Sunderbyn en bra början Foto: maria åsén

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sunderbyn en bra början Foto: maria åsén"

Transkript

1 no Så ska landstinget motverka medicinmissbruk tema: när läkemedel dödar sidorna 3 5 En hundfika på Grans naturbruksskola sidan 7 Nygammal metod minskar förlossningsskador sidan 10 Sunderbyn en bra början Foto: maria åsén AT-läkarna ger sjukhuset toppbetyg sidan 9

2 ör några veckor sedan var jag och såg Norrbottensteaterns uppsättning av Norénpjäsen Natten är dagens mor. I föreställningen håller den alkoholiserade mamman de andra i familjen i ett järngrepp med sina lögner, sina utbrott och sin självömkan, oavsett om de försöker ta sig därifrån eller redan resignerat. Dramat gjorde ett starkt intryck. Jag kan enkelt plocka fram minnesbilder som visar döttrarnas förtvivlan, makens maktlöshet och mammans manipulativa manér. Temat i detta nummer handlar också om missbruk, sett ur en annan vinkel. 2 Vilken sorts läkare vill du själv möta? Det finns stora mängder narkotikaklassade läkemedel i omlopp i samhället. Vissa går att köpa på internet, andra smugglas in eller stjäls. Men det förekommer också att missbrukare får narkotikaklassade mediciner utskrivna på recept direkt av sin doktor. I tre artiklar ger läkarna Meta, Mats och Moa sin syn på saken. Ett är de överens om det här är inget enkelt problem att komma tillrätta med. Det syns nämligen långt ifrån alltid att en människa har ett missbruk eller ett beroende. Och, som Moa Bjerner uttrycker det, att läkaren väljer att tro på sina patienter är egentligen ett sympatiskt drag. För vem vill du själv möta när du går till vårdcentralen. En empatisk doktor som tror på det du säger eller en cynisk som misstror dig? Inom kort ska sjuksköterskor och läkare vid länets vårdcentraler få utbildning i hur de ska hantera problematiken runt narkotikaklassade läkemedel. Det är ett angel äget steg, både för vårdpersonalen, missbrukarna och de anhöriga. Det är också i linje med innehållet i en ny rapport från folkhälsoinstitutet. Enligt denna är fortsatta begränsningar av tillgängligheten en av de viktigaste faktorerna för att minska narkotikamissbruket. I rapporten beskrivs även utvecklingen under den senaste femårsperioden: E Fler vårdas med narkotikarelaterade diagnoser. E Narkotikabruk är vanligare bland män än kvinnor samt i yngre åldersgrupper. E Användningen av narkotikaklassade eller beroendeskapande läkemedel är däremot vanligare bland kvinnor. Åtta procent av kvinnorna och fyra procent av männen har använt den typen av läkemedel någon gång i livet. Alla vet att det inte bara är på Scen 2 på Norrbottensteatern som människor lider och familjer faller sönder på grund av ett obarmhärtigt beroende. Frågan är vad landstinget kan göra för att så få som möjligt ska råka illa ut, nu och i framtiden? Hösten är här och de ljusa timmarna blir obevekligt allt färre. Men årstiden är inte det enda som ter sig mörkt just nu. Vi är många som minns Elisabeth Holmgren med saknad. Läs mer här bredvid och ta hand om er. ULRIKA ENGLUND, redaktör Redaktör: Ulrika Englund Ansvarig utgivare: Anna Källström Grafisk form: Tor-Arne Moe, Moe Media AB Besöksadress: Norrbottens läns landstings kansli, Robertsviksgatan 7, Luleå Postadress: Landstingstidningen, NLL Luleå E-post: Upplaga: ex. Teknisk produktion: Daily Print, Umeå Detta nummer är presslagt 27 oktober 2011 Årgång 39 Innehållet i Landstingstidningen får gärna citeras om källan anges. Nästa nummer utkommer 3 dec 2011 Landstingstidningen på webben: Norrbottens läns landsting, NLL, har till huvuduppgift att erbjuda länets omkring invånare hälso- och sjukvård samt tandvård, och arbetar dessutom med regional utveckling inom kultur, utbildning, näringspolitik och kommunikationer. NLL bedriver verksamhet vid fem sjukhus, 33 vårdcentraler, 26 tandvårdskliniker och 4 tandvårdsannex. Landstinget är en av länets största arbetsgivare med drygt anställda. Bland dessa finns cirka 710 läkare och sjuksköterskor. 565 personer arbetar med tandvård, 130 med undervisning, 330 med driftservice och 940 med administration numret för råd om vård Rådgivning via 1177 har varit igång sedan i våras i Norrbotten, men först nu lanseras telefonnumret till allmänheten. Ingen vet hur hårt trycket blir. Vi tar det som det kommer, säger sjuksköterskan Laila Törmä, till vänster. Kollegorna Miranda Öhman och Ulla Nordmark, till höger, har samma inställning. I slutet av oktober inleds lanseringen av 1177 i Norrbotten. Telefonnumret ska användas för att få råd om vård, oavsett tid på dygnet. Sjuksköterskorna på jourcentralen i Luleå är beredda på ett ökat antal samtal. Klockan har just passerat fyra på eftermiddagen och Miranda Öhman, Ulla Nordmark och Laila Törmä har tagit plats vid var sin dator. Lugnt och metodiskt svarar de på samtalen som kommer in. Redan i våras bildades den nya organisation som ska ta emot 1177-samtalen. I Norrbotten är utformningen annorlunda än i andra landsting. Här kopplas de som ringer 1177 på dagtid under vardagar till den vårdcentral de tillhör, om de knappat in sitt personnummer. Övrig tid går samtalen till jourcentralen i Luleå, som under helger och röda dagar även bemannas med sjuksköterskor i Piteå och Jokkmokk. I resten av landet är 1177 en separat rådgivningsverksamhet, igång 24 timmar om dygnet. Totalt är 21 distriktssköterskor/sjuksköterskor kopplade till jourcentralen i Luleå, sex nattrådgivningssköterskor och tre nattdistriktssjuksköterskor inräknade. De som arbetar med telefonrådgivning på kvällstid går regelbundet in och arbetar dagtid, jämnt fördelade på Luleås nio vårdcentraler Det finns för- och nackdelar med upplägget. Det är positivt att få möta patienterna också. Samtidigt blir det hög kvalitet på telefonrådgivningen om man enbart ägnar sig åt det, summerar Ulla Nordmark. Till sin hjälp har hon och hennes kollegor ett kvalitetssäkrat rådgivningsstöd som används av samtliga de cirka 500 sjuksköterskor som utbildats för att svara på 1177-samtal i Sverige. Det Vila i frid, Elisabeth Elisabeth Holmgren, vår landstingsdirektör sedan 2003, avled på torsdagsmorgonen den 13 oktober efter en kort tids sjukdom. Några timmar senare vajade flaggan på halv stång i höstvinden utanför landstingshuset, landstingsfullmäktige inleddes med en tyst minut och på minnesbordet i foajén hade två ljus tänts. I kondoleansboken nedtecknades många sista hälsningar, ord som andades både saknad och tacksamhet: Du har varit en fantastisk förebild, ledare och vän med aldrig sinande engagemang, närvaro, värme och omtanke. Allt vi gör från nu och framåt är i din anda. Systematiskt förbättringsarbete du gav orden innehåll. Tack för att det alltid kändes som om du hade tid. Är djupt imponerad av dig som ledare och människa!. Själv kommer jag aldrig att glömma hängivenheten, hur mejlsvar kunde skickas sent en fredags- eller lördagskväll, vid en tidpunkt då de flesta andra har stängt sin dator och inte ägnar sitt jobb en tanke. Elisabeth Holmgren brann för sitt arbete som landstingsdirektör. Nu har hennes låga slocknat. ULRIKA ENGLUND innebär att en person i Kiruna som ringer 1177 ska få samma råd som den som är bosatt i Malmö. Sjuksköterskorna upprättar även rådgivningsjournaler. Vi är skyldiga att dokumentera och journalföra det som sägs, säger Miranda Öhman. Laila Törmä berättar att jobbet till en del går ut på att lugna människor, däribland oroliga småbarnsföräldrar. En annan uppgift är att försöka lotsa människor till rätt vårdnivå. Sjuksköterskorna tar bland annat emot de samtal som tidigare gick till akutmottagningarna. Alla som vill får åka till akuten, men den är till för de svårast sjuka. Vi kan råda människor att vänta och i stället gå till vårdcentralen nästa dag. Vi ger också tips om egenvård, exempelvis vad man kan göra om man har ont i halsen, säger Ulla Nordmark. ULRIKA ENGLUND

3 När läkemedel dödar Flera dödsfall bland unga blandmissbrukare de senaste åren har gett landstinget anledning att skärpa sina rutiner när det gäller läkemedelsförskrivningar. Att försöka lära sig se tecken på missbruk, att ställa krav på att få ta del av patientens fullständiga läkemedelslista och att undvika rutinmässiga förskrivningar av stora förpackningar smärtstillande mediciner är en bra början. Läkemedel kan orsaka stor skada om de används på fel sätt eller hamnar i orätta händer. Foto: ANDERS ALM Nya rutiner ska minska missbruket av läkemedel I våras dog en av hennes patienter till följd av läkemedelsmissbruk. Nu vill Meta Wiborgh, distriktsläkare vid Bergnäsets vårdcentral i Luleå, se krafttag från landstingets sida för att komma tillrätta med överförskrivningarna. Meta Wiborgh kände till att hennes patient var missbrukare och hade inlett en nedtrappning av medicineringen. När hon fick reda på att han hade avlidit av sina läkemedel kände hon det som ett stort misslyckande av samhället och vården. Jag var förtvivlad. Att vi inte kan stötta människor så att de kommer ur sitt missbruk, utan att de ska hamna i situationer som leder till att de till slut dör av läkemedel det är skrämmande. För att inte tragedin skulle upprepas fick hon rådet av apoteket att hon, i de fall hon var misstänksam, tillsammans med patienten kunde komma och begära ut hela medicinlistan. Eftersom apoteket ligger i samma byggnad som vårdcentralen var det inget stort eller tidskrävande företag. Att vi inte kan stötta människor så att de kommer ur sitt missbruk, utan att de ska hamna i situationer som leder till att de till slut dör av läkemedel det är skrämmande. Det dröjde inte länge så aktualiserades frågan på nytt. Hon fick besök av en person som hon visste rörde sig i samma missbrukarkretsar som den avlidne patienten. Meta Wiborgh föreslog att de tillsammans skulle gå till apoteket och titta på hans samtliga recept. Patienten gick med på det och upptäckten hon gjorde var omskakande. Det visade sig att han hade mediciner förskrivna från flera olika läkare inom landstinget och dessutom från flera privata vårdgivare i Norrbotten. Det rörde sig om stora mängder med flera uttag på varje recept. Samtidigt inser hon att det inte är ett helt okomplicerat förfarande. Ytterligare en gång har hon gått med en patient till apoteket, men vid det tillfället hittade hon ingenting konstigt på medicinlistan. Det är klart att det är en jobbig situation. Risken är ju att patienten går till någon annan doktor nästa gång. Det hon nu efterlyser inom landstinget är kollegiala träffar där man tar upp frågan om överförskrivningar och skapar fungerande rutiner tillsammans. Vi måste göra någonting åt problemet och vi har alla ett gemensamt ansvar. I maj skrev Meta Wiborgh till Socialstyrelsen för att be om en generell granskning av den totala förskrivningen av narkotikaklassade läkemedel i Norrbotten. Svaret hon fick var att hennes anmälan inte skulle ge upphov till någon tillsyn eftersom det inte handlade om något enskilt fall. Jag har inte lust att ange någon enskild kollega, men jag funderar på att anmäla mig själv om det kan leda någonstans. ULRIKA VALLGÅRDA Meta Wiborgh, verksamhetschef vid Bergnäsets vårdcentral, vill att landstingspersonal i länet ska hjälpas åt att skapa gemensamma rutiner när det gäller förskrivningar av narkotikaklassade läkemedel. Foto: ANDERS ALM 3

