Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift"

Transkript

1 Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Nr

2

3 Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte Årgång 134 Lennart Gustafsson År Anders Carell Markstridskrafterna efter FB 04 Målbild och dess bakgrund... 5 Erika Östling Yrkesofficersprogrammets slutövning Extra klubbmöte: Artilleriklubben tillsammans med Pansarklubben och Granatkastarteknisk förening inbjuder till gemensamt möte på Karlbergs slott. Samling utanför huvudbyggnaden Föredrag av statssekreteraren i Försvarsdepartementet om Försvarsmaktens roll i det nya Europa. Efter föredraget serveras enkel måltid. Mötet beräknas vara slut omkr Anmälan till övlt Jan Ström MSS: eller e-post Tala om om ni vill delta i måltiden! Välkomna! Utnyttja detta tillfälle att bredda klubbens kontakter med andra klubbar! Omslagsbild: Eldgivning med haubits 77 B, laddning 9. Se artikel sida 24. Form och layout: Marie Thelander ISSN

4 Redaktionen Lennart Gustafsson Överstelöjtnant Lennart Gustafsson är tidskriftens redaktör År 2005 Framtidstro? Så har då försvarspropositionen antagits och våra truppslag har överlevt, visserligen svårt sargade, men ändock vid liv. Från min snäva horisont som pensionär har jag svårt att inse nyttan av att flytta Artilleriregementet till Boden, trots den överkapacitet som finns där infrastrukturellt. Efter att ha tjänstgjort sex år i Kristinehamn och fått förmånen att uppleva de synnerligen goda utbildningsbetingelser som Artilleriregementet förfogar över, allt från akustiska skjutbanor till närbelägna skjutfält och duglig personal samt närheten till vissa viktiga industrier i Karlskoga, är det ännu mer obegripligt för mig. Tydligen finns det investeringsbehov även i Boden och miljöprövning av skjutfält är visst inte i hamn heller. Dessutom, utan att förringa den artillerikompetens som finns i Boden, är det ju i Kristinehamn som den mest utvecklade personella kompetensen finns och en allvarlig farhåga är väl att den kompetensen inte kommer att flytta till Boden. I dag sysselsätter garnisonen i Kristinehamn ungefär 600 personer, inklusive de civilanställda, och den nya organisationen i Boden ska omfatta ungefär 120 yrkesofficerare och sex civilanställda. Tydligen ska tjänsterna i Boden först och främst tillsättas av de artillerister, cirka 80 stycken, som nu tjänstgör där så chansen att flytta till Boden från Kristinehamn verkar vara ganska liten. Ännu en gång, utan att förringa kompetensen i Boden, vilket kompetensbortfall! Vi får väl hoppas att vissa företag i Karlskoga däremot tillförs adekvat kompetens. Här slutar denna klagovisa, beslutet är fattat och nu gäller det som vanligt bland oss officerare att gilla läget och lojalt foga sig i de beslut som fattats och göra allt för att 2

5 omlokaliseringen av regementet ska bli så smidig och skonsam som möjligt. Som chefen för Artilleriregementet, Göran Mårtensson, säger: Nu är det framåt som gäller och då får vi ta tag i situationen. Att vara bitter hjälper oss inte framåt. Artilleriklubbens höstmöte Artilleriklubbens höstmöten genomfördes under vecka 448 i Boden, Halmstad och Kristinehamn. Då översten Anders Carell var hårt engagerad i denna turbulenta tid avhöll hans handgångne man, överstelöjtnant Lars Mörrby, föredraget vilket han gjorde på ett mycket bra sätt. Ämnet som behandlades var grunder för markstrid efter försvarsbeslut 2004 och i huvuddelen Artilleri & Luftvärn av detta nummer återges Anders Carells föreläsning. I detta nummer presenteras dessutom en skildring av artilleriets Yrkesofficersprograms slutövning 2004 i syfte att orientera om de förmågor och kompetenser den blivande fänriken tillägnar sig under året vid funktionsskolan. I kommande nummer kommer tidskriften att publicera en artikel om HM Konungens skjutpris för artilleriofficer, skriven av den vinnande officeren, en uppsats om bandburet Eldrörsluftvärn under 1940-, 50 och 60-talen samt redogörelser för TaP Art tekniska tillämpningsövningar under Vi kommer även att få ta del av ett ytterligare inlägg i frågan om ett gemensamt museum för våra funktioner. 3

6 4

7 Anders Carell Artilleri & Luftvärn Överste Anders Carell är chef för Markstridsavdelningen vid Högkvarterets Krigsförbandsledning. Markstridskrafterna efter FB 04 Målbild och dess bakgrund Den säkerhetspolitiska förändringen Få, om någon, kan ha undgått att notera den stora förändringen av Sveriges säkerhetspolitiska läge som började i och med murens fall i slutet av 1980-talet. Sovjetimperiets och Warsawapaktens sönderfall, och därmed slutet på det kalla kriget, är som enskild händelse tillräcklig för att motivera en ny inriktning av den svenska säkerhetspolitikens medel och metoder inte minst för Försvarsmakten. En säkerhetspolitik där den s k neutralitetspolitiken (med den logiskt kopplade militära alliansfriheten) under lång tid varit en av de bärande metoderna. Men murens fall blev också startskottet för en rad händelser i och för sig mer eller mindre ömsesidigt beroende som var för sig, men med gemensam kraft, förändrat och fortsätter att förändra vår säkerhetspolitiska situation. Listan på dessa händelser kan göras lång, men den viktigaste för svenskt vidkommande torde vara vårt EU-medlemskap och vårt helhjärtade bifall då det gäller att skapa en Europeisk krishanteringsförmåga. Även NATO-utvidgningen som idag även omfattar våra grannar på andra sidan Östersjön: Estland, Lettland och Litauen, är självklart av stor betydelse. I sammanhanget bör också nämnas den instabila situationen på västra Balkan, där, åtminstone indirekt, murens fall tillät århundraden av motsättningar komma upp till en våldsam yta, och där Sverige, bl a på grund av våra Europa-ambitioner, plötsligt blev en självklar aktör. Och självklart de asymmetriska hot som den 11:e september 2001 för oss alla blev så brutalt påtagliga är i sig ett tillräckligt starkt motiv för en ny inriktning av våra säkerhetspolitiska medel och metoder däribland våra väpnade styrkor. 5

8 Markstridskrafter Den av statsmakterna beslutade nya inriktningen för Sveriges Försvarsmakt från invasionsförsvar mot ett flexibelt insatt insatsförsvar är mot ovanstående summariskt tecknade bakgrund helt logisk, riktig och ofrånkomlig. Trots de omvälvande omvärldsförändringarna ligger Sveriges säkerhetspolitiska målsättning fast. Denna kan sammanfattas med fred, frihet och självständighet i självvald samverkan Målsättningen är tidlös, och gäller oberoende av omvärldsläge. För att nå vår målsättning disponerar vi ett antal verktyg säkerhetspolitiska medel som vi använder efter bästa förstånd säkerhetspolitiska metoder. Målet ligger fast oberoende av omvärldens utveckling, men medel, och framför allt metoder, måste ständigt anpassas till rådande omvärldssituation där också den tekniska utvecklingen ställer nya krav på, och ger nya möjligheter för, våra medel och metoder. Försvarsmakten som säkerhetspolitiskt instrument Eftersom vår säkerhetspolitik i många stycken handlar om långsiktigt goda relationer mellan nationen Sverige och andra aktörer, är sådana säkerhetspolitiska medel som diplomati, goda handelsförbindelser och samarbete inom internationella organisationer av stor vikt. Vår säkerhetspolitik handlar också om att tidigt motverka förhållanden som kan leda till konflikter och kanske på sikt allvarliga kriser. Därför använder vi oss av säkerhetspolitiska medel som olika former av bistånd, hjälp med demokratibygge osv. Verkligheten visar oss att trots våra, och hela västvärldens, höga ambitioner när det gäller förebyggande säkerhetspolitiska åtgärder så uppstår konflikter som i många fall leder till våld och mänskligt lidande. Sådana konflikter kan spridas och i värsta fall leda till att vår säkerhetspolitiska målsättning fred och frihet hotas. Den säkerhetspolitiska verktygslådan innehåller därför också komponenter som så tidigt som möjligt kan kväva eller avbryta konflikter, även våldsamma och väpnade. Det är här som Försvarsmakten har sitt berättigande att utgöra det yttersta av de säkerhetspolitiska instrumenten för att vi i alla lägen, alltså även vid ett ogynnsamt omvärldsläge, skall kunna innehålla landets säkerhetspolitiska målsättning fred och frihet. Försvarsmaktens uppgift är i detta stycke att vid behov genomföra väpnad strid. Den väpnade striden är den sista utvägen att påtvinga någon vår vilja att med dödligt våld, eller hot om dödligt våld, få någon att avbryta ett av oss oönskat beteende eller påbörja ett av oss önskat beteende. Våldet eller hotet om våld är medlet för att nå målet att försätta motståndaren i en situation som övertygar honom att det är bättre att avsluta konflikten på våra villkor än att fortsätta den. Våldet tar sitt främsta uttryck i den väpnade striden. Försvarsmakten är därför i första hand utvecklad, organiserad, utbildad och utrustad för att genomföra väpnad strid 1. Tre skäl brukar anföras varför ett litet land som Sverige själv ska ha förmågan till väpnad strid och kunna delta i militära internationella insatser: solidaritet, ansvar och inflytande. Men det viktigaste skälet torde vara att det i nuvarande omvärldsläge är 6

