5. Riktlinjer för dagvattenhantering i olika situationer

Transkript

1 5. Riktlinjer för dagvattenhantering i olika situationer Vid nyexploatering I detaljplanearbetet ska områdets geotekniska och geohydrologiska förutsättningar undersökas för att avgöra vilken typ av dagvattenhantering som är lämplig. En manual för dagvattenfrågor i samhällsbyggnadsprocessen finns i bilaga 2. Följande ordning för riktlinjer gäller: 1. Lokalt omhändertagande I första hand ska lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, nyttjas. Ansvaret för LOD-lösningen bör tydligt framgå. 2. Öppen dagvattenavledning Där dagvattnet ej kan infiltreras ska öppen dagvattenavledning och fördröjning genomföras, där så är möjligt och motiverat. Där dagvattnet ej kan infiltreras på grund av att det är förorenat, ska rening ske på bästa möjliga sätt. I befintliga bebyggda områden Bebyggda områden har ofta ett konventionellt dagvattenssystem eller avloppssystem, som effektivt avleder dagvattnet från området. Någon rening av dagvattnet förekommer normalt inte. Dagvattenhanteringen förbättras avsevärt genom följande prioriteringsordning: 1. Lokalt omhändertagande Fastighetsägare ska uppmuntras att omhänderta dagvatten lokalt inom tomtmark genom infiltration eller perkolation. Vid ombyggnader ska lokalt omhändertagande av dagvatten eftersträvas. Förorenat dagvatten ska renas och vid behov kan krav på rening ställas enligt nya VA-lagen. 2. Öppen dagvattenavledning Saknas förutsättningar för LOD genom infiltration eller perkolation, ska utjämning och fördröjning eftersträvas. 3. Ledningsnät Då de geotekniska förutsättningarna ej tillåter LOD eller avledning i öppna system, avleds dagvattnet i dagvattenledning. 11

2 Allmän plats: parker, grönytor och torg På allmän plats ska dagvattenhanteringen och dess utformning särskild beaktas med hänsyn till möjligheterna att öka trivseln, estetik eller skapa bättre biologiska förutsättningar. Där förutsättningar för infiltration finns ska detta eftersträvas. Vid ombyggnationer på allmän plats ska kommunen alltid sträva efter förbättringar av dagvattenhanteringen. Dagvattnet ska om möjligt fördröjas och reduceras genom användning av öppna dagvattensystem. Dagvattenanläggningar/system ska utformas på ett för platsen tilltalande sätt. Allmän plats: gator, vägar och parkeringar På allmän plats ska dagvattenhanteringen och dess utformning särskild beaktas med hänsyn till möjligheterna att öka trivseln, estetik eller skapa bättre biologiska förutsättningar. Vid nyanläggningar ska dagvattnet omhändertas så att föroreningarna i dagvattnet så långt som möjligt kan avskiljas. Fördröjning eller annan dagvattenanläggning ska utformas på ett för platsen tilltalande sätt. Vid gatuunderhåll ska dagvattenhanteringen förbättras och föroreningshalterna begränsas, där så är möjligt och motiverat. Användningen av vägsalt ska hållas på en låg nivå. Dagvattenbrunnar underhålls kontinuerligt. Förorenat trafikdagvatten ska renas där så anses nödvändigt och möjligt. Dagvatten från större kommunala parkeringar behandlas med lämplig metod för att rena dagvattnet. Industriområden Dagvattnet från industriområden varierar i sammansättning bl.a. beroende på kemikaliehantering och trafikintensitet. För att förbättra dagvattnets kvalitet ska följande gälla: I varje enskilt fall bedöms dagvattenhanteringens utformning bl.a. beroende på kemikalieutsläpp. Dagvattenpolicyns prioriterade områden ska här beaktas. LOD ska ej tillämpas vid förorenad mark. Vid tillståndsprövning av en verksamhet ska krav ställas på dagvattenhanteringen enligt miljöbalkens försiktighetsprincip. Miljötillsyn med krav på skyddsåtgärder genomförs hos företag som hanterar oljeprodukter. Bensinstationer ska ha separat oljeavskiljning för dagvattnet. 12

3 6.1 Kommunens ansvarsfördelning Kommunstyrelsen Planeringsskede Ansvar för planläggning genom detaljplaner och framtagande av förslag till översiktsplaner och i dess plantyper skapa reella möjligheter att omhänderta dagvatten enligt de principer som anges i dagvattenpolicyn. Ansvar för genomförandebeskrivning i detaljplanen och skapa förutsättningar för miljömässig och god dagvattenhantering. Miljö- och byggnadsnämnden Planeringsskede Delta i planläggning för att bevaka att krav i miljöbalken och plan- och bygglagen uppfylls vid planläggning. Ansvar för att ange vilka reningskrav som gäller utifrån dagvattnets föroreningsinnehåll och recipientens känslighet i enlighet med dagvattenpolicyn. Bevaka så att hänsyn tas till vattenskyddsområde. Bygg- och anläggningsskede Ansvar för tillståndsgivning och tillsyn enligt plan- och bygglagen. Tillsyn enligt miljöbalken 5. Driftskede Tillsyn enligt miljöbalken, med särskilt beaktande vid prövning, innebärande att med hjälp av information, rådgivning eller myndighetsbeslut se till att förorenat dagvatten renas. Dessa krav kan ställas i alla skeden om inte dagvattenpolicyn följs. Tekniska nämnden Teknisk Service, Gator Allmänt Ansvar för avvattning av allmänna hårdgjorda ytor såsom gator, cykelvägar, parkeringsytor och torg. Ansvar för handläggning av lantmäteriförrättning innehållande fastighetsbildning, bildande av gemensamhetsanläggning samt genomförandebeskrivning i detaljplanen. Ansvar för att så mycket som möjligt av dagvatten från vägområden infiltreras i mark eller avleds i öppna diken. Ta ansvar för att utreda och förbättra dagvattenhanteringen i öppna diken och trummor inom vägområdet. Bygg- och anläggningsskede Tillse att rätt materialval görs och att utförandet av allmänna hårdgjorda ytor genomförs på bästa sätt. I de fall där Teknisk Service, Gator, är förvaltare inte förorsaka dagvattenproblem. Driftskede Underhålla öppna diken och trummor. Underhålla gatudagvattenbrunnar (s.k. rännstensbrunnar) som Teknisk Service, Gator, ansvarar för. Utveckla det befintliga ytliga dagvattensystemet inom vägområdet. Teknisk Service, VA-verket Allmänt Inom verksamhetsområdet för vatten och avlopp ansvarar VA-verket för avledning av dagvatten. VA-verket verkar, genom information och incitament till fastighetsägare, för att så mycket som möjligt av dagvattnet infiltreras i marken i bostadsfastighetsområden. Planeringsskede Bevaka och tillföra kunskap om dagvattenfrågorna tidigt i planprocessen genom att bl.a. planera för genomförande av dagvattenanläggningar och utreda möjligheter till utjämning eller andra lämpliga dagvattenåtgärder. Utveckla de befintliga ledningsnäten för dagvatten. Bevaka så att hänsyn tas till vattenskyddsområde. Bygg- och anläggningsskede Tillse att allmänna dagvattenanläggningar byggs så att de kan upprätthålla avsedd funktion och kondition. Tillse att rätt materialval görs och att utförandet av allmänna hårdgjorda ytor genomförs på bästa sätt. Driftskede Drift av allmänna 6 dagvattenanläggningar. Provtagning (kvalitetsbedömning) av vatten i befintliga dagvattenreningsanläggningar. Planeringsskede Bevaka och tillföra kunskap om dagvattenfrågorna tidigt i planprocessen. 5 I vissa större projekt kan länsstyrelsen eller andra myndigheter vara ansvariga för tillstånd och/eller tillsyn. 6 Med allmän VA-anläggning avses anläggning, som har till ändamål att bereda bostadshus eller annan bebyggelse vattenförsörjning och avlopp och som drives av kommunen eller, om den drivs av annan, förklaras för allmän (VA-lagen, 1970). 13

4 6.2 Ansvar övriga aktörer Privata fastighetsägare a. b. Den som äger mark har ansvar för det dagvatten som uppkommer på den egna fastigheten. Detta innebär att fastighetsägaren: i första hand ska använda LOD och därmed sköta dagvattenhanteringen på egen hand på den egna marken. i andra hand, när a) ej är möjligt, ansluta dagvattenledningen till det allmänna dagvattenledningsnätet. Om fastigheten har en annan verksamhetsutövare än fastighetsägaren gäller att båda har ansvar att se till att dagvattenproblem inte förorsakas av den verksamhet som bedrivs på fastigheten. Fastighetsägaren ska se till att dagvattenanläggningen sköts samt upplysa hyresgästen/arrendatorn om vad som gäller. Verksamhetsutövare En verksamhetsutövare ska genom sin verksamhet inte förorena dagvattnet eller orsaka andra dagvattenproblem. 14

5 7. Föroreningar i dagvatten För att kunna minska föroreningsinnehållet i dagvatten är det viktigt att veta varifrån föroreningarna kommer. Det dagvatten som uppkommer i stadsmiljöer förorenas av flera olika ämnen som används i samhället: Tungmetaller, t.ex. kvicksilver, kadmium, bly, koppar, zink och krom Organiska miljögifter, t.ex. PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och PCB (polyklorerade bifenyler) Oljor Näringsämnen (kväve och fosfor) Bakterier Vägsalter Nedan följer en beskrivning av varje föroreningskälla. Tungmetaller Belastningen av tungmetaller på miljön sker direkt från industrier, kommunala reningsverk, avfallsdeponier och trafik. Den metallförädlande industrin är den dominerande källan till metallutsläpp i Sverige, utom när det gäller bly, där blyad bensin har spelat en viktig roll. Metallytor såsom hustak, stolpar och bildetaljer exponeras kontinuerligt så att de kan ge utläckage till mark och vatten. Tungmetaller är giftigt eller mycket giftigt för människor och djur. Näringsämnen Kväve i dagvatten kommer från atmosfäriskt nedfall och förbränning vid bland annat energiproduktion och användning av motorer. Den största källan till fosforutsläpp är troligen organiskt material såsom förmultnat växtmaterial samt djurspillning. Näringsämnen i dagvatten kommer även från bräddat avloppsvatten och gödsling. Näringsämnen orsakar övergödning i sjöar och hav, algblomning och ger upphov till syrebrist. Bakterier Bakterier och andra mikroorganismer i dagvattnet härrör från djurspillning och avloppsbräddningar. Bakterier i dagvatten kan vålla hälsoproblem vid dagvattenutsläpp i närhet av badplats. Vägsalter Vägsalt som används för halkbekämpning kan skada omgivande vegetation och förorsaka saltinträngning i grundvattentäkter, som därmed riskerar att bli förstörda. Organiska miljögifter PAH bildas främst genom ofullständig förbränning av ved och fossila bränslen och sprids genom luft. De största källorna är vedeldning, trafik och industrier. Bilar utan katalysatorer står för 50 % av trafikens utsläpp av PAH. I storstadsregioner är bildäck en av de största källorna. PAH är cancerogent och även giftigt för djur. PCB har använts som fogmassor i byggnader, i kondensatorer och transformatorer. PCB är ett spritt ämne, trots att det sedan 1986 är förbjudet att använda i nya produkter inom EG-länderna. PCB är giftigt för människor och djur. Oljor Olja är en vanlig produkt i vårt samhälle och används till uppvärmning, drivmedel, smörjmedel m.m. Användningen medför ofta att små eller stora mängder spills på mark eller i vatten, vanligast från industrimarker, bensinstationer, vägar, hamnar, tätbebyggda områden och järnvägar. Olja är skadligt för människor och djur och giftigt för växter. 15

6 8. Recipientklassificering D agvattnet i Västerviks kommun har flera olika recipienter av varierad karaktär. För att kunna skydda känsliga recipienter från dagvattenutsläpp har en recipientklassificering tagits fram. Recipienterna till dagvattnet i Västerviks kommun har klassificerats utifrån uppskattningar av nuvarande status och yttre påverkan. Detta har gjorts för att få en samlad bedömning över recipientens känslighet för mänsklig påverkan i form av dagvattenutsläpp. Recipientklassificeringen ligger till grund för val av åtgärder för att förbättra dagvattenhanteringen i kommunen. baseras dels på Natura 2000 och Riksintresse för naturvård, dels på övrigt naturvärde. Rekreationsvärdet baseras på friluftsliv och badmöjligheter. Yttre påverkan bedöms dels på grundval av belastning av föroreningar och tungmetaller, dels av belastning av närsalter. Bedömning av recipienternas status är mycket komplex och kan därför inte helt beskriva tillståndet hos recipienterna. Klassificeringen baseras dels på rapporter om naturvärden 7, dels på erfarenhet och kunskaper inom kommunen. Klassificeringen av Västerviks kommuns dagvattenrecipienter redovisas i bilaga 3 och sammanfattas i tabell 2. Recipienternas känslighet bedöms utifrån recipietens naturvärde, rekreationsvärde och yttre påverkan. Naturvärdet Tabell 2. Sammanställning av recipientklassificeringen Klassificering Recipient Mycket känsliga för mänsklig påverkan Känsliga för mänsklig påverkan Gamlebyviken, Verkebäcksviken, Vivassen, Gåsfjärden, Storsjön (Ukna), Kyrksjön (Odensvi), Västrumsfjärden Lucernafjärden, Örserumsviken, Kvännaren, Långsjön, Såduggen, Ryven, Kyrksjön (Gladhammar), Hjorten (Hjorted), Nässjön, Edsån, Syrsan, Storån Mindre känsliga för mänsklig påverkan Skeppsbrofjärden, Gamlebyån, Hällsjön, Sedingsjöån, Tynn En karta över recipienternas placering i kommunen redovisas i bilaga 4. 7 Följande rapporter har använts: Naturvärdesbedömning av 66 sjöar i Västerviks kommun, Naturvärdesbedömning av 88 sjöar i Västerviks kommun, Natur i Västerviks kommun, Inventering av lek- och uppväxtområden för Kalmar läns kustbestånd av gädda och abborre med inriktning på grunda havsmiljöer och Inventering av lek- och uppväxtområden för Kalmar läns kustbestånd av gädda och abborre med inriktning på kustmynnande vattendrag. 16

7 9. Dagvattenklassificering Dagvattnets innehåll av föroreningar bestäms av den typ av yta vattnet avrinner ifrån, nederbörd och års tid. Denna dagvattenklassificering baseras på typiska föroreningshalter som uppkommer i olika markområden. Dagvattenklassificeringen skall ses som en vägledning vid uppkomst av föroreningshalter och ej som exakta halter, då ingen provtagning av dagvattnet i kommunen har förekommit. Tabell 3. Föroreningshalters uppkomst i olika markanvändningsområden Markanvändning Föroreningshalt i dagvatten Anmärkning Kvartersmark: Centrum och innerstaden inklusive lokalgator Bostadsområden utanför centrum Stora parkeringsanläggningar Industrifastigheter med miljöfarlig verksamhet Låga till måttliga Låga Låga till måttliga Beroende på verksamhet Koppartak ger höga halter i dagvattnet. Plåttak ger måttliga till höga halter zink och kadmium i dagvattnet. Allmän mark: Lokalgator < 8000 fordon/dygn Vägar med fordon/dygn Parker, naturmark m.m. Låga Låga till måttliga Låga 17

8 10. Prioriterade områden Med prioriterade områden avses områden som i kommunens arbete bör prioriteras vid val av åtgärder för förbättrad dagvattenhantering eller vid renovering av gata, ledningssystem, omprövning av tillstånd och upprättande av detaljplan osv. De prioriterade områdena har valts ut med hänsyn till förorenings- och kapacitetsbelastning samt känslighet. Belastade områden Områden med hög kapacitets- och föroreningsbelastning beskrivs i tabell 4. Tabell 4. Sammanställning över belastade områden Belastat område: Kriterier: Exempel på områden: Hög trafikintensitet >8000 fordon/dygn 8 Stora infartsvägen Allén övre Storgatan Kvarngatan Östra Kyrkogatan, Albert Tengers väg, Fiskaretorget Hög andel hårdgjorda ytor Stora parkeringar Större/tyngre industrier Marinor och småbåtshamnar 10 Områden med hög dagvattenbelastning i spillvattennätet Hög andel hårdgjord yta inom samma större fastighet >100 p-platser/parkering 9 med dagligen hög användning Stor användning av miljöfarliga produkter Stor utomhushantering och lagring av miljöfarliga produkter Uppställningsplatser för båtar där reparationer eller rustning sker, antal platser >10 st. Områden med tätare källaröversvämningar än vart 10:e år. Områden med hög bräddningsrisk, antal bräddningar >1 ggr/år Områden som bidrar med stora mängder ovidkommande vatten till reningsverken. Centrum i tätorterna, större industrier Läroverksplan, Skeppsbron, Stenhamra, Centrum Gamleby m.fl. Färgindustri, massa- och pappersbruk Skrotar och avfallsanläggningar, lagring av trävaror och bränslen Marinor och småbåtshamnar i Västervik, Blankaholm, och Loftahammar Västervik Avrinningsområde: Västra lund Reginelund (B8, Särskilt DUFområde 13, 14 och 16) Brevik Gertrudsvik (B14, särskilt DUF-område 17 och 18) Johannesdal- Örbäcken (B1, särskilt DUF-område 2 och 8) 11 Gamleby DUF-område 3 och 4. Ankarsrum DUF-område 6, 8 och 9 8 Vid val av trafikbelastningskriteriet har vi studerat kriterium för Vägverket och Stockholms Stad för att avgöra när åtgärder behövs respektive föroreningshalters uppkomst till följd av trafikbelastning. Med detta, liksom kommunens lokala förutsättningar som utgångspunkt, valdes områden med >8000 fordon/dygn att prioriteras. 9 Vid val av parkeringar att prioritera har antal p-platser fått återspegla parkeringarnas belastning. 100 p-platser/parkering tillhör de största parkeringarna inom kommunen, varför detta parkeringsantal väljs som kriterium. 10 Fritidsbåtars bottenfärger kan vara giftiga och kan vid uppställning och rustning av båtar nå dagvattnet. 11 B står för bräddavlopp och avser särskilt belastad sådant. DUF står för drift, underhåll och förnyelse och avser mindre avrinningsområden som är belastade i form av kombinerade system. 18

9 En karta över hög trafikintensitet, hög andel hårdgjorda ytor och stora parkeringar redovisas i bilaga 5. En karta över områden med hög dagvattenbelastning i spillvattennätet i Västervik, Gamleby och Ankarsrum redovisas i bilaga 6.1, 6.2 respektive 6.3. Känsliga områden Områden som ur natur- eller vattenskyddssynpunkt särskilt ska beaktas redovisas i tabell 5. Tabell 5. Sammanställning över belastade områden Belastat område: Kriterier: Exempel på områden: Vattentäkt Mycket känsliga recipienter Skyddsområde för vattentäkt Mycket känsliga recipienter för mänsklig påverkan enligt recipientklassificering Hjorten, Vångaren, Rummen, Helgenäs m.fl. Gamlebyviken, Verkebäcksviken, Vivassen, Gåsfjärden, Storsjön, Kyrksjön (Odensvi), Västrumsfjärden En karta över de känsliga områdena i kommunen redovisas i bilaga 7. 19

10 11. Fortsatt arbete D agvattenhanteringen ska ständigt förbättras. En sammanfattning av dagvattenpolicyn ska göras och fungera som informationsmaterial kring dagvattenhanteringen i Västerviks kommun. Information till allmänhet ska också nå ut genom kommunens hemsida. En sammanställning av befintliga inventeringar och utredningar av dagvatten ska genomföras och fungera som ett åtgärdsprogram för dagvattenhanteringen. De befintliga dagvattenanläggningarnas funktion ska utvärderas. Varje förvaltning ska utarbeta checklistor kring dagvattenhanteringen. 20

11 12. Ordlista Ord Avloppsbräddning Avloppsvatten Betydelse Kontrollerad avledning av överskottsvatten från ledning, magasin eller bassäng. Samlingsbegrepp för spillvatten, använt kylvatten, dagvatten och dräneringsvatten. Dagvatten Detaljplan Exploateringsavtal Fördröjning Gemensamhetsanläggning Grundvatten Infiltration LOD PCB Perkolation Tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion t.ex. regnvatten, smältvatten, spolvatten och framträngande grundvatten. Juridiskt bindande dokument som reglerar användning av mark och vatten och av bebyggelse inom kommunen. Civilrättslig överenskommelse mellan markägare och kommun. Upprättas vanligen i samband med upprättande av detaljplan. Utjämning av dagvattenflödet innan det når recipient. När flera fastigheter ska använda mark eller anläggningar gemensamt kan det bli aktuellt att reglera bl.a. rättigheter och skyldigheter. För att inrätta en gemensamhetsanläggning krävs att anläggningen är gemensam för minst två fastigheter och är av permanent betydelse för dem. Vatten som helt fyller hålrum i jord och berg. Vatten som finns under markytan. Inträngning av vätska i poröst eller sprickigt material, t.ex. vattens inträngning i jord eller berg. Vattnet sprids över markytan för att infiltrera ner i markvattenzonen och tas i huvudsak upp av växtligheten. Lokalt omhändertagande av dagvattnet, som efterliknar naturens sätt att ta hand om regn och snö. Polyklorerade bifenyler. Långsam rörelse (hos vatten) genom lager av vattenomättat, poröst material. Vattnet leds i stenfyllnader, från vilka vattnet får perkolera ut i omgivande marklager. Plankostnadsavtal Ramavtal Recipient Spillvatten Tungmetaller Öppen dagvattenavledning Översiktsplan Översilningsyta Avtal som reglerar planeringen av ett område, innefattande vem som skall göra vad, tidplaner och kostnadsbärare. Generell överenskommelse som ligger till grund för framtida avtal och som anger de villkor som skall ingå i dessa. Yt- eller grundvatten som tar emot utsläpp av dagvatten, bräddvatten eller renat avloppsvatten. I regel förorenat vatten från hushåll, industri, arbetsplats, serviceanläggning m.m. Metaller vars densitet överstiger 5 g/cm 3. Till de vanligaste hör bl.a. kvicksilver, kadmium, bly, koppar, zink och krom. Dagvatten avleds i öppna system, t.ex. svackdiken, diken, bäckar, dammar, våtmarker etc. Plan över en hel kommun som i stort anger hur mark och vattenområden långsiktigt är avsedda att användas samt hur bebyggelseutvecklingen bör ske. Ytor på mark där dagvatten infiltreras. 21