4 När läkemedel dödar Läkare ska självklart inte vara med och underlätta ett missbruk, tvärtom. Men hur känner man igen en missbrukare? Det står inte skrivet i pannan. Ibland blir vi lurade därför att vi väljer att tro på patienten, säger Moa Bjerner, ST-läkare i Kalix med specialintresse för missbruksfrågor. Både i sitt arbete på Kalix vårdcentral och när hon går jourer på akuten träffar Moa Bjerner ofta patienter med missbruk eller beroende. Frågan om förskrivningar av narkotikaklassade läkemedel ser hon som komplex, men viktig att jobba med. Först och främst vill hon ifrågasätta sanningshalten i rubriker som brukar dyka upp då och då med budskapet Läkaren gjorde mig till knarkare. Det är klart att läkaren har ansvar för sina förskrivningar, men att lägga hela ansvaret på läkaren är fel. Det är inte en enda faktor utan många olika som gör en människa till missbrukare. Moa Bjerners övertygelse och den känsla hon får när hon träffar kollegor runt om i länet är att läkarna är en seriös yrkeskår som vill sina patienters bästa. Sedan finns det förstås enstaka rötägg precis som inom alla yrkesgrupper, men jag tror inte att det är något stort problem. Att läkarna väljer att tro på sina patienter tycker hon egentligen är ett sympatiskt drag. Det är bara att gå till sig själv. Vem vill du möta när du går till vårdcentralen? En empatisk läkare som tror på dig eller en cyniker som misstror dig? Att upptäcka vilka patienter som missbrukar eller befinner sig i riskzonen är en inte helt enkel utmaning. Vi ser bara en glimt av en patients liv. Människor väljer vilken del de vill visa av sig själva, de kommer inte in och säger Hej, jag är missbrukare! Anhöriga känner oftast till missbruket långt innan det kommer till vårdens kännedom. Men en läkare har ingen rätt att ringa och intervjua patientens närmaste för att Polisen: Var försiktiga med vad ni skriver ut Polisen i Norrbotten är bekymrad efter de senaste årens många dödsfall bland unga missbrukare. Jag vill uppmana läkarna att vara försiktiga med vad de skriver ut. I princip alla missbrukare vi känner till får narkotikaklassade läkemedel på recept, säger Aron Backman, chef vid narkotikaenheten i länet. Polisen har under det senaste året börjat granska de dödsfall där människor med blandmissbruk avlidit av överdoser och där man hittat narkotikaklassade läkemedel i blodet. Vi har tittat särskilt på åtta fall de senaste två åren där unga människor har dött av läkemedel som går att få tag i legalt, säger Aron Backman. Det är framförallt morfinbaserade läkemedel och bensodiazepiner det handlar om. De fungerar som nedåttjack för en missbrukare ungefär på samma sätt som heroin. Missbrukare kan komma över de narkotikaklassade läkemedlen på flera sätt fakta 4 Läkaren: Vi ser bara en glimt av en patients liv Det kan finnas flera skäl till att det tar lång tid innan ett missbruk upptäcks, tror Moa Bjerner, ST-läkare i Kalix. Foto: ANDERS ALM Dödsfall orsakade av narkotikaklassade läkemedel E Under första halvåret 2011 inträffade fem narkotikarelaterade dödsfall i Luleå- Bodenområdet, där narkotikaklassade läkemedel var döds orsaken. De avlidna var födda mellan 1989 och E Under hela 2010 konstaterades i Luleå-/Bodenområdet elva överdoser av köpa illegalt på internet, smuggla, stjäla från Apotek eller bostäder, kanske av äldre släktingar. Men polisen vet också att en del av de narkotikaklassade preparaten som används bland missbrukare har förskrivits helt legalt av läkare. En del förbrukar man själv, en del säljs vidare till andra. Det är en väldigt bra marknad för det. Var därför noga med att inte skriva ut så stora recept. Att man kan gå runt till olika läkare och få narkotikaklassade mediciner utskrivna är ett system han tycker är förkastligt. Någonstans går det inte ihop. Det är ett problem som helt enkelt måste lösas. Aron Backman är väl medveten om att många behöver narkotikaklassade läkemedel för att de är sjuka, men understryker hur viktigt det är att medicinerna blir utskrivna till rätt patienter. Vet man att det gäller en missbrukare ska man naturligtvis vara extra försiktig. Visserligen hör det inte till ovanligheterna att en drogmissbrukare får ont i kroppen. Men han önskar ändå att läkarna skulle vara mer restriktiva med till narkotikaklassade läkemedel. De avlidna var födda mellan E De aktuella läkemedlen är Tramadol, Oxikodon, morfinpreparat samt en kombination av Lopramid och Zopiklon. Källa: Narkotikapolisen, Luleå fråga vad de vet om den aktuella personen. Inte heller ser en läkare alla mediciner en patient använder. Jag kan se vad vi inom landstinget har förskrivet, men inte vad de beställer på internet, vad de åker till Finland och köper eller vad de tar ur mammas medicinskåp. exempel smärtlindrande mediciner vid misstanke om drogmissbruk. Ställs frågorna? Görs det några kontroller, till exempel urinprov när man tror att patienten använder droger? En bra fråga kan vara Varför vill du just ha den här medicinen?, särskilt om det gäller Oxycontin, Tramadol eller liknande preparat. Det är ofta den typen av medicin som leder till överdoser hos unga missbrukare. Som polis har han lärt sig att känna igen en person som använder droger och det tror han är möjligt också för läkarna att lära sig. Det finns många signaler att gå på. Det kan märkas på kroppsspråket och reaktionerna. Personen kan vara stirrig, orolig, stressad och ha en flackande blick. Det kan också märkas på att personen är varm eller kall, har extra låg eller extra hög puls. Att prata med patienterna under en längre stund, att se dem i en situation där de står upp i stället för att sitta ner är också att rekommendera. Det är lättare för en missbrukare att verka fokuserad och koncentrerad i sittande läge. Aron Backman vet att pressen att skriva ut kan vara stor och att det till och med förekommer hot mot läkare. Ett hot är en polisiär fråga och förekommer det vill jag att den berörda läkaren tar kontakt med oss. De måste kunna känna sig trygga på sin arbetsplats. ULRIKA VALLGÅRDA Många missbrukare har satt i system att ringa runt till flera olika läkare tills de får napp. Just den läkare som skriver ut kanske har en ovanligt stressig dag och hinner inte göra någon grundlig utredning. Det kan finnas flera skäl till att det tar lång tid innan ett missbruk upptäcks. Att skapa rutiner för det borde därför vara en prioriterad fråga för landstinget, anser hon. Det viktigaste för att komma ett missbruk på spåret är enligt Moa Bjerner att ställa frågor till patienterna. Alkohol, droger, rökning, motion och livsstil kan vara relevant att fråga om vid en rad olika symptom, men det görs inte alltid och då får man heller inte veta något om ett eventuellt missbruk. Där, tycker hon, är barnmorskorna mycket duktigare än läkarna, tycker hon. Det finns också särskilda omständigheter när varningsklockorna alltid borde ringa. Det handlar om när recepten måste förnyas efter två månader, trots att medicinen borde ha räckt i tre. När patienten har svårt att passa tiden. Eller när patienten vet exakt vilken medicin han eller hon vill ha. Hon ger ett exempel: Om någon kommer in på akuten för smärta och säger: Det är bara Ketogan som fungerar på mig då ska man reagera. Så uttrycker sig inte en normal patient. Förutsättningen för att upptäcka missbruk är också avhängigt av om patienten har förtroende för läkaren. För att det förtroendet ska uppstå är kontinuitet i läkarkontakten och gott om tid vid besöken a och o. Att erkänna ett missbruk är en process som kan ta tid och måste få ta tid. För läkaren gäller det att vara lyssnande och inkännande, men samtidigt tydlig utan att vara fördömande. De flesta som missbrukar skäms tillräckligt mycket ändå och har folk i sin närhet som skuldbelägger, utan att vi läkare ska spä på deras skamkänslor. Att hjälpa en människa att bli kvitt sitt missbruk ser hon som en av de svåraste arbetsuppgifterna i sitt jobb, men också en av de mest stimulerande. Där kommer också en annan aspekt in, nämligen hur samarbetet med kommunens missbruksvård fungerar. Här finns mycket att arbeta med, bland annat så att kontakten mellan kommun och landsting fungerar vattentätt och att ingen patient faller mellan stolarna. ULRIKA VALLGÅRDA Aron Backman, chef vid polisens narkotikaenhet i länet, har granskat åtta fall där unga människor har dött till följd av överdoser av narkotikaklassade läkemedel. Han uppmanar läkarna till större försiktighet när de skriver ut recept. Foto: ANDERS ALM

5 Mats Weström, chefsläkare i landstinget i Norrbotten, ser allvarligt på problematiken runt förskrivningar till missbrukare. Därför har han tagit initiativ till en utbildning för vårdcentralspersonalen i länet. Foto: ANDERS ALM Chefsläkaren: Vi ska inte vara med och skapa drogberoende Inom kort ska läkare och sköterskor vid länets alla vårdcentraler få utbildning i hur man undviker att läkemedel används på fel sätt eller hamnar i orätta händer. Vårt uppdrag i sjukvården är att hjälpa till att minska drogberoendet. Vi ska inte vara med och skapa ett beroende, säger Mats Weström, chefsläkare i primärvården. Vid nyåret 2009/2010 vårdades två missbrukare på intensiven i Sunderbyn efter att ha använt läkemedel som de fått utskrivna vid en vårdcentral i Luleå. Mats Weström gjorde en Lex Mariaanmälan till Socialstyrelsen och begärde också en granskning av den enskilde läkaren som stod för förskrivningarna. Primärvårds läkaren slutade på sin tjänst i februari 2010 och har sedan dess inte arbetat i Norrbotten. Men problemet är större än så. Under vårvintern 2011 avled flera unga missbrukare av överdoser i Luleå och Boden. Förutom de illegala droger de hade använt fann polisen att de haft tillgång till läkemedel förskrivna av läkare i Norrbotten. Attraktiva läkemedel för missbrukare är framför allt morfin och morfinliknande mediciner samt bensodiazepiner som till exempel sobril, stesolid och valium. Samtidigt får vi inte glömma att för kroniska smärtpatienter kan morfin vara ett utmärkt läkemedel som kan användas år ut och år in utan toleransutveckling. Den palliativa vården skulle inte kunna bedrivas på ett humant sätt utan morfin, poängterar Mats Weström. Med anledning av de tillbud som inträffat anordnade primärvården och psykiatrin ett gemensamt möte i början av sommaren. Syftet var att diskutera hur sjukvården ska förhålla sig till missbrukare och hur man ska komma tillrätta med att läkemedel som skrivs ut hamnar i orätta händer eller används på felaktigt sätt. råd från MATs Weström Om du misstänker att din patient missbrukar Skaffa dig insyn i patien- 1 ternas totala förskrivning. Gör en överenskommelse 2 om att patienten ska ta med sig en färsk medicinlista från Apoteket alternativt skriva ut en via Mina vårdkontakter. Upprätta ett 3 avtal med patienten om att du är den enda förskrivaren av läkemedel. Undvik ru- 4 tinmässig förskrivning av smärtstillande medel, till exempel efter en operation. 5 Skriv ut små förpackningar med ett uttag. Mats Weström har också gjort personliga besök vid två av de vårdcentraler som varit föremål för Socialstyrelsens eller polisens utredningar. Nästa steg blir att under hösten utbilda läkare och sköterskor vid länets vårdcentraler i hur de ska hantera problematiken runt narkotikaklassade läkemedel. Utbildningen ska dels ge dem ökade farmakologiska kunskaper om nyttan och risken med läkemedlen, om lämpliga och olämpliga kombinationer och om hur man kan lägga upp ett avgiftningsschema. Dels ska de få lära sig hur de kan skaffa sig kontroll över situationen i bemötandet av patienter som vill utnyttja förskrivningarna till annat än vad de är avsedda för. Tunga missbrukare kommer ofta till vårdcentralen. Många av dem vill gärna framstå som kroniska smärtpatienter för att de ska få mediciner utskrivna. Bland dessa patienter finns människor som du inte alls hade väntat dig. Dem måste vi också uppmärksamma. Bland tablettmissbrukarna finns också patienter som blivit beroende av sömnmedel eller som behandlats för smärttillstånd, men som med tiden blivit beroende av till exempel det smärtstillande läkemedlet Tramadol. Bland dessa patienter finns människor som du inte alls hade väntat dig och dem måste vi också uppmärksamma. Oavsett vem det gäller är det viktigt att patienten erbjuds hjälp med nedtrappning. Men även om den berörda personen säger sig gå med på det återstår ett stort problem. Vi kan bara se de utskrivna läkemedlen som finns registrerade i landstingets eget system Vas. Inte det som till exempel en företagsläkare har skrivit ut. Därför är det angeläget att försöka skaffa sig insyn i patienternas totala förskrivning. Gör en överenskommelse om att patienten ska ta med sig en färsk medicinlista från Apoteket och upprätta ett avtal om att du är den enda förskrivaren av läkemedel. Många läkare har råkat ut för att missbrukare som kommer till vårdcentralen och vill ha ut sin medicin är hotfulla. Det är oftast inte allvarligt menade hot, men kan ändå vara ett obehagligt inslag i arbetet. Under utbildningen ska han därför bjuda in landstingets case managers. De är anställda för att jobba med människor med samsjuklighet, det vill säga såväl missbruk som psykiatrisk sjukdom, och är specialiserade på hur man ska bemöta hot och våld. Jag tror vi kan lära oss mycket av dem. Förhoppningen är att utbildningen ska kunna erbjudas samtliga Norrbottens vårdcentraler, även de privata, före årsskiftet. Mats Weström kan inte över tid se några särskilda kategorier bland dem som misstänks ha överförskrivit narkotikaklassade läkemedel. Det är både privatläkare, primärvårdsläkare och sjukhusläkare. Tidigare har det varit problem med någon enstaka pensionerad läkare, men inte idag. Hur omfattande förskrivningsproblemet egentligen är vet han inte. Men det är viktigt att vi skapar rutiner och verktyg för att motverka överförskrivningar. En annan åtgärd han planerar är att lägga in regelbundna granskningar av den totala förskrivningen av narkotikaklassade läkemedel som rutin på varje vårdcentral. ULRIKA VALLGÅRDA Ett urval av anmälningar till Socialstyrelsen 2010/2011 E 5 mars 2010 anmälde Mats Weström, chefsläkare i Norrbottens läns landsting, en enskild läkare vid en av landstingets vårdcentraler i Luleå. Läkaren har förskrivit höga doser olämpliga mediciner till två patienter med kända missbruksproblem. Journalanteckningar kopplade till förskrivningarna saknades helt eller var ofullständiga. Båda patienterna krävde intensivvårdsbehandling efter drogförgiftning. Det visade sig också att läkaren hade kvar sin behörighet till journalsystemet vid sin tidigare arbetsplats på sjukhuset, troligen för att undvika upptäckt av hur mycket han skrev ut. Mats Weström gjorde också en Lex-Mariaanmälan den 28 februari av själva händelsen. Socialstyrelsen beslutade att vårdgivaren ska: O Redovisa rutiner för nedsläckning av behörighet i datajournalsystemet. O Säkerställa att dokumentationen av patientuppgifter sker enligt lagstadgade krav. O Fastställa metoder för hur handläggning av missbruks- och beroendeproblem tillämpas, kontinuerligt följs upp och vid behov revideras. O Se till att det finns rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda riskerna i verksamheten när det gäller förskrivning av beroendeframkallande medel. Lex-Mariaärendet avslutades i juni i år efter att Socialstyrelsen bedömt att relevanta åtgärder vidtagits. Utredningen om den enskilde läkarens yrkesutövning pågår fortfarande. Läkaren har slutat arbeta i länet. E 29 september 2010 gjorde en enhetschef vid socialtjänsten i Piteå samt den medicinskt ansvariga läkaren vid alkoholrådgivningen i Piteå en anmälan om misstänkt vidlyftig förskrivning av bensodiazepinpreparat av en pensionerad läkare. Socialstyrelsen är kritisk till hans verksamhet och framförallt hans journalföring, som visar stora brister, men eftersom han inte längre skriver ut några narkotikaklassade preparat vidtas inga ytterligare åtgärder. E 13 maj 2011 begärde Meta Wiborgh, verksamhetschef vid Bergnäsets vårdcentral, en allmän tillsyn av den totala förskrivningen av beroendeframkallande läkemedel i Norrbotten. Eftersom klagomålet inte avsåg någon särskild händelse anser Socialstyrelsen att det saknas skäl att påbörja en formell utredning. E 30 maj 2011 anmälde socialförvaltningens ungdomsenhet i Boden att en läkare vid en vårdcentral i Boden har skrivit ut narkotikaklassade och beroendeframkallande läkemedel till en person med drogproblem. Vid ett tillfälle har personen intagit så stora mängder läkemedel att han befunnit sig i ett livshotande tillstånd och fått intensivvård, uppger anmälaren. Ärendet är fortfarande under utredning. E 7 juni 2011 anmälde polisen i Norrbotten en vårdcentral i Boden samt en privat vårdgivare i Luleå. Bakgrunden är att flera unga missbrukare som avlidit har fått morfintabletter utskrivna från vårdcentralen. En flicka med ett förflutet som amfetaminoch heroinmissbrukare har enligt polisens uppgifter gått till olika läkare på vårdcentralen för att få Oxycontin utskrivet. Hon har sagt att hon har värk och när tabletterna tagit slut påstått att hon har tappat dem, att de brunnit upp eller att hon ska på en längre resa. Flickan har avlidit av en överdos av läkemedlen. När det gäller den privata vård givaren har två personer uppgett till polisen att det är allmänt känt bland missbrukare att det är lätt att få narkotikaklassade läkemedel utskrivna av denna läkare. Ärendet är fortfarande under utredning. E 8 augusti 2011 anmälde en kvinna i Luleå sjukvården för att ha skrivit ut en alltför stor mängd mediciner till hennes syster. Ska detta sanslösa förskrivande av mediciner i dessa stora mängder per uttag till henne få fortgå? undrar hon. Ärendet är under utredning. 5