9 den klokaste säkerhetspolitiska metoden för att också på sikt kunna uppfylla intentionerna i vår säkerhetspolitiska målsättning: fred, frihet och självständighet. Just nu sätter vi insatser utanför svenskt territorium i fokus, men dessa tar hela tiden sin utgångspunkt i den svenska nationens säkerhet. Målet är att i det längsta undvika situationer som skulle kunna leda till kriser i Sveriges omedelbara närhet, eller det värsta av allt ett väpnat angrepp mot Sverige. Detta kräver att vi engagerar oss tidigt och vid behov långt borta. Skulle vi trots allt bli utsatta för väpnat angrepp har denna politik misslyckats, och målet blir att säkerställa vår nationella överlevnad och den handlingsfrihet som krävs för statsmakternas agerande i det uppkomna läget 2. Det är möjligt att det är det dags att slutligen skrota talesättet Bara Sverige försvarar Sverige, och Sverige försvarar bara Sverige. Förvisso handlar utvecklingen inom EU av den europeiska försvars- och säkerhetspolitiken för närvarande mest om att enbart gälla kriser utanför EU:s medlemsstaters territorier, men tanken att ett EU-land även aldrig så militärt alliansfritt osolidariskt skulle lämnas åt sitt öde om det blev angripet ter sig allt mer orimligt, särskilt om det gäller ett EU-land som alltid, eller oftast, solidariskt ställt upp för andra medlemsstater. Dessutom, de angreppshot som för närvarande, och i en överskådlig framtid, är mest påtagliga är inte militärt angrepp från någon illasinnad stat. De nya, asymmetriska hoten handlar t ex om terroristangrepp av olika former där användandet av massförstörelsevapen inte kan uteslutas. I ett sådant scenario riktar sig hoten mindre mot Artilleri & Luftvärn Sverige som nation än mot den västliga gemenskap i vilken Sverige är en del med eller utan medlemskap i en militär allians. Detta sammantaget gör att våra militära insatser i de flesta tänkbara fall, både långt borta, i närområdet och även om så krävs på svenskt territorium med stor sannolikhet kommer att ske inom ramen för en multinationell insats. En situation som till skillnad mot det väpnade angreppet idag är en realitet är svenskt deltagande i fredsfrämjande operationer inom ramen EU och/eller FN, i morgon (år 2008) också inom ramen för det s k Battlegroup-konceptet, EU:s egen militära snabbinsatsstyrka. Graden av, och ambitionen med, deltagande är självklart en poli- Box 6042, Solna. Besök: Hemvärnsg.15 Tel:

10 Markstridskrafter tisk fråga, men om vi vill kunna lämna bidrag inom ramen för militära internationella insatser i hela skalan från fredsbevarande till fredsframtvingande operationer, så krävs förmågan till väpnad strid. En fredsframtvingande operation innebär i värsta fall att de stridande parterna med våld måste tvingas avbryta sina stridshandlingar, och de enheter som ingår i den fredsframtvingande operationen måste därför själva ha en god förmåga till väpnad strid. Även vid s k fredsbevarande insats krävs förmågan till väpnad strid. En fredsbevarande insats kan per definition bli aktuell när en väpnad konflikt hotar men inte påbörjats, eller när en väpnad konflikt formellt sett har avslutats. Den fredsbevarande insatsen har ofta karaktären av övervakning där den internationella närvaron i sig är ett självändamål. Om vi skulle kunna vara helt säkra på att konflikten inte eskalerar och övergår till väpnad konflikt behöver kanske inte militära enheter med förmåga att föra väpnad strid ingå i den fredsbevarande styrkan. Men den militära närvaron ger signalen att man är beredd att om så behövs avbryta våldsamheter med militära maktmedel. Detta i sig verkar ofta konfliktdämpande. Det som motiverar militära enheter i fredsbevarande insatser är förmågan att om så behövs hantera en situation som riskerar att eskalera till öppna stridshandlingar. Förmågan att föra väpnad strid är grunden varpå både nationell försvarsförmåga och förmågan att delta i internationella insatser vilar. I tider av lågt angreppshot kan den territoriella försvarsförmågan tillåtas nedgå, t ex genom reduktion av antalet förband. Viktigt att komma ihåg är dock att svenska intressen vid behov måste kunna försvaras med militära medel även om hotet mot svenskt territorium är lågt. Sådant försvar av svenska intressen kan t ex ske inom ramen för en internationell fredsfrämjande operation. Se bild sida 22 Även om nationell försvarsförmåga kan tillåtas minska, måste alltså förmågan till väpnad strid upprätthållas över tiden. Förmåga att föra väpnad strid kräver förutom relevant kompetens organiserade, utbildade, tränade och utrustade förband. Den uppgift som skall lösas (där den presumtive motståndarens styrka är ett av flera viktiga ingångsvärden), t ex att skilja stridande parter åt med våld, ställer därutöver krav på viss numerär av disponibla förband med vissa delförmågor, t ex grad av eldkraft. Uppgifter inom ramen internationella uppgifter, ställer därutöver särskilda krav på interoperabilitet, skydd och logistik. Det är inte självklart att ett numerärt bantat försvar, men med utökade krav på internationell förmåga, totalt sett blir billigare! Vad är förmåga till väpnad strid? Stridens förutsättningar på alla arenor 3 kretsar kring att med olika vapen döda, skada, tillfångata eller hota motståndaren (eller hans materiel), att kunna skydda sig mot fiendens vapenverkan samt att kunna röra sig så snabbt som möjligt till platser varifrån våra vapen kan komma till verkan eller till platser där man är skyddad mot fiendens bekämpning. Så även i framtidens nätverksbaserade försvar. 8

11 Den klassiska definitionen av stridens grundelement eld, rörelse och skydd är fortfarande giltig, men har på senare tid utvecklats. Numera talar vi istället om stridens sex basförmågor. Den väpnade striden förs genom en ständig växelverkan mellan de ömsesidigt beroende basförmågorna ledning, underrättelser och information, rörlighet, bekämpning, skydd och uthållighet 4. Den minsta kritiska massa som krävs för att vi skall kunna hävda och möjliggöra förmåga till väpnad strid är att vi disponerar, tränar och samövar förband och system (funktioner) som representerar samtliga grundläggande basförmågor. Förmåga i väpnad strid kan alltså definieras som hög förmåga i samtliga funktioner som representerar de sex basförmågorna samt förmåga att effektivt leda och koordinera dessa. Genom att utgå från den klassiska indelningen av slagfältets nivåer stridsteknisk, taktisk, operativ och strategisk nivå, kan förmågan till väpnad strid kvantifieras. Stridsteknisk nivå handlar om enskilt va- Artilleri & Luftvärn pen- eller förbandssystem, t ex från stridsvagn via stridsvagnskompani till mekaniserad bataljon. Vi talar om verkansdjup upp till några kilometer och ett krav på reaktionstid så lågt som delar av sekunder. På taktisk nivå däremot talar vi om flera vapen- och förbandssystem som tillsammans representerar alla basförmågor, men bara i en domän, t ex förband och system inom en Markstridsbrigad. Vi talar om verkansdjup upp till 5-10 mil och ett krav på reaktionstid ner till minuter. På operativ nivå handlar det om att samordna de taktiska vapen- och förbandssystemen i flera domäner, Mark, Sjö och Luft. Verkansdjupet är många mil och kravet på reaktionstid är nu upp till timmar. På den strategiska nivån handlar det om mycket stort verkansdjup (vapen- och förbandssystem med mycket lång räckvidd) och i vissa fall kanske kravet på reaktionstid är så lågt som dygn eller veckor. Dessutom måste vi alltid överlagra den politiska dimensionen när vi talar om strategisk nivå. Antal rep- I vilken Till vilket Systemens Övrigt resenterade domän djup krav på basförmågor Reaktionstid Stridsteknisk En Mark eller Sjö Några km Sekund eller Luft Taktisk Alla Mark eller Sjö 5-10 mil Sekunder eller Luft minuter Operativ Alla Mark och Sjö Flera mil Flera minuter och Luft och timmar Infodomänen Strategisk Alla Mark och Sjö Många mil Timmar Även en och Luft och dagar/veckor politisk Infodomänen dimension 9

12 Markstridskrafter Alltså; Förmåga i väpnad strid kan alltså definieras som hög förmåga i samtliga funktioner som representerar de sex basförmågorna samt förmåga att effektivt leda och koordinera dessa. Den minsta kritiska massa som krävs för att vi skall kunna hävda och möjliggöra förmåga till väpnad strid är att vi disponerar, tränar och samövar förband och system (funktioner) som representerar samtliga grundläggande basförmågor på lägst taktisk nivå. I teorin, och med doktrinens sex basförmågor som grund för definition av väpnad strid, räcker det med att ha taktisk förmåga i en domän för att hävda att vi har förmåga till väpnad strid. Men om vi ska ha förmåga att försvara det svenska territoriet mot väpnat angrepp krävs med en sannolikhet som gränsar till visshet förmåga på operativ nivå, dvs taktisk förmåga i alla domäner samt operativ ledningsförmåga. Eftersom risken för ett väpnat angrepp i överblickbar framtid är så låg kan den operativa förmågan tonas ner. Kanske det för närvarande är fullt tillräckligt med kompetens istället för förmåga. Kompetens på operativ nivå kan vidmakthållas t ex genom simulatorer, ledningstränings- och stabsövningar utan verkliga förband mm. Kompetens på operativ nivå kan också vara en nödvändighet om vi vill kunna delta med förband i internationella operationer, och är en nödvändighet om vi vill delta med officerare i internationella staber. Förmåga till väpnad markstrid Vi kan förutsätta att Regeringen menar, när den fastställer att Förvarsmaktens huvuduppgift är väpnad strid, att den avser förmåga till strid i alla domäner. Om man däremot skulle prioritera förmågan i bara en domän talar mycket för att vi i så fall ska välja förmågan till väpnad markstrid, dvs välja att prioritera att organisera, utbilda, träna och utrusta markstridsförband. I vårt internationella engagemang, med uppgifter i hela skalan från fredsbevarande till fredsframtvingande, handlar mycket om konfliktdämpning. Konfliktdämpning handlar i sin tur mycket om mänskliga kontakter. Just mänskliga kontakter är en av markstridsförbandens unika förmågor. Under en konflikt kan mänskliga kontakter eskalera till våldsutövning och rena stridshandlingar. Markstridsförband har, till skillnad mot stridsflyg- och stridsbåtsförband, förmågan att hantera hela spektrat. Därför är det stor efterfrågan på markstridsförband i alla typer av internationella fredsfrämjande operationer. Även då det gäller beredskap inför det för närvarande mindre troliga scenariot med ett väpnat angrepp mot Sverige borde det vara rätt att prioritera markstridsförmågan. Motivet är helt enkelt att det är troligast att vi snabbast kan få hjälp med flyg- och marinstridskrafter från annan vänligt sinnad stat. Det klokaste är enligt vår bedömning att vidmakthålla en grundläggande taktisk förmåga för strid i alla domäner, men som sagt, på operativ nivå kanske det räcker med kompetens. Markstriden skiljer sig i många avseenden från strid i luft- och sjödomänen. Som exempel är luft- och sjöarenan ofta lättöverskådlig till skillnad från marken där det 10

13 finns näst intill oändliga möjligheter att gömma eller dölja personer, förband och materiel. Den viktigaste skillnaden är dock att det är på marken människan lever, bor, verkar och producerar sin föda. Strid i markdimensionen berör direkt den enskilda människans existens och påverkar människans livsnödvändiga behov såsom mat, dryck och värme. Vid strid på marken måste vi ta hänsyn till civilbefolkning och att landområden skall kunna användas för egna syften, t ex basområden för egna flyg- och sjöstridskrafter. För att behärska luft- eller sjöarenan räcker det i stort att kunna förstöra motståndarens farkoster och vapensystem i dessa domäner. För markdomänen måste man ha ett annat betraktelsesätt. För att ha kontroll över markarenan måste de i området verkande människorna och deras produktionskapacitet kunna behärskas. Markstridsmiljön är därför i grunden betydligt mer komplex än luft- och sjöstridsmiljön. Inom markarenan finns befolkning och det mesta av världens produktionskapacitet. Stridskrafter som verkar i övriga arenor är beroende av markarenan för bland annat basering. Markarenan karaktäriseras av miljöfaktorer som terränghinder, väder, infrastruktur, eventuell fysisk förstörelse samt krigets sekundäreffekter, exempelvis flyktingströmmar, kriminalitet och epidemier. 5 Se bild sida 22. Den väpnade striden är den sista utvägen att påtvinga någon vår vilja. Det räcker därför inte att dimensionera Försvarsmakten för väpnad strid. Den väpnade striden tjänar ju inte sitt syfte, snarare motverkas det, om den förloras. Därför måste Artilleri & Luftvärn vi kunna genomföra väpnad strid med rimliga möjligheter att segra, även i en komplex stridsmiljö, idag, men också i morgon. Detta förhållningssätt är också en i grunden etisk fråga. De flickor och pojkar vi sänder ut för att försvara nationens intressen bör alltid ges bästa möjliga förutsättningar. Det finns också skäl att påminna om historiska misstag i detta avseende. Det polska kavalleriet var förmodligen ett av världens främsta kavalleri. Och med detta nöjde man sig. Men 1939 blev man ett lätt byte för de tyska pansarförbanden. Den polska krigsmakten hade helt enkelt inte utvecklat sin materiel och sina metoder i takt med omvärlden. Det är lika fel att enbart satsa på operativ effekt här och nu och avstå från utveckling, som att påstå att vi nu har en strategisk time-out och enbart satsa på utveckling. 6 Aktuella trender Hittills har vi betraktat mer eller mindre tidlösa och konstanta faktorer då det gäller påverkan på utvecklingen av vår markstridsförmåga; den väpnade striden som säkerhetspolitiskt instrument och markstridens basförmågor. Utöver dessa, vi kan kalla dem säkerhetspolitiska och militärteoretiska basfaktorer, påverkas utvecklingen självklart av samhällsutvecklingen och vissa för markarenan centrala trender. Jag kommer här att beröra tre av dessa centrala trender: konfliktutvecklingen, utvecklingen av doktriner (främst i västvärlden) samt teknikutvecklingen. Konfliktutvecklingen Genom NATO- och EU-utvidgningen till Polen och de baltiska staterna har situationen i Östersjöområdet blivit än mer stabil. 11

14 Markstridskrafter En följd av denna utveckling är att risken för en militär konflikt i det nordiska området för närvarande bedöms vara mycket liten på kort och medellång sikt. Några säkerhetspolitiska eller militärstrategiska motiv eller andra skäl som skulle resultera i militära insatser direkt mot Sverige bedöms under överblickbar tid inte föreligga och omfattningen av kränkningar och andra incidenter fortsätter därför att minska från nuvarande låga nivå. De mest aktuella territoriella hoten på kort och medellång sikt utgörs av säkerhetshotande verksamhet, i form av underrättelseinhämtning och organiserad kriminalitet samt de säkerhetshot som riktas mot vårt informationssamhälle. I samband med vårt internationella engagemang kan även terroristhotet accentueras, även mot mål på svenskt territorium. Många menar att de klassiska krigen mellan stater, som präglade det kalla krigets scenarier, är en utgående historisk modell. 7 Dagens konflikter de nya krigen kännetecknas istället av avstatligande, vilket innebär att statens våldsmonopol eroderas. Detta är möjligt dels eftersom partisankrig är billigt (en kalasjnikov kostar idag mindre än sina tillverkningskostnader på den öppna marknaden), dels eftersom kostnaderna för dagens konventionella krigsmakter ständigt stegras. Vidare kännetecknas de nya krigen av asymmetri, dvs fundamentalt olika motståndare möts. Aktörerna i de nya krigen angriper inte främst motståndarens stridskrafter, utan istället blir civilbefolkningen det vanligaste målet för krigföringen. Denna asymmetri tar sig olika former, oftast som partisankrigföring eller terrorism. De nya krigen börjar hur som helst och avslutas när som helst. 8 De nya krigen kännetecknas av en ökande brutalitet, eftersom parterna inte erkänner några begränsningar för vad som är tillåtet. Många krigsherrar rekryterar barnsoldater, som är billiga i drift, lätta att kontrollera och kännetecknas av ett större dödsförakt än vuxna. Vidare genomförs medvetna våldtäktskampanjer, etnisk rensning och massakrer, allt i syfte att kontrollera civilbefolkningen. Sammantaget innebär detta att de nya krigen tenderar att föröda landet de förs i. Efterhand som krigen fortskrider, förstörs den ekonomiska basen i krigsområdet. De nya krigen är därmed ett uppenbart hot för de områden de pågår i, men de nya krigen hotar även västliga intressen på minst tre olika sätt. 9 För det första tenderar de nya krigen att sprida sig som cancersvulster. Krigsherrarna utnyttjar andra nationers territorium för antingen baserings- och reträttplatser eller som bas för rekrytering och ekonomi. Efterhand hotas allt större områden av den självgående konflikten. Det finns inte något principiellt hinder för att de nya krigen skall kunna sprida sig till västmakterna. För det andra utgör de nya krigen ett hot genom att förstärka den internationella brottsligheten. Detta främst genom att parterna försörjer sin krigföring genom att handla med illegala varor, t ex. narkotika eller stulna råvaror. Den kriminella ekonomins andel av helheten ökar efterhand. Den uteblivna statskontrollen i krigsområden medger också baseringsmöjligheter för kriminella organisationer och terrorister. För det tredje innebär de nya krigen en risk för negativa inlärningseffekter. Lyckas en part med t ex. en etnisk rensningspolitik utan att bli hind- 12

15 rad, kan andra aktörer dra slutsatsen att etnisk rensning kan genomföras ostraffat. Västmakternas eventuella intervention i ett konfliktområde bör ses som en export av politiska stabilitetsbetingelser, ett försök att stävja att ytterligare områden förvandlas till permanenta krigszoner. 10 De nya krigens spridningstendens och den ständiga reduktionen av de västliga stridskrafternas numerär (vilket efterhand kommer att försvåra den typ av uthålliga insatser som krävs) ställer interventionsmakterna inför ett svårt dilemma: vilka konfliktområden skall man välja att genomföra insatser i? Svenskt deltagande vid internationella fredsfrämjande insatser kommer fortsatt vara aktuella och men då främst inom ramen för EU utvecklade säkerhetspolitiska samarbete. Gränsen mellan internationella insatser och territoriets försvar suddas ut mer och mer. Nationens försvar börjar långt utanför territoriets gränser genom tidiga och förebyggande internationella insatser. Trenden pekar på att insatser kan komma att behöva göras på kort sikt såväl i närområdet (inom Europa eller dess omedelbara närhet) som globalt. Insatsernas längd och omfattning varierar där vissa insatser kräver en uthållig närvaro, flera år, andra kan vara av mycket tidsbegränsad karaktär. Behovet ökar av att snabbt kunna genomföra insatser och insätta förband. Terrorismen har under de senaste åren gått från att ha varit ett taktiskt element till en politisk-militär strategi. Med terrorism avser vi en form av våldsanvändning där man huvudsakligen vill vinna framgång genom våldets indirekta effekter. Terrorismen upp- Artilleri & Luftvärn visar idag två ansikten där det till del är mycket lokalt anknutet men där den verkliga utveckling varit globaliseringen av terrorismen. En långsiktighet har även funnits vid val av metoder där år av förberedelser har legat till grund för terroristattacker. Terrorismen uppvisar en större benägenhet att välja mjuka målval och strävar efter att nå mer psykologiska än materiella effekter. De materiella effekterna är snarare ett medel för att genom de psykologiska effekterna nå sina mål. 11 Generellt sker en ökad spridning av massförstörelsevapen både till stater och kriminella organisationer vilket innebär en ökad risk för att Sverige kan beröras av smuggling av substanser eller tillbehör till sådana vapen. En följd blir att det inte går att utesluta att Sverige kan komma att drabbas av terrorister som nyttjar NBC-stridsmedel. En för markstridsförband klart påverkande trend är den demografiska där nuvarande trenden visar på en fortsatt urbanisering av jordens befolkning. Andelen som bor i urban miljö idag uppgår till nästan 50 procent och beräknas passera denna nivå under 2005 vilket är ett skifte då större delen av mänskligheten kommer att bo i urban miljö. Vid 2020 beräknas andelen uppgå till närmare 60 procent och 2030 upp mot 70 procent. Den största urbana tillväxten sker för närvarande i Afrika och Asien. Huvuddelen av den urbana miljön återfinns i kustområden och många tillväxtområden består av små centrum med stora områden med dåliga hus motsvarande kåkstäder eller slum. Totalt sett besitter den urbana andelen en liten del av den totala landarealen 13

16 Markstridskrafter men tillväxten ligger för närvarande på 2,7 procent årligen. 12 Ovanstående utvecklingslinjer medför att det framtida stridfältet kännetecknas av en situation där flera olika typer av konflikt kan pågå samtidigt inom ett begränsat område. I en del av området kan det vara full strid, i nästa genomförs någon form av säkerhetsoperation och i den tredje delen humanitära insatser och detta samtidigt för samma förband 13. Doktrinutveckling Inom västvärlden visar trenden en fortsatt utveckling inom manövertänkande. Denna kan beskrivas som den mentala grunden för seger, och utgör grunden för insats med svenska stridskrafter 14. Manövertänkandets principer är tillämpbara i väpnad strid på alla nivåer och på alla arenor, även inom ramen för internationella fredsfrämjande operationer. Manövertänkande handlar om ett förhållningssätt till krigföring som vilar på insikten att alla stridsinsatser drar egna resurser. Manövertänkande utgår från att det alltid är möjligt att gå runt ett problem och angripa detta från en mer fördelaktig position samtidigt som motståndaren försätts i en ofördelaktig situation. Strävan måste därför vara att försätta motståndaren i sådant läge att han i varje stridssituation inser att slaget är förlorat och alltså ger upp utan omfattande strider. Vägen att nå detta går via att så snabbt som möjligt identifiera, lokalisera och bekämpa motståndarens tyngdpunkt, eller, om denna inte kan nås, de avgörande punkter varpå hans mentala tyngdpunkt vilar och om de slås ut leder till systemkollaps. I de anglosaxiska länderna talar man om effekt-baserade operationer, vilket innebär att man lägger fokus på vilka direkta och indirekta effekter man uppnår med olika verkansalternativ. 15 Uppdragstaktik och den indirekta metoden utgör de viktigaste generella förutsättningarna för att vi skall kunna generera den rörlighet och det tempo som krävs för att nå ett avgörande mot motståndarens kritiska sårbarheter. Uppdragstaktik bör därför även i fortsättningen utgöra grunden för vår ledning. Kraven på att kunna genomföra snabba insatser, t ex för att kunna utnyttja snabbt uppkomna lägen på stridsfältet och för att genomföra tidskritisk bekämpning, förstärker ytterligare behovet av uppdragstaktik. Trenderna för organisering av stridande enheter går i västvärlden mot högre grad av modularitet där förband skall kunna anpassas efter behov för att möta olika uppgifter. Betraktar man andra aktörer så uppfattas organisationen som mycket löst sammanknuten och tillfälligt sammansatt och där den lilla gruppen uppträder mycket autonomt inom ramen för ett gemensamt mål. Strukturen hos paramilitära enheter strävar efter det reguljära förbandets indelning men som följd av begränsade ledningsförhållanden så uppträder även där enheten autonomt inom ramen för det övergripande målet. Västvärlden ställer ett högt krav på professionalisering där träning och utbildning följer strikta krav för att möjliggöra kvalitetsvärdering. Träning och utbildning är omgivna av starka säkerhetsbestämmelser som i vissa stycken lägger begränsningar på förmågan att uppnå hög grad av professionalism. Träning och utbildning hos andra ak- 14

17 törer varierar i stor utsträckning och har ett högre syfte att skapa fullständig lojalitet. Behovet är dock lägre i dessa grupperingar då syftet inte är att möta reguljära förband utan tar sig uttryck i form av skärmytslingar och våld mot civilbefolkning. Trenden inom uthållighet visar en utveckling av tredjepartslogistik samt en ökad ambition av företag att gå in i materielprojekt med en totalentreprenad. En fortsatt utveckling av outsourcing som koncept är tydlig, även om detta är förenat med vissa risker. Det sker även en utveckling mot högre grad av modularitet där logistiken går mot missions- och operationsanpassade package samt mot enhetskomponenter/ produkter i syfte att ge flexibilitet och hög tillgänglighet av resurser på stridsfältet. Det kommer även ökade krav på standardisering och kompatibilitet vid utveckling av nya system; gränsen mellan militär- och civil teknik minskar stadigt. Teknikutveckling Ett centralt problem idag är de galopperande kostnaderna för högteknologisk försvarsmaterial. Denna kostnadsutveckling har inneburit att för en given summa pengar reduceras de västliga stridskrafternas numerär kontinuerligt. Detta problem accentueras naturligtvis vid en minskande budget, men drabbar även USA trots att amerikanerna kraftigt har ökat sina försvarsutgifter. 16 Det sker en snabb teknikutveckling avseende integrering av mark-, luft-, och sjöbaserade vapen- och sensorsystem sammankopplade i ett nätverk vilket påverkar den framtida markstridsmiljön. Detta innebär att strids- Artilleri & Luftvärn fältet blir tredimensionellt, även för markstridsförband, dvs tekniken ger oss och en kvalificerad motståndare möjligheter att hota med, eller att nå, vapenverkan i alla rummets dimensioner. Integrationen mellan mark- och luftarenan kommer att bli än mer påtaglig och väsentlig. Utvecklingen inom ledningssystemteknik medger allt större förmåga till överföring av relevant information i realtid till alla avnämare men det ökade beroendet av ITbaserade system ökar även känsligheten för informationskrigföring och för ledningskrigföring. Resurser för och skydd mot informationskrigföring tenderar att bli ett nytt strategiskt element. Detta innebär att ur militär synvinkel blir resurser för genomförande av och skydd mot ledningskrigföring allt viktigare. Tendensen är fortsatt att datatransmissionskapaciteten för rörliga enheter och informationshanteringen är begränsande faktorer i taktiska ledningssystem. Stora resurser måste läggas på utveckling av system och rutiner för informationshantering samt effektiv kodning av information. Begränsningar måste läggas in avseende vilken information som skall överföras automatiskt i systemen. Systemen kommer fortfarande till övervägande del att bygga på mänskligt beslutsfattande om än med snabbare omloppstider för information. Ett ökat hot mot IT- och ledningsnät inom samhället totalt kommer att öka behovet av indirekt stöd, t ex genom IT-säkerhetsåtgärder. Dessa är av sådan karaktär att de berör hela samhällsstrukturen och därmed totalförsvaret. Utvecklingen inom vapen- och explosivämnesområdena leder till att verkanskraften 15

18 Markstridskrafter i framtida vapensystem ökar. Utvecklingen av elektromagnetiska vapen har tagit nya steg och det bör övervägas om egen offensiv förmåga skall utvecklas med denna typ av vapen. Utvecklingen av intelligent ammunition med hög precision och längre räckvidd med olika indirekta system medför att allt fler måltyper kan bekämpas. Denna utveckling bör tillvaratas då den ger goda förutsättningar att möta doktrinutvecklingen och stridsområdets alltmer ökande rymd samt ger möjlighet till s k graderad insats. Verkan av konventionella stridsdelar ökar vilket kan innebära att olika typer av pansarvärnsvapen och minor erhåller högre effekt i moderna stridsvagnar och stridsfordon än idag. Utveckling av vapensystemens precision och räckvidd innebär också att förmågan till att kunna leda, integrera och framskjutet invisa samt kontrollera insatser i nära realtid av bekämpningssystem med allt längre räckvidder är viktigt. Möjligheterna för framskjutna markstridsförband att lösa den typen av uppgifter ökar genom kommunikations- och IT-utvecklingen. Bl a ökar möjligheterna att förse enskilda soldater med kvalificerad utrustning för såväl strid som underrättelseinhämtning. Utvecklingen av lednings- och underrättelsesystemen måste följa bekämpningssystemens utveckling. En tydlig tendens är en ökande grad av obemannade vapen- och fordonssystem. Detta medför att risker för egen stridande personal minskar, samtidigt som obemannade system kan nyttjas med hög risktagning i strid. Parallellt med detta visar erfarenheter ett större behov av mänskliga kontakter i samband med konflikter. Bekämpningsprocessen går mot allt kortare tider från upptäckt till verkan vilket medför att även utvecklingen av överlevnad för förband förbättras i form av kombination av signaturanpassning, vilseledning, rörlighet, ballistiskt skydd samt utnyttjande av sensoraktiverade och fortifikatoriska skydd. Motmedelssystem utvecklas mot alla typer av sensorer samt inkommande stridsdelar. Denna utveckling bör tillvaratas vid fortsatt typförbandsutvecklingsarbete. Varnare och motverkanssystem (VMS) kommer att öka effekten i dagens bekämpningssystem och kan skapa förutsättningar för lättare och mindre system i framtiden. Förmågan att verka i mörker förbättras ständigt men de mer moderna förbandens teknologiska övertag minskar stadigt i takt med spridning av mörkerhjälpmedel. Många av dessa produkter kan idag anskaffas över disk mot en relativt låg kostnad. Fortsatta krav finns på utveckling av förmågan att uppträda och strida i mörker och nedsatt sikt samt under alla för svenska enheter aktuella klimatförhållanden. Utvecklingen av tekniska system påverkar förbandens personella behov, kompetensprofil och kvalitet vilket dessutom påverkar olika förbands utbildningstider och personalramar. Många moderna system kräver färre antal personal, men personal med en helt annan kompetens än i dag. Erfarenheter Då målbilden för markstridsförbanden formulerats har vi inte bara tagit utgångspunkten i säkerhetspolitiska och militärteoretiska baskonstanter samt analysen av aktuella trender vad gäller 16

19 konflikt-, doktrin och teknikutvecklingen. Vi har också försökt dra lärdom av erfarenheter från de senaste konflikterna, särskilt då kriget i Irak Jag ska här kortfattat beskriva några av de för markstriden mest centrala erfarenheterna. Alla behöver vara skyttesoldater Under det amerikanska fälttåget i Irak 2003 taktikanpassade både den irakiska armén och de olika andra motståndarna genom att fokusera mycket insatser mot de svagare delarna av motståndarens organisation, t ex logistikförband. 17 Under den därpå följande stabiliseringsfasen blev i princip alla förband, oavsett förbandstyp, tvungna att agera i ansvarsområden med patrulltjänst. 18 Sammantaget visar detta att alla förband måste kunna bedriva markstrid för egenskydd, oavsett vilken huvuduppgift förbandet har. 19 Se bild sida 22. Eskalationspotential Det är sällan vi som bestämmer i vilket slags konflikt våra insatser äger rum. Oförutsägbarheten i en förment fredsbevarande situation gör att behovet av förmåga att hantera en oväntad negativ utveckling alltid måste finnas. Som exempel kan ges operation Restore Hope i Somalia och Slaget vid Caglavica i Kosovo våren , utan jämförelser i övrigt. Rapid Fielding Mycket soldatutrustning som nyttjades under Iraqi Freedom fanns inte i ordinarie utrustningslistor, utan anskaffades raskt innan insatserna inleddes. Delar av denna utrustning blev avgörande, t ex vid strider i urbaniserad terräng. 22 Artilleri & Luftvärn Information gör skillnad Under Iraqi Freedom genomfördes inga nätverksbaserade operationer, men det finns öar av integration i de amerikanska stridskrafterna idag. Redan dessa visade tydligt på potentialen i effektiva informationsflöden. 23 Three block war todays reality Under Iraqi Freedom förekom ofta att ett och samma förband, i ett och samma operationsområde och inom samma tidsrymd samtidigt fick lösa uppgifter på hela konfliktskalan humanitär hjälp i en sektor, avväpna milis i en annan och fullskaliga strider mot mekaniserade förband i en tredje sektor. Härav följer att multifunktionalitet inom arena (dvs att med ett förband/system kunna hantera större delen av konfliktskalan) är en nödvändig förmåga. Flygunderstöd fungerar US Army hyllar entydigt det flygunderstöd man hade i Iraqi Freedom. Vid flera tillfällen var tidskritiskt flygunderstöd avgörande för stridens utgång. 24 Dagens precisionsvapen medger även flyginsatser i samband med markstrid i urbaniserad terräng. 25. För insatser som krävde reaktionstider ner till minuter, och för insatser under svårare väder- och siktförhållanden, krävdes dock understöd från markbaserade indirekta system. Slutsatser Våra markstridsförband skall kunna verka i alla konfliktnivåer från full strid i försvar av Sverige eller i fredsframtvingande operationer till skydd av humanitära insatser eller att visa närvaro för att upprätthålla territoriell integritet. Huvuddelen av våra förband bör ges 17

20 Markstridskrafter förmågan att föra väpnad strid såväl utanför som på det svenska territoriet och kunna genomföra väpnad strid såväl nationellt autonomt som inom ramen för internationell samverkan. De konflikter vi kommer att ställas inför kommer att ha starka inslag av icke-statlig krigföring och asymmetri. Det stridsfält där verkan mot markmål skall kunna genomföras och effekt levereras kommer inom överskådlig tid vara fragmenterat med en avsaknad av klara frontlinjer och tydliga motståndare. Karaktäristiskt är en ökad närhet mellan stridande parter, neutrala och civilbefolkning och där delar av de stridande parterna med svårighet kan särskiljas från civilbefolkningen. Vidare sträcker sig denna miljö från urban till ödemark, från öppen till betäckt terräng där såväl djungel som öken och vinterklimat kan ingå. Denna miljö skapar ett komplext sammanhang för verkan på markarenan och ställer höga krav på upptäckt, identifikation, beslut, precision i insats och rätt effekt i målet. Ett nära uppträdande mellan stridande parter och civilbefolkning innebär en ökad risk för oönskad sidoverkan vilket snabbt kan skapa påverkan på de politiska och militära målen. För att minimera oönskad sidoverkan innehåller varje konflikt någon form av regelverk 26 för insats vilka i sin tur lägger begränsningar för vår förmåga att genomföra insatser, avseende allt från att förstöra infrastruktur till bekämpning av kombattanter och insatser mot civilbefolkning och ickekombattanter. Aktörerna i en konflikt är ett brett spektrum från traditionella reguljära styrkor till civilbefolkning men innefattar även paramilitära organisationer, olika grupperingar och fraktioner, både stridande och icke-stridande. Erfarenhetsmässigt har det i konflikter visat sig att olika grupperingar och fraktioner inte har alltför hög teknologisk nivå men är snabba att omgruppera, anpassa, utveckla och förändra sig för att nå verkan. Detta ställer höga krav på förändringsbarhet hos våra egna förband både avseende teknologi och doktrinärt uppträdande. Våra förband som ingår i den omedelbart gripbara insatsorganisationen bör utvecklas mot att i första hand kunna möta asymmetriska hot, exempelvis olika typer av terroraktioner och gerillakrig. Förbanden skall kunna verka i en miljö som inte motsvarar den vi traditionellt har övat i, utan i konflikter med oklara linjer och grupperingar och med ett ständigt hot där även i en lågintensiv konflikt en situation snabbt kan eskalera till högintensiv både för den mindre gruppen och för förbandet som helhet. Denna komplexa konfliktmiljö ställer krav på en ökad civil-militär integration. I de nya krigen finns inga rent militära lösningar, det krävs samordnade insatser med politiska, diplomatiska, polisiära, bistånds- och militära medel för att ha en chans att nå framgång. De flesta västerländska insatser i lågnivåkonflikter sedan andra världskriget har misslyckats. 27 Doktrin för hur sådana mångfunktionella insatser kan genomföras saknas idag. I takt med att politikens fokus har skiftat från mellanstatliga krig till komplexa konflikter så har konceptet effektbaserade operationer (EBO) fått ett starkt fotfäste. Oavsett hur mycket nyhetsvärde man anser att konceptet har så är det tydligt att det har anammats på både politisk och militär nivå i ett flertal av de länder som Sverige ofta sam- 18

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND Försvarsmaktens specialförband är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Styrning och struktur FMV Systemledning

Styrning och struktur FMV Systemledning Styrning och struktur FMV Systemledning C SML Genmj Per Lodin 081106 Dag #2 - Ledarskap & Beslut 27:e maj Behov Ledarskap 6:e nov Genomförande 12:e feb Agenda Kravbilden Expeditionära insatser Ökat fokus

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Här och nu om den fortsatta vägen framåt Eders Kunglig Höghet, stämmodeltagare! Jag tror att alla ni som finns här på riksstämman

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID Vad erbjuder vi? Utmaningar. Erfarna och kompetenta kollegor. Flexibelt arbete uppgifter, arbetstider, ledighet. Omväxlande arbete ingen arbetsvecka

Läs mer

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan Sid 1 (5) Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans Forsknings- och Utbildningsnämnd,

Läs mer

DET FINNS MYCKET VÄRT ATT SLÅSS FÖR

DET FINNS MYCKET VÄRT ATT SLÅSS FÖR TILL VÅRT FÖRSVAR TILL VÅRT FÖRSVAR DET FINNS MYCKET VÄRT ATT SLÅSS FÖR Jorden är fantastisk. Men vi glömmer ibland bort det. Särskilt vi som lever i den fria, rika världen. Vi vaknar i en varm säng,

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar Tema 1 V. 38-39: Den militära statens etablering och upplysningens genomslag Registrering: Lärandemål tema 1: Från

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga) Regeringsbeslut 8 -l_o -- REGERINGEN 2015-06-25 Fö2015/00954/MFU Försvarsdepartementet Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och

Läs mer

Försvarsmaktens utveckling - nästa steg

Försvarsmaktens utveckling - nästa steg 1 Det talade ordet gäller Anförande av överbefälhavaren, general Håkan Syrén, vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 17 januari 2006 Försvarsmaktens utveckling - nästa steg Eders Kunglig Höghet,

Läs mer

Inriktning Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 1 (8)

Inriktning Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 1 (8) 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 1 (8) FMSI 2014, Underbilaga 1.1: Försvarsmaktens Verksamhetsidé, Vision och Värdegrund Försvarsmaktens Verksamhetsidé, Vision och Värdegrund utgör den strategiska grund som

Läs mer

Utveckling av bidrag till EU:s snabbinsatsförmåga (Nordic Battle Group) beskrivning av verksamhet samt därtill knutna kostnader

Utveckling av bidrag till EU:s snabbinsatsförmåga (Nordic Battle Group) beskrivning av verksamhet samt därtill knutna kostnader Sida 1 (8) Utveckling av bidrag till EU:s snabbinsatsförmåga (Nordic Battle Group) beskrivning av verksamhet samt därtill knutna kostnader INNEHÅLL 1. Allmänt... 2 2. Kostnader avseende Nordic Battle Group

Läs mer

Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift

Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Nr 3 2003 SECURES FREEDOM OF OPERATION by: Creating battlespace awareness Suppressing and documenting artillery activity Co-operating in a Net Centric environment

Läs mer

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Föreningen FHS höstmöte 2009 Agenda 1. Inledning 2. Omvärld 3. Insatser 4. Personalförsörjning 5. Stödutredning 6. Framåt

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Planeringsalternativ minus 3 miljarder kronor

Planeringsalternativ minus 3 miljarder kronor Sida 1(82) Planeringsalternativ minus 3 miljarder kronor (Regeringsbeslut 28, 2003-06-26, Fö2003/1456/MIL) (Sju hemliga underbilagor) INNEHÅLL 1. Militärstrategiska planeringsförutsättningar perioden 2005-2014

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator Ledningsvetenskap, grundkurs Professor Martin Holmberg Examinator Administration Passerkort kommer kunna hämtas hos vakten Mailkonto + inloggning kommer kunna hämtas hos helpdesk bredvid vakten FHS är

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Öppen föreläsning. Kommendörkapten Marcus Mohlin Doktorand Strategiavdelningen. marcus.mohlin@fhs.se

Öppen föreläsning. Kommendörkapten Marcus Mohlin Doktorand Strategiavdelningen. marcus.mohlin@fhs.se Öppen föreläsning Kommendörkapten Marcus Mohlin Doktorand Strategiavdelningen marcus.mohlin@fhs.se Syfte Presentera privata militära företag, vad de är för något och vilket deras tjänsteutbud är Illustrera

Läs mer

Försvarsmaktens Strategiska Inriktning 2015 (FMSI 2015)

Försvarsmaktens Strategiska Inriktning 2015 (FMSI 2015) HÖGKVARTERET 2015-06-26 FM2015-1597: 2 Sida 1 (68) Försvarsmaktens Strategiska Inriktning 2015 (FMSI 2015) Innehållsförteckning 1. Orientering och överväganden... 2 1.1. Omvärldsläge... 2 1.2. Försvarsmaktens

Läs mer

Rapport från perspektivstudien hösten 2007 Ett hållbart försvar för framtida säkerhet

Rapport från perspektivstudien hösten 2007 Ett hållbart försvar för framtida säkerhet Sida 1 (78) Rapport från perspektivstudien hösten 2007 Ett hållbart försvar för framtida säkerhet 1 INLEDNING... 4 1.1 Syfte och uppdrag... 4 1.2 Sammanfattning av perspektivstudien 2005-2007... 5 1.3

Läs mer

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011 FHS organisation SID 1 Fakta om Försvarshögskolan (ÅR 2010) Omsättning 550 msek 546 helårsstudenter (exl uppdragsstud) 428 helårspresterande Ca 2 500 studerande i kortare kurser 344 anställda (drygt 100

Läs mer

Stefan Nordberg 2008-06-24 sid 1(7) Ag SU FHS Utbildningsplan för Stabsutbildning Ny 49,5/45 hp

Stefan Nordberg 2008-06-24 sid 1(7) Ag SU FHS Utbildningsplan för Stabsutbildning Ny 49,5/45 hp Stefan Nordberg 2008-06-24 sid 1(7) Utbildningsplan för Stabsutbildning Ny 49,5/45 hp 1. Basdata Fastställande: Forsknings- och utbildningsnämnden 2008-06-09 Utbildningskod: 1SU09 Ikraftträdande: 2008-06-09

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Försvars- och säkerhetspolitiskt. handlingsprogram. Rapportens namn (står på mallsidan) Sidan 1

Försvars- och säkerhetspolitiskt. handlingsprogram. Rapportens namn (står på mallsidan) Sidan 1 Försvars- och säkerhetspolitiskt handlingsprogram Rapportens namn (står på mallsidan) Sidan 1 1. Försvarspolitikens inriktning Att kunna garantera medborgarnas säkerhet och försvara de territoriella gränserna

Läs mer

Den ryska björnen i Vietnams djungel

Den ryska björnen i Vietnams djungel DEL 13 VIETNAMKRIGET Den ryska björnen i Vietnams djungel Under Vietnamkriget kom Sovjetunionen att agera mer aktivt i Sydostasien än tidigare. Dessförinnan hade man varit mer återhållsam och den sovjetiska

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. Världsstrategispelet FÖRSTÄRKNINGSFAS

SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. Världsstrategispelet FÖRSTÄRKNINGSFAS 14538i06 2/18/00 5:05 PM Page 1 SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. FÖRSTÄRKNINGSFAS - en tredjedel av områdena ska behärskas - extra

Läs mer

ETT JOBB FÖR DIG? Ledningsregementet söker nya medarbetare

ETT JOBB FÖR DIG? Ledningsregementet söker nya medarbetare ETT JOBB FÖR DIG? Ledningsregementet söker nya medarbetare LEDNINGSREGEMENTET Ledningsregementet är ett förband som stödjer hela Försvarsmakten med lednings- och kommunikationsförmåga. Här finns ett flertal

Läs mer

Ny regering! Ny försvarspolitik? Vad betyder det för Försvarsmakten?

Ny regering! Ny försvarspolitik? Vad betyder det för Försvarsmakten? 1 Anförande av överbefälhavaren, general Håkan Syrén, vid AFCEA Stockholm Chapters seminarium i Stockholm den 20 februari 2007. 1. Inledning Ny regering! Ny försvarspolitik? Vad betyder det för Försvarsmakten?

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Framtida svensk luftmakt

Framtida svensk luftmakt ANALYS & PERSPEKTIV Framtida svensk luftmakt av Mathias Järvare Abstract The development of Swedish airpower contains long-term investments that affect the air force, as well as the entire defence force.

Läs mer

Militärstrategisk doktrin med doktrinära grunder (MSD 12)

Militärstrategisk doktrin med doktrinära grunder (MSD 12) Militärstrategisk doktrin med doktrinära grunder (MSD 12) 2011 Militärstrategisk Doktrin MSD FÖRSVARSMAKTEN 2011-07-01 09 833:60820 HÖGKVARTERET Militärstrategisk doktrin (MSD), 2012 års utgåva, M7739-354023

Läs mer

Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber

Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber 2 3 Den stora skillnaden! Försvara landets intressen Försvara landet 4 5 Säkerhets- och Samverkanssektion

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Enligt sekelskiftets olika försvarsbeslut

Enligt sekelskiftets olika försvarsbeslut TIDSKRIFT Debatt Terrorism, internationella insatser och försvar av generalmajor Bengt Lönnbom och överste 1.gr Jan Wickbom Enligt sekelskiftets olika försvarsbeslut skall vår försvarsmakt kunna användas

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik

Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik DOODA Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik Ett ledningssystem är så komplext att vi inte kan studera systemet som helhet Olika metoder för olika syften Vi kommer idag endast prata

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU OP)

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU OP) Utbildningsplan 1 (10) Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU OP) Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme Högskolepoäng: 130,5 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

Informationsbrev 2 för antagna till Stabsutbildningen 2015-2016 (Två bilagor)

Informationsbrev 2 för antagna till Stabsutbildningen 2015-2016 (Två bilagor) FHS beteckning 2015-05-04 Ö 75/2015 Sid 1 (6) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Övlt Claes Deshayes,

Läs mer

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24 Rapport 18-årsundersökning MSB 1--2 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Målgruppen Slutsatser Resultat Om det inträffar en kris 9 Risk och oro för den egna säkerheten 18 Förtroende för myndigheterna 29 Säkerheten

Läs mer

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem:

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: L/A KRIG I ALLMÄNHET Varför krigar människor? Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: 1. Människans natur Vissa hävdar att människan är krigisk av sin natur, och att det är därför det

Läs mer

TOTALFÖRSVARETS SKYDDSCENTRUM

TOTALFÖRSVARETS SKYDDSCENTRUM CBRN-skydd i Försvarsmakten 9/6-11 Presentatör Toni Dufvenberg Stf C FunkE POC CIMIC vid SkyddC FM repr i SOFÄ toni.dufvenberg@skyddc.mil.se Disposition Något om SkyddC? Något om CBRN? Något om FM CBRN-förmågor

Läs mer

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar Bfd22 080929 1 (8) Rättslig styrning 2014-04-24 RCI 12/2014 Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

Läs mer

Kriget som USA kan förlora

Kriget som USA kan förlora Skymning för Pax Americana? Kriget som USA kan förlora USA har för mycket att förlora i en öppen konflikt med Kina. Därför är det troligt att en pragmatisk inställning uppbackad av en fortsatt stark militär

Läs mer

Att ta initiativet genom kontroll av möjlighetsrum

Att ta initiativet genom kontroll av möjlighetsrum Att ta initiativet genom kontroll av möjlighetsrum Sida 1 Isabell Andersson MVI/LVA I en rapport inom ramen för projektet Operativ ledning med titeln Vad kan man åstadkomma med ledning när man möter en

Läs mer

Tänderna ryker ur det svenska stålbettet.

Tänderna ryker ur det svenska stålbettet. Det är lätt räknade arméförband som riksdagen får för pengarna Diskussion & Debatt Av Olof Santesson Tänderna ryker ur det svenska stålbettet. Pressat av finansproblem kastade högkvarteret i slutet av

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: En rättvis värld är möjlig Version: Beslutad version En rättvis värld är möjlig 5 Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

En uniform, många olika finländare likabehandlingsärende för beväringar

En uniform, många olika finländare likabehandlingsärende för beväringar En uniform, många olika finländare likabehandlingsärende för beväringar Likabehandling och jämlikhet under beväringstjänsten Då man talar om likabehandling och jämlikhet bland beväringar med olika bakgrund,

Läs mer

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 Att leda ett lag Christer Dreberg Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 1 Sammanfattning Att leda ett lag är ett väldigt brett område. Jag har valt att söka efter grunder för att nå framgång. Hur stort inflytande

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

OFFICER FÖR FRAMTIDEN. Sök till Officersprogrammet!

OFFICER FÖR FRAMTIDEN. Sök till Officersprogrammet! OFFICER FÖR FRAMTIDEN Sök till Officersprogrammet! Förbered dig på ett viktigt arbete Är du engagerad i det som händer i Sverige och övriga världen? Är du beredd att göra något åt det? Om du utbildar

Läs mer

ÖB debattartikel på Newsmill den 26 oktober. ÖB: Vi behöver mer pengar för att behålla vår förmåga

ÖB debattartikel på Newsmill den 26 oktober. ÖB: Vi behöver mer pengar för att behålla vår förmåga ÖB debattartikel på Newsmill den 26 oktober ÖB: Vi behöver mer pengar för att behålla vår förmåga Publicerad: 2011-10-26 13:10, Uppdaterad: 2011-10-26 13:10 Den insatsorganisation försvarsmakten nu bygger

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Christina Goede, Peter Jonegård, Cecilia Laurén, Svante Nygren

Christina Goede, Peter Jonegård, Cecilia Laurén, Svante Nygren Christina Goede, Peter Jonegård, Cecilia Laurén, Svante Nygren Informationssäkerhet trender 2015 Ett gemensamt arbete Sju trendområden Informationssäkerhet en avvägning mot andra värden Komplexiteten i

Läs mer

Informationssäkerhet trender 2015. OffSÄK, Malmö 2015-04-17

Informationssäkerhet trender 2015. OffSÄK, Malmö 2015-04-17 Informationssäkerhet trender 2015 OffSÄK, Malmö 2015-04-17 Ett gemensamt arbete Sju trendområden Informationssäkerhet en avvägning mot andra värden Komplexiteten i moderna it-tjänster Privatlivet, informationsexplosionen

Läs mer

Svensk militär solidaritet kring Östersjön: Tre scenarier

Svensk militär solidaritet kring Östersjön: Tre scenarier ISBN 91-7566-847-5 NR: 4 Oktober 2011 SAMMANFATTNING: Hur skulle eventuella svenska militära insatser kunna se ut vid olika typer av framtida kriser i Östersjöområdet? Den frågan ställer Karlis Neretnieks

Läs mer

Försvarsmaktens redovisning öppna delar

Försvarsmaktens redovisning öppna delar 2015-01-23 FM2014-5882:36 Sida 1 (6) Öppen bilaga Försvarsmaktens redovisning öppna delar Redovisning avseende punkt 1 Vilken resultatindikator kan enligt myndigheten användas för att beskriva utvecklingen

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

BESLUTSSTÖD. Innehåll 1. INLEDNING. EXAMENSRAPPORT MILITÄRA LEDNINGSSYSTEM Jan Nyberg December 1997. 1.1 Bakgrund

BESLUTSSTÖD. Innehåll 1. INLEDNING. EXAMENSRAPPORT MILITÄRA LEDNINGSSYSTEM Jan Nyberg December 1997. 1.1 Bakgrund BESLUTSSTÖD Innehåll 1. INLEDNING...1 2. INFORMATION OCH DESS BEHANDLANDE I ETT BESLUTSSTÖD...2 3. SAMMANFATTNING...4 REFERENSER:...5 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Jag har valt att behandla hur vi kan gå tillväga

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

AR TAKTIK Sidorna 6-19

AR TAKTIK Sidorna 6-19 ARMénytt Intresseforum för markstridskrafterna Nr 2 DECEMBER 2013 TEMANUMMER AR TAKTIK Sidorna 6-19 AUP 2014 Sidorna 20-21 CO KS27 Sidorna 24-25 NNSC KOREA UTVECKLING AFGHANISTAN INNEHÅLL ARMÉREGLEMENTE

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Kersti Larsdotter Forsker ved Gøteborgs Universitet

Kersti Larsdotter Forsker ved Gøteborgs Universitet 1 Foredrag i Oslo Militære Samfund mandag 30. november 2009 Ved Kersti Larsdotter Forsker ved Gøteborgs Universitet Foto: Stig Morten Karlsen, OMS Militära interventioner och framgång i inbördeskrig Ärade

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

INNEHÅLL. Inledning. Omvärldsbevakning metod & modell. Omvärldsbevakning resultat. Räddningstjänstens utmaningar. Slutsatser. Frågor och diskussion

INNEHÅLL. Inledning. Omvärldsbevakning metod & modell. Omvärldsbevakning resultat. Räddningstjänstens utmaningar. Slutsatser. Frågor och diskussion INNEHÅLL Inledning Omvärldsbevakning metod & modell Omvärldsbevakning resultat Räddningstjänstens utmaningar Slutsatser Frågor och diskussion Historik och bakgrund Genomfört tillsammans av SSBF, RSGBG

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Försvarsmaktens redovisning med anledning av regeringens beslut avseende Försvarsstrukturutredningen

Försvarsmaktens redovisning med anledning av regeringens beslut avseende Försvarsstrukturutredningen 2012-03-01 23 250:52238 Sida 1 (5) Försvarsdepartementet och sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning

Läs mer

Operativ Doktrin 2014 OPD

Operativ Doktrin 2014 OPD Operativ doktrin 2014 2014 Operativ Doktrin 2014 OPD Försvarsmakten Omslag Bild 1 (lufttankning): Försvarsmakten Bild 2 (korvetter): Försvarsmakten Bild 3 (strid i bebyggelse): Kjell Enqvist, Försvarsmakten

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

Redovisning organisation, omfattning och kostnader för aspirant- och specialistofficersutbildning

Redovisning organisation, omfattning och kostnader för aspirant- och specialistofficersutbildning Sida 1(13) Försvarsmaktens redovisning Allmänt Från och med den 1 juli 2010 kommer personalförsörjningen för alla personalkategorier i Försvarsmakten att bygga på frivillighet. Den generella frivillighetsprincipen

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

DYGNET RUNT ÅRET OM. Försvarsmaktens telenät- och markteleförband, FMTM. Ett ständigt insatt insatsförband.

DYGNET RUNT ÅRET OM. Försvarsmaktens telenät- och markteleförband, FMTM. Ett ständigt insatt insatsförband. DYGNET RUNT ÅRET OM Försvarsmaktens telenät- och markteleförband, FMTM. Ett ständigt insatt insatsförband. FMTM STÖDJER FÖRSVARSMAKTENS FÖRBAND Försvarsmakten 2013 Formgivning och illustration: FMTM, Örebro

Läs mer