Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift"

Transkript

1 Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Nr

2

3 Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte Årgång 134 Lennart Gustafsson År Anders Carell Markstridskrafterna efter FB 04 Målbild och dess bakgrund... 5 Erika Östling Yrkesofficersprogrammets slutövning Extra klubbmöte: Artilleriklubben tillsammans med Pansarklubben och Granatkastarteknisk förening inbjuder till gemensamt möte på Karlbergs slott. Samling utanför huvudbyggnaden Föredrag av statssekreteraren i Försvarsdepartementet om Försvarsmaktens roll i det nya Europa. Efter föredraget serveras enkel måltid. Mötet beräknas vara slut omkr Anmälan till övlt Jan Ström MSS: eller e-post Tala om om ni vill delta i måltiden! Välkomna! Utnyttja detta tillfälle att bredda klubbens kontakter med andra klubbar! Omslagsbild: Eldgivning med haubits 77 B, laddning 9. Se artikel sida 24. Form och layout: Marie Thelander ISSN

4 Redaktionen Lennart Gustafsson Överstelöjtnant Lennart Gustafsson är tidskriftens redaktör År 2005 Framtidstro? Så har då försvarspropositionen antagits och våra truppslag har överlevt, visserligen svårt sargade, men ändock vid liv. Från min snäva horisont som pensionär har jag svårt att inse nyttan av att flytta Artilleriregementet till Boden, trots den överkapacitet som finns där infrastrukturellt. Efter att ha tjänstgjort sex år i Kristinehamn och fått förmånen att uppleva de synnerligen goda utbildningsbetingelser som Artilleriregementet förfogar över, allt från akustiska skjutbanor till närbelägna skjutfält och duglig personal samt närheten till vissa viktiga industrier i Karlskoga, är det ännu mer obegripligt för mig. Tydligen finns det investeringsbehov även i Boden och miljöprövning av skjutfält är visst inte i hamn heller. Dessutom, utan att förringa den artillerikompetens som finns i Boden, är det ju i Kristinehamn som den mest utvecklade personella kompetensen finns och en allvarlig farhåga är väl att den kompetensen inte kommer att flytta till Boden. I dag sysselsätter garnisonen i Kristinehamn ungefär 600 personer, inklusive de civilanställda, och den nya organisationen i Boden ska omfatta ungefär 120 yrkesofficerare och sex civilanställda. Tydligen ska tjänsterna i Boden först och främst tillsättas av de artillerister, cirka 80 stycken, som nu tjänstgör där så chansen att flytta till Boden från Kristinehamn verkar vara ganska liten. Ännu en gång, utan att förringa kompetensen i Boden, vilket kompetensbortfall! Vi får väl hoppas att vissa företag i Karlskoga däremot tillförs adekvat kompetens. Här slutar denna klagovisa, beslutet är fattat och nu gäller det som vanligt bland oss officerare att gilla läget och lojalt foga sig i de beslut som fattats och göra allt för att 2

5 omlokaliseringen av regementet ska bli så smidig och skonsam som möjligt. Som chefen för Artilleriregementet, Göran Mårtensson, säger: Nu är det framåt som gäller och då får vi ta tag i situationen. Att vara bitter hjälper oss inte framåt. Artilleriklubbens höstmöte Artilleriklubbens höstmöten genomfördes under vecka 448 i Boden, Halmstad och Kristinehamn. Då översten Anders Carell var hårt engagerad i denna turbulenta tid avhöll hans handgångne man, överstelöjtnant Lars Mörrby, föredraget vilket han gjorde på ett mycket bra sätt. Ämnet som behandlades var grunder för markstrid efter försvarsbeslut 2004 och i huvuddelen Artilleri & Luftvärn av detta nummer återges Anders Carells föreläsning. I detta nummer presenteras dessutom en skildring av artilleriets Yrkesofficersprograms slutövning 2004 i syfte att orientera om de förmågor och kompetenser den blivande fänriken tillägnar sig under året vid funktionsskolan. I kommande nummer kommer tidskriften att publicera en artikel om HM Konungens skjutpris för artilleriofficer, skriven av den vinnande officeren, en uppsats om bandburet Eldrörsluftvärn under 1940-, 50 och 60-talen samt redogörelser för TaP Art tekniska tillämpningsövningar under Vi kommer även att få ta del av ett ytterligare inlägg i frågan om ett gemensamt museum för våra funktioner. 3

6 4

7 Anders Carell Artilleri & Luftvärn Överste Anders Carell är chef för Markstridsavdelningen vid Högkvarterets Krigsförbandsledning. Markstridskrafterna efter FB 04 Målbild och dess bakgrund Den säkerhetspolitiska förändringen Få, om någon, kan ha undgått att notera den stora förändringen av Sveriges säkerhetspolitiska läge som började i och med murens fall i slutet av 1980-talet. Sovjetimperiets och Warsawapaktens sönderfall, och därmed slutet på det kalla kriget, är som enskild händelse tillräcklig för att motivera en ny inriktning av den svenska säkerhetspolitikens medel och metoder inte minst för Försvarsmakten. En säkerhetspolitik där den s k neutralitetspolitiken (med den logiskt kopplade militära alliansfriheten) under lång tid varit en av de bärande metoderna. Men murens fall blev också startskottet för en rad händelser i och för sig mer eller mindre ömsesidigt beroende som var för sig, men med gemensam kraft, förändrat och fortsätter att förändra vår säkerhetspolitiska situation. Listan på dessa händelser kan göras lång, men den viktigaste för svenskt vidkommande torde vara vårt EU-medlemskap och vårt helhjärtade bifall då det gäller att skapa en Europeisk krishanteringsförmåga. Även NATO-utvidgningen som idag även omfattar våra grannar på andra sidan Östersjön: Estland, Lettland och Litauen, är självklart av stor betydelse. I sammanhanget bör också nämnas den instabila situationen på västra Balkan, där, åtminstone indirekt, murens fall tillät århundraden av motsättningar komma upp till en våldsam yta, och där Sverige, bl a på grund av våra Europa-ambitioner, plötsligt blev en självklar aktör. Och självklart de asymmetriska hot som den 11:e september 2001 för oss alla blev så brutalt påtagliga är i sig ett tillräckligt starkt motiv för en ny inriktning av våra säkerhetspolitiska medel och metoder däribland våra väpnade styrkor. 5

8 Markstridskrafter Den av statsmakterna beslutade nya inriktningen för Sveriges Försvarsmakt från invasionsförsvar mot ett flexibelt insatt insatsförsvar är mot ovanstående summariskt tecknade bakgrund helt logisk, riktig och ofrånkomlig. Trots de omvälvande omvärldsförändringarna ligger Sveriges säkerhetspolitiska målsättning fast. Denna kan sammanfattas med fred, frihet och självständighet i självvald samverkan Målsättningen är tidlös, och gäller oberoende av omvärldsläge. För att nå vår målsättning disponerar vi ett antal verktyg säkerhetspolitiska medel som vi använder efter bästa förstånd säkerhetspolitiska metoder. Målet ligger fast oberoende av omvärldens utveckling, men medel, och framför allt metoder, måste ständigt anpassas till rådande omvärldssituation där också den tekniska utvecklingen ställer nya krav på, och ger nya möjligheter för, våra medel och metoder. Försvarsmakten som säkerhetspolitiskt instrument Eftersom vår säkerhetspolitik i många stycken handlar om långsiktigt goda relationer mellan nationen Sverige och andra aktörer, är sådana säkerhetspolitiska medel som diplomati, goda handelsförbindelser och samarbete inom internationella organisationer av stor vikt. Vår säkerhetspolitik handlar också om att tidigt motverka förhållanden som kan leda till konflikter och kanske på sikt allvarliga kriser. Därför använder vi oss av säkerhetspolitiska medel som olika former av bistånd, hjälp med demokratibygge osv. Verkligheten visar oss att trots våra, och hela västvärldens, höga ambitioner när det gäller förebyggande säkerhetspolitiska åtgärder så uppstår konflikter som i många fall leder till våld och mänskligt lidande. Sådana konflikter kan spridas och i värsta fall leda till att vår säkerhetspolitiska målsättning fred och frihet hotas. Den säkerhetspolitiska verktygslådan innehåller därför också komponenter som så tidigt som möjligt kan kväva eller avbryta konflikter, även våldsamma och väpnade. Det är här som Försvarsmakten har sitt berättigande att utgöra det yttersta av de säkerhetspolitiska instrumenten för att vi i alla lägen, alltså även vid ett ogynnsamt omvärldsläge, skall kunna innehålla landets säkerhetspolitiska målsättning fred och frihet. Försvarsmaktens uppgift är i detta stycke att vid behov genomföra väpnad strid. Den väpnade striden är den sista utvägen att påtvinga någon vår vilja att med dödligt våld, eller hot om dödligt våld, få någon att avbryta ett av oss oönskat beteende eller påbörja ett av oss önskat beteende. Våldet eller hotet om våld är medlet för att nå målet att försätta motståndaren i en situation som övertygar honom att det är bättre att avsluta konflikten på våra villkor än att fortsätta den. Våldet tar sitt främsta uttryck i den väpnade striden. Försvarsmakten är därför i första hand utvecklad, organiserad, utbildad och utrustad för att genomföra väpnad strid 1. Tre skäl brukar anföras varför ett litet land som Sverige själv ska ha förmågan till väpnad strid och kunna delta i militära internationella insatser: solidaritet, ansvar och inflytande. Men det viktigaste skälet torde vara att det i nuvarande omvärldsläge är 6

9 den klokaste säkerhetspolitiska metoden för att också på sikt kunna uppfylla intentionerna i vår säkerhetspolitiska målsättning: fred, frihet och självständighet. Just nu sätter vi insatser utanför svenskt territorium i fokus, men dessa tar hela tiden sin utgångspunkt i den svenska nationens säkerhet. Målet är att i det längsta undvika situationer som skulle kunna leda till kriser i Sveriges omedelbara närhet, eller det värsta av allt ett väpnat angrepp mot Sverige. Detta kräver att vi engagerar oss tidigt och vid behov långt borta. Skulle vi trots allt bli utsatta för väpnat angrepp har denna politik misslyckats, och målet blir att säkerställa vår nationella överlevnad och den handlingsfrihet som krävs för statsmakternas agerande i det uppkomna läget 2. Det är möjligt att det är det dags att slutligen skrota talesättet Bara Sverige försvarar Sverige, och Sverige försvarar bara Sverige. Förvisso handlar utvecklingen inom EU av den europeiska försvars- och säkerhetspolitiken för närvarande mest om att enbart gälla kriser utanför EU:s medlemsstaters territorier, men tanken att ett EU-land även aldrig så militärt alliansfritt osolidariskt skulle lämnas åt sitt öde om det blev angripet ter sig allt mer orimligt, särskilt om det gäller ett EU-land som alltid, eller oftast, solidariskt ställt upp för andra medlemsstater. Dessutom, de angreppshot som för närvarande, och i en överskådlig framtid, är mest påtagliga är inte militärt angrepp från någon illasinnad stat. De nya, asymmetriska hoten handlar t ex om terroristangrepp av olika former där användandet av massförstörelsevapen inte kan uteslutas. I ett sådant scenario riktar sig hoten mindre mot Artilleri & Luftvärn Sverige som nation än mot den västliga gemenskap i vilken Sverige är en del med eller utan medlemskap i en militär allians. Detta sammantaget gör att våra militära insatser i de flesta tänkbara fall, både långt borta, i närområdet och även om så krävs på svenskt territorium med stor sannolikhet kommer att ske inom ramen för en multinationell insats. En situation som till skillnad mot det väpnade angreppet idag är en realitet är svenskt deltagande i fredsfrämjande operationer inom ramen EU och/eller FN, i morgon (år 2008) också inom ramen för det s k Battlegroup-konceptet, EU:s egen militära snabbinsatsstyrka. Graden av, och ambitionen med, deltagande är självklart en poli- Box 6042, Solna. Besök: Hemvärnsg.15 Tel:

10 Markstridskrafter tisk fråga, men om vi vill kunna lämna bidrag inom ramen för militära internationella insatser i hela skalan från fredsbevarande till fredsframtvingande operationer, så krävs förmågan till väpnad strid. En fredsframtvingande operation innebär i värsta fall att de stridande parterna med våld måste tvingas avbryta sina stridshandlingar, och de enheter som ingår i den fredsframtvingande operationen måste därför själva ha en god förmåga till väpnad strid. Även vid s k fredsbevarande insats krävs förmågan till väpnad strid. En fredsbevarande insats kan per definition bli aktuell när en väpnad konflikt hotar men inte påbörjats, eller när en väpnad konflikt formellt sett har avslutats. Den fredsbevarande insatsen har ofta karaktären av övervakning där den internationella närvaron i sig är ett självändamål. Om vi skulle kunna vara helt säkra på att konflikten inte eskalerar och övergår till väpnad konflikt behöver kanske inte militära enheter med förmåga att föra väpnad strid ingå i den fredsbevarande styrkan. Men den militära närvaron ger signalen att man är beredd att om så behövs avbryta våldsamheter med militära maktmedel. Detta i sig verkar ofta konfliktdämpande. Det som motiverar militära enheter i fredsbevarande insatser är förmågan att om så behövs hantera en situation som riskerar att eskalera till öppna stridshandlingar. Förmågan att föra väpnad strid är grunden varpå både nationell försvarsförmåga och förmågan att delta i internationella insatser vilar. I tider av lågt angreppshot kan den territoriella försvarsförmågan tillåtas nedgå, t ex genom reduktion av antalet förband. Viktigt att komma ihåg är dock att svenska intressen vid behov måste kunna försvaras med militära medel även om hotet mot svenskt territorium är lågt. Sådant försvar av svenska intressen kan t ex ske inom ramen för en internationell fredsfrämjande operation. Se bild sida 22 Även om nationell försvarsförmåga kan tillåtas minska, måste alltså förmågan till väpnad strid upprätthållas över tiden. Förmåga att föra väpnad strid kräver förutom relevant kompetens organiserade, utbildade, tränade och utrustade förband. Den uppgift som skall lösas (där den presumtive motståndarens styrka är ett av flera viktiga ingångsvärden), t ex att skilja stridande parter åt med våld, ställer därutöver krav på viss numerär av disponibla förband med vissa delförmågor, t ex grad av eldkraft. Uppgifter inom ramen internationella uppgifter, ställer därutöver särskilda krav på interoperabilitet, skydd och logistik. Det är inte självklart att ett numerärt bantat försvar, men med utökade krav på internationell förmåga, totalt sett blir billigare! Vad är förmåga till väpnad strid? Stridens förutsättningar på alla arenor 3 kretsar kring att med olika vapen döda, skada, tillfångata eller hota motståndaren (eller hans materiel), att kunna skydda sig mot fiendens vapenverkan samt att kunna röra sig så snabbt som möjligt till platser varifrån våra vapen kan komma till verkan eller till platser där man är skyddad mot fiendens bekämpning. Så även i framtidens nätverksbaserade försvar. 8

11 Den klassiska definitionen av stridens grundelement eld, rörelse och skydd är fortfarande giltig, men har på senare tid utvecklats. Numera talar vi istället om stridens sex basförmågor. Den väpnade striden förs genom en ständig växelverkan mellan de ömsesidigt beroende basförmågorna ledning, underrättelser och information, rörlighet, bekämpning, skydd och uthållighet 4. Den minsta kritiska massa som krävs för att vi skall kunna hävda och möjliggöra förmåga till väpnad strid är att vi disponerar, tränar och samövar förband och system (funktioner) som representerar samtliga grundläggande basförmågor. Förmåga i väpnad strid kan alltså definieras som hög förmåga i samtliga funktioner som representerar de sex basförmågorna samt förmåga att effektivt leda och koordinera dessa. Genom att utgå från den klassiska indelningen av slagfältets nivåer stridsteknisk, taktisk, operativ och strategisk nivå, kan förmågan till väpnad strid kvantifieras. Stridsteknisk nivå handlar om enskilt va- Artilleri & Luftvärn pen- eller förbandssystem, t ex från stridsvagn via stridsvagnskompani till mekaniserad bataljon. Vi talar om verkansdjup upp till några kilometer och ett krav på reaktionstid så lågt som delar av sekunder. På taktisk nivå däremot talar vi om flera vapen- och förbandssystem som tillsammans representerar alla basförmågor, men bara i en domän, t ex förband och system inom en Markstridsbrigad. Vi talar om verkansdjup upp till 5-10 mil och ett krav på reaktionstid ner till minuter. På operativ nivå handlar det om att samordna de taktiska vapen- och förbandssystemen i flera domäner, Mark, Sjö och Luft. Verkansdjupet är många mil och kravet på reaktionstid är nu upp till timmar. På den strategiska nivån handlar det om mycket stort verkansdjup (vapen- och förbandssystem med mycket lång räckvidd) och i vissa fall kanske kravet på reaktionstid är så lågt som dygn eller veckor. Dessutom måste vi alltid överlagra den politiska dimensionen när vi talar om strategisk nivå. Antal rep- I vilken Till vilket Systemens Övrigt resenterade domän djup krav på basförmågor Reaktionstid Stridsteknisk En Mark eller Sjö Några km Sekund eller Luft Taktisk Alla Mark eller Sjö 5-10 mil Sekunder eller Luft minuter Operativ Alla Mark och Sjö Flera mil Flera minuter och Luft och timmar Infodomänen Strategisk Alla Mark och Sjö Många mil Timmar Även en och Luft och dagar/veckor politisk Infodomänen dimension 9

12 Markstridskrafter Alltså; Förmåga i väpnad strid kan alltså definieras som hög förmåga i samtliga funktioner som representerar de sex basförmågorna samt förmåga att effektivt leda och koordinera dessa. Den minsta kritiska massa som krävs för att vi skall kunna hävda och möjliggöra förmåga till väpnad strid är att vi disponerar, tränar och samövar förband och system (funktioner) som representerar samtliga grundläggande basförmågor på lägst taktisk nivå. I teorin, och med doktrinens sex basförmågor som grund för definition av väpnad strid, räcker det med att ha taktisk förmåga i en domän för att hävda att vi har förmåga till väpnad strid. Men om vi ska ha förmåga att försvara det svenska territoriet mot väpnat angrepp krävs med en sannolikhet som gränsar till visshet förmåga på operativ nivå, dvs taktisk förmåga i alla domäner samt operativ ledningsförmåga. Eftersom risken för ett väpnat angrepp i överblickbar framtid är så låg kan den operativa förmågan tonas ner. Kanske det för närvarande är fullt tillräckligt med kompetens istället för förmåga. Kompetens på operativ nivå kan vidmakthållas t ex genom simulatorer, ledningstränings- och stabsövningar utan verkliga förband mm. Kompetens på operativ nivå kan också vara en nödvändighet om vi vill kunna delta med förband i internationella operationer, och är en nödvändighet om vi vill delta med officerare i internationella staber. Förmåga till väpnad markstrid Vi kan förutsätta att Regeringen menar, när den fastställer att Förvarsmaktens huvuduppgift är väpnad strid, att den avser förmåga till strid i alla domäner. Om man däremot skulle prioritera förmågan i bara en domän talar mycket för att vi i så fall ska välja förmågan till väpnad markstrid, dvs välja att prioritera att organisera, utbilda, träna och utrusta markstridsförband. I vårt internationella engagemang, med uppgifter i hela skalan från fredsbevarande till fredsframtvingande, handlar mycket om konfliktdämpning. Konfliktdämpning handlar i sin tur mycket om mänskliga kontakter. Just mänskliga kontakter är en av markstridsförbandens unika förmågor. Under en konflikt kan mänskliga kontakter eskalera till våldsutövning och rena stridshandlingar. Markstridsförband har, till skillnad mot stridsflyg- och stridsbåtsförband, förmågan att hantera hela spektrat. Därför är det stor efterfrågan på markstridsförband i alla typer av internationella fredsfrämjande operationer. Även då det gäller beredskap inför det för närvarande mindre troliga scenariot med ett väpnat angrepp mot Sverige borde det vara rätt att prioritera markstridsförmågan. Motivet är helt enkelt att det är troligast att vi snabbast kan få hjälp med flyg- och marinstridskrafter från annan vänligt sinnad stat. Det klokaste är enligt vår bedömning att vidmakthålla en grundläggande taktisk förmåga för strid i alla domäner, men som sagt, på operativ nivå kanske det räcker med kompetens. Markstriden skiljer sig i många avseenden från strid i luft- och sjödomänen. Som exempel är luft- och sjöarenan ofta lättöverskådlig till skillnad från marken där det 10

13 finns näst intill oändliga möjligheter att gömma eller dölja personer, förband och materiel. Den viktigaste skillnaden är dock att det är på marken människan lever, bor, verkar och producerar sin föda. Strid i markdimensionen berör direkt den enskilda människans existens och påverkar människans livsnödvändiga behov såsom mat, dryck och värme. Vid strid på marken måste vi ta hänsyn till civilbefolkning och att landområden skall kunna användas för egna syften, t ex basområden för egna flyg- och sjöstridskrafter. För att behärska luft- eller sjöarenan räcker det i stort att kunna förstöra motståndarens farkoster och vapensystem i dessa domäner. För markdomänen måste man ha ett annat betraktelsesätt. För att ha kontroll över markarenan måste de i området verkande människorna och deras produktionskapacitet kunna behärskas. Markstridsmiljön är därför i grunden betydligt mer komplex än luft- och sjöstridsmiljön. Inom markarenan finns befolkning och det mesta av världens produktionskapacitet. Stridskrafter som verkar i övriga arenor är beroende av markarenan för bland annat basering. Markarenan karaktäriseras av miljöfaktorer som terränghinder, väder, infrastruktur, eventuell fysisk förstörelse samt krigets sekundäreffekter, exempelvis flyktingströmmar, kriminalitet och epidemier. 5 Se bild sida 22. Den väpnade striden är den sista utvägen att påtvinga någon vår vilja. Det räcker därför inte att dimensionera Försvarsmakten för väpnad strid. Den väpnade striden tjänar ju inte sitt syfte, snarare motverkas det, om den förloras. Därför måste Artilleri & Luftvärn vi kunna genomföra väpnad strid med rimliga möjligheter att segra, även i en komplex stridsmiljö, idag, men också i morgon. Detta förhållningssätt är också en i grunden etisk fråga. De flickor och pojkar vi sänder ut för att försvara nationens intressen bör alltid ges bästa möjliga förutsättningar. Det finns också skäl att påminna om historiska misstag i detta avseende. Det polska kavalleriet var förmodligen ett av världens främsta kavalleri. Och med detta nöjde man sig. Men 1939 blev man ett lätt byte för de tyska pansarförbanden. Den polska krigsmakten hade helt enkelt inte utvecklat sin materiel och sina metoder i takt med omvärlden. Det är lika fel att enbart satsa på operativ effekt här och nu och avstå från utveckling, som att påstå att vi nu har en strategisk time-out och enbart satsa på utveckling. 6 Aktuella trender Hittills har vi betraktat mer eller mindre tidlösa och konstanta faktorer då det gäller påverkan på utvecklingen av vår markstridsförmåga; den väpnade striden som säkerhetspolitiskt instrument och markstridens basförmågor. Utöver dessa, vi kan kalla dem säkerhetspolitiska och militärteoretiska basfaktorer, påverkas utvecklingen självklart av samhällsutvecklingen och vissa för markarenan centrala trender. Jag kommer här att beröra tre av dessa centrala trender: konfliktutvecklingen, utvecklingen av doktriner (främst i västvärlden) samt teknikutvecklingen. Konfliktutvecklingen Genom NATO- och EU-utvidgningen till Polen och de baltiska staterna har situationen i Östersjöområdet blivit än mer stabil. 11

14 Markstridskrafter En följd av denna utveckling är att risken för en militär konflikt i det nordiska området för närvarande bedöms vara mycket liten på kort och medellång sikt. Några säkerhetspolitiska eller militärstrategiska motiv eller andra skäl som skulle resultera i militära insatser direkt mot Sverige bedöms under överblickbar tid inte föreligga och omfattningen av kränkningar och andra incidenter fortsätter därför att minska från nuvarande låga nivå. De mest aktuella territoriella hoten på kort och medellång sikt utgörs av säkerhetshotande verksamhet, i form av underrättelseinhämtning och organiserad kriminalitet samt de säkerhetshot som riktas mot vårt informationssamhälle. I samband med vårt internationella engagemang kan även terroristhotet accentueras, även mot mål på svenskt territorium. Många menar att de klassiska krigen mellan stater, som präglade det kalla krigets scenarier, är en utgående historisk modell. 7 Dagens konflikter de nya krigen kännetecknas istället av avstatligande, vilket innebär att statens våldsmonopol eroderas. Detta är möjligt dels eftersom partisankrig är billigt (en kalasjnikov kostar idag mindre än sina tillverkningskostnader på den öppna marknaden), dels eftersom kostnaderna för dagens konventionella krigsmakter ständigt stegras. Vidare kännetecknas de nya krigen av asymmetri, dvs fundamentalt olika motståndare möts. Aktörerna i de nya krigen angriper inte främst motståndarens stridskrafter, utan istället blir civilbefolkningen det vanligaste målet för krigföringen. Denna asymmetri tar sig olika former, oftast som partisankrigföring eller terrorism. De nya krigen börjar hur som helst och avslutas när som helst. 8 De nya krigen kännetecknas av en ökande brutalitet, eftersom parterna inte erkänner några begränsningar för vad som är tillåtet. Många krigsherrar rekryterar barnsoldater, som är billiga i drift, lätta att kontrollera och kännetecknas av ett större dödsförakt än vuxna. Vidare genomförs medvetna våldtäktskampanjer, etnisk rensning och massakrer, allt i syfte att kontrollera civilbefolkningen. Sammantaget innebär detta att de nya krigen tenderar att föröda landet de förs i. Efterhand som krigen fortskrider, förstörs den ekonomiska basen i krigsområdet. De nya krigen är därmed ett uppenbart hot för de områden de pågår i, men de nya krigen hotar även västliga intressen på minst tre olika sätt. 9 För det första tenderar de nya krigen att sprida sig som cancersvulster. Krigsherrarna utnyttjar andra nationers territorium för antingen baserings- och reträttplatser eller som bas för rekrytering och ekonomi. Efterhand hotas allt större områden av den självgående konflikten. Det finns inte något principiellt hinder för att de nya krigen skall kunna sprida sig till västmakterna. För det andra utgör de nya krigen ett hot genom att förstärka den internationella brottsligheten. Detta främst genom att parterna försörjer sin krigföring genom att handla med illegala varor, t ex. narkotika eller stulna råvaror. Den kriminella ekonomins andel av helheten ökar efterhand. Den uteblivna statskontrollen i krigsområden medger också baseringsmöjligheter för kriminella organisationer och terrorister. För det tredje innebär de nya krigen en risk för negativa inlärningseffekter. Lyckas en part med t ex. en etnisk rensningspolitik utan att bli hind- 12

15 rad, kan andra aktörer dra slutsatsen att etnisk rensning kan genomföras ostraffat. Västmakternas eventuella intervention i ett konfliktområde bör ses som en export av politiska stabilitetsbetingelser, ett försök att stävja att ytterligare områden förvandlas till permanenta krigszoner. 10 De nya krigens spridningstendens och den ständiga reduktionen av de västliga stridskrafternas numerär (vilket efterhand kommer att försvåra den typ av uthålliga insatser som krävs) ställer interventionsmakterna inför ett svårt dilemma: vilka konfliktområden skall man välja att genomföra insatser i? Svenskt deltagande vid internationella fredsfrämjande insatser kommer fortsatt vara aktuella och men då främst inom ramen för EU utvecklade säkerhetspolitiska samarbete. Gränsen mellan internationella insatser och territoriets försvar suddas ut mer och mer. Nationens försvar börjar långt utanför territoriets gränser genom tidiga och förebyggande internationella insatser. Trenden pekar på att insatser kan komma att behöva göras på kort sikt såväl i närområdet (inom Europa eller dess omedelbara närhet) som globalt. Insatsernas längd och omfattning varierar där vissa insatser kräver en uthållig närvaro, flera år, andra kan vara av mycket tidsbegränsad karaktär. Behovet ökar av att snabbt kunna genomföra insatser och insätta förband. Terrorismen har under de senaste åren gått från att ha varit ett taktiskt element till en politisk-militär strategi. Med terrorism avser vi en form av våldsanvändning där man huvudsakligen vill vinna framgång genom våldets indirekta effekter. Terrorismen upp- Artilleri & Luftvärn visar idag två ansikten där det till del är mycket lokalt anknutet men där den verkliga utveckling varit globaliseringen av terrorismen. En långsiktighet har även funnits vid val av metoder där år av förberedelser har legat till grund för terroristattacker. Terrorismen uppvisar en större benägenhet att välja mjuka målval och strävar efter att nå mer psykologiska än materiella effekter. De materiella effekterna är snarare ett medel för att genom de psykologiska effekterna nå sina mål. 11 Generellt sker en ökad spridning av massförstörelsevapen både till stater och kriminella organisationer vilket innebär en ökad risk för att Sverige kan beröras av smuggling av substanser eller tillbehör till sådana vapen. En följd blir att det inte går att utesluta att Sverige kan komma att drabbas av terrorister som nyttjar NBC-stridsmedel. En för markstridsförband klart påverkande trend är den demografiska där nuvarande trenden visar på en fortsatt urbanisering av jordens befolkning. Andelen som bor i urban miljö idag uppgår till nästan 50 procent och beräknas passera denna nivå under 2005 vilket är ett skifte då större delen av mänskligheten kommer att bo i urban miljö. Vid 2020 beräknas andelen uppgå till närmare 60 procent och 2030 upp mot 70 procent. Den största urbana tillväxten sker för närvarande i Afrika och Asien. Huvuddelen av den urbana miljön återfinns i kustområden och många tillväxtområden består av små centrum med stora områden med dåliga hus motsvarande kåkstäder eller slum. Totalt sett besitter den urbana andelen en liten del av den totala landarealen 13

16 Markstridskrafter men tillväxten ligger för närvarande på 2,7 procent årligen. 12 Ovanstående utvecklingslinjer medför att det framtida stridfältet kännetecknas av en situation där flera olika typer av konflikt kan pågå samtidigt inom ett begränsat område. I en del av området kan det vara full strid, i nästa genomförs någon form av säkerhetsoperation och i den tredje delen humanitära insatser och detta samtidigt för samma förband 13. Doktrinutveckling Inom västvärlden visar trenden en fortsatt utveckling inom manövertänkande. Denna kan beskrivas som den mentala grunden för seger, och utgör grunden för insats med svenska stridskrafter 14. Manövertänkandets principer är tillämpbara i väpnad strid på alla nivåer och på alla arenor, även inom ramen för internationella fredsfrämjande operationer. Manövertänkande handlar om ett förhållningssätt till krigföring som vilar på insikten att alla stridsinsatser drar egna resurser. Manövertänkande utgår från att det alltid är möjligt att gå runt ett problem och angripa detta från en mer fördelaktig position samtidigt som motståndaren försätts i en ofördelaktig situation. Strävan måste därför vara att försätta motståndaren i sådant läge att han i varje stridssituation inser att slaget är förlorat och alltså ger upp utan omfattande strider. Vägen att nå detta går via att så snabbt som möjligt identifiera, lokalisera och bekämpa motståndarens tyngdpunkt, eller, om denna inte kan nås, de avgörande punkter varpå hans mentala tyngdpunkt vilar och om de slås ut leder till systemkollaps. I de anglosaxiska länderna talar man om effekt-baserade operationer, vilket innebär att man lägger fokus på vilka direkta och indirekta effekter man uppnår med olika verkansalternativ. 15 Uppdragstaktik och den indirekta metoden utgör de viktigaste generella förutsättningarna för att vi skall kunna generera den rörlighet och det tempo som krävs för att nå ett avgörande mot motståndarens kritiska sårbarheter. Uppdragstaktik bör därför även i fortsättningen utgöra grunden för vår ledning. Kraven på att kunna genomföra snabba insatser, t ex för att kunna utnyttja snabbt uppkomna lägen på stridsfältet och för att genomföra tidskritisk bekämpning, förstärker ytterligare behovet av uppdragstaktik. Trenderna för organisering av stridande enheter går i västvärlden mot högre grad av modularitet där förband skall kunna anpassas efter behov för att möta olika uppgifter. Betraktar man andra aktörer så uppfattas organisationen som mycket löst sammanknuten och tillfälligt sammansatt och där den lilla gruppen uppträder mycket autonomt inom ramen för ett gemensamt mål. Strukturen hos paramilitära enheter strävar efter det reguljära förbandets indelning men som följd av begränsade ledningsförhållanden så uppträder även där enheten autonomt inom ramen för det övergripande målet. Västvärlden ställer ett högt krav på professionalisering där träning och utbildning följer strikta krav för att möjliggöra kvalitetsvärdering. Träning och utbildning är omgivna av starka säkerhetsbestämmelser som i vissa stycken lägger begränsningar på förmågan att uppnå hög grad av professionalism. Träning och utbildning hos andra ak- 14

17 törer varierar i stor utsträckning och har ett högre syfte att skapa fullständig lojalitet. Behovet är dock lägre i dessa grupperingar då syftet inte är att möta reguljära förband utan tar sig uttryck i form av skärmytslingar och våld mot civilbefolkning. Trenden inom uthållighet visar en utveckling av tredjepartslogistik samt en ökad ambition av företag att gå in i materielprojekt med en totalentreprenad. En fortsatt utveckling av outsourcing som koncept är tydlig, även om detta är förenat med vissa risker. Det sker även en utveckling mot högre grad av modularitet där logistiken går mot missions- och operationsanpassade package samt mot enhetskomponenter/ produkter i syfte att ge flexibilitet och hög tillgänglighet av resurser på stridsfältet. Det kommer även ökade krav på standardisering och kompatibilitet vid utveckling av nya system; gränsen mellan militär- och civil teknik minskar stadigt. Teknikutveckling Ett centralt problem idag är de galopperande kostnaderna för högteknologisk försvarsmaterial. Denna kostnadsutveckling har inneburit att för en given summa pengar reduceras de västliga stridskrafternas numerär kontinuerligt. Detta problem accentueras naturligtvis vid en minskande budget, men drabbar även USA trots att amerikanerna kraftigt har ökat sina försvarsutgifter. 16 Det sker en snabb teknikutveckling avseende integrering av mark-, luft-, och sjöbaserade vapen- och sensorsystem sammankopplade i ett nätverk vilket påverkar den framtida markstridsmiljön. Detta innebär att strids- Artilleri & Luftvärn fältet blir tredimensionellt, även för markstridsförband, dvs tekniken ger oss och en kvalificerad motståndare möjligheter att hota med, eller att nå, vapenverkan i alla rummets dimensioner. Integrationen mellan mark- och luftarenan kommer att bli än mer påtaglig och väsentlig. Utvecklingen inom ledningssystemteknik medger allt större förmåga till överföring av relevant information i realtid till alla avnämare men det ökade beroendet av ITbaserade system ökar även känsligheten för informationskrigföring och för ledningskrigföring. Resurser för och skydd mot informationskrigföring tenderar att bli ett nytt strategiskt element. Detta innebär att ur militär synvinkel blir resurser för genomförande av och skydd mot ledningskrigföring allt viktigare. Tendensen är fortsatt att datatransmissionskapaciteten för rörliga enheter och informationshanteringen är begränsande faktorer i taktiska ledningssystem. Stora resurser måste läggas på utveckling av system och rutiner för informationshantering samt effektiv kodning av information. Begränsningar måste läggas in avseende vilken information som skall överföras automatiskt i systemen. Systemen kommer fortfarande till övervägande del att bygga på mänskligt beslutsfattande om än med snabbare omloppstider för information. Ett ökat hot mot IT- och ledningsnät inom samhället totalt kommer att öka behovet av indirekt stöd, t ex genom IT-säkerhetsåtgärder. Dessa är av sådan karaktär att de berör hela samhällsstrukturen och därmed totalförsvaret. Utvecklingen inom vapen- och explosivämnesområdena leder till att verkanskraften 15

18 Markstridskrafter i framtida vapensystem ökar. Utvecklingen av elektromagnetiska vapen har tagit nya steg och det bör övervägas om egen offensiv förmåga skall utvecklas med denna typ av vapen. Utvecklingen av intelligent ammunition med hög precision och längre räckvidd med olika indirekta system medför att allt fler måltyper kan bekämpas. Denna utveckling bör tillvaratas då den ger goda förutsättningar att möta doktrinutvecklingen och stridsområdets alltmer ökande rymd samt ger möjlighet till s k graderad insats. Verkan av konventionella stridsdelar ökar vilket kan innebära att olika typer av pansarvärnsvapen och minor erhåller högre effekt i moderna stridsvagnar och stridsfordon än idag. Utveckling av vapensystemens precision och räckvidd innebär också att förmågan till att kunna leda, integrera och framskjutet invisa samt kontrollera insatser i nära realtid av bekämpningssystem med allt längre räckvidder är viktigt. Möjligheterna för framskjutna markstridsförband att lösa den typen av uppgifter ökar genom kommunikations- och IT-utvecklingen. Bl a ökar möjligheterna att förse enskilda soldater med kvalificerad utrustning för såväl strid som underrättelseinhämtning. Utvecklingen av lednings- och underrättelsesystemen måste följa bekämpningssystemens utveckling. En tydlig tendens är en ökande grad av obemannade vapen- och fordonssystem. Detta medför att risker för egen stridande personal minskar, samtidigt som obemannade system kan nyttjas med hög risktagning i strid. Parallellt med detta visar erfarenheter ett större behov av mänskliga kontakter i samband med konflikter. Bekämpningsprocessen går mot allt kortare tider från upptäckt till verkan vilket medför att även utvecklingen av överlevnad för förband förbättras i form av kombination av signaturanpassning, vilseledning, rörlighet, ballistiskt skydd samt utnyttjande av sensoraktiverade och fortifikatoriska skydd. Motmedelssystem utvecklas mot alla typer av sensorer samt inkommande stridsdelar. Denna utveckling bör tillvaratas vid fortsatt typförbandsutvecklingsarbete. Varnare och motverkanssystem (VMS) kommer att öka effekten i dagens bekämpningssystem och kan skapa förutsättningar för lättare och mindre system i framtiden. Förmågan att verka i mörker förbättras ständigt men de mer moderna förbandens teknologiska övertag minskar stadigt i takt med spridning av mörkerhjälpmedel. Många av dessa produkter kan idag anskaffas över disk mot en relativt låg kostnad. Fortsatta krav finns på utveckling av förmågan att uppträda och strida i mörker och nedsatt sikt samt under alla för svenska enheter aktuella klimatförhållanden. Utvecklingen av tekniska system påverkar förbandens personella behov, kompetensprofil och kvalitet vilket dessutom påverkar olika förbands utbildningstider och personalramar. Många moderna system kräver färre antal personal, men personal med en helt annan kompetens än i dag. Erfarenheter Då målbilden för markstridsförbanden formulerats har vi inte bara tagit utgångspunkten i säkerhetspolitiska och militärteoretiska baskonstanter samt analysen av aktuella trender vad gäller 16

19 konflikt-, doktrin och teknikutvecklingen. Vi har också försökt dra lärdom av erfarenheter från de senaste konflikterna, särskilt då kriget i Irak Jag ska här kortfattat beskriva några av de för markstriden mest centrala erfarenheterna. Alla behöver vara skyttesoldater Under det amerikanska fälttåget i Irak 2003 taktikanpassade både den irakiska armén och de olika andra motståndarna genom att fokusera mycket insatser mot de svagare delarna av motståndarens organisation, t ex logistikförband. 17 Under den därpå följande stabiliseringsfasen blev i princip alla förband, oavsett förbandstyp, tvungna att agera i ansvarsområden med patrulltjänst. 18 Sammantaget visar detta att alla förband måste kunna bedriva markstrid för egenskydd, oavsett vilken huvuduppgift förbandet har. 19 Se bild sida 22. Eskalationspotential Det är sällan vi som bestämmer i vilket slags konflikt våra insatser äger rum. Oförutsägbarheten i en förment fredsbevarande situation gör att behovet av förmåga att hantera en oväntad negativ utveckling alltid måste finnas. Som exempel kan ges operation Restore Hope i Somalia och Slaget vid Caglavica i Kosovo våren , utan jämförelser i övrigt. Rapid Fielding Mycket soldatutrustning som nyttjades under Iraqi Freedom fanns inte i ordinarie utrustningslistor, utan anskaffades raskt innan insatserna inleddes. Delar av denna utrustning blev avgörande, t ex vid strider i urbaniserad terräng. 22 Artilleri & Luftvärn Information gör skillnad Under Iraqi Freedom genomfördes inga nätverksbaserade operationer, men det finns öar av integration i de amerikanska stridskrafterna idag. Redan dessa visade tydligt på potentialen i effektiva informationsflöden. 23 Three block war todays reality Under Iraqi Freedom förekom ofta att ett och samma förband, i ett och samma operationsområde och inom samma tidsrymd samtidigt fick lösa uppgifter på hela konfliktskalan humanitär hjälp i en sektor, avväpna milis i en annan och fullskaliga strider mot mekaniserade förband i en tredje sektor. Härav följer att multifunktionalitet inom arena (dvs att med ett förband/system kunna hantera större delen av konfliktskalan) är en nödvändig förmåga. Flygunderstöd fungerar US Army hyllar entydigt det flygunderstöd man hade i Iraqi Freedom. Vid flera tillfällen var tidskritiskt flygunderstöd avgörande för stridens utgång. 24 Dagens precisionsvapen medger även flyginsatser i samband med markstrid i urbaniserad terräng. 25. För insatser som krävde reaktionstider ner till minuter, och för insatser under svårare väder- och siktförhållanden, krävdes dock understöd från markbaserade indirekta system. Slutsatser Våra markstridsförband skall kunna verka i alla konfliktnivåer från full strid i försvar av Sverige eller i fredsframtvingande operationer till skydd av humanitära insatser eller att visa närvaro för att upprätthålla territoriell integritet. Huvuddelen av våra förband bör ges 17

20 Markstridskrafter förmågan att föra väpnad strid såväl utanför som på det svenska territoriet och kunna genomföra väpnad strid såväl nationellt autonomt som inom ramen för internationell samverkan. De konflikter vi kommer att ställas inför kommer att ha starka inslag av icke-statlig krigföring och asymmetri. Det stridsfält där verkan mot markmål skall kunna genomföras och effekt levereras kommer inom överskådlig tid vara fragmenterat med en avsaknad av klara frontlinjer och tydliga motståndare. Karaktäristiskt är en ökad närhet mellan stridande parter, neutrala och civilbefolkning och där delar av de stridande parterna med svårighet kan särskiljas från civilbefolkningen. Vidare sträcker sig denna miljö från urban till ödemark, från öppen till betäckt terräng där såväl djungel som öken och vinterklimat kan ingå. Denna miljö skapar ett komplext sammanhang för verkan på markarenan och ställer höga krav på upptäckt, identifikation, beslut, precision i insats och rätt effekt i målet. Ett nära uppträdande mellan stridande parter och civilbefolkning innebär en ökad risk för oönskad sidoverkan vilket snabbt kan skapa påverkan på de politiska och militära målen. För att minimera oönskad sidoverkan innehåller varje konflikt någon form av regelverk 26 för insats vilka i sin tur lägger begränsningar för vår förmåga att genomföra insatser, avseende allt från att förstöra infrastruktur till bekämpning av kombattanter och insatser mot civilbefolkning och ickekombattanter. Aktörerna i en konflikt är ett brett spektrum från traditionella reguljära styrkor till civilbefolkning men innefattar även paramilitära organisationer, olika grupperingar och fraktioner, både stridande och icke-stridande. Erfarenhetsmässigt har det i konflikter visat sig att olika grupperingar och fraktioner inte har alltför hög teknologisk nivå men är snabba att omgruppera, anpassa, utveckla och förändra sig för att nå verkan. Detta ställer höga krav på förändringsbarhet hos våra egna förband både avseende teknologi och doktrinärt uppträdande. Våra förband som ingår i den omedelbart gripbara insatsorganisationen bör utvecklas mot att i första hand kunna möta asymmetriska hot, exempelvis olika typer av terroraktioner och gerillakrig. Förbanden skall kunna verka i en miljö som inte motsvarar den vi traditionellt har övat i, utan i konflikter med oklara linjer och grupperingar och med ett ständigt hot där även i en lågintensiv konflikt en situation snabbt kan eskalera till högintensiv både för den mindre gruppen och för förbandet som helhet. Denna komplexa konfliktmiljö ställer krav på en ökad civil-militär integration. I de nya krigen finns inga rent militära lösningar, det krävs samordnade insatser med politiska, diplomatiska, polisiära, bistånds- och militära medel för att ha en chans att nå framgång. De flesta västerländska insatser i lågnivåkonflikter sedan andra världskriget har misslyckats. 27 Doktrin för hur sådana mångfunktionella insatser kan genomföras saknas idag. I takt med att politikens fokus har skiftat från mellanstatliga krig till komplexa konflikter så har konceptet effektbaserade operationer (EBO) fått ett starkt fotfäste. Oavsett hur mycket nyhetsvärde man anser att konceptet har så är det tydligt att det har anammats på både politisk och militär nivå i ett flertal av de länder som Sverige ofta sam- 18

Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid

Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid Sida 1 (7) Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid INNEHÅLL 1. Krigföringsförmåga... 2 1.1 Grundläggande förmågor en dynamisk tankemodell effekttänkande... 2 2. De grundläggande förmågorna...

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND Försvarsmaktens specialförband är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom

Läs mer

Styrning och struktur FMV Systemledning

Styrning och struktur FMV Systemledning Styrning och struktur FMV Systemledning C SML Genmj Per Lodin 081106 Dag #2 - Ledarskap & Beslut 27:e maj Behov Ledarskap 6:e nov Genomförande 12:e feb Agenda Kravbilden Expeditionära insatser Ökat fokus

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren

Läs mer

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademiens

Kungl Krigsvetenskapsakademiens HANDLINGAR 1990-talets omvälvningar för luftstridskrafterna erfarenheter inför framtiden Sammanfattning av årsberättelse 2000 i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd III den 23 maj 2000 av överste Bertil

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Norrbottens regemente 2016/2017

Norrbottens regemente 2016/2017 Norrbottens regemente 2016/2017 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995 Sida 1 (7) Särskilda redovisningar rörande Försvarsmaktens förslag till en utvecklad försvarsattachéorganisation och Försvarsmaktens öppna redovisning över tänkt verksamhet för år 2005 för den militära

Läs mer

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op)

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) Utbildningsplan 1 (6) Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme Högskolepoäng: 120 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

Bilaga 6. Försvarsmaktens tolkning av sitt uppdrag

Bilaga 6. Försvarsmaktens tolkning av sitt uppdrag bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 6. Försvarsmaktens tolkning av sitt uppdrag Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 6 Försvarsmaktens tolkning av sitt uppdrag

Läs mer

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut 1 Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut Ers Kungliga Höghet, ärade konferensdeltagare, mina damer och herrar! Jag vill

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Försvarspolitiska ställningstaganden

Försvarspolitiska ställningstaganden Försvarspolitiska ställningstaganden 1 www.kristdemokraterna.se Försvarspolitiska ställningstaganden Partistyrelsen 7 juni 2013 Rikstinget 2011 gav partistyrelsen i uppdrag att revidera Kristdemokraternas

Läs mer

Militär ledning i historien

Militär ledning i historien Militär ledning i historien Varför titta på historien? Många belysande exempel på olika faktorer som påverkar ledning Visar varför man måste beakta hela ledningssystemet Pekar på hur samhällsförändringar

Läs mer

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Konferens om landstingens krisberedskap 2015 Utvecklingen av det civila försvaret Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Upplägg av presentation Förändrad omvärld Totalförsvar/samlat

Läs mer

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringsbeslut 3 2010-01-14 Fö2009/1354 /MIL (Slutligt) Försvarsdepartementet Försvarsmakten 107 85 STOCKHOLM Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringens beslut Regeringen beslutar att

Läs mer

Nationell säkerhet här och nu

Nationell säkerhet här och nu Nationell säkerhet här och nu diskussion & debatt Av Kim Åkerman propositionen Ett användbart försvar1 I anger regeringen en höjd ambition på förmågan till nationella insatser. Läget idag är att vi har

Läs mer

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID Vad erbjuder vi? Utmaningar. Erfarna och kompetenta kollegor. Flexibelt arbete uppgifter, arbetstider, ledighet. Omväxlande arbete ingen arbetsvecka

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Ett starkare försvar utmaningar och möjligheter

Ett starkare försvar utmaningar och möjligheter Det talade ordet gäller Ett starkare försvar utmaningar och möjligheter ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Sälen, den 11 januari 2016 Vi har just lämnat ett år av stora globala förändringar bakom oss. En

Läs mer

Omvärldsanalys MRS. Sjukvård i det civila försvaret. 151015 Räddsam MRLäk S

Omvärldsanalys MRS. Sjukvård i det civila försvaret. 151015 Räddsam MRLäk S Omvärldsanalys MRS Sjukvård i det civila försvaret Verksamhet i vårt närområde maj-okt 2015 Maj Arctic Challenge Exercise (ACE15) - Samordnad planering Sverige, Norge, Finland - 3600 soldater, 9 länder,

Läs mer

Västkustens försvar försummas

Västkustens försvar försummas 1991 Västkustens försvar försummas Försvaret på västkusten har varit försummat under lång tid, skriver kommendör av första graden Bertil Daggfeldt, Han vill ha jämnar fördelning av försvarskrafterna mellan

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,

Läs mer

TAKTISKA KRAV OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR HEMVÄRNSPLUTON / HEMVÄRNSINSATSPLUTON 1 Taktiska krav för hemvärnspluton/hemvärnsinsatspluton

TAKTISKA KRAV OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR HEMVÄRNSPLUTON / HEMVÄRNSINSATSPLUTON 1 Taktiska krav för hemvärnspluton/hemvärnsinsatspluton 2007-11-07 HKV01 631:77504 Sida 1 (11) TAKTISKA KRAV OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR HEMVÄRNSPLUTON / HEMVÄRNSINSATSPLUTON 1 Taktiska krav för hemvärnspluton/hemvärnsinsatspluton 1.1 Huvuduppgifter H1 H2 H3 Bevaka

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns.

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. FRED OCH FRIHET. TVÅ BRA SKÄL ATT GÅ UPP PÅ MORGONEN Jorden är fantastisk, Sverige är fantastiskt. Så har det inte alltid varit. Vår historia

Läs mer

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Här och nu om den fortsatta vägen framåt Eders Kunglig Höghet, stämmodeltagare! Jag tror att alla ni som finns här på riksstämman

Läs mer

Det talade ordet gäller

Det talade ordet gäller 1 Det talade ordet gäller ÖB anförande i Sälen 2011 Ärade statsråd, ärade försvarsvänner! 2010 var ett intensivt, händelserikt men också tungt år för Försvarsmakten. Vi har tagit flera viktiga steg mot

Läs mer

Är den militära utbildningen i takt med tiden?

Är den militära utbildningen i takt med tiden? Är den militära utbildningen i takt med tiden? 1. Inledning Jag vill fokusera på hur vår utbildningen kommer att påverkas av att vi inför ett sammanhållet ledningssystem i försvarsmakten. Utbildning är

Läs mer

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen

Läs mer

Regional ledning HÖGKVARTERET

Regional ledning HÖGKVARTERET Regional ledning Ledningsprinciper - regional ledning (FMUP, BU 11) Fyra regionala staber organiseras från bl.a. insatsledning Stockholm samt säkerhets- och samverkansektioner för ledning av territoriell

Läs mer

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU)

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU) 1 (5) Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU) Programmets/Utbildningens benämning: Stabsutbildning (SU) Benämning på engelska: Staff Course Högskolepoäng: SU termin 1 27,0 hp och SU termin 2 33,0 hp.

Läs mer

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS GP 1978-02-26 Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS S k ö v d e (G-P) : Chefen för Västra militärområdet generallöjtnant Nils Personne och hans stab har kritiserat försvarsstaben

Läs mer

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Världens viktigaste fråga idag är freden. Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer

Läs mer

Överbefälhavaren har mottagit denna

Överbefälhavaren har mottagit denna HANDLINGAR Komplement till avd II:s årliga redovisning 2007 Anpassade Rules of Engagement, ROE en konsekvens av en ominriktning av vår säkerhetspolitik* Av Kenneth Lindmark Överbefälhavaren har mottagit

Läs mer

Bildtexter Försvarsmakten. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter Försvarsmakten. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter Försvarsmakten På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 2:... 4 Regeringen styr Försvarsmaktens uppdrag... 4 HUVUDUPPGIFTERNA:... 4 Bild 3 - Försvara Sverige mot väpnat angrepp...

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

Finlands deltagande i fredsbevarande operation i södra Libanon

Finlands deltagande i fredsbevarande operation i södra Libanon Finlands deltagande i fredsbevarande operation i södra Libanon "Finland har beslutat ställa fredsbevarare till FN:s förfogande i södra Libanon. Vad anser ni om denna lösning?" Figur. [, % ] GOD- KÄNNER

Läs mer

Utbildningsplan 1 (5) Datum Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology emphasis.

Utbildningsplan 1 (5) Datum Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology emphasis. Utbildningsplan 1 (5) Programmets/ Utbildningens benämning Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU T). Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion

Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion Sida 1 (10) Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS (slutlig), Fö2007/166/EPS m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2008

Läs mer

Rapport från perspektivstudien 2009 Det militärstrategiska utfallsrummet

Rapport från perspektivstudien 2009 Det militärstrategiska utfallsrummet Sida 1 (168) Rapport från perspektivstudien 2009 Det militärstrategiska utfallsrummet Innehållsförteckning: 1 SAMMANFATTNING...4 1.1 INLEDNING... 4 1.2 UTGÅNGSLÄGET... 5 1.3 OMVÄRLDSANALYS... 7 1.4 DET

Läs mer

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan

Läs mer

Försvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst

Försvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst 2011-09-20 17 250:64736 Sida 1 (8) Riksdagens utredningstjänst Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012 Det talade ordet gäller Nordiskt försvarssamarbete När flygplanet från Stockholm

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2008:3 Utkom från trycket 2008-09-04 Försvarsmaktens interna bestämmelser om signalskyddstjänsten; beslutade den 29 augusti 2008. Försvarsmakten föreskriver följande.

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Opinioner 2016 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 Ers Majestät! Ärade

Läs mer

Pertti Joenniemi Mariehamn, den NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA

Pertti Joenniemi Mariehamn, den NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA Pertti Joenniemi Mariehamn, den 25.03.2013 NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA Det är anmärkningsvärt att försvar, militära frågor samt säkerhet har blivit en av de främsta drivkrafterna

Läs mer

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan Sid 1 (5) Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans Forsknings- och Utbildningsnämnd,

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar Tema 1 V. 38-39: Den militära statens etablering och upplysningens genomslag Registrering: Lärandemål tema 1: Från

Läs mer

Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (5) Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

NBF FM metod att skapa ett flexibelt insatsförsvar

NBF FM metod att skapa ett flexibelt insatsförsvar Precisions insatser Överlägsen lägesuppfattning NBF FM metod att skapa ett flexibelt insatsförsvar Interoperabilitet Ledningsöverläge Kompetent personal Situationsanpassade enheter Kontinuerlig och snabb

Läs mer

Ett användbart försvar

Ett användbart försvar Ett användbart försvar Ett användbart försvar Regeringens proposition 2008/09:140 Regeringens proposition 2008/09:140 Försvarsdepartementet www.regeringen.se Beställningar: Riksdagens tryckeriexpedition,

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

MARINen. För säkerhet och fred.

MARINen. För säkerhet och fred. MARINen För säkerhet och fred. havet Havet länkar samman människor och förser oss med mat och försörjning. För Sverige är import- och exporthandeln som går via sjöfart väldigt viktig. 90 procent av Sveriges

Läs mer

DET FINNS MYCKET VÄRT ATT SLÅSS FÖR

DET FINNS MYCKET VÄRT ATT SLÅSS FÖR TILL VÅRT FÖRSVAR TILL VÅRT FÖRSVAR DET FINNS MYCKET VÄRT ATT SLÅSS FÖR Jorden är fantastisk. Men vi glömmer ibland bort det. Särskilt vi som lever i den fria, rika världen. Vi vaknar i en varm säng,

Läs mer

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Anförande av Ulrik Tideström, Sveriges ambassad Inledning God förmiddag! Jag ska

Läs mer

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter för EU När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen för att så småningom kunna genomföra fredsfrämjande operationer i kris- och

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Nato-medlemskap och svensk militär

Nato-medlemskap och svensk militär Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Ulf Bjereld F rågan om svenskt Nato-medlemskap är fortfarande kontroversiell i svensk politik

Läs mer

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Föreningen FHS höstmöte 2009 Agenda 1. Inledning 2. Omvärld 3. Insatser 4. Personalförsörjning 5. Stödutredning 6. Framåt

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3165 av Allan Widman m.fl. (FP) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom

Läs mer

Förmågor idag och imorgon

Förmågor idag och imorgon FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller! Förmågor idag och imorgon ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Sälen, den 9 januari 2017 När jag stod här för ett år sedan hade Försvarsmakten precis

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll Vilken officersutbildning ska en fram tidsinriktad försvarsmakt ha? Referat från miniseminariet den 1 september 2009 HANDLINGAR Av Ove Pappila Kungl Krigsvetenskapsakademien höll den 1 september ett miniseminarium

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Kungliga Krigsvetenskapsakademien

Kungliga Krigsvetenskapsakademien Handlingar Det framtida försvaret Anförande vid Kungl Krigsvetenskapsakademiens högtidssamman - komst den 12 november 2008 Av Sten Tolgfors Kungliga Krigsvetenskapsakademien representerar en unik och bred

Läs mer

DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA

DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA l DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA Av major LENNART LÖPGREN l ALLA TIDER har det militärpolitiska läget karakteriserats av skiftningar, som verkat under längre tid eller som kommit som snabba, stundom oväntade

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator Ledningsvetenskap, grundkurs Professor Martin Holmberg Examinator Administration Passerkort kommer kunna hämtas hos vakten Mailkonto + inloggning kommer kunna hämtas hos helpdesk bredvid vakten FHS är

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter.

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter. Sida 1(5) Utbildningens namn Concept Development and Experimentation, CD&E Poäng 60 hp Utbildningsansvar Försvarshögskolan Kod CDE01 Utbildningens syfte Som ett led i att utveckla Försvarsmakten nationellt

Läs mer

Det kalla krigets bipolära värld var

Det kalla krigets bipolära värld var Strategi för svenskt försvar TIDSKRIFT Debatt av generalmajor Bengt Lönnbom Det kalla krigets bipolära värld var förhållandevis lättöverskådlig och förutsägbar ur säkerhetspolitisk och försvarspolitisk

Läs mer

Ett nytt Europa, ett nytt Sverige och nya förutsättningar för oss som arbetar med samhällets säkerhet

Ett nytt Europa, ett nytt Sverige och nya förutsättningar för oss som arbetar med samhällets säkerhet 1 Ett nytt Europa, ett nytt Sverige och nya förutsättningar för oss som arbetar med samhällets säkerhet Inledningsanförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Mötesplats Samhällssäkerhet den

Läs mer

ETT JOBB FÖR DIG? Ledningsregementet söker nya medarbetare

ETT JOBB FÖR DIG? Ledningsregementet söker nya medarbetare ETT JOBB FÖR DIG? Ledningsregementet söker nya medarbetare LEDNINGSREGEMENTET Ledningsregementet är ett förband som stödjer hela Försvarsmakten med lednings- och kommunikationsförmåga. Här finns ett flertal

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 december 2015 Peter Hultqvist Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Korta referat av presentationer vid konferensen Krissamverkan Västra Götaland Nytt säkerhetsläge nytt totalförsvar 15 december 2016

Korta referat av presentationer vid konferensen Krissamverkan Västra Götaland Nytt säkerhetsläge nytt totalförsvar 15 december 2016 Korta referat av presentationer vid konferensen Krissamverkan Västra Götaland Nytt säkerhetsläge nytt totalförsvar 15 december 2016 Hur ser dagens säkerhetspolitiska läge ut? Vilka hot kan riktas mot vårt

Läs mer

Stockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se

Stockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se 1 Stockholm 2015-06-17 Ju2015/30/SSK Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ju.registrator@regeringskansliet.se Svenska Röda Korsets yttrande över både MSB:s redovisning av regeringsuppdrag om det civila

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Försvarsmaktens utveckling - nästa steg

Försvarsmaktens utveckling - nästa steg 1 Det talade ordet gäller Anförande av överbefälhavaren, general Håkan Syrén, vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 17 januari 2006 Försvarsmaktens utveckling - nästa steg Eders Kunglig Höghet,

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

Försvarsreform i en föränderlig värld- anförande av ÖB, general Sverker Göransons, ryska Generalstabsakademin, Moskva den 18 oktober 2013

Försvarsreform i en föränderlig värld- anförande av ÖB, general Sverker Göransons, ryska Generalstabsakademin, Moskva den 18 oktober 2013 FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller Försvarsreform i en föränderlig värld- anförande av ÖB, general Sverker Göransons, ryska Generalstabsakademin, Moskva den 18 oktober 2013 Generaler,

Läs mer

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga) Regeringsbeslut 8 -l_o -- REGERINGEN 2015-06-25 Fö2015/00954/MFU Försvarsdepartementet Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och

Läs mer