6 Visionen Vis har blivit verklighet Några års utvecklingsarbete är över Vis är klart att tas i bruk. Nu återstår att fylla systemet med vårdrutiner och annan vårdrelaterad information. Jag hoppas verkligen att verksamheten inser nyttan med verktyget, säger Anne-Li Nilsson, projektledare för Vis vård. Det vimlar av vårdrutiner och andra styrdokument i landstingets server, placerade lite här och var i en svårgreppbar struktur. Som om det inte räckte med oredan i mappdjungeln finns även pappersutskrifter i pärmar på olika enheter och dokument i enskilda personers mejlkorgar. Dagens system kan göra det svårt för vårdpersonalen att veta vilken rutin som ska gälla vid behandling av olika sjukdomar och diagnoser. Det kan också föra med sig lokala skillnader i vården och, i värsta fall, äventyra patientsäkerheten. Med hjälp av Verksamhetens informationssystem, Vis, ska det bli ordning och reda. I Vis finns inga kopior eller gamla versioner som kan förvirra, bara ett originaldokument. Hur ett dokument skapas, revideras, granskas och godkänns följer en uppsatt standard, vilket garanterar att informationen är korrekt och aktuell. I Vis är dokumenten kvalitetssäkrade. Den osäkerhet som i dag finns i fråga om ett dokuments giltighet och status försvinner, säger Anne-Li Nilsson. Till Vis fördelar hör dessutom följande: O Länsgemensamma rutiner och styrdokument ersätter lokala skrivelser. Det underlättar för personalen och garanterar att patienter vårdas efter samma rutin oavsett var han eller hon tar kontakt med vården. O Möjligheten till filtrering, exempelvis genom val av specialitet, vårdnivå eller målgrupp, underlättar sökandet efter information. O Att dokumenten kopplas till vedertagna koder i nationella och internationella klassificeringssystem och register innebär att mer precisa sökningar kan göras. Just möjligheten att enkelt hitta den information man behöver vid ett givet tillfälle är något Anne-Li Nilsson framhåller som en viktig aspekt. Det finns undersökningar som visar att en stor del av svenskarnas arbetstid, kanske upp till 20 procent, går åt till att leta efter information. Det är svårt att veta exakt hur stor tidsbesparing Vis kan innebära, men tänk om man inom vården kan få fyra timmar mer per vecka och anställd att lägga på annat Det är värt att fundera på! I Vis kommer det även att finnas en kunskapsbank där medarbetare kan bidra med sådant de tycker är intressant i fråga 6 Varsågoda, nu är Vis klart att användas! Anne-Li Nilsson, projektledare, hoppas att divisionerna ska avsätta den tid som krävs för att fylla det nya informationssystemet med ett innehåll. Foto: ULRIKA englund Från vänster Vivi-Ann Holma, distriktssköterska, Karin Kero, distriktssköterska, och älgköttsleverantören och tillagaren Viktoria Lundqvist, mottagningssköterska, står redo vid grytan. Foto: ULRIKA englund om ett visst ämne. Det kan handla om länkar, filmer och föreläsningar som man vill dela med sig av. Det går också att starta bloggar. Målet är att skapa delaktighet för att få ett levande system. Samtidigt måste man vara medveten om skillnaden mellan den kvalitetssäkrade informationen och den information som alla medarbetare kan bidra med. Efter lanseringen av Vis-verktyget i slutet av oktober startar ett implementeringsprojekt, som pågår under hela För att underlätta för landstingets medarbetare kommer Rådvisare att utses, vilka kan ge svar på hur dokumentationen ska gå till. Vägvisare kallas de som ska ge användare support i verktyget och utbilda dem som ska svara för dokumentationen. Vår förhoppning är att verksamheten prioriterar arbetet med att lägga in dokument. Men jag känner mig faktiskt rätt lugn. Vis har arbetats fram i nära samarbete mellan Länsteknik och vården, vilket bådar gott för framtiden, säger Anne-Li Nilsson. Tanken är att informationen i Vis så Häromveckan vankades det älgköttsoppa på Gammelstads vårdcentral. Betalningen för lunchen gick till bröstcancerforskning. Nu utmanar vi andra vårdcentraler att göra liknande insamlingar, säger Stefan Wahlström, verksamhetschef. Den som både stod för älgköttet, lagade 40 liter köttsoppa samt bakade en kaka med rosa glasyr heter Viktoria Lundqvist och är mottagningssköterska. Hon möts av nöjda kommentarer när de första i personalrummet tagit för sig av soppan och börjat äta. Mmm, det är precis så här köttsoppa småningom ska kopplas samman med det vårdadministrativa systemet Vas, allt för att ytterligare förenkla för landstingets personal och öka patientnyttan. ULRIKA ENGLUND fakta Vis vård E Vis brukar beskrivas med orden ett verksamhetsstöd som kommunicerar vårdrelaterad information utanför journalsystemet. E Målgruppen är landstingsanställda, privata vårdgivare, patienter, medborgare och vårdgrannar. E Landstingsanställda och privata vårdgivare kan nå alla publicerade dokument genom att söka från intranätet Insidan. E Externa informationssökare (patienter, medborgare och vårdgrannar) når Visdokument som godkänts för extern publicering via nll.se, extranätet och 1177.se. E Vislösningen bygger på Microsofts SharePoint Server E Utvecklingen har skett i samarbete med IT-konsultföretaget Sogeti. Källa: Norrbottens läns landsting Köttsoppa för den goda sakens skull ska smaka, utbrister en av kollegorna och ser belåten ut. Hur mycket var en ville betala för lunchen var frivilligt men många gjorde som Vivi-Ann Holma och lade en hundralapp i Rosa bandet-burken, allt för den goda sakens och smakens skull. De 35 som arbetar vid vårdcentralen i Gammelstad kan tänka sig att göra nya lunchinsamlingar i framtiden, exempelvis när Mustaschkampanjen för forskning om prostatacancer drar igång. Vi har Viktoria att tacka för köttsoppan, men alla nappade på idén att göra en insamling. Nu vill vi se om andra vårdcentraler hänger på, säger Stefan Wahlström. Forskare varnar för sill och nubbe Forskare vid Karolinska universitetssjukhuset har tittat närmare på hur svenskt midsommarfirande påverkar patienter med svår hjärtsvikt. 31 patienter med en implanterbar defibrillator följdes bakåtblickande runt midsommar Defibrillatorn gjorde det möjligt att övervaka vätskehalten i lungorna. Patienterna vägde sig dessutom dagligen på en digital våg i hemmet och sedan överfördes resultaten trådlöst till en central server. Resultaten visar att patienterna dagen efter midsommar vägde i genomsnitt gram mer än före, vilket tyder på ökad mängd vätska i kroppen. Dessutom hade vätskehalten i lungorna ökat signifikant. Enligt forskarna understryker resultaten hur viktigt det är att patienter följer rekommendationerna om mat och vätska, skriver Dagens Medicin. Naturbrukslärare på EU-utbildning Under hösten genomförs en EU-ambassadörsutbildning för lärare. Satsningen är ett led i att stärka och fördjupa kunskaper om EU, driva projekt och utveckla utbyten. Katarina Burman, lärare vid naturbruksgymnasiet i Kalix, är en av deltagarna. Utbildningen vänder sig till gymnasielärare från hela landet. Syftet är att göra EU mer konkret för svenska elever och öka engagemanget för EUfrågor i svenska kommuner och landsting. Det är roligt att naturbruksgymnasiet har fått en plats på utbildningen. Nu ingår ju internationalisering i läroplanen på ett annat sätt än tidigare, säger Katarina Burman. I slutet av oktober tillbringar hon en vecka, späckad med studiebesök, i Strasbourg, Bryssel och Luxemburg, som en del av den tio dagar långa kursen. Hon berättar att både Kalix naturbruksgymnasium och Grans naturbruksskola arbetar mycket med EUfrågor i undervisningen. Det är något vi både vill fortsätta med och utveckla. Det är viktigt för eleverna att komma ut i Europa, se andra kulturer och förbättra språket. Bakom utbildningen står Internationella programkontoret tillsammans med EU-kommissionen, Europaparlamentet och regeringskansliet. Nationell strategi för goda matvanor Statens folkhälsoinstitut föreslår i en ny rapport att en nationell strategi upprättas för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet samt motverka övervikt och fetma. Den bör bland annat beskriva nationella mål, behovet av åtgärder, berörda aktörer och ansvarsfördelning. Forskning visar att andelen barn och vuxna med övervikt och fetma verkar ha avstannat under 2000-talet, men historiskt sett fortfarande är hög. Övervikt förekommer hos nästan varannan man och var tredje kvinna. Människor som lever i en utsatt ekonomisk eller social situation kan ha svårare att göra hälsosamma matval. Åtgärder för att förbättra och främja matvanorna i socialt och ekonomiskt utsatta grupper kan därför ha potential att minska skillnader i hälsa, skriver folkhälsoinstitutet på sin hemsida.

7 Vi fikar med Hundlärarna på Grans naturbruksskola Arbetsplats: Grans naturbruksgymnasium i Öjebyn, djurvård med inriktning hund. Antal anställda: Det finns tre hundlärare på skolan. Yrkesgrupper: Cirka 80 personer arbetar på Grans som lärare, fritidspedagoger, vaktmästare, administrativ personal, rektor, skolsköterska, kurator och djurskötare. Elever: 240 på naturbruksprogrammet. Djur: Kor, hästar, grisar, får, kaniner, marsvin, ökenråttor, fiskar, sköldpaddor, leguaner, ormar, spindlar och aror. Samtalsämnen på fikarasten: Hundar, utställningar, tävlingar och idéer kring arbetet. Tabun: Vi försöker låta bli att prata om hundar när andra sitter med vid fikabordet. Kaffe, laxmacka och hundprat Hundlärarna på Grans naturbruksskola Anna Lundberg, Erica Berglund och Mia Henriksson tar en promenad med sina hundar på fikarasten. Anna Lundberg, Erica Berglund och Mia Henriksson har svårt att prata om något annat än vovvar på fikarasten. De är hundlärare på Grans naturbruksgymnasium och deras jobb är också deras största fritidsintresse. Men om andra sitter med vid fikabordet försöker vi låta bli att vara alltför nördiga, säger Anna Lundberg. Det är en vacker höstdag när vi besöker Grans. Björkallén som leder upp till den gula huvudbyggnaden från 1700-talet har börjat skifta färg. Klockan är kvart i tio på förmiddagen och all personal på skolan har fikarast. I matsalen är en hel buffé uppdukad. De tre lärarna har försett sig med laxmackor med romsås. Vi får fantastiskt god mat här på skolan, säger Anna Lundberg. Hon, Erica Berglund och Mia Henriksson är överlyckliga att få arbeta med sin största passion i livet. Varje dag packar de in sina hundar i bilen och tar med dem till Grans. De använder dem som demonstrationsobjekt i undervisningen. Vi har 20 elever i varje årskull som har valt den här inriktningen. Efter utbildningen har de en god grund för att bli hundförare. Många har också behörighet för att starta hunddagis, pensionat eller att vara allmänlydnads- Erica Berglund, Anna Lundberg och Mia Henriksson ser fram emot att få ett nytt hundstall på Grans. Anna Lundberg, Erica Berglund och Mia Henriksson fikar med border collien Japp, schäfern Wira och labradoren Cisa. Foto: MARIA fäldt instruktörer. Några elever testar också att arbeta med blivande vårdhundar. I södra Sverige har det blivit allt vanligare att få en hund utskriven på recept i stället för sjukgymnastik, säger Mia Henriksson. Eleverna tar med sig sina egna hundar till skolan och jobbar med dem. Nu håller dessutom ett hundstall på att byggas på Grans. Tanken är att eleverna ska kunna vara fodervärdar till Försvarsmaktens schäfrar under ett och ett halvt år och ha dem i stallet på dagtid och hemma på kvällarna. Det innebär i stort sett samma ansvar som att ha en egen hund. Men om man har en vovve som inte är sugen på att jobba kan det här vara ett alternativ, menar Erica Berglund. Försvaret har enbart schäfrar och alla lärarna är överens att de är underbara djur. De har en stark samarbetsvilja och är så allround. Du kan jobba med drag, bruksprov, lydnadsprov, agility och spårning både av vilt och människor. Vi har ett bra samarbete med polisens och försvarets hundförare, berättar Mia Henriksson. Själv har hon en schäfertik, Wira, som är fena på att spåra rätt på människor. Den här veckan har hon varit beredd att bli utkallad i sökandet efter den försvun- fakta Historik om Grans E Gran var en kungsgård på 1500-talet som skulle försörja soldaterna i armén. E Karl XI besökte gården 1694 och beslutade att ett översteboställe skulle byggas. Det blev klart 1717, men brändes ner av ryssarna bara fyra år senare. Den nya huvudbyggnaden blev klar E Vid kriget bodde överste Johan Bergenstråhle på Gran. Ryska trupper använde gården medan Bergenstråhle var fången i Vasa i Finland. En rysk general friade till dottern Carolina Bergenstråhle och de flyttade tillsammans österut. E 1910 blev landstinget ägare till egendomen och sedan dess har det hållits utbildningar på gården. na mannen i Råneå och en 80-åring som försvann under älgjakten i Arjeplog. De hittade tyvärr den äldre mannen död och sökandet efter mannen i Råneå avblåstes, så det blev ingenting. Hon har även två fågelhundar, en labrador och en engelsk setter. Erica Berglund har också en schäfer och en flat-coated retriever. Anna Lundberg har två border collies som vallar får. Vi är intresserade av att göra saker med våra hundar och har alla börjat som allmänlydnadsinstruktörer i Svenska brukshundsklubben. Hundar är inte bara en hobby för oss utan en hel livsstil, berättar Erica Berglund. I frysboxarna hemma har de blod, klövar, döda fåglar, kaniner och bisamråttor för att träna hundarna. Vi är riktigt nördiga och vi pratar mycket om bruksprov och tävlingar på fikarasten. Men om andra är med försöker vi bredda samtalsämnet, säger Anna Lundberg. Innan rasten är slut passar de på att ta ut några av sina fyrbenta vänner på en promenad. Wira, Japp och Cisa är glada att få gå en sväng i det soliga vädret innan nästa lektion börjar. Ann-Katrin Öhman Öppna landskap tack vare division Service Division Service har tilldelats Norrbottens läns landstings interna miljöpris för en ur miljösynpunkt banbrytande insats inom livsmedelsupphandling. Jag är jätteglad att det blev så lyckat som det blev. Det bidrar till så mycket för våra kunder, säger Stefan von Below, verksamhetschef för Kostservice. Det goda resultatet är en följd av ett nära samarbete mellan Upphandling och Kostservice. Även anställda vid landstingets naturbruksskolor, Kalix och Grans, kan ta åt sig av äran och sträcka på sig lite extra. De har varit med i framtagandet av upphandlingsstrategin och gjort ett stort arbete, säger Stefan von Below. Visionen var att upphandla livsmedel med en ekologisk inriktning, av hög kvalitet till ett konkurrenskraftigt pris. Genom att dela upp upphandlingen i ett antal mindre poster kunde även de mindre lokala företagen vara med och konkurrera om att få leverera livsmedel. Upphandlingen resulterade i att landstinget numera har sju olika livsmedelsleverantörer, varav flera från närområdet. Det ekologiska sortimentet har ökat från 6 till 17 procent, samtidigt som kostnaderna för maten minskat med fem miljoner kronor. Genom att dela upp upphandlingen kunde också de ekologiska bönderna i närområdet få en bas som möjliggör fortsatt utveckling i regionen. Upphandlingen bidrar därmed till att hålla landskapen öppna, säger Stefan von Below. Landstingets interna miljöpris är på kronor och delades i år ut för fjärde gången. Landstingets interna miljöpris 2011 gick till division Service. Från vänster Victoria Arenbro Forsberg, upphandlingschef, Theresa Hägglund, upphandlare, Britt-Marie Oskarsson, kostekonom vid Piteå älvdals sjukhus, och Stefan von Below, verksamhetschef Kostservice. Foto: ULRIKA ENGLUND 7

8 Sjukgymnasten Erika Lind hjälper Caroline Lindqvist, ägare till Handkraft assistans, att provsitta eldrivna inomhusrullstolar. Vi försöker hitta lösningar för patienter med svåra sittproblem, säger Lena Palmgren, hjälpmedelskonsulent för primärvården på Möjligheten, Björkskatan. Hon och kollegan Marianne Spets, till vänster, får hjälp av Anders Larsson att prova olika stabiliserande huvudstöd. Lennart Synnergren, anställd vid godsmottagningen på Länsservice, tar en paus och en mugg kaffe efter en första runda bland montrarna. Vi var bland de första att arrangera en hjälpmedelsmässa. Nu har andra landsting i landet följt efter, säger Inger Karkiainen, till höger. Til Lundsten, i mitten, gläds hon över det stora intresset. Full fart på hjälpmedels Muspekare som styrs med ansiktets rörelser. Rullstolar med snygg design. Avancerade sittdynor för tryckavlastning. På hjälpmedelsmässan i Boden finns det mesta man kan tänka sig och lite till. De senaste tio åren har hjälpmedelskonsulenterna vid Länsservice arrangerat en mässa vartannat år. Tidigare har den varit uppdelad på två orter: Luleå och Gällivare. I år valde man att i stället koncentrera hjälpmedelsmässan till Boden arena, där 48 utställare visade sina produkter. Höstens mässa med namnet Hjälpmedel och tillgänglighet i fokus lockade många intresserade. I går hade vi 380 besökare och ungefär lika många har varit här i dag. Det har varit full fart, säger Lena Nordgren Hansson, hjälpmedelskonsulent. Mässan är ett sätt att informera om vad som finns inom områdena hjälpmedel och tillgänglighet samt rehabilitering, vård och omsorg. Målgruppen är i första hand sjukgymnaster, arbetsterapeuter, sjuksköterskor och andra inom landstinget och kommunerna som är förskrivare av hjälpmedel. Men mässan är öppen för alla: även funktionshindrade och deras anhöriga, vårdstuderande, skolklasser och en intresserad allmänhet passar på att ta del av utbudet. Genom att ha mässan på samma ställe vill vi förenkla för leverantörerna, som slipper packa ihop och förflytta sig efter en dag. Och ju fler utställare som tycker det är attraktivt att komma till Norrbotten, desto intressantare blir innehållet, säger hjälpmedelskonsulenten Inger Karkiainen. För besökarna handlar det inte enbart om att lyssna till leverantörer och lära sig mer om hjälpmedel. På plats finns även representanter för företag som saluför tjänster, exempelvis assistans och personlig service. Andra visar upp sin verksamhet, däribland Norrbottens Handikappidrottsförbund. Programmet är välfyllt under dagarna anordnas föreläsningar, seminarier och flera prova-på-aktiviteter, exempelvis rullstolsdans och mattcurling. Arrangörstrion inser att en del av landstingets medarbetare får resa långt för att ta del av mässan, men har inte hört någon klaga. Vår förhoppning är att de ser det som ett bra tillfälle att lära sig mer om vad som finns i fråga om hjälpmedel, säger Lena Nordgren Hansson. ULRIKA ENGLUND Camilla Ridderström, arbetsterapeut inom öppenvårdsrehabiliteringen i Luleå, har kommit för att titta och få idéer. Sara Säterstam, till höger, berättar om kognitiva hjälpmedel i form av minnesstöd. Arbetsterapeuterna Irene Pakisjärvi och Ingela Jakobsson-Åhl, Övertorneå vårdcentral, ser på när Robert Lundgren demonstrerar en tryckavlastande specialdyna som ska förhindra sittsår. Lena Lundsten, hjälpmedelskonsulent med produktansvar för landstingets uppresningslyftar, testar en modell.

9 Vilket betyg, Sunderbyn! AT-läkarna rankar sitt sjukhus högt Sunderby sjukhus placerar sig på femte plats i den riksomfattande AT-rankingen Det är ett kvitto på att det görs ett mycket bra jobb på klinikerna, säger en nöjd Arne Hassler, studierektor för AT-läkarna i Sunderbyn. lsammans med kollegorna Lena Nordgren Hansson och Lena Foto: PETRA ISAKSSON mässa Åsa Lindqvist visar hur rullstolsslalom går till. Norrbottens handikappidrottsförbund deltar i mässan för att berätta om olika aktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Sveriges yngres läkares förening, Sylf, gör varje år en enkät där de som genomför eller nyligen avslutat sin allmäntjänstgöring, AT, får bedöma kvaliteten på densamma. I undersökningen bedöms olika parametrar introduktion, handledning, kollegialt stöd, undervisning med mera på en skala med 1 till 6 poäng. Sunderby sjukhus har de senaste åren visat en stadigt stigande kurva ( ) och landade i år på femte plats. Störst uppryckning jämfört med föregående års resultat gjorde psykiatrin, som gick från 3,0 till 3,9 poäng. Medicin är bäst i huset med 5,0 poäng, men primärvården får ett ännu bättre betyg, 5,1 poäng. Arne Hassler gläds storligen åt den fina totalplaceringen. Det är ett resultat som många ska ta åt sig äran av. Det är ett gott betyg till de AT-ansvariga på klinikerna, till dem som handleder, till personalen på akutmottagningen, ja till alla olika yrkeskategorier som kommer i kontakt med ATläkarna och får dem att känna sig välkomna, sedda och uppskattade, säger han. Jag känner stolthet över sjukhuset, säger Arne Hassler, överläkare på medicinkliniken och studierektor för AT-läkarna i Sunderbyn. Han framhåller också AT-läkarna och deras insatser. De som kommer till oss är förvånansvärt mogna, trygga och empatiska personer, trots att många inte är så gamla. De gör ett fantastiskt jobb och är en resurs att räkna med i arbetslaget. Varje halvår tar Sunderby sjukhus in fem nya AT-läkare. I år konkurrerade 29 personer om platserna, om man enbart räknar dem som hade sjukhuset som sitt förstahandsval. Trycket är så hårt att det för närvarande krävs minst nio månaders vikariat för att bli antagen. AT-läkarna kan gå in på en hög nivå i och med att de redan vikarierat, vilket är en fördel. Samtidigt känns det fel att vi inte kan ta in och behålla alla kompetenta och duktiga personer som är intresserade av att göra sin allmäntjänstgöring här. Flera av dem som inte får börja på en gång söker sig till sjukhus i andra delar av landet, säger Arne Hassler. Ambitionen är att försöka få dem att stanna i Norrbotten. Vi uppmuntrar dem att söka till andra sjukhus i länet. AT-läkarna i Piteå och Kalix gör dessutom delar av sin tjänstgöring i Sunderbyn. Att Sunderby sjukhus nu seglat upp till toppskiktet i Sylfs ranking kan göra att efterfrågan ökar ytterligare. Det i sin tur kan innebära svårigheter för studenterna inom den regionaliserade läkarutbildningen, RLU, att få göra sin AT just i Sunderbyn. Vi vet att läkare ofta stannar på det sjukhus där de gjort sin AT. I dag är ATtjänstgöringen en flaskhals när det kommer till att rekrytera fler läkare till länet. I AT-läkarna trivs på Sunderby sjukhus. Från vänster Emma Segerlund, Kajsa Tenland, Erika Karlström, Björn Eklund och Nils Hellström. Foto: MARIA ÅSÉN slutändan är det en regionalpolitisk fråga, anser Arne Hassler. Några som inte behöver bekymra sig över att få en AT-plats är Erika Karlström, Kajsa Tenland, Emma Segerlund, Nils Hellström och Björn Eklund, fem av de 21 underläkare som just nu gör sin AT i Sunderbyn. Sammantaget ger de sjukhuset gott betyg. Vi får hela bredden, vilket man inte fakta AT E För att en läkare ska få sin legitimation krävs minst 18 månaders allmäntjänstgöring, AT, efter läkarexamen. E På Sunderby sjukhus uppgår den till 21 månader. E Tjänstgöringen fördelas mellan medicin, kirurgi, psykiatri och allmänmedicin. E Landstingen/regionerna har ansvar för att det ska finnas AT-platser i den omfattningen att alla läkare som avlagt läkarexamen och läkare med utländsk utbildning som föreskrivits allmäntjänstgöring ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legitimation som läkare, enligt Hälso- och sjukvårdslagen. E Piteå älvdals sjukhus återfinns på 48:e plats i Sylfs AT-ranking. Sjukhusen i Kiruna, Gällivare och Kalix hade färre än fem svarande per sjukhus, vilket lett till att de inte fått någon placering i rankinglistan. Källa: Sveriges yngre läkares förening får på ett mindre sjukhus. Samtidigt blir man inte anonym, vilket är risken på ett större sjukhus. Har man varit på en klinik känner de flesta igen en och vet vem man är, säger Björn Eklund. De fem AT-läkarna konstaterar att de får ett gott bemötande och att de känner sig behövda. Man räknar med oss och ser oss som en viktig del av klinikens arbete, säger Erika Karlström. De får ta en hel del eget ansvar och går även jour, men har då full tillgång till erfarna läkare för stöd och uppbackning. Det finns bakjourer och bra hjälp att få. Man känner inte att man stör när man ringer. Tvärtom, det är något man förväntas göra, säger Nils Hellström. AT-läkarna ser också positivt på att onsdagseftermiddagarna hålls fria för utbildningstid. Då har de utrymme att studera, träffa den grupp AT-läkare de tillhör, delta i kurser eller göra något annat för att förkovra sig i yrket. Ambitionen finns på andra sjukhus också, men jag har förstått att det är många som ändå schemaläggs den tiden, säger Björn Eklund. Av de 15 underläkare i Sunderbyn som svarade på enkäten skulle samtliga rekommendera andra att söka AT på sjukhuset. ULRIKA ENGLUND fotnot: Hela rapporten nås via Sylfs hemsida,

10 Dagens ros eller rättare sagt ett helt fång med rosor till distriktssköterskan Johanna Wikström på Kalix vårdcentral för hennes fantastiska omhändertagande av våra föräldrar Nanna och Holger i deras hem. Med Johanna har vi anhöriga varit trygg i visshet att hon värnat de gamlas intressen så att de tryggt kunnat bo hemma så länge trots krävande omvårdnad! Barnen Nilsson till personalen på avd 32 Vuxenpsykiatrin för den fantastiska gemenskap som möter en varje dag på jobbet. Andreas Söderlund till våra medarbetare, Anna Kangasmaa, Annika Witte, Birgitta Andersson och Maria Bäckman för att ni fixat så fint i fikarummet på spec-mott i Kalix. Från övrig personal Tiina och Jouko Pirhonen lär ut en speciell förlossningsmetod som kan minska antalet sfinkterrupter efter förlossningar drastiskt. I höst har de hållit i en utbildning för förlossningspersonalen vid Sunderby sjukhus och annan intresserad personal. Foto: ANDERS ALM Nygammal metod ska minska kvinnors lidande Barnmorskor i Sunderbyn är pionjärer på området Barnmorskorna vid Sunderby sjukhus är pionjärer i Sverige med att återuppta en nygammal förlossningsmetod som minskar risken för att ändtarmsmuskeln ska brista en allvarlig form av förlossningsskada som på sikt kan leda till anal inkontinens. Barnmorskorna i Luleå genomgick 2008 en utbildning i traditionellt perinealskydd. Första halvåret därefter lyckades de minska antalet ändtarmsmuskelskador, även kallade sfinkterrupturer, till hälften. När statistiken började försämras igen tyckte barnmorskorna på avdelningen att det var dags för en repetition och all personal fick chans till ytterligare en utbildning nu i höst. Den nygamla metoden lärs ut av Jouko Pirhonen, docent vid Lunds universitet i Sverige och Åbos universitet i Finland, och hans hustru Tiina Pirhonen, barnmorska. Förutom att forska reser paret runt i de nordiska länderna och föreläser om hur det går till att minska risken för förlossningsskador. Jouko Pirhonen har tidigare om åren vikarierat som gynekolog på Sunderby sjukhus. När förlossningspersonalen efter en kartläggning 2005 upptäckte att antalet sfinkterrupturer ökade på kliniken vände de sig till honom för att få hjälp. På och 90-talen när det blev populärt med fria förlossningar, med så lite inblandning av barnmorskan som möjligt och gärna i upprättstående ställningar, ökade antalet sfinkterrupturer drastiskt, berättar han. Monica Tegner, Natasha Koivumaa, Tiina Pirhonen och Jouko Pirhonen. Den metod som han och Tiina Pirhonen lär ut innebär att barnmorskan i slutskedet av förlossningen håller sin en ena hand mot mellangården, det vill säga mellan slidan och ändtarmsöppningen, och den andra handen mot barnets huvud för att reglera att barnet inte kommer ut för fort. Om det ändå ser ut att bli en svår bristning rekommenderar de hellre ett snedklipp. Enligt en rapport från Svensk förening för obstetrik och gynekologi kan antalet kvinnor i Sverige med anal inkontinens vara fler än Trots det är det ett relativt okänt problem. Jag tror det beror på att det är så tabubelagt att prata om det, säger Tiina Pirhonen. De flesta av dem har ådragit sig inkontinensen efter en förlossningsskada. Skadan kan läka, men sedan i vissa fall göra sig påmind igen flera år efteråt när kvinnan är i klimakteriet. Natasha Koivumaa, barnmorska och uroterapeut på Sunderby sjukhus, möter många av de drabbade kvinnorna. De kan få besvär med gasläckage, vätskeläckage eller att de bajsar på sig. Det ställer till med oerhörda problem i kvinnornas liv, säger hon. Studier visar att 30 till 35 procent av alla som drabbats av sfinkterrupter får problem förr eller senare. På många sjukhus i Norden är det över fem procent av kvinnorna som får denna allvarliga form av förlossningsskada. I Finland däremot, där man har hållit fast vid den gamla metoden, är det färre än en procent av kvinnorna som drabbas. Genom att återgå till den traditionella metoden kan man komma ner på en statistik under en procent igen på alla förlossningskliniker, menar Jouko Pirhonen. Flera norska sjukhus som anlitat paret Pirhonen har lyckats minska antalet sfinkterrupturer betydligt, men i Sverige är det många sjukhus som är ovilliga till förändring. Fråga mig inte varför, men det kanske är svårt att ändra på ett arbetssätt som man blivit lärd och som man tillämpat i kanske tio, tjugo år, säger Tiina Pirhonen. Ett av undantagen är Sunderby sjukhus. En faktor som kan spela in är att många finska barnmorskor som är upplärda med metoden i Finland arbetar på avdelningen. Vi ska bli bäst i hela Sverige och vi har ledningen bakom oss, säger Natasha Koivumaa. Hon och barnmorskan Monica Tegner håller i projektet på förlossningsavdelningen och de lovar att de inte kommer att släppa iväg siffrorna igen. Vi följer statistiken månad för månad och varje gång det inträffar en sfinkterskada gör vi en rapport och en uppföljning, säger Monica Tegner. Kritiken som framförts från vissa håll att det skulle vara obehagligt för kvinnan att barnmorskan håller emot i utdrivningsskedet eller att hon är ofri i sin förlossningsställning avfärdar de. Kvinnan ska ju bestämma hur hon vill föda, men om vi informerar om riskerna med sfinkterruptur så finns det ingen kvinna som är motståndare till den här metoden, säger Monica Tegner. Det handlar bara om de två sista minuterna av förlossningen, tillägger Natasha Koivumaa. Ulrika VALLGårda skulle jag vilja ge till Magnus på transport eftersom han alltid ser så glad ut när man möter honom på sin truck! Jonas till Malmfältens psykiatri och speciellt till mina arbetskollegor på Affektiva enheten. Ni är underbara arbetskollegor och otroligt kompetenta i er yrkesroll. Jag vet att ni kommer att ta bra hand om varandra i fortsättningen och att patienterna kommer få fortsatt utmärkt vård. Tack för åren med er! Therese O vill jag ge till världens bästa chef Gunilla Lindgren på jourcentralen i Luleå. Du gör ett fantastiskt arbete och är alltid glad och positiv. Du har en förmåga att hitta lösningar på det mesta med din positiva livssyn, stora engagemang och värme. Inger S Ett fång rosor till personalen på Psykiatriska Vårdenheten i Piteå för att ni gör ett sådant fantastiskt arbete, detta trots att ni hela tiden har överbeläggningar. Ni får sällan höra att ni är bra men nu får ni det. Birgitta Brännström till killarna på MT som hjälpte mig att överföra bilderna från min telefon, då jag hade fel kabel med mig och mailsystemet inte tog emot dessa bilder som jag fotat inför en föreläsning. Jag vill bara att ni ska veta att ni är guld värda och ger service i världsklass. Tusen tack. Christina Walter vill jag ge till Eva Ottestig på BVC vid Gammelstads VC. Du är så hjälpsam och gör alltid ditt yttersta när vi har varit till dig med våra barn. Tack för att du finns. Du gör ett toppenjobb. En nöjd mamma Ett Stort fång med rosor vill vi ge till arbetsterapeut Anna Häggström och neuropsykolog Lars Jakobsson, Trafikmedicin i Kalix. Tack för ett otroligt proffsigt jobb och empatiskt bemötande. Ni är guld värda. Patrik och anhöriga Ge Dagens ros till någon eller några som du vill uppmärksamma eller berömma. Alla rosor publiceras på Insidan, en del även i Landstingstidningen. Mejla till Agneta Spaton Norqvist: Tala om vem du är, vem som ska ha rosen och för vad. 10 Barnmorskornas historia i ord och bild Svenska Barnmorskeförbundet firar i år 300 år med utbildade barnmorskor och 125 år med ett eget förbund. Det var år 1711 som de första barnmorskorna utbildades, examinerades och fick svära Jordemoder-eden. I Norrbotten uppmärksammas jubileumsåret på olika sätt, däribland med en vandringsutställning på Norrbottens museum. Barnmorskan 300 år illustrerar en förlossningsutveckling som gått från att överleva till att uppleva. Den har tidigare enbart visats på Karolinska institutet och Historiska museet i Stockholm. I Luleå pågår den mellan 22 oktober och 20 november. Varje lördag under utställningsperioden finns barnmorskor från Norrbottens läns barnmorskeförening på plats för att svara på frågor och samtala. På museet säljs även jubileumsboken 300 år i livets tjänst. Södra BB i Stockholm, ur Svenska Barnmorskeförbundets samlingar.

11 Abrakadabra! Nu händer det magiska saker på ditt bibliotek Den november 2011 förvandlas biblioteken runt om i Norrbotten till en värld fylld av troll, tävlingar, prinsessor, häxor, hjältar, monster, sagostunder, magiska föremål, skolbarn, fantastiska äventyr och skrivartävlingar. Läs mer på: Magiskt välkommen! Sjuksköterskan Maria Johansson och distriktssköterskan Laila Rassa Olsson, båda i gula jackor, agerar för att rädda livet på patienter som burits ut ur tågvagnar. Foto: KJELL ÖberG Räddarna i nöden Barents Rescue en övning för framtiden Barents Rescue 2011 är den största övningen landstinget varit med i. Mycket gjorde vi bra, en del kan vi göra bättre. Vitsen med att öva är att lära sig inför framtiden, säger Maria Fogelvik Olovsson, landstingets projektledare. Efter en intensiv arbetsperiod har Maria Fogelvik Olovsson nu återvänt till jobbet som iva- och narkossjuksköterska vid Piteå älvdals sjukhus. Hon ångrar inte en sekund att hon klev in i rollen som landstingets projektledare. Jag levde tätt ihop med Barents Rescue under ett års tid. Det var en fantastisk resa och något man troligen bara får vara med om en gång i sitt liv, säger hon. Senast Barents Rescue anordnades i Norrbotten var för tio år sedan, Eftersom fyra länder deltar i övningen, som arrangeras vartannat år, kommer det att dröja åtta år innan det är dags för Sverige att åter agera värdnation. Totalt medverkade mellan och personer i årets upplaga av dessa kom 250 från landstinget. Huvudscenariot var höga vattenflöden, med förstörda vägar och sjukhusevakuering som följd. Lägg till det fyra svåra fältolyckor i Jokkmokk, Boden och Luleå: tunnelras under en kraftverksdamm, urspårning av ett persontåg, tankbilskollision med kemikalieläckage samt en båtolycka. Olyckorna hanterades av landstinget Befolkningen förväntar sig att det finns en fungerande plan om det händer något det har vi nu. både på fältet och som stabsövningar i de lokala och regionala katastrofledningarna. Dessutom provades det svenska nationella ambulansflyget. Det ska göras ordentliga utvärderingar av landstingets insats, bland annat av Katastrofmedicinskt centrum i Linköping. Maria Fogelvik Olovsson inväntar resultaten, men vågar redan nu säga att övningen blev lyckad. Befolkningen förväntar sig att det finns en fungerande plan om det händer något det har vi nu. Vi arbetade med stora olyckor i den här övningen, men principen är densamma oavsett händelsens storlek. Hon räknar upp några av de förändringar som Barents Rescue fört med sig eller skyndat på: E Konkreta evakueringsplaner för sjukhusen har tagits fram i samarbete mellan landstinget och länsstyrelsen. E Funktionen för TiB, tjänsteman i beredskap, har ändrats. TiB är vägen in till landstingets regionala ledning vid hot om eller inträffad allvarlig eller extraordinär händelse. E Medvetenheten om vikten av katastrofutbildningar har ökat. Vid en övning i våras larmades samtliga i landstingets katastrofledningar, både de lokala och den regionala, via sms. Det tog sex minuter att få kontakt med alla. Det är ett bra resultat, säger Maria Fogelvik Olovsson. Samtidigt sticker hon inte under stol med att det finns sådant som fallerat under Barents Rescue. Men vitsen med en övning av det här slaget är även att identifiera vad som inte fungerar. Om hon får önska ska antalet övningar i framtiden bli fler än vad som är fallet idag. Gärna mer samverkan mellan sjukhusen och den regionala ledningen fältövningar kombinerade med stabsövningar. Vi behöver planer på alla nivåer. Det är dessutom viktigt att inte slå sig till ro. Det kommer hela tiden nya människor i landstinget som behöver känna till vad som gäller om en större olycka inträffar. Även Charlotte Ek, enhetschef vid ambulansen och obs-avdelningen i Jokkmokk, är nöjd med Barents Rescue. Det var ett välkommet tillfälle för oss att i praktiken öva det som finns nedskrivet i katastrofplanen. Sju från vårdcentralens personalstyrka var på plats vid tågövningen, där två vagnar välts av spåret. De övriga höll ställningarna på vårdcentralen, dit 20 patienter med lätttare skador fördes. För att klara av det stora skadeutfallet var vi tvungna att nyttja alla resurser. Vi använde oss av samtliga yrkesgrupper, även sjukgymnast och arbetsterapeut, säger hon. ULRIKA ENGLUND Genus och demokrati Demokrati med genusperspektiv - har vi det i Norrbotten? Har nationella minoriteter någon röst i de pågående samhällsförändringarna? Konferens i Arvidsjaur 8-9 november Läs mer: OBS! Förlängd anmälningstid för landstingsanställda - anmälan skickas till: Kontakta vården via internet Skaffa ett användarkonto i Mina vårdkontakter! Genomgång av kommunikationssystemet Rakel. Volker Husmann, sjuksköterska, Erika Larsson, ambulanssjuksköterska, och Ronny Groth, ambulanssjukvårdare. Maria Fogelvik Olovsson, projektledare. Vanja Ågren, iva-sköterska på Gällivare sjukhus, i färd med att hjälpa skadade som förts till uppsamlingsplatsen. Röntgensjuksköterskan Annelie Kielatis, sittande, i samspråk med sjuksköterskan Jasmine Husmann och undersköterskan Ronja Eriksson, till höger. 11

12 KRÖNIKAN Elisabeth Lax Att välja Norrbotten u väljer det liv du vill leva och hur du vill leva det. Det har vi alla hört någon gång. Jag tycker det ligger en hel del sanning i det. Och lika sant är att när du inte väljer så väljer du ändå. Jag hade turen att efter många år, de flesta på västkusten, få möjlighet att välja Norrbotten, att få återvända. Allt eftersom åren gick och erfarenhet lades till erfarenhet insåg jag att just i Norrbotten vill jag leva och arbeta med det jag ägnat mitt liv åt på andra ställen i Sverige: kultur. Ingen annanstans kan jag uppbåda den där innersta kunskapen och känslan för bygden som i detta län. Tro mig, jag har försökt! Och den behövs för både trovärdigheten och lusten i mitt arbete. Jag hade ännu mera tur. Ett par månader efter att jag börjat som divisionschef för Kultur och utbildning utsågs Norrbotten till pilotlän för den nya kultursamverkansmodellen, en exklusiv utmaning för fem pilotregioner/län. Norrbottens läns landsting valde att stiga på tåget. I det läget hade ingen i Sveriges land särskilt god uppfattning om vad det egentligen innebar i praktiken. Ändå vill jag säga att det här ytterligare förstärkte min tur. Arbetet har på alla sätt givit mig möjlighet att umgås med Norrbotten, knyta massor av kontakter och driva en vidareutveckling av divisionens fina grund för modellen. Norrbotten får högsta betyg när det gäller regional samverkan om kultur löd rubriken i tidningen när kulturutskottets ordförande varit på besök. Rolig läsning för alla oss som arbetar med kulturplan och kulturmodell där kravet på samverkan och samråd ingår. För det är ju det som är hela idén, att lyfta perspektivet från vad som är viktigt för en enstaka kommun i Norrbotten till vad som är bäst för länets utveckling och kunna samverka kring det, både landsting, kommuner, civilsamhälle och enskilda kulturarbetare. Men, samarbetar gör man inte själv. Och samverkan för Norrbottens kulturplan och för en modell är inte märkvärdigare än den vi har på våra arbetsplatser eller hemma vid köksbordet för att få vardagen att fungera. Att lyssna, vara lyhörda för både det som sägs och inte sägs, ha åsikter, bryta åsikter, vara öppna och kanske allra mest våga vara öppna även för kritik. Men det krävs också ett förtroende mellan parterna. Och ett förtroende får man om man förtjänar det. Vi har valt ett sätt som uppmärksammas på ett nationellt plan. För oss har det varit viktigt att samverkan blir på riktigt, inte bara på papperet. Det avspeglas i den politiska kulturberedningens sammansättning, våra kommun-landstingsträffar, att vi tillbringar många timmar i bil för att träffa föreningarnas företrädare i Arjeplog eller kommunala företrädare i Pajala. För att inte tala om intensiva dialogmöten med konstnärer inom olika genrer. En gemensam satsning för att driva utvecklingen framåt. Sammantaget ett mycket stimulerande arbete som förhoppningsvis också har bäring på andra områden näringsliv, folkhälsa, vård, skola, samhällsutveckling, ja, många områden. Det är en fantastisk och unik resa som pågår i Norrbotten. En resa med stora möjligheter men också stora utmaningar. Det mesta som heter utveckling kostar pengar. Men fler norrbottningar som trivs i Norrbotten och fler som vill komma hit och leva här ger större möjligheter till både trivsel och utveckling. Där finns vår uppgift. Själv hade jag inte velat vara utan allt det här. Varken utmaningarna eller människorna. Och jag får ha med mig den där härliga bekräftelsen som inte behöver några ord: den där känslan av att det är här jag hör hemma och att jag med mitt arbete bidrar till det Norrbotten som inte liknar någon annanstans på jorden! Elisabeth LAX, divisionschef Kultur och utbildning Ur museets samlingar Barnens Dagsmärke från Gällivare, som länsmuseet fick i gåva Foto: ÅKE ÅstrÖM, Norrbottens museum Jokkmokks-Jokke på Barnens Dag Barnens Dag har anordnats på olika platser i Norrbotten sedan början av 1900-talet och firades med nöjesfält, festtåg, tombolor och försäljning av Barnens Dagsmärken. Programmet kunde även innehålla olika uppträdanden. På Barnens Dag i Haparanda 1966, till exempel, kunde man se LEONI mannen i kanonkulan och Sveriges populäraste natursångare Jokkmokks-Jokke. Överskottet från festligheterna användes främst till barnkoloniverksamhet. Behövande barn erbjöds en sommarvistelse på landet. Malmbergets Barnens Dagsförening grundade 1946 flera barnkolonier runt om i landet, föreningen i Kalix drev koloni i Falkenberg, medan Boden hade koloni på närmare håll, vid Buddbyträsket. Flera av länets Barnens Dagsföreningar är nerlagda, men i Kalix, Boden och Malmberget finns de kvar. Bodenföreningen, som bildades redan på 1920-talet, fick 2008 pris från Barnens Dags Riksförbund för sitt engagerade arbete för barn och ungdomar i Bodenområdet. Anja Wrede Fotnot: Läs mer om Barnens dag på nll.se. Klicka dig fram till Kultur och utbildning, Norrbottens museum och Månadens föremål. 12 Administrativ service visar upp sig Administrativ service har varit på turné i länet. Färden har gått till alla fem sjukhus, med finalen i landstingshuset i Luleå. Syftet är att komma ut och möta våra kunder. Det här är ett sätt att visa vilka vi är och berätta vad vi gör, säger Anna-Lena Kero, enhetschef för kundenheten. Administrativt forum, som satsningen kalllas, inleddes i Piteå i februari och avslutades i Luleå i oktober. I landstingshuset var 15 av 57 anställda på plats och svarade på frågor om allt från kundfakturor till löner och pensioner. Det händer mycket på många områden, vilket vi också passar på att informera om, säger Anna-Lena Kero och nämner att möjligheten att erbjuda patienter autogiro är på gång och att kontantbetalning minskar kraftigt till förmån för kortbetalning. Administrativ service deltar sedan två år i en så kallad benchmarking, där man jämför sina processers produktivitet och kostnadseffektivitet med andra organisationer, både privata och offentliga. Bland annat mäts kostnad per faktura och per lönespecifikation. Resultatet visar att Administrativ service står sig väl i jämförelsen, och har lägre kostnader än genomsnittet för samtliga nyckeltal. Det kan vara jobbigt att skärskåda sin verksamhet, men samtidigt är det oerhört roligt och inspirerande när vi får så goda resultat. Det peppar oss att förbättra oss ytterligare, säger Karin Millgård, verksamhetschef. UlrIKA englund Kommentar till krönikan i förra numret: Är detta bra för landstinget? Under rubriken Helhetssyn nyckeln till framgång hyllas rationaliseringarna inom division Service under det senaste decenniet: 400 i stället för 850 medarbetare tack vare entreprenader, billigare städning med bättre hygien samt videoteknik som suddar ut gränserna. Visst kan det finnas mycket att vara stolt över ur ett chefsperspektiv. För mig som kund är det ändå enklast att hålla med om att det i en framtid ska vara enkelt för kunden att vara kund. Idag byter vi fakta Administrativ service är landstingets interna servicebyrå för bland annat lönehantering, leverantörsfakturor och kundfakturor, vilket innebär att man hanterar alla kostnader och intäkter som flödar in och ut från landstinget. hanterar cirka löner, leverantörsfakturor och kundfakturor per år. har sina lokaler i Boden. glödlampor själva, eftersom det är oklart vilken entreprenör som är ansvarig. Vi väntar förgäves på en ny sökare när vi missat att ringa till Landstingstidningen Nr 4, 2011 Luleå för att aktivera personalen i Kalix. Vi har våra egna listor med lokala anknytningar eftersom våra telefonister har ersatts av andra som sitter långt bort utan kontakt med verksamheten. Vi svettas över bortglömda lösenord och kostnadsställen då det inte längre är tillåtet att beställa en resa per telefon. Och när vi för första gången fyller i excel-arken jourrapport för timanställda önskar vi att Asta på plan 2 fanns kvar. Centraliserad, anonym service är Administrativ service flyttade in i landstingshusets foajé för en dag. Från vänster Anna-Lena Kero, Carina Lind, Ingela Larsson, Petra Strandkvist, Kajsa Önneskog, Berit Bäckström, Anette Oskarsson, Malin Bergenstråle, Margareta Bergenstråle (skymd), Katarina Hellgren, Annika Bengtsson och Kristin Blomkvist. billigare för division Service, men frågan är Är detta bra för landstinget?. Det är förstås orättvist att generalisera från ett fåtal negativa personliga erfarenheter. För varje sådan finns det säkert ett stort antal servicefunktioner som sköts utmärkt oftast utan att vi medvetna om det. Förlåt min orättvisa, krönikören men den krönikan kändes för ensidig. Benno Krachler, medicinkliniken Kalix

13 Medverkande: ANDERS ÅGREN och MATTIAS DAHL INFO: Biljetter Norrbottensteatern Kulturens Hus ticnet.se norrbottensteatern.se Natten är dagens mor Ons-lör scen 1 t.o.m 3 dec av Lars Norén Omtumlad och berörd Jag både skrattade och grät Gå och se den! (Kommentarer på Facebook) Tor-lör scen 2 t.o.m 3 dec Piteå 26 okt Kiruna 1 nov Ö-kalix 2 nov Biljettsläpp vårens föreställningar Evigt av Erik Gedeon Lysande.. en stor teaterhändelse (NK) Publiksuccé (NK) Rolig helkväll (NSD) Fre 25 nov kl Findus flyttar ut fr 4 år NyPremiär 21 jan Medan jag minns - Inte utan min mamma UrPremiär 28 jan Grabben i graven bredvid Premiär 18 feb Aktuellt från Norrbottens museum Utställningar T.o.m. 13 nov Konst Karin EE von Törne Haern T.o.m. 20 nov Barnmorskan 300 år 2011 firar Svenska Barnmorskeförbundet 125 år som yrkesförbund. T.o.m. mars 2012 spelar roll - om offer, förövare och åskådare. Forum för levande historia T.o.m. 30 okt Modellfartyg Stig Strålind har tillverkat modeller av olika fartyg. Tills vidare asa Kitok & Ellen Kitokandersson - en liten utställning om samiska rotslöjdsarbeten. Tills vidare anta Pirak - berättelser ur ett samiskt liv. Tills vidare Kring finska kriget dec jan 2012 Konstutställning San Lundberg 14 dec 1 april 2012 tiden i tryck år av norrbottnisk tidningshistoria Genom tidningsrubriker och artiklar följer vi Norrbottens historia under 150 år. PrograM Lördag 29 okt kl Höstträff Föreningen norrbottens Flora Se hela programmet på webben Onsdag 2 nov kl Bottenvikens tillstånd och hotbilder Annica Carlsson och Henrik Larsson, vattenhandläggare vid Miljöanalysenheten, Länsstyrelsen Torsdag 3 nov kl arkivkväll på norrbottens minne Tema konsthantverk Kvällstid ingång B, från gaveln. Höstvägen 7, Björkskatan, Luleå Onsdag 9 nov kl Åskådarens ansvar Föreläsningmed Christina Gamstorp, projektledare, Forum för levande historia Lördag 12 nov kl stickkafé Tag med eget arbete, vi inspirerar varandra Lördag 12 nov kl arkivens dag på norrbottens minne Tema konst Höstvägen 7, Björkskatan, Luleå Torsdag 17 nov kl till en vild och evig längtan Ett Dan Andersson-program med Niklas Fredriksson och Börje Ekström Onsdag 23 nov kl Minnen ur mitt museiliv Etnolog Eva Gradin berättar Lör 26 - sön 27 nov kl gammeldags julmarknad Marknad med lokalt hantverk, mat, musik, tomten mm Julslöjd med Eva Örhling Marsipangristillverkning Torsdag 1 dec kl arkivkväll på norrbottens minne Tema emigration Kvällstid ingång B, från gaveln. Höstvägen 7, Björkskatan, Luleå Lördag 3 dec kl 13 Vernissage: San Lundberg Lördag 3 dec kl radion i norrbotten 90 år Utställningen öppnar Lördag 3 dec kl stickkafé med stickmarknad köpa/byta/sälja Tag med eget arbete, vi inspirerar varandra Barnens söndag Söndag 30 okt kl Vi gör pumpalyktor Slöjd för barn med Eva Öhrling och Alexandra Norén* Söndag 6 nov kl 14 Det spökar Musiksaga för barn med Dagbarnvårdarnas Musikgrupp Söndag 13 nov kl Vi knådar lerdjur Slöjd för barn med Eva Öhrling och Alexandra Norén* Söndag 20 nov kl Vi gör stenfigurer Slöjd för barn med Viktoria Lestander och Alexandra Norén* Söndag 4 dec kl 14 när jultomten försvann Musiksaga för barn med Dagbarnvårdarnas Musikgrupp Söndag 11 dec kl Vi gör luciadockor Slöjd för barn med Eva Öhrling och Alexandra Norén* * I samarr med BILDA salsa & orientaliskt danskafé Prova på att dansa orientalisk dans Onsdagar nov 9 nov 16 nov 23 nov 30 nov 7 dec Onsdag 14 dec Vernissage: Tiden i tryck - Norrbotten-Kuriren 150 år Tis-fre kl Lör-sön kl Ons 21/9-7/12 kl Storgatan 2 Luleå norr botten Big Band & Josefine lindstrand 29 okt Luleå Kulturens hus norrbotten neo Gérard Grisey 10 nov Stockholm Musikaliska (Nybrokajen) nov Skinnskatteberg Kulturhuset Korpen norrbottens Kammar orkester Beethoven 23 nov Skellefteå Anderstorpssalen nov Boden Björksalen nov Luleå Kulturens hus norrbotten neo Beethoven 26 nov Luleå Konsthallen nov Gällivare Kyrkan dec Nattfestivalen i Korpilombolo, Kyrkan arctic light 3 dec Öjebyn Kyrkan 4 dec Arjeplog Kyrkan norrbotten Big Band & Helge sunde 10 dec Luleå Kulturens hus dec Korpilombolo gymn.sal raise your hand Skolförest t.o.m. 31 okt Musikens byggstenar Skolförest 8-11 nov Baker's Cottage Skolförest nov resväskan 19 nov Glommers träsk Biblioteket Skolförest 7-25 nov sagan om Miranda 27 nov Gällivare Aulan Sjöparken Skolförest nov RESVÄSKAN en resa med hela kroppen 3-5 år Piteå Kammar opera Maria de Buenos Aires 30 okt Östersund Storsjöteatern nov Sundsvall Teatern norrbottensmusiken.se 13

14 FINT PÅ GOLV SPETS NOBEL DJUR LOKAL MATCH SMILA FILM- HJÄLTE LÄGGA IHOP BETRAKTA LITEN MÄNGD RYSSJA OAV- GJORT BELGIEN ICKE! REDE 3,14 SKEN- FRUKT OLIKHET USCH! JOD SKENBAR VEN STANK KÖPSLÅ ODEN LUGN- VATTEN K HETSAT UNGDOMS- KULTUR NEJ! BÄST FÖRR DROSKA SOFFA KÖR INGET INSEKTER ÄTS BANAN SMAK- RIKTNING HOLLAND FLICKA INSEKTER HOLMEN UTGER NR 1 INSTRU- MENT OLGA LUND KREDIT URNAN NINA STOOR BLOMMAR I VATTEN FEMTIO FACK RÖST FÖRE F FISK SYRE FÖRE U SVERIGE FLOD ADELS- MÄRKE FRANSK FÖR- FATTARE TÅG SNODD FÖRFATT. STRIDS- MEDEL EFTER TOLV HAV POST- LAPP EJ VI KOMMER ÅTER FINNS ARID INGET SKA DRA BOK-ÅSNA MUSEUM I VENEDIG KOST- SAMT PYNT SÖV- NING KLÄTT- RAT ACKORD SKARA- BORGS LÄN FÖRE P NOBEL JAPAN GRUND MUSIK- FORM EVA EK HEDER SPANIEN LÅNGT ERA BRÄNNVIN STRECK BUSKE BROR- SONEN EFTER D SVAVEL NÖT BRYTARE BÄR BLÅ BÄR DJUP NIGNING FÖRST NEGA- TION INGRID NORDIN, pensionerad operationssjuksköterska från Kiruna som nu vänder kosan söderut. HALLÅ! FLIT INTE VÅR SKYDD JOULE NOS 50 FOSFOR SVEA PALM BARA MYCKET SVAGT PLATTA RÖK PÅ FOT FÅGEL FÖRE F EFTER H GOT- LANDS LÄN FYRA- HUNDRA DONERA KVÄVE FÖRST OCH SIST DRAG ITALIEN EJ UR TESLA FEM- HUNDRA ASSI- STANS 14 Kryss nr 5 Senast den 21 november 2011 vill vi ha ditt korsord. Skicka till: Landstingstidningen, NLL, Luleå Märk kuvertet Kryss 5. Lycka till! Namn... Adress... Postnummer och ort... B P I B A R K A R R U E L S E D E T A X A S K Ö T S I L L O M O S T Ä R R Å Ä P K E T R Ä D E T C H A R L A T A N E R N A D M A S T E R O I D I O R I R I S A N K A A R N R E D O S O R K Å S E P O R T R A N O A P E L O A S E R S U D O G E L E L D T S E T S E F F E S K E N L O E M S E R L Ö N A G A T E R R A S A B U R R? K R I S E R H N Ä R I N G A S L O D I L A Z U R P U E R I L V E K N A R E S T T R E L L E B O R G D A R T T R U M B A S U R V E S K A L E R A Ä R A N O V A E N N Y R I K T N I N G R A D Lösning på kryss nr Kryssvinnare JULIA SANNERSTRÖM Vinkelgatan 9, Pajala RAGNHILD LINDBERG Vildandsgränd 18 G, Lund CARITA LINDQVIST Lånegränd 3, Rosvik NINNI LINDBERG Porjusvägen 24, Jokkmokk MARGARETA KARLSSON Nya Ängesvägen 3, Kalix Trisslotter kommer med posten. Grattis!

15 En etikmarinerad moralkaka kåseriet patrik warg Söndag 23 oktober 2011 Jag står på kvartersgrillen. Familjepizza. Jag behöver inte ens beställa. Baahra har redan sett mig och vinkat. Halva bolognese, halva capricciosa tiå minuttäär. Det finns fler grannpappor i kön. Känns bra. Många av dem har nyligen lagt ner en massa pengar och blånaglar på köksrenovering. De skäms mer än jag. I vår familj har vi bestämt att resa är viktigare än ett tevekök. Dessutom har jag svårt för arga snickare. Men det betyder inte att vi är opåverkade av matmodet. Indrivna i kökets enda hörn av medias matlagningshysteri, högrött ilskna kockar och bekantas ständiga orerande kring pårökta marinader, tryffelsmiskade lammspjäll och korsikanska ostbryllingar bestämde vi oss för att slå på stort. Här skulle rullas riktiga köttbullar från grunden. Så som det ska vara i en lyckligt ostressad och hemvävd norrbottnisk kärnfamilj. Blandfärs, mjök, ströbröd, ägg, lök, peppar och massor av kärlek samt hemstampat guldglänsande morotsmos ska det vara. Även vi måste förutsätta att våra kära barn blir framgångsrika kändisar som i populistisk ödmjukhet lagar mat i GoKväll och hävdar att den största saknaden nu när jag för det mesta filmar i Hollywood och vinner OS-guld på fritiden är mammas köttbullar. Men så lätt går det förstås inte: Blää, det smakar ju inte som riktiga köttbullar. Det är klimpar i moset. Men snälla barn, känner ni inte att maten är lagad med kärlek? Prova med salt nästa gång, mumlar grabben. Det är förstås vårt eget lata fel. Våra ungar har inte matats med annat än helfabrikat: konserverad gröt, fabriksrullader, plättar i säck, bleka strips, pulvermos och sladdriga fiskpinnar (varför får inte bara torskar med god hållning kandidera till fiskpinne?). Det enda jag egentligen brukar ställa till med i traditionell matlagningsväg är förstås palten. Men även den tillagas oftast ur påse nuförtiden. Ungarna vet ändå inte skillnad. Däremot vet de direkt om jag har köpt lättsockrad lingonsylt istället för den andra sorten. Vad vi däremot aldrig köper, av ren princip, är förstås lyxpalten. Jag tror att lyxpaltcirkusen gick till så här: Fabrikören insåg, precis som alla paltsmetare i länet, att det var både krångligt och tidskrävande att trycka in en sked kött i paltarna innan kokningen. Så de bestämde sig för att blanda fläsket direkt i smeten. När de sedan beskådade den första prototyppalten och noterade att den såg ut som en blodtömd skånsk njure med metastaser fick de förstås lite panik. Men de ville inte skrota projektet. Det fanns grova pengar att tjäna. Det var då springpojken kom på att dyra jeans säljer bättre än billiga. Mitt problem är inte att det är något fel på palten, utan att girighet, underskattning av konsumenternas intelligens och att brist på moral och företagsförväntad finess faktiskt kan överskugga den skam som jag själv skulle uppleva om jag tvingades marknadsföra en produkt som lyxvariant när den uppenbarligen bara är en lat förenkling av ett välkänt recept. Att kalla latpalt för lyxpalt (eller motsvarande ljug) får endast göras i ytterst trängda barnuppfostranssituationer: Nej, det är inte lök i köttfärsen... Lyxpalten hade sålt bättre som Latpalt. Det hade också varit mer norr- Patrik Warg är inte känd från Idol, Robinson eller Big Brother. Däremot är han glad över att vara läkare i Norrbotten. bottniskt på många nivåer. Inte bara ren ärlighet i bästa form utan också lämpligt för en målgrupp som bara behövde köpa blodpudding varannan gång de önskade ett billigt och enkelt lunchalternativ med humoristisk skruv. Det enda ämne i radio, teve, tidningar och på bokmässor som avhandlas mer än motion, magoperationer och magra dieter är, som sagt, hejdlös matlagning. Svenska folket kan inte kan få nog av inbakade löjromspateter och kumminstrukna ytterfältare med lönnsirap tillredda av allt mer suspekta personligheter. Dessutom i rostfria robotkök vars rotavdragna design är viktigare än själva råvarorna. Kanske skulle jag motiveras till stordåd om vi haft ett spejsat kök? Åtminstone en gång. Sedan skulle jag nog stå där i på kvartersgrillen med de andra farsorna. Ungarna äter ändå inte riktig mat, om än gömd i gyllene moser. Fast det kanske blir okej ändå till slut? Vad är det du saknar mest nu när du är på turné fyrahundra dagar om året? Min pappa, för han var suverän på att leverera kartongpizza. nytt om namn konstverk berättar Bodil Sundbom är från den 1 oktober ny enhetschef vid Bild- och funktionsmedicin, Sunderby sjukhus. Bodil Sundbom är sedan sju år enhetschef vid Mammografin, ett uppdrag hon behåller tills en ny chef är rekryterad. Mats Eliasson, överläkare och endokrinolog vid Medicinkliniken, Sunderby sjukhus, har av rektorn vid Umeå Universitet utnämnts till adjungerad professor i medicin. Mats Eliasson är forskningsledare för MONICA-undersökningen och ingår även i forskargruppen kring Björknäsprojektet i Boden. Sedan 2001 är han docent i medicin vid Umeå Universitet och lärare vid läkarutbildningen. Division Primärvård har rekryterat en ny länschef för Piteå/Luleå/Boden. Peter Bergman är sjuksköterska och har arbetat inom hälso- och sjukvården sedan 1976 och i primärvården i Västerbotten sedan Han har haft olika chefsuppdrag i primärvården sedan 2000, de senaste fem åren som verksamhetschef för två vårdcentraler. Peter Bergman tillträder tjänsten den 1 december Ulla Willerslev Karlsson är ny enhetschef för Center 3 vid Malmfältens psykiatri. Hon har arbetat inom Malmfältens psykiatri sedan 1999; på psykiatrisk vårdavdelning fram till 2007 och därefter på Center 2. Pierre Olofsson/BUS 2011 Foto: ANDerS HJortenkLEV Målningen Färgsymfoni är utförd av Pierre Olofsson ( ). År 1950 beställde Garnisonssjukhuset i Boden en stor målning av Olofsson och Karl-Axel Pehrson. Pehrsons målning, Fiskstim, har jag skrivit om tidigare. Målningarna hängdes upp. Personalen protesterade och menade på att man blev illa berörd, så även patienterna. Verken plockades ned för att så småningom hängas upp igen. Färgsymfoni är målad i den konkretistiska stilen, liksom Fiskstim. Konstriktningen tog fart i slutet av 1940-talet. Ungefär ett dussin svenska konstnärer anslöt sig. Flera av dessa ställde ut tillsammans år 1947 och kallades därefter 1947 års män. Samtliga skulle bli mycket framstående och inflytelserika. Vårt landsting har en extremt fin samling av dessa konstnärer. De flesta bytte stil senare, utom Pierre Olofsson som var konkretismen trogen livet ut. Förutom Färgsymfoni finns ett par serigrafier av konstnären i landstingets ägo. Första gången jag såg den här målningen var den placerad på en vägg, mitt emot en lång korridor (30-40 meter). Min känsla var att bilden behärskade hela utrymmet! När man kommer till målningen på dess nuvarande plats kan man backa några meter och fästa blicken i centrum. Efter en tid kommer man att tycka att bilden rör sig. Det är samverkan mellan komplementfärgerna som har den effekten. Vår hjärna lurar oss lite grann. Olofsson använde oftast komplementfärger/motsatsfärger i sina bilder. Av den anledningen förmedlar de ett rofyllt uttryck till åskådaren. Pierre Olofsson utförde också ett stort antal offentliga utsmyckningar i olika tekniker, ofta i stort format. Hans plats i den svenska konsthistorien är självklar. I början av 1990-talet kom det en biografi om konstnären. Färgsymfoni fanns med. Han torde ha varit nöjd med verket. TORSTEN WIKSTRÖM En ny landstingsledning har utsetts med anledning av Elisabeth Holmgrens sjukdom och bortgång. Trion som delar på ansvaret är Gunnar Persson, Stefan Svärdsudd och Mats Brännström. Gunnar Persson är tf landstingsdirektör och chef för cheferna i Landstingsdirektörens stab och sekretariatet. Han ansvarar för sådana uppgifter som vanligen ligger på landstingsdirektören, till exempel ärendeberedning, utåtriktade kontakter och representation. Stefan Svärdsudd är biträdande landstingsdirektör och har det övergripande ansvaret för ekonomi och planering. Han är dessutom chef för cheferna för divisionerna Folktandvård, Kultur och utbildning, Service samt Länsteknik. Mats Brännström är biträdande landstingsdirektör med övergripande ansvar för utvecklingsfrågor. Han är dessutom chef för cheferna för sjukvårdsdivisionerna: Medicin, Opererande, Diagnostik, Primärvård och Vuxenpsykiatri. Denna ledningsorganisation gäller tills vidare. 15

