Dagvattenpolicy för Västerviks kommun
|
|
- Camilla Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dagvattenpolicy för Västerviks kommun 1
2 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 Allmän bakgrund...3 Syfte...3 Arbetssätt Dagvattenpolicyns mål Metoder till att nå mål Principer för dagvattenhantering...7 Angripa källorna...7 Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD...8 Reningskrav...9 Drift och underhåll...10 Snöhantering Riktlinjer för dagvattenhantering i olika situationer...11 Vid nyexploatering...11 I befintliga bebyggda områden...11 Allmän plats: parker, grönytor och torg...12 Allmän plats: gator, vägar och parkeringar...12 Industriområden Kommunens ansvarsfördelning...13 Kommunstyrelsen...13 Miljö- och byggnadsnämnden...13 Tekniska nämnden Ansvar övriga aktörer...14 Privata fastighetsägare...14 Verksamhetsutövare Föroreningar i dagvatten Recipientklassificering Dagvattenklassificering Prioriterade områden...18 Belastade områden...18 Känsliga områden Fortsatt arbete Ordlista...21 BILAGA 1 Miljömål och kommunala styrdokument...22 BILAGA 2 Hantering av dagvattenfrågor i samhällsbyggnadsprocessen en manual...24 BILAGA 3 Beskrivning av recipientklassificering...29 BILAGA 4 Recipienternas placering...31 BILAGA 5 Belastade områden: hög trafikbelastning, hög andel hårdgjorda ytor, stora parkeringar...32 BILAGA 6.1 Belastade områden: hög dagvattenbelastning i spillvattennätet, Västervik...33 BILAGA 6.2 Belastade områden: hög dagvattenbelastning i spillvattennätet, Gamleby...34 BILAGA 6.3 Belastade områden: hög dagvattenbelastning i spillvattennätet, Ankarsrum...35 BILAGA 7 Känsliga områden...36 BILAGA 8 Checklista för att minska påverkan på dagvattenrecipienterna
3 1. Inledning Allmän bakgrund Då mark bebyggs ändras regnvattnets naturliga avrinningsförhållanden och därmed också vattnets kretslopp. Vattnet kan inte längre infiltrera i mark och bilda grundvatten utan avleds snabbt via ledningar till reningsverk, sjöar och vattendrag. Tillsammans med dagvattnet förs även de föroreningar som samlats på trafikytor, centrum- och industriområden såsom tungmetaller, korrosionsmaterial och olja, med ut till recipienterna. Med tiden har andelen hårdgjorda ytor ökat och därmed också belastningen på ledningar, reningsverk och recipienter. Definition av dagvatten: Dagvatten är tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten, spolvatten och framträngande grundvatten (TNC 95). Damm- och infiltrationsanläggningen tar hand om dagvattnet för området i och omkring Peruparken i Västervik. Syfte Syftet med att upprätta en dagvattenpolicy och följa denna är att skapa genomtänkta, miljöanpassande och kostnadseffektiva rutiner för att ta hand om dagvattnet. Genom en dagvattenpolicy skall dagvattenhanteringens inriktning och krav tydliggöras. Hanteringsmetod för dagvattnet skall bedömas utifrån dagvattnets föroreningshalt och recipientens känslighet. Även möjligheten till att förbättra närmiljön skall beaktas vid planering av dagvattenhantering. I stället för att avledas skall dagvattnet tas om hand lokalt vid källan, där så är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Syftet med dagvattenpolicyn är också att integrera kommunens arbete för att jobba mot miljömål av både nationell och lokal karaktär (se bilaga 1), samt att jobba mot hållbar utveckling. Ytterligare ett syfte är att möta krav i den nya VA-lagen 1, som trädde i kraft 1 juli I den nya VA-lagen har kommunens skyldighet att ordna allmän VA-anläggning utvidgats från att som tidigare gälla av hänsyn till skyddet för hälsan till att även omfatta miljöhänsyn. Dagvattenpolicyn riktar sig: i första hand till kommunens tjänstemän för att skapa en hållbar dagvattenhantering inom kommunen. även till fastighetsägare och verksamhetsutövare inom kommunen. Dagvattenpolicyn ska ses som ett levande dokument och vid behov revideras och kompletteras, förslagsvis med 3 5 års intervall. Initiativ till revideringen skall tas av Teknisk Service, VA-verket. 1 Allmänna vattentjänster, SOU 2004:64 3
4 Arbetssätt Arbetet med dagvattenpolicyns framtagning är ett gemensamt arbete mellan de förvaltningar som berörs av dagvatten, med Teknisk Service, VA-verket, som initiativtagare. Följande förvaltningar har deltagit i arbetet: miljö- och byggnadskontoret, kommunstyrelsen där plansidan avses, Teknisk Service, Gator, och VA-verket. Dessa förvaltningar har delats in i två grupper som har arbetat med dagvattenfrågor. Avslutningsvis har ett stort gemensamt möte hållits. Arbetet har samorganiserats av examensarbetaren Weronica Andersson. De tjänstemän som har tagit fram dagvattenpolicyn är: Miljö- och byggnadskontoret: Bernt Jonsson Elin Nilsson Jan Johansson Eilert Johansson Gun Lindberg Kommunledningskontoret: Emma Oscarsson Ulla-Britta Stävmark Andersson Teknisk Service, Gator: Casper Rosén Bengt Höglund Christer Sneitz Per-Olof Redborn Iris Fridell Teknisk Service,VA-verket: Petra Rissmann Ulf Andersson Roger Örnwall Inspirationsmaterial Som inspirationsmaterial har främst Dagvattenstrategi för Stockholms Stad, Dagvattenstrategi Huddinge kommun och Dagvattenpolicy Gävle kommun använts. 4
5 2. Dagvattenpolicyns mål Målen med dagvattenpolicyn är många, vilket också påvisar nyttan med en sådan. Integrering av ett långsiktigt tänkande i och planerande av dagvattenhantering är ett nödvändigt mål för att kunna uppfylla dagvattenpolicyns syfte. Syftet med genomtänkta, miljöanpassande och kostnadseffektiva rutiner för att ta hand om dagvattnet kan delas in i följande mål: Ekonomiska Minska risken för källaröversvämningar Minska belastningen på reningsverken Funktionella Skapa riktiga förutsättningar redan i planarbetet Skapa genomtänkta rutiner för dagvattenhanteringen Effektivisera reningsverken Ekologiska Minska belastningen av föroreningar på recipienter och reningsverk Minska avloppsbräddningarna Öka de biologiska förutsättningarna Upprätthålla den hydrologiska balansen Minska påverkan på grund- och ytvatten Sociala Förbättra närmiljön genom synlig och estetisk dagvattenhantering 5
6 3. Metoder till att nå mål Kommunen har olika möjligheter att förbättra dagvattnet och dess hantering: Myndighetsutövande med stöd av miljöbalken, VA- lagen, plan- och bygglagen (PBL), Boverkets byggregler (BBR) och ordningslagen Information till fastighetsägare, entreprenörer och allmänhet Ekonomiska styrmedel, t.ex. incitament i dagvattentaxan Särskilt beaktande vid nya planer samt vid renoveringar och ombyggnationer Prioritera särskilt belastade eller känsliga områden Vid kommunala upphandlingar ställa krav på fordon och dess skötsel samt på entreprenörer Ha goda underhålls- och skötselplaner för dagvattenanläggningar, gator och parker Ha en tydlig ansvarsfördelning Framtagning av checklistor etc. inom respektive förvaltning 6
7 4. Principer för dagvattenhantering Dagvattenhanteringens principer är framtagna med representanter från berörda förvaltningar och följer nedan. Angripa källorna Mest hållbart och även mest kostnadseffektivt är att begränsa föroreningar redan vid källan. På så sätt undviks behov av omhändertagande av förorenat dagvatten, och därmed också kostnader för reningsanläggningar, samtidigt som recipientpåverkan blir lägre. Kommunen ska verka för detta på olika sätt: I planer förespråka alternativt byggnadsmaterial till koppar och zink och i gatumiljö undvika obehandlat zinkmaterial. Användningen av vägsalt skall hållas på en låg nivå. Information till allmänheten, bl.a. om hushållskemikalier och andra föroreningar som påverkar dagvattnet, t.ex. biltvätt på gatan, bygga och måla klokt osv. Vid tillståndsprövning av en verksamhet ställa krav på renat dagvatten, enligt miljöbalkens försiktighetsprincip. Miljötillsyn med krav på skyddsåtgärder hos företag som hanterar oljeprodukter. Kontroll av oljecisterner. Minska avloppsbräddningar. Vid upphandlingar: Vid upphandling av kommunala tjänstebilar och arbetsfordon eftersträva miljövänligt drivna fordon enligt kommunens resepolicy, samt välja fordonstvättar som uppfyller miljökrav i linje med Naturvårdsverkets branschfakta om fordonstvättar. Vid upphandling av lokal- och stadstrafik verka för att fordonen drivs med miljövänliga drivmedel och välja fordonstvättar som uppfyller miljökrav. Vid upphandling av entreprenörer för klottersanering anlita sådana som använder Kemikalieinspektionens Prioriteringsguide 2 eller vars produkter är miljömärkta (Svanen, Bra miljöval, EU-blomman). 2 Webbaserat verktyg för att minska risker för människors hälsa eller miljö från kemikalier. 7
8 Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD Lokalt omhändertagande av dagvatten kan beskrivas som åtgärder som syftar till att förhindra eller minska mängden dagvatten och därmed också dagvattnets belastning på ledningsnät, reningsverk och recipienter. Målet med LOD är att behandla dag- och bräddvatten före utsläpp för att undvika att recipienter skadas av dagvattnets föroreningar. Naturens sätt att ta hand om dagvattnet nyttjas genom infiltration, perkolation, avdunstning och fördröjning. Även om minskningen av dagvattenavrinningen från varje enskild tomt inte blir så stor, blir den sammantagna effekten av ett konsekvent utnyttjande av LOD högst väsentligt. LOD anses vara en mycket kostnadseffektiv metod som minskar både föroreningsmängd och vattenmängd till ledningsnät och recipienter samt minskar mängden svårbehandlade ämnen till reningsverken. Kommunen skall ständigt verka för LOD, detta bl.a. genom att i planer förespråka LOD samt att uppmuntra fastighetsägare att införa LOD. I samband med nyexploatering av områden skall i första hand LOD väljas då de tekniska förutsättningarna tilllåter detta. I kommunens VA-taxa ge incitament till LOD. Det är dock inte lämpligt eller möjligt att nyttja LOD om: geotekniska förutsättningar för infiltration ej finns, t.ex. vid berg- eller lerområden. marken innehåller föroreningar som kan föras vidare av det infiltrerade vattnet. en mycket känslig recipient eller ett skyddsvärt grundvatten förorenas av det infiltrerade vattnet. befintlig bebyggelse och/eller anläggningar skadas av det infiltrerade vattnet, eller att någon annan skada uppstår. 8
9 Reningskrav För att skydda recipienterna från föroreningar behöver dagvattnet i vissa fall renas. Reningskraven för dagvattnet ska utgå ifrån vad recipienten tål, se Recipientklassificeringen, kap 8. Hänsyn bör tas till recipientens totala föroreningsbelastning. Dagvattnet kan renas lokalt, i mindre anläggningar, i reningsverk eller i mer komplexa dagvattenanläggningar. Det går inte att ange generellt hur och var dagvattnet ska renas utan en bedömning måste göras för varje enskilt fall. Recipientens känslighet liksom de tekniska och ekonomiska förutsättningarna ska här vägas in. En vägledning för när dagvattnet kan behöva renas finns i tabell 1 3. Bedömningen om rening ska vidtas ska göras av Teknisk Service, VA-verket, i samråd med miljö- och byggnadskontoret. Tabell 1. Åtgärdsmatris för dagvatten Recipientklass Mindre känslig Känslig Mycket känslig Låg Ej rening Ej rening Låg rening Föroreningshalt Måttligt hög Ej rening Låg rening Hög rening Hög Hög rening Hög rening Hög rening Låg rening innebär relativt enkla reningsåtgärder t.ex. en enkel damm, översilningsyta eller infiltration i grönyta. Hög rening innebär en relativt komplex flerstegsrening, t.ex. oljeavskiljare, följt av en damm och en översilningsyta, eller en väl dimensionerad och utformad dammanläggning. 3 Efter Tomas Larms (1998) rappport Klassificering av dagvatten och recipienter, samt riktlinjer för reningskrav. 9
10 Drift och underhåll Ett sätt att minska föroreningarna till dagvattnet är att ha en bra skötsel av gator, parker, parkeringar och dagvattenanläggningar. Detta ska ske genom att: Gödsling av parkmark ska undvikas och användning av miljöfarliga bekämpningsmedel får ej förekomma. En översyn av städstandarden ska genomföras och underhållsrutiner för dagvattenbrunnar ska tas fram i enlighet med dagvattenpolicyn. Användningen av vägsalt ska hållas på en låg nivå. Goda underhållsrutiner skapas för dagvattenanläggningar. Dagvatten från större kommunala parkeringar hanteras med lämplig metod för att rena dagvattnet. Snöhantering Snön i tätorter innehåller en mängd olika ämnen såsom tungmetaller, kolväten och näringsämnen. Föroreningar kommer främst från trafik, men även från luftföroreningar. För att begränsa spridningen av föroreningar är det viktigt att ha en bra strategi för snöhantering. Snöupplag ska placeras där goda möjligheter för infiltration ges och där mark och vatten ej tar skada. Snöupplagsplatser i närområdet ska användas för att undvika långa transporter. Tippning av förorenad snö i sjöar och vattendrag ska ej förekomma. Snö vid trafiktäta områden 4, där ej möjlighet för infiltration ges, ska borttransporteras innan den blir förorenad. 4 Med trafiktäta områden avses områden med en bilintensitet på >8000 fordon/dygn, se kap 10 för förklaring. 10
11 5. Riktlinjer för dagvattenhantering i olika situationer Vid nyexploatering I detaljplanearbetet ska områdets geotekniska och geohydrologiska förutsättningar undersökas för att avgöra vilken typ av dagvattenhantering som är lämplig. En manual för dagvattenfrågor i samhällsbyggnadsprocessen finns i bilaga 2. Följande ordning för riktlinjer gäller: 1. Lokalt omhändertagande I första hand ska lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, nyttjas. Ansvaret för LOD-lösningen bör tydligt framgå. 2. Öppen dagvattenavledning Där dagvattnet ej kan infiltreras ska öppen dagvattenavledning och fördröjning genomföras, där så är möjligt och motiverat. Där dagvattnet ej kan infiltreras på grund av att det är förorenat, ska rening ske på bästa möjliga sätt. I befintliga bebyggda områden Bebyggda områden har ofta ett konventionellt dagvattenssystem eller avloppssystem, som effektivt avleder dagvattnet från området. Någon rening av dagvattnet förekommer normalt inte. Dagvattenhanteringen förbättras avsevärt genom följande prioriteringsordning: 1. Lokalt omhändertagande Fastighetsägare ska uppmuntras att omhänderta dagvatten lokalt inom tomtmark genom infiltration eller perkolation. Vid ombyggnader ska lokalt omhändertagande av dagvatten eftersträvas. Förorenat dagvatten ska renas och vid behov kan krav på rening ställas enligt nya VA-lagen. 2. Öppen dagvattenavledning Saknas förutsättningar för LOD genom infiltration eller perkolation, ska utjämning och fördröjning eftersträvas. 3. Ledningsnät Då de geotekniska förutsättningarna ej tillåter LOD eller avledning i öppna system, avleds dagvattnet i dagvattenledning. 11
12 Allmän plats: parker, grönytor och torg På allmän plats ska dagvattenhanteringen och dess utformning särskild beaktas med hänsyn till möjligheterna att öka trivseln, estetik eller skapa bättre biologiska förutsättningar. Där förutsättningar för infiltration finns ska detta eftersträvas. Vid ombyggnationer på allmän plats ska kommunen alltid sträva efter förbättringar av dagvattenhanteringen. Dagvattnet ska om möjligt fördröjas och reduceras genom användning av öppna dagvattensystem. Dagvattenanläggningar/system ska utformas på ett för platsen tilltalande sätt. Allmän plats: gator, vägar och parkeringar På allmän plats ska dagvattenhanteringen och dess utformning särskild beaktas med hänsyn till möjligheterna att öka trivseln, estetik eller skapa bättre biologiska förutsättningar. Vid nyanläggningar ska dagvattnet omhändertas så att föroreningarna i dagvattnet så långt som möjligt kan avskiljas. Fördröjning eller annan dagvattenanläggning ska utformas på ett för platsen tilltalande sätt. Vid gatuunderhåll ska dagvattenhanteringen förbättras och föroreningshalterna begränsas, där så är möjligt och motiverat. Användningen av vägsalt ska hållas på en låg nivå. Dagvattenbrunnar underhålls kontinuerligt. Förorenat trafikdagvatten ska renas där så anses nödvändigt och möjligt. Dagvatten från större kommunala parkeringar behandlas med lämplig metod för att rena dagvattnet. Industriområden Dagvattnet från industriområden varierar i sammansättning bl.a. beroende på kemikaliehantering och trafikintensitet. För att förbättra dagvattnets kvalitet ska följande gälla: I varje enskilt fall bedöms dagvattenhanteringens utformning bl.a. beroende på kemikalieutsläpp. Dagvattenpolicyns prioriterade områden ska här beaktas. LOD ska ej tillämpas vid förorenad mark. Vid tillståndsprövning av en verksamhet ska krav ställas på dagvattenhanteringen enligt miljöbalkens försiktighetsprincip. Miljötillsyn med krav på skyddsåtgärder genomförs hos företag som hanterar oljeprodukter. Bensinstationer ska ha separat oljeavskiljning för dagvattnet. 12
13 6.1 Kommunens ansvarsfördelning Kommunstyrelsen Planeringsskede Ansvar för planläggning genom detaljplaner och framtagande av förslag till översiktsplaner och i dess plantyper skapa reella möjligheter att omhänderta dagvatten enligt de principer som anges i dagvattenpolicyn. Ansvar för genomförandebeskrivning i detaljplanen och skapa förutsättningar för miljömässig och god dagvattenhantering. Miljö- och byggnadsnämnden Planeringsskede Delta i planläggning för att bevaka att krav i miljöbalken och plan- och bygglagen uppfylls vid planläggning. Ansvar för att ange vilka reningskrav som gäller utifrån dagvattnets föroreningsinnehåll och recipientens känslighet i enlighet med dagvattenpolicyn. Bevaka så att hänsyn tas till vattenskyddsområde. Bygg- och anläggningsskede Ansvar för tillståndsgivning och tillsyn enligt plan- och bygglagen. Tillsyn enligt miljöbalken 5. Driftskede Tillsyn enligt miljöbalken, med särskilt beaktande vid prövning, innebärande att med hjälp av information, rådgivning eller myndighetsbeslut se till att förorenat dagvatten renas. Dessa krav kan ställas i alla skeden om inte dagvattenpolicyn följs. Tekniska nämnden Teknisk Service, Gator Allmänt Ansvar för avvattning av allmänna hårdgjorda ytor såsom gator, cykelvägar, parkeringsytor och torg. Ansvar för handläggning av lantmäteriförrättning innehållande fastighetsbildning, bildande av gemensamhetsanläggning samt genomförandebeskrivning i detaljplanen. Ansvar för att så mycket som möjligt av dagvatten från vägområden infiltreras i mark eller avleds i öppna diken. Ta ansvar för att utreda och förbättra dagvattenhanteringen i öppna diken och trummor inom vägområdet. Bygg- och anläggningsskede Tillse att rätt materialval görs och att utförandet av allmänna hårdgjorda ytor genomförs på bästa sätt. I de fall där Teknisk Service, Gator, är förvaltare inte förorsaka dagvattenproblem. Driftskede Underhålla öppna diken och trummor. Underhålla gatudagvattenbrunnar (s.k. rännstensbrunnar) som Teknisk Service, Gator, ansvarar för. Utveckla det befintliga ytliga dagvattensystemet inom vägområdet. Teknisk Service, VA-verket Allmänt Inom verksamhetsområdet för vatten och avlopp ansvarar VA-verket för avledning av dagvatten. VA-verket verkar, genom information och incitament till fastighetsägare, för att så mycket som möjligt av dagvattnet infiltreras i marken i bostadsfastighetsområden. Planeringsskede Bevaka och tillföra kunskap om dagvattenfrågorna tidigt i planprocessen genom att bl.a. planera för genomförande av dagvattenanläggningar och utreda möjligheter till utjämning eller andra lämpliga dagvattenåtgärder. Utveckla de befintliga ledningsnäten för dagvatten. Bevaka så att hänsyn tas till vattenskyddsområde. Bygg- och anläggningsskede Tillse att allmänna dagvattenanläggningar byggs så att de kan upprätthålla avsedd funktion och kondition. Tillse att rätt materialval görs och att utförandet av allmänna hårdgjorda ytor genomförs på bästa sätt. Driftskede Drift av allmänna 6 dagvattenanläggningar. Provtagning (kvalitetsbedömning) av vatten i befintliga dagvattenreningsanläggningar. Planeringsskede Bevaka och tillföra kunskap om dagvattenfrågorna tidigt i planprocessen. 5 I vissa större projekt kan länsstyrelsen eller andra myndigheter vara ansvariga för tillstånd och/eller tillsyn. 6 Med allmän VA-anläggning avses anläggning, som har till ändamål att bereda bostadshus eller annan bebyggelse vattenförsörjning och avlopp och som drives av kommunen eller, om den drivs av annan, förklaras för allmän (VA-lagen, 1970). 13
14 6.2 Ansvar övriga aktörer Privata fastighetsägare Den som äger mark har ansvar för det dagvatten som uppkommer på den egna fastigheten. Detta innebär att fastighetsägaren: a. i första hand ska använda LOD och därmed sköta dagvattenhanteringen på egen hand på den egna marken. b. i andra hand, när a) ej är möjligt, ansluta dagvattenledningen till det allmänna dagvattenledningsnätet. Om fastigheten har en annan verksamhetsutövare än fastighetsägaren gäller att båda har ansvar att se till att dagvattenproblem inte förorsakas av den verksamhet som bedrivs på fastigheten. Fastighetsägaren ska se till att dagvattenanläggningen sköts samt upplysa hyresgästen/arrendatorn om vad som gäller. Verksamhetsutövare En verksamhetsutövare ska genom sin verksamhet inte förorena dagvattnet eller orsaka andra dagvattenproblem. 14
15 7. Föroreningar i dagvatten För att kunna minska föroreningsinnehållet i dagvatten är det viktigt att veta varifrån föroreningarna kommer. Det dagvatten som uppkommer i stadsmiljöer förorenas av flera olika ämnen som används i samhället: Tungmetaller, t.ex. kvicksilver, kadmium, bly, koppar, zink och krom Organiska miljögifter, t.ex. PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och PCB (polyklorerade bifenyler) Oljor Näringsämnen (kväve och fosfor) Bakterier Vägsalter Nedan följer en beskrivning av varje föroreningskälla. Tungmetaller Belastningen av tungmetaller på miljön sker direkt från industrier, kommunala reningsverk, avfallsdeponier och trafik. Den metallförädlande industrin är den dominerande källan till metallutsläpp i Sverige, utom när det gäller bly, där blyad bensin har spelat en viktig roll. Metallytor såsom hustak, stolpar och bildetaljer exponeras kontinuerligt så att de kan ge utläckage till mark och vatten. Tungmetaller är giftigt eller mycket giftigt för människor och djur. Näringsämnen Kväve i dagvatten kommer från atmosfäriskt nedfall och förbränning vid bland annat energiproduktion och användning av motorer. Den största källan till fosforutsläpp är troligen organiskt material såsom förmultnat växtmaterial samt djurspillning. Näringsämnen i dagvatten kommer även från bräddat avloppsvatten och gödsling. Näringsämnen orsakar övergödning i sjöar och hav, algblomning och ger upphov till syrebrist. Bakterier Bakterier och andra mikroorganismer i dagvattnet härrör från djurspillning och avloppsbräddningar. Bakterier i dagvatten kan vålla hälsoproblem vid dagvattenutsläpp i närhet av badplats. Vägsalter Vägsalt som används för halkbekämpning kan skada omgivande vegetation och förorsaka saltinträngning i grundvattentäkter, som därmed riskerar att bli förstörda. Organiska miljögifter PAH bildas främst genom ofullständig förbränning av ved och fossila bränslen och sprids genom luft. De största källorna är vedeldning, trafik och industrier. Bilar utan katalysatorer står för 50 % av trafikens utsläpp av PAH. I storstadsregioner är bildäck en av de största källorna. PAH är cancerogent och även giftigt för djur. PCB har använts som fogmassor i byggnader, i kondensatorer och transformatorer. PCB är ett spritt ämne, trots att det sedan 1986 är förbjudet att använda i nya produkter inom EG-länderna. PCB är giftigt för människor och djur. Oljor Olja är en vanlig produkt i vårt samhälle och används till uppvärmning, drivmedel, smörjmedel m.m. Användningen medför ofta att små eller stora mängder spills på mark eller i vatten, vanligast från industrimarker, bensinstationer, vägar, hamnar, tätbebyggda områden och järnvägar. Olja är skadligt för människor och djur och giftigt för växter. 15
16 8. Recipientklassificering D agvattnet i Västerviks kommun har flera olika recipienter av varierad karaktär. För att kunna skydda känsliga recipienter från dagvattenutsläpp har en recipientklassificering tagits fram. Recipienterna till dagvattnet i Västerviks kommun har klassificerats utifrån uppskattningar av nuvarande status och yttre påverkan. Detta har gjorts för att få en samlad bedömning över recipientens känslighet för mänsklig påverkan i form av dagvattenutsläpp. Recipientklassificeringen ligger till grund för val av åtgärder för att förbättra dagvattenhanteringen i kommunen. baseras dels på Natura 2000 och Riksintresse för naturvård, dels på övrigt naturvärde. Rekreationsvärdet baseras på friluftsliv och badmöjligheter. Yttre påverkan bedöms dels på grundval av belastning av föroreningar och tungmetaller, dels av belastning av närsalter. Bedömning av recipienternas status är mycket komplex och kan därför inte helt beskriva tillståndet hos recipienterna. Klassificeringen baseras dels på rapporter om naturvärden 7, dels på erfarenhet och kunskaper inom kommunen. Klassificeringen av Västerviks kommuns dagvattenrecipienter redovisas i bilaga 3 och sammanfattas i tabell 2. Recipienternas känslighet bedöms utifrån recipietens naturvärde, rekreationsvärde och yttre påverkan. Naturvärdet Tabell 2. Sammanställning av recipientklassificeringen Klassificering Recipient Mycket känsliga för mänsklig påverkan Känsliga för mänsklig påverkan Gamlebyviken, Verkebäcksviken, Vivassen, Gåsfjärden, Storsjön (Ukna), Kyrksjön (Odensvi), Västrumsfjärden Lucernafjärden, Örserumsviken, Kvännaren, Långsjön, Såduggen, Ryven, Kyrksjön (Gladhammar), Hjorten (Hjorted), Nässjön, Edsån, Syrsan, Storån Mindre känsliga för mänsklig påverkan Skeppsbrofjärden, Gamlebyån, Hällsjön, Sedingsjöån, Tynn En karta över recipienternas placering i kommunen redovisas i bilaga 4. 7 Följande rapporter har använts: Naturvärdesbedömning av 66 sjöar i Västerviks kommun, Naturvärdesbedömning av 88 sjöar i Västerviks kommun, Natur i Västerviks kommun, Inventering av lek- och uppväxtområden för Kalmar läns kustbestånd av gädda och abborre med inriktning på grunda havsmiljöer och Inventering av lek- och uppväxtområden för Kalmar läns kustbestånd av gädda och abborre med inriktning på kustmynnande vattendrag. 16
17 9. Dagvattenklassificering Dagvattnets innehåll av föroreningar bestäms av den typ av yta vattnet avrinner ifrån, nederbörd och års tid. Denna dagvattenklassificering baseras på typiska föroreningshalter som uppkommer i olika markområden. Dagvattenklassificeringen skall ses som en vägledning vid uppkomst av föroreningshalter och ej som exakta halter, då ingen provtagning av dagvattnet i kommunen har förekommit. Tabell 3. Föroreningshalters uppkomst i olika markanvändningsområden Markanvändning Föroreningshalt i dagvatten Anmärkning Kvartersmark: Centrum och innerstaden inklusive lokalgator Bostadsområden utanför centrum Stora parkeringsanläggningar Industrifastigheter med miljöfarlig verksamhet Låga till måttliga Låga Låga till måttliga Beroende på verksamhet Koppartak ger höga halter i dagvattnet. Plåttak ger måttliga till höga halter zink och kadmium i dagvattnet. Allmän mark: Lokalgator < 8000 fordon/dygn Vägar med fordon/dygn Parker, naturmark m.m. Låga Låga till måttliga Låga 17
18 10. Prioriterade områden Med prioriterade områden avses områden som i kommunens arbete bör prioriteras vid val av åtgärder för förbättrad dagvattenhantering eller vid renovering av gata, ledningssystem, omprövning av tillstånd och upprättande av detaljplan osv. De prioriterade områdena har valts ut med hänsyn till förorenings- och kapacitetsbelastning samt känslighet. Belastade områden Områden med hög kapacitets- och föroreningsbelastning beskrivs i tabell 4. Tabell 4. Sammanställning över belastade områden Belastat område: Kriterier: Exempel på områden: Hög trafikintensitet >8000 fordon/dygn 8 Stora infartsvägen Allén övre Storgatan Kvarngatan Östra Kyrkogatan, Albert Tengers väg, Fiskaretorget Hög andel hårdgjorda ytor Stora parkeringar Större/tyngre industrier Marinor och småbåtshamnar 10 Områden med hög dagvattenbelastning i spillvattennätet Hög andel hårdgjord yta inom samma större fastighet >100 p-platser/parkering 9 med dagligen hög användning Stor användning av miljöfarliga produkter Stor utomhushantering och lagring av miljöfarliga produkter Uppställningsplatser för båtar där reparationer eller rustning sker, antal platser >10 st. Områden med tätare källaröversvämningar än vart 10:e år. Områden med hög bräddningsrisk, antal bräddningar >1 ggr/år Områden som bidrar med stora mängder ovidkommande vatten till reningsverken. Centrum i tätorterna, större industrier Läroverksplan, Skeppsbron, Stenhamra, Centrum Gamleby m.fl. Färgindustri, massa- och pappersbruk Skrotar och avfallsanläggningar, lagring av trävaror och bränslen Marinor och småbåtshamnar i Västervik, Blankaholm, och Loftahammar Västervik Avrinningsområde: Västra lund Reginelund (B8, Särskilt DUFområde 13, 14 och 16) Brevik Gertrudsvik (B14, särskilt DUF-område 17 och 18) Johannesdal- Örbäcken (B1, särskilt DUF-område 2 och 8) 11 Gamleby DUF-område 3 och 4. Ankarsrum DUF-område 6, 8 och 9 8 Vid val av trafikbelastningskriteriet har vi studerat kriterium för Vägverket och Stockholms Stad för att avgöra när åtgärder behövs respektive föroreningshalters uppkomst till följd av trafikbelastning. Med detta, liksom kommunens lokala förutsättningar som utgångspunkt, valdes områden med >8000 fordon/dygn att prioriteras. 9 Vid val av parkeringar att prioritera har antal p-platser fått återspegla parkeringarnas belastning. 100 p-platser/parkering tillhör de största parkeringarna inom kommunen, varför detta parkeringsantal väljs som kriterium. 10 Fritidsbåtars bottenfärger kan vara giftiga och kan vid uppställning och rustning av båtar nå dagvattnet. 11 B står för bräddavlopp och avser särskilt belastad sådant. DUF står för drift, underhåll och förnyelse och avser mindre avrinningsområden som är belastade i form av kombinerade system. 18
19 En karta över hög trafikintensitet, hög andel hårdgjorda ytor och stora parkeringar redovisas i bilaga 5. En karta över områden med hög dagvattenbelastning i spillvattennätet i Västervik, Gamleby och Ankarsrum redovisas i bilaga 6.1, 6.2 respektive 6.3. Känsliga områden Områden som ur natur- eller vattenskyddssynpunkt särskilt ska beaktas redovisas i tabell 5. Tabell 5. Sammanställning över belastade områden Belastat område: Kriterier: Exempel på områden: Vattentäkt Mycket känsliga recipienter Skyddsområde för vattentäkt Mycket känsliga recipienter för mänsklig påverkan enligt recipientklassificering Hjorten, Vångaren, Rummen, Helgenäs m.fl. Gamlebyviken, Verkebäcksviken, Vivassen, Gåsfjärden, Storsjön, Kyrksjön (Odensvi), Västrumsfjärden En karta över de känsliga områdena i kommunen redovisas i bilaga 7. 19
20 11. Fortsatt arbete Dagvattenhanteringen ska ständigt förbättras. En sammanfattning av dagvattenpolicyn ska göras och fungera som informationsmaterial kring dagvattenhanteringen i Västerviks kommun. Information till allmänhet ska också nå ut genom kommunens hemsida. En sammanställning av befintliga inventeringar och utredningar av dagvatten ska genomföras och fungera som ett åtgärdsprogram för dagvattenhanteringen. De befintliga dagvattenanläggningarnas funktion ska utvärderas. Varje förvaltning ska utarbeta checklistor kring dagvattenhanteringen. 20
Miljömål och kommunala styrdokument
BILAGA 1 Miljömål och kommunala styrdokument Nationella, regionala och kommunala miljömål Riksdagen har beslutat om 15 nationella mål för miljökvalitet som skall nås inom en generation. De regionala miljömålen
Läs mer5. Riktlinjer för dagvattenhantering i olika situationer
5. Riktlinjer för dagvattenhantering i olika situationer Vid nyexploatering I detaljplanearbetet ska områdets geotekniska och geohydrologiska förutsättningar undersökas för att avgöra vilken typ av dagvattenhantering
Läs merStyrdokument. Dagvattenpolicy. Övergripande inriktningsdokument. Antagen av kommunfullmäktige , 120 Giltighetstid
Styrdokument Dagvattenpolicy Antagen av kommunfullmäktige, 120 Giltighetstid 2018-12-31 2 (10) Beslutshistorik Gäller från Ändring av kommunfullmäktige Förvaltarskap 1 - Inom kommunstyrelsens ansvarsområde,
Läs merPolicy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad
2013-03-12 Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad består av två delar, Dagvattenpolicy och Ansvarsfördelning för dagvattenhanteringen. Kommunfullmäktige
Läs merDAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)
DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter
Läs merDAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad
DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från 2014-06-23 Samhällsbyggnad Dagvattenpolicy för Årjängs kommun Inledning Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark
Läs merDagvattenpolicy för Västerviks kommun. Antagen av Kommunfullmäktige , 346
Dagvattenpolicy för Västerviks kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2007-12-20, 346 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 Allmän bakgrund... 2 Syfte... 2 Arbetssätt... 3 2. Dagvattenpolicyns mål... 4 2.
Läs merDagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Läs merDagvattenpolicy Kalmar kommun. Dagvattenpolicy
Dagvattenpolicy Godkänd av kommunfullmäktige 28 november 2011 1 Remisshandlingen har tagits fram på uppdrag av styrgruppen för arbetet. Styrgrupp har varit Jörgen Madebrink, Kalmar Vatten AB, Björn Strimfors,
Läs mer2010-06-18. Dagvattenproblematiken
2010-06-18 Dagvattenproblematiken Kenneth M Persson, Sydvatten Översikt 2010 04--1504 15 Vad är dagvatten? Som dagvatten räknas ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor,
Läs merVA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)
6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merDagvattenpolicy för Kalmar kommun
Handläggare Datum Ärendebeteckning Pär Hansson 2011-10-18 KS2011/00216 008 0480-45 00 58 Kommunfullmäktige Dagvattenpolicy för Kalmar kommun Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner
Läs merDagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom
Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län Tengbom Författade: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll Bakgrund... 3 Befintliga ledningar... 5 Markförutsättningar...
Läs merRiktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01
Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt
Läs merDagvattenpolicy för Svedala kommun
Dagvattenpolicy för Svedala kommun Antagen av Kommunfullmäktige i Svedala 2004-06-09, 78 Dagvattenpolicy för Svedala kommun Sid 1 Innehåll 1.Inledning 2 2. Definition av dagvatten 2 3. Dagvattenpolicy
Läs merVem gör vad och när? - Översiktsplan
Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och
Läs merRiktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun
Sid 1 (11) Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun Daterad 2011-04-26 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Sid 2 (11) Innehållsförteckning Ordlista... 3 1. Inledning.... 4 2. Syfte... 5
Läs merDagvattenutredning Syltlöken 1
Dagvattenutredning Syltlöken 1 Tillhörande detaljplan för bostäder m m inom fastigheten 2016-10-24 Upprättad av Va-avdelningen, Tekniska förvaltningen Josefine Evertsson Syfte och bakgrund Syftet med detaljplanen
Läs merVA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress
Läs merDagvattenpolicy för Danderyds kommun
1(5) Tekniska nämnden Dagvattenpolicy för Danderyds kommun Bakgrund Danderyds kommun har i dagsläget ingen dagvattenpolicy. Avsaknad av rutiner i dagvattenrelaterade frågor har resulterat i merarbete för
Läs merDetta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP
KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen
Läs merRiktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen
Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-01-20 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Inledning 2 2.1 Definition av dagvatten 2 2.2 Problembild 2 2.3 Resurs 3 3 Miljökvalitetsmål
Läs merStyrdokument dagvatten
DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.
Läs merGöta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor.
DAGVATTENPOLICY Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. Innehållsförteckning Inledning... 3 Dagvattenpolicy... 4 Vad är dagvatten?... 5 Förutsättningar... 5 Göta
Läs merDAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB
DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH
Läs merHenrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se
Henrik Alm Stockholm Vatten AB 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm, 2004 UPPTAGNINGSOMRÅDE Verksamhetsområde 206 km 2 Upptagningsområde för Henriksdal Bromma Loudden Himmerfjärden Anslutna
Läs merBilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering
Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.
Läs merPolicy för fordonstvättar i Tranås kommun
Policy för fordonstvättar i Tranås kommun Antagen av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1998-03-26, 65 Reviderad av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1999-08-26, 180 Reviderad av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-02-27,
Läs merVÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Läs merDnr 10-28. Riktlinjer för dagvattenhantering i Skövde kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2011-02-14
Dnr 10-28 Riktlinjer för dagvattenhantering i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen 2011-02-14 Förord Riktlinjer för dagvattenhantering i Skövde kommun är en skrift som redovisar hur avledning och
Läs merDagvatten - Ansvar och roller
1 (5) Dagvatten - Ansvar och roller Stockholm Vatten Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag och stadens VA-huvudman. Detta medför ett ansvar för att den samlade avledningen av dagvatten, inom verksamhetsområde
Läs merRiktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-11-12
Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-11-12 Tekniska kontoret Vi skapar god livskvalitet 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer...
Läs merSTYRDOKUMENT Dagvattenpolicy Håbo kommun
STYRDOKUMENT Dagvattenpolicy Håbo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-09-25, 96 DAGVATTENPOLICY 2 77705 Inledning Dagvatten är tillfälligt ytligt avrinnande regn- och smältvatten. När marken utnyttjas
Läs merLAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten
LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-
Läs merANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN
ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN 2011-06-27 1 INNEHåll Syfte 3 Målgruppen 3 Geologiska och tekniska förutsättningar för dagvattenhantering i Nacka 3 Generella anvisningar 3 Anvisningar
Läs merRiktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 12 november 2008, 330
Blad 1 Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 12 november 2008, 330 Tekniska kontoret Vi skapar god livskvalitet Blad 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2.
Läs merVA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
Läs merRiktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar
Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och
Läs merStadens strategi och vägledning för dagvatten
Stadens strategi och vägledning för dagvatten Förvaltnings- och bolagsövergripande arbete Styrgrupp: Styrgruppen för god vattenstatus Arbetsgrupp: Stockholm Vatten och Avfall (projektledare) Miljöförvaltningen
Läs merVatten i fysisk planering
Vatten i fysisk planering Så får vi med kommunerna Pär Persson, vattenstrateg, enheten för samhällsplanering Kommuner har goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen Marken ska vara lämplig
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merStefan Johansson, avd. chef vatten & avfall, Skellefteå kommun
Stefan Johansson, avd. chef vatten & avfall, Skellefteå kommun Skellefteå Närhet. Trygghet. Kvalité. En av Sveriges snabbast växande turistregioner. Runt midsommar är solen uppe 22 timmar per dygn. Stad
Läs merVA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING
Del 2 VA-policy Arbetsgrupp för VA-plan Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Grästorps kommun, Lidköpings kommun och Sweco Environment. VA-planen har tagits fram i samverkan mellan kommunen och
Läs merTema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken
Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken Mikael Jardbrink mikael.jardbrink@boverket.se Vad ska jag prata om Vägledning om dagvatten på PBL Kunskapsbanken Allmänt om regelverken Ansvarsförhållandena Fokus
Läs merGröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)
2013-03-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Kommunstyrelsen Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Läs merVA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159
VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt
Läs merDagvattenutredning Hammarängen. Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng
Dagvattenutredning Hammarängen 2010 01 01 Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Området... 4 2.1 Markförhållanden... 4 2.2 Avrinningsförhållanden...
Läs merDagvatten i detaljplan
Dagvatten i detaljplan Karl Evald och Beatrice Buskas 2019-01-29 1 Tema dagvatten på PBL Kunskapsbanken Allmänt om regelverken och ansvarsförhållandena Fokus på detaljplan Villkoren för planläggningen
Läs merRiktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten
Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten Förutsättningar, önskemål/förväntningar och problem Stina Thörnelöf Innehåll Olika typer av förorenat vatten SVOA:s riktlinjer för avledning till
Läs merUTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,
Läs merDEL 2 VA Policy VA PLAN 2011 2011 07 07
1 VA-Planering 2011 Del 1 Det första steget är att skapa en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som börjar med att utarbeta en VA översikt. Den beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och
Läs merBildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild
Bildyta - Välj Infoga bild Henrik Alm, 08 695 63 78 DAGVATTENSTRATEGI -FRAMTAGANDE -GENOMFÖRANDE -UPPFÖLJNING 1 Bildyta - Välj Infoga bild HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING I STADSMILJÖ - Henrik Alm, Gruppchef
Läs merMKN för vatten. Pär Persson. tillämpning i fysisk planering. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering
MKN för vatten tillämpning i fysisk planering Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Översiktsplan Behovsbedömning / miljöbedömning Detaljplan Exempel från ärendehantering http://www.lansstyrelsen.se/skane/
Läs merSammanträdesdatum Arbetsutskott (2) 147 Dnr KS/2018:245. Dagvattenpolicy - beslut om remiss
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-10-01 1 (2) Sida 147 Dnr KS/2018:245 Dagvattenpolicy - beslut om remiss Bakgrund Tekniska nämnden har beslutat 129/2018-08-30 att ställa
Läs merVatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad
Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad Barbro Sollén Wilcox Planarkitekt, Sbf, Västerås stad Lena Höglund VA-ingenjör, Mälarenergi AB Varför är vattenfrågorna viktiga i Västerås? Mälaren
Läs merRiktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden
Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp Antagen av Miljö- och byggnämnd 2018-09-26, 110 SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden 1 Bakgrund Tidigare riktlinjer för små avlopp antogs av Miljö- och
Läs merDagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist
Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet
Läs merVA-policy för Bengtsfors kommun
Kommunledningskontoret Sara Larsson, 0531-526014 sara.larsson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011.726 340 155/15 1(6) VA-policy för Bengtsfors kommun s:\va-plan bengtsfors\steg 3, va-policy\va-policy
Läs merDAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV Väsjön norra MAJ 2013 2 (9) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Inledning 3 3 Geologi 3 4 Dagvattenhantering 3 4.1 Väsjön 3 4.2 Förslag till dagvattenhantering 4 4.3 Reningsbehov
Läs merSammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.
Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området
Läs merFaktorer som styr VA-planeringen
VA- PLANERING 1 Faktorer som styr VA-planeringen Lagkrav i form av Vattentjänstlagen, Anläggningslagen, Plan- och bygglagen, Miljöbalken etc Nationella, regionala och kommunala miljömål Åtgärdsprogram
Läs merDAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. Bredingegatan BAKGRUND & SYFTE UNDERLAG & KÄLLOR ARBETSGRUPP
DAGVATTENUTREDNING Detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. Bredingegatan BAKGRUND & SYFTE Svalövs kommun har tagit fram förslag till ny detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. i södra delen av Svalövs tätort (Figur
Läs merVatten och avlopp på landsbygden
Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen
Läs merMotion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få
Läs merPM DAGVATTENHANTERING
1 (6) Kv. Varvet 1 Botkyrka Kommun PM DAGVATTENHANTERING Satellitbild över del av fastigheten Varvet 1, Fågelviksvägen 18-20. Synlig naturmark inom fastighet är området som skall exploateras. Täby 2015-11-04
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merTumba, augusti Behovsbedömning av detaljplan för Hästen 19, Tumba
Tumba, augusti 2017 Behovsbedömning av detaljplan för Hästen 19, Tumba Behovsbedömningen av detaljplan för Hästen 19 är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är
Läs merRiktlinjer för enskilda avloppsanläggningar
Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp
Läs merDetaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Läs merMKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering
MKN vatten i PBL Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Helhetssyn på mark och vatten möjlig genom PBL Marken ska vara lämplig för bebyggelse! vägledande Juridiskt bindande Det svenska
Läs merRiktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun. Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna SBN 2018/140
Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna 2018-04-23 SBN 2018/140 Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten ska enligt miljöbalken 9 kapitlet
Läs merPlanbestämmelser för dagvatten
Planbestämmelser för dagvatten Andreas Jacobs VA-projektör Täby kommun Friskrivning Rättsläget verkar vara osäkert Jag är långt ifrån expert inom området Jag presenterar ett problem inte en lösning Jag
Läs merGRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...
Läs merDag- och dräneringsvatten
Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika
Läs merVa-planeringens roll i samhället
Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp
Läs merdag- och dränvattenhantering
Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering Material hämtat från arbetskoncept till Svenskt Vattens, publikation P105 Göran Lundgren, SWECO, Växjö LOD = En hantering av dagvatten inom det område
Läs merDAGVATTENPOLICY FÖR ÄNGELHOLMS KOMMUN
DAGVATTENPOLICY FÖR ÄNGELHOLMS KOMMUN ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE 015-09-1 Ängelholms kommun 6 80 Ängelholm Tel: 1041-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig
Läs merDetaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs
Emma Nordstrand 0474 0474-470 68 emma.nordstrand@uppvidinge.se 2015-01-21 Dnr: 2014-0150 1(5) GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs län.
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,
Läs merInformation om fordonstvätt
Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan
Läs merÖversvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner
Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner Problem och lösningar på kort och lång sikt Mikael Ulf Samhällenas avvattning kläms från två håll Mer intensiva regn och ändrade
Läs merFöroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde
Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merBilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)
Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6) 2(6) Goda exempel Tanken med denna bilaga är att genom goda exempel tydliggöra syftet med dokumentet Handledning för dagvattenhantering i Uddevalla
Läs merAtt bo eller verka inom RENSJÖNS. vattenskyddsområde
Att bo eller verka inom RENSJÖNS vattenskyddsområde RENSJÖN VATTENTÄKT Primär skyddszon Sekundär skyddszon Ávreluoppal Rensjön Vattenskyddsområden Tillgången på vatten för vattenförsörjning är en av våra
Läs merDAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND
DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND 11 januari 2017 VÄG- O C H V A - I N G E N J Ö R E R N A I S V E R I G E A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1 5 V Ä S T E R Å S T E L E F O N : 0 7 0-3 1 3 4 1 5 0 O R G.
Läs merMILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG 2016-06-07 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.
Läs merVälkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan. Varsågod att hämta fika innan du sätter dig!
Välkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan Varsågod att hämta fika innan du sätter dig! Varför träffas vi idag? Förslag till vatten- och avloppsplan (VAplan) för Sandvikens
Läs merRiktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2
RIKTLINJER 1-200 pe Fastställd av miljö- och hälsoskyddsnämnden Framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2018-12-18 Gäller från 2019-01-01 Ärendenr MHN 2018/3285 Version [1.0] Riktlinjer för hantering
Läs merBehovsbedömning detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65.
1 [6] Referens David Ekberg detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65. Orenteringskarta över området en av detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola
Läs merÅterrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merDagvatten för småhus
Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand
Läs merRiktlinje för hantering av förorenade områden
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Stening Elin Datum 2017-10-12 Diarienummer KSN-2017-3504 Kommunstyrelsen Riktlinje för hantering av förorenade områden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs mer