Dela in ett papper i fyra rutor och rita en, två eller fler lanternor i varje ruta. Sedan gäller det för barnen att rita båten som visar dessa lanternor, i de olika rutorna. Är det till exempel en ensam grön lanterna i en ruta, ritar man en seglande båt där man ser styrbordsidan. Visar bilden en grön lanterna till vänster, en röd till höger och en vit mitt ovanför, är det en mötande motorbåt rakt förifrån (kanske svårare att rita än att lista ut!). Börja med de enklaste varianterna, sedan går det att göra svårare och svårare i det oändliga. Mudderverkets lanternor blir examensarbetet! Träna knopar Välj ut några knopar som ni ska lära er på semestern och träna på en ny varje dag. Med flitig träning kan man till sist göra knopen utan att titta. För de yngsta kanske överhandsknop i åtta är en lagom svår, medan de lite äldre barnen hittar utmaningar som pålstek eller varför inte en smugglarstek. Lite att tänka på: Var beredd på alla väder. Båtsemester utan badkläder i bagaget är otänkbart, men glöm inte att den svenska sommaren bjuder på regn och rusk också. Bra regnkläder och gummistövlar till hela besättningen är en självklarhet. En mindre presenning kan vara praktiskt att ha med. Den kan användas på flera sätt: Hängd över en segelbåtsbom ger den ett praktiskt extrarum, där man också kan hänga blöta kläder på tork. Uppspänd mellan några träd i land kan den bli till en mysig koja, eller en regnskyddad grillplats. För barnen är ofta målet viktigare än resan. En del vill ta dagen som den kommer, andra vill ha en noga förberedd färdplan. Glöm bara inte att väder och vind kan tvinga er att ändra planerna och då kan det vara bra att ha ett alternativ. Undvik helst att lova barnen exakt vilken dag ni ska åka till en efterlängtad hamn. Ni kommer nog dit ändå, lite senare, med en nöjd och glad familj. Ett trevligt sätt att börja dagen på, är att ordna besättningsmöte varje morgon. Alla får komma med önskemål och idéer, man kan lyssna på vindprognoserna, titta på sjökort tillsammans och fatta gemensamt beslut om dagens mål. I juli är många hamnar och vikar överfulla redan vid lunchtid, därför är det oftast tidig start och kort distans som gäller. Att börja leta natthamn en sen eftermiddag när barnen är hungriga, less och har fullt med spring i benen, kan driva den mest tolerante skeppare till vansinne. Då är det skönare att redan ligga förtöjd och titta på alla andra som letar! Håll förråden välfyllda! Att behöva lämna den perfekta badklippan och de nya kompisarna för att mat, färskvatten, gasol eller andra förnödenheter tagit slut kan vara retsamt. Tanka och fyll vatten så snart det finns en möjlighet och ladda ordentligt med reservproviant. Då kan ni alltid stanna längre än vad som var tänkt från början. Bestäm vad alla ska göra när det är dags att lägga till. De flesta barn tycker att det är roligt att ha en uppgift vid tilläggningar, ta fram linor, hänga ut fendrar, hjälpa till med ankaret eller vara Hopp-iland-Kalle. Låt gärna uppgifterna rotera inom besättningen. Bestäm vem som ska göra vad innan ni lägger till, så undviks många missöden. De yngsta kan ha en egen plats, eller kudde, där de ska sitta stilla tills båten är förtöjd. 5

6 Varsågod! Karin vår egen sjökock ger förslag till båtmeny amed bra planering kan man både äta gott och minimera köksjobbet ombord. En del rätter kan lagas i förväg och behöver bara värmas före servering, andra kan förberedas. Byt ingredienser där du vill. Rökt makrill kan bytas mot rökt sik till exempel. Många av de saker som står på inköpslistan finns kanske alltid ombord, andra är mera speciella och måste skaffas. Listan hjälper dig att få med allt som behövs. Med Karins meny kan du bjuda på god och varierad mat med den där lilla extra knorren. Smaklig måltid! 6 Luncher Pasta med fetaost och oliver Rökt makrill med citron cous-cous, dill och kronärtskocka Rökt lax på bagel med färskost och gräslök Tonfisksallad med ägg Musselpasta med tomat och persilja Kassler med vitbönsallad och avokado Saffransgnocci med kräftstjärtar och tomat foto Malin Askergren Middagar Fisk i folie Grillad choritzo med spisris och rostad viltöksyoghurt Mangosallad med svarta linser & grillad marulk Västerbottenostmos med kantareller och lövbiff Olivpotatissallad med lammkorv Tomatris med parmesan & frömix och grillad kycklingfilé Pasta med fetaost och oliver Fullkornspasta 400 g Olivolja 2 msk Ruccola 1 ask Coktailtomat 2 askar 500 g Kalamataoliver 20 st Fetaost 250 g Havssalt och peppar Koka pastan i lättsaltat vatten enligt instruktionerna på paketet. Dela coktailtomaterna och skölj ruccolan. Häll av pastan och spola den med kallt vatten för att avstanna kokprocessen. Blanda pasta, olivolja, ruccola, tomater, oliver och smula över fetaosten. Smaka av med salt och peppar. Rökt lax på bagel med färskost och gräslök Bagels 4 st Naturell eller pepparrotsfärskost 150 g Romansallad 1 kruka eller 8 blad Gräslök 1 knippe Kallrökt lax 8-12 skivor Dela bagelbröden i två och värm halvorna i ugnen eller rosta dem i stekpannan. Bred på ett tjockt lager färskost, lägg i sallad och hackad gräslök toppa med skivor av rökt lax. Tonfisksallad med ägg Tonfisk i olja 2-3 burkar Ägg 4 st Isbergssallad 1 huvud Haricots verts 300 g Rödlök 1 Salt och svartpeppar Rensa haricots verts och koka dem i 4 min i lättsaltat vatten. Skala och dela de hårdkokta äggen i halvor. Häll av oljan från tonfisken. Skär salladen, skala rödlöken och skär den i halvmånar. Lägg upp sallad, bönor och rödlök på 4 tallrikar, dela upp tonfisken och ägghalvorna. Strö över havssalt och lite svartpeppar.

7 Fisk i folie med färskpotatis 800 g torsk 1 tunt skivad 4 kvisttomater alt. cocktailtomater Dill Smör Färskpotatis 16 st Havssalt och svartpeppar Folie fyra bitar 25x25 cm Räkna cirka 200g fisk per person och placera den i mitten av foliekvadraten, bygg ett berg ovanpå med lök, tomat och dill och toppa med en smörklick efter samvete samt salt och peppar. Vik upp kanterna och förslut. Koka potatisen i lättsaltat vatten med dillstjälkarna. Placera foliepaketen på grillen och fisken är färdigt efter min. Servera genast med potatisen. Olivpotatissallad med lammkorv Potatis, 12 små Soltorkade tomater i olja, 12 Färsk basilika, 1 kruka Kalamataoliver, 20 Salt och svartpeppar Balsamvinäger (ev) Merguez lammkorv, 8 Skär potatisarna i mindre bitar så förkortas koktiden och bitarna blir finare. Koka i lättsaltat vatten. Dela de soltorkade tomaterna, plocka bladen på basilikan och riv dem i två delar, blanda oliver, tomater, potatis och basilika. Smaka av med salt och peppar och eventuellt balsamvinäger. Servera till nystekt Merguezkorv. Saffransgnocchi med kräftstjärtar Gnocchi, 2 pkt Salt, 2 tsk Cocktailtomater, 2 ask Vårlök, 4 stjälkar Vitlök, 2 klyfta Saffran, 2 pkt Olivolja till stekning Svartpeppar Kräftstjärtar 1 burk Koka upp vatten med 2 teskedar salt. Sjud gnocchin tills den flyter upp till ytan, cirka 2 3 minuter. Häll av vattnet och ställ åt sidan. Halvera cocktailtomaterna och skär vårlök och vitlök i skivor. Fräs vitlök, vårlök, tomat och saffran i lite olivolja tills tomaterna har mjuknat en aning, tillsätt gnocchin och kräftstjärtarna och värm under omrörning. Smaka av med salt och peppar och njut! foto Malcom hanes Spisris med latino-chorizo Gul lök, 1 Spiskummin, 2 tsk Olivolja till stekning Råris, 4 dl Hönsbuljongtärning, 1 Kikärter, 1 burk Svartpeppar Persilja till servering, hackad Chorizokorv, 4 stora Eventuellt fetaost, 100 g Hacka löken grovt och fräs med spiskummin i lite olja, tillsätt riset och rör om så att alla riskorn får en blank yta. Häll på 3 1/4 deciliter vatten tillsammans med hönsbuljongtärningen och koka under lock i cirka 10 minuter. Häll av spadet från kikärterna och skölj dem gärna för att få bort allt spad. Blanda i kikärterna, krydda med svartpeppar och garnera eventuellt med persilja. Servera till stekt eller grillad chorizokorv, gärna med en bit fetaost. Musselpasta Fullkornslinguini, 400 g Vitlöksklyfta, 2 Olja, 1 msk Musslor, 2 burk (250 g) Persilja, 1 kruka Tomat, 2 Grädde, 3 dl Koka pastan. Fräs vitlöken i lite olja, tillsätt musslor, hackad persilja, hackad tomat och grädde. Låt såsen puttra ihop någon minut, blanda med pastan och servera. Citroncouscous med kronärtskocka & rökt makrill Hönsbuljongtärning, 1 Couscous, 4 dl Olivolja, 2 msk Citron, saften av 1 Kronärtskockshjärtan, 1 burk Dill, 1 knippe eller 1 kruka Rökt makrill, 4 Koka upp 4 deciliter vatten och hönsbuljong, häll i couscousen och låt stå i 3 5 minuter. Häll på olivoljan och citronsaften och rör om med en gaffel. Skär skockorna i klyftor och hacka dillen grovt. Vänd ned i couscousen och servera med nyrökt fisk. Frömix Pumpafrön, 3 msk Solrosfrön, 3 msk Sesamfrön, 2 msk Salt, 1 tsk Rosta frön och salt i en torr het panna tills de fått färg. Låt dem svalna på en tallrik innan du häller dem i en påse eller plastburk (annars smälter plasten av de heta fröna). Tomatris med parmesan, frömix och grillad kyckling Gul lök, 1 Vitlök, 2 klyftor Olivolja, 2 msk Råris, 4 dl okokt Krossade tomater, 2 burkar a 500 g Hönsbuljong, 2 tärning Oregano Salt och svartpeppar Parmesanost, 200 g riven Frömix, 1 sats (se eget recept) 4 kycklingfiléer Ev. grillmarinad till kycklingen Skala och hacka lök och vitlök, fräs i lite olivolja och tillsätt riset. Häll på krossade tomater och smula i en hönsbuljongtärning och oregano. Låt sjuda under lock i 10 minuter, rör om då och då och spä eventuellt med 1 /2 deciliter vatten. Salta och peppra kycklingarna och grilla på engångsgrill eller stek med olivolja i en panna. Smaka av risotton med salt och peppar och servera med parmesanost, en rejäl hög frömix och grillad kycklingfilé. Sallad med stora vita bönor & avokado och grillad kassler Cocktailtomater, 1 ask Gurka, 20 cm Rödlök, 1 Avokado, 2 Stora vita bondbönor, 6 dl kokta (eller 2 stora konservburkar) Olivolja, 3 msk Balsamvinäger, 2 msk Salt och svartpeppar Kassler 600g Halvera cocktailtomaterna, skär gurkan i bitar, hacka rödlöken och gröp ur avokadon och skär i bitar. (Använder du färdigkokta burkbönor så häll av spadet och skölj bönorna så att allt gammalt spad försvinner.) Blanda olja och vinäger med salt och peppar i en liten kopp. Blanda grönsakerna i en kastrull och häll över dressingen. Servera med skivor av kassler eller rökt kalkon. 7

8 8 Mangosallad med svarta linser & grillad marulk Marulk 700 g Citron, 1 Olja, 6 msk Svarta linser, 3 dl Hönsbuljong, 1 tärning Mango, 1-2 st Gurka, 20 cm Rödlök, 1 Salt och svartpeppar Marinera marulken i saften av citron och olja i en tät plastpåse. Koka linserna under lock i 6 deciliter vatten med buljongtärningen i minuter. Häll av eventuell vätska och låt dem kallna något. Skala och skär mangon i tärningar, skala gurkan och skär den i bitar, skär rödlöken i halvmånar. Blanda med linserna och smaka av med salt och peppar. Stek marulken i stekpannan eller grilla den. För att påskynda stekningen kan du lägga ett lock på stekpannan eller täcka med aluminiumfolie. Västerbottenostsmos med kantareller & lövbiff Pulvermos med fibrer, 2 dl pulver Västerbottensost, 150 g Gul lök, 1 Kantareller, 400 g Smör, 4 msk Salt och svartpeppar Lövbiff 600 g foto Malin Askergren Koka upp vatten till pulvermoset. Rivjärn är sällsynt ombord, därför skär jag osten i tunna skivor och sedan i stänger så att den smälter fort i potatismoset. Hacka löken och putsa och dela eventuellt svampen i mindre bitar. Fräs svamp och lök i rikligt med smör, den nötiga smaken från smöret förhöjer moset och svampen. Lyft up svampaen och stek sedan lövbiffen. Rör ihop moset, tillsätt osten och rör om, tillsätt hälften av svampen samt smöret i pannan och rör om. Smaka av med salt och peppar. Lägg upp på tallrik, toppa med resten av svampen och servera med nystekt lövbiff. Inköpslista Avokado, 2 st Bagels, 4 st Balsamvinäger, 2 dl Chorizokorv, 4 stora Citron, 2 st Cocktailtomater, 5 askar Couscous, 4 dl Dill, 2 knippen eller 2 krukor Eventuellt grillmarinad till kycklingen Fetaost, 250 g Folie, fyra bitar 25x25 cm Fullkornspasta, 800 g Färsk basilika, 1 kruka Färskpotatis, 16 st Gnocchi, 2 pkt Grädde, 3 dl Gräslök, 1 knippe Gul lök, 3 st Gurka, 2 st Haricots verts, 300 g Havssalt Hönsbuljong, 6 tärningar Isbergssallad, 1 huvud Kalamataoliver, 40 st Kallrökt lax, 8-12 skivor Kantareller, 400 g Kassler, 600g Kikärter, 1 burk Kronärtskockshjärtan, 1 burk Krossade tomater, 2 burkar à 500 g Kräftstjärtar, 1 burk Kycklingfiléer, 4 st Lövbiff, 600 g Mango, 2 st Marulk, 700 g Merguez lammkorv, 8 st Musslor, 2 burk (250 g) Naturell eller pepparrotsfärskost, 150 g Olivolja, 0,5 l Oregano Parmesanost, 200 g riven Persilja, 1 kruka Potatis, 24 st små Pulvermos med fibrer, 2 dl pulver Pumpafrön, 3 msk Romansallad, 1 kruka Ruccola, 1 ask Råris, 8 dl Rödlök, 4 st Rökt makrill, 4 st Saffran, 2 pkt Sesamfrön, 2 msk Smör Solrosfrön, 3 msk Soltorkade tomater i olja, 12 st Spiskummin Stora vita bondbönor, 6 dl kokta Svarta linser, 3 dl Svartpeppar Tomat, 6 st Tonfisk i olja, 2-3 burkar Torsk, 800 g Vitlök, 2 st Vårlök, 1 knippe Västerbottensost, 150 g Ägg, 4 st

9 Hört runt kusten Sven Hellström förste mottagare av miljöpriset Colbings Pärla avid årets båtmässa överlämnade skärgårdsfotografen Sören Colbing sitt nyinstiftade miljöpris till båtkonstruktören, träbåtsbyggaren och seglaren Sven Hellström med motiveringen: Med mästerliga konstruktioner som Storbåten, Afrodite och Finesse 26 har Sven Hellström gjort det möjligt att utöva båtliv som ger små avtryck i miljön och samtidigt urstarka, naturnära seglings- och skärgårdsupplevelser. I sin kommentar säger Sören Colbing:»Den stora, skärgårdsgrå pärlan, som är en av de saker som ingår i miljöpriset, symboliserar det vackra och rena i naturen. Den förste pristagaren kan ses som en mästerlig användare av vindar och vågor ett par av framtidens viktigaste energikällor.«foto sören colbing foto sjöfartsverket Ryktet om sjöstationernas död är felaktigt! aunder de senaste åren har det gång på gång kommit signaler om nedläggning av sjöstationer, i första hand ö-baserade, men också stationer inne längs kusten. Gällande bestämmelser kräver investeringar som bedömts vara så stora att de förhindrar satsning på nya sjöstationer. Och förra året meddelade både Statoil och ok/q8 att de avslutade leveransavtalen med sina kunder bland sjöstationerna. Detta händer samtidigt som antalet motordrivna båtar fortsätter att öka. Hur ska då båtägarna bära sig åt för att köpa drivmedel? Dessbättre är farhågorna överdrivna, det kommer att finnas drivmedel att köpa. Sjöstationerna är privatägda och kommer att få sina leveranser även i framtiden, de mår ganska bra och kommer att överleva. AtlanticaTidningen talade med Mikael Robell som i sjutton år haft ansvaret för Shells sjöstationer. Hans samarbete med Shell fortsätter och i tillägg till detta kommer hans företag nu också att försörja ett utökat antal sjöstationer längs hela kusten med varor och tjänster. Redan nu har hans företag Mikael Robell ab avtal med tjugofem stationer från Sundsvall till Bohus-Malmön och målet är att inom två år ha ytterligare tio till femton anslutna. Sjöstationerna har definitivt en framtid, säger Mikael Robell. En station som säljer 150 kubikmeter per år ger sysselsättning för en person under säsongen och den som kan omsätta 550 kubikmeter försörjer en och en halv person året runt. De stationer som har bästa förutsättningarna är dels de som redan har investeringarna bakom sig, dels också nyetableringar där man kombinerar med andra samhöriga verksamheter som varv, reparationsverkstad och båt- och tillbehörsförsäljning. Det finns flera goda exempel på sådana nysatsningar som fungerar alldeles utmärkt. Eftersom Mikael Robell ab är ett fristående företag kommer man att utnyttja konkurrensen och bygga långsiktiga samarbeten med de leverantörer som kan erbjuda de bästa villkoren. 9

10 Skada eller sjukdom? Atlantica ger råd 10 Skada eller sjukdomsfall ombord Vad gör man? Allt kan inte botas med plåster och Alvedon. Och mycket kan hända ombord på en båt vare sig det är en familjebåt på sommarkryssning eller en kappseglare på havsbana. avanlig enkel sårvård kan man ju klara själv men hur bär man sig åt med getingstick, ormbett, skallskador och plötsliga feberattacker. Ska man försöka plåstra själv eller avbryta och söka vård i närmaste hamn? Och om man gör det hur mycket tid har man på sig och vad kan man göra för patienten i avvaktan på att komma fram till läkare eller vårdcentral? Det är ett ansvar att ta med sig familj eller besättning på sjön och det är mycket man skulle vilja veta för att känna sig väl förberedd. Vi har bett professor Bertil Hamberger, kirurgläkare, seglare och fartygsdoktor att reda ut begreppen. Vad kan hända ombord? Mycket kan man ta hand om själv men det är svårt att veta när man måste gå mot land eller ringa efter hjälp. Man kan ju reflektera över vad man skulle ha gjort om det hänt hemma på landbacken. Storstadsmänniskor har nära till sjukvård och söker vård för blessyrer som de i lite ödsligare områden inte skulle drömma om. Sjukvårdskunskaper är nyttiga, men särskilt män vet mer om vad som sitter under en motorhuv än vad som finns under huden. Det finns ett stort utbud av kurser att gå, exempelvis förstahjälpenkurser eller hlr-kurser (HjärtLungRäddning), text bertil hamberger illustrationer Cederroth, illustratorer.com Det är viktigt att man vet hur man ska söka hjälp om något allvarligt inträffar. Den informationen ska alla ombord ha. Larmnummer för akut allvarlig skada eller sjukdom 112 För övriga skador eller sjukdomar ring sjukvårdsupplysningen i ditt landsting. Se till att ha numret med ombord eller ring nummerupplysningen. Mobiltäckningen är förvånansvärt god också långt ut från kusten. Du kan också kontakta via radio, VHF kanal 16 eller annan radioutrustning. På nödkanalen kan det inträffa att någon i närheten kan komma till hjälp. Med dator och Internet är informationen nära till hands, till exempel på Google. Här följer några enkla råd om vanliga skador och sjukdomar.

11 Drunkning och återupplivning Drunkning och drunkningstillbud är tyvärr vanliga och förebyggande åtgärder viktiga. Den vanligaste typen anses vara en alkoholpåverkad man som står upp i en liten båt och inte har flytväst. Det illustrerar vad man ska tänka på för att undvika drunkning - nykterhet, flytväst och allmänt sjövett. Vad ska man göra om man får upp en medvetslös person från vattnet? Om vederbörande inte är uppenbart död, måste återupplivning startas. Larma hjälp måste man alltid göra eftersom polisen, oavsett utgång, ska kopplas in. Regler för hlr ska nu följas. Kontrollera först att det inte finns vatten eller skräp i munnen och starta omedelbart mun-mot-munandning. Förbandslådans andningsmask för mun-mot-mun är bra att använda, speciellt när man inte har någon kunskap om den drunknade. Om patienten inte har puls måste också hjärtkompression startas. Principen är att göra 30 hjärtkompressioner och två inblåsningar. Det är besvärligt att klara hlr om man inte är 3-4 personer som samarbetar, särskilt om alla saknar utbildning i hlr. Har den drunknade hjärtslag och puls kan hjälpen koncentreras till mun-mot-mun och då blir det lättare. Det finns kurser i hlr och den kunskap man får är mycket värdefull även vid fall av hjärtstopp. Sår Man gör sig lätt illa både ombord och vid strandhugg. Det första som ska göras är att stoppa blödningen och det viktigaste är att trycka på såret länge, helst med en ren kompress. Gärna med högläge för den skadade kroppsdelen och stillhet. Normalt stoppar blödningen på detta sätt bara man trycker och väntar. Tvätta alltid såret med rent vatten, eventuellt med tvål om det är smutsigt. Desinfektionsmedel bör inte användas på rena sår. Det är bra om det räcker med plåster men om sårkanterna glipar är det viktigt att få ihop sårkanterna. Såret skulle kanske behöva sys, men det är många timmar till hamn. Då är kirurgtejp ovärderlig för att föra ihop såret. Sätt tejpen vinkelrätt mot såret och skydda det sen med en kompress. Tejpen bör sitta minst fem dagar och längre om det är mycket dragningar i huden som på knän. Brännskador Brännskador är inte ovanliga ombord. De snälla ger bara en rodnad som kan svida ordentligt, vanligen beroende på för mycket sol eller kontakt med brännmaneter. Lokalbehandling med salva ger smärtlindring och förebyggande behandling är förstås bäst. Mer allvarligt blir det med till exempel kokande vatten som ger en akut, kraftig smärta. Allra först gäller det att så snabbt som möjligt kyla ner det brända området länge, gärna i 20 minuter, med kallt vatten. Om blåsor uppkommer ska man inte sticka hål på dem om de är hela. Blåsan fungerar som förband och infektionsskydd. Brännskadeförband med salva är bra att lägga både på hela och trasiga blåsor och sen behöver man inte röra förbandet på fyra dagar. Brännskador som är större än den egna handflatan eller berör ansiktet kräver att man tar sig till sjukvården. Cederroth 11 Mun mot mun-andning Om personen slutat andas påbörjas mun mot mun-andning. Man böjer personens huvud bakåt samtidigt som näsan kläms ihop med hjälp av tumme och pekfinger och underkäken lyfts framåt. Man tar ett normalt andetag och blåser in luften långsamt och försiktigt under cirka en sekund. Kontrollera att bröstkorgen höjer sig. Man skall alltid göra två inblåsningar efter varandra. Cederroth

12 12 Ryggskador Varje år inträffar tyvärr allvarliga olyckor vid bad och dykning på grunt vatten. Man måste vara 100% säker på att det inte finns en sten under ytan innan man dyker med huvudet före. Detta gäller förstås både från klippa, båt och brygga. En skada på halsryggen ger ofta ryggmärgskador med risk för rullstol resten av livet om man nu överlever. Dessa skador är klara akutfall och i avvaktan på hjälp är det viktigt att se till att den skadade andas och att inte halsryggen rubbas. Det är inte så lätt utan halskrage men ett stadigt tag i huvudet så att det inte rör sig i förhållande till kroppen samt ett lätt drag i kroppens längdriktning är vad man kan göra. Revbensbrott Ramla ombord och slå i revbenen är lätt gjort och det finns mycket man kan göra sig illa på. Senast vi hörde om detta så var det skepparen på Ericsson 3 som föll mot ratten i grov sjö på väg till Boston. Revbensbrott gör ont och blir inte sällan värre under de första dagarna. Om smärtan är uthärdlig med tabletter och andningen går hyfsat kan man avvakta, annars får man söka hjälp. Bommen i huvudet De flesta seglare har nog någon gång fått i bommen i huvudet. Det händer lätt och snabbt och slutar inte sällan med huvudvärk och en ordentlig bula. En okontrollerad slänggipp har en oerhörd kraft och i värsta fall åker personen dessutom i vattnet. När blir då bommen i huvudet farligt? Här har man några enkla regler för att veta när det är dags att be om hjälp. Om den som fick smällen kommer ihåg allt som hänt kan man avvakta lite. Övervakning är absolut nödvändig för att försäkra sig om att inget tillstöter i form av oro, mental oklarhet eller medvetslöshet. Det är allvarligare om hon/han inte kommer ihåg något av vad som hänt. Riktigt allvarligt är det om hon/han blir medvetslös av slaget eller är helt osammanhängande. Då kan skallskadan vara allvarlig och det är dags att ringa 112 eller annat akutlarm. En medvetslös person måste övervakas hela tiden och det gäller att kontrollera att hon/han andas ordentligt. Den skadade måste därför läggas i framstupa sidoläge. Se illustration härintill. Arm- och benbrott Skador på armar och ben får man lätt och här är det smärtan som får avgöra om man måste söka hjälp. Stukar någon foten, men kan gå ändå, är det vanligen inget brott. Går det däremot inte att stödja på foten bör man söka hjälp. En svullen fotled bör få en elastisk binda, stillhet och högläge. En tydlig felställning på arm eller ben beror vanligen på brott eller en mer allvarlig skada och då behövs hjälp. Inför transport är den bästa smärtstillningen om det går att undvika att det rör sig i brottet, till exempel med en enkel spjälning. Man får ta vad man har, en brädbit eller liknande kan duga bra. Lägg något mjukt (fleece är bra) mellan brädan och huden och linda sen med elastisk binda. Getingstick Getingstick är som regel inte farliga, om inte den som blir stucken har en allergi för geting. Den som har getingallergi (eller annan överkänslighet) måste medföra egen medicin ombord. Ormbett Det finns huggorm på många öar runt kusten och ormbett kan vara livshotande. Blir någon biten av en huggorm är det motiverat att ringa 112 och berätta läget. Som regel bör patienten komma till sjukhus för observation och behandling eftersom man inte vet om det blir allvarligt eller inte. För att minska risken kan man ge kortison efter samråd med larmoperatör. Kortison i form av vattenlösliga tabletter tycker jag är viktigt att ha med ombord, till exempel Betapredtabletter som ges i engångsdos, åtta tabletter till barn och tolv till vuxna. Tabletterna är receptbelagda, så du måste skaffa dem via din läkare. Det finns flera olika modeller av stabilt sidoläge och detta är det som kanske används mest i Sverige. Det saknas vetenskapligt belägg för att något läge skulle vara överlägset ett annat. Använd därför det läge du lärt dig, det viktiga är att den svårt skadade eller medvetandesänkta patienten inte blir liggande platt på rygg utan övervakning. Cederroth Cederroth

13 Ont i magen Att bedöma ont i magen kan vara mycket svårt även för sjukvårdspersonal. Det finns ett stort antal sjukdomar som ger magont. Oron för akut blindtarmsinflammation finns ofta. Det är heller inte roligt att ringa på akuthjälp och sätta högsta fart mot hamn för vad som visar sig vara en banal maginfektion. Akuta smärtor i magen är en signal att det finns ett problem. Vägledande för bedömningen är om personen är allmänt påverkad, ser svag ut och inte alls står att känna igen från dagen innan. Allmänpåverkan och magont är mer allvarligt och, särskilt när barn drabbas, bör man söka hjälp, eftersom just små barn kan försämras snabbt. Andra viktiga faktorer är smärta, feber och kräkningar/diarré. Smärtan är ju en signal och det kan vara svårt att avgöra om smärtan finns upptill, nedtill, till höger eller vänster. Gör det bara måttligt ont kan man avvakta lite och se om det går över. Men riktigt svår smärta gör det vanligen uppenbart att man måste söka hjälp, såvida inte patienten vet vad det är, till exempel ett återkommande njurstensanfall. Feber är också ett varningstecken. Temperaturer över 38 grader talar för någon inflammation i magen, till exempel gallblåseinflammation, blindtarms- eller annan tarminfektion eller urinvägsinfektion. Stigande temperatur kan bero på att tillståndet förvärras. Kräkningar/diarré är också tecken på att något är fel. Långvariga kräkningar påverkar allmäntillståndet. Sjösjuka för ofta med sig kräkningar tills magen är helt tom, men bättre behandling än lugnare väder finns inte. Har man anlag för sjösjuka bör man ta tabletter innan man blir sjuk. Därefter har tabletterna inte så mycket verkan. Matförgiftning kan drabba flera i besättningen. Det är inte lika lätt som hemma att hålla maten kall ombord. Matförgiftning kan börja med kräkningar och ibland intensiv magvärk följd av lös avföring. Kombinationen kräkningar och diarré brukar gå över av sig själv och långvarig diarré kan behandlas med Imodium och snäll mat. Blindtarmsinflammation ger vanligen smärta och ömhet nedtill till höger och när den uppträder tillsammans med feber och illamående blir misstanken stark. Då bör man bege sig mot land, särskilt när patienten känner sig sjuk. Sjukvårdsutrustning vid kustnära segling Förbandslåda En lämplig förbandslåda ska innehålla förband för små och stora sår och kirurgtejp. Medel mot brännskador, getingstick och brännmaneter. Den ska ha förband som fäster på våt yta men inte fastnar i såret. Där ska finnas andningsmask för mun-mot-mun, engångshandskar, sårtvättare och handledning i första hjälpen. Mediciner: Feber, smärta Sjösjuka Diarré Halsbränna Allvarlig allergisk reaktion alvedon, Panodil. tabletter Calma, Postafen eller vad apoteket förslår. imodium losec, Zantac eller vad apoteket förslår. Betapred 30 tabletter. Receptbelagd. 13

14 foto Bent Næsby 14 Färden går till Nyord och Møn Det finns mycket Danmark bortom Köpenhamn. Vid vår förra resa gick vi söder om Själland, korsade Smålandshavet för att besöka de sydfynska öarna med deras gamla sjöfararkultur och vackra städer och passerade Nyord, Møn och Falster på vägen utan att stanna upp. Nu ställer vi färden dit för att få uppleva det lilla Danmark, småskaligt och utan brådska, där folk ännu tycks ha tid att vara vänliga. text tom roeck hansen a Den som kommer från Öresundsbron och styr ned mot Møn kommer till ett helt system av»bugter«och sund med broar där trafiken susar fram över huvudet. Bara på Møn finns det tre bra hamnar att välja på och strax intill ligger också Nyord. På Falstersidan ligger Stubbeköbing och på sydspetsen av Själland Kalvehave. På Själlands ostsida finns Praestö som också kan vara en hamn på vägen. Mer än tillräckligt för en veckas familjekryssning. Det blir vädret som får avgöra om man väljer att först gå ut i Östersjön för att runda Møn eller söka sig in genom Bögeström och fortsätta över Stege Bugt och Ulvsund. Vad du än gör missa inte Nyord! Nyord är en liten ö som sen 1968 är förenad med Møn genom en smal bro. Byn har 48 fast bosatta, en liten väl skyddad hamn, Lillebod, som säljer det nödvändigaste, och en bra krog, Lolles Gård. Den gamla bebyggelsen är välvårdad och minner om den tid då lotsyrket gav välstånd. Det krävdes lots för att ta sig förbi Nyord och in i Stege Bugt och årligen lotsades tre tusen fartyg, först genom det trånga sundet mellan Nyord och Møn och senare mellan Nyord och Själland när rännan gjorts farbar. Lotsplikt gällde och lotsarna på Nyord hade goda inkomster. På Nyord finns det cyklar att hyra, en vacker vandringsled och ett av östra Danmarks fågelrikaste strandområden med häckande och sträckande fågel. På andra sidan bron ligger Ulvshale med en härlig nordvänd sandstrand där man med tur och ostliga vindar kan hitta bärnsten som strandfynd.

15 foto Nicolai Perjesi Lolles Gård ligger mitt i byn och serverar det klassiska danska köket. Det är en träffpunkt där många samlas för att ta en öl i trädgården och prata om dagens händelser. Vill man äta gäller det att boka bord. Stege, på sydsidan av Stege Bugt, är Møns huvudort, en stor, fin hamn och en av Danmarks gamla köpstäder. Under medeltidens sill-boom hade Stege ett helt kvarter av bodar i Falsterbo och sillpengarna hjälpte till att bygga staden. Hamnen ligger helt nära stadsmitten med dess bagare, slaktare, matbutiker, caféer och matställen av olika snitt. Golfbanan ligger strax utanför. Staden är sevärd i sig men också en idealisk startpunkt för den som vill se mera av Møn. Man kan välja mellan att åka buss, vandra och att hyra cykel eller bil. Turistbyrån har förslag på vandrings- och cykelvägar. En kritbrant av nästan doverskt mått bjuder Møns Klint som är en sevärdhet från både land- och sjösidan med sin etthundratjugofem meters höjd vid högsta punkten, Dronningstolen. Den vita kritklippan skapades av kalkskal från djur som levde här för sjuttiofem miljoner år sedan. Intill klinten ligger Geo Center som berättar utvecklingshistorien. Strax norr därom finns ännu en sevärdhet, Liselund Slot med en färgstark historia som involverat ett antal adliga familjer. I dag drivs slottet som hotell. I slutet av 1800-talet byggdes ett litet lustslott, det enda i världen med stråtak, och parken formades i Rousseaus anda med konstfulla dammar, slingrande stigar, gräsmattor och skogspartier med bok, ek och kastanjer. Och från den östra sidan ligger Östersjön för fötterna. Här kan man vandra, besöka caféet och äta picknick. Skönhet och frid finns på stället. Från Stege till Klinten är det knappa två mil med bra bussförbindelse. Ett annat sätt att ta sig dit är att söka sig till Klintholms hamn sex kilometer därifrån. Då har man gångavstånd till kritklippan. Klintholms hamn har både en fiskehamn och hamn för fritidsbåtar. Här finns ett trivsamtt urval av bra restauranger och caféer, butik, rökeri och bra badstrand helt nära. Plus busshållplats naturligtvis. Varma sommarkvällar påminner stämningen om Medelhavet. Ett särskilt kapitel är Møns kyrkor och tre av dem har en särskild attraktion de renoverade kalkmålningarna av Elmelundsmästaren från mitten av 1400-talet. Målningarna har som inspiration»de fattigas bibel«med berättelser ur Jesu liv och har en naiv och innerlig karaktär. De blev överkalkade men återupptäcktes och knackades fram i slutet av 1800-talet. Ännu i dag präglar de kyrkorummen med sin stillsamma skönhet. De kan ses i Elmelunds, Keldby och Fanefjords kyrkor. Hårbölle hamn på sydkusten ligger bra till för en övernattning innan man går upp genom Grönsund som skiljer Møn från Falster. Det är en liten fiskehamn med plats för fritidsbåtar. Här finns hamnservice och närliggande badstrand. Och så ligger Fanefjords kyrka på gångavstånd. Den här delen av Møn är tätt befolkad av konsthantverkare som gärna visar sina alster. Ett alternativ till hamn vid Grönsund är Stubbeköbing på Falsters ostsida. Det är en stor och välutrustad hamn. Här kan man också få yrkesskicklig motor- och reparationsservice. Det är bara att tala med hamnkaptenen, Henrik Andersen, så anvisar han rätt kontakt. Stubbeköbing är också väl försett med butiker och matställen. När vi fullföljer vår färd runt Møn finns ännu en hamn som kan vara värd ett besök, Kalvehave som ligger vid brofästet Liselund slott på Møn foto Claes westin/ccd på Själlandssidan av Mønbron. Hamnen är stor och välutrustad och är en lämplig natthamn för den som ska vidare ut mot Smålandshavet eller upp mot Öresund. Färdas du runt Møn har du inte bara bottendjup och brohöjder att hålla reda på. Här kan också gå ganska stark ström, ut eller in, beroende på vindförhållandena, men det är främst på vintern som den blir riktigt besvärligt. Folk i hamnen och på den lokala segelklubben kan berätta vad som gäller. Den som har som ambition att prestera stora distanser varje dag kan åtminstone njuta av en natthamn på eller intill Møn. Den som söker en blandning av båtliv, sevärdheter, goda badstränder och det danskarna kalla»hygge«kan ägna ön långt mer än en vecka. Här finns allt det bästa som man förknippar med Danmark. Lantbruk, fiske och sjöfart har alltid gått hand i hand här och kärleken till sjön är ärftlig. Som god dansk äter man inte för att leva, utan lever för att äta. Konditoriet säljer inte wienerbröd, det säljer minst sex olika sorter. Och ingen kan väl lämna dansk hamn utan att ha fått åtminstone en smörrebröd med leverpostej eller en dyrlaegens natmad. Man får sona sina synder med filmjölk och flingor när man kommer hem. Hamnar vi besökte: Nyord Havn (N O 12 12) Danskt sjökort 161 Hamnfogde Tom Hansen. Tel.: Stege Havn (N O 12 17) Danskt sjökort 161 Hamnfogde Michael Larsen. Tel.: Klintholm Havn (N O 12 28) Danskt sjökort 198 Hamnfogde Bente Larsen. Tel.: Hårbölle Havn (N O 12 08) Danskt sjökort 162 Hamnfogde»Busser«Rasmussen. Tel.: Stubbeköbing Lystbådehavn og Fiskerihavn (N O 12 03) Danskt sjökort 162 Hamnfogde Henrik Andersen. Tel.: Kalvehave Havn (N O 12 10) Danskt sjökort 161 Hamnfogde Henri Ryvang. Tel.:

16 16 Väderöarna, Vinga, Naven Namnen i sjörapporten har alla en välbekant klang, men få har haft tillfälle att besöka de ofta avsides liggande platser som gömmer sig bakom namnen. a Sjörapporten som vi hör på radion kommer från gamla kända fyr- och lotsplatser, men i dessa avbemanningens tider har uppgifterna vanligen avlästs hos smhi, eller förmedlats från danska, norska och finska kollegor. De flesta rapportställena är fyrplatser, men det finns undantag. Tyborön vid Limfjordens västra utlopp har visserligen fyr men är framför allt en fiskehamn. Skagen är udden som måste rundas av alla som ska till svenska västkusten, Öresund och Bälten. Och Harstena är en ö i ytterdelen av Gryts skärgård. Den här färden börjar på Väderöarna och slutar vid Pite Rönnskär uppe i Bottenviken q text Tom roeck hansen illusrationer sjöfartsverket, illustratorer.com, Stig fyring 1 Väderöarna, N 58 33, O Väderöarna är en grupp öar belägna cirka 10 sjömil sv Fjällbacka. Rapporten kommer från Storön, den gamla lotsön, men fyren står på Väderöbod. Vattnen innanför hör till de mest olycksdrabbade längs våra kuster. Fyrtornet är en rund, rödfärgad betongpelare, 32 meter över havet, lysvidd 16 sjömil. Ön är karg, saknar vatten, men har varit bebodd fram till 1964, då gamla fyren revs. Väderöbod saknar gästhamn. 2 Naven, N 58 42, O W Naven Naven är en liten ö i Vänern, fyra hundra meter från fastlandet på västgötasidan. 15,1 Den ligger där farleden går nordvart utanför Kållandsö-halvön och fyren är ett litet torn ovanpå ett vitt boningshus som ligger väl synligt uppe på en brant klippa. Från början fanns här en vippfyr fram till 1856 då den nuvarande byggdes. Fyren gör ännu god tjänst för den livliga Vänertrafiken. 3 Falsterbo, N 55 23, O Sillfisket runt Falsterbo var oerhört rikt och kommersen med Hansan och andra stora kunder givande, men farvattnen svåra och många strandade. Det första sjömärket kom på plats på 1200-talet och första fyren i början av 1600-talet när Falsterbo ännu var danskt. Dagens fyr stod färdig Dess höjd över havet är 23,8 meter. Tornet är gulgrått med svart bälte, fyrkantigt nedtill, runt upptill. Falsterborev bevakas nu av en stor kasunfyr. Den ersatte 1972 fyrskeppen som funnits vid revet sen Fyren är av betong i orange, svart, orange, svart ovanpå en grå sockel. I dag är det den som sjöfarten har nytta av.

17 4 Vinga N 57 38, O Vinga är nog vår mest kända fyrplats, bland annat tack vare Evert Taube, vars far var fyrmästare här. Silhuetten är klassisk med det höga grå stentornet, den röda båken och den gamla lotsutkiken, se även tidningens framsida. Förbi Vinga går vägen från sjön in till Göteborg. I dag finns här varken fyrfolk eller lotsar, fyren fjärrmanövreras och lotsarna kommer ut från Göteborg. Ön förvaltas av Vingas Vänner och har sommartid reguljär båttrafik från Lilla Bommen inne i Göteborg. Man kan även komma i egen båt men hamnutrymmet är begränsat. 5 Utklippan N 55 57, O När man, kommande söderifrån, gått över Hanöbukten och ska upp i Östersjön rundar man Utklippan, som ligger cirka tio sjömil syd Torhamn inne på Sveriges sydöstra hörn. Den röda Heidenstamfyren, ovanpå sitt grå kastell, når 30,9 meter över havet och har en lysvidd på 23,5 sjömil. Fast båtförbindelse saknas, men här finns en skyddad gästhamn som sköts av sxk. Vår och höst passerar fågelsträcken och fågelskådarna samlas. 6 Harstena N 58 15, O Harstena är ingen fyrplats. Här handlar det om en skärgårdsby i Gryts socken känd för sälklubbning, ålfiske och sin traditionella livsstil. Ön är oskiftad och brukningsrätten till fiskevatten och fågelskytte roterar efter uråldrig sedvänja. Livet på Harstena har skildrats av Sven Barthel och Prins Wilhelm, som gjorde en dokumentärfilm härifrån. Man tar sig ut med postbåten från Fyrudden, sjötaxi eller egen båt. Gästhamn finns i Lindholmssundet intill byn. 7 Gotska Sandön N 58 24, O Sandön är en sandrevel i Östersjön, trettio sjömil norr om Fårösund. På norra sidan står fyren, som är en av fyringenjören Heidenstams två första metallkonstruktioner. Här är metallskelettet brädfodrat och täckt av eternitplattor och tornet har konisk, åttakantig form och är brunt. Gotska Sandön är nationalpark med en särpräglad flora och fauna. Båtturer utgår från Fårösund och Nynäshamn. 8 Landsort N 58 44,O Landsort ligger rakt söder om Södertörns sydspets. På ena sidan passerar fartygen upp mot Södertälje och Mälaren och på andra sidan trafiken in till Nynäshamn. Här färdades stormaktstidens svenska soldater till krigen i Tyskland och Polen och här har handelsfartygen seglat till och från Stockholm sen gamla tider. Och här byggde Sverige sin första fyr Fyren som står på sydudden byggdes i gråsten 1691, når 44,5 meter över havet med en lysvidd av 22 sjömil och känns igen på sitt vita, runda torn med den röda järnkonen under lanterninen. Båtförbindelse från Ankarudden på Torö, gästhamn, övernattning och servering finns. 9 Märket, N 60 18, O Märket rapporteras mellan Nyhamn och Örskär. Det är en ogästvänlig klippö öster om farleden upp mot Södra Kvarken, som var smal och var svår för segelfartyg på kryss i hårt väder. På västra sidan ligger Understen som tillsammans med Märket skulle visa fri väg. Vattnen på båda sidor är fyllda av grund och förlisningarna har varit många. Märket är efter rysk-svenska freden i Nystad delat mellan Sverige och Finland, men fyren byggdes av Finland under den ryska tiden. Den stod färdig Det är en fyrkantig, polkagrisfärgad byggnad med fyrtorn på taket, automatiserad och avbemannad En kampanj pågår för att rädda byggnaderna från det förfall som följt på avbemanningen. 0 Brämön N 62 13, O Sjöfarande som från söder går in mot Sundsvall tar Brämön på babords sida och fyren står på utsidan av ön. Den första fyren här kom till 1859 när sågverken började växa upp kring Sundsvall och sjöfarten ökade revs den och ersattes med ett runt betongtorn, som är vitt med svart bälte. Höjden över havet är 31,2 meter och lysvidden 18 sjömil. Brämön har också haft lotsstation och lotsbarnskola. q Pite Rönnskär N 65 02, O Fyren, som flyttats hit från Sandhammaren, är en röd Heidenstammare som placerades här Rönnskär ligger på gränsen mellan Väster- och Norrbotten och här började inseglingen mot Piteå som krävde både lots och fyr. En lotsstation, indragen 1968, fanns från tidigt 1800-tal. När Nygråns kasunfyr, utanför Rönnskär, anlades tappade den gamla fyren betydelse och släcktes 1972/73. Den ägs i dag av Skellefteå kommun. På ön finns en gammal spirbåk, en väl bevarad lotsstuga och ett litet museum. Fritidsbåtar med måttligt djupgående kan besöka hamnen. Sjörapportens sändningstider Sjörapporten sänds i Sveriges Radio P1 kl , 07.55, 12.55, och Rapport om vindstyrkan lämnas 05.55, och

18 Atlantica förstärker sin kompetens ytterligare genom att anställa Martin Åberg a De stora försäkringsbolagen, anförda av if.. och Trygg Hansa, har valt att göra nedskärningar i Larmtjänsts verksamhet och det innebär att båtsidan skärs ner till bara en heltidstjänst. Martin Åberg som jobbat som utredningsinspektör på Larmtjänst i 20 år börjar den 1 juli på Atlantica Båtförsäkring. Martin Åberg har under sina 20 år på Larmtjänst bland annat skapat båtstöldsregistret som fram till idag har drygt stulna båtar och marinmotorer registrerade. Dessutom har Martin varit ansvarig för skapandet av en larmkedja där stulna båtar larmas ut både nationellt och internationellt. Innan Martins karriär på Larmtjänst arbetade han som polis i drygt 10 år. Martin är första vice president i iami (International Association of Marine Investigators). Atlanticas affärsområdeschef Conny Landström säger»vi har varit och är nöjda med Larmtjänsts arbete och har stretat emot nedskärningarna så gott vi kunnat, men det är inte lätt för oss mindre bolag att påverka när de stora bestämt sig. Vi ser inte logiken i nedskärningarna. Vi har i alla fall medverkat till att alla bolag till slut bestämt sig för att delta i och finansiera Larmtjänsts kvarvarande båtverksamhet, vilket är oerhört viktigt inte minst med tanke på det båtstöldsregister som Larmtjänst administrerar. Behovet av ett båtstöldsregister är särskilt stort eftersom det inte finns någon registrering av båtar som det gör för exempelvis bilar. I detta uppkomna läge såg vi en möjlighet att rekrytera Martin Åberg; en person som förutom att vara en bra utredare med Martin Åberg bred erfarenhet även har gedigna båtkunskaper och en svårslagen kännedom om båtbranschen. Martin kommer att förstärka Atlanticas skadeavdelning på stöldoch utredningssidan och blir med sin breda kunskap om stöldskador och stöldförebyggande åtgärder en stark resurs i Atlanticas fortsatta positiva utveckling.«18 Coronetklubben fyller 25 år och fortsätter att växa! a Riktiga båtar åldras vackert, men de åldras likt förbaskat. Då känns det säkert tryggt att vara medlem i en klubb som kan hjälpa en med erfarenhetsutbyte och reservdelsanskaffning. En sådan är Coronetklubben som i år firar sitt 25-årsjubileum. Den klubb som bildades 1984 med 67 medlemmar från start har i år passerat 1000-gränsen. Initiativet kom från en eldsjäl, Bengt Sihlberg, och sen har goda krafter drivit utvecklingen så att klubben i dag har spritt sig till flera medlemsländer. Coronet blev från början känt och respekterat för kvalitet både i tillverkning och sjöegenskaper och har jämfört med många andra båtmärken hållit väl genom tiden. Sammanlagt har Coronetbåtar lämnat fabriken. Klubben har arbetat framgångsrikt med att förenkla och förbilliga båtägandet men har också haft en stor social betydelse med sina ö-träffar och andra sammankomster. Egen tidning tre gånger om året och en välskött hemsida ingår också i paketet. Och som medlem i Coronetklubben har man en specialpremie hos Atlantica eftersom man har ett historiskt mycket bra skaderesultat. Premien är låg, man tar med sig sina skadefria år från annat försäkringsbolag och för den som har Atlanticas bas-försäkring är tiden i vattnet förlängd till den 1 november. Detta är fördelar som Coronetklubben förhandlat fram åt sina medlemmar. Grattis på 25-årsdagen! P.S. Är du intresserad kan du gå in på hemsidan,

19 Atlantica nu en del av Nordens näst största försäkringskoncern Atlantica nå i Norge a I början på april fullföljde TrygVesta sitt köp av Moderna Försäkringar Sak AB vilket också innebar att Atlantica fick nya ägare. TrygVesta är en mycket stabil försäkringskoncern som under en längre tid haft ögonen på Moderna Försäkringar och Atlantica. TrygVesta har i samband med köpet särskilt uttalat att man vill arbeta vidare under Modernas varumärken i Sverige och att man dessutom vill göra Atlantica till en betydande nordisk aktör inom båtförsäkring. I våra samtal med TrygVesta har vi särskilt kunnat notera deras intresse för vårt sätt att jobba på marknaden. Vi på Atlantica ser oss ju som en integrerad del av båtbranschen snarare än en del av försäkringsbranschen. De har imponerats av vårt annorlunda sätt att jobba fullt ut via marinor, båthandlare, varv och serviceverkstäder. Ett arbetssätt som bidragit till hög kundlojalitet och därmed uthållig tillväxt för oss på Atlantica. Tack vare TrygVestas resurser kommer vi nu att kunna satsa ännu mer på vår unika affärsmodell i Sverige men också etablera oss i övriga länder i Norden, berättar Conny Landström, Affärsområdeschef på Atlantica. Man räknar med att kunna fördjupa relationerna med båtbranschen i Sverige mot bakgrund av att många leverantörer redan idag arbetar i nordiska organisationer. Genom den nordiska satsningen räknar Atlantica dessutom med att kunna höja servicegraden ytterligare för de svenska kunder som drabbas av skada utanför de svenska farvattnen i Östersjön och Västerhavet. a I samband med båtmässan i Oslo»Sjoen for alle«introducerade vi Atlantica Båtforsikring på den norska marknaden. Den norska båtmarknaden är ungefär två tredjedelar av den svenska när det gäller antal båtar. Det stora båtintresset och de båtfabrikat som finns har mycket gemensamt med hur det ser ut i Sverige vilket gör den norska marknaden mycket intressant för Atlanticas nordiska expansion. Vi erbjuder samma båtförsäkring, tilläggsförsäkringar och arbetssätt i Norge och båtfackhandeln är vår viktigaste distributionskanal precis på samma sätt som i Sverige. Kjetil Larsen är ansvarig för våra ombudskontakter och finns på vårt kontor i Skøyen i Oslo. Han har tidigare arbetet inom Brunwickkoncernen samt varit med och byggt upp båtavdelningen på finn.no På norska arbetar vi under devisen»din båt vår felles interesse!«19 Exklusiv och Exklusiv Rigg Kjetil Larsen a Du har väl inte missat vår påminnelse om våra tilläggsförsäkringar Exklusiv och Exklusiv Rigg? Du som har en inombordsmotorbåt eller segelbåt som är värd mer än kronor och inte äldre än tio år kan teckna Exklusiv och för nya båtar ingår första året utan kostnad. Du får då, till skillnad från din vanliga båtförsäkring, ersättning för maskinhaveri, skador på maskinell utrustning och annat ombord. Den täcker även in saker du tappat överbord till och med viss personlig lösegendom. Rigg Exklusiv är bra för dig som plötsligt och oförutsett får en skada på rigg eller segel under normal segling, till exempel vid en ofrivillig gipp. Rigghaveri ersätts i den vanliga försäkringen normalt bara vid kollision, grundstötning, blixtnedslag eller vid rent överfallsväder som inte väderlekstjänsten varnat för. Du som har en segelbåt värd minst kronor kan teckna enbart Rigg Exklusiv. Även här är första året gratis om du har en ny båt. Ring vår kundtjänst på så berättar de mer. Nytt samarbete för Atlantica a Från 1:a januari har vi ett samarbete med Sportfiskarna. Det innebär att du som medlem har möjlighet att teckna en specialförsäkring med inriktning på sportfiske. Förutom en förmånlig premie innebär samarbetet ett högre lösöre, bland annat för fiskespön och redskap, på upp till kronor utan extra kostnad. Vi har också utökat det geografiska området ända upp norr om Polcirkeln. Du ringer till Atlanticas kundtjänst på och uppger ditt medlemsnummer så får du tillgång till dina förmåner.

20 avsändare: Atlantica båtförsäkring/moderna försäkringar box 2251, göteborg adressaten flyttad adressaten okänd innehåll 2 Ledare Daydreaming 4 Barn ombord 6 Meny för hela veckan 9 Hört runt kusten 10 Olyckor & Sjukdom ombord 14 Färden går till Nyord och Møn 16 Sjörapportens fyrar del II 18 Atlantica nyanställer 18 Coronetklubben fyller 25 år 19 Atlantica en del av TrygVesta 19 Atlantica nå i Norge 19 Samarbete med Sportfiskarna Redaktion Ansvarig utgivare och chefredaktör CONNY LANDSTRÖM Redaktör Tom Roeck Hansen Produktion/Layout 24 punkter Omslagsfoto Hans ericksson/folio Tryck ELANDERS AB Ur vårens bokflod Landsort Skanör Göta kanal, Vättern och Bornholm Söderbergh-Granath-Lannek-Sannel Nautiska Förlaget 449 sidor Pris: Cirka 375 kronor Tredje upplagan av den utmärkta led- och hamnlotsen. Innehållet har utökats med Göta kanal, Vättern och Bornholm och ytterligare femton nya naturhamnar. En koncis och bra textdel inleder varefter hamnarna presenteras. För naturhamnarna ges infarter, djupsiffror och tänkbara förtöjningsplatser. Boken utvecklas med varje upplaga och en är en självklar del av båtbiblioteket. Plotter, GPS och radar Bengt Utterström Nautiska Förlaget Pris: Cirka 295 kr Underrubriken är Allt om elektronisk navigation och det lever boken upp till. Här ges grundinformation för val av utrustning, beskrivning av funktionssätt och en systematisk genomgång av hur en navigator med eller utan radar kan användas. Språket är enkelt och klart och bilderna är tydliga och förklarande. Definitivt nyttigt för den som ännu står i början av sin bana som digital navigatör. Boken ingår i Nautiska Förlagets serie av handböcker i vilken också utkommit: Köpa segelbåt, Köpa motorbåt, Vårda din plastbåt, Vårda din träbåt. Alla till ett cirkapris av 295 kronor. AtlanticaTidningen utges av Atlantica Båtförsäkring/ Moderna Försäkringar Sak AB Box 2251, Göteborg Tel: Fax: Atlantica Båtförsäkring/ Moderna Försäkringar Sak AB Box 7830, Stockholm Tel: Fax: E post: tidningen@atlantica.se Material till tidningen kan skickas till ovan angivna adresser eller per fax Tidningen kan tyvärr inte ta ansvar för insänt, ej beställt material. Citat är tillåtna om källan tydligt anges. För tidigare publicerade nummer se Miniskepparen Båtpyssel & sjökunskap för de yngre besättningsmedlemmarna Carina Norberg Nautiska Förlaget Pris: Cirka 195 kr Den här boken fyller ett behov som många barnfamiljer känt. Den ger mängder av idéer till hur man ska kunna göra livet ombord roligare för medföljande barn genom att på ett lekfullt sätt lära ut grundläggande båtkunskap och navigation. Trevlig ton, bra pedagogik, många bra idéer till lekfullt lärande. Föga förvånande när man vet att författaren länge sysslat med båtutbildning för gamla och unga. Från sluss till sluss på franska kanaler Catharina Grunbaum med foto av Tommy Grunbaum Förlag: Prisma 237 sidor Pris: Cirka 325 kronor Här porträtteras livet på de kontinentala kanalerna, framför allt de franska, med deras blandning av effektiv nyttotrafik och stilla passager in i det franska landskapet och mentaliteten. Med sin Vanadis lämnade de den svenska bryggan och uppehöll sig sen i långa perioder på de franska kanalerna, bjöd med sig svenska vänner, fick vänner bland andra kanalfarare, träffade hamnkaptener och slussvakter och samlade på stämningar och upplevelser. För den som planerar en kanalfärd finns mycket att hämta och massor av tips och kanalfakta, men det ger också en mycket behaglig förströelse att läsa boken. Levande språk och bra bilder. ~ tom roeck hansen