16 Som 14-åring flyttade Elias Yousif till Sverige. I dag är han 34 år, arbetar inom tandvården och trivs med det liv han byggt upp i Norrbotten. Foto: anders alm Elias Yousif tandhygienist som är på hemmaplan i Luleå Tandhygienisten Elias Yousif tycker om den svenska tandvårdsmodellen. Det är vanligt att människor i mitt hemland Irak är tandlösa redan i 50-årsåldern. Det beror inte på fattigdom utan på tradition och brist på kunskap, säger han. Elias Yousif och hans hustru Lahib tar emot i sin lägenhet i Luleå. Dottern Rebecka, som är en piggögd liten flicka, går 15 timmar i veckan på förskola. Hon har aldrig sett föräldrarnas hemland, Irak. Men hon fostras med det bästa från två kulturer och hon får lära sig både svenska och arabiska. Elias arbetar som tandhygienist vid Tandvårdscentralen i Luleå. Lahib, som studerat till socionom i Umeå, arbetar som socialsekreterare. Makarna trivs både med sina yrken och på sina arbetsplatser. Men trots det är Elias målsättning att bli tandläkare; han vill bredda sitt arbetsfält. För att få behörighet till studier på tandläkarhögskolan har han läst upp sina betyg på Komvux. Jag kommer att söka till utbildningsorter i hela landet. Jag ger inte upp och jag ser fram emot att börja studera igen. Tandhygienister läser ungefär samma grundkurser som tandläkarna. Det krävs dock fem års studier, även för hygienister, för att bli tandläkare. Fördelen är att det kan vara lättare att komma igång med studierna. Vi som legitimerade tandhygienister arbetar med både röntgen och diagnoser. I Irak finns två olika tandkulturer. Människorna går till tandläkaren akut eller för det estetiska. I vår kultur är det vanligt att män och kvinnor som passerat 50 år tappar sina tänder. Att få protes i 50-årsåldern är fullt normalt. Munhygienen handlar inte om pengar utan om tradition. Idag har trenden vänt. Folk har blivit mer medvetna om att man kan låta laga sina tänder istället för att dra ut dem, säger Elias. Som tandhygienist arbetar han med Elias Yousif Yrke: Tandhygienist. Född i: Irak för 34 år sedan. Bor i: Lägenhet i Luleå. Familj: Hustru Lahib och barnen Rebecka, tre och ett halvt, och Samuel, tre månader. Arbetsplats: Tandvårdscentralen i Luleå. Utbildning: Tandsköterskeexamen och legitimerad tandhygienist. Framtidsplaner: Målet är att studera till tandläkare. Intressen: Att umgås med familj och vänner, bada bastu med kompisar i bostadsområdet. Gillar historia, faktaböcker och dokumentärer. När vi hälsar på i Stockholm och Göteborg längtar jag till Luleå. Vi har allt vi önskar här. Det här är vårt hem. profylax och förebyggande vård mot tandlossning samt undersökningar och fyllningar i samarbete med tandläkare, så kallad teamtandvård. På kliniken finns fem hygienister. Två av oss arbetar med teamtandvård. Samuel vaknar i sin säng. Elias hämtar sonen och bär honom försiktigt in i köket där han låter honom vila i famnen. Det doftar liten baby, kaffe och wienerbröd. Att det blev ett tandvårdsyrke var ingen slump. Jag ville arbeta med människor och jag var intresserad av att lära mig hur det svenska samhällssystemet var uppbyggt. I nian på högstadiet bestämde Elias att han skulle söka omvårdnadsprogrammet och utbilda sig till tandsköterska. Att det senare skulle leda till studier till tandhygienist och tandläkare var han inte medveten om då. Elias arbetade i Piteå innan han började i Luleå. Han beskriver den tiden som två fina år som han inte vill vara utan. Han fick den bästa handledning som en nyexaminerad tandhygienist kunde önska sig och utvecklades i sitt yrke. En av kollegorna beskrver Elias som lågmäld, ödmjuk, duktig och ambitiös. Jaha, skrattar Elias lite generat och Bilder från Elias eget fotoalbum Rebeckas första midsommarfirande, sommaren Vi var på Hägnan. säger att han hoppas att det är en riktig bild av honom. Hans liv har annars varit kantat av besvärliga passager. Han var 14 år när han flyttade från Irak till Stockholm med sin då 28-årige storebror, sin mamma, som var änka, och två systrar. Elias lärde sig svenska under ett halvår i årskurs åtta och kunde sedan ta del av all undervisning. Hans familj bosatte sig i Nacka. Något invandrartätt bostadsområde, exempelvis Rinkeby, var uteslutet när brodern Raed planerade för framtiden i Sverige. Räddningen för en ung grabb i ett nytt land var en trygg uppväxt. Och det såg min bror till att vi barn fick. Han såg också till att alla syskon kunde utbilda sig. Brodern Raed hade studerat till lärare i Irak men hann aldrig börja arbeta. Han togs ut i militärtjänst 1981 till Samma år som militärtiden var slut, dog pappan. Raed hade då fått nog av krigets Irak och ville ta med familjen till släktingar i Sverige. Min bror är egen företagare. Två av mina systrar bor i Kanada. Två systrar bor i Stockholm. Alla syskon har familj och bra jobb. Bastun på Kallkällan är viktig för mig. Jag går dit nästan varje tisdag och fredag. Mina barn är mitt allt. De är det viktigaste i mitt liv och det bästa som har hänt mig. Hemma i norra Irak, i Sinjar, hade Elias pappa eget företag. Sinjar var en liten ort där alla kände alla. Men Elias minns skolåren i hembygden med skräck. Barnen hade stor respekt för lärarna som kunde dela ut örfilar till höger och vänster som det passade dem. Elias har inte behövt uppleva kriget eftersom det inte pågick i norra Irak, då familjen bestämde sig för att lämna landet. Vi använde alla våra besparingar för att kunna åka till Sverige och etablera oss här men huset i Sinjar är kvar och ägs i dag av min farbror. I Sverige fick familjen börja bygga upp sin ekonomi från noll. Elias drömmer om att kunna åka till Irak, där han har många vänner. Naturen är jättefin och du kan plocka solmogna frukter från träden i din trädgård, säger han och tittar ut genom fönstret. Hösten har tagit ett stadigt grepp om länet och regnet öser ner bakom rutan. Att besöka hemlandet är inte lätt. Elias tycker att han är lyckligt lottad som funnit ett bra liv i ett annat land med människor som står honom nära. I bostadsområdet i Luleå där familjen bor finns en bastu som blivit männens givna mötesplats. Här har också Elias funnit en plats i tillvaron. Jag badar bastu ett par gånger i veckan. Ibland är vi 25 män som träffas. Han pekar på köksgolvet och berättar: Jag ville ha råd av männen i bastun om någon golvläggare som jag skulle kunna anlita för att byta ut köksgolvet i lägenheten. Två män anmälde sig då direkt och sa att de kunde komma och hjälpa mig. Och nu ligger det vackra trägolvet på plats. Familjen Yousifs närmaste släktingar bor i Stockholm. Men själv har Elias ingen tanke på att flytta dit. När vi hälsar på i Stockholm och Göteborg längtar jag till Luleå. Vi har allt vi önskar här. Det här är vårt hem, säger han. BARBRO LINDBERGH

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda jl Socialstyrelsen T/Region SydvästlSek2 Maria Björklund maria.bjorklund@socialstyrelsen.se BESLUT 2011-01-21 Dnr 1(14) Arken Vård och Behandling AB Stora Långared 447 94 Vårgårda Huvudman Arken Vård och

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan. 2015-10-23 Dnr 10.1-28186/2015 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Jonas Widell jonas.widell@ivo.se socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Svar på frågor från Socialstyrelsen med anledning av

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS 2014-12-09 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Ångbåtens serviceboende Adress: Ångbåtsvägen 10 C Utförare: Produktion Omsorg Verksamhetschef: Elisabeth Bisaillon,

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! Säker vård - patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON, TERMIN 1 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! 1 Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Patientnämndens rapport 2014

Patientnämndens rapport 2014 Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

vårt arbete med brukarna

vårt arbete med brukarna vårt arbete med brukarna A1 Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria som ska flyttas från sängen till rullstolen med hjälp av en taklyft. Men Maria vill absolut inte bli flyttad så,

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOM ARBETAR I IDEELLA FÖRENINGAR 1 Har din förening vårdpersonal som arbetar ideellt? Det är vanligt att ideella

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Motion till riksdagen. 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk

Motion till riksdagen. 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk Motion till riksdagen 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk Mer än 200 000 svenskar är beroende av lugnande och sömngivande medel. År 1987 skrevs

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15

AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15 AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15 Kalix länsdelssjukhus är beläget i östra norrbotten och betjänar ca 37 000 personer. Sju ATläkare per år fullgör sin AT-tjänstgöring vid sjukhuset. Helhetsintrycket hos

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Handlingsplan för ökad närvaro. förskola, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsförvaltningen

Handlingsplan för ökad närvaro. förskola, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsförvaltningen Handlingsplan för ökad närvaro förskola, grundskola och grundsärskola Barn- och ungdomsförvaltningen Handlingsplan för ökad närvaro i grundskola och grundsärskola Ogiltig frånvaro Steg 1 Vid första tillfället

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad.

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad. Landstinget ~ DALARNA Hälso- och sjukvård Dalarna Division Primärvård BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2015-09-28 Sida 1 (3) Dnr LD14/01457 000 32 5 Uppdnr 837 2015-08-31 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

MVT. Kistamässan

MVT. Kistamässan MVT Kistamässan 170124 RemoAge Projektperiod 150501-180430 Northern Periphery and Arctic Programme (NPA)- Programme Area Norrbotten Kiruna sjukhus 1 hälsocentral + 1 privat 1 kommun Gällivare sjukhus 3

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan Vad är mångfald? Yalda, 37 år, har rötter i Mellanöstern och är född och uppvuxen i Sverige. Hon är den enda på sin arbetsplats som har utländsk bakgrund och det blir hon ofta påmind om av arbetskamrater

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal u.ai KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer NHO-2014-0254.37 Nämnden för hälsa, vård och omsorg Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Beslut Diarienr 2014-05-07 573-2013 Vuxennämnden Eskilstuna kommun Vuxenförvaltningen 631 86 Eskilstuna Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Datainspektionens

Läs mer

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada NLL-2015-02 Medarbetarstöd vid vårdskada Hälsosjukvård- och tandvårdspersonal som varit inblandad i en incident som lett till en vårdskada är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer