Dagvattenpolicy för Västerviks kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dagvattenpolicy för Västerviks kommun"

Transkript

1 Dagvattenpolicy för Västerviks kommun 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 Allmän bakgrund...3 Syfte...3 Arbetssätt Dagvattenpolicyns mål Metoder till att nå mål Principer för dagvattenhantering...7 Angripa källorna...7 Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD...8 Reningskrav...9 Drift och underhåll...10 Snöhantering Riktlinjer för dagvattenhantering i olika situationer...11 Vid nyexploatering...11 I befintliga bebyggda områden...11 Allmän plats: parker, grönytor och torg...12 Allmän plats: gator, vägar och parkeringar...12 Industriområden Kommunens ansvarsfördelning...13 Kommunstyrelsen...13 Miljö- och byggnadsnämnden...13 Tekniska nämnden Ansvar övriga aktörer...14 Privata fastighetsägare...14 Verksamhetsutövare Föroreningar i dagvatten Recipientklassificering Dagvattenklassificering Prioriterade områden...18 Belastade områden...18 Känsliga områden Fortsatt arbete Ordlista...21 BILAGA 1 Miljömål och kommunala styrdokument...22 BILAGA 2 Hantering av dagvattenfrågor i samhällsbyggnadsprocessen en manual...24 BILAGA 3 Beskrivning av recipientklassificering...29 BILAGA 4 Recipienternas placering...31 BILAGA 5 Belastade områden: hög trafikbelastning, hög andel hårdgjorda ytor, stora parkeringar...32 BILAGA 6.1 Belastade områden: hög dagvattenbelastning i spillvattennätet, Västervik...33 BILAGA 6.2 Belastade områden: hög dagvattenbelastning i spillvattennätet, Gamleby...34 BILAGA 6.3 Belastade områden: hög dagvattenbelastning i spillvattennätet, Ankarsrum...35 BILAGA 7 Känsliga områden...36 BILAGA 8 Checklista för att minska påverkan på dagvattenrecipienterna

3 1. Inledning Allmän bakgrund Då mark bebyggs ändras regnvattnets naturliga avrinningsförhållanden och därmed också vattnets kretslopp. Vattnet kan inte längre infiltrera i mark och bilda grundvatten utan avleds snabbt via ledningar till reningsverk, sjöar och vattendrag. Tillsammans med dagvattnet förs även de föroreningar som samlats på trafikytor, centrum- och industriområden såsom tungmetaller, korrosionsmaterial och olja, med ut till recipienterna. Med tiden har andelen hårdgjorda ytor ökat och därmed också belastningen på ledningar, reningsverk och recipienter. Definition av dagvatten: Dagvatten är tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten, spolvatten och framträngande grundvatten (TNC 95). Damm- och infiltrationsanläggningen tar hand om dagvattnet för området i och omkring Peruparken i Västervik. Syfte Syftet med att upprätta en dagvattenpolicy och följa denna är att skapa genomtänkta, miljöanpassande och kostnadseffektiva rutiner för att ta hand om dagvattnet. Genom en dagvattenpolicy skall dagvattenhanteringens inriktning och krav tydliggöras. Hanteringsmetod för dagvattnet skall bedömas utifrån dagvattnets föroreningshalt och recipientens känslighet. Även möjligheten till att förbättra närmiljön skall beaktas vid planering av dagvattenhantering. I stället för att avledas skall dagvattnet tas om hand lokalt vid källan, där så är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Syftet med dagvattenpolicyn är också att integrera kommunens arbete för att jobba mot miljömål av både nationell och lokal karaktär (se bilaga 1), samt att jobba mot hållbar utveckling. Ytterligare ett syfte är att möta krav i den nya VA-lagen 1, som trädde i kraft 1 juli I den nya VA-lagen har kommunens skyldighet att ordna allmän VA-anläggning utvidgats från att som tidigare gälla av hänsyn till skyddet för hälsan till att även omfatta miljöhänsyn. Dagvattenpolicyn riktar sig: i första hand till kommunens tjänstemän för att skapa en hållbar dagvattenhantering inom kommunen. även till fastighetsägare och verksamhetsutövare inom kommunen. Dagvattenpolicyn ska ses som ett levande dokument och vid behov revideras och kompletteras, förslagsvis med 3 5 års intervall. Initiativ till revideringen skall tas av Teknisk Service, VA-verket. 1 Allmänna vattentjänster, SOU 2004:64 3

4 Arbetssätt Arbetet med dagvattenpolicyns framtagning är ett gemensamt arbete mellan de förvaltningar som berörs av dagvatten, med Teknisk Service, VA-verket, som initiativtagare. Följande förvaltningar har deltagit i arbetet: miljö- och byggnadskontoret, kommunstyrelsen där plansidan avses, Teknisk Service, Gator, och VA-verket. Dessa förvaltningar har delats in i två grupper som har arbetat med dagvattenfrågor. Avslutningsvis har ett stort gemensamt möte hållits. Arbetet har samorganiserats av examensarbetaren Weronica Andersson. De tjänstemän som har tagit fram dagvattenpolicyn är: Miljö- och byggnadskontoret: Bernt Jonsson Elin Nilsson Jan Johansson Eilert Johansson Gun Lindberg Kommunledningskontoret: Emma Oscarsson Ulla-Britta Stävmark Andersson Teknisk Service, Gator: Casper Rosén Bengt Höglund Christer Sneitz Per-Olof Redborn Iris Fridell Teknisk Service,VA-verket: Petra Rissmann Ulf Andersson Roger Örnwall Inspirationsmaterial Som inspirationsmaterial har främst Dagvattenstrategi för Stockholms Stad, Dagvattenstrategi Huddinge kommun och Dagvattenpolicy Gävle kommun använts. 4

5 2. Dagvattenpolicyns mål Målen med dagvattenpolicyn är många, vilket också påvisar nyttan med en sådan. Integrering av ett långsiktigt tänkande i och planerande av dagvattenhantering är ett nödvändigt mål för att kunna uppfylla dagvattenpolicyns syfte. Syftet med genomtänkta, miljöanpassande och kostnadseffektiva rutiner för att ta hand om dagvattnet kan delas in i följande mål: Ekonomiska Minska risken för källaröversvämningar Minska belastningen på reningsverken Funktionella Skapa riktiga förutsättningar redan i planarbetet Skapa genomtänkta rutiner för dagvattenhanteringen Effektivisera reningsverken Ekologiska Minska belastningen av föroreningar på recipienter och reningsverk Minska avloppsbräddningarna Öka de biologiska förutsättningarna Upprätthålla den hydrologiska balansen Minska påverkan på grund- och ytvatten Sociala Förbättra närmiljön genom synlig och estetisk dagvattenhantering 5

6 3. Metoder till att nå mål Kommunen har olika möjligheter att förbättra dagvattnet och dess hantering: Myndighetsutövande med stöd av miljöbalken, VA- lagen, plan- och bygglagen (PBL), Boverkets byggregler (BBR) och ordningslagen Information till fastighetsägare, entreprenörer och allmänhet Ekonomiska styrmedel, t.ex. incitament i dagvattentaxan Särskilt beaktande vid nya planer samt vid renoveringar och ombyggnationer Prioritera särskilt belastade eller känsliga områden Vid kommunala upphandlingar ställa krav på fordon och dess skötsel samt på entreprenörer Ha goda underhålls- och skötselplaner för dagvattenanläggningar, gator och parker Ha en tydlig ansvarsfördelning Framtagning av checklistor etc. inom respektive förvaltning 6

7 4. Principer för dagvattenhantering Dagvattenhanteringens principer är framtagna med representanter från berörda förvaltningar och följer nedan. Angripa källorna Mest hållbart och även mest kostnadseffektivt är att begränsa föroreningar redan vid källan. På så sätt undviks behov av omhändertagande av förorenat dagvatten, och därmed också kostnader för reningsanläggningar, samtidigt som recipientpåverkan blir lägre. Kommunen ska verka för detta på olika sätt: I planer förespråka alternativt byggnadsmaterial till koppar och zink och i gatumiljö undvika obehandlat zinkmaterial. Användningen av vägsalt skall hållas på en låg nivå. Information till allmänheten, bl.a. om hushållskemikalier och andra föroreningar som påverkar dagvattnet, t.ex. biltvätt på gatan, bygga och måla klokt osv. Vid tillståndsprövning av en verksamhet ställa krav på renat dagvatten, enligt miljöbalkens försiktighetsprincip. Miljötillsyn med krav på skyddsåtgärder hos företag som hanterar oljeprodukter. Kontroll av oljecisterner. Minska avloppsbräddningar. Vid upphandlingar: Vid upphandling av kommunala tjänstebilar och arbetsfordon eftersträva miljövänligt drivna fordon enligt kommunens resepolicy, samt välja fordonstvättar som uppfyller miljökrav i linje med Naturvårdsverkets branschfakta om fordonstvättar. Vid upphandling av lokal- och stadstrafik verka för att fordonen drivs med miljövänliga drivmedel och välja fordonstvättar som uppfyller miljökrav. Vid upphandling av entreprenörer för klottersanering anlita sådana som använder Kemikalieinspektionens Prioriteringsguide 2 eller vars produkter är miljömärkta (Svanen, Bra miljöval, EU-blomman). 2 Webbaserat verktyg för att minska risker för människors hälsa eller miljö från kemikalier. 7

8 Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD Lokalt omhändertagande av dagvatten kan beskrivas som åtgärder som syftar till att förhindra eller minska mängden dagvatten och därmed också dagvattnets belastning på ledningsnät, reningsverk och recipienter. Målet med LOD är att behandla dag- och bräddvatten före utsläpp för att undvika att recipienter skadas av dagvattnets föroreningar. Naturens sätt att ta hand om dagvattnet nyttjas genom infiltration, perkolation, avdunstning och fördröjning. Även om minskningen av dagvattenavrinningen från varje enskild tomt inte blir så stor, blir den sammantagna effekten av ett konsekvent utnyttjande av LOD högst väsentligt. LOD anses vara en mycket kostnadseffektiv metod som minskar både föroreningsmängd och vattenmängd till ledningsnät och recipienter samt minskar mängden svårbehandlade ämnen till reningsverken. Kommunen skall ständigt verka för LOD, detta bl.a. genom att i planer förespråka LOD samt att uppmuntra fastighetsägare att införa LOD. I samband med nyexploatering av områden skall i första hand LOD väljas då de tekniska förutsättningarna tilllåter detta. I kommunens VA-taxa ge incitament till LOD. Det är dock inte lämpligt eller möjligt att nyttja LOD om: geotekniska förutsättningar för infiltration ej finns, t.ex. vid berg- eller lerområden. marken innehåller föroreningar som kan föras vidare av det infiltrerade vattnet. en mycket känslig recipient eller ett skyddsvärt grundvatten förorenas av det infiltrerade vattnet. befintlig bebyggelse och/eller anläggningar skadas av det infiltrerade vattnet, eller att någon annan skada uppstår. 8

9 Reningskrav För att skydda recipienterna från föroreningar behöver dagvattnet i vissa fall renas. Reningskraven för dagvattnet ska utgå ifrån vad recipienten tål, se Recipientklassificeringen, kap 8. Hänsyn bör tas till recipientens totala föroreningsbelastning. Dagvattnet kan renas lokalt, i mindre anläggningar, i reningsverk eller i mer komplexa dagvattenanläggningar. Det går inte att ange generellt hur och var dagvattnet ska renas utan en bedömning måste göras för varje enskilt fall. Recipientens känslighet liksom de tekniska och ekonomiska förutsättningarna ska här vägas in. En vägledning för när dagvattnet kan behöva renas finns i tabell 1 3. Bedömningen om rening ska vidtas ska göras av Teknisk Service, VA-verket, i samråd med miljö- och byggnadskontoret. Tabell 1. Åtgärdsmatris för dagvatten Recipientklass Mindre känslig Känslig Mycket känslig Låg Ej rening Ej rening Låg rening Föroreningshalt Måttligt hög Ej rening Låg rening Hög rening Hög Hög rening Hög rening Hög rening Låg rening innebär relativt enkla reningsåtgärder t.ex. en enkel damm, översilningsyta eller infiltration i grönyta. Hög rening innebär en relativt komplex flerstegsrening, t.ex. oljeavskiljare, följt av en damm och en översilningsyta, eller en väl dimensionerad och utformad dammanläggning. 3 Efter Tomas Larms (1998) rappport Klassificering av dagvatten och recipienter, samt riktlinjer för reningskrav. 9

10 Drift och underhåll Ett sätt att minska föroreningarna till dagvattnet är att ha en bra skötsel av gator, parker, parkeringar och dagvattenanläggningar. Detta ska ske genom att: Gödsling av parkmark ska undvikas och användning av miljöfarliga bekämpningsmedel får ej förekomma. En översyn av städstandarden ska genomföras och underhållsrutiner för dagvattenbrunnar ska tas fram i enlighet med dagvattenpolicyn. Användningen av vägsalt ska hållas på en låg nivå. Goda underhållsrutiner skapas för dagvattenanläggningar. Dagvatten från större kommunala parkeringar hanteras med lämplig metod för att rena dagvattnet. Snöhantering Snön i tätorter innehåller en mängd olika ämnen såsom tungmetaller, kolväten och näringsämnen. Föroreningar kommer främst från trafik, men även från luftföroreningar. För att begränsa spridningen av föroreningar är det viktigt att ha en bra strategi för snöhantering. Snöupplag ska placeras där goda möjligheter för infiltration ges och där mark och vatten ej tar skada. Snöupplagsplatser i närområdet ska användas för att undvika långa transporter. Tippning av förorenad snö i sjöar och vattendrag ska ej förekomma. Snö vid trafiktäta områden 4, där ej möjlighet för infiltration ges, ska borttransporteras innan den blir förorenad. 4 Med trafiktäta områden avses områden med en bilintensitet på >8000 fordon/dygn, se kap 10 för förklaring. 10

11 5. Riktlinjer för dagvattenhantering i olika situationer Vid nyexploatering I detaljplanearbetet ska områdets geotekniska och geohydrologiska förutsättningar undersökas för att avgöra vilken typ av dagvattenhantering som är lämplig. En manual för dagvattenfrågor i samhällsbyggnadsprocessen finns i bilaga 2. Följande ordning för riktlinjer gäller: 1. Lokalt omhändertagande I första hand ska lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, nyttjas. Ansvaret för LOD-lösningen bör tydligt framgå. 2. Öppen dagvattenavledning Där dagvattnet ej kan infiltreras ska öppen dagvattenavledning och fördröjning genomföras, där så är möjligt och motiverat. Där dagvattnet ej kan infiltreras på grund av att det är förorenat, ska rening ske på bästa möjliga sätt. I befintliga bebyggda områden Bebyggda områden har ofta ett konventionellt dagvattenssystem eller avloppssystem, som effektivt avleder dagvattnet från området. Någon rening av dagvattnet förekommer normalt inte. Dagvattenhanteringen förbättras avsevärt genom följande prioriteringsordning: 1. Lokalt omhändertagande Fastighetsägare ska uppmuntras att omhänderta dagvatten lokalt inom tomtmark genom infiltration eller perkolation. Vid ombyggnader ska lokalt omhändertagande av dagvatten eftersträvas. Förorenat dagvatten ska renas och vid behov kan krav på rening ställas enligt nya VA-lagen. 2. Öppen dagvattenavledning Saknas förutsättningar för LOD genom infiltration eller perkolation, ska utjämning och fördröjning eftersträvas. 3. Ledningsnät Då de geotekniska förutsättningarna ej tillåter LOD eller avledning i öppna system, avleds dagvattnet i dagvattenledning. 11

12 Allmän plats: parker, grönytor och torg På allmän plats ska dagvattenhanteringen och dess utformning särskild beaktas med hänsyn till möjligheterna att öka trivseln, estetik eller skapa bättre biologiska förutsättningar. Där förutsättningar för infiltration finns ska detta eftersträvas. Vid ombyggnationer på allmän plats ska kommunen alltid sträva efter förbättringar av dagvattenhanteringen. Dagvattnet ska om möjligt fördröjas och reduceras genom användning av öppna dagvattensystem. Dagvattenanläggningar/system ska utformas på ett för platsen tilltalande sätt. Allmän plats: gator, vägar och parkeringar På allmän plats ska dagvattenhanteringen och dess utformning särskild beaktas med hänsyn till möjligheterna att öka trivseln, estetik eller skapa bättre biologiska förutsättningar. Vid nyanläggningar ska dagvattnet omhändertas så att föroreningarna i dagvattnet så långt som möjligt kan avskiljas. Fördröjning eller annan dagvattenanläggning ska utformas på ett för platsen tilltalande sätt. Vid gatuunderhåll ska dagvattenhanteringen förbättras och föroreningshalterna begränsas, där så är möjligt och motiverat. Användningen av vägsalt ska hållas på en låg nivå. Dagvattenbrunnar underhålls kontinuerligt. Förorenat trafikdagvatten ska renas där så anses nödvändigt och möjligt. Dagvatten från större kommunala parkeringar behandlas med lämplig metod för att rena dagvattnet. Industriområden Dagvattnet från industriområden varierar i sammansättning bl.a. beroende på kemikaliehantering och trafikintensitet. För att förbättra dagvattnets kvalitet ska följande gälla: I varje enskilt fall bedöms dagvattenhanteringens utformning bl.a. beroende på kemikalieutsläpp. Dagvattenpolicyns prioriterade områden ska här beaktas. LOD ska ej tillämpas vid förorenad mark. Vid tillståndsprövning av en verksamhet ska krav ställas på dagvattenhanteringen enligt miljöbalkens försiktighetsprincip. Miljötillsyn med krav på skyddsåtgärder genomförs hos företag som hanterar oljeprodukter. Bensinstationer ska ha separat oljeavskiljning för dagvattnet. 12

13 6.1 Kommunens ansvarsfördelning Kommunstyrelsen Planeringsskede Ansvar för planläggning genom detaljplaner och framtagande av förslag till översiktsplaner och i dess plantyper skapa reella möjligheter att omhänderta dagvatten enligt de principer som anges i dagvattenpolicyn. Ansvar för genomförandebeskrivning i detaljplanen och skapa förutsättningar för miljömässig och god dagvattenhantering. Miljö- och byggnadsnämnden Planeringsskede Delta i planläggning för att bevaka att krav i miljöbalken och plan- och bygglagen uppfylls vid planläggning. Ansvar för att ange vilka reningskrav som gäller utifrån dagvattnets föroreningsinnehåll och recipientens känslighet i enlighet med dagvattenpolicyn. Bevaka så att hänsyn tas till vattenskyddsområde. Bygg- och anläggningsskede Ansvar för tillståndsgivning och tillsyn enligt plan- och bygglagen. Tillsyn enligt miljöbalken 5. Driftskede Tillsyn enligt miljöbalken, med särskilt beaktande vid prövning, innebärande att med hjälp av information, rådgivning eller myndighetsbeslut se till att förorenat dagvatten renas. Dessa krav kan ställas i alla skeden om inte dagvattenpolicyn följs. Tekniska nämnden Teknisk Service, Gator Allmänt Ansvar för avvattning av allmänna hårdgjorda ytor såsom gator, cykelvägar, parkeringsytor och torg. Ansvar för handläggning av lantmäteriförrättning innehållande fastighetsbildning, bildande av gemensamhetsanläggning samt genomförandebeskrivning i detaljplanen. Ansvar för att så mycket som möjligt av dagvatten från vägområden infiltreras i mark eller avleds i öppna diken. Ta ansvar för att utreda och förbättra dagvattenhanteringen i öppna diken och trummor inom vägområdet. Bygg- och anläggningsskede Tillse att rätt materialval görs och att utförandet av allmänna hårdgjorda ytor genomförs på bästa sätt. I de fall där Teknisk Service, Gator, är förvaltare inte förorsaka dagvattenproblem. Driftskede Underhålla öppna diken och trummor. Underhålla gatudagvattenbrunnar (s.k. rännstensbrunnar) som Teknisk Service, Gator, ansvarar för. Utveckla det befintliga ytliga dagvattensystemet inom vägområdet. Teknisk Service, VA-verket Allmänt Inom verksamhetsområdet för vatten och avlopp ansvarar VA-verket för avledning av dagvatten. VA-verket verkar, genom information och incitament till fastighetsägare, för att så mycket som möjligt av dagvattnet infiltreras i marken i bostadsfastighetsområden. Planeringsskede Bevaka och tillföra kunskap om dagvattenfrågorna tidigt i planprocessen genom att bl.a. planera för genomförande av dagvattenanläggningar och utreda möjligheter till utjämning eller andra lämpliga dagvattenåtgärder. Utveckla de befintliga ledningsnäten för dagvatten. Bevaka så att hänsyn tas till vattenskyddsområde. Bygg- och anläggningsskede Tillse att allmänna dagvattenanläggningar byggs så att de kan upprätthålla avsedd funktion och kondition. Tillse att rätt materialval görs och att utförandet av allmänna hårdgjorda ytor genomförs på bästa sätt. Driftskede Drift av allmänna 6 dagvattenanläggningar. Provtagning (kvalitetsbedömning) av vatten i befintliga dagvattenreningsanläggningar. Planeringsskede Bevaka och tillföra kunskap om dagvattenfrågorna tidigt i planprocessen. 5 I vissa större projekt kan länsstyrelsen eller andra myndigheter vara ansvariga för tillstånd och/eller tillsyn. 6 Med allmän VA-anläggning avses anläggning, som har till ändamål att bereda bostadshus eller annan bebyggelse vattenförsörjning och avlopp och som drives av kommunen eller, om den drivs av annan, förklaras för allmän (VA-lagen, 1970). 13

14 6.2 Ansvar övriga aktörer Privata fastighetsägare Den som äger mark har ansvar för det dagvatten som uppkommer på den egna fastigheten. Detta innebär att fastighetsägaren: a. i första hand ska använda LOD och därmed sköta dagvattenhanteringen på egen hand på den egna marken. b. i andra hand, när a) ej är möjligt, ansluta dagvattenledningen till det allmänna dagvattenledningsnätet. Om fastigheten har en annan verksamhetsutövare än fastighetsägaren gäller att båda har ansvar att se till att dagvattenproblem inte förorsakas av den verksamhet som bedrivs på fastigheten. Fastighetsägaren ska se till att dagvattenanläggningen sköts samt upplysa hyresgästen/arrendatorn om vad som gäller. Verksamhetsutövare En verksamhetsutövare ska genom sin verksamhet inte förorena dagvattnet eller orsaka andra dagvattenproblem. 14

15 7. Föroreningar i dagvatten För att kunna minska föroreningsinnehållet i dagvatten är det viktigt att veta varifrån föroreningarna kommer. Det dagvatten som uppkommer i stadsmiljöer förorenas av flera olika ämnen som används i samhället: Tungmetaller, t.ex. kvicksilver, kadmium, bly, koppar, zink och krom Organiska miljögifter, t.ex. PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och PCB (polyklorerade bifenyler) Oljor Näringsämnen (kväve och fosfor) Bakterier Vägsalter Nedan följer en beskrivning av varje föroreningskälla. Tungmetaller Belastningen av tungmetaller på miljön sker direkt från industrier, kommunala reningsverk, avfallsdeponier och trafik. Den metallförädlande industrin är den dominerande källan till metallutsläpp i Sverige, utom när det gäller bly, där blyad bensin har spelat en viktig roll. Metallytor såsom hustak, stolpar och bildetaljer exponeras kontinuerligt så att de kan ge utläckage till mark och vatten. Tungmetaller är giftigt eller mycket giftigt för människor och djur. Näringsämnen Kväve i dagvatten kommer från atmosfäriskt nedfall och förbränning vid bland annat energiproduktion och användning av motorer. Den största källan till fosforutsläpp är troligen organiskt material såsom förmultnat växtmaterial samt djurspillning. Näringsämnen i dagvatten kommer även från bräddat avloppsvatten och gödsling. Näringsämnen orsakar övergödning i sjöar och hav, algblomning och ger upphov till syrebrist. Bakterier Bakterier och andra mikroorganismer i dagvattnet härrör från djurspillning och avloppsbräddningar. Bakterier i dagvatten kan vålla hälsoproblem vid dagvattenutsläpp i närhet av badplats. Vägsalter Vägsalt som används för halkbekämpning kan skada omgivande vegetation och förorsaka saltinträngning i grundvattentäkter, som därmed riskerar att bli förstörda. Organiska miljögifter PAH bildas främst genom ofullständig förbränning av ved och fossila bränslen och sprids genom luft. De största källorna är vedeldning, trafik och industrier. Bilar utan katalysatorer står för 50 % av trafikens utsläpp av PAH. I storstadsregioner är bildäck en av de största källorna. PAH är cancerogent och även giftigt för djur. PCB har använts som fogmassor i byggnader, i kondensatorer och transformatorer. PCB är ett spritt ämne, trots att det sedan 1986 är förbjudet att använda i nya produkter inom EG-länderna. PCB är giftigt för människor och djur. Oljor Olja är en vanlig produkt i vårt samhälle och används till uppvärmning, drivmedel, smörjmedel m.m. Användningen medför ofta att små eller stora mängder spills på mark eller i vatten, vanligast från industrimarker, bensinstationer, vägar, hamnar, tätbebyggda områden och järnvägar. Olja är skadligt för människor och djur och giftigt för växter. 15

16 8. Recipientklassificering D agvattnet i Västerviks kommun har flera olika recipienter av varierad karaktär. För att kunna skydda känsliga recipienter från dagvattenutsläpp har en recipientklassificering tagits fram. Recipienterna till dagvattnet i Västerviks kommun har klassificerats utifrån uppskattningar av nuvarande status och yttre påverkan. Detta har gjorts för att få en samlad bedömning över recipientens känslighet för mänsklig påverkan i form av dagvattenutsläpp. Recipientklassificeringen ligger till grund för val av åtgärder för att förbättra dagvattenhanteringen i kommunen. baseras dels på Natura 2000 och Riksintresse för naturvård, dels på övrigt naturvärde. Rekreationsvärdet baseras på friluftsliv och badmöjligheter. Yttre påverkan bedöms dels på grundval av belastning av föroreningar och tungmetaller, dels av belastning av närsalter. Bedömning av recipienternas status är mycket komplex och kan därför inte helt beskriva tillståndet hos recipienterna. Klassificeringen baseras dels på rapporter om naturvärden 7, dels på erfarenhet och kunskaper inom kommunen. Klassificeringen av Västerviks kommuns dagvattenrecipienter redovisas i bilaga 3 och sammanfattas i tabell 2. Recipienternas känslighet bedöms utifrån recipietens naturvärde, rekreationsvärde och yttre påverkan. Naturvärdet Tabell 2. Sammanställning av recipientklassificeringen Klassificering Recipient Mycket känsliga för mänsklig påverkan Känsliga för mänsklig påverkan Gamlebyviken, Verkebäcksviken, Vivassen, Gåsfjärden, Storsjön (Ukna), Kyrksjön (Odensvi), Västrumsfjärden Lucernafjärden, Örserumsviken, Kvännaren, Långsjön, Såduggen, Ryven, Kyrksjön (Gladhammar), Hjorten (Hjorted), Nässjön, Edsån, Syrsan, Storån Mindre känsliga för mänsklig påverkan Skeppsbrofjärden, Gamlebyån, Hällsjön, Sedingsjöån, Tynn En karta över recipienternas placering i kommunen redovisas i bilaga 4. 7 Följande rapporter har använts: Naturvärdesbedömning av 66 sjöar i Västerviks kommun, Naturvärdesbedömning av 88 sjöar i Västerviks kommun, Natur i Västerviks kommun, Inventering av lek- och uppväxtområden för Kalmar läns kustbestånd av gädda och abborre med inriktning på grunda havsmiljöer och Inventering av lek- och uppväxtområden för Kalmar läns kustbestånd av gädda och abborre med inriktning på kustmynnande vattendrag. 16

17 9. Dagvattenklassificering Dagvattnets innehåll av föroreningar bestäms av den typ av yta vattnet avrinner ifrån, nederbörd och års tid. Denna dagvattenklassificering baseras på typiska föroreningshalter som uppkommer i olika markområden. Dagvattenklassificeringen skall ses som en vägledning vid uppkomst av föroreningshalter och ej som exakta halter, då ingen provtagning av dagvattnet i kommunen har förekommit. Tabell 3. Föroreningshalters uppkomst i olika markanvändningsområden Markanvändning Föroreningshalt i dagvatten Anmärkning Kvartersmark: Centrum och innerstaden inklusive lokalgator Bostadsområden utanför centrum Stora parkeringsanläggningar Industrifastigheter med miljöfarlig verksamhet Låga till måttliga Låga Låga till måttliga Beroende på verksamhet Koppartak ger höga halter i dagvattnet. Plåttak ger måttliga till höga halter zink och kadmium i dagvattnet. Allmän mark: Lokalgator < 8000 fordon/dygn Vägar med fordon/dygn Parker, naturmark m.m. Låga Låga till måttliga Låga 17

18 10. Prioriterade områden Med prioriterade områden avses områden som i kommunens arbete bör prioriteras vid val av åtgärder för förbättrad dagvattenhantering eller vid renovering av gata, ledningssystem, omprövning av tillstånd och upprättande av detaljplan osv. De prioriterade områdena har valts ut med hänsyn till förorenings- och kapacitetsbelastning samt känslighet. Belastade områden Områden med hög kapacitets- och föroreningsbelastning beskrivs i tabell 4. Tabell 4. Sammanställning över belastade områden Belastat område: Kriterier: Exempel på områden: Hög trafikintensitet >8000 fordon/dygn 8 Stora infartsvägen Allén övre Storgatan Kvarngatan Östra Kyrkogatan, Albert Tengers väg, Fiskaretorget Hög andel hårdgjorda ytor Stora parkeringar Större/tyngre industrier Marinor och småbåtshamnar 10 Områden med hög dagvattenbelastning i spillvattennätet Hög andel hårdgjord yta inom samma större fastighet >100 p-platser/parkering 9 med dagligen hög användning Stor användning av miljöfarliga produkter Stor utomhushantering och lagring av miljöfarliga produkter Uppställningsplatser för båtar där reparationer eller rustning sker, antal platser >10 st. Områden med tätare källaröversvämningar än vart 10:e år. Områden med hög bräddningsrisk, antal bräddningar >1 ggr/år Områden som bidrar med stora mängder ovidkommande vatten till reningsverken. Centrum i tätorterna, större industrier Läroverksplan, Skeppsbron, Stenhamra, Centrum Gamleby m.fl. Färgindustri, massa- och pappersbruk Skrotar och avfallsanläggningar, lagring av trävaror och bränslen Marinor och småbåtshamnar i Västervik, Blankaholm, och Loftahammar Västervik Avrinningsområde: Västra lund Reginelund (B8, Särskilt DUFområde 13, 14 och 16) Brevik Gertrudsvik (B14, särskilt DUF-område 17 och 18) Johannesdal- Örbäcken (B1, särskilt DUF-område 2 och 8) 11 Gamleby DUF-område 3 och 4. Ankarsrum DUF-område 6, 8 och 9 8 Vid val av trafikbelastningskriteriet har vi studerat kriterium för Vägverket och Stockholms Stad för att avgöra när åtgärder behövs respektive föroreningshalters uppkomst till följd av trafikbelastning. Med detta, liksom kommunens lokala förutsättningar som utgångspunkt, valdes områden med >8000 fordon/dygn att prioriteras. 9 Vid val av parkeringar att prioritera har antal p-platser fått återspegla parkeringarnas belastning. 100 p-platser/parkering tillhör de största parkeringarna inom kommunen, varför detta parkeringsantal väljs som kriterium. 10 Fritidsbåtars bottenfärger kan vara giftiga och kan vid uppställning och rustning av båtar nå dagvattnet. 11 B står för bräddavlopp och avser särskilt belastad sådant. DUF står för drift, underhåll och förnyelse och avser mindre avrinningsområden som är belastade i form av kombinerade system. 18

19 En karta över hög trafikintensitet, hög andel hårdgjorda ytor och stora parkeringar redovisas i bilaga 5. En karta över områden med hög dagvattenbelastning i spillvattennätet i Västervik, Gamleby och Ankarsrum redovisas i bilaga 6.1, 6.2 respektive 6.3. Känsliga områden Områden som ur natur- eller vattenskyddssynpunkt särskilt ska beaktas redovisas i tabell 5. Tabell 5. Sammanställning över belastade områden Belastat område: Kriterier: Exempel på områden: Vattentäkt Mycket känsliga recipienter Skyddsområde för vattentäkt Mycket känsliga recipienter för mänsklig påverkan enligt recipientklassificering Hjorten, Vångaren, Rummen, Helgenäs m.fl. Gamlebyviken, Verkebäcksviken, Vivassen, Gåsfjärden, Storsjön, Kyrksjön (Odensvi), Västrumsfjärden En karta över de känsliga områdena i kommunen redovisas i bilaga 7. 19

20 11. Fortsatt arbete Dagvattenhanteringen ska ständigt förbättras. En sammanfattning av dagvattenpolicyn ska göras och fungera som informationsmaterial kring dagvattenhanteringen i Västerviks kommun. Information till allmänhet ska också nå ut genom kommunens hemsida. En sammanställning av befintliga inventeringar och utredningar av dagvatten ska genomföras och fungera som ett åtgärdsprogram för dagvattenhanteringen. De befintliga dagvattenanläggningarnas funktion ska utvärderas. Varje förvaltning ska utarbeta checklistor kring dagvattenhanteringen. 20

Miljömål och kommunala styrdokument

Miljömål och kommunala styrdokument BILAGA 1 Miljömål och kommunala styrdokument Nationella, regionala och kommunala miljömål Riksdagen har beslutat om 15 nationella mål för miljökvalitet som skall nås inom en generation. De regionala miljömålen

Läs mer

5. Riktlinjer för dagvattenhantering i olika situationer

5. Riktlinjer för dagvattenhantering i olika situationer 5. Riktlinjer för dagvattenhantering i olika situationer Vid nyexploatering I detaljplanearbetet ska områdets geotekniska och geohydrologiska förutsättningar undersökas för att avgöra vilken typ av dagvattenhantering

Läs mer

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter

Läs mer

2010-06-18. Dagvattenproblematiken

2010-06-18. Dagvattenproblematiken 2010-06-18 Dagvattenproblematiken Kenneth M Persson, Sydvatten Översikt 2010 04--1504 15 Vad är dagvatten? Som dagvatten räknas ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor,

Läs mer

Dagvattenpolicy Kalmar kommun. Dagvattenpolicy

Dagvattenpolicy Kalmar kommun. Dagvattenpolicy Dagvattenpolicy Godkänd av kommunfullmäktige 28 november 2011 1 Remisshandlingen har tagits fram på uppdrag av styrgruppen för arbetet. Styrgrupp har varit Jörgen Madebrink, Kalmar Vatten AB, Björn Strimfors,

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Dagvattenpolicy för Kalmar kommun

Dagvattenpolicy för Kalmar kommun Handläggare Datum Ärendebeteckning Pär Hansson 2011-10-18 KS2011/00216 008 0480-45 00 58 Kommunfullmäktige Dagvattenpolicy för Kalmar kommun Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner

Läs mer

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län Tengbom Författade: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll Bakgrund... 3 Befintliga ledningar... 5 Markförutsättningar...

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt

Läs mer

Dagvattenpolicy för Danderyds kommun

Dagvattenpolicy för Danderyds kommun 1(5) Tekniska nämnden Dagvattenpolicy för Danderyds kommun Bakgrund Danderyds kommun har i dagsläget ingen dagvattenpolicy. Avsaknad av rutiner i dagvattenrelaterade frågor har resulterat i merarbete för

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun

Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun Sid 1 (11) Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun Daterad 2011-04-26 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Sid 2 (11) Innehållsförteckning Ordlista... 3 1. Inledning.... 4 2. Syfte... 5

Läs mer

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på:  VATTEN OCH AVLOPP KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen

Läs mer

Dagvattenpolicy för Svedala kommun

Dagvattenpolicy för Svedala kommun Dagvattenpolicy för Svedala kommun Antagen av Kommunfullmäktige i Svedala 2004-06-09, 78 Dagvattenpolicy för Svedala kommun Sid 1 Innehåll 1.Inledning 2 2. Definition av dagvatten 2 3. Dagvattenpolicy

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor.

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. DAGVATTENPOLICY Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. Innehållsförteckning Inledning... 3 Dagvattenpolicy... 4 Vad är dagvatten?... 5 Förutsättningar... 5 Göta

Läs mer

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-01-20 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Inledning 2 2.1 Definition av dagvatten 2 2.2 Problembild 2 2.3 Resurs 3 3 Miljökvalitetsmål

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

Dagvatten - Ansvar och roller

Dagvatten - Ansvar och roller 1 (5) Dagvatten - Ansvar och roller Stockholm Vatten Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag och stadens VA-huvudman. Detta medför ett ansvar för att den samlade avledningen av dagvatten, inom verksamhetsområde

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Tranås kommun

Policy för fordonstvättar i Tranås kommun Policy för fordonstvättar i Tranås kommun Antagen av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1998-03-26, 65 Reviderad av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1999-08-26, 180 Reviderad av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-02-27,

Läs mer

Dnr 10-28. Riktlinjer för dagvattenhantering i Skövde kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2011-02-14

Dnr 10-28. Riktlinjer för dagvattenhantering i Skövde kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2011-02-14 Dnr 10-28 Riktlinjer för dagvattenhantering i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen 2011-02-14 Förord Riktlinjer för dagvattenhantering i Skövde kommun är en skrift som redovisar hur avledning och

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-11-12

Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-11-12 Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-11-12 Tekniska kontoret Vi skapar god livskvalitet 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer...

Läs mer

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm Stockholm Vatten AB 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm, 2004 UPPTAGNINGSOMRÅDE Verksamhetsområde 206 km 2 Upptagningsområde för Henriksdal Bromma Loudden Himmerfjärden Anslutna

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN

ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN 2011-06-27 1 INNEHåll Syfte 3 Målgruppen 3 Geologiska och tekniska förutsättningar för dagvattenhantering i Nacka 3 Generella anvisningar 3 Anvisningar

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 12 november 2008, 330

Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 12 november 2008, 330 Blad 1 Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 12 november 2008, 330 Tekniska kontoret Vi skapar god livskvalitet Blad 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2.

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken Mikael Jardbrink mikael.jardbrink@boverket.se Vad ska jag prata om Vägledning om dagvatten på PBL Kunskapsbanken Allmänt om regelverken Ansvarsförhållandena Fokus

Läs mer

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

Vatten i fysisk planering

Vatten i fysisk planering Vatten i fysisk planering Så får vi med kommunerna Pär Persson, vattenstrateg, enheten för samhällsplanering Kommuner har goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen Marken ska vara lämplig

Läs mer

DAGVATTENPOLICY FÖR ÄNGELHOLMS KOMMUN

DAGVATTENPOLICY FÖR ÄNGELHOLMS KOMMUN DAGVATTENPOLICY FÖR ÄNGELHOLMS KOMMUN ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE 015-09-1 Ängelholms kommun 6 80 Ängelholm Tel: 1041-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm

Läs mer

Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad

Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad Barbro Sollén Wilcox Planarkitekt, Sbf, Västerås stad Lena Höglund VA-ingenjör, Mälarenergi AB Varför är vattenfrågorna viktiga i Västerås? Mälaren

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV Väsjön norra MAJ 2013 2 (9) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Inledning 3 3 Geologi 3 4 Dagvattenhantering 3 4.1 Väsjön 3 4.2 Förslag till dagvattenhantering 4 4.3 Reningsbehov

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...

Läs mer

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras. Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

dag- och dränvattenhantering

dag- och dränvattenhantering Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering Material hämtat från arbetskoncept till Svenskt Vattens, publikation P105 Göran Lundgren, SWECO, Växjö LOD = En hantering av dagvatten inom det område

Läs mer

DEL 2 VA Policy VA PLAN 2011 2011 07 07

DEL 2 VA Policy VA PLAN 2011 2011 07 07 1 VA-Planering 2011 Del 1 Det första steget är att skapa en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som börjar med att utarbeta en VA översikt. Den beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och

Läs mer

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM Bilaga 4 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner

Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner Problem och lösningar på kort och lång sikt Mikael Ulf Samhällenas avvattning kläms från två håll Mer intensiva regn och ändrade

Läs mer

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET. Bilaga

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET. Bilaga MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET Bilaga 2016-10-14 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål-

Läs mer

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE 2016-06-17 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala

Läs mer

Dagvatten för småhus

Dagvatten för småhus Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand

Läs mer

för Helsingborgs stad Dagvattenpolicy

för Helsingborgs stad Dagvattenpolicy för Helsingborgs stad Dagvattenpolicy Dokumentet är ett resultat av samarbete mellan: MEX, Miljökontoret, Stadsbyggnadsförvaltningen. Innehåll Förord... s. 4 Sammanfattning... s. 5 Inledning... s. 6 Syfte...

Läs mer

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar

Läs mer

Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs

Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs Emma Nordstrand 0474 0474-470 68 emma.nordstrand@uppvidinge.se 2015-01-21 Dnr: 2014-0150 1(5) GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs län.

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Remiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län

Remiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län 28 augusti 2014 rev. 15 september 2014 MN 2014-1331 1 (2) HANDLÄGGARE Johanna Pettersson 08-535 364 91 johanna.pettersson@huddinge.se Miljönämnden Samhällsbyggnadsnämnden Remiss: Ingen övergödning Strategi

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Fritidshusområde i förändring

Fritidshusområde i förändring Del 1 Planering Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN

VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN 1 Bakgrundsfakta VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN Såväl dricksvattenförsörjning som avloppsvattenrening i Stockholm fungerar som regel på ett betryggande sätt och utgör sällan

Läs mer

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten 1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens

Läs mer

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö Dagvatten Kort historik 1. Till avloppet (kombinerat system) Problem: bräddning vid toppbelastning ger utsläpp av orenat avlopp 2. Separat system för dagvatten Problem: utsläpp förorenat dagvatten 3. Magasin

Läs mer

Detaljplan för Rönnäng 1:267 Bostäder i Kårevik

Detaljplan för Rönnäng 1:267 Bostäder i Kårevik GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2009-09-21 NORMALT PLANFÖRFARANDE (SAMRÅDSHANDLING) Detaljplan för Rönnäng 1:267 Bostäder i Kårevik Tjörns Kommun, Västra Götaland 2/5 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Upprättad

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Profi Dagvattenutredning Freden Större 11 Uppdragsnummer 1143520000 Stockholm 2012-10-03 Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskare: Agata Banach 1 (11)

Läs mer

Dagvatten. Dagens DagvattenDagordning Miljöbalken. Reglering genom 9 kap. MB Miljöfarlig verksamhet DAGVATTENREGLERING UTANFÖR PBL

Dagvatten. Dagens DagvattenDagordning Miljöbalken. Reglering genom 9 kap. MB Miljöfarlig verksamhet DAGVATTENREGLERING UTANFÖR PBL Juris dr. Jonas Christensen Jonas@ekolagen.se 0730 59 09 29 DAGVATTENREGLERING UTANFÖR PBL 1 2 Dagens DagvattenDagordning Miljöbalken Miljöfarlig verksamhet Markavvattning Lag om allmänna vattentjänster

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 20 ANTAGEN I VA-POLICY 2013 KARLSTADS KOMMUN

KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 20 ANTAGEN I VA-POLICY 2013 KARLSTADS KOMMUN ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 20 VA-POLICY 2013 1 KARLSTADS KOMMUN ORDLISTA Allmän VA-anläggning är en VA-anläggning som kommunen har rättsligt bestämmande över och som har anordnats för att uppfylla

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

PM, dagvattenhantering

PM, dagvattenhantering , dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING I VÄNERSBORGS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING I VÄNERSBORGS KOMMUN RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING I VÄNERSBORGS KOMMUN Innehållsförteckning 1. Inledning...2 2. Syfte...2 3. Trestegsmodellen...3 4. Dagvattenhantering...4 5. Ansvar...8 6. Fortsatt arbete...11 7. Bilagor...13

Läs mer

Tillsyn av dagvatten

Tillsyn av dagvatten Tillsyn av dagvatten Det finns inte någon samlad dagvattenlag utan bestämmelserna som reglerar dagvattenfrågorna är spridda på en mängd ställen i rättssystemet och det saknas samordning av reglerna. Reglerna

Läs mer

Om dag- och dräneringsvatten

Om dag- och dräneringsvatten Om dag- och dräneringsvatten Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare BEGREPPSFÖRKLARING Avloppsvatten Förorenat vatten som avleds i avloppsledningsnätet. Kan bestå av spillvatten,

Läs mer

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt Vätterns reglering JÖNKÖPING Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt Vi tar i planeringen hänsyn till klimatförändringarna men vi kan inte lösa alla frågor med detaljplanering!

Läs mer

Dagvatten för övriga fastigheter

Dagvatten för övriga fastigheter Dagvatten för övriga fastigheter Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Övriga fastigheter (fastigheter som inte är småhus) betalar för hur många

Läs mer

MKN i fysisk planering

MKN i fysisk planering MKN i fysisk planering Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Workshop om tillämpning av miljökvalitetsnormer 2016-04-07 Statusklassning och bedömningsgrunder en planerares värsta mardröm? Sammanfattning

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

DAGVATTENPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN

DAGVATTENPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN DAGVATTENPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 18 mars 2008, 55. Bakgrund Som svar på en motion om upprättande av dagvattenpolicy för Varbergs kommun, beslutade kommunfullmäktige

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna! Seminarium om dagvattenjuridik Välkomna! Syftet med dagen Gå igenom lagstiftningen kring dagvattnet Reda ut ansvar och ansvarsgränserna Gå igenom vilka juridiska verktyg som finns Identifiera eventuella

Läs mer

Alltid nära* *Så ska Borlänge Energi arbeta och så ska servicen vara för borlängeborna. (Källa: 365 fördelar med Borlänge)

Alltid nära* *Så ska Borlänge Energi arbeta och så ska servicen vara för borlängeborna. (Källa: 365 fördelar med Borlänge) Alltid nära* *Så ska Borlänge Energi arbeta och så ska servicen vara för borlängeborna. (Källa: 365 fördelar med Borlänge) Tällberg 2011-11-16. Jesper Johansson, Affärsområdeschef VA. El Elnät Avfall VA

Läs mer

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda

Läs mer

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun Mjölby Kommun Miljönämnden Policy för miljökrav på fordonstvättar i Mjölby kommun Antagen av miljönämnden 2004-08-25, 93 1 Inledning... 3 2 Definitioner... 4 Små... 4 Mellanstora... 4 Stora... 4 3. Övergripande

Läs mer

Riktlinjer. Hantering av dagvatten. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestads kommun 2005-12-19

Riktlinjer. Hantering av dagvatten. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestads kommun 2005-12-19 Riktlinjer Hantering av dagvatten Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestads kommun 2005-12-19 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Vad är dagvatten?... 5 Vilka

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag

Planens syfte och huvuddrag PLANBESKRIVNING Samrådshandling 1(5) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2012-04-11 2012-0128 Sara Norlin Detaljplan för del av Djurängen 2:4 m.fl. (cirkulationsplats

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Dessa föreskrifter meddelas med stöd av 2 kap. 2, 3 och 5, 3 kap. 1 och 9 kap. 7-8 och 10-13 miljöbalken (1998:808), samt 13, 14, 17, 39-40

Läs mer