Överlevnad i Halland i Halland Mobil teknik Mobil teknik gör övad strid gör övad strid

Transkript

1 Befäl Överlevnad i Halland Mobil teknik gör övad strid realistisk Väpnad strid sista utvägen Manglade av journalister Handbok på nätet beskriver fiktiv fiende

2 LEDARE Ansv utgivare: Generalsekreterare Leif Tyrén Chefredaktör: Informationschef Bert Olof Lax Annonschef:: Patrik Irmér, tel e-post: Grafisk form: Peter Hennix, e post: grafiskform@sverige.nu Omslagsbild: Soldat med STA-utrustning. Foto Stefan Bratt Centralförbundet för befälsutbildning Adress: Karlavägen 65, Stockholm Postadress: Box 5034, Stockholm Telefon: Telefax: Postgiro: E post: befael@fbu.se Hemsida: I detta nummer Utkommer med 6 nr under 2003 Prenumerationspris 125 kr helår Manus måste vara redaktionen tillhan da senast fyra veckor före utgivningen ISSN Tryckerigruppen, 2003 Tidning för Frivilliga befälsutbildningsrörelsen Upplaga ex/utgivning, 6 gånger om året. Tidningen är TS kontrollerad Väpnad strid är sista utvägen 4 Handbok på nätet beskriver fiktiv fiende 8 Bytte militär karriär mot FBU 10 Mobil teknik gör övad strid realistisk 12 Överlevnad i Halland 14 Manglade av journalister 16 Värnplikten kvar i Italien än så länge 18 Flygpionjärer istället för präster 20 Målinriktat kamratgäng 22 Hemavan, kursgård mitt i fjällvärlden 25 Malta kriget i Medelhavet Höstkonferensen Kpistexperter i Söderhamn 29 Det händer i förbunden 31 Kurs om skydd mot terrorism 32 CFBs höstkonferens hölls i Kiruna i början av november. En stor del av konferensen ägnades åt vad framtiden kan föra med sig och på vilket sätt CFB och förbunden ska möta framtiden. Vi vet att nästa försvarsbeslut kommer att medföra stora neddragningar såväl i grundorganisationen som i krigsorganisationen. Det blir helt enkelt en betydligt mindre marknad för frivillig befälsutbildning. Om vi inom CFB vill bibehålla den volym av medlemmar och verksamhet vi har idag, krävs att vi riktar Höstkonferensen gav klart besked oss mot fler och andra målgrupper, både på den militära sidan och den civila sidan. Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har nu lämnat sitt förslag till regeringen. Det föreslås att Svenska Flottans Reservofficersförbund, Sveriges reservofficerare, Svenska värnpliktsofficersförbundet och Hemvärnbefälens riksförbund inte ska ha status som frivilliga försvarsorganisationer i framtiden. För CFB medför det en minskad konkurrens, om medel, Försvarsmaktens stöd och i rekryteringen. Från Försvarsmaktens sida kan vi fortfarande känna ett stabilt stöd för samarbete in i framtiden. När det gäl- Personalförsörjningen är En av de största utmaningarna för framtidens försvarsmakt är att lösa personal- och kompetensförsörjningen så att man uppfyller kraven på ett modernt försvar. Det är en viktig fråga inför försvarsbeslutet Det är också en framtidsfråga för CFB. Det gäller att försöka se vad som behöver göras för att kunna rekrytera tillräckligt många med rätt kompetens i framtiden, säger försvarsminister Leni Björklund i en intervju i tidskriften Totalförsvarsfolket. Försvarsminister Leni Björklund anser också att införandet av könsneutral plikt inte är en akut fråga. För dyrt mönstra alla Pliktverket har nyligen förklarat att man i framtiden inte kommer att ha råd att mönstra alla i varje årskull. Generaldirektören Björn Körlof, (även ledamot av CFBs Överstyrelse) säger att det inte finns ekonomiska resurser att genomföra mönstring av hela ålderklassen. Man måste hitta urvalskriterier för vilka som ska genomföra plikttjänstgöring i framtiden. Skolbetygen kan bli ett sådant kriterium. Om det finns ett samband mellan dessa och de militära vitsorden, som sätts under grundutbildningen, kan skolbetygen bli ett framtida urvalskriterium. Han anser också att Försvarsmakten behöver klara ut vilka kompetensprofi ler man vill prioritera. Sådana utgångsvärden skulle underlätta att avgöra vilka som ska tas ut till framtida pliktutbildning. Ny lagstiftning onödig En annan fråga som är viktig inför framtiden är så kal- 2 Befäl 6/2003

3 ler KBM känner vi fortfarande en stor osäkerhet och vet inte vad man vill inom KBM. Det verkar som om KBM ännu inte funnit sin roll. Vid grupparbetet om framtiden under höstkonferensen kom det fram några väsentliga punkter, värda att peka på i det här sammanhanget. Vi behöver minska administrationen, vilket kan uppnås genom en ökad samordning och ett ökat samarbete. Samarbete kan ske såväl inom CFB som mellan de frivilliga försvarsorganisationerna. En ökad samverkan och samordning organisatoriskt. Under konferensen presenterades en modell för en tänkbar framtida organisationsform för medlemsförbunden inom CFB. Den bygger på matrismodellen och meningen är att medlemmar ska vara anslutna som medlemmar såväl efter sin bostadsort som efter sina specialinriktningar. Det skulle kunna leda till att vi får fler truppslagsförbund och kanske förbund med andra specialinriktningar inom CFB. Det skulle även underlätta för specialförbundens medlemmar att komma i åtnjutande av den mera allmänna utbildningen. Samtidigt skulle den här organisationsmodellen göra det betydligt lättare för andra frivilliga försvarsorganisationer att ansluta sig till CFB, utan att tappa sin egen profi l. Modellen ska nu diskuteras ute på förbunden. En förändrad MD-organisation kan leda till att FBU-förbunden måste fundera över om man måste anpassa sig till Försvarsmaktens territoriella organisation och kanske slå ihop flera FBU-förbund till ett. Allt för att få ett bra samarbete med den del av Försvarsmakten, som svarar för det lokala och regionala stödet för vår verksamhet. En ökad satsning på ungdomssidan. En satsning som vi kan känna har ett visst stöd även inom Försvarsmakten. Orsaken till att en sådan satsning inte är möjlig idag, är att riksdag och regering har satt regelverket så att vi inte kan få medel och resurser för den utökningen. CFB ska fortsätta satsningen på utbildning för internationell tjänst. CFB behöver marknadsföra sig mer och med en tydligare profi l. Detta ska det pågående marknadsföringsprojektet leda fram till. Någon av grupperna redovisade följande kloka slutsats: Ju större reducering inom Försvarsmakten, desto större är behovet av billig utbildning. Det är billigt med ideellt arbete! Höstkonferensen gav beskedet att man inom CFBs medlemsförbund förstår att stora förändringar kommer att äga rum inom Försvarsmakten och för de frivilliga försvarsorganisationerna. Man visade även stor öppenhet inför de förändringar, som kommer att påverka dagens organisation, verksamhetsinriktning och rekrytering. Tillsammans med de besked företrädare för Försvarsmakten kunde ge om framtiden, känns det tryggt att tillsammans möta framtiden med den förändringsbenägenhet deltagarna vid höstkonferensen visade prov på. För övrigt uppmanades vi att delta i debatten inför Försvarsbeslutet 2004! LEIF TYRÉN en nyckelfråga för Försvarsmakten och CFB lad kontraktsanställning av pliktiga. Försvarsmakten vill kunna anställa pliktiga för tjänstgöring i mellan 1 4 år. Man vill därför ha en översyn av förutsättningarna för detta. Man vill även skapa bättre förmåner för dem som väljer kontraktsanställning. Försvarsmakten poängterar också att det bör genomföras lagändringar för att utöka möjligheterna för pliktiga att delta i internationella övningar och insatser. Idag är endast cirka tio procent av de nyutbildade pliktiga villiga och lämpliga att delta i internationella insatser. Det är alldeles för få anser Försvarsmakten. Försvarsministern tycker däremot att det inte behöver göras några lagändringar i dagsläget. Det behövs inte några nya anställningsformer anser hon. I stället bör man utveckla befintliga sådana, som t ex befälsförstärkningsavtal och beredskapskontrakt. Hon medger dock att Försvarsmakten behöver personal som är tillgänglig för insatsförbanden. Dessa ska utbildas i första hand för det nationella försvaret, men ska även efter utbildning, som förband, kunna sättas in i uppdrag utomlands. Viktig strategisk fråga För CFB är Försvarsmaktens personalbehov en viktig strategisk fråga. Den frivilliga befälsutbildningen påverkas i hög grad om differentierad beredskap kommer att innebära att de nationella skyddsstyrkorna inte bemannas. Likaså om förstärkningsorganisationen inte kommer att innehålla fler soldater än de som avkastas från insatsförbanden, utan först fylls upp i samband med beredskapshöjningar. Då finns risken att stor del av CFBs nuvarande utbildningsutbud kommer att ersättas med ett begränsat antal konkreta utbildningsuppdrag dikterade av Försvarsmaktens behov. Medlemmarnas behov av utbildning kommer då i huvudsak endast att kunna tillgodoses om de överensstämmer med de uppdrag Försvarsmakten ger CFB. Nedskärningar Hur stort Försvarsmaktens behov av pliktiga i framtiden kommer att vara beror på hur stor insatsorganisationen kommer att bli efter FB 04. Försvarsbeslutet kommer att innebära nedskärningar i krigsorganisationen. Hur stora dessa blir, vet vi ännu inte. Men den allmänna värnplikten kommer inte att bli allmän i framtiden. Det kommer snarare att bli en liten del av svenska ungdomar som genomför den. Den stora frågan är; ska värnplikten vara frivillig eller ska man utnyttja pliktlagarna för att ta ut de bästa? I det första fallet finns risken att Försvarsmakten inte får den kompetens som behövs. I det andra finns det allvarliga demokratiska problem. I båda fallen finns risker för att de försvarsfrivilliga kommer att marginaliseras. Hur man ska lösa detta blir en politisk fråga där lösningen sannolikt inte kommer att gagna utvecklingen dels av det tekniskt avancerade och moderna försvar som alla talar om dels inte gagna de frivilliga som engagerar sig för ett starkt försvar. BERT-OLOF LAX 6/2003 Befäl 3

4 FÖRSVARSBESLUT 2004 Väpnad strid är den s Inte sällan ställs frågan om det är försvar mot väpnat angrepp eller de internationella uppgifterna som ska vara dimensionerande för Försvarsmakten. Men det är varken eller, utan det är förmågan till väpnad strid. Försvarsmaktens berättigande är att utgöra det yttersta av de säkerhetspolitiska instrumenten för att i alla lägen kunna innehålla landets säkerhetspolitiska mål fred och frihet. Försvarsmaktens unika uppgift är i detta stycke att vid behov genomföra väpnad strid, med andra ord statssanktionerat dödligt våld. Den väpnade striden är den sista utvägen att påtvinga någon vår vilja; att med dödligt våld, eller hot om dödligt våld, få motståndaren att avbryta ett av oss oönskat beteende, eller påbörja ett av oss önskat beteende. Befäl återger här första delen av en artikel ur Kungliga Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och tidskrift. Del 2 kommer i nästa nummer av Befäl. Stridsförmågan utgör grunden Förmågan till väpnad strid är en förutsättning för att kunna försvara territoriet mot väpnat angrepp, men också för att kunna lämna bidrag inom ramen för internationella insatser på hela skalan från fredsbevarande till fredsframtvingande operationer. Förmågan att föra väpnad strid är därför grunden varpå både nationell försvarsförmåga och förmåga att delta i internationella insatser vilar! Förmåga att genomföra väpnad strid kräver, förutom relevant kompetens, organiserade, utbildade, tränade och utrustade militära förband. Den uppgift som ska lösas (där den presumtive motståndarens styrka är ett av flera viktiga ingångsvärden), till exempel försvar mot väpnat angrepp, ställer därutöver krav på viss numerär av disponibla förband. Uppgifter inom ramen internationella uppgifter, men också med stor sannolikhet uppgifter på svenskt territorium, ställer därutöver särskilda krav på interoperabilitet. I tider av lågt angreppshot mot svenskt territorium kan den territoriella försvarsförmågan tillåtas nedgå, t ex genom reduktion av förband med hög beredskap till förmån för att utveckla förmågor mot framtida utmaningar. Viktigt att komma ihåg är dock att svenska intressen vid behov måste kunna 4 Befäl 6/2003

5 sista utvägen TEXT: ANDERS CARELL, överste och chef för Markstridsavdelningen vid Krigsförbandsledningen Förmågan till väpnad strid är en förutsättning för att kunna försvara territoriet mot väpnat angrepp, men också för att kunna lämna bidrag inom ramen för internationella insatser. Foto: Försvarets bildbyrå 6/2003 Befäl försvaras med militära medel även om hotet mot svenskt territorium är lågt. Sådant försvar av svenska intressen kan till exempel ske inom ramen för en internationell fredsfrämjande operation. Även om nationell försvarsförmåga kan tillåtas minska, måste alltså förmågan till väpnad strid upprätthållas över tiden. Men det räcker inte att dimensionera Försvarsmakten för väpnad strid. Den väpnade striden tjänar ju inte sitt syfte, snarare motverkas det, om den förloras. Därför måste vi våra förband kunna genomföra väpnad strid med rimliga möjligheter att segra, även i framtidens allt mer komplexa stridsmiljö! Det som bör dimensionera Försvarsmakten är alltså förmågan att föra väpnad strid i en komplex stridsmiljö med rimliga möjligheter att segra. Markstridens villkor Tyvärr upplever vi att diskussionen om Försvarsmaktens utformning inte alltid tar avstampet i de militärvetenskapliga grunderna, och att man inte sällan förbiser de olika arenornas skilda förutsättningar. Vi menar att stridens förutsättningar kretsar, på alla arenor, kring att döda, skada, tillfångata eller hota motståndaren eller hans materiel, att kunna skydda sig mot fiendens vapenverkan samt att kunna röra sig så snabbt som möjligt till platser varifrån våra vapen kan komma till verkan eller till platser där man är skyddad mot fiendens bekämpning. Så även i framtidens nätverksbaserade försvar. Viktiga skillnader Men vi menar också att markstriden skiljer sig i många avseenden från strid i luftoch sjöarenan. Som exempel är luft- och sjödimensionen ofta lättöverskådlig till skillnad från marken där det finns näst intill oändliga möjligheter att gömma eller dölja personer, förband och materiel. Den viktigaste skillnaden är dock att det är på marken människan bor, verkar och producerar sin föda. Strid i markdimensionen berör direkt den enskilda människans existens och påverkar människans livsnödvändiga behov såsom mat, dryck och värme. Vid strid på marken måste vi ta hänsyn till civilbefolkning och att landområden ska kunna användas för egna syften. För att behärska luft- eller sjöarenan räcker det i stort att kunna förstöra motståndarens farkoster i dessa domäner. För markdomänen måste man ha ett annat betraktelsesätt. För att ha kontroll över markarenan måste de i området verkande människorna och deras produktionskapacitet kunna behärskas. Markstridsmiljön är därför i grunden betydligt mer komplex än luftoch sjöstridsmiljön. Tredimensionellt stridsfält Den framtida markstridsmiljön kommer sannolikt i ännu högre grad än i dag att präglas av den snabba teknikutvecklingen med integrering av mark-, luft-, och sjöbaserade vapen- och sensorsystem sammankopplade i ett nätverk. Detta i sin tur kommer att innebära att stridsfältet blir tredimensionellt, även för markstridsförband, dvs tekniken ger både oss och motståndaren möjligheter att hota med, eller att nå, vapenverkan i alla rummets dimensioner. Integrationen 5

6 FÖRSVARSBESLUT 2004 Det är viktigt att komma ihåg att svenska intressen vid behov måste kunna försvaras med militära medel även om hotet mot svenskt territorium är lågt. Foto: Stefan Bratt mellan mark- och luftdimensionen kommer att bli än mer påtaglig och väsentlig. En annan tydlig tendens är en ökande grad av obemannade vapen- och fordonssystem. Detta medför att risker för egen stridande personal minskar, samtidigt som obemannade system kan nyttjas med hög risktagning i strid. Stridsfältet kommer troligtvis också att präglas av en blandning av egna, samverkande och fientliga förband, bland annat därför att teknikutvecklingen, både för fienden och våra (inklusive samverkande) förband, kommer att möjliggöra djupa insatser över stora ytor, ytor som dessutom kan innehålla civilbefolkning och känslig eller obefintlig/sönderslagen infrastruktur. Vi måste också räkna med att en stor andel av stridsfältet består av tätort. Markstridsmiljön blir därigenom än mer komplex och svåröverskådlig för chefer, stridsledare och soldater på alla nivåer relativt idag. Allt detta sammantaget ställer särskilda krav på enheter som för markstrid, allt ifrån särskilda krav på ledning och ledarskap till krav på precision vid insatser, både till tid och rum. Då gäller det att inte bara i rätt tid nå rätt anpassad bekämpningseffekt, utan också att förskona viktig infrastruktur och civila medborgare från onödig skadegörelse. Markstriden förs genom en växelverkan mellan de grundläggande förmågorna ledning, underrättelser och information, rörlighet, bekämpning, skydd och uthållighet. Eller mer konkret: en växelverkan mellan ömsesidigt beroende funktioner, ett system av system, såsom underrättelseinhämtning (eller överblick av stridfältet ), direkt eld, indirekt eld (avfyrad både från marken och från flygande sys- Manövertänkande är den mentala grunden för seger, och utgör grunden för insats med Svenska stridskrafter. Vi anser att Manövertänkandets principer är tilllämpbara i väpnad strid på alla nivåer och på alla arenor. Foto: Stefan Bratt tem), kontroll av luftrummet (till exempel i form av luftvärnsskydd) osv. Förmåga i väpnad markstrid kräver hög förmåga i samtliga dessa funktioner samt förmåga att effektivt leda och koordinera dessa. Brigaden bör vara kärnan Det mångfunktionella förbandssystemet, som i dagens organisation representeras av brigaden, bör vara kärnan i markstridskrafternas organisationsstruktur, men självklart måste nuvarande brigadkoncept anpassas till krav och möjligheter som det nätverksbaserade försvaret ställer och erbjuder. Brigadkonceptet handlar i grunden om att samordna alla de funktioner som strid på marken kräver, utan att för den skull tynga de enskilda organisationsenheterna (bataljoner) med alla delar. Detta koncept får inte blandas ihop med gårdagens låsta organisationsprinciper, utan kan mycket väl t ex omsättas till flexibelt behovssammansatta stridsgrupper. I förbandsstrukturer med mångfunktionell uppbyggnad, finns en inbyggd flexibilitet som tillåter att striden kan föras över ytan med små enheter som är behovssammansatta för uppgiften. Brigadstrukturen medger samtidigt, vid behov, kraftsamling och effektiv samordning. Förmåga till väpnad strid för markstridskrafterna måste över tiden upprätthållas och utvecklas, bland annat genom ständigt återkommande utbildning och samträning av bataljonsförband, vilka representerar alla de för markstriden nödvändiga funktionerna, samt samövning av dessa, dels i högre förbandsnivåer och dels inom ramen för behovssammansatta stridsgrupper. Vårt internationella engagemang kräver förmåga till väpnad strid i nutid. Bredd bättre än djup I avvägningen mellan förmåga i alla för markstriden nödvändiga funktioner ( bredd ) eller fler förband inom få funktioner ( djup ), måste därför alternativet bredd väljas. Även i ett anpassningsperspektiv är bredd att föredra, helt enkelt därför att det går lättare och snabbare att öka multipeln av en redan befi ntlig förmåga, än att från grunden skapa den. En kontinuerlig utveckling av de förmågor som krävs utgör också den väsentligaste grunden för förmåga till förändring på lång sikt. Förmågor, utöver de som ingår i ett ovan skissat konceptet, som inte explicit krävs för hävdandet av territoriell 6 Befäl 6/2003

7 Markstridskrafterna bör innehålla t ex lätta rörliga förband som i syfte att öka den strategiska och operativa rörligheten medger flygtransport och/eller har luftburen förmåga. I detta stycke bör de styrande kraven på dimensionering av vapen- och fordonssystem vara transportabilitet i C 130/A 400M. Foto: Försvarets Bildbyrå. integritet eller internationella insatser och som uteslutande är dimensionerade för att nyttjas inom ramen för försvar mot väpnat angrepp mot svenskt territorium, kan för närvarande ges en låg beredskap (t ex s.k. territoriella markstridsbataljoner). Avveckling av förband som representerar dessa förmågor kan övervägas. Dock måste kompetens inom dessa områden finnas och i vissa stycken utvecklas för att möjliggöra anpassning mot morgondagens osäkra utmaningar. Man kan i det sammanhanget inte utesluta väpnat angrepp mot Sverige. För områden där kompetens ska utvecklas mot idébildsperspektivet 2024, t ex vad gäller obemannade system, måste utvecklingen starta under redan kommande period. Sådan utveckling bör ske genom praktiskt verksamhet, t ex med demonstratorer, och kan med fördel genomföras vid särskilda utvecklingsförband. I stället för att avveckla förmågor bör metoden vara avveckling av numerärer. Även här med motivet att det i ett anpassningsperspektiv går lättare och snabbare att öka multipeln av en redan befintlig förmåga, än att från grunden skapa den. Den mentala grunden för seger Manövertänkande är den mentala grunden för seger, och utgör grunden för insats 6/2003 Befäl med Svenska stridskrafter. Vi anser att Manövertänkandets principer är tillämpbara i väpnad strid på alla nivåer och på alla arenor, även inom ramen för internationella fredsfrämjande operationer. Men det räcker inte att bara tänka! Om vi, Försvarsmakten, menar allvar med Manövertänkandet måste det också få inverkan på hur vi utvecklar, förband, metoder och materielsystem. Om våra förband ska ges förmågan till väpnad strid med rimliga möjligheter att segra, även i en komplex stridsmiljö, måste en trovärdig förmåga att leva upp till manövertänkandets principer, bl. a krav på högt tempo d.v.s. att vara först att förstå stridsfältet och kunna manövrera snabbare samt göra insatsen snabbare än motståndaren och krav på hög precision, få styra utvecklingen! Högt tempo ska i detta sammanhang tolkas som att vara först att förstå stridsfältet och kunna manövrera snabbare samt göra insatsen snabbare än motståndaren. En sådan utveckling måste bl. a innebära en materiell satsning på sensorer, nätverk och ledningssystem, ledningskrigföring, rörlighet samt skydd i vid bemärkelse (t ex varnar- och motverkanssystem, fullgod omvärldsuppfattning, manöverförmåga och stealthegenskaper ) samt bekämpningssystem som medger rätt anpassad verkan och kort reaktionstid, även mot mål på stort djup. Lätta rörliga förband Strävan att kunna verka enligt manövertänkandets principer, krav på hög tillgänglighet med insatsförband för såväl nationella behov som för internationella insatser samt den vidgade hot- och riskbilden, måste också innebära en satsning på utveckling av, för markstridskrafterna nya förmågor, som till exempel lätta rörliga förband, vilka i syfte att öka den strategiska och operativa rörligheten medger flygtransport och/eller har luftburen förmåga. I detta stycke bör de styrande kraven på dimensionering av vapen- och fordonssystem vara transportabilitet i C 130/A 400M. Det finns även utvecklingsbehov av befintliga, men i dagsläget otillräckliga, förmågor, som t ex strid i urban miljö och förmåga att genomföra samordnad strid mot markmål med stöd av flygstridskrafter (s.k. Close Air Support ). Flera förbandstyper, främst inom stödfunktionerna, måste också ges en ökad förmåga till samordnad strid med förband ur luftstrids- och sjöstridsfunktionerna. Vid all ovan beskriven förmågeutveckling är utbildning, träning och övning tillsammans med den materiella satsningen av central betydelse. 7

8 UTBILDNING Den säkerhetspolitiska utvecklingen efter det kalla kriget har inneburit att Försvarsmaktens uppgifter har vidgats såväl nationellt som internationellt. Bland annat ska idag ett bredare hotspektrum, dvs fler och mer varierande former av potentiella hot, kunna hanteras. Under överskådlig tid (minst en tioårsperiod) bedöms risken för en storskalig invasion av vårt land som obefintlig. Det kan dock inte uteslutas att situationer, t ex kränkningar eller terroristhot, uppstår som kräver ett nationellt utövande av våld på olika nivåer och med varierande medel. Engagemang på den internationella arenan gör svenska förband exponerade för hot i olika former. Oavsett konfliktnivå är därför kompetensen att genomföra väpnad strid grundläggande för det militära försvaret. Handbok på nätet beskriver fiktiv fiende Ny hotbild Handbok Fiktiv Motståndare del 1 Oavsett konfliktnivå är kompetensen att genomföra väpnad strid grundläggande för det svenska militära försvaret. Foto Kjell Saebbö Exempel från handboken på regmentes anfall i bebyggelse. av förbandsmålsättningar, spel och utbildning inom Försvarsmakten. Handboken återfinns i lokala nätverk samt på Den ska användas som underlag vid framtagning av förbandsmålsättningar, spel och utbildning inom Försvarsmakten. För bästa läsbarhet bör bildskärmen vara inställd på 1024x768 bildpixlar. Syfte Handbok Fiktiv Motståndare del 1 är en öppen, försvarsmaktsgemensam elektronisk handbok (e-bok) som, utgående från militära realiteter, beskriver olika typer av fi ktiva motståndare ur ett tioårsperspektiv (fr.o.m. 2004) på främst operativ och högre taktisk nivå. Även hot från aktörer som tillämpar s k alternativa metoder redovisas. Handboken återfinns i lokala nätverk samt på Den är avsedd att från och med 1 november 2003 användas som underlag vid framtagning Omfattning Handbok Fiktiv Motståndare del 1 beskriver en fi ktiv motståndare: med konventionellt uppträdande och militära resurser på tre olika teknologinivåer; hög, gammal respektive låg teknologinivå. Beskrivningen omfattar organisation och materiel i stort samt uppträdande på operativ och högre taktisk nivå. som använder icke-konventionella resurser, till exempel NBC- och fj ärrstridsmedel, samt alternativa metoder, vilka bl a omfattar terrorism och sabotage. Handboken beskriver fi ktiva resurser med vissa förmågor som inte ska betraktas som statiska. Förmågorna kan varieras såväl kvantitativt som kvalitativt med hänsyn till användarsituationens syften och krav. I handboken finns en användarhandledning som ska användas vid konstruktion av lämplig hotbild. Hotbilder Av de beskrivna aktörerna torde under överskådlig tid en aktör med högteknologisk status vara samarbetspartner med våra stridskrafter snarare än hot mot dessa. 8 Befäl 6/2003

9 Motiven för att redovisa sådana resurser i handboken är främst: de långsiktiga kraven på Försvarsmaktens nationella förmåga att kunna genomföra försvarsmaktsgemensamma operationer samt väpnad strid mot denna typ av motståndare. kraven på att kunna hävda territoriell integritet även mot aktör på en högteknologisk nivå. att organisationsstrukturer, materielinnehåll och uppträdande på högteknologisk nivå kan vara förebilder för aktörer på lägre teknologinivåer samt att dessa kan disponera enstaka högteknologiska system. de krav som ställs på Försvarsmaktens materielutveckling och befälskompetens till följd av internationell tjänstgöring i samverkan med aktörer på högteknologisk nivå. Hot från konventionellt agerande aktörer på gammal teknologinivå respektive låg teknologinivå torde endast vara aktuella vid internationella insatser. Aktör som tillämpar icke-konventionella metoder kan utgöra hot mot vårt land och svenska intressen såväl nationellt som internationellt. Skillnader Skillnaderna gentemot tidigare motsvarande hotbildsbeskrivningar är omfattande. Sålunda redovisas till exempel: såväl armé-, marin- som flygstridskrafter aktörer på olika teknologinivåer icke-konventionella stridsmedel och s k alternativa metoder inklusive bl a terrorism 6/2003 Befäl hot vid internationella insatser informationsoperationer inklusive IT-hot väderinverkan på militära operationer exempel på materiel och vapensystem från hela världen. Sammanfattning Genom att underlaget inte är sekretessbelagt, kan det användaranpassas, ges stor spridning, publiceras i elektronisk form och uppdateras årligen. Det innebär förhoppningsvis att Handbok Fiktiv Motståndare del 1 blir ett reellt, levande, användarvänligt och idéväckande stöd för utveckling av förband, utbildning och spel inom Försvarsmakten. Handbok Fiktiv Motståndare del 2 planeras preliminärt att ges ut under hösten I del 2 beskrivs en fi ktiv motståndare på lägre taktisk och stridsteknisk nivå. Målsättningen är därvid att bl a beskriva strid i olika miljöer, t ex i bebyggelse och vintertid samt mot specialförband. Övrig information Systemkrav: Handbok Fiktiv Motståndare del 1 är skapad i XML/HTML-miljö. Handboken har även fördjupningsdelar som bland annat består av animeringar som ger en större förståelse för olika moment och skeenden. Internet Explorer 5.0 eller senare version Acrobat Reader 5.0 eller senare version PowerPoint 97 eller senare version För bästa läsbarhet bör skärmen vara inställd på 1024x768 bildpixlar. Genom att underlaget inte är sekretessbelagt, och kan publiceras i elektronisk form är förhoppningen att Handbok Fiktiv Motståndare blir ett reellt, levande, användarvänligt och idéväckande stöd för utveckling av förband, utbildning och spel inom Försvarsmakten. 9

10 PORTRÄTT Ulf Hammarlund bytte militär karriär mot FBU TEXT OCH BILD UNO GRADIN Jag tror att vi måste fortsätta att utveckla det regionala samarbetet och även betona en samverkan med övriga frivilliga försvarsorganisationer. Det är på sikt en överlevnadsfråga, anser Ulf Hammarlund. 10 Befäl 6/2003

11 Ulf Hammarlund lämnar av samtliga kurser vecka 39 till CFBs utbildningschef Cai Gavestam, som inspekterade kurserna. Fem FBU-förbund, 50-talet FBU-föreningar och cirka medlemmar -arbetar den regionale utbildningsledaren Ulf Hammarlund med. Ulf verkar inom två olika län, Hallands och Västra Götalands län och arbetsuppgifter saknas sannerligen inte för denne ambitiöse 41-åring. Tidningen Befäl träffade Ulf på Tylebäcks kursgård under en solig höstvecka då han tjänstgjorde som skolchef. Den 41- årige majoren Ulf Hammarlund har sadlat om. Han bytte sin militära karriär mot att bli regional utbildningsledare och arbeta med frivilligförsvaret. Jag ångrar mig inte en sekund, konstaterar Ulf. Att jobba med frivilligorganisationer och hemvärnet är väldigt stimulerande. Här hittar man ett engagemang och intresse som jag inte trodde fanns. Även som yrkesofficer jobbade Ulf med frivilligfrågor. Han var nämligen fram till augusti 2001 chef för frivilligavdelningen vid Hallandsgruppen. Fungerar bra i region väst Jag har inte behövt ställa in en enda av de drygt femton regionala kurser inom regionen som jag är ansvarig för. Mitt uppdrag omfattar allt från rekrytering av kursdeltagare till genomförande och rapportering efter avslutad utbildning. Det innebär givetvis en betydande avlastning av arbetsuppgifter från de frivilliga funktionärerna, säger Ulf. Ulf ser kursverksamheten inom frivilligorganisationerna som en slags ersättning för de numera nära nog obefi ntliga repetitionsutbildningarna inom Försvarsmakten. Skillnaden är i första hand att vi kallar det för kompletteringsutbildning, säger Ulf. Ulf påpekar att hans jobb som utbildningsledare är mycket speciellt. Vi är ett fåtal i landet som har uppdraget att vara regional utbildningsledare. Trots kontakterna med många funktionärer inom frivilligorganisationerna jobbar jag mycket ensam. Det blir också mycket resor och jobb kvällstid och under helger. Dessutom brukar jag vara skolchef vid någon av regionens kursgårdar och även fungera som lärare vid funktionärskurser. Det gäller att ha en slitstark familj om det ska fungera, anser utbildningsledare Hammarlund. När det gäller framtiden tror Ulf att FBU måste se över vilka uppgifter man bör ägna sig åt på några års sikt. Han påpekar också att en lösning när det gäller namnfrågan är angelägen. Jag tror att vi måste fortsätta att utveckla det regionala samarbetet och även betona en samverkan med övriga frivilliga försvarsorganisationer. Det är på sikt en överlevnadsfråga. Det var ett Mufflonfår Det djur som fanns på bilden i förra numret var ett Mufflonfår. Det tio första rätta svaren är insända av: Tomas Hansson, Trångsviken, Josefi ne Lindmark, Umeå, Per-Olof Engdahl, Sollefteå, Claes G Rundgren, Linköping, Lars-Göran Eriksson, Väckelsång, Robert Fremin, Uppsala, David Andreasson, Gävle, Kristofer Olhav, Åsa, Kennet Olsen, Svedala och Benno Olsson, Víssefj ärda. Ett stort Grattis till vinnarna! De kommer att få CFBs slipsnål och manchettknappar. 6/2003 Befäl 11

12 Mobil svensk teknik gör ö TEXT OCH FOTO: STEFAN BRATT TEKNIK Chefen för Stridsträningsanläggningen i Skövde, major Torbjörn Lorén visar ett av de modem som monteras på flera hundra stridsfordon och andra fordon. Modem som sedan sänder över data till en ledningscentral där all radiotrafik, vapens verkan och andra parametrar spelas in och analyseras. Samtliga övade, soldater som befäl, bär under en STA-övning en speciell väst försedd med laserkänsliga prismor. Genom ett sinnrikt system av sensorer avgörs om soldaten är skadad, utslagen eller oskadd. Med hjälp av svensk teknik kan man nu simulera attacker med C-stridsmedel (gas), mineringar, luftvärn och inte minst bekämpning med indirekt eld. Denna teknik och kompetens är ovärderlig. Vi skulle ha haft tillgång till STA redan för tio år sedan. Berömmet delas ut av major Bengt Fransson från Artilleriregementet i Kristinehamn och gäller Försvarsmaktens mobila Stridsträningsanläggningar (STA). En analys- och stridsimuleringsanläggning som är världens mest moderna, enligt STA-chefen, major Torbjörn Lorén. Jag hävdar att det finns ingen mobil anläggning i världen som kan mäta sig med vår utrustning och metodik, säger major Lorén stolt. Anläggningarna, det fi nns två stycken, är stationerade i Skövde, närmare bestämt i Klagstorp, som ligger i anslutning till Skövde skjut- och övningsfält. Det fi nns två lag som tillsammans med varsin anläggning kan arbeta på två olika håll samtidigt. Skjutfältet och anläggningarna utgjorde viktiga förutsättningar i arbetet med att utvärdera och analysera de stridsmoment som genomfördes under arméns slutövning 2003, Operation Våreld. Då försågs de anfallande bataljonernas personal med simulatorutrustning vilket innebar att 600 soldater och 200 fordons rörelser och vapenverkan kunde spelas in och omedelbart analyseras. Det som gör vår anläggning unik och ger många avundsvärda blickar och beröm från utländska kollegor är att den är mobil samt har kapacitet för att utvärdera en hel mekaniserad bataljons strid. Vi skulle till exempel kunna ta med anläggning utomlands och genomföra en övning med ett svenskt förband på internationellt uppdrag, berättar major Lorén. Tack vare STA slipper truppförande chefer gissa sig till vad som hände och vilka av våra vapensystem, som fick effekt på fienden, säger major Bengt Fransson. Torbjörn Lorén poängterar dock att STA inte är någon resurs som kan ersätta ett kompetent yrkesbefäl som handleder sitt förband. Vi behöver fortfarande ha tillgång till stridsdomare i form av skickliga yrkesofficerare. Den enskilde officerens professionalitet kan vi inte bara ta bort bara för att Försvarsmakten har fått tillgång till en mängd värdefull simuleringsteknik, säger Torbjörn. Totalt ingår 32 fordon i systemet. Det finns två containerlastbilarna som innehåller varsin ledningscentral. I centralerna kan all radiotrafi k, signalmeddelanden samt inte minst vapenverkan spelas in och analyseras. Vår målsättning är att när övningsmoment har avslutats skall vi, med vår 12 Befäl 6/2003

13 Den mobila STA-utrustningen är ensam i världen om att utnyttja fysiska simulatorer för minor som läggs ut i terrängen. Simulatorn känner av om ett stridsfordon rullar över någon mina. Den anger även graden av utslagenhet på det aktuella fordonet. En signal sänds omedelbart till både det drabbade fordonet och till den mobila ledningscentralen. övad strid realistisk audiovisuella utrustning, som tal, fi lm och datorgrafi k kunna genomföra en utvärdering med all inblandad personal inom en timma, säger Torbjörn Lorén. Det är också då som många värnpliktiga, inte minst de som kan synas ha en indirekt roll i själva stridsförloppet, ser helheten med det mekaniserade systemet, tillägger Lorén. En stridsvagnskytt kan alltså med den svenskutvecklade simuleringstekniken få reda på hur många skott han har avfyrat, var skotten träffade och vilken verkan i målet stridsvagnskanonen fick. Varje träff som registreras av ett antal utplacerade sensorer runt om på varje fordon kan mätas i åtta olika attityder. Samtidigt registreras fyra grader av utslagenhet på stridsfordonet (utslaget vapen, utslagen kommunikation, utslagen rörlighet eller total utslagenhet). Vi har idag simulatorutrustning för alla förekommande vapentyper inom armén, förklarar Torbjörn Lorén. Förutom arméns förband har STA använts i flera år för att utvärdera även marinens amfibiekompaniers stridsövningar. Eftersom det först är i år som vi fullt ut kan verka och utvärdera en komplett bataljon ska vi till hösten delta i marinens slutövning Sammarin och kartlägga amfi - biebataljonernas övningsmoment. Det ska bli mycket intressant, berättar Lorén. Den enda begränsningen som STA har i dag är analys och utvärdering av helikopteranfall. Annars fi nns allt med som en enskild soldat eller grupp av soldater kan utsättas för under olika stridsförlopp. Man kan simulera attacker med C-stridsmedel (gas), mineringar, luftvärn och inte minst bekämpning med indirekt eld (fyra artilleribataljoner). Sjukvårds- och reparationstjänst är också självklara ingredienser, när STA genomför en övning. Själva applikationen för C-stridsmedel är en väldigt enkel men smart lösning. Det är en fl äkt i gasmasksfi ltret som visar om soldaten hann få på sig gasmasken eller inte. När fl äkten går i gång genom att personen andas i masken sänds en verifieringssignal till ledningscentralen. På så sätt kan man avgöra om soldaten fortfarande kan delta i stridsförloppet. I gång sedan 1995 STA-anläggning har varit verksam sedan 1995 då en prototypversion levererades av den svenska tillverkaren. Historien om STA inleddes i början av 80-talet då dåvarande Försvarets Forskningsanstalt (Foa), sedermera Totalförsvarets Forskningsinstitut (Foi) i studien Operativ prövning av arméns stridskrafter (Opas) försökte göra en analys av hur framtidens simuleringsteknik skulle användas på operativa förband. Sam tidigt bedrevs studier i USA om hur US Armys eget National Training Center arbetade med så kallad After Action Review. Dessa studier födde, vid dåvarande Brigadcentrum här i Skövde, tankarna på en anläggning som skulle simulera verkan, följa upp händelser och utvärdera förbands uppträdande i taktiska situationer, säger Torbjörn Lorén. Förutom att STA-tekniken ger ett mycket tillförlitligt utvärderingsresultat, sparar anläggningen pengar åt Försvarsmakten. Ett exempel är naturligtvis att ett högt utnyttjande av simulatorer minskar antalet skarpa skott. Däremot måste vi vara tillräckligt tydliga och säga att vår STAutrustning aldrig kan ersätta en verklig stridsskjutning med skarp ammunition. För vår del är det också viktigt att åskådliggöra helheten på ett mycket tydligt sätt för befäl och trupp. Det påverkar utbildningsresultatet positivt, framhåller Torbjörn Lorén. 6/2003 Befäl 13

14 Överlevnad i H UTBILDNING Anton Bengtsson, Varbergs FBU-förening, lyckades bra med fiskemomentet. Hallands frivilliga befälsutbildningsförbund genomförde i början av oktober den första delen av två i grundläggande överlevnadsutbildning. Inte mindre än sex olika förbund deltog med ett 30-tal medlemmar på denna regionala kurs. Målet var att ge kompetens enligt specialutbildningstecknet Granen. Överlevnadskursen genomförs vid två olika tillfällen. Denna första del var förlagd till Mästocka övnings- och skjutfält utanför Halmstad. Kurschef för dessa två dagar var löjtnant Kent Hansson och till sin hjälp hade han kapten Christer Mårtensson. Båda instruktörerna är yrkesofficerare vid Luftvärnsregementet i Halmstad, Lv 6. Syftet med kursen var att ge en grundläggande överlevnadsutbildning. Inledningsvis klargjorde kurschefen de förutsättningar som gällde under helgen. Ingen personlig utrustning fi ck medföras som kunde underlätta en överlevnadssituation. Inte heller tobak eller förtäring av något slag var tillåtet. Yxa, såg, kniv och eldstål var de verktyg som fi ck användas. Första utbildningsmomentet, hur man bygger en eldhydda, förevisades av Kent Hansson. Samtliga ingående delar beskrevs mycket noggrant och deltagarna fick till viss del själva agera. Det andra utbildningsmomentet förevisades av Christer Mårtensson och omfattade elden. Efter hand som Mårtensson redogjorde för verktyg och tändmaterial tilltog regnet i styrka. När det var dags att visa själva tändningsmomentet öste regnet ned. En lugn Mårtensson klargjorde dock för deltagarna att det med tändstål går att göra upp eld vid alla olika väderlekar. Det är viktigt att förbereda elden väl. Ju våtare desto mer material poängterade Mårtensson. Sedan tände han en eld. Tillämpning Efter eldmomentet delades deltagarna in i fyra olika grupper. Samtliga utrustades med verktyg, vatten och karta. Uppgiften var att vid angiven plats upprätta en eldhydda för gruppen. Instruktörerna följde arbetet och försåg grupperna med en mindre mängd rotfrukter. Som utbildningsmoment tre gav instruktörerna de olika grupperna ett exempel på hur en fackla kunde se ut. Uppgiften till kvällen var att tillverka och medföra en fackla per grupp till anvisad plats. Vid samlingsplatsen visade det sig att fantasin inte har några gränser. En grupp valde att göra en tekniskt avancerad fackla medan en annan grupp tillverkade en enklare fackla. Gruppen som var övertygad om att storleken hade 14 Befäl 6/2003

15 Halland TEXT: ANITHA WALFRIDSSON, Skaraborgs FBU-förbund FOTO: CHRISTER MÅRTENSSON, Luftvärnsregementet Emelie Westerberg, Skövde FBU-förening, bygger gruppens eldhydda. Ninni Gustavsson, Falkenbergs FBU-förening, och Markus Abrahamsson, Tidaholms FBU-förening, förbereder nattens eldstad. betydelse fick ett starkt ljussken under sin väg vid tävlingsmomentet som följde. Samtliga facklor visade sig fungera på ett bra sätt. Fiske Natten förlöpte lugnt med några minusgrader. På morgonen samlade kurschefen alla för en kort lägeskontroll varefter utbildningsmoment fyra genomfördes. Nu fick deltagarna se exempel på ett upprättat skärmskydd. Kent Hansson beskrev utförligt konstruktionen och hur skärmskyddet kan användas. Grupperna återvände sedan till den tidigare övernattningsplatsen för att där upprätta sitt skärmskydd. Därefter samlades deltagarna vid Kråkesjön för helgens sista moment. Detta femte utbildningsmoment omfattade fiske och hur föda kan anrättas. Med enkla redskap förekom fiske såväl från land som från båt. Samtidigt som grupperna tillämpade 6/2003 Befäl sina kunskaper genomförde samtliga deltagare eldprovet. Att göra upp eld på begränsad tid visade sig vara betydligt enklare vid uppehållsväder. Efter föda och eldprov fick grupperna den uppskattade uppgiften att inta viloläge i upprättat skärmskydd. Mycket kompetens Elever och intruktörer var mycket nöjda med denna första del av överlevnadskursen. Det finns mycket kompetens i samtliga grupper sammanfattade kurschefen Kent Hansson. Han underströk även hur väsentligt det är att man förbereder sig väl inför en överlevnadskurs. Det är viktigt att deltagarna både äter och dricker rätt före kursen. Man bör också förbereda sig fysiskt, klargjorde Hansson. Christer Mårtensson instämde och båda lovade att del 2 kommer att bli ännu tuffare, särskilt om det har kommit snö. En förutsättning för en lyckad överlevnadskurs är dels individuella förberedelser dagarna innan och dels att deltagarna följer angivna förutsättningar. De som följt förutsättningarna till fullo var med all säkerhet de som upplevt och lärt sig mest under denna lyckade helg. Många är intresserade Det är mycket bra att vi kan erbjuda våra medlemmar avancerad överlevnadsutbildning, berättade Ulf Hammarlund regional utbildningsledare i CFBs västra region. Ulf har hjälpt Hallands FBU-förbund att arrangera den här kursen. Många medlemmar är intresserade av överlevnad och fältliv under svårare förhållanden, fortsatte Ulf. Terrängen på Mästocka övnings- och skjutfält är mycket lämpad för överlevnadsutbildning. 15

16 UTBILDNING Specialistföreläsare, mer rollspel, formulera budskap och träna att agera framför TV-kameran eller med en radiomikrofon under näsan. Det var några av nyheterna vid mediaträningskursen i Tylebäck. TEXT OCH BILD: UNO GRADIN Eleverna blev intervjuade i både radio och TV och kunde direkt efteråt få sina prestationer uppspelade och kommenterade av de journalister bland lärarna som ledde dessa övningsmoment. Här intervjuas Jacob Westholm av Kjell Gustafsson. Manglade av journalister Kurschefen Stig Skallak håller lektion. Stig har ett förflutet vid bland annat Högkvarterets informationsavdelning. Mediearäningskursen i Tylebäck under höstens sista kursvecka var den andra i ordningen. De 21 ambitiösa eleverna gav kursen toppbetyg vid den avslutande utvärderingen. Nytt är att utbildningen flyttats från Höllviken till Tylebäck. Även hösten 2004 är kursen förlagd till denna kursgård. I målsättningen ingår att förbättra elevernas kunskaper i hur man bygger upp goda relationer till massmedia och hur man kan få ut sitt budskap i tidningar, radio och TV. På det personliga planet är en målsättning att eleven ska bli tryggare och tydligare i intervjusituationen. 16 Befäl 6/2003

17 Marianne Berg (fd infochef i Piteå) och Rolf Arsenius (Mix Megaopl) medverkade som lärare. Här spelar de journalister vid ett av rollspelen. Mediaträningskursen samlad för fotografering. Aldrig vid mediekontakter Ljuga, gissa eller ha egna teorier Bli upprörd eller förbannad Låta situationen eller reportern stressa dig Använda fi konspråk/ fackspråk Diskutera hemligstämplad information Använda uttrycket ingen kommentar Tala om sådant som är utanför ditt yrkesområde Utbildningen riktar sig speciellt mot funktionärer i frivilligorganisationerna som sysslar med informationsfrågor. En viktig del i mediaträningskursen är att få eleverna att förstå hur media arbetar, vilka faktorer som styr nyhetsvärderingen och mediernas roll i samhället som granskare och opinionsbildare. Grundläggande kunskaper Stor vikt läggs vid att ge grundläggande kunskaper i att skriva på ett intresseväckande sätt och att förklara vilka faktorer som medför att vissa artiklar blir lästa och andra inte. En skarp uppgift under veckan var att intervjua CFBs regionale utbildningsledare Ulf Hammarlund som under veckan också fungerade som skolchef. Hammarlund fick många frågor om hur han ser på sin roll som utbildningsledare, hur han vill utveckla verksamheten och vad han tror om framtiden. Många frågor gällde hur antalet kvinnor i försvaret kan ökas och hur man ser på möjligheten att kvinnor som bär slöja eller burka deltar i den militära verksamheten. Intervjuerna fungerade som underlag för artiklar som eleverna skrev individuellt. Ett urval av bidragen granskades och kommenterades i plenum. Eleverna blev även intervjuade i både Alltid vid mediekontakter Tala alltid sanning Ta god tid på dig Tänk efter innan du svarar Håll dig inom ditt eget område Säg om du inte vet, kan eller får svara på frågan Håll dig till fakta Utgå från att allt är on the record Var bestämd, rättvis och ärlig 6/2003 Befäl 17

18 UTBLICK Värnplikten blir kvar i I Bland annat ska två tredjedelar av alla dem som får jobb inom poliskåren, Carabinieri och inom Finanspolisen (båda är fortfarande militära kårer) komma från dem som gjort frivillig militärtjänst. radio och TV och kunde direkt efteråt få sina prestationer uppspelade och kommenterade av de journalister bland lärarna som ledde dessa övningsmoment. Eleverna övades också i att skriva pressmeddelanden och referat från till exempel förenings- och förbundsaktiviteter. En annan uppgift var att arrangera en presskonferens enligt konstens alla regler. Vid utvärderingen visade det sig att eleverna uppskattade denna form av intervjuträning, som man ansåg gav mycket värdefulla erfarenheter. Många av eleverna efterfrågade ännu större doser av detta. Spelregler för massmedia Under kursen betonades vikten av bra förberedelser inför intervjun, formulering av budskap, hur den intervjuade inger förtroende och kroppsspråkets betydelse. Gruppens erfarenheter, frågor och kunskaper fick stort utrymme i olika diskussioner och rollspel. Lennart Rydén, informationschef vid luftvärnsregementet, diskuterar programmet med kurschefen. Målet är att alla elever ska intervjutränas 4 5 gånger under kursen, konstaterar kurschefen Stig Skallak med förflutet vid bland annat Högkvarterets informationsavdelning. Vi har i denna upplaga av kursen engagerat flera nya föreläsare, fortsätter Skallak. Den civila delen har fått ökat utrymme. Lennart Andreasson från medielinjen vid högskolan i Halmstad informerade om regler för yttrandefrihet och meddelarfrihet. Det senare debatterades som bekant fl itigt i media senast i samband med mordet på utrikesminister Anna Lindh. Poliser som läckt information till media har medfört krav på inskränkningar i meddelarfriheten. Andreasson gick också igenom journalisternas bibel, det vill säga spelreglerna för press, radio och TV. Owe Wagermark, som numera jobbar på det internationella planet med mediefrågor kring JAS Gripen-projektet, gav 18 Befäl 6/2003

19 Italien än så länge Värnplikten blir kvar i Italien än så länge i alla fall. Regeringen har ändrat beslutet att stoppa den från Under tiden ska nya regler locka fler att göra frivillig militärtjänst. TEXT: KRISTINA WALLIN FOTO: PRESSENS BILD För två år sedan bestämde den dåvarande regeringen att ingen skulle göra värnplikten i Italien efter den 1 januari Meningen var att försvarsministeriet skulle göra en plan över hur de värnpliktiga skulle ersättas av yrkessoldater. Någon sådan plan har aldrig kommit. Därför har den nuvarande regeringen, med premiärministern Silvio Berlusconi och försvarsministern Antonio Martini i spetsen, rivit upp beslutet. Värnplikten ska försvinna, men det finns inte längre något fast datum. Enligt det sista regeringsdekretet ska alla födda senast år 1985 ha gjort sin värnplikt innan den 31 december Två stora problem har stoppat regeringen. Dels karriärmöjligheterna för dem som gör frivillig värnplikt, dels personalöverskottet när värnplikten försvinner. Idag gör cirka ungdomar frivillig militärtjänst. Bara en tredjedel av dem erbjuds fast jobb inom försvaret efter tre års tjänst. För övriga finns bara möjligheten att ansöka om 2-årskontrakt i tre omgångar. Regeringen har därför beslutat att göra det lättare för alla dessa att hitta fast jobb inom den offentliga förvaltningen. Bland annat ska två tredjedelar av alla dem som får jobb inom poliskåren, Carabinieri och inom Finanspolisen (båda är fortfarande militära kårer) komma från dem som gjort frivillig militärtjänst. I övriga poliskårer är kvoten mellan 45 och 60 procent. Hälften av alla nyanställningar på försvarsministeriet ska även gå till dem. Dessutom måste alla regionala och kommunala förvaltningar lämna en tredjedel av de lediga platserna för sökande med erfarenhet från militärtjänstgöring. Personalöverskottsproblem Men även om antalet sökande till den frivilliga militärtjänsten skulle öka, så fi nns problemet med personalöverskottet. En yrkesarmé på personer behöver ju färre av allt, från befäl till kökspersonal. Någon riktigt bra, realistisk lösning på detta fi nns ännu inte, och det är troligen därför som regeringen tvekar när de gäller att ta bort värnplikten. Överflödig militär personal ska i första hand få plats inom den civila förvaltningen, men även där är det ont om lediga platser på grund av de kommande nedskärningarna. De militärer som eventuellt får civila jobb blir reservofficererare. För den del av befälskåren som har mindre än fem år kvar till pensioneringen finns möjlighet att sluta sin tjänst och ingå i en frivilligkår, som kallas in när det är nödvändigt (inte bara i krigstillstånd). Regeringens förhoppning är troligen att problemet löser sig lite av sig självt de närmaste fem åren, genom att många går i pension eller söker sig till andra yrken. Samtidigt hoppas man också att de många uppdragen som den italienska armén fått utomlands de senaste åren (bland annat Afghanistan och Irak) ska locka fler ungdomar till militärtjänst. Här pågår grupparbete inför en av gruppuppgifterna som ingick i kursen. eleverna en inblick i hur informationsverksamheten fungerar inom myndigheter och på koncernnivå vid civila företag. Även glimtar från det tidigare jobbet som informationschef inom Försvarsmakten fick eleverna del av. En annan nyhet var ett föredrag av 6/2003 Befäl Birgitta Darrell från Krisberedskapsmyndigheten kring ämnet kriskommunikation. Hon berättade också om hur Krisberedskapsmyndigheten är organiserad, bemannad och vilka uppgifter den har. I utbildningen ingick också flera olika rollspel med oväntade situationer där eleverna fick möjlighet att tillämpa sina nyförvärvade kunskaper. Ett avsnitt handlade om fotografering och hur bilder bör tas och hanteras för att platsa i media som illustrationer till artiklar om till exempel frivilligverksamheten. Exempel gavs både på bra bilder och mindre lyckade sådana. Vid utvärderingen fick kursen och kursgården mycket bra betyg av eleverna. Önskemål framfördes om fler datorer. Mer intervjuträning och istället färre föredrag av externa föreläsare var ett annat önskemål. Flera elever kunde också tänka sig mer kvällsmangling och en fortsättningskurs för att skaffa sig ytterligare kunskap i detta intressanta ämne. Medieträning är högaktuellt i näringslivet, i kommuner, landsting, i det politiska livet och i många andra sammanhang där det gäller att ha goda mediekontakter, få fram sitt budskap och ge ett bra intryck vid intervjuer. 19

20 FLYGHISTORIA 100 år sedan första flygningen med motor TEXT: ULF NIHLÉN Flygpionjärer istället för Den 17 december 1903 inleddes flygets era. En unik bild, tagen av en av de fem åskådarna, har förevigat händelsen. Maskinen svävar tätt över marken med Orville liggande på magen (!) vid spakarna medan Wilbur springer bredvid med stoppuret i handen. I plommonstop återvänder Orville och Wilbur Wright från sin triumfatoriska uppvisningsturné i Europa. Mellan dem systern Katharine. En råkall decembermorgon för 100 år sedan lyfte en skranglig maskin från den ödsliga sandstranden vid Kitty Hawk i North Carolina på USAs atlantkust. Till de fem huttrande åskådarnas häpnad lyckades maskinen hålla sig uppe i tolv sekunder och flyga 40 meter tätt över marken. Det var världshistoriens första bemannade flygning med ett motordrivet flygplan! Teknisk revolution Flygmaskinen - som skulle revolutionera hela den tekniska utvecklingen och göra världen mindre för jordens folk, men så småningom också möjliggöra förintelsen av Guernica och Hiroshima fördes av Orville Wright ( ). Det var ett biplan med trästomme och vingar av segelduk vars två propellrar, monterade bakom vingarna, drevs med kedjor från en fyrcylindrig, tolv hästkrafters motor. En av åskådarna var brodern och medkonstruktören Wilbur Wright ( ). Senare denna dag lyckades han flyga 260 meter med samma plan, som bröderna kallad Flyer, och hålla sig i luften i 59 sekunder. Sammanlagt gjorde planet fyra flygningar mot vinden denna historiska dag. Bröderna Wright växte upp i staden Dayton, Ohio, där fadern var präst. Denne hade bestämt att sönerna skulle gå i hans fotspår, med de trotsade honom och öppnade i stället en liten verkstad för velocipeders reparation och förbättring. Samtidigt inledde de en serie aviatiska försök inspirerade av den legendariske glidflygaren Otto Lilienthal, som dödsstörtade Metodiskt gick de igenom den litteratur om flygning som stod till buds. De kom snart underfund med att det var sorgligt lite samtiden visste om aviatikens problem. De inledde därför egna forskningar och kunde snart bygga sitt första flygplan. De stabiliserade planet genom skevbara vingar och reglerbara ytor i form av roder revolutionerande idéer på den tiden. Deras forskning var noggrann. De byggde bland annat en primitiv vindtunnel och flög modeller i den för att fastställa aerodynamiska data som de behövde för flygning av längre varaktighet. Ettusen flygningar År 1900 började bröderna en serie praktiska flygförsök vid Kitty Hawk, vilka var en modifierad upprepning av Otto Lilienthals klassiska glidplansexperiment. I september och oktober 1902 gjorde de nära ettusen flygningar över sträckor på runt 200 meter! I början av 1903 ansåg de tiden mogen att för första gången prova en motordriven maskin, som de själva byggde. Konstruktionen hade en totalvikt av nära 300 kilo, föraren inberäknad. Den lilla motorn var på åtta hästkrafter. Och så kom då den historiska flygningen med den dubbelvingade motordrivna maskinen den 17 december Dagen var kall och ruggig, och det var väl den främsta orsaken till att inte mer än fem huttrande personer bevistade den världshistoriska tilldragelsen. Utskrattade Nu hade bröderna fått blodad tand på allvar. Cykelverkstaden byggdes om till en fabrik för flygplan och flygplansmotorer, och experimenten fortsatte med allt tyngre och starkare plan. År 1905 hade de kommit fram till Flyer III som var ett biplan med tolv meter spännvidd och som hade en motor på 16 hästkrafter vilken drev två skjutande propellrar. Detta plan kunde skeva, svänga och flyga i en åtta Det kunde också flyga i 30 minuter med en fart av 20 Befäl 6/2003