Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift"

Transkript

1 Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Nr

2 SECURES FREEDOM OF OPERATION by: Creating battlespace awareness Suppressing and documenting artillery activity Co-operating in a Net Centric environment

3 Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte Årgång 132 Lave Malmgren Välståndet i världen...4 Anders Carell Markstridsfunktionen inför nästa Försvarsbeslut, FB Helge Gard Början på Bandkanonepoken Stefan Blomgren Excalibur Höstmöten Omslagsbild: Anders Carell jämför i en artikel i detta nummer sjö-, luft- och markarenorna och påtalar att en väsentlig faktor som skiljer markarenen från de övriga är svåröverskådligheten. Problemet är klassiskt. Omslagsbilden är från Le Miroir Liknande arrangemang finns på bilder från Ökenkriget vid El Alamein. Dagens sensorer och förhöjda observartionsplattformar är något mer avancerade. Form och layout: Marie Thelander ISSN

4 2

5 Artilleri & Luftvärn E G O N Teknologi för en värld i ständig förändring. Att utveckla morgondagens produkter, tjänster och system inom områden som försvar, flyg och rymd kräver kvalificerade kunskaper inom några av teknikens mest avancerade områden. Saab är ett av få företag i världen som har den kompetens som krävs inom exempelvis systemintegration, datafusion, simulerings- och sensorteknologi för att möta utmaningar i teknikens absoluta framkant. Och som äger förmågan att omvandla ny kunskap till funktionella och nyttiga lösningar för kunder världen över. Vill du veta mer om Saab och de tekniska utmaningar vi är engagerade i, är du välkommen att besöka oss på SAAB ÄR ETT AV VÄRLDENS LEDANDE HÖGTEKNOLOGISKA FÖRETAG MED HUVUDSAKLIG VERKSAMHET INOM FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD. INOM SAAB FINNS EN RAD SPETSKOMPETENSER OCH FÖRMÅGA TILL SYSTEMINTEGRATION. 3

6 Ledare Lave Malmgren Överstelöjtnant Lave Malmgren är redaktör för tidskriften. Välståndet i världen Den engagerade och välskrivande historikern Peter Englund förfasar sig i förordet till sin bok Brev från nollpunkten över 1900-talets barbari. Det har beräknats att under detta århundrade har 183 miljoner dött till följd av av människor fattade beslut, vilket innebär att fler bragts om livet under 1900-talet än under alla föregående sekel sammanlagt. Ibland får man höra att det enda vi vet riktigt säkert om livet, det är att vi alla skall dö en gång. Om jag är på det humöret brukar jag, under hänvisning till mina statistiska kunskaper, genmäla att detta är ett synnerligen förhastat uttalande. Eftersom hälften av alla människor som är födda fortfarande lever bör sannolikheten för att dö vara omkring 50 %. De flesta brukar lyckligtvis inte ta mig på allvar. Något som däremot bör leda till allvarlig eftertanke är att under samma århundrade som mänskligheten genom aktiva insatser tog livet av 183 miljoner av sina bröder och systrar ökade befolkningen från knappt 2 till drygt 6 miljarder. De 183 miljonerna avdagatagna utgör alltså mindre än 5 % av befolkningsökningen under samma tid. Ett vanligt påstående är att jorden håller på att bli överbefolkad. Jordens resurser kommer inte att räcka till att försörja fler än vad vi redan är och knappt det. Men detta är ett påstående som faktiskt kan ifrågasättas på goda grunder. Medan jordens befolkning har ökat från 2 till 6 miljarder människor har andelen fattiga minskat i varje fall i relativa tal. Om vi under samma tid har blivit lyckligare, mer civiliserade och mer samarbetsvilliga kan man naturligtvis tvivla på. Rädslan och ondskan frodas ännu i världen. Resultaten är förskräckande. I nordöstra Kongo pågår ett folkmord med FN på åskådarplats och utan resurser till ett resolut ingripande. Det befriade Afghanistan gör sitt bästa för att sabotera den av världssamfundet 4

7 sanktionerade regimen. I Colombia revolterar Farc-gerillan mot den legitima regeringen. På Salomonöarna gör Australien desperata försök att återställa lag och ordning. I Israel tycks vägkartan mot fred inte ett ögonblick överensstämma med terrängen. Och i Sverge mördar man sin utrikesminister en socialdemokratisk politiker uppskattad långt utanför de egna partigränserna. Man? Dvs, det är naturligtvis en människa som har gjort det. Och såvitt vi nu ( ) har anedning att förmoda en ensam galning. Ändå skriver jag man. Därför att samhällsklimatet kan förefalla att vara ett växthus för människor att utvecklas på det sättet. Varför skulle annars simpla tjuvar och rånare ta livet av sina offer och skjuta mot poliser? Varför skulle annars någon sticka ihjäl en femårig flicka i Arvika? Någon köra rally på Västerlångatan? Och någon hantera järnrör vid Åkeshovs tunnelbanestation? I vårt land med den 190-åriga freden! Den massmediala reaktionen på Anna Lindhs död är lika förtusägbar som enfaldig. Hur såg Säpos hotbild ut? Varför hade hon inga livvakter? Hotbild är ett ord som har kommit i ropet i dessa dagar. För oss militärer är det ett ofta använt och slitstarkt ord. Och vi kan naturligtvis vara övertygade om att den dagen vi har felbedömt hotbilden eller inte lyckats övertyga rikets styrelse om en hotbild som vi har uppfattat; den dagen kommer anklagelserna att hagla över Försvarsmakten, dess Överbefälhavare och dess säkerhetstjänst. Svårigheten med hotbilder består i att så Artilleri & Luftvärn länge det inte händer något är det omöjligt att avgöra vad som eliminerar katastroferna. Det är först när katastrofen inträffar som det blir uppenbart att en felbedömning har blivit begången. Det gäller attentat mot våra ministrar. Det gäller flygkapningar. Och det gäller rikets säkerhet. I en engagerad och synnerligen läsvärd artikel i detta nummer redogör Anders Carell för de idéer, som enligt honom själv och en arbetsgrupp, som han har lett, bör prägla utvecklingen av markstridsfunktionen. Han påtalar att Försvarsmaktens grundläggande uppgift är att kunna föra väpnad strid, och han pekar på motiven för att kunna utöva detta statssanktionerade dödliga våld. Han talar om vad som krävs av markstridsfunktionen för att kunna föra väpnad strid inom rikets territorium och inom ramen för internationella uppgifter. Vidare lämnar han synpunkter på varför bredd (alla nödvändiga funktioner) är viktigare än djup (fler förband och färre funktioner). I ett resonemang om den allmänna värnplikten förklarar han varför arbetsgruppen har kommit fram till att det är kravet på återkommande utbildning i bataljonsförband och samövning av funtionerna som betingar utbildningsvolymen inte behovet av att fylla en större eller mindre krigsorganisation. Läs själv och förstå resonemanget! Enligt mitt sätt att se det är det så oerhört viktigt att dessa synpunkter får genomslag i planeringen. Vi måste vara beredda att möta hotbilden. En hotbild som kan bli verklighet mycket snabbare än vi hinner se resultatet av en aldrig så klok omplanering. 5

8 Ledare Och detta, vill jag påstå, har även ett inflytande på samhällsklimatet. I samma mån som vi kan minska rädslan och öka tryggheten kan vi också kväva ondskan. Eller i varje fall möta ondskan, när den visar sitt fula tryne. Men det krävs för all del att ytterligare ett antal villkor blir uppfyllda. Våra officerare måste förstå och ta till sig motiven till att vi har en Försvarsmakt med möjlighet att använda statssanktionerat dödligt våld. Detta behöver med modernt språkbruk kommuniceras och dialogiseras mellan utbildare och utbildade. Det krävs vidare oväld och moralisk resning bland truppförare och trupputbildare. Krigets snuskiga hantverk skall inte utövas i fred och inte mot våra egna. Detta kan synas självklart men det finns alltför många belägg för att övertramp har gjorts och görs i oträngt mål. Även här är tryggheten en god garant för god moral. Jag hoppas att jag slår in öppna dörrar med denna moralpredikan. I varje fall är jag inte först i världshistorien om att plädera för dessa idéer. Men svårigheten att omsätta dem i praktiken tycks vara lika eviga som idéerna själva. Välståndet i världen handlar inte enbart om levnadsstandard det handlar också om att kunna leva väl tillsammans. Artilleriklubbens styrelse är bekymrad för rekryteringen av nya medlemmar. Styrelsen har därför inom sig utsett Henrik Andersson till rekryteringsansvarig. De målgrupper som vi önskar nå är i första hand artilleri- och luftvärnsofficerare under utbildning på Försvarshögskolan och truppslagens taktiska program. Dessa målgrupper är lätta att nå, men erfarenheten pekar tyvärr på att de lika fullt är svåra att bearbeta. I andra hand försöker vi nå våra reservofficerare. Denna målgrupp är på sitt sätt väl så intressant eftersom reservarna inte har samma kontinuerliga kontakt med verksamheten som yrkesofficerarna. Vi hoppas på att våra lokala möten skall väcka intresse för klubbens verksamhet. Tycker ni att klubben verkar mossig, så kan det ju faktiskt bero på er själva att ni inte engagerar er i våra möten och som skribenter i vår tidskrift. Välkomna att anta denna utmaning! Styrelsen har också beslutat att pröva möjligheten att distribuera Artileri- Tidskrift till försvarsutskottets ledamöter m fl som frixemplar. Vi hoppas att detta skall vara uppskattat och att ledamöterna kommer att få utbyte av att ta del av informationen. Redaktören vill slutligen också påminna om AT system Artilleri-Tidskrifts förteckning över alla införda artiklar och notiser under tidskriftens tillvaro. Det är nu också infört en enklare och snabbare sökmetod än den som beskrivs i AT nr Gå in på och pröva! 6

9 Anders Carell Artilleri & Luftvärn Överste Anders Carell är chef för Markstridsavdelningen på Högkvarterets Krigsförbandsledning. Markstridsfunktionen inför nästa Försvarsbeslut, FB 04 Bakgrund Vad vill egentligen Armén? Har Arméns ledande representanter en gemensam syn på hur Markstridsfunktionen bör utvecklas, eller är Armén splittrad, så att företrädare för olika truppslag motarbetar varandra? Generalinspektören för Armén 1 tog under år 2001 initiativet till att formulera en samlad syn på framtidens Armé. Denna redovisades i Arméstudie I denna studie identifierades förtjänstfullt en rad vägvalsfrågor för markstridsfunktionen. Problemet är att processen då det gäller att ta fram ett underlag inför nästa Försvarsbeslut, FB 04, drivs i ett sådant tempo att ett ställningstagande i huvuddelen av dessa vägvalsfrågor är nödvändigt NU! Försvarsbeslut 04 kommer att i många stycken bli minst lika omvälvande som FB 00, även 1 Före 1/ chef för Arméns taktiska kommande, ATK. I ny ledningsorganisation Arméinspektör på HKV under Chefen för Grundorganisationsledningen. 2 ATK :60 160, om det egentligen bara handlar om att fullfölja den tidigare beslutade ominriktningen av Försvarsmakten. Som ett stöd för dem som representerar markstridsfunktionen i samband med den påbörjade försvarsbeslutsprocessen, har en PM utarbetats som bl a redovisar ställningstagande vad avser de i Arméstudie 2002 identifierade vägvalsfrågorna. Denna PM har utarbetats av chefen för Krigsförbandsledningens Markstridsavdelning tillsammans med Arméinspektören, chefen för Arméns taktiska kommando, företrädare för funktionen vid HKV/GRO A 3, HKV/ KRI MARK 4, HKV/OPIL ATK 5 samt Arméns samtliga förbands- och skolchefer. I denna artikel beskrivs huvuddragen i PM Markstridsfunktionen inför FB Grundorganisationsledningens Arméavdelning vid Högkvarteret. 4 Krigsförbandsledningens Markstridsavdelning vid Högkvarteret. 5 Operativa insatsledningens Armétaktiska kommando. 7

10 Markstrid i FB 04 Förmågan till väpnad strid är en förutsättning för att kunna lämna bidrag inom ramen för internationella insatser. Förmåga till väpnad strid utgör grunden Inte sällan ställs frågan om det är försvaret mot det väpnade angreppet eller de internationella uppgifterna som skall vara dimensionerande för Försvarsmakten. Enligt Arméns uppfattning är det varken eller utan förmågan till väpnad strid! Försvarsmaktens berättigande är att utgöra det yttersta av de säkerhetspolitiska instrumenten ( Ultima Ratio Regum ) för att i alla lägen kunna innehålla landets säkerhetspolitiska målsättning fred och frihet. Försvarsmaktens unika uppgift är i detta stycke att vid behov genomföra väpnad strid statssanktionerat dödligt våld. Den väpnade striden är den sista utvägen att påtvinga någon vår vilja att med dödligt våld, eller hot om dödligt våld, få motståndaren att avbryta ett av oss oönskat beteende eller påbörja ett av oss önskat beteende. Förmågan till väpnad strid är en förutsättning för att kunna försvara territoriet mot väpnat angrepp, men också för att kunna lämna bidrag inom ramen för internationella insatser i hela skalan från fredsbevarande till fredsframtvingande operationer. Förmågan att föra väpnad strid är därför grunden varpå både nationell försvarsförmåga och förmåga att delta i internationella insatser vilar! Förmåga att föra väpnad strid kräver förutom relevant kompetens organiserade, utbildade, tränade och utrustade förband. Den uppgift som skall lösas (där den presumtive motståndarens styrka är ett av 8

11 Sammanhanget Artilleri & Luftvärn Förmåga väpnad strid Tillräcklig numerär Organiserade, tränade och utrustade Kompetens Förmåga att lösa uppgifter, t ex inom ramen för internationella insatser eller försvar mot väpnat angrepp flera viktiga ingångsvärden), kan t ex vara försvar mot väpnat angrepp. Utöver de kvalitativa kraven ställer uppgiften krav på viss numerär av disponibla förband. Uppgifter inom ramen för internationella uppgifter, men också med stor sannolikhet uppgifter på svenskt territorium, ställer därutöver särskilda krav på interoperabilitet. I tider av lågt angreppshot mot svenskt territorium kan den territoriella försvarsförmågan tillåtas nedgå, t ex genom reduktion av förband med hög beredskap till förmån för att utveckla förmågor mot framtida utmaningar. Viktigt att komma ihåg är dock att svenska intressen vid behov måste kunna försvaras med militära medel även om hotet mot svenskt territorium är lågt. Sådant försvar av svenska intressen kan t ex ske inom ramen för en internationell fredsfrämjande operation. Även om nationell försvarsförmåga kan tillåtas minska, måste alltså förmågan till väpnad strid upprätthållas över tiden. Men det räcker inte att dimensionera Försvarsmakten för väpnad strid. Den väpnade striden tjänar ju inte sitt syfte (snarare motverkas detta), om den förloras. Därför måste vi kunna genomföra väpnad strid med rimliga möjligheter att segra även i framtidens allt mer komplexa stridsmiljö! I arbetsgruppens ovan nämnda PM poängterar vi särskilt detta. Det som bör dimensionera Försvarsmakten är alltså förmågan att föra väpnad strid i en komplex stridsmiljö med rimliga möjligheter att segra. Markstridens villkor Tyvärr upplever vi att diskussionen om Försvarsmaktens utformning inte alltid tar avstampet i de militärvetenskapliga grunderna, och att man inte sällan förbiser de olika arenornas 6 skilda förutsättningar. Vi menar att stridens förutsättningar på alla arenor kretsar kring att med olika vapen döda, skada, tillfångata eller hota motståndaren (eller hans materiel), 6 Sjö-, luft-, mark- och informationsarenan. 9

12 Markstrid i FB 04 att kunna skydda sig mot fiendens vapenverkan samt att kunna röra sig så snabbt som möjligt till platser varifrån våra vapen kan komma till verkan eller till platser där man är skyddad mot fiendens bekämpning. Så även i framtidens nätverksbaserade försvar. Men vi menar också att markstriden skiljer sig i många avseenden från strid i luft- och sjöarenan. Som exempel är luft- och sjödimensionen ofta lättöverskådlig till skillnad från marken där det finns näst intill oändliga möjligheter att gömma eller dölja personer, förband och materiel. Den viktigaste skillnaden är dock att det är på marken människan bor, verkar och producerar sin föda. Strid i markdimensionen berör direkt den enskilda människans existens och påverkar människans livsnödvändiga behov såsom mat, dryck och värme. Vid strid på marken måste vi ta hänsyn till civilbefolkning och att landområden skall kunna användas för egna syften. För att behärska lufteller sjöarenan räcker det i stort att kunna förstöra motståndarens farkoster i dessa domäner. För markdomänen måste man ha ett annat betraktelsesätt. För att ha kontroll över markarenan måste de i området verkande människorna och deras produktionskapacitet kunna behärskas. Markstridsmiljön är därför i grunden betydligt mer komplex än luft- och sjöstridsmiljön. Tredimensionellt slagfält Den framtida markstridsmiljön kommer sannolikt i ännu högre grad än i dag att präglas av den snabba teknikutvecklingen med integrering av mark-, luft-, och sjöbaserade vapen- och sensorsystem sammankopplade i ett nätverk. Detta i sin tur kommer att innebära att stridsfältet blir tredimensionellt, även för markstridsförband, dvs tekniken ger oss och motståndaren möjligheter att hota med, eller att nå, vapenverkan i alla rummets dimensioner. Integrationen mellan mark- och luftdimensionen kommer att bli än mer påtaglig och väsentligt. En annan tydlig tendens är en ökande grad av obemannade vapen- och fordonssystem. Detta medför att risker för egen stridande personal minskar, samtidigt som obemannade system kan nyttjas med hög risktagning i strid. Stridsfältet kommer troligtvis också att präglas av en blandning av egna, samverkande och fientliga förband, bl a därför att teknikutvecklingen, både för fienden och våra (inklusive samverkande) förband, kommer att möjliggöra djupa insatser över stora ytor, ytor som dessutom kan innehålla civilbefolkning och känslig eller obefintlig/sönderslagen infrastruktur. Vi måste också räkna med att en stor andel av stridsfältet består av tätort. Markstridsmiljön blir därigenom än mer komplex och svåröverskådlig för chefer, stridsledare och soldater på alla nivåer relativt idag. Allt detta sammantaget ställer särskilda krav på de enheter, som för markstrid, allt ifrån särskilda krav på ledning och ledarskap till krav på precision vid våra insatser både till tid och rum då det gäller att inte bara i rätt tid nå rätt anpassad bekämpningseffekt, utan också att förskona viktig infrastruktur och civila medborgare från onödig skadegörelse. 10

13 Artilleri & Luftvärn Det tredimensionella slagfältet blir t o m fyrdimensionellt när man lägger till dimensionen tid. Markstriden förs genom en växelverkan mellan de grundläggande förmågorna ledning, underrättelser och information, rörlighet, bekämpning och uthållighet 7, eller mer konkret, en växelverkan mellan ömsesidigt beroende funktioner ett system av system såsom underrättelseinhämtning (eller överblick av stridfältet ), direkt eld, indirekt eld (avfyrad både från marken och från flygande system), kontroll av luftrummet (t ex i form av luftvärnsskydd) osv. Förmåga i väpnad markstrid kräver hög grad av förmåga i samtliga dessa funktioner samt förmåga att effektivt kunna leda och koordinera dessa. 7 Doktrin för Markoperationer, remiss. Det mångfunktionella förbandssystemet som i dagens organisation representeras av brigaden bör vara kärnan i markstridskrafternas organisationsstruktur, men självklart måste nuvarande brigadkoncept anpassas till krav och möjligheter som det nätverksbaserade försvaret ställer och erbjuder. Brigadkonceptet Brigadkonceptet handlar i grunden om att samordna alla de funktioner som strid på marken kräver, utan att för den skull tynga de enskilda organisationsenheterna (bataljonerna) med alla delar. Detta koncept får inte blandas ihop med gårdagens (kanske dagens?) låsta organisationsprinciper, utan kan mycket väl t ex omsättas till flexibelt behovssammansatta stridsgrupper. I förbandsstrukturer med mångfunktionell uppbyggnad, finns en inbyggd flexibilitet som tillåter att striden kan föras över ytan med mindre, för uppgiften behovssammansatta, enheter 11

14 Markstrid i FB 04 samtidigt som strukturen vid behov medger kraftsamling och effektiv samordning. Förmåga till väpnad strid för markstridskrafterna måste över tiden upprätthållas och utvecklas, bl a genom ständigt återkommande utbildning och samträning av bataljonsförband vilka representerar alla de för markstriden nödvändiga funktionerna samt samövning av dessa, dels i högre förbandsnivåer och dels inom ramen för behovssammansatta stridsgrupper. Vårt internationella engagemang kräver förmåga till väpnad strid i nutid. I avvägningen mellan förmåga i alla för markstriden nödvändiga funktioner ( bredd ) eller fler förband inom få funktioner ( djup ), måste därför alternativet bredd väljas. Även i ett anpassningsperspektiv är bredd att föredra, helt enkelt därför att det går lättare och snabbare att öka multipeln av en redan befintlig förmåga, än att från grunden skapa den. En kontinuerlig utveckling av de förmågor som krävs utgör också den väsentligaste grunden för förmåga till förändring på lång sikt. Förmågor utöver de som ingår i det ovan skissade konceptet, som inte explicit krävs för hävdandet av territoriell integritet eller internationella insatser och som uteslutande är dimensionerade för att nyttjas inom ramen för försvar mot väpnat angrepp mot svenskt territorium, kan för närvarande ges en låg beredskap (t ex s k territoriella markstridsbataljoner). Avveckling av förband som representerar dessa förmågor kan övervägas. Dock måste kompetens inom dessa områden finnas och i vissa stycken utvecklas för att möjliggöra anpassning mot morgondagens osäkra utmaningar, där väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. För områden där kompetens skall utvecklas mot idébildsperspektivet (2024) t ex vad gäller obemannade system måste utvecklingen starta redan under kommande period. Sådan utveckling bör ske genom praktiskt verksamhet, t ex med demonstratorer, och kan med fördel genomföras vid särskilda utvecklingsförband. I stället för att avveckla förmågor bör metoden vara avveckling av numerärer. Även här med motivet att det i ett anpassningsperspektiv går lättare och snabbare att öka multipeln av en redan befintlig förmåga, än att från grunden skapa den. Manövertänkande den mentala grunden för seger Manövertänkande är den mentala grunden för seger, och utgör grunden för insats med Svenska stridskrafter 8. Vi anser att manövertänkandets principer är tillämpbara i väpnad strid på alla nivåer och på alla arenor, även inom ramen för internationella fredsfrämjande operationer. Men det räcker inte att bara tänka! Om vi menar allvar med Manövertänkandet måste det också få inverkan på hur vi utvecklar förband, metoder och materielsystem. 8 FM grundsyn ledning, sid

15 Artilleri & Luftvärn Förmågan att leva upp till manövertänkandets principer kräver bl a bekämpningssystem som medger rätt anpassad verkan och kort reaktionstid även mot mål på stort djup. Om våra förband ska ges förmågan till väpnad strid med rimliga möjligheter att segra, även i en komplex stridsmiljö, måste en trovärdig förmåga att leva upp till manövertänkandets principer, bl a krav på högt tempo och krav på hög precision, få styra utvecklingen! Högt tempo ska i detta sammanhang tolkas som att vara först att förstå stridsfältet och kunna manövrera snabbare samt göra insatsen snabbare än motståndaren. En sådan utveckling måste bl a innebära en materiell satsning på sensorer, nätverk och ledningssystem, ledningskrigföring, rörlighet samt skydd i vid bemärkelse (t ex varnar- och motverkanssystem, fullgod omvärldsuppfattning, manöverförmåga och stealthegenskaper ) samt bekämpningssystem som medger rätt anpassad verkan och kort reaktionstid även mot mål på stort djup. Strävan att kunna verka enligt manövertänkandets principer, krav på hög tillgänglighet med insatsförband för såväl nationella behov som för internationella insatser samt den vidgade hotoch riskbilden, måste också innebära en satsning på utveckling av för markstridskrafterna nya förmågor som t ex lätta rörliga förband som i syfte att öka den strategiska och operativa rörligheten medger flygtransport och/eller har luftburen förmåga. I detta stycke bör de styrande kraven på dimensionering av vapen- och fordonssystem vara transportabilitet i C 130/A 400M. 13

16 Markstrid i FB 04 Det finns även utvecklingsbehov av befintliga men i dagsläget otillräckliga förmågor, som t ex strid i urban miljö och förmåga att genomföra samordnad strid mot markmål med stöd av flygstridskrafter (s k Close Air Support ). Flera förbandstyper, främst inom stödfunktionerna, måste också ges en ökad förmåga till samordnad strid med förband ur luftstrids- och sjöstridsfunktionerna. Vid all ovan beskriven förmågeutveckling är utbildning, träning och övning tillsammans med den materiella satsningen av central betydelse. Markstriden i det nätverksbaserade försvaret Allt för ofta, i den tydligen ofrånkomliga vulgärdebatten inför ett nytt Försvarsbeslut, beskylls Arméns företrädare för att vara bakåtsträvare, revirpinkare, förbandskramare, ja, listan kan göras lång. Låt oss en gång för alla konstatera: Vi anser att genom den pågående utvecklingen av den nya krigföringen, det nätverksbaserade försvaret (NBF), skapas möjligheten att omsätta manövertänkandets principer till faktiskt agerande på det moderna stridsfältet. Som företrädare för markstridsfunktionen bejakar vi därför denna utveckling. Mycket förenklat kan vi säga att NBF bl a handlar om att veta mer än sin motståndare och avsevärt korta tiden till beslut och mellan beslut och verkan. Se, förstå och agera först! Genom att veta mer än sin motståndare ska man kunna agera säkrare, manövrera bättre, välja mål bättre, bekämpa säkrare och skydda sig bättre. Vägen till att veta mer än sin motståndare går via att utnyttja modern teknik som möjliggör för militära system att samverka i nätverk oberoende av organisatorisk tillhörighet. Ambitionen är att befälhavaren i varje ögonblick skall kunna välja insats med för situationen bästa tillgängliga vapen- eller förbandssystem, som också finns anslutna till nätverket. Insatsen skall kunna göras i rätt tid, på rätt plats, i rätt mängd och rätt avvägd. Dessa principer måste vara tillämpliga inte bara inom ramen för försvar mot väpnat angrepp mot svenskt territorium, utan också vid fredsfrämjande operationer i internationell samverkan. Det är därför viktigt att kraven på interoperabilitet beaktas vid utvecklingen av NBF. Markstridsförbanden har unika förmågor i hela skalan fred, kris och krig även inom ramen för det nätverksbaserade försvaret. Ett exempel på sådan förmåga är att ta och försvara terräng, bl a för att skapa förutsättningar för de system, som är beroende av markdimensionen, för att basera och verka. Andra exempel är att genomföra strid i bebyggelse och inte minst i alla de uppgifter över hela konfliktskalan som innebär och kräver mänskliga kontakter. 9 9 Se Arméstudie 2002 Generalinspektörens för Armén förslag till inriktning av arméstridskrafterna på kort och lång sikt, ATK :60 160,

17 I det nätverksbaserade försvaret kommer markstridssoldatens betydelse relativt sett att öka. Han kommer i realtid ha en bild av läget i sin nära omgivning liksom i operationsområdet i sin helhet. Han kan ange och peka ut mål som kan bekämpas omedelbart med indirekt precisionseld eller obemannade vapenplattformar. Han kan flexibelt gradera sin egen direktriktade vapenverkan efter situationens krav. Han kan dokumentera, göra bedömningar på plats och mata nätverket med information. Markstridsoldaten, med de system han medför, blir därför en viktig nod i nätverket. Ett reformerat personalförsörjningssystem Då man omsätter de för markstridssystemet nödvändiga funktionerna i förbandstermer innebär detta: insatsledningar och ledningsenheter samt telekrigsförband, jägarförband med förmåga till underrättelseinhämtning och invisning på djupet, manöverförband med mycket hög eldkraft, skyddsnivå och taktisk rörlighet (stridsvagnar), manöverförband med hög eldkraft, skyddsnivå och operativ rörlighet samt mycket hög taktisk rörlighet (stridsfordon), lätta manöverförband med mycket hög operativ och strategisk rörlighet, lätta manöverförband med luftburen förmåga, manöverförband med speciellt hög förmåga till strid i urban miljö, förband för indirekt bekämpning in- Artilleri & Luftvärn klusive sensorer, luftvärnsförband, fältarbetsförband, underhålls-, transport- och sjukvårdsförband, förband för ordning och säkerhet samt förband för skydd mot NBC-stridsmedel. Vidare krävs tillgång till flygförband, dels för kontroll av luftrummet, dels för verkan mot markmål. Kravet på ständigt återkommande utbildning och samträning av bataljonsförband, vilka representerar alla de för markstriden nödvändiga funktionerna, samt samövning av dessa dels i högre förbandsnivåer, dels inom ramen för behovssammansatta stridsgrupper är med detta synsätt det som ställer krav på en årlig utbildningsvolym, alltså inte behovet av att fylla en större eller mindre krigsorganisation. 15

18 Markstrid i FB 04 Detta i sin tur torde kräva att framtidens personalförsörjning vilar på principen allmän mönstringsplikt med selektiv behovsstyrd uttagning till grundutbildning, dvs att staten med pliktslagstiftning som grund rekryterar den del av befolkningen som erfordras för att bemanna de för markstridsfunktionen nödvändiga bataljonssystemen. Antalet soldater årligen utgör en god rekryteringsgrund till officersyrket och till förbanden med krav på förmåga i nutid för internationella och vissa nationella uppgifter. Till dessa förband bör personalen kontraktanställas kortare eller längre tid efter fullgjord värnplikt. En kontraktsform som på heltid under kontraktstiden medger utnyttjande av dessa soldater bör kunna användas. Grundorganisationen utgör den fundamentala grunden för all utveckling av kompetens och förmåga i väpnad strid. 16

19 Grundorganisationens roll. Artilleri & Luftvärn Förmåga väpnad strid Tillräcklig numerär Organiserade, tränade och utrustade Kompetens Förmåga att lösa uppgifter, tex inom ramen för internationella insatser eller försvar mot väpnat angrepp Även om det skulle vara möjligt att med ett yrkesförsvarssystem tillgodose volymen av soldater på årsbasis, har ett selektivt värnpliktssystem stora fördelar. Systemet medger bl a att personal med bästa personliga förutsättningar kan rekryteras och utbildas för aktuella befattningar. Systemet medför också en hög grad av flexibilitet och anpassningsförmåga. Genom att t ex variera parametern förbandsomsättningstakt kan systemet personalförsörja en förstärkningsorganisation, allt från den årliga utbildningsvolymen till långt över man. Därmed erbjuder systemet möjligheten att kunna möta de eventuella framtida säkerhetspolitiska utmaningar som skulle kunna kräva större kvantitet av kvalificerad personal. Det krävs dock åtgärder för att skapa ett fungerande selektivt värnpliktssystem. Det är bl a viktigt med åtgärder för att öka värnpliktens status och meritvärde i det civila samhället samt med en mer flexibel tillämpning av utbildningstidens längd. Grundorganisationens centrala roll Det är i sammanhanget viktigt att inse att stridens karaktär våldsam död, lidande, rädsla, utmattning, kaos, förvirring, friktioner inte elimineras med ett nätverksbaserat försvar. Detta faktum, tillsammans med komplex insatsmiljö och avancerad teknik, ställer stora krav på människan i systemet. Människan och hennes kompetens är den viktigaste komponenten, även i nätverket. Soldater och framför allt officerare behöver därför utbildning, kontinuerlig övning och samträning i den nätverksbaserade försvaret sannolikt betydligt mer än idag. Därför måste bl a vår övningsmetodik och våra träningsanläggningar utvecklas så att 17

20 Markstrid i FB 04 Principiell uppbyggnad av målbild för Markstridsfunktionen. förband och funktioner kan kopplas ihop och samträna oberoende av geografisk lokalisering. Grundorganisationen, utgör den fundamentala grunden för all utveckling av kompetens och förmåga i väpnad strid, dels med dess resurser i form av utbildare, övningsfält, simulatorer och annan infrastruktur för utbildning och träning, dels med en kontinuerlig kompetensoch förmågeskapande verksamhet. Slutsatser Markstridsfunktionen skall inneha kompetens och förmåga till väpnad markstrid. En kontinuerlig utveckling och en organisatorisk flexibilitet skall medge att successiva beslut om förändrad försvarsförmåga kan fattas, allt i syfte att skapa försvarspolitisk handlingsfrihet. Målbilden för Markstridsfunktionen inför FB 04 innehåller därför: En grundorganisation med kontinuerlig kompetens- och förmågeskapande verksamhet, bl a utbildning och samträning av hela bataljoner vilka representerar alla de för markstriden nödvändiga funktionerna samt samövning av dessa, dels i högre förbandsnivåer, dels inom ramen för behovssammansatta stridsgrupper En kontinuerlig och evolutionär utveckling av förband, system och metoder till den framtida stridsmiljön ( manöverstrid i det nätverksbaserade försvaret ). Förband med förmåga i nutid, främst inom ramen internationella insatser och territoriell integritet, där alla nödvändiga funktioner skall vara representerade. 18

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid

Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid Sida 1 (7) Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid INNEHÅLL 1. Krigföringsförmåga... 2 1.1 Grundläggande förmågor en dynamisk tankemodell effekttänkande... 2 2. De grundläggande förmågorna...

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND Försvarsmaktens specialförband är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom

Läs mer

Norrbottens regemente 2016/2017

Norrbottens regemente 2016/2017 Norrbottens regemente 2016/2017 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2008:3 Utkom från trycket 2008-09-04 Försvarsmaktens interna bestämmelser om signalskyddstjänsten; beslutade den 29 augusti 2008. Försvarsmakten föreskriver följande.

Läs mer

Genlt Sverker Göranson

Genlt Sverker Göranson HEADQUARTERS HEADQUARTERS Genlt Sverker Göranson C LEDS och C HKV = FM Stabschef 1 Modularitet - en förutsättning för behovssammansatta expeditionära insatser Förmåge perspektivet Krigföringsförmåga Fysiska

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

Bilaga 6. Försvarsmaktens tolkning av sitt uppdrag

Bilaga 6. Försvarsmaktens tolkning av sitt uppdrag bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 6. Försvarsmaktens tolkning av sitt uppdrag Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 6 Försvarsmaktens tolkning av sitt uppdrag

Läs mer

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark GT 1981-05-07 Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark Av CURT CARLSSON GÖTEBORG: Anfallet mot Västsverige kommer från Danmark. Inte från danskarna utan från Nato eller Warszawapakten som ockuperat

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift

Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Nr 1 2005 Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte 1 2005 Årgång 134 Lennart Gustafsson År 2005...2 Anders Carell

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringsbeslut 3 2010-01-14 Fö2009/1354 /MIL (Slutligt) Försvarsdepartementet Försvarsmakten 107 85 STOCKHOLM Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringens beslut Regeringen beslutar att

Läs mer

Överlevnad i Halland i Halland Mobil teknik Mobil teknik gör övad strid gör övad strid

Överlevnad i Halland i Halland Mobil teknik Mobil teknik gör övad strid gör övad strid Befäl Överlevnad i Halland Mobil teknik gör övad strid realistisk Väpnad strid sista utvägen Manglade av journalister Handbok på nätet beskriver fiktiv fiende LEDARE Ansv utgivare: Generalsekreterare Leif

Läs mer

Styrning och struktur FMV Systemledning

Styrning och struktur FMV Systemledning Styrning och struktur FMV Systemledning C SML Genmj Per Lodin 081106 Dag #2 - Ledarskap & Beslut 27:e maj Behov Ledarskap 6:e nov Genomförande 12:e feb Agenda Kravbilden Expeditionära insatser Ökat fokus

Läs mer

Militär ledning i historien

Militär ledning i historien Militär ledning i historien Varför titta på historien? Många belysande exempel på olika faktorer som påverkar ledning Visar varför man måste beakta hela ledningssystemet Pekar på hur samhällsförändringar

Läs mer

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID Vad erbjuder vi? Utmaningar. Erfarna och kompetenta kollegor. Flexibelt arbete uppgifter, arbetstider, ledighet. Omväxlande arbete ingen arbetsvecka

Läs mer

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op)

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) Utbildningsplan 1 (6) Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme Högskolepoäng: 120 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2002:1097 Utkom från trycket den 20 december 2002 utfärdad den 12 december 2002. Regeringen

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ersätter Utbytt den Sign 0:1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. GRUNDSYN FÖR DET CIVILA FÖRSVARET 1:1 2. DET CIVILA FÖRSVARETS UPPGIFTER I FRED 2:1 3. MÅL OCH SYFTE MED PLANEN 3:1 4. HOT OCH RISKER 4:1 4.1 HOTBILD-

Läs mer

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas Magnus Lommerdal Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas > Svenska kraftnäts uppdrag > Tillbakablick och förändrade förutsättningar >

Läs mer

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-09-29 Fö2016/01252/MFI Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) Statskontoret

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift

Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Nr 2 2002 Morgondagens artillerisystem heter APS 07 APS 07 är ett eldrörsartillerisystem med eldkraft som raketartilleri och som dessutom medger träff i en enskild

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Är den militära utbildningen i takt med tiden?

Är den militära utbildningen i takt med tiden? Är den militära utbildningen i takt med tiden? 1. Inledning Jag vill fokusera på hur vår utbildningen kommer att påverkas av att vi inför ett sammanhållet ledningssystem i försvarsmakten. Utbildning är

Läs mer

Planeringsalternativ minus 3 miljarder kronor

Planeringsalternativ minus 3 miljarder kronor Sida 1(82) Planeringsalternativ minus 3 miljarder kronor (Regeringsbeslut 28, 2003-06-26, Fö2003/1456/MIL) (Sju hemliga underbilagor) INNEHÅLL 1. Militärstrategiska planeringsförutsättningar perioden 2005-2014

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

HAR DU DET SOM KRÄVS?

HAR DU DET SOM KRÄVS? HAR DU DET SOM KRÄVS? 1 VI SÖKER DIG Som du kanske vet förbereder Försvarsmakten en övergång från värnplikt till frivillighet. Förutsatt att riksdagen tar beslut under våren kommer ingen att utbildas med

Läs mer

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut 1 Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut Ers Kungliga Höghet, ärade konferensdeltagare, mina damer och herrar! Jag vill

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion

Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion Sida 1 (10) Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS (slutlig), Fö2007/166/EPS m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2008

Läs mer

Försvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst

Försvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst 2011-09-20 17 250:64736 Sida 1 (8) Riksdagens utredningstjänst Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS

Läs mer

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator Ledningsvetenskap, grundkurs Professor Martin Holmberg Examinator Administration Passerkort kommer kunna hämtas hos vakten Mailkonto + inloggning kommer kunna hämtas hos helpdesk bredvid vakten FHS är

Läs mer

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns.

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. FRED OCH FRIHET. TVÅ BRA SKÄL ATT GÅ UPP PÅ MORGONEN Jorden är fantastisk, Sverige är fantastiskt. Så har det inte alltid varit. Vår historia

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

UNGDOMSLEDAR NYTT SOMMARSPECIAL. Nr 5 2014 Ungdomsledarnytt ges ut av Försvarsutbildarna Skåne

UNGDOMSLEDAR NYTT SOMMARSPECIAL. Nr 5 2014 Ungdomsledarnytt ges ut av Försvarsutbildarna Skåne UNGDOMSLEDAR NYTT SOMMARSPECIAL Nr 5 204 Ungdomsledarnytt ges ut av Försvarsutbildarna Skåne FÖRBUNDS- UNGDOMSLEDAREN Viktig information och uppgifter till ungdomsledare. sid. 2 I VERKSAMHETEN Förändrade

Läs mer

-XELOHXPVWDO %2)256/8)79b516)g5(1,1* nu 'HQMXQL

-XELOHXPVWDO %2)256/8)79b516)g5(1,1* nu 'HQMXQL -XELOHXPVWDO %2)256/8)79b516)g5(1,1* nu 'HQMXQL 5ROI/LQGHO I 2UGI UDQGH 9LGDYWlFNQLQJDYMXELOHXPVSODWWD LPP/YDNDQPKDOOHQ %RIRUV,QGXVWULPXVHXP %M UNERUQ 5ROI/LQGHO I 2UGI UDQGH -XELOHXPVWDOYLG%2)256/8)79b516)g5(1,1*

Läs mer

ETT JOBB FÖR DIG? Ledningsregementet söker nya medarbetare

ETT JOBB FÖR DIG? Ledningsregementet söker nya medarbetare ETT JOBB FÖR DIG? Ledningsregementet söker nya medarbetare LEDNINGSREGEMENTET Ledningsregementet är ett förband som stödjer hela Försvarsmakten med lednings- och kommunikationsförmåga. Här finns ett flertal

Läs mer

Den ryska björnen i Vietnams djungel

Den ryska björnen i Vietnams djungel DEL 13 VIETNAMKRIGET Den ryska björnen i Vietnams djungel Under Vietnamkriget kom Sovjetunionen att agera mer aktivt i Sydostasien än tidigare. Dessförinnan hade man varit mer återhållsam och den sovjetiska

Läs mer

Regional ledning HÖGKVARTERET

Regional ledning HÖGKVARTERET Regional ledning Ledningsprinciper - regional ledning (FMUP, BU 11) Fyra regionala staber organiseras från bl.a. insatsledning Stockholm samt säkerhets- och samverkansektioner för ledning av territoriell

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2010:2 Utkom från trycket 2010-01-21 Omtryck Föreskrifter om ändring i Försvarsmaktens interna bestämmelser (FIB 2006:2) om IT-säkerhet; beslutade den 15 januari

Läs mer

F 21. Mål & Vision 2015

F 21. Mål & Vision 2015 F 21 Mål & Vision 2015 2 Vision Krigsförband vid F 21 är nationellt och internationellt efterfrågade för sina förmågor längs hela konfliktskalan. Med våra unika förutsättningar är F 21 det naturliga valet

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

KA 4 50 ÅR. KÄRINGBERGET Lördagen den 15 augusti 1992 REGEMENTETS DAG

KA 4 50 ÅR. KÄRINGBERGET Lördagen den 15 augusti 1992 REGEMENTETS DAG KA 4 50 ÅR KÄRINGBERGET Lördagen den 15 augusti 1992 REGEMENTETS DAG KA4 50 ÅR - KA4 50 ÅR - KA4 50 ÅR PROGRAM 09.30 Grindarna öppnas 09.40-10.00 SAMLINGSMUSIK; Musikkåren Bohus Bataljon 10.00-10.45 JUBILEUMSCEREMONI

Läs mer

Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter

Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter Sida 1 (5) Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 12, 2008-12-17, Fö2006/2663/EPS, Fö2006/2782/EPS, Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Försvarsmakten

Läs mer

NBF FM metod att skapa ett flexibelt insatsförsvar

NBF FM metod att skapa ett flexibelt insatsförsvar Precisions insatser Överlägsen lägesuppfattning NBF FM metod att skapa ett flexibelt insatsförsvar Interoperabilitet Ledningsöverläge Kompetent personal Situationsanpassade enheter Kontinuerlig och snabb

Läs mer

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter för EU När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen för att så småningom kunna genomföra fredsfrämjande operationer i kris- och

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll Vilken officersutbildning ska en fram tidsinriktad försvarsmakt ha? Referat från miniseminariet den 1 september 2009 HANDLINGAR Av Ove Pappila Kungl Krigsvetenskapsakademien höll den 1 september ett miniseminarium

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten

1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten 1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten 2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course Engineering Tactics 3. Kurskod 1OP057 4. Beslut Denna kursplan är

Läs mer

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Anförande av Ulrik Tideström, Sveriges ambassad Inledning God förmiddag! Jag ska

Läs mer

Norrtälje Luftvärnsmus eu m visar. Luftvärnet. i Stockholm och Norrtälje under 80 år

Norrtälje Luftvärnsmus eu m visar. Luftvärnet. i Stockholm och Norrtälje under 80 år Norrtälje Luftvärnsmus eu m visar Luftvärnet i Stockholm och Norrtälje under 80 år Stubbkanonen Första luftvärnskanonen en 7,5 cm fältkanon m/02 med luftvärnsanordning m/17. En av Sveriges sista luftvärnskanoner,

Läs mer

Försvarsmaktens redovisning öppna delar

Försvarsmaktens redovisning öppna delar 2015-01-23 FM2014-5882:36 Sida 1 (6) Öppen bilaga Försvarsmaktens redovisning öppna delar Redovisning avseende punkt 1 Vilken resultatindikator kan enligt myndigheten användas för att beskriva utvecklingen

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course - Ground Based Air Defence

2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course - Ground Based Air Defence 1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs luftvärn 2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course - Ground Based Air Defence 3. Kurskod 1OP037 4. Beslut Denna kursplan är fastställd av

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren

Läs mer

SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. Världsstrategispelet FÖRSTÄRKNINGSFAS

SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. Världsstrategispelet FÖRSTÄRKNINGSFAS 14538i06 2/18/00 5:05 PM Page 1 SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. FÖRSTÄRKNINGSFAS - en tredjedel av områdena ska behärskas - extra

Läs mer

Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber

Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber 2 3 Den stora skillnaden! Försvara landets intressen Försvara landet 4 5 Säkerhets- och Samverkanssektion

Läs mer

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU)

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU) 1 (5) Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU) Programmets/Utbildningens benämning: Stabsutbildning (SU) Benämning på engelska: Staff Course Högskolepoäng: SU termin 1 27,0 hp och SU termin 2 33,0 hp.

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

MARINen. För säkerhet och fred.

MARINen. För säkerhet och fred. MARINen För säkerhet och fred. havet Havet länkar samman människor och förser oss med mat och försörjning. För Sverige är import- och exporthandeln som går via sjöfart väldigt viktig. 90 procent av Sveriges

Läs mer

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009 Kommittédirektiv Personalförsörjning för det reformerade försvaret Dir. 2009:58 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska se över och föreslå

Läs mer

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Arbetet 1981-05-22 Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Av CURT CARLSSON GÖTEBBORG: Det främsta hotet mot Västsverige är kriget som sådant, och blir det krig, så

Läs mer

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-18 124 Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Version 1.0 Upprättad: 2013-05-23 I händelse av besvärliga situationer som kan komma att

Läs mer

HÖGKVARTERET Datum Beteckning :56200 Sida 1 (5)

HÖGKVARTERET Datum Beteckning :56200 Sida 1 (5) 2013-04-12 19 111:56200 Sida 1 (5) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Anders Eriksson, 08-788 93 52,

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Utvärdering av CBRN-övningar - Ett utvecklingsområde

Utvärdering av CBRN-övningar - Ett utvecklingsområde Utvärdering av CBRN-övningar - Ett utvecklingsområde Thomas Holmberg, SkyddC Mirko Thorstensson, FOI Försvarsmaktens utvärderingssystem och erfarenhetshantering Erfarenhetshantering och utvärdering av

Läs mer

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS GP 1978-02-26 Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS S k ö v d e (G-P) : Chefen för Västra militärområdet generallöjtnant Nils Personne och hans stab har kritiserat försvarsstaben

Läs mer

BESLUTSSTÖD. Innehåll 1. INLEDNING. EXAMENSRAPPORT MILITÄRA LEDNINGSSYSTEM Jan Nyberg December 1997. 1.1 Bakgrund

BESLUTSSTÖD. Innehåll 1. INLEDNING. EXAMENSRAPPORT MILITÄRA LEDNINGSSYSTEM Jan Nyberg December 1997. 1.1 Bakgrund BESLUTSSTÖD Innehåll 1. INLEDNING...1 2. INFORMATION OCH DESS BEHANDLANDE I ETT BESLUTSSTÖD...2 3. SAMMANFATTNING...4 REFERENSER:...5 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Jag har valt att behandla hur vi kan gå tillväga

Läs mer

Förmågor idag och imorgon

Förmågor idag och imorgon FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller! Förmågor idag och imorgon ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Sälen, den 9 januari 2017 När jag stod här för ett år sedan hade Försvarsmakten precis

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Opinioner 2016 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 Ers Majestät! Ärade

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

MARINEN för säkerhet och fred

MARINEN för säkerhet och fred MARINEN för säkerhet och fred GEMENSAMMA HAV & SKÄRGÅRD Havet länkar samman människor och förser oss med försörjning. För Sverige är import- och exporthandeln som går via Östersjön extrem viktig där 90

Läs mer

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter.

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter. Sida 1(5) Utbildningens namn Concept Development and Experimentation, CD&E Poäng 60 hp Utbildningsansvar Försvarshögskolan Kod CDE01 Utbildningens syfte Som ett led i att utveckla Försvarsmakten nationellt

Läs mer

Bildtexter Försvarsmakten. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter Försvarsmakten. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter Försvarsmakten På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 2:... 4 Regeringen styr Försvarsmaktens uppdrag... 4 HUVUDUPPGIFTERNA:... 4 Bild 3 - Försvara Sverige mot väpnat angrepp...

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Redovisning avseende beredskap

Redovisning avseende beredskap Sida 1 (7) Redovisning avseende beredskap Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS, Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten, Särskild redovisning nr 38 Redovisning

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Omvärldsanalys MRS. Sjukvård i det civila försvaret. 151015 Räddsam MRLäk S

Omvärldsanalys MRS. Sjukvård i det civila försvaret. 151015 Räddsam MRLäk S Omvärldsanalys MRS Sjukvård i det civila försvaret Verksamhet i vårt närområde maj-okt 2015 Maj Arctic Challenge Exercise (ACE15) - Samordnad planering Sverige, Norge, Finland - 3600 soldater, 9 länder,

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

TAKTISKA KRAV OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR HEMVÄRNSPLUTON / HEMVÄRNSINSATSPLUTON 1 Taktiska krav för hemvärnspluton/hemvärnsinsatspluton

TAKTISKA KRAV OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR HEMVÄRNSPLUTON / HEMVÄRNSINSATSPLUTON 1 Taktiska krav för hemvärnspluton/hemvärnsinsatspluton 2007-11-07 HKV01 631:77504 Sida 1 (11) TAKTISKA KRAV OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR HEMVÄRNSPLUTON / HEMVÄRNSINSATSPLUTON 1 Taktiska krav för hemvärnspluton/hemvärnsinsatspluton 1.1 Huvuduppgifter H1 H2 H3 Bevaka

Läs mer

Försvarslogistikförsörjning i förändring

Försvarslogistikförsörjning i förändring Försvarslogistikförsörjning i förändring 2014-12-11 Konteramiral Thomas Engevall, Försvarslogistikchef Generalmajor Johan Svensson, Chef System- och Produktionsledningen Operativ effekt hemma WWW.FORSVARSMAKTEN.SE

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget

Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid Ypres.

Läs mer

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Konferens om landstingens krisberedskap 2015 Utvecklingen av det civila försvaret Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Upplägg av presentation Förändrad omvärld Totalförsvar/samlat

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Inriktning Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 1 (8)

Inriktning Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 1 (8) 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 1 (8) FMSI 2014, Underbilaga 1.1: Försvarsmaktens Verksamhetsidé, Vision och Värdegrund Försvarsmaktens Verksamhetsidé, Vision och Värdegrund utgör den strategiska grund som

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademiens

Kungl Krigsvetenskapsakademiens HANDLINGAR 1990-talets omvälvningar för luftstridskrafterna erfarenheter inför framtiden Sammanfattning av årsberättelse 2000 i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd III den 23 maj 2000 av överste Bertil

Läs mer

Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar

Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar Under många decennier har man samlat information & diskuterat effektivare och tryggare metoder av självförsvar / obeväpnad kamp samt olika polisiära

Läs mer