Kapitel 18: PERSPEKTIV FRAMÅT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitel 18: PERSPEKTIV FRAMÅT"

Transkript

1 Kapitel 18: PERSPEKTIV FRAMÅT Avsnitt a) Vart är vi på väg? b) Vad bör göras? c) SD i riksdagen d) Murar kan falla! Att känna eller t.o.m. tycka att den vita rasen är underlägsen på alla upptänkliga plan är naturligt med tanke på dess historia och nuvarande handlingar. Låt den vita rasens västerland gå under i blod och lidande. Leve det mångkulturella, rasblandade och klasslösa ekologiska samhället! Leve anarkin! Tobias Hübinette, Expo Ni kommer att få uppleva en terror, en terror som kommer att förfära er! Michael Alonzo, Ungdom mot rasism 505

2 18 a) Vart är vi på väg? Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att vi går mot en mycket ruggig framtid, om inte trenden kan vändas att ju längre bestämda åtgärder dröjer, desto högre blir i slutänden det mänskliga priset Hennes kroppsspråk skvallrar om rädsla och avvaktan. Förra året blev Anna, 88, rånad här utanför dörren, mitt på dagen. En kväll blev hon också hotad och antastad av en man, som talade ett språk hon inte förstod. Välkommen till ett bostadsområde i utkanten av Södertälje. Den Sifo-undersökning som Året Runt gjort visar att 70 procent av de tillfrågade kände sig hotade av det samhälle som brukar kallas mångkulturellt. Ur Året Runt vittnen skräms till tystnad Läget idag Under år 2009 har hundratals bilar och hundratals skolor kring våra större städer förstörts genom anlagda bränder. Räddningspersonal som brandmän och sjukvårdare angrips och måste ha polisskydd för att kunna gå in i vissa områden. Samtidigt har våldsbrottslighet som misshandel och våldtäkter ökat och ligger på nivåer som i få andra västländer. Blir det en överdrift att här tala om ett lågintensivt inbördeskrig? Ur nyhetsfloden har under bara de allra senaste åren kommit en överflöd av vittnesmål om hur långt det redan har gått: stenkastning mot räddningstjänsten massiva extra polisinsatser polis måste hjälpa ambulans och brandkår för att kunna utföra sina uppgifter brandkår som inte vågar åka på brandlarm lastbil uppeldad kapning av bil med förare polismän beskjutna med grön laser våldsamma ligor tar över hela områden brottsligheten alltmer välorganiserad fortsatt ledning av brottslighet från fängelser

3 Oroligheterna i vissa förorter göds av att vandalerna tilldelas en offerroll i media och tillskrivs nästan politiska motiv. Det kan också anas en strategi från grövre kriminella att vissa områden ska vara fredade från polisingripanden. Där ska svensk lag inte gälla. Om inga företrädare för svenska myndigheter vågar sig dit kan de kriminella arbeta ostört. Det mesta av denna brottslighet är kopplad till invandringen och den bristande gränskontrollen. Om denna utveckling fortsätter som hittills, hur kan Sverige komma att se ut i mitten av detta sekel, kring år 2050? Vart är vi på väg? 2. Framskrivningar Här ett försök till extrapolering av några trender som vi hittills kunnat erfara. a) Befolkning Befolkningsexplosionen fortsätter, och med den trycket på Europas gränser. Massinvandringen från Afrika och Asien till Sverige och andra länder i Västeuropa fortsätter. Andelen utrikes födda och andelen med utländsk bakgrund av befolkningen i Sverige ökar - genom invandring och genom hög nativitet. Detta gäller särskilt personer med muslimsk bakgrund, där många inte blir assimilerade ens i tredje generation. Andelen personer med utländsk bakgrund var år 2009 cirka 20%. Med nuvarande ökningstakt kan det kring år 2050 handla om närmare 50% - och bara hälften av befolkningen i Sverige utgörs av etniska svenskar. b) Bosättningar De nya invandrarna kommer att bosätta sig huvudsakligen i de områden där det redan bor många invandrare. Denna utveckling går hand-i-hand med att svenskar flyr från samma områden. Alltfler svenskar kommer att söka sig till mindre orter, och andra delar Sverige än storstadsregionerna. Segregationen ökar och de mest invandrartäta områdena kan bli helt otillgängliga för våra myndigheter. De blir no-go-zones för svenskar. c) Ekonomi Kostnaderna för invandringen kommer att öka än mer, och framtvinga dels skattehöjningar, dels ytterligare nedskärningar inom en rad områden, som vård, skola, omsorg och rättsväsende. Insatserna för att prioritera invandrare på arbetsmarknaden kommer att skärpas. Ändå kommer arbetslösheten att öka bland både invandrare och svenskar. d) Anpassning Islam kommer alltmer att dominera stadsbilden i större städer, genom fler moskéer med minareter och fler kvinnor i slöja. Även i sin yrkesutövning - som poliser, läkare mm - kommer kvinnor att vara religiöst uniformerade. DO:s fortsatta offensiv mot kränkningar av muslimer kommer att resultera i att kristna symboler och ceremonier rensas bort från det offentliga livet. E mer kan skolavslutningar genomföras med sång av Den blomstertid nu kommer. e) Säkerhet Varje svensk i storstäderna kommer att ha lärt sig bli mer street-smart, dvs att : 507

4 undvika vissa platser och områden hålla sig hemma efter att det blivit mörkt om möjligt röra sig i sällskap med andra svenskar, kanske även beväpnade. unga svenskor upptäcker att det kan ligga fördelar i ett klädmode åt det muslimska hållet. Antalet gated communities ökar, där invånarna bor bakom höga stängsel, med övervakningskameror, larm och grindar bevakade av vakter som gör stränga id-kontroller. Medborgargarden växer fram över hela landet, i takt med att polisen visar sig inte räcka till, eller ens bry sig om många av de brott som begås. f) Demokrati Det kommunala självstyret beträffande mottagning av flyktingar är avskaffat, varje kommun måste ta emot det antal utlänningar som från högre nivå dikteras. Detta följs snart upp med ålägganden gentemot individer och deras boende. Dessa ålägganden kommer att ha förberetts genom höjd beskattning av hus och bostäder med höga uppvärmningskostnader - utifrån vällovliga klimat- och miljömål. Personer med stor bostadsyta kommer att åläggas att inhysa flyktingar, alternativt spjälka av sina hus eller lägenheter och ställa delar till utlänningars förfogande. Det börjar med kartläggningar och förfrågningar, sedan rekommendationer och slutligen tvingande ålägganden. Inledningsvis kan åläggandena kombineras med vissa skattelättnader. Kanske kan det även bli fråga om att expropriera fritidshus i närheten av områden där de nya svenskarna vill bo. 3. I sitt sammanhang Mångetniciteten kommer alltså att utsätta Sverige för växande påfrestningar. Detta sker i ett bestämt sammanhang, med förutsättningar. Även massinvandringen förutan kommer det svenska samhället framöver att utsättas för svåra prövningar. En sådan kan bli en genomgripande omställning, framtvingad genom sinande tillgång på olja. Det betyder att bensinpriserna går i höjden, att uppvärmningskostnader för bostäderna ökar och att matpriserna stiger. Det kan bli en direkt brist på mat. Till förutsättningarna hör också: fortsatt privatisering och globalisering ytterligare försämring av skolan, med åtföljande sämre internationell konkurrenskraft för svenska företag ökad arbetslöshet överlämnande av nationell suveränitet till EU och FN en allt grövre och mer organiserad brottslighet en polismakt som styrs av mjuka ideal en militärmakt och ett hemvärn som minimerats Sennels scenario Nicolai Sennels är en dansk psykolog som i sin text Tredje världskriget från hösten 2009 målar upp ett skrämmande framtidsscenario. Några citat:

5 Tredje världskriget blir inte ett konventionellt krig, där länder slåss över gränserna. Det blir ett krig mellan muslimer och ickemuslimer i våra egna städer. Det kommer inte att finnas en front, så att civila kan leva relativt tryggt och oberört av kampens elände om de bara håller sig på säkert avstånd från krigshandlingarna - för det kommer att ske på våra egna gator och områden. Otryggheten och faran kommer därför att drabba den enskilde betydligt hårdare. Framtiden kommer att bli, att länderna totalt förlorar kontrollen och makten i dessa områden. Vi kommer på detta sätt till slut att ha en lång rad av Gazaremsor som ligger i konflikt med sina ickemuslimska omgivningar runt om i Europa. Myndigheternas inblandning och polisen patrullerande uppfattas som provokation, rasism, trakasserier och arrogans - vilket ger näring till offermentaliteten,.. Droppen som kommer att få radikala imamer, gängledare och den allmänna folkstämningen i de muslimska områdena att koka över. Hämndattacker på polisstationer, domstolar, infrastruktur eller andra symboler på statens makt; en handgranat på Ströget, systematiska hot, trakasserier och mord/mordförsök på poliser, politiker och islamkritiker, soldater eller deras anhöriga; nerbrända stadsdelar - och självklart det vi alla fruktar: terrorbomber. Vi kommer att se en ökande mängd av medborgargarden bland danskarna. Det kommer att vara en blandad flock, men alla kommer att vara motiverade av önskan att göra något!. Graden av politisk insikt och benägenheten att använda våld kommer att variera. a) De fredliga medborgarinitiativen blir de tillfällen, då man i ett kvarter upprättar grannsamverkan, där man beslutar sig för att bidra till polisens patrulleringar genom att själv gå rundor tillsammans med ett par grannar. Dessa grupper kommer att vara lagliga. Huruvida de kommer att använda sådana vapen, som idag är olagliga, det kommer att visa sig - för vapenlagen kommer utan tvivel att bli ständigt diskuterad i allt snabbare takt med att befolkningens trygghet rasar. b) Andra initiativ kommer att vara mer aggressiva. Dessa medborgargarden kommer i första hand att bestå av unga män - men säkert också av en och annan extra stark kvinna - som tränar styrketräning och tränar kampsport mot varandra hemma i trädgården eller på gården. c) Till slut kommer det att bildas paramilitära styrkor, som kommer att använda skjutvapen och som inte bara kommer att patrullera, utan aktivt söker upp sina fiender. Föreställ dig då, att politikerna väntar år med att gripa in mot kriminaliteten i dessa områden. Då kommer det att bli MYCKET våldsamt....om det nu är oundvikligt med denna konflikt, så hellre förr än senare. 509

6 18 b) Vad bör göras? Sammanfattning Jag tror vi måste våga tänka väldigt nytt och väldigt annorlunda. Mona Sahlin Detta avsnitt vill få sagt: att marschen mot avgrunden kan hejdas, om den nödvändiga politiska viljan kan mobiliseras att det finns politiska krav att resa, konkreta åtgärder att förespråka att Sverige är svenskarnas land Varje folk har rätten till ett eget land. Detta gäller även svenskar. Sverige är svenskarnas land. Vi har rätten att avgöra vilka utlänningar som ska få uppehålla sig i vårt land, och på vilka villkor. 1. Invandringspolitiken Inte bara har vi svenskar en moralisk rätt att försöka reglera invandringen till Sverige. Det är också praktiskt möjligt att göra detta. Det finns en hel rad konkreta åtgärder att vidtaga, om bara den politiska viljan föreligger: a) Safe Haven Inom EU skulle en samordning av flyktingmottagningen kunna ske genom det förslag om Safe Haven som en gång lades fram av Tony Blair. Principen skulle vara att asylsökande samlas i anvisade områden i utkanten av EU, där de får vänta under den tid deras asylansökan behandlas. Fördelarna med ett sådant system skulle bli flera: skydd åt skyddsbehövande, inte åt andra minskad belastning, snabbare avgöranden minskad brottslighet motverkande av smittspridning stopp för bedrägerier b) Transportörsansvar Intill dess att ett Safe-Haven-system har genomförts blir det upp till Sverige att för egen del försöka åstadkomma ett fungerande system. Grundläggande för att kunna upprätthålla en effektiv gränskontroll är att lägga ett ansvar på transportörer - flygbolag och färjelinjer - att inte släppa ombord resenärer utan nödvändiga id-handlingar och viseringar. Transportörer som inte tar sitt ansvar måste bötfällas. c) Behandling av ansökningar mm Behandling av asylansökan ska ske endast under två förutsättningar: - att ansökan görs vid gränsen, i samband med ankomsten - att ID-handlingar uppvisas eller identiteten kan styrkas på annat sätt 510

7 Tagande av fingeravtryck, DNA-tester och hälsotester ska vara obligatoriska vid behandling av ansökan om uppehållstillstånd - vare sig det gäller asyl- eller anhöriginvandring. Innan ett uppehållstillstånd beviljats skall inga åtgärder ske för att förankra vederbörande i det svenska samhället, som svenskundervisning eller reguljära arbeten. Bosättning ska ske på anvisad plats och inga kontantbidrag bör utgå, enbart mat och husrum. Sökande som under tiden för prövningen begår brott i Sverige, även mindre grova brott, skall vägras uppehållstillstånd. De uppehållstillstånd som beviljas skall vara tillfälliga (TUT), inte permanenta (PUT). Beträffande de föregivet ensamkommande barnen skall: - åldersbestämning göras - eventuella uppehållstillstånd vara tillfälliga - återförening med anhöriga ske i hemlandet. Ur DN den 20/1-05: Dokumentlösa asylsökande får tillfälligt uppehållstillstånd Ny utredning föreslår att flyktingar får två år på sig för att klarlägga sin identitet. De flesta asylsökande som kommer till Sverige saknar dokument om vem de är och hur de kommit hit. Det orsakar stora problem för hela samhället. Regeringens särskilda utredare Hans Emanuelsson föreslår att asylsökande som inte är skyddsbehövande och inte styrker sin identitet enbart beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd under två år. De skall då inte folkbokföras i Sverige. Under väntetiden förväntas de aktivt medverka till att få fram identitetsuppgifter. d) Avvisning av illegala De som inte har rätt att uppehålla sig i Sverige skall avvisas, utan dröjsmål. Det måste bli straffbart att medverka till att utlänningar illegalt kan uppehålla sig i Sverige. De som stannar illegalt ska inte ha någon form av ekonomiskt stöd från det svenska samhället. De ska förbjudas att åter resa in i Sverige. e) Svenskt medborgarskap Svenska medborgarskap skall beviljas restriktivt - kunskaper i svenska språket och acceptans av svensk jämställdhet ska utgöra förutsättningar. Medborgarskap som beviljats på falska grunder måste kunna återkallas. Också vid grov eller upprepad brottslighet skall medborgarskap återkallas, i de fall vederbörande har dubbla medborgarskap. Nytt pass skall utfärdas restriktivt till den som uppger sig ha förlorat sitt svenska pass. Som brottslighet skall räknas att upprepade gånger göra sig av med sitt pass. 2. Anpassningen Det är inte vi svenskar som ska anpassa oss till utlänningar i Sverige. De som kommit till vårt land måste acceptera de förutsättningar som gäller hos oss. Nej till fler moskéer - med eller utan minareter. Uniformsförbud på offentlig plats, gällande även för muslimer. 511

8 Skolavslutningar ska även fortsättningsvis kunna ske på traditionellt sätt, i kyrkor och med psalmsång. Inget statligt eller kommunal stöd åt hemspråksundervisning. Stopp för religiösa friskolor. Diskrimineringslagarna ska rivas upp, och DO-ämbetet avvecklas. Förbud mot kusinäktenskap, polygami och giftermål med minderårig. Ingen tolktjänst vid körkortsprov. Svenskundervisning efter mer än tre år i Sverige skall bekostas av vederbörande själv. Uppehållstillstånd skall återkallas om det visar sig att utlänningen underordnar svensk lagstiftning och myndighetsbeslut hemlandets religion, påbud eller traditioner Brottsbekämpningen Utgångspunkten för kriminalpolitiken måste vara vad som är ändamålsenligt, för ett nedbringa brottsligheten och åstadkomma en tryggare tillvaro för hederliga medborgare. I ett samhälle utan lag och ordning blir det svaga grupper som drabbas hårdast. Några nödvändiga åtgärder: Straffmyndighetsåldern måste sänkas, påtagliga reaktioner på förseelser måste följa oavsett förövarens ålder. Dessa reaktioner måste dessutom komma i nära anslutning till förseelsen. När ungdomar eller barn från invandrarfamiljer upprepade gånger bränner bilar och skolor, kastar sten på brandmän och polis osv ska deras familjer göras ansvariga för detta. Där det är möjligt skall hela familjerna utvisas. Ingen straffrabatt vid upprepad brottslighet, tvärtom bör straffen successivt skärpas. Personer med utländskt medborgarskap som begått grova brott eller upprepad brottslighet skall utvisas, på livstid. Det måste också kontrolleras att de inte kommer tillbaka. Fängelsebehandlingen för utlänningar (som efter straffets avtjänande ska utvisas) bör i första hand läggas ut på entreprenad, och avtjänas utomlands. Inkapacitering måste återinföras, dvs grova återfallsförbrytare låses in permanent, så att de inte kan skada fler människor. Vid grova våldsbrott med flera personer närvarande, där man skyller på varandra och det inte kan fastställas exakt vem som gjorde vad ska kollektiva straff utdömas. Minimistraffet för envar ska då vara medhjälp till mord, våldtäkt, misshandel eller vad det gäller. Brottslingar ska regelmässigt dömas att betala höga skadestånd till sina offer, och offret ska inte behöva driva in detta själv. Samhället måste gå in som buffert och lägga ut pengarna. Om brottslingen i ett senare skede suttit häktad utan att kunna dömas - och kan göra anspråk på skadestånd - ska inget skadestånd utbetalas innan skulden är reglerad. Villkorliga domar ska vara just villkorliga. Vi ett nytt brott ska både det gamla och det nya straffet avtjänas fullt ut. Fängelsevistelse ska innebära ett verkligt frihetsberövande. Permissioner får inte bli en rättighet, de ska beviljas bara som belöning för gott uppförande. Standarden i fängelserna ska inte vara högre än i vanliga skolor eller äldreboenden.

9 Nolltolerans. En frikommunsverksamhet bör införas på prov, där utvalda kommuner får pröva ett system med omedelbara och strängare påföljder även vid mindre förseelser, efter New-York-modell. 513

10 18 c) SD i riksdagen Sammanfattning Detta avsnitt vill få sagt: att ett riksdagsinträde för SD rymmer både möjligheter och risker att en risk är att smälta in i tapeten och göra en kd:are att en annan risk är övertagande av Expos världsbild, med guilt-by-association och beröringsångest 1. Riksdagsrisker År 2010 sker ett viktigt riksdagsval i Sverige. Sannolikt kommer Sverigedemokraterna att väljas in i riksdagen. Oavsett om SD får 5% eller 10% av rösterna så betyder det en hel del riksdagsledamöter för partiet, nya inom politiken på den nivån. Situationen rymmer i huvudsak två typer av risker. a) Isolering Den ena risken är att partiet helt isoleras och att alla dess förslag blockeras, så att det av den anledningen inte förmår uträtta något påtagligt politiskt. Tidigare erfarenheter visar hur det kan gå. Under den mandatperiod som Ny Demokrati satt i riksdagen satt en folkpartist som invandringsminister och den svenska invandringspolitiken var mer tygellös än någonsin. b) Stugvärme Den andra risken är att stugvärmen blir så behaglig att de nya riksdagsledamöterna snart distanserar sig från kontroversiella frågor. Risken för SD ska göra en KD:are och överge sina egna hjärtefrågor måste ändå bedömas som små för i varje fall den första mandatperioden. Dels har SD då valts in på ett mycket tydligt mandat att driva bestämda krav kring invandringen, dels kommer verkligheten att göra sådana krav alltmer påkallade Förnyelserisker Sverigedemokraterna har successivt genomgått en förnyelse, särskilt efter Jimmie Åkessons tillträde som partiordförande år En innebörd av denna förnyelse är en helt otvetydig distansering från extremism och våld (varmed inte sagt annat än att det hela tiden varit SD:s motståndare som stått för våld och mötesstörningar, inte SD). Denna positionering är viktig. Det är ju ett demokratiskt samhälle som SD strävar efter - då måste partiet också stå för demokratiska principer. Förnyelsen har dock även ett taktiskt moment, som kan rymma en fara. Erfarenheter har hela tiden visat hur Expo och andra pk-iter försöker komma åt SD på omvägar, genom sådant som kan framställas komprometterande i massmedia. Det rör sig ofta om kopplingar och guilt-by-association. Någon SD-medlem eller f.d. SD-medlem har talat med någon som tidigare deltagit i en manifestation, någon har

11 köpt en kontroversiell bok eller skrivit en artikel i fel tidning, en webbsida har länkat till en annan webbsida, osv. I en demokrati måste medborgare tilltros viss integritet. Envar måste kunna klara av att konfronteras med olika fakta och åsikter för att sedan få dra sina egna slutsatser och göra sina egna val. I mötet mellan demokratiska och antidemokratiska budskap ska vi inte förutsätta att de senare i normalfallet måste avgå med segern! a) Expo-anpassning Expos hållning och verksamhet är i grunden unken och antidemokratisk, ägnad att sprida rädsla, stoppa fritt tänkande och få tyst på kritiker. Rent taktiskt kan det från Sverigedemokraternas sida ändå, i det korta perspektivet, framstå som ändamålsenligt att hålla marginal gentemot Expoangrepp - för att undvika diskussioner i sidofrågor. Detta är i sig respektabelt, det viktiga är ju att få en fokusering på sakfrågorna kring den förda invandringspolitiken och dess följder. Konkret kan detta betyda att SD-medlemmar avråds från att prenumerera på vissa tidningar, köpa vissa böcker, besöka vissa webbsidor, deltaga i vissa manifestationer, osv. Faran här ligger i att det med tiden sker en glidning. Att det som börjat som taktiskt övervägande blir till en principiell hållning, till en verklig beröringsångest. Att man helt enkelt övertar Expos grundsyn, kanske rentav börjar svänga sig med samma typ av tillmälen mot andra invandringskritiker som pk-iter gör. Nytillkomna unga SD-medlemmar kan nog här ligga i riskzonen, om man internt inte har någon debatt som benar ut vad som är vad. b) Riksdagsinsnävning Politiskt arbete ska inte begränsa sig snävt till att försöka komma in i riksdagen! Parallellt med detta ligger en viktig uppgift i att även arbeta utomparlamentariskt, dvs att bedriva folkbildning och opinionsarbete. En jämförelse mellan Sverigedemokraternas och Nationaldemokraternas tidningar - SD-Kuriren respektive Nationell Idag - utfaller därvid till den senares fördel: ND har otvetydiga ambitioner att vinna så många nya prenumeranter som möjligt för Nationell Idag - något motsvarande kan inte noteras från SD beträffande SD-Kuriren. Nationell Idag utkommer varje vecka, SD-Kuriren mer sällan. Nationell Idag har också ett mer angeläget politiskt innehåll. 3. Möjligheter Ett inval av Sverigedemokraterna i riksdagen rymmer samtidigt möjligheter. a) Genomförande av krav En möjlighet är naturligtvis att partiets riksdagsledamöter faktiskt får gehör bland andra partiers ledamöter för åtminstone några av sina krav. Detta behöver inte nödvändigtvis ske genom att man direkt röstar för SD-förslag, mer sannolikt är att det mer långsiktigt kan ske genom att övriga partier - under hotet av ett ökande opinionsstöd för Sverigedemokraterna - successivt importerar delar av SD:s invandringspolitik. b) Ett nytt kulturklimat Viktigast kan dock bli ett annat moment. Ett inval av SD kan sända en signal som påverkar vårt kulturklimat. Det skulle öppna upp för en fri, saklig och uppriktig debatt kring dessa svåra problem. En debatt där man tillåter varandra att tala till punkt och 515

12 lyssnar på vad andra har att säga. En debatt utan kränkande tillmälen. Ett medborgerligt samtal. c) Väg till framgång Samtidigt som det inom politiken är viktigt att vara genomtänkt är det generellt inget framgångsrecept att vara defensiv och försiktig, så att man nästan smälter in i tapeten. Jimmie Åkessons artikel i Aftonbladet hösten 2009 är ett bra exempel. Den var välskriven och återhållsam, det räckte ändå för att väcka ett ramaskri från de politiskt korrekta. Vanliga svenskars reaktion återspeglades genom snabbt stigande opinionssiffror för SD. Av detta kan läras att SD har allt att vinna på att mer sticka ut hakan, att vara offensiv och vass i sin argumentering. Det ger uppmärksamhet, samtidigt som det väcker respekt och sympati hos partiets väljarpotential. Det blir ägnat att ingjuta nytt mod hos många, i en tid då just mod och tillförsikt om framtiden är en bristvara. 516

13 18 d) Murar kan falla! Idag framstår det från västlig horisont som helt självklart att DDR - den östtyska kommuniststaten - var ett elände för sina medborgare. Det känns helt naturligt att muren slutligen skulle falla. Hur stora är egentligen skillnaderna mellan DDR-samhället och dagens svenska samhälle? Klart är att likheterna är fler än vad många föreställer sig! Också DDR hade ett flerpartisystem. Det fanns sex olika partier representerade i Folkskammaren - samtidigt som skillnaderna mellan dessa partier var begränsade. Också i DDR fanns en grundläggande materiell välfärd och trygghet för alla, eller så gott som alla, medborgare. Också DDR var ett tekniskt utvecklat land, där det krävdes människor med intelligens och begåvning på olika funktioner för att hålla samhället igång. Uppenbara var samtidigt bristerna i DDR-samhället. Framförallt rådde det brist på frihet - frihet att uttrycka politiskt avvikande åsikter, frihet att resa till länder i väst. Skillnaderna i materiell standard jämfört med Västtyskland var stora, men det kunde man knappast tala öppet om i DDR. Även här finns ju likheter med dagens Sverige. Det svenska samhället har nu djupgående ekonomiska och sociala problem till följd av den i praktiken okontrollerade invandring, särskilt från Afrika och Asien, som pågått sedan mitten av 1980-talet. Detta kan vi knappast tala öppet om i Sverige. Visst var det politiska förtrycket betydligt längre drivet i DDR, och visst var detta förtryck en viktig förklaring till att folk kunde hållas på mattan. Det var dock inte den enda faktorn av betydelse. En andra faktor var den relativa välfärden, högre än i något annat kommunistland. En tredje faktor var propagandan och indoktrineringen, som påverkade somliga. En fjärde faktor var att det fanns en nomenklatura i DDR-samhället, en politisk adel som hade mycket att vinna för egen del på systemet. Den kanske främsta svagheten för DDR-samhället var att det fanns en omvärld, som gjorde alternativet tydligt. Det gick inte att stänga bilden av västvärlden ute. Det fanns en motbild. Förtrycket tog sig också en extremt påtaglig form genom muren. Die Mauer. Men också i Sverige år 2009 har vi en mur, om än en abstrakt mur. En mur av politisk korrekthet, likriktning och förljugenhet. Detta blev ovanligt tydligt efter Jimmie Åkessons artikel i Aftonbladet. Vilket totalt enstämmigt fördömande följde inte från ett enhetligt etablissemang: samtliga partiledare, samtliga redaktörer och krönikörer i stora dagstidningar, samtliga experter som kom till tals, samtliga nyhetssändningar!!! Och budskapet kan minst av allt sägas ha varit nyanserat: - invandringskritik leder till Auschwitz. - om brottsmönster vet vi ingenting, och försöker vi ta reda på det, då kan detta vara brottsligt. 517

14 Mot dessa pk-anlopp stod en flod av kommentarer på internet från vanliga medborgare. Vad hindrar vår svenska pk-mur från att falla? Precis som i DDR finns en maktelit med egenintresse av den rådande ordningen. Precis som i DDR finns ett antal människor vilka svalt den verklighetsbild som den officiella propagandan serverar. Precis som i DDR håller makthavarna i Sverige fram en vision, ett eftersträvansvärt mål, av allmän godhet. DDR hade kommunismen, Sverige har det mångkulturella samhället. I båda fallen var/är kontrasten mellan vision och verklighet skarp. Samtidigt som det faktum att man menade så väl, hade så höga ideal, rättfärdigar metoder utöver det vanliga. Om folket bara hade varit ett annat, då skulle allt ha kunnat fungera perfekt. För övrigt kallar sig förtryckarna själva för antifascister, i Sverige såväl som i DDR. Förtrycket är inte lika brutalt i Sverige som i DDR, men även i Sverige kan den person som åsiktsmässigt avviker drabbas av negativa konsekvenser - stoppad karriär eller direkt yrkesförbud. Ja, även fysiskt våld, vilket mången sverigedemokrat kan vittna om. Eller bara skandalisering, genom en typ av uthängning i massmedia som grova brottslingar förskonas från. Den främsta förklaringen till att den svenska muren kunnat bestå så länge ligger i Milgrameffekten. När samtliga riksdagspartier och en enad mediafront energiskt sänder ut samma budskap - hur galet det än är, hur illa det än rimmar med sunt förnuft och vad man själv kan erfara - blir det en stor grupp människor som rättar in sig i ledet. Den östtyska Berlinmuren föll till sist. Detsamma kan bli möjligt även för den svenska pk-muren. 518

Frågor och svar: Om invandringen. 25 frågor. 25 svar

Frågor och svar: Om invandringen. 25 frågor. 25 svar Frågor och svar: Om invandringen 25 frågor 25 svar 1. Sverige är svenskarnas land, säger SD. Vad menas? Varje folk ska ha rätten till ett eget land. Det finns ingen anledning att detta inte ska gälla även

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Tillsammans för Borås

Tillsammans för Borås Tillsammans för Borås Sverigedemokraterna Borås Valmanifest www.boras.sverigedemokraterna.se En trygg och värdig ålderdom En trygg och värdig ålderdom måste vara en självklarhet för alla de äldre som behöver

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Det Sverigevänliga Alternativet

Det Sverigevänliga Alternativet Det Sverigevänliga Alternativet Behovet av ett sverigevänligt alternativ i svensk politik är uppenbart. Inget av de partier som nu sitter i den svenska riksdagen företräder svenska intressen inom invandrings-

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Moderat dominans I skuggan av S-krisen så dominerar Moderaterna decembermätningen med 34,3 procent. Socialdemokraterna sjunker något till 24,1 procent,

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hur tillämpas barnperspektivet under Migrationsverkets handläggning? Av nedanstående utdrag av Migrationsverkets

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Ökad jämställdhet för utländska medborgare

Ökad jämställdhet för utländska medborgare Ökad jämställdhet för utländska medborgare De får inte jobba som domare och inte rösta i riksdagsvalet. Inte heller får de byta kön. Utländska medborgare som lever i Sverige saknar fortfarande vissa rättigheter.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 1(7) Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 Varbergs kommun ska genom olika insatser främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Anders Danielsson svarar på barns frågor

Anders Danielsson svarar på barns frågor 1 2014-03-12 Anders Danielsson svarar på barns frågor I slutet av februari 2014 träffade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström för att prata om hur

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Sverigedemokraterna Eskilstuna

Sverigedemokraterna Eskilstuna Sverigedemokraterna Eskilstuna Kultur- och fritidsnämnden Verksamhetsplan 2015 2 Innehåll 1 Inledning... 4 2 Vision... 5 3 Besparingar, prioriteringar och mål som är gemensamma för alla nämnder och kommunstyrelsen...

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Anders Danielsson svarar på barns frågor

Anders Danielsson svarar på barns frågor 1 2014-03-12 Anders Danielsson svarar på barns frågor I slutet av februari 2014 träffade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström för att prata om hur

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder Professionellt bemötande av aggressivt beteende Juridiska och etiska grunder När riskerar man som arbetstagare att utsättas för våld eller hot om våld? Handhar värden Makt eller myndighet Möter människor

Läs mer

Förslag 2011-10-25-CD. SD kriminalpolitiskt program Landsdagarna 2011.

Förslag 2011-10-25-CD. SD kriminalpolitiskt program Landsdagarna 2011. Förslag 2011-10-25-CD. SD kriminalpolitiskt program Landsdagarna 2011. Inledning Vi anser att brottsbekämpning och rätten för medborgarna att fritt kunna röra sig ute i samhället, utan rädsla för att bli

Läs mer

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Sveriges Kristna Råd 2007 Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Vår kristna tro har präglats av exilens och flyktingskapets erfarenheter. Jesus

Läs mer

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN?

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Annika Rosén Doktorand i socialt arbete Malmö Högskola Högskolepedagogisk utbildning modul 3 HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Bakgrund Jag undervisar socionomstudenter i juridik under

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

[KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0.

[KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0. A1 [KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0. Ingen tid alls 1. Mindre än 1/2 timme 2. 1/2 timme, till 1 timme

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

Guide till Migration i siffror

Guide till Migration i siffror Guide till Migration i siffror april 2015 Delmi tillhandahåller såväl svensk som global statistik om internationell migration på sin hemsida (www.delmi.se/migration-i-siffror). Syftet är att presentera

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

MIGRATIONSVERKET. Från immigration till medborgarskap ledande expert, samarbetspartner och serviceproffs. www.migri.fi

MIGRATIONSVERKET. Från immigration till medborgarskap ledande expert, samarbetspartner och serviceproffs. www.migri.fi MIGRATIONSVERKET Från immigration till medborgarskap ledande expert, samarbetspartner och serviceproffs www.migri.fi Organisation Överdirektör Stöd för verkets ledning Substansenheter Immigration Asyl

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer