Handläggarstöd för nedskräpnings- och skrotbilsärenden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handläggarstöd för nedskräpnings- och skrotbilsärenden"

Transkript

1 Handläggarstöd för nedskräpnings- och skrotbilsärenden Inledning Om detta handläggarstöd Läsanvisning Vad är nedskräpningsärenden? Lagstiftningen Laglista med korta kommentarer Myndigheter, andra aktörer och deras roller Rekommendationer för handläggning Flödesscheman för olika fall, med kommentarer Några särskilda frågor Var man hittar mer information Litteratur, länkar m.m. Bilagor: Exempel och mallar för beslut och skrivelser m.m. Klicka ovan eller gå till detaljerad innehållsförteckning juli 2013

2 Innehåll Inledning om detta handläggarstöd... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 3 Läsanvisning... 3 Avgränsning... 3 Projektgrupp... 4 Vad är nedskräpningsärenden?... 5 Definition på nedskräpning... 5 Tre olika typfall för nedskräpningsärenden... 5 När nedskräpning övergår till miljöfarlig verksamhet... 7 Skrotbilsärenden... 7 Lagstiftningen kap. MB Tillträde m.m kap. MB Tillsyn... 9 Delgivningslag (2010:1932)... 9 Nedskräpning i naturen Farligt avfall i naturen och på tomtmark kap. Plan- och bygglagen (2010:900) Väglag (1971:948) Nedskräpning på allmän plats Lagstiftning skrotbilar Rättsfall Myndigheter, andra aktörer och deras roller Rekommendationer för handläggning Översiktsschema När ett ärende kommer in Skrotbil ej övergiven Skrotbil övergiven Farligt avfall Övrigt avfall Inte avfall Några särskilda frågor Nedskräpning vid fastighetsköp Chassinummer på fordon Personer som har svårt att agera eller är svåra att kontakta Tips om beslutsalternativ för att få det uppstädat Fysiska åtgärder vid nedskräpning Markockupation Fotodokumentation Var man hittar mer information Miljösamverkan Västra Götaland Webbplatser Referenser och litteratur Författningar Bilagor: Exempel och mallar för beslut och skrivelser m.m Blankett för polisanmälan om nedskräpning Information som kan skickas vid anmälan om nedskräpning Beslutsexempel: Föreläggande om uppstädning Exempel på informationsbrev om skrotbilar/däck/bilbatterier m.m Information om förenklad delgivning När ska ett fordon anses vara avfall? Rutin vid markockupation Borås rutin för samverkan i hantering av nedskräpning Kungälvs rutin för flyttning av fordon Sista sidan: Om Miljösamverkan Västra Götaland. Adressuppgifter

3 Inledning om detta handläggarstöd Syfte Handläggarstödets syfte är att underlätta för miljökontoren att tilllämpa en effektiv hantering av ärenden om nedskräpning, inklusive skrotbilsärenden, och hur detta kan göras i samverkan med andra funktioner i kommunen. Handläggarstödet vänder sig alltså i första hand till miljökontoren. Men det bör också i viss mån vara av intresse för andra berörda funktioner i kommunen såsom gatu- och renhållningsförvaltningar och de som svarar för tillsyn enligt plan- och bygglagen. Bakgrund Stöd för arbetet på detta område är mycket efterfrågat av miljökontoren. I enkäten om Miljösamverkan Västra Götalands verksamhetsplan 2012 rankades ett projekt om detta allra högst bland de olika projektförslag som enkäten omfattade. I verksamhetsplanen bestämdes därför att detta projekt skulle tas med, starta hösten 2012 och avslutas i mitten av I projektet skulle en handledning tas fram (detta handläggarstöd) och hållas en seminariedag. En projektgrupp bildades och började arbeta senhösten Läsanvisning Kärnan i handläggarstödet är Rekommendationer för handläggning. Där finns scheman för olika slags nedskräpning. I anslutning till dessa scheman finns kommentarer. Man använder alltså ett visst schema för att få stöd för det slags ärende som är aktuellt. Bilagor med exempel och mallar knyter an till rekommendationerna för handläggning. En del av dessa exempel och mallar kan användas i anslutning till flera scheman. Därutöver finns några avsnitt med övergripande information som man bör ta del av innan man använder schemana: Vad är nedskräpningsärenden? Lagstiftningen Myndigheter, andra aktörer och deras roller Dessutom finns ett avsnitt med rubriken Några särskilda frågor som man får ta del av vid behov. Se avsnittets underrubriker. Under Var man hittar mer information finns länkar till myndigheter och organisationer, litteratur- och författningslista med mera. Hänvisning till litteratur (och författningar) är i form av upphöjd referenssiffra inom parantes. Exempel: (36). Denna litteratur finns i en lista under Var man hittar mer information. Referenssiffrorna är klickbara så att man enkelt kan komma till den aktuella titeln i listan. Där är det i sin tur, så långt det varit möjligt, länkat till den aktuella litteraturen (eller författningen) i fulltext. Hänvisningar till sidnummer, bilagor m.m. är oftast klickbara trots att det inte blåmarkerats. Avgränsning Handläggarstödet omfattar inte marint skräp och städning av stränder; vi hänvisar till information från Håll Sverige Rent om detta (2). Däremot omfattas naturligtvis nedskräpning i strandområden, det skiljer sig inte från annan nedskräpning i naturen. Miljöfarlig verksamhet såsom deponering räknas inte som nedskräpning och omfattas därför inte, se avsnittet Vad är nedskräpningsärenden? sid 5. 3

4 Projektgrupp Handläggarstödet har sammanställts av en projektgrupp i Miljösamverkan Västra Götaland (MVG) med följande deltagare: Johanna Björck Mariestad-Töreboda-Gullspång (MTG) Morgan Ewaldsson Miljösamverkan östra Skaraborg (MöS) Per Reinholdtzon Miljöskyddskontoret Alingsås Åsa Fröjd Miljöförvaltningen Göteborgs stad Lasse Lind Projektledare Miljösamverkan Västra Götaland (MVG), sammankallande

5 Vad är nedskräpningsärenden? Definition på nedskräpning Nedskräpningsärenden är en vanlig typ av inkommande ärenden till miljökontoren. Ofta handlar det om att privatpersoner har iakttagit en hög med föremål som inte hör hemma intill en väg, i en skogsglänta, på en rastplats eller på en annan liknande plats. Skräpet utgörs ofta av avfall men det behöver inte nödvändigtvis alltid röra sig om det. Nedskräpning är inte något definierat begrepp i miljöbalken men har ändå ett eget lagrum i miljöbalken. Utgångspunkten vid nedskräpningsärenden är miljöbalkens bestämmelse i 15 kap. 30. Lagrummet stadgar ett allmänt förbud mot nedskräpning och anger att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Bestämmelsen riktar sig mot alla, även markägare, och omfattar alla områden som allmänheten har tillträde eller insyn till. Med skräp avses både mindre föremål som t.ex. glas, papper, engångsgrillar och liknande, och större föremål som t.ex. byggavfall, möbler, bilar och liknande. Lagstiftarens kommentar till nedskräpning Förbudet mot nedskräpning gällde redan innan miljöbalken trädde i kraft och fanns då upptaget i Naturvårdslagen. Förbudet har sedan med redaktionella ändringar förts in i miljöbalken. Av kommentarerna till nedskräpning i Naturvårdslagen sades följande om begreppet: Någon kvalifikation av begreppet nedskräpning har inte ansetts nödvändig, utan begreppet skräpa ned innehåller i sig en kvalifikation och vad som skall räknas dit får ske utifrån objektiva utgångspunkter. (1) 5 I propositionen till miljöbalken framhävs särskilt att kvalifikationen kan vara uppfylld utan att det uppkommit otrevnad eller skada. Det räcker alltså att skräp finns på platsen och att det är synligt för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till platsen för att det ska utgöra nedskräpning. Vidare i kommentarerna till Naturvårdslagen sade man följande om skräp och nedskräpning: Sannolikt kan föremål anses som skräp bara om de är i någon mån vanprydande eller annars ägnade att vålla åtminstone bagatellartade olägenheter eller obehag. Nedskräpning kan måhända vara för handen även när bråtar av fullt användbart gods, som inte är övergivet, ligger och skämmer naturen på ett omotiverat och planlöst sätt. Har föremålen hopsamlats i form av upplag eller anbringats eljest ett aldrig så vanprydande föremål i naturen för att tjäna ett förnuftigt ändamål föreligger däremot ingen nedskräpning. (1) Det betyder att om föremålen lagts upp på ett systematiskt och organiserat sätt, eller lagts upp på ett sätt att föremålen är vanprydande för naturen men har ett genomtänkt syfte föreligger ingen nedskräpning. Dock måste en bedömning av vad som är ett genomtänkt syfte alltid vägas mot den nedskräpning som föremålet anses förorsaka. Väger bedömningen om nedskräpning tyngre än syftet med föremålen föreligger nedskräpning och man kan som tillsynsmyndighet agera. Råder det omvända förhållandet bedöms det inte vara nedskräpning och tillsynsmyndigheten lämnar ärendet utan åtgärd. Tre olika typfall för nedskräpningsärenden Möjligen kan man av ovanstående dra slutsatsen att nedskräpningsärenden kan delas upp i tre olika typfall. Två av dessa har en stark koppling till avfallsbegreppet och där föremålen som utgör nedskräpningen definitionsmässigt utgör avfall. Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller

6 är skyldig att göra sig av med. Skräpet är avfall och vederbörande som äger avfallet vill bli av med detta. Den tredje typen av nedskräpningsärenden utgörs av fall där föremålen som utgör nedskräpningen inte definieras som avfall. Nedskräpning när skräpet är avfall Beroende på storleken och typen av avfall kan nedskräpningssituationerna delas upp i två olika skalor. Dessa skriver Naturvårdsverket om i sin delredovisning av ett regeringsuppdrag som handlar om särskild satsning för minskad nedskräpning. Naturvårdsverket skriver följande: Begreppet nedskräpning kan definieras på olika sätt. I författningskommentarerna till regeringens proposition Nedskräpning, 2010/11:125 (3) talas om dels nedskräpning i liten skala, som har den karaktär som typiskt sett innebär ett störande moment på allmänna ytor i samhället och som skapar otrevnad på allmänna platser där människor vistas men som inte innebär några större ingrepp i miljön eller som skämmer naturen på ett allvarligt sätt. Det rör sig primärt om visuella störningar men glasflaskor och annat skräp kan även utgöra fara för människors och djurs hälsa. Därutöver talas det om andra typer av nedskräpning som utgörs av större föremål, stora skräpmängder eller annars varit av större omfattning eller av mera skadlig karaktär. Stiftelsen Håll Sverige Rent har valt att i sin verksamhet sammanfatta definitionen av skräp som fel sak på fel plats. Med begreppet nedskräpning avser Naturvårdsverket (5) följande: - att slänga eller lämna föremål av olika karaktär på marken, t.ex. fimpar, godispapper, snabbmatsförpackningar, tuggummi, påsar, burkar, engångsgrillar, glas och plastflaskor etc. Även större föremål som t.ex. vitvaror, möbler och byggavfall omfattas, likaså organiskt avfall som t.ex. trädgårdsavfall. 6 Detta tycks höra ihop med beskrivningen som anges i författningskommentarerna ovan. Den första meningen i Naturvårdsverkets definition motsvarar nedskräpning i liten skala och den andra meningen nedskräpning i större skala. Nedskräpning när skräpet inte är avfall Den tredje typen av nedskräpningsärenden som inte Naturvårdsverket tar upp men som tycks gå att urskilja i kommentarerna till Naturvårdslagen och miljöbalken om just nedskräpning är den typen av nedskräpning där föremålet inte är att betrakta som ett avfall. Föremålen är tänkta för användning och har alltså ställts upp för att tjäna ett förnuftigt ändamål. Enligt kommentarerna till Naturvårdslagen (som enligt kommentarerna till miljöbalken fortfarande har bärighet) är det inte nedskräpning om det finns ett syfte med föremålen. Däremot måste miljöinspektören, som ofta är den som handlägger nedskräpningsärenden, göra en bedömning av vad som är förnuftigt ändamål och ställa denna bedömning i relation till den visuella nedskräpningseffekt som föremålet orsakar. Det innebär att det i vissa fall kan vara acceptabelt att ha vanprydande föremål uppställda för användning medan det i andra fall bedöms som en för grov nedskräpning och att det inte kan accepteras trots föremålens användningsvärde. Ett exempel på den här typen av ärenden är tippning av rivningsavfall där syftet är att avfallet ska användas till utfyllnad av ojämnheter i en väg. Rivningsavfallet kan bestå av betongrester och tegelpannor som tippas i en hög vilket inledningsvis betraktas som nedskräpning, men eftersom materialet har ett genomtänkt syfte kan denna bedömning väga tyngre än bedömningen om nedskräpning varför den sammanvägande bedömningen medför att högen med rivningsavfall inte betraktas som nedskräpning. En grundförutsättning i sammanhanget som också måste vara uppfylld är att föremålen som är tänkta för användning har hopsamlats i form av upplag för att inte ge sken av att vara utslängt i naturen på ett planlöst sätt. Detta resonemang går att utläsa i en dom från hovrätten med målnr/dnr 2002-B 827,

7 beslutsdatum Ytterligare exempel på nedskräpningsärenden där föremål inte är att betrakta som avfall som vi kan komma på är exempelvis upplag av tomma kembehållare/fat som en markägare samlat på sig för att använda för någon form av förvaring och karosser till bilar som bilentusiaster samlar på sig för kommande restaurering. Det finns inte många rättsfall på temat skräp som inte är avfall men utöver det ovannämnda har vi hittat ett genom Infosoc Rättsdata AB (Källa: Tingsrätt, målnr/dnr: 1999-B 1347): Åtal mot fastighetsägare för nedskräpning ogillades. Han hade lagt ut lådor på sin fastighet som skydd för svampodling. Lådorna ansågs ha använts i ett legitimt odlingsförsök och då de knappt syntes från den närmaste platsen där allmänheten normalt haft att uppehålla sig, ansågs nedskräpningen ringa och därmed ansvarsfri. När nedskräpning övergår till miljöfarlig verksamhet 7 Begreppet nedskräpning omfattar i regel enstaka fall med okontrollerad tippning av avfall och där syftet bara är kvittblivning. En mer systematisk och omfattande verksamhet utgör deponering vilket definitionsmässigt utgör en miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd. Ett annat närbesläktat begrepp som också utgör miljöfarlig verksamhet är avfall för användning i anläggningsändamål. Detta utgör likt deponering också en mer systematisk verksamhet. Här får inte syftet vara kvittblivning av avfall utan åtgärden måste ha ett tydligt syfte som kan motiveras. Åtgärden måste vara definierad i tid och rum samt att återvinningen inte ökar föroreningsbelastningen på platsen för anläggningen. Meningen med att använda avfall för anläggningsändamål är att det ersätter uttag av jungfruliga material och är därmed ett sätt att hushålla med naturresurserna. Detta projekt om nedskräpning har avgränsats och tar inte upp återvinning och deponering av avfall. Mer information om återvinning av avfall för anläggningsändamål finns i miljösamverkans handläggarstöd om hantering av schaktmassor (6) samt Naturvårdsverkets handbok Återvinning av avfall i anläggningsarbeten (10). Skrotbilsärenden Definition på skrotbil Skrotbilar som överges är exempel på nedskräpningsärende som är vanligt förekommande på miljöskyddskontor. Anledningen till att denna ärendetyp får ett eget avsnitt är att det finns särskild lagstiftning som reglerar hantering av skrotbilar och att skrotbilar utgör farligt avfall. Skrotbilar finns upptagna i avfallsförordningen som ett avfallsslag. I avfallsförordningen talar man inte om skrotbil utan om uttjänta fordon. Uttjänta fordon utgör farligt avfall eftersom fordonet innehåller petrokemiska produkter (motorolja, drivmedel och växellådsolja mm) och ofta andra kemiska produkter (glykol, spolarvätska, blybatterier och köldmedia) som har en negativ inverkan på miljön om de sprids okontrollerat. I lagen om flyttning av fordon (24) används begreppet fordonsvrak som är en synonym till skrotbil och uttjänta fordon. Med fordonsvrak menas fordon som med hänsyn till sitt skick, den tid under vilken det har stått på samma plats eller andra omständigheter måste anses övergivet och som uppenbarligen har ringa eller inget värde. Denna skrivning borde även kunna gälla som definition för uttjänta fordon. Två olika typfall för skrotbilsärenden Skrotbilsärenden kan kategoriseras i två olika typfall. Det första fallet innebär att enstaka fordon överges på allmän mark. Exempelvis att fordonet överges på en parkeringsplats, intill en väg eller på en skogsväg och att fordonsägaren inte är markägaren. Det andra typ-

8 fallet är när fordonsägaren ställer upp fordon på sin egen mark och låter fordonen stå och förfalla. Det kan vara i mindre omfattning på så sätt att en villaägare ställer upp enstaka bilar på tomten. Det kan också vara i större omfattning där markägaren har ställt upp tiotal eller fler skrotbilar med ett syfte en gång i tiden men där omständigheterna gjort att fordonen blir ståendes. Inte sällan har även andra föremål samlats på platsen som medför att fastigheten ser nedskräpad ut även av andra skäl än av fordonen. Skräp innefattar även bilar. Det betyder alltså att skrotbilar kan utgöra nedskräpning. De nödvändiga förutsättningarna för att nedskräpning ska råda när det gäller skrotbilar är desamma som för övriga nedskräpningsärenden. Det betyder att det är förbjudet att ställa upp skrotbilar på platser som allmänheten har insyn eller tillträde till. Har fordonsägaren uppgett att det finns ett syfte med skrotbilarna, exempelvis försäljning eller reparationsobjekt, måste miljöinspektören ta ställning till om syftet med att skrotbilarna ställts upp väger tyngre än bedömningen om nedskräpning eller om det omvända förhållandet råder. Detta är en bedömningsfråga och kan vara svårt. Information om hur länge fordonen varit uppställda, skicket på fordonen och fabrikat, samt i vilken omgivning de står uppställda är viktigt att samla in för en helhetsbedömning. Om man kommer fram till att det inte rör sig om nedskräpning kan uppställning av skrotbilar utgöra miljöfarlig verksamhet. Enligt 5 och kap. Avfall i miljöprövningsförordningen (26) är anläggning för mellanlagring av uttjänta motordrivna fordon och återvinning av uttjänta fordon anmälningspliktig. Antingen övergår nedskräpningsärendet till ett ärende om miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig eller inte. Det som avgör anmälningsplikten är om det är fråga om näringsverksamhet eller inte. Är det näringsverksamhet måste företaget lämna in en anmälan till miljöskyddsnämnden varefter tillåtligheten måste prövas. Är det inte en näringsidkare får de allmänna hänsynsreglerna styra vilka krav som måste vara uppfyllda. Det innebär att tillsynsmyndigheten kan behöva förelägga fordonsägaren och markägarna om försiktighetsmått, exempelvis hårdgjord och invallad yta för att hindra skrotbilarna från att förorena marken. När kraven uppfyllts kan ärendet avslutas. Detta handläggarstöd går inte närmare in på hur handläggning av ärende med koppling till miljöfarlig verksamhet ska hanteras och vilka avvägningar som ska göras vid bedömningen om tillåtlighet. Se även MVG:s handledning Tillsyn vid bilskrotar (7). Skrotbilsärenden som utgör miljöfarlig verksamhet 8

9 Lagstiftningen I detta avsnitt redovisas de viktigaste författningarna. Men författningar förekommer också i andra delar av handläggarstödet, även några som inte tas upp här. En länkad lista över alla författningar som nämns i handläggarstödet finns i avsnittet Var man hittar mer information som börjar på sid kap. MB Tillträde m.m. Miljöbalk (MB) (23) 1 För att fullgöra sina uppgifter enligt denna balk eller EUförordningar inom balkens tillämpningsområde har en myndighet och den som på myndighetens uppdrag utför ett arbete rätt att få tillträde till fastigheter, byggnader, andra anläggningar samt transportmedel och att där utföra undersökningar och andra åtgärder. 6 Åtgärder enligt 1-5 skall utföras så att minsta skada och intrång orsakas. Tillträde till bostäder får endast ske i den utsträckning det behövs för att förebygga eller undanröja olägenheter för människors hälsa. Våra kommentarer: Specialmotivering enligt prop. 1997/98:45 del 2 s säger att begränsningen vad gäller bostad gäller inte utanför själva bostaden, t.ex. i en villaträdgård, ett garage eller liknande. 26 kap. MB Tillsyn 9 En tillsynsmyndighet får i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Våra kommentarer: Föreläggande om att städa upp riktas mot den som har skräpat ned. I vissa fall kan även föreläggandet riktas mot en fastighetsägare, till exempel om fastighetsägaren inte är den som 9 orsakat nedskräpningen men ändå accepterat nedskräpningen genom att inte vidtagit några åtgärder för att hindra den. Läs om MÖD 2006:63 M på sid 34 under rubrik Naturmark. Delgivningslag (2010:1932) Delgivningslag (27) 4 och 7 innebär att delgivning ske på det sätt som är mest ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning samt att den metod ska väljas som medför så lite kostnader och besvär som möjligt. Det är myndigheten som ska se till att delgivning sker. Våra kommentarer: Delgivningslagen ska användas i de fall ett myndighetsbeslut ska delges en person/verksamhet. Handlingen ska lämnas eller skickas till person som har behörighet att ta emot den. Vanligast förekommande är att delgivning sker genom att mottagningskvitto bifogas beslutet. Mottagningskvittot ska återsändas till myndigheten påskriven av behörig person. Då myndigheten väljer delgivningssätt ska de göra en proportionalitetsbedömning där handlingens innehåll och omfattning ska beaktas (Prop. 2009/10:237 sid ). I vissa nedskräpningsärenden där man kan misstänka att personen/verksamheten inte kommer att returnera mottagningskvittot och genom detta försvåra handläggningen, kan förenklad delgivning tilllämpas. Information om hur förenklad delgivning tillämpas finns i en bilaga till detta handläggarstöd, sid 54.

10 Nedskräpning i naturen Farligt avfall i naturen och på tomtmark 15 kap. MB Avfall och producentansvar 30 Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Våra kommentarer: Enligt paragrafen råder ett allmänt förbud mot nedskräpning utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Bestämmelsen riktar sig mot alla som skräpar ner på sådana platser, även fastighetsägaren, oavsett om det är ute i naturen eller inom bebyggda områden. Vad som är skräp har inte exemplifierats i paragrafen. Med skräp avses bl.a. plåt, glas, plast, papper, avfall eller annat liknande. Med plåt kan exempelvis avses bilvrak eller delar från sådana. Något krav att skräpet skall vålla otrevnad eller skada föreligger inte. Prop. 1997/98:45 del 2 sid kap. MB Straffbestämmelser och förverkande 7 Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år. 7 a Den som begår en gärning som avses i 7 döms för nedskräpningsförseelse till penningböter, om nedskräpningen är att anse som mindre allvarlig Våra kommentarer: Om det finns misstanke om brott har tillsynsmyndigheten en skyldighet att anmäla till polis eller åklagarmyndighet. 26 kap. 2 MB. Det bör dock inte gälla nedskräpningsförseelse enligt 7 a. Se vidare Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) nedan under rubrik Nedskräpning på allmän plats. 2 kap. MB Allmänna hänsynsregler m.m. 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Våra kommentarer: Den som skräpar ner får anses vara verksamhetsutövare eftersom denne utför själva handlingen att skräpa ner. Miljönämnden har tillsynsansvaret för det farliga avfallet ur miljöoch hälsoskyddssynpunkt enligt kap 26 MB. 15 kap. MB Avfall och producentansvar 5 a Den som innehar avfall skall se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. 8 kap. Plan- och bygglagen (2010:900) Plan- och bygglag (PBL) (28) 15 Tomter ska hållas i vårdat skick. Som tomtmark räknas den del av en fastighet som upptas av bebyggelse och mark som ligger i direkt anslutning till hus och som används eller behövs för normalt användande av huset och som normalt underhålls t ex parkering, uteplats m.m. Våra kommentarer: Gäller nedskräpning av tomtmark där nedskräpningen inte består av farligt avfall. 10

11 Väglag (1971:948) Väglag (29) 26 Vägområdet skall hållas i sådant skick att olägenheter för människors hälsa förebyggs eller avhjälps och så att skäliga trevnadshänsyn blir tillgodosedda. Gäller även i fråga om mark till en bredd av 25 meter intill parkeringsplats eller rastplats som är väganordning, i den mån allmänheten har tillträde till marken. Inom detaljplan gäller detta endast områden med motorväg eller motortrafikled. Ytterligare krav på renhållning får inte ställas med stöd av miljöbalken. Våra kommentarer: Lagen är gällande för allmänna vägar. I normalfallet är det staten (genom Trafikverket) som är väghållare för allmänna vägar men det kan även vara kommunen för vissa vägar eller områden inom kommunen. Väghållaren är skyldig att städa inom vägområde. 3 Vägområde utgörs av den mark eller det utrymme som har tagits i anspråk för väganordning. Dåvarande Vägverket har definierat vägområde enligt följande (11) : 11 Vägområdet omfattar den mark som tagits i anspråk för en väganordning. I vägområdet ingår körbanan med tillhörande vänd- och mötesplatser samt slänter och diken. Dessutom ingår i åker- och ängsmark 0,5 m och i skogsmark 2.0 m utanför släntfot eller släntkrön. Normalt bestäms vägområdets omfattning vid lantmäteriförrättning. Inom tättbebyggda område är vägområdets omfattning som regel fastställt genom särskild planläggning. Kommunen har inget tillsynsansvar enligt väglagen. När det handlar om nedskräpning invid en enskild väg fanns tidigare Lag (1939:608) om enskilda vägar. Denna lag upphörde att gälla Dessa nedskräpningsärenden ska nu handläggas som ett vanligt nedskräpningsärende. En enskild väg sköts ofta av en samfällighet. Vägen kan också anses vara del av privat tomtmark. Nedskräpning på allmän plats Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Lag... gaturenhållning och skyltning (30) 2 På gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redovisade i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) och för vilka kommunen är huvudman, ansvarar kommunen för att platserna genom gaturenhållning, snöröjning och liknande åtgärder hålls i ett sådant skick att uppkomsten av olägenheter för människors hälsa hindras och de krav tillgodoses som med hänsyn till förhållandena på platsen och övriga omständigheter kan ställas i fråga om trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet. Kommunens skyldigheter gäller inte, om åtgärderna ska utföras av staten som väghållare. Fastighetsinnehavare är skyldiga att utföra sådana åtgärder som avses i första stycket inom områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark och som har iordningställts och begagnas för allmän trafik. Trots det som sägs i andra stycket ansvarar kommunen i enlighet med det som anges i första stycket för områden som ska användas för allmän trafik och som har upplåtits till kommunen med nyttjan-

12 derätt eller annan särskild rätt enligt 14 kap. 18 eller 19 plan- och bygglagen. Om det finns särskilda skäl, får regeringen på kommunens begäran ge dispens från kommunens skyldighet enligt första stycket. 3 Kommunen kan ålägga en fastighetsinnehavare inom ett område med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser att utföra de åtgärder som avses i 2 första stycket i fråga om gångbanor eller andra utrymmen utanför fastigheten som behövs för gångtrafiken. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande en kommun får meddela närmare föreskrifter i fråga om de åtgärder som skall vidtas av fastighetsinnehavaren. 4 Om andra platser utomhus än som avses i 2 där allmänheten får färdas fritt har skräpats ned eller annars osnyggats, är kommunen skyldig att återställa platsen i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, platsens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. Dessa bestämmelser skall inte tillämpas, om skyldigheten skall fullgöras av någon annan enligt lag eller annan författning eller särskilda föreskrifter. Våra kommentarer: Om miljönämnden har tillsynsansvar och kan ställa krav enligt denna lag beror på vad kommunfullmäktige beslutat i reglementet för miljönämnden. Kommunfullmäktige ska i sitt reglemente för respektive nämnd ange vem som ska ha tillsynsansvar respektive städansvar enligt denna lagstiftning. Finns inget sådant reglerat faller ansvaret direkt på kommunstyrelsen. Tillsynsavgifter kan inte tas ut enligt denna lag (förutom i frågor som rör tillstånd för skyltar m.m.). Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott (ändrade genom 2011:778) Ändringen 2011:778 = ny bilaga 3 (31) Föreläggande av ordningsbot får utfärdas för nedskräpningsförseelse då någon på gator och torg samt i parker och på liknande offentliga platser skräpat ned med små mängder skräp t.ex. snabbmatsförpackningar, glas och plastflaskor, olika typer av dryckesförpackningar, engångsgrillar och andra engångsartiklar. Att kasta bort en bussbiljett, en cigarettfimp, ett kolapapper, ett tuggummi eller liknande är normalt att anse som en ringa förseelse och är inte förenad med straffansvar. Lagstiftning skrotbilar Lag (1982:129) och förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall Lag och förordning flyttning av fordon (24) Våra kommentarer: Ett fordonsvrak kan i vissa fall flyttas enligt dessa författningar. T.ex. när fordonet kan vålla skada på miljön eller när fordonet varit uppställt felaktigt under en längre tid. Kommunens förvaltare (se definition sid 15) hjälper även privatpersoner, när fordonet är uppställt på annans mark än kommunens, med att omhänderta fordon enligt 1982:198. Fastighetsägaren måste dock göra en skriftlig förfrågan till kommunen och fastighetsägaren kan komma att stå för kostnaden av den fysiska borttransporten av fordonet. Utförlig information om regler och rekommendationer för arbetsgång med mera finns i handboken Flyttning av fordon (8). 12

13 Rättsfall Exempel på domar finns på sid 7-8 i Miljösamverkan Värmlands handledning (4), och i bilaga 8 i Naturvårdsverkets vägledning (5). Information om fler rättsfall kan efterhand komma att läggas på MVG:s webbplats. 13

14 Myndigheter, andra aktörer och deras roller Här redovisas vilka som kan tillämpa vilken lagstiftning, vilka som kan behöva hantera nedskräpningsärenden i kommunen och hur de kan samverka, samt centrala myndigheter och organisationer m.m. Varje kommun har sin egen organisation och samverkan Hanteringen av nedskräpning och skrotbilar skulle bli smidigare om varje kommun/kommunalförbund/samverkan har en skriftlig samarbetsrutin. Se till att samarbetsrutinen är väl förankrad hos kommunfullmäktige eftersom nedskräpning och skrotbilar berör många organisationer/förvaltningar inom kommun/kommuner. Varje chef från respektive förvaltning ska ha kännedom om rutinen och bestämda över vem som ska göra vad och vem/vilka som tar kostnader för handläggstid, uppstädning m.m. Alla förvaltningar och myndigheter ligger under delgivningslag (2010:1932) (27) och förvaltningslag (1986:223) (32). Enligt 6 förvaltningslagen ska det finnas samverkan mellan myndigheter. Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Ett exempel på hur man ordnat samverkan mellan kommunens förvaltningar ges i bilagan Borås rutin för samverkan i hantering av nedskräpning, sid 59. Kommunen Kommunfullmäktige Förvaltning Miljöbalken I nedskräpningsärenden har inspektörer befogenheter enligt delegationslistan att göra tillsyn, skriva föreläggande, uppföljningar m.fl. 15 kap. Avfall och producentansvar, 30 Miljöbalken (1998:808) (23) 28 kap. Tillträde m.m. 1 Miljöbalken (1998:808) Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (30) Förvaltning Plan- och Byggnad I nedskräpningsärenden (ovårdade tomter/byggnader) har inspektörer eller arkitekter befogenheter att kontrollera tomter eller byggnader. Att skriva föreläggande till fastighetsägare enligt delegationslistan. 8 kap. 15 Plan- och bygglagen (2010:900) (28) Förvaltning Förvaltare (se definition efter rutan) Personalen i förvaltningen har kommunalt ansvar för uppstädning, där nedskräpning sker på kommunal mark eller där allmänheten har tillträde eller insyn till, enligt allemansrätten. Även ansvar för städning inom vägområde i de fall kommunen är väghållare. Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (30) 15 kap. Avfall och producentansvar, 30 Miljöbalken (1998:808) (23) Väglag (1971:948) (29) 14

15 Definition av förvaltare Med förvaltare menar vi den kommunala förvaltning som ansvarar för skötsel av marken. Ansvarsfördelningen kan vara olika i olika kommuner. Det kan till exempel heta tekniska kontoret, parkförvaltning eller fastighetsförvaltning. Det kan vara samma förvaltning i hela kommunen eller olika uppdelningar. Trafikverket är förvaltare för ban- och vägområden (utom där kommunen är väghållare). Polisen Allmänt gäller att tillsynsmyndigheterna är skyldiga att göra en åtals- eller polisanmälan så fort de misstänker att ett brott mot miljöbalken har begåtts. Miljöbrott är att förorena mark, luft eller vatten eller på annat sätt påverka miljön så att det kan skada djur och växter eller människors hälsa. Inom Polisen finns ett antal särskilt utbildade poliser som utreder miljöbrott (13). Dessa samarbetar med en särskild enhet inom Åklagarmyndigheten, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Miljöbrottsutredningar bygger oftast på ett nära samarbete med tillsynsmyndigheter, till exempel kommunernas miljökontor och länsstyrelsen. Se även Lathund för hantering av sanktionsärenden enligt miljöbalken (14). Polisanmälan Vad som särskilt gäller för nedskräpningsärenden är dock att man alltid ska anmäla ärende/brott om nedskräpning till lokalt poliskontor, inte till miljöåklagare som vid andra brott mot miljöbalken. Handläggare inom miljöförvaltningen följer en mall om vad uppgifter som behövs till polis/åtalsanmälan. I anmälan ska det finnas uppgifter om: Bakgrund Ägoförhållande Avvikelse/åtgärd som föranleder anmälan Bestämmelser som enligt förvaltningens uppfattning är tillämpliga Foto Karta Se även bilaga Blankett för polisanmälan om nedskräpning sid 42. Polisen väljer att göra utredningar om det har skett brott mot miljöbalken eller inte. På en fråga från projektgruppen till en företrädare för polismyndigheten om det är någon idé att polisanmäla en nedskräpning, t.ex. att någon tippat ett lass med bråte från en ombyggnad i naturen, där det inte finns några indikationer alls på vem som kan vara skyldig (inga adresslappar eller annat sådant) fick vi följande svar: Gör alltid en anmälan om ett brott, det kan inkomma uppgifter efter tid som gör att man kan komma till att finna en gärningsman. Viktigt är också att visa att brotten existerar. Nedskräpningsförseelse Från och med år 2011 har polisen möjlighet att utdela 800 kronor i böter direkt på plats till den som skräpar ned. Det innebär att det räknas som nedskräpningsförseelse att kasta exempelvis tomflaskor, engångsartiklar eller cigarettpaket på offentlig plats. 15

16 Straffbestämmelser 29 kapitlet Miljöbalken (23), paragraf 7: Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år. Paragraf 7 i kapitel 29 har fått tillägget 7a. Den lindrigare varianten av nedskräpning, nedskräpningsförseelse, ska inte längre omfattas av paragraf 7 utan av paragraf 7a där endast penningböter finns med i straffskalan (15) : 29 kapitlet, paragraf 7a: Om ett brott som avses i paragraf 7 innebär att någon skräpar ned i begränsad omfattning döms för nedskräpningsförseelse till penningböter. Samverkan med polisen Det första steget för att skapa ett bra samarbete mellan polismyndigheten och miljökontor, är att utse en nedskräpningsansvarig från både det lokala polisdistriktet och miljökontoret. De båda ansvariga kan därefter införa en gemensam rutin för nedskräpningsärenden. Viktigt är att upprätthålla regelbunden återkoppling mellan parterna, för att spara tid och ha en bra kommunikation. Räddningstjänst Räddningstjänstens uppgift är att rycka ut vid bränder, trafikolyckor, farligt godsutsläpp och andra tillbud i omgivningen. Uppdraget är att skydda människoliv, egendom och miljö. Räddningstjänsten ansvarar också för tillsyn av brandsäkerheten på företag och i offentliga lokaler. 16 Räddningstjänsten får stöd och vägledning av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Myndigheten bidrar till att samhället förebygger händelser och att myndigheterna är beredda när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger de stöd. De ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. Räddningstjänst agerar vid nedskräpningsärenden i akuta situationer där nedskräpningen hotar att skada människor eller naturen, t.ex. farlig avfall eller brinnande fordon. Trafikverket Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna och järnvägarna. Trafikverket är som väghållare ansvarigt för städning då nedskräpning finns inom vägområdet och även avseende övergivna bilar som hindrar de statliga vägarnas framkomlighet och trafiksäkerhet. Transportstyrelsen Transportstyrelsen arbetar för att uppnå god tillgänglighet inom järnväg, luftfart, sjöfart och väg. Målet är att alla sorters vägnät ska vara av god kvalitet, säkra och miljöanpassade. Transportstyrelsen tar fram regler, ger tillstånd och följer upp hur dessa efterlevs. Miljökontoret kan ha stort nyttat av SMS-tjänsten Vem äger fordonet eller appen Mina Fordon för att söka uppgifter om fordon. Transsportstyrelsen kan ge information om fordons ägarhistorik. Naturvårdsverket Vägledning till kommunerna och ökad information till allmänheten är de två huvuddelarna i ett regeringsuppdrag som Naturvårdsverket fick år Regeringsuppdraget handlar om särskild satsning för

17 minskad nedskärpning. Naturvårdsverket har ordnat fram en vägledning för hur kommuner och andra aktörer kan arbeta strategiskt och långsiktigt med nedskräpningsfrågan samt metoder för att mäta skräp i olika miljöer. Vägledningen heter Strategiskt arbete för minskad nedskräpning (5) och kom ut april Naturvårdsverket samarbetar nära med stiftelsen Håll Sverige Rent (HSR) på bland annat tre områden: Kartläggning av attityder till nedskräpning, Rapportera skräp med mobilen och Skräpmätningsmetoder (12). Håll Sverige Rent (HSR) Stiftelsen HSR är en ideell organisation som verkar för minskad nedskräpning, ökad återvinning och för att främja individers och organisationers miljöansvar. Stiftelsen grundades 1983 av Naturvårdsverket och Returpack. Deras främsta uppdrag är att minska nedskräpningen, främja återvinningen och främja individers och organisationers miljövårdsansvar. Organisationen försöker att påverka och förändra människors attityder och beteende till nedskräpning. Att helt enkelt få människor att låta bli att skräpa ned. De ordnar kampanjer, EU-projekt, delar ut olika miljömärkningar, samlar kunskap och fakta om nedskräpning, stöttar kommuner och utbildar barn och ungdomar i miljöfrågor. Notan för nedskräpningen hamnar ofta på kommunens bord. Håll Sverige Rent utvecklar därför verktyg som hjälper kommuner att på ett effektivt sätt få en god uppfattning om problemets omfattning och metoder för att minska nedskräpningen. T.ex. Kartläggning av attityder, Skräpmätningsmetoder, Rapportera skräp med mobilen m.fl. (16) 17

18 Rekommendationer för handläggning Flödesscheman för olika fall, med kommentarer På följande sidor finns flödesscheman som visar ärendegången i olika slags ärenden. Det första schemat är dock en översikt utan beskrivning av ärendegång, det illustrerar samtliga ärenden. Steg 1 är gemensamt för alla ärenden och återfinns bara på det första översiktsschemat. Polisanmälan kan behöva övervägas i alla ärenden men har också det bara markerats i det första översiktsschemat. Länkat material och beslutsmallar m.m. I anslutning till respektive schema, undertill på sidan, finns länkar till mer information. De kommentarer som hör till respektive schema och är länkat därifrån ligger på sidan direkt efter schemat det hör till. Mallar för beslut och information finns under Bilagor (sid 41), och är inte alltid länkade från schemana utan kan vara användbara i flera olika fall. 18

19 Översiktsschema Information till steg 1: När ett ärende kommer in (följande sidor) Till steg 6: Polisanmälan (sid 15) och Blankett för polisanmälan (sid 42 ) 19

20 När ett ärende kommer in Frågefomulär 1. Adress? Var ligger avfallet? Beskriv så noga som möjligt. Gå in på kartan medan personen beskriver och kontrollera att du är med på var de menar. 2. Kan det vara farligt? Vad är det för skräp? * Skrotbil Farligt avfall Övrigt avfall Föremål som inte är avfall 3. Hur mycket avfall rör det sig om? Annan beskrivning? 4. Hur länge har du sett avfallet ligga där? 5. Vet du vem som har skräpat ner? 6. Kan du ta en bild och skicka in? Får vi en bild så kan vi lättare bedöma om klagomålet är befogat och vi kanske inte behöver göra ett första platsbesök. 7. Vill du vara anonym? Om personen vill vara anonym så kan vi inte ge återkoppling. Hen får ringa igen efter en tid om hen vill veta vad som hänt i ärendet. 8. Namn och telefonnummer. Om personen inte vill vara anonym. * Naturvårdsverket har i bilaga 7 i Strategiskt arbete för minskad nedskräpning (5) angett tio olika avfallskategorier och man kan gärna även anteckna vilka av dessa som förekommer. Dessa är: Byggavfall, Bildelar, Trädgårdsavfall, Elektriska produkter, Farligt avfall, Hushållsavfall, Restaurangavfall, Sopsäckar - okänt innehåll, Entreprenadavfall och Övrigt. Allmänheten kan rapportera via mobiltelefon Håll Sverige Rent (HSR) har tagit fram en app där man kan rapportera in nedskräpning. Det går till så att man tar ett kort och fyller i några uppgifter om avfallet. Adressen registreras automatiskt men kan justeras vid behov innan rapporten skickas in. Kommuner kan mot en avgift få del av rapporter och statistik direkt från HSR. En billigare variant är att man på sin webbplats uppmuntrar medborgare att använda appen samt anger en e-postadress som de kan skicka en kopia på rapporten till. Man kan då också ange uppgifter som man vill ha med i kommentarsfältet. Läs mer på HSR webbplats (16). Prioritering första bedömning 1. Ligger avfallet inom vattenskyddsområde, naturreservat eller annat skyddat område? 2. Utifrån platsens känslighet och avfallets farlighet och mängd gör man en prioritering av ärendet och bestämmer sig för om man behöver börja med inspektion. 3. Farligt avfall bör man inspektera så snart som möjligt eftersom det finns risk för att farliga ämnen läcker ut i miljön. Det gäller även skrotbilar i naturen, vid vattendrag eller i skyddade områden. Vi behöver göra besök på plats för att kunna bedöma risken och för att kunna skriva underrättelse och beslut om åtgärd. 4. Gäller det icke farligt avfall eller föremål som inte utgör avfall så är det inte alltid nödvändigt med en inspektion. När avfallet ska tas om hand av kommunala förvaltningar eller Trafikverket kan man ofta skicka ärendet direkt till dem. Det gäller även skrotbilar om platsen inte är känslig och man har god relation mellan förvaltningarna. 5. Om avfallet ska tas omhand av en privat aktör kan man först skicka ett meddelande, se bilagan Information som kan skickas vid anmälan om nedskräpning sid 45, eller ringa vederbörande. Om denne tar hand om avfallet frivilligt kan man be om en bild som visar på att de tagit hand om det eller kontrollera själv om man har vägarna förbi. 20

21 Inspektion Beskriv platsen. Finns det vattendrag eller känslig natur i närheten? Beskriv underlaget/marken. Om möjligt bedöm hur genomsläppligt det är. Beskriv avfallet Finns det farligt avfall eller något annat som utgör en omedelbar miljörisk? Finns något som avslöjar vem som skräpat ner? Adresslappar, märkningar etc? Fotografera (omgivning, översiktsbild och detaljer). Se information om fotodokumentation på sid 38. Det är bra om skräpet markeras, till exempel med märkband, så det framgår att det är under utredning. Markera platsen på karta. Begreppet förvaltare Med förvaltare menar vi den kommunala förvaltning som ansvarar för skötsel av marken, se definition på sid 15. Skrotbilar, dokumentera även: Registreringsnummer Chassinummer - Se information på sid 37. Fordonets skick Finns det risk att den börjar läcka bensin eller andra vätskor? Se vidare bilagan När ska ett fordon anses vara avfall? sid

22 Skrotbil ej övergiven Kommentarer till detta schema: Ej övergiven bil som ändå kan definieras som skrotbil (följande sidor) Se även bilagan. Exempel på informationsbrev om skrotbilar/däck/bilbatterier m.m. 22

23 Ej övergiven bil som ändå kan definieras som skrotbil Definition fordonsvrak Fordon som med hänsyn till sitt skick, den tid under vilken det har stått på samma plats eller som av andra omständigheter måste anses övergivet och som uppenbarligen har ringa eller inget värde. (Lag om flyttning av fordon i vissa fall (24) ) Våra kommentarer: I nedanstående text används ordet skrotbil istället för fordonsvrak. Vi anser att betydelsen är den samma. I definitionen av fordonsvrak står att fordonet måste anses övergivet. Vi anser att en bil kan anses vara en skrotbil trots att den inte är övergiven. Det är den förvaltning, t.ex. miljökontoret, som hanterar ärendet som får göra bedömningen om det är en skrotbil. Se vidare bilagan När ska ett fordon anses vara avfall? sid 55. Klagomål När miljökontoret fått vetskap om en skrotbil och lokaliserat på vilken fastighet den står kommer skrotbilen att inspekteras. På plats görs bedömningen huruvida skrotbilen utgör en risk för miljön eller inte. I bedömningen tas bl.a. hänsyn till platsens beskaffenheter, t.ex. om det är ett skyddat område. Hur man sedan ska gå tillväga beror på skrotbilens risk för miljön och vilken typ av fastighet den står på. Om miljökontoret konstaterar att skrotbilen utgör nedskräpning och/eller medfört skada på miljön är miljökontoret skyldig att anmäla misstanke om miljöbrott till polis/åklagare. Tomtmark Om ingen miljörisk föreligger hänvisas ärendet till kommunens byggkontor, vilka får avgöra om Plan- och Bygglagen (28) kan tillämpas. Om miljörisk föreligger är det miljökontoret som ska handlägga ärendet. Miljökontorets handläggning Om markägaren inte äger skrotbilen är det i första hand skrotbilsägaren som ska föreläggas. I många fall är det markägaren som själv äger skrotbilen och som i de fallen blir mottagare av föreläggandet om att forsla bort skrotbilen. Industrimark När skrotbilen står på industrimark är det alltid miljökontoret som ska handlägga ärendet. Miljökontorets handläggning Oavsett om miljörisk föreligger eller inte är det alltid bra att först kontakta verksamhetsutövaren (VU). Denne kan ofta redogöra för vem som äger skrotbilen och varför den står där. Om VU känner till skrotbilens ägare och har godkänt lagringen kan det räcka med att meddela VU om att denne behöver forsla bort skrotbilen. Om inte VU inom rimlig tid får bort skrotbilen kan det bli aktuellt att förelägga VU om att forsla bort skrotbilen. Om VU inte godkänt lagringen bör skrotbilens ägare föreläggas om åtgärder. VU kan också komma att föreläggas om skrotbilens ägare är okänd. När VU föreläggs är det bra att informera denne om att 23

24 kommunens förvaltare (se definition på sid 15) kan hjälpa till att forsla bort skrotbilen. VU kan dock behöva bekosta transporten. På industrimark där allmänheten har insyn kan det även vara aktuellt att begära att VU sätter upp ett insynsskydd eller forslar bort skrotbilen av estetiska skäl. Kommunal mark Om ingen miljörisk föreligger hänvisas ärendet till kommunens förvaltare. De kan använda sig av Lag om flyttning av fordon i vissa fall (24), se även bilagan Kungälvs rutin för flyttning av fordon, sid 62, samt handboken Flyttning av fordon (8). Om miljörisk föreligger är det miljökontoret som ska handlägga ärendet. Miljökontorets handläggning Om skrotbilens ägare är känd ska ett föreläggande om bortforsling av skrotbil riktas mot denne. Om skrotbilens ägare inte är känd hanteras skrotbilen som att den är övergiven. 24

25 Skrotbil övergiven Kommentarer till detta schema: Övergiven bil som definieras som fordonsvrak (följande sidor) Information om chassinummer (sid 37), Transportstyrelsen (sid 16) 25

26 Övergiven bil som definieras som fordonsvrak enligt Lag (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall Lag om flyttning av fordon (24) Definition Fordonsvrak: Fordon som med hänsyn till sitt skick, den tid under vilken det har stått på samma plats eller andra omständigheter måste anses övergivet och som uppenbarligen har ringa eller inget värde. Våra kommentarer: I nedanstående text används ordet skrotbil istället för fordonsvrak. Vi anser att betydelsen är den samma. Det är den förvaltning, t.ex. miljökontoret, som hanterar ärendet som får göra bedömningen om det är en skrotbil. Se vidare bilagan När ska ett fordon anses vara avfall? sid 55. Klagomål När miljökontoret fått vetskap om en skrotbil och lokaliserat på vilken fastighet den står kommer skrotbilen att inspekteras. På plats görs bedömningen huruvida skrotbilen utgör en risk för miljön eller inte. I bedömningen tas bl.a. hänsyn till platsens beskaffenheter, t.ex. skyddat område. Hur man sedan ska gå tillväga beror på skrotbilens risk för miljön och vilken typ av fastighet den står på. Om miljökontoret konstaterar att skrotbilen utgör nedskräpning och/eller medfört skada på miljön är miljökontoret skyldig att anmäla misstanke om miljöbrott till polis/åklagare. Statlig väg-/banområde Om bilen står inom väg- eller banområde kontaktas Trafikverket som enligt Väglag 1971:948 (29) är skyldiga att ta bort bilen. 26 Miljökontorets handläggning Det är miljökontorets uppgift att handlägga ärendet genom att med stöd av Miljöbalken förelägga Trafikverket om att ta bort bilen. Ett föreläggande blir dock endast aktuellt om Trafikverket, trots att de blivit kontaktade, inte tar bort bilen inom rimlig tid. Allmän plats / kommunal väg / kommunal naturmark Om ingen miljörisk föreligger hänvisas ärendet till kommunens förvaltare (se definition på sid 15). De kan då använda sig av Lag (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall. Skrotbilen får flyttas när det finns risk för att den vållar skada på miljön eller när den varit uppställd felaktigt under en längre tid. Miljökontorets handläggning Det är miljökontorets uppgift att handlägga ärendet genom att förelägga kommunens förvaltare om att ta bort skrotbilen. Ett föreläggande blir dock endast aktuellt om kommunens förvaltare, trots att de blivit kontaktade, inte tar bort bilen inom rimlig tid. Enskild väg Om vägen varken är statlig eller kommunal handlar det om en enskild väg. Somliga enskilda vägar drivs som samfälligheter där antingen alla markägare som har behov av vägen ingått ett avtal där de har delat ansvar eller där de bildat en samfällighetsförening som ansvarar för vägen. En enskild väg kan även vara en del av privat mark och vägen ägs då av markägaren. Miljökontorets handläggning Om skrotbilens ägare är känd ska skrotbilsägaren i första hand föreläggas om att forsla bort skrotbilen. Om skrotbilsägaren inte är känd

27 kan krav om bortforsling ställas på markägaren eller samfälligheten. Om samfälligheten eller markägaren godkänt att skrotbilen uppställts på den enskilda vägen är de ansvariga för den och kan därför föreläggas om åtgärder. Ett godkännande kan vara att markägaren/samfälligheten själva inte gjort något för att få bort skrotbilen utan accepterat att skrotbilen under en längre tid stått där. Om de inte godkänt placeringen av skrotbilen ligger ansvaret för att ta bort skrotbilen på kommunens förvaltare vilka kan använda sig av Lag (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall (24), se även bilagan Kungälvs rutin för flyttning av fordon, sid 62, samt handboken Flyttning av fordon (8). Om markägaren/samfälligheten föreläggs att vidta åtgärder för att få bort skrotbilen är det bra att informera markägaren/samfälligheten om att kommunens förvaltare kan hjälpa till att få skrotbilen bortforslad. Markägaren/samfälligheten kan dock behöva bekosta bortforslandet av skrotbilen. Information: Det finns två typer av samfällighetsförvaltning, delägarförvaltning och föreningsförvaltning. Om det är en samfällighet finns det ingen enskild fastighetsägare utan antingen flera ägare med delat ansvar eller en förening som har ansvaret. Industrimark / privat naturmark Tillvägagångssättet för att få bort en skrotbil som står på industrimark eller privat naturmark varierar beroende på om skrotbilens ägare är känd eller okänd, samt om allmänheten har tillträde eller insyn till platsen där skrotbilen står. Område där allmänheten inte har tillträde eller tillsyn Detta är inte nedskräpning, eftersom definitionen av nedskräpning innefattar att allmänheten ska ha tillträde eller tillsyn. Är det inte miljörisk (bilen läcker oljor eller liknande) behöver det därför inte hanteras av myndigheterna. Miljökontorets handläggning Är skrotbilens ägare känd riktas föreläggandet mot denne om att forsla bort skrotbilen. Om skrotbilens ägare är okänd och allmänheten inte har tillträde eller insyn riktas föreläggandet mot markägaren om att forsla bort skrotbilen. Vad som gäller när en skrotbilsägare är okänd och allmänheten har tillträde eller insyn till platsen där skrotbilen står skiljer sig åt beroende på om markägaren godkänt eller inte godkänt att skrotbilen står där. Har markägaren godkänt lagringen av skrotbilen riktas föreläggandet om att forsla bort skrotbilen till markägaren. Om markägaren inte godkänt lagringen är det kommunens förvaltare som ansvarar för att få skrotbilen bortforslad, enligt lag om gaturenhållning och skyltning. Utlandsregistrerade bilar Om bilarna är registrerade utomlands rekommenderar vi att man kontaktar Transportstyrelsen och Polisen för att få vägledning och hjälp att spåra ägaren. 27

28 Farligt avfall Kommentarer till detta schema: Farligt avfall (följande sidor) 28

29 Farligt avfall Definition Avfall som är farligt för människor och miljön klassas som farligt avfall enligt vad som framgår av avfallsförordningen. Eftersom avfallet är farligt är det viktigt att det hanteras på ett lämpligt sätt. Därför omfattas farligt avfall av en mängd regler. Några av de egenskaper som utmärker farligt avfall är att det kan vara giftigt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, ekotoxiskt, smittförande eller brandfarligt. Några exempel på farligt avfall: Spillolja, batterier, kvicksilverhaltigt avfall, förorenade jordar, elektroniskt avfall, m.fl. Lagstiftning: Avfallsförordning (33) 3 som hänvisar till bilagan 4 som innehåller förteckning av avfallstyper och 12 som hänvisar till bilagan 1som innehåller en förteckning över egenskaper som gör att avfall ska anses vara farligt avfall. Läs vägledningen från Naturvårdverket om klassificering av farligt avfall (17). Miljökontorets handläggning Förelägganden som kan bli aktuella kan antingen avse att städa upp farligt avfall eller att förvara farligt avfall på ett sätt som förhindrar skador på människor och natur. Nedskräpning med farligt avfall kan med tanke på miljöriskerna kräva snabbare ingripanden än andra nedskräpningsfall Typ av plats Tomtmark Handläggare ska kontrollera vad det är för typ av farligt avfall som finns på tomtmarken. När handläggare vet vad det är för slags farligt avfall, kan information skickas till aktuell markägare om hur man ska hantera det farliga avfallet. Om instruktioner inte följs, så upprättas ett föreläggande. Industrimark Verksamhetsutövare måste ha kunskap och ansvar angående hur farligt avfall ska förvaras och hanteras. Vid konkurs, ska konkursförvaltaren ta över verksamhetsutövarens ansvar för omhändertagande av det farliga avfallet. Verksamhetsutövare ska anlita en transportör eller ha gjort en anmälan om att få transportera farligt avfall. Beroende på mängden farligt avfall som ska transporteras krävs antingen en anmälan eller tillstånd. Transporttillstånd söks och anmälan om transport av farligt avfall görs hos länsstyrelsen. Konkurslag (34), kap 14. Ex. målnummer Ö Naturmark Om det finns farligt avfall på känsligt eller skyddat område (t.ex. vattenskyddsområde), så måste kommunens förvaltare (se definition på sid 15) omedelbart undanröja avfallet. Annars ska man ta kontakt med markägare. 29

30 Allmän plats Kommunens förvaltare har skyldighet att städa upp farligt avfall som har hamnat på allmän plats, enligt 2 lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (30). Om kommunen inte vidtar åtgärder, då får man handlägga ett föreläggande till kommunen. Vägområde Om farligt avfall upptäcks inom statligt väg- eller banområde, så ska man genast kontakta Trafikverket. Det är deras skyldigheter att städa upp inom vägområde. Mer information finns i 26 väglagen (29). 30

31 Övrigt avfall schemat fortsätter i bilden på nästa sida 31

32 forts. övrigt avfall Kommentarer till detta schema: Övrigt avfall (följande sidor) Bilagorna: Information som kan skickas vid anmälan om nedskräpning (sid 45), Beslutsexempel: Föreläggande om uppstädning (sid 48) 32

33 Övrigt avfall Vägledning för tillsyn av återvinningsstationer och nedskräpning där finns i MVG:s tillsynshandledning om återvinningsstationer (9). Till övrigt avfall kan, bland mycket annat, också båtskrot räknas. Det kan handla om vrak eller delar av fritidsbåtar på uppläggningsplatser, i strandkanter eller andra platser. Läs mer om skrotbåtar, miljöaspekter och juridiken runt detta i rapporten Svenska skrotbåtar (19). Tomtmark Om ingen miljörisk föreligger handläggs ärendet av byggnadsinspektör enligt PBL. (Även om det också finns möjlighet för miljökontoret att driva ärendet som nedskräpning). Allmän plats / kommunal väg / kommunal naturmark Om man vet vem som skräpat ner (eller det finns rimliga misstankar) handläggs ärendet av miljökontoret. Om ingen miljörisk föreligger hänvisas ärendet annars till den kommunala organisation som har ansvaret för att städa upp. Den kallas här förvaltare (se definition på sid 15) och det är viktigt att känna till hur den egna kommunen har organiserat ansvaret för att städa på allmän plats. Är det oklart behöver frågan lyftas till kommunledningen. Ofta räcker det med att hänvisa ärendet till rätt organisation men om ingenting händer kan miljöförvaltningen behöva följa upp med föreläggande. Miljökontorets handläggning Nedskräpare känd Om man vet vem som skräpat ner (eller det finns rimliga misstankar) vänder man sig till nedskräparen först genom en underrättelse. Underrättelsen kan vara muntlig eller skriftlig, se bilagan Information som kan skickas vid anmälan om nedskräpning sid 45. Nedskräparen får då en möjlighet att städa upp frivilligt eller bemöta klagomålet. Om nedskräparen inte städar efter sig inom rimlig tid går man vidare med föreläggande, och vid behov föreläggande med vite. Nedskräpare okänd Förutom de fall som finns med i flödesschemat så kan en verksamhetsutövare ha ansvar för nedskräpning som sker av andra i anslutning till verksamheten. Det kan vara utanför grovsoprum, kiosker, pizzerior, uteserveringar, fest- och idrottslokaler. För att bena ut hur långt ansvaret går kan man behöva ta stöd av lokala ordningsföreskrifter, regler för dem som hyr kommunala fastigheter och lokaler, föreningsstadgar etc. Statligt väg- / banområde Om ingen miljörisk föreligger hänvisas ärendet till Trafikverket som har ansvar enligt väglagen att städa. Ofta räcker det med detta men om ingenting händer kan miljöförvaltningen behöva följa upp med föreläggande. Men observera att miljönämnden inte har tillsyn enligt väglagen, så ett eventuellt föreläggande kan inte göras med stöd av den lagen utan endast med stöd av miljöbalken. På banområde är Trafikverket verksamhetsutövare, jämför industrimark. Industrimark På industrimark är verksamhetsutövaren oftast att betrakta som ansvarig för nedskräpningen genom att de har accepterat den eller att 33

34 den är en följd av deras verksamhet. Om allmänheten har insyn till platsen blir verksamhetsutövaren då skyldig att städa upp. Naturmark Kontakta fastighetsägaren och informera om nedskräpningen. Fastighetsägaren kan bli skyldig att städa upp om denne har accepterat verksamheten. Detta enligt en dom från Miljööverdomstolen MÖD 2006:63 M I Miljööverdomstolens domskäl kan vi bland annat läsa följande: "Klart är att den eller de som tippat avfallet på fastigheten är att anse som verksamhetsutövare, både vad avser själva uppläggningen av avfallet och den fortsatta förvaringen. Miljööverdomstolen anser att enbart det förhållandet att det förvaras avfall på en fastighet inte utan vidare kan medföra ett ansvar för fastighetsägaren. Det måste tillkomma någon omständighet för att fastighetsägaren skall kunna göras ansvarig, till exempel att fastighetsägaren accepterat verksamheten. En annan omständighet som skulle kunna medföra ett ansvar kan vara att fastighetsägaren vid förvärvet av fastigheten upptäckt att det förvarades avfall på den eller borde upptäckt det (se RÅ 1997 ref. 12). Det förhållandet att en fastighetsägare inte vidtar några åtgärder för att motverka miljöriskerna med en förvaring, även om den orsakats av annan, skulle möjligen också kunna utgöra en sådan omständighet som medför ett principiellt ansvar för ägaren. Miljökontoret får, med ledning av detta rättsfall, bedöma om markägaren bör föreläggas att städa upp. Bedömer man att ett sådant föreläggande är orimligt får man i stället be kommunens förvaltare att, enligt skyldigheten i lag om gaturenhållning och skyltning, ordna uppstädningen. En annan fråga som ofta kommer upp är om markägaren är skyldig att försvåra för nedskräpning på platser där det ofta dumpas avfall. Projektgruppen har inte direkt hittat något stöd i lagtext eller domar för att ställa sådana krav. Eventuellt skulle man, enligt argumentationen ovan, kunna anse att markägaren annars kan anses acceptera 34 nedskräpningen. Vår slutsats är att det är upp till miljöinspektören att, i rimlig omfattning, pröva förelägganden om åtgärder för att försvåra nedskräpning. Gångbanor inom DP I vissa kommuner finns regler om att fastighetsägare ansvarar för område utanför sin fastighet. Ärendet handläggs då enligt lokala föreskrifter för gaturenhållning. Lagstöd: I gaturenhållningslagens 2 (30) anges att gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redovisade i detaljplan enligt planoch bygglagen och för vilken kommunen är huvudman, ansvarar kommunen för att platserna genom gaturenhållning, snöröjning och liknande åtgärder hålls i ett sådant skick att uppkomsten av olägenheter för människors hälsa hindras. Av 3 följer att kommunen kan ålägga en fastighetsinnehavare att uppfylla de skyldigheter som omnämns i 2 nämnda lag, vad gäller gångbanor eller andra utrymmen utanför fastigheten som behövs för gångtrafiken.

35 Inte avfall Kommentarer till detta schema: Inte avfall (följande sida) 35

36 Inte avfall Allmänt Utgångspunkten vid dessa nedskräpningsärenden är att föremålen lagts upp för att tjäna ett genomtänkt syfte och att de inte utgör avfall. Se också under rubrik Nedskräpning när skräpet inte är avfall sid 6 i avsnittet Vad är nedskräpningsärenden? i detta handläggarstöd. Utredning Dessa ärendetyper skiljer sig något från övriga nedskräpningsärenden på så sätt att man måste utreda vilket syfte föremålen har på platsen och om det är ett genomtänkt syfte. Här nedan följer en lista på vilka frågor man som inspektör bör ställa sig när man genomför en inspektion och träffar nedskräparen. Vår tolkning är att om föremålen lagts upp på ett systematiskt och organiserat sätt, eller lagts upp på ett sätt så att föremålen är vanprydande för naturen men har ett genomtänkt syfte så föreligger ingen nedskräpning. Dock måste en bedömning av vad som är ett genomtänkt syfte alltid vägas mot den nedskräpning som föremålet anses orsaka. Väger den visuella störningen tyngre än syftet med föremålen föreligger nedskräpning och man kan som tillsynsmyndighet agera. Råder det omvända förhållandet bedöms det inte vara nedskräpning och tillsynsmyndigheten lämnar ärendet utan åtgärd. Är föremålen synliga för allmänheten eller har allmänheten tillträde till platsen? Vad består föremålen av? Ger föremålen en visuell störning på platsen? Vilket syfte har föremålen? Är det ett genomtänkt syfte? Kan man acceptera den visuella störningen om det finns ett genomtänkt syfte? 36

37 Några särskilda frågor Nedskräpning vid fastighetsköp Nya fastighetsägarens ansvar när denne köpt fastighet med en befintlig nedskräpning En fastighetsägare blir inte automatiskt ansvarig om det förvaras avfall på fastigheten. Det måste tillkomma någon mer omständighet som t.ex. att fastighetsägaren accepterat verksamheten. En fastighetsägare som vid förvärvet av fastigheten upptäckt eller borde ha upptäckt att det förvarades avfall på fastigheten kan bli ansvarig om denne väljer att köpa fastigheten utan åtgärd och därmed accepterar att avfallet finns där. (Läs om MÖD 2006:63 M på sid 34 under rubrik Naturmark.) Chassinummer på fordon Finns inte registreringsskylt på skrotbil kan man använda sig av chassinumret. Information om chassinummer finns hos Carfax (21) och Transportstyrelsen (22). Personer som har svårt att agera eller är svåra att kontakta I vissa ärenden kan man träffa på nedskräpare som på grund av hög ålder, sjukdom, psykisk sjukdom eller andra funktionshinder inte kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom, sörja för sin person eller inte vill/kan träffa oss myndighetspersoner. Lösning kan vara att skaffa en god man, ombud eller förvaltare till dessa personer. Dock är detta en frivillig handling från nedskräpare, vilket innebär att myndigheter inte kan tvinga nedskräpare att ha ett ombud eller förvaltare. Nedskräpare som har behov av hjälp av god man eller förvaltare ansöker själv eller via överförmyndaren hos tingsrätten. Kommunens överförmyndare eller ideella organisationer kan vara delaktig för att hjälpa nedskräpare. Se till att det finns ett skriftligt avtal mellan nedskräpare och ombud. Avtalet bevakar nedskräpares rättigheter och skyldigheter. Miljökontoret ska ha en kopia på avtalet. Med ombud/förvaltare är det viktigt att se till de verkligen tar emot föreläggande enligt delgivningslag. Källa: God man och förvaltare (20) Lagstiftning: Förmynderskapsförordning (35) Mer informellt kan det ibland vara möjligt att nå en nedskräpare som annars är svår att komma i kontakt med genom att kontakta någon anhörig eller bekant, samråd gärna med kommunens socialförvaltning först. 37

38 Tips om beslutsalternativ för att få det uppstädat Var specifik med vissa meningar i föreläggande, se exempel nedan. Försök att skriva detaljerat om vilken/vilka typer av avfall som ska städas bort. Sätt inga datum i beslutet när uppstädning ska vara klart, eftersom det kan ta lång tid innan nedskräpare får ta del av beslutet. oregistrerade bilar, alla kemikalier (dunkar), xxx, xxx. ska vara bortforslade senast tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft Exakt vilka ting som ska städas bort framgår av de bilder som tillhör ärendet och som avses i detta beslut. Fysiska åtgärder vid nedskräpning Den vanligaste och självklara åtgärden i de flesta fall är att städa genom att samla upp och se till att avfallet transporteras till en godkänd avfallsanläggning. Ett annat alternativ kan i vissa fall vara att fastighetsägaren ordnar ett insynsskydd så att avfallet inte längre kan störa allmänheten visuellt. Men handlar det om farligt avfall är det förstås inte en tillräcklig åtgärd. Om nedskräpningen utgörs av metallskrot kan nedskräparen kontakta företag som sysslar med skrothantering och kanske få det hämtat och städat utan kostnad. Markockupation När mark ockuperas av någon medför detta ofta olika problem. Ockupationen medför i sig en irritation och frustration över bristen på respekt för gemensamma regler. Nerskräpning och ett vanvårdat intryck av det ockuperade området bidrar till en känsla av otrygghet. Ofta medför ockupationen även stora kostnader för samhället för uppstädning, administration och polisiära insatser. Det är därför angeläget att försöka motverka ockupationen på ett så tidigt stadium 38 som möjligt. I Göteborg har man infört en särskild rutin för att hantera dessa ärenden. Den finns med här i bilagan Rutin vid markockupation, sid 56. Fotodokumentation Fotodokumentation är alltid viktig och bör göras så att dessa tre faktorer framgår: Omgivning där allmänheten har tillsyn eller tillträde Mängd av avfall Översiktsbild. Närbild på typ av avfall. Dokumentera på karta från vilken position och i vilken riktning bilderna tagits så att det går att jämföra hur det såg ut före och efter åtgärd/städning. Tänk på att spara bilden i god bildkvalitet om den ska användas rättsligt. Fotodokumentation är också viktig i fall där nedskräpare bara flyttar runt sina saker, så det kan visas att det handlar om samma avfall som lagts på en ny plats. Exempel på dokumentation av hur bilder tagits

39 Var man hittar mer information Miljösamverkan Västra Götaland Detta handläggarstöd, andra handledningar, information om Miljösamverkan Västra Götaland, kontaktuppgifter med mera finns på Under 2013 kommer byte att ske till Webbplatser Lagstiftning och miljömål Tillsyns- och Föreskriftsrådet. Har bl.a. ett författningsregister för miljöbalkens område och ett EU-register, Lagrummet. Lagrummet är den offentliga förvaltningens gemensamma webbplats för svensk rättsinformation Här finns bland annat lagar och förordningar i fulltext och länkar till myndigheternas föreskrifter. Rättsfall från bland annat Miljööverdomstolen nås också, via rubriken Rättspraxis. Notisum. Här finns också lagar och förordningar i fulltext. En speciell fördel är att det är lätt att länka till författningar här, också direkt till enskilda paragrafer. Miljömålsportalen. Information om Sveriges 16 miljökvalitetsmål och arbetet för att nå dem. Miljömålsportalen är en samverkansportal för alla aktörer inom miljömålssystemet. Myndigheter Naturvårdsverket. Boverket. Polisen. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Trafikverket. Transportstyrelsen Organisationer Håll Sverige Rent. Se information på sid 17. Avfall Sverige. Avfall Sverige är en intresse- och branschorganisation för kommuner och kommunala bolag men även privata företag inom området avfallshantering och återvinning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), arbetsgivar- och intresseorganisation Referenser och litteratur 1. Miljöbalken. En kommentar. Bertil Bengtsson m.fl. Norstedts Juridik, första utgåva 2000 (uppdateras årligen som pärmar med ersättningsblad) 2. Kusträddarna. Håll Sverige Rent. Webbsida med information om städning av stränder. Via undersidor samt länkar i menyn under rubrik Hav fås mer information om marint skräp. 3. Nedskräpning. Prop. 2010/11: Handläggning av nedskräpningsärenden Miljösamverkan Värmland Länk till pdf. 39

40 5. Strategiskt arbete för minskad nedskräpning. Vägledning för kommuner. Naturvårdsverket, rapport 6551, april Framtagen i samarbete med Håll Sverige Rent Länk till pdf. 6. Hantering av schaktmassor, Tillsynshandledning. Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Värmland Länk till pdf 7. Tillsyn vid bilskrotar. Miljösamverkan Västra Götaland 2004, uppdaterad Länk till pdf. 8. Flyttning av fordon - Handbok för kommunens handläggare. Sveriges Kommuner och Landsting. Återkommande uppdateringar, senaste utgåva Handboken redovisar utförligt förutsättningarna enligt lag om flyttning av fordon, samt angränsande lagstiftning som MB och PBL, och ger rekommendationer för arbetsgång i ett antal typfall. Länk till pdf. 9. Miljötillsyn på återvinningsstationer för förpackningar och returpapper - tillsynshandledning. Miljösamverkan Västra Götaland, september Länk till pdf. 10. Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Naturvårdsverkets handbok 2010:1. Länk till pdf. 11. Projektering och byggande av enskilda vägar. Vägverket Publikation 2001:9. Länk till pdf. 12. Nedskräpning, vägledning för kommuner. Naturvårdsverket. Webbsida med information om vägledning och samarbete med Håll Sverige Rent med mera. 13. Miljöbrott - Polisens arbete. Polisen. Webbsida. 14. Lathund för hantering av sanktionsärenden enligt miljöbalken. Miljösamverkan Västra Götaland Länk till pdf. 15. Ny lag kan leda till böter vid nedskräpning. Polisen. Webbsida publicerad Kommun. Håll Sverige Rent. Webbsida (med många undersidor) med information för kommuner. På undersidan Metoder för statistik och mätningar finns bland annat information om att rapportera skräp med mobilen. 17. Klassificering av farligt avfall. Naturvårdsverket. Webbsida. Med bl.a. länk till Vägledning Klassificering av farligt avfall detta är farligt avfall ( ) 18. En vägledning vid tillsyn av export av uttjänta fordon, reservdelar och däck. Naturvårdsverket Länk till sida där vägledningen finns, länk direkt till pdf. 19. Svenska skrotbåtar - en pilotstudie i Stockholms län. Håll Sverige Rent Länk till pdf. 20. God man och förvaltare. Sveriges Domstolar, webbsida. 21. Var hittar jag chassinumret webbsida och Chassinummer (VIN-nummer) webbsida. Carfax. 22. Vilka sökningar kan du göra? webbsida med bl.a. information om sökning av chassinummer. Transportstyrelsen. Författningar 23. Miljöbalk (1998:808) 24. Lag (1982:129) och förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall 25. Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 26. Miljöprövningsförordning (2013:251) 27. Delgivningslag (2010:1932) och förordning (2011:154) 28. Plan- och bygglag (2010:900) och förordning (2011:338) 29. Väglag (1971:948) 30. Lag (1998:814) och förordning (1998:929) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 31. Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott (ändrade genom SFS 2011:778 = ny bilaga 3, pdf). 32. Förvaltningslag (1986:223) 33. Avfallsförordning (2011:927) 34. Konkurslag (1987:672) 35. Förmynderskapsförordning (1995:379) 40

41 Bilagor: Exempel och mallar för beslut och skrivelser m.m. Blankett för polisanmälan om nedskräpning, sid 42 Information som kan skickas vid anmälan om nedskräpning, sid 45 Beslutsexempel: Föreläggande om uppstädning, sid 48 Exempel på informationsbrev om skrotbilar/däck/bilbatterier m.m., sid 51 Information om förenklad delgivning, sid 54 När ska ett fordon anses vara avfall?, sid 55 Rutin vid markockupation, sid 56 Borås rutin för samverkan i hantering av nedskräpning, sid 59 Kungälvs rutin för flyttning av fordon, sid 62 41

42 Blankett för polisanmälan om nedskräpning Denna blankett är framtagen av Håll Sverige Rent. Den kan användas av miljökontoret men också av andra som vill polisanmäla. Blanketten finns på följande två sidor. Länk till blanketten som ifyllningsbar pdf-fil hos Håll Sverige Rent 42

43 blanketten fortsätter på nästa sida 43

Handläggning av nedskräpningsärenden. Miljösamverkan Värmland 2011-05-03. www.miljosamverkanvarmland.se

Handläggning av nedskräpningsärenden. Miljösamverkan Värmland 2011-05-03. www.miljosamverkanvarmland.se Miljösamverkan Värmland Handläggning av nedskräpningsärenden 2011-05-03 Miljösamverkan Värmland Projektledare Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19 Malmö stad Delegationsbeslut Datum 2015-04-07 Handläggare Miljöinspektör Jens Artin Stadsjurist Andrea Hjärne Dalhammar Direkttelefon 040-34 58 85 / 34 20 39 Industrigatan i Malmö AB Box 55938 102 16 STOCKHOLM

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Håll Sverige Rents styrelse

Håll Sverige Rents styrelse Håll Sverige Rents styrelse Håll Sverige Rents uppdrag Motverka nedskräpning Främja återvinning Främja individers och organisationers naturvårdsansvar Motverka nedskräpning Verka för att nedskräpnings-frågan

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor.

Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor. Klagomålsblankett för bygg, strandskydd, miljö, hälsoskydd och livsmedel Klagomål Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor. Personuppgifter*

Läs mer

Gunilla Nordén (S), 1:e v ordf Anna af Sillén (M), 2:e v ordf Staffan Folke (V) Martina Hallström (C) Ylva Franzén (MP) tj ers.

Gunilla Nordén (S), 1:e v ordf Anna af Sillén (M), 2:e v ordf Staffan Folke (V) Martina Hallström (C) Ylva Franzén (MP) tj ers. 140609 Plats och tid Stadshuset Sal B, Måndagen den 9 juni 2014, kl 13.30-16.30 Ledamöter och ersättare Beslutande Gunilla Nordén (S), 1:e v ordf Anna af Sillén (M), 2:e v ordf Staffan Folke (V) Martina

Läs mer

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås en ändring i 29 kap. 1 miljöbalken. Förslaget innebär att det straffbara området för miljöbrott

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om tillsyn över hundar och katter; SFS 2007:1150 Utkom från trycket den 7 december 2007 utfärdad den 29 november 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Inledande

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats 2013-04-18 1(6) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för skyltning på offentlig plats Riktlinjerna gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar,

Läs mer

TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT. September 2006

TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT. September 2006 TILLSYNSSAMVERKAN I HALLAND - MILJÖ Datum Dnr 2006-08-29 RH06090 TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT September 2006 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Postgiro Org.nr Box 538 Kristian IV:s väg

Läs mer

Tillståndet omfattar styckegods-, tank-, container- och bulktransport alla slag av farligt avfall.

Tillståndet omfattar styckegods-, tank-, container- och bulktransport alla slag av farligt avfall. 44%. BESLUT Diarienummer Sida W 2013-04-10 562-10011-2013 1(4) LANSSTYRELSEN VASTRA GOTALANDS LAN Miljöskyddsenheten Annika Lundahl Delgivningskvitto Renova AB Box 156 O 10-224543 1 401 22 GOTEBORG Tillstånd

Läs mer

Skyltning inom vattenskyddsområde

Skyltning inom vattenskyddsområde April 2011 Skyltning inom vattenskyddsområde Syftet med skyltning av vattenskyddsområde Information för bilister och transportörer på det allmänna vägnätet Information för sjöfart och fritidsbåtstrafik

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

DOM 2012-07-04 Stockholm

DOM 2012-07-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060207 DOM 2012-07-04 Stockholm Mål nr M 3321-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-03-21 i mål nr M 3518-11, se

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter

Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter Sammanställd av projektledare Lasse Lind i samråd med projektgruppen och fastställd 12 augusti 2015 efter granskning av projektets faddrar 1.

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Lagar och föreskrifter

Lagar och föreskrifter Lagar och föreskrifter Det finns många lagar och författningar som syftar till att skydda miljön. För den yttre miljön är de viktigaste lagarna samlade i miljöbalken. I vissa fall anges detaljerade krav,

Läs mer

Arbete på kommunala gator

Arbete på kommunala gator Arbete på kommunala gator Hur garanterar vi trafiksäkerhet och framkomlighet och hur försäkra vi oss om en tillfredställande arbetsmiljö Hur ser det ut. Statliga vägnätet Kommunala gatunätet VAKT Bättre

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Sala kommun Kommunal författningssamling

Sala kommun Kommunal författningssamling Sala kommun Kommunal författningssamling Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön KFS 032 revision 01 REGLEMENTE ANTAGEN: 2011-08-29 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2011-09-01 ERSÄTTER: 342/2001,

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö i Hällefors kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö i Hällefors kommun Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö i Hällefors kommun 2(5) Med stöd av 9 kapitlet 7 och 11-13 miljöbalken (1998:808), 13, 39-40 och 43-44 förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER I SALEMS KOMMUN FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ

LOKALA FÖRESKRIFTER I SALEMS KOMMUN FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ LOKALA FÖRESKRIFTER I SALEMS KOMMUN FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ Innehållsförteckning Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa... 3 Inledande bestämmelser... 3 Avloppsanordning

Läs mer

för detta torghandel.

för detta torghandel. Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Tanums kommun Beslutade av kommunfullmäktige 1995 10 30 107. Ändring av 13, 14 och 18 antogs 1996 04 11, 33. Kompletteringar av 9 och 16 antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56) YTTRANDE 2012-12-19 Dnr 560/12 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljödepartemetet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ 1 (4) Antagen av kommunfullmäktige den 27 mars 2002, 24 Dnr: 90/00-830 Reviderad av samhällsbyggnadsnämnden den 5 februari 2007, 10 Reviderad av kommunfullmäktige den 23 september 2009, 131 Dnr: 645/09-830

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Sida 1 av 5 Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Anmälan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 ELAVFALL Tillsynsprojekt våren 2010 Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 Sammanfattning Miljökontoret genomförde under våren 2010 ett tillsynsprojekt riktad

Läs mer

Kompletterande handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde den 16 september 2014

Kompletterande handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde den 16 september 2014 Kompletterande handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde den 16 september 2014 Ärende 3 Redovisning av kommuninvånarnas postlåda Dnr. Ks 2014.528 2.7.3 Svar från tf Gata/park chef. Ärende 4 - Anmälan

Läs mer

Samhällsbyggnad, Miljö och Hälsa

Samhällsbyggnad, Miljö och Hälsa Samhällsbyggnad, Miljö och Hälsa BLANKETT FÖR OLÄGENHETSANMÄLAN Personuppgifter Namn Boendeform Villa Hyresrätt Bostadsrätt Adress Ort mobil Ev. lägenhetsnr. Om annan boendeform, specificera nedan Personuppgifter

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Kommunal författningssamling

Kommunal författningssamling Kommunal författningssamling Reglemente 2015 nr 2 LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-12 Gäller from den 2015-04-01 Ersätter KFS 2000/10

Läs mer

Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Vårgårda kommun

Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Vårgårda kommun Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Vårgårda kommun Beslutade av kommunfullmäktige den 1995-12-13, 163 Tillägg av kommunfullmäktige den 1998-10-07, 59 Vårgårda kommun föreskriver följande med

Läs mer

Anmälan om störning/klagomål

Anmälan om störning/klagomål Anmälan om störning/klagomål Miljö- och byggnadsnämnden och miljö- och byggkontoret handlägger klagomål enligt miljöbalken, med syfte att undanröja olägenheter av betydelse för människors hälsa eller miljö.

Läs mer

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se Miljösamverkan Västra Götaland Inledning 49 gånger bättre tillsyn www.miljosamverkan.se Direkt till projekt Jordbrukstillsyn: www.miljosamverkan.se/jordbruk11 Lasse Lind Projektledare lasse.lind@cirka.se

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

(gjw UMEÅ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 1382-13 HÖ Mark-och miljödomstolen 2013-09-05 M 1384-13 Ml. meddelad i Umeå

(gjw UMEÅ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 1382-13 HÖ Mark-och miljödomstolen 2013-09-05 M 1384-13 Ml. meddelad i Umeå (gjw UMEÅ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 1382-13 HÖ Mark-och miljödomstolen 2013-09-05 M 1384-13 Ml meddelad i Umeå KLAGANDE Irving Lundqvist Sävastnäs 9 961 93 Boden MOTPART Miljö- och byggnämnden, Bodens kommun

Läs mer

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken har kommunfullmäktige Tjörns kommun 2008-02-14 14 beslutat om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun Avfallsföreskrifter för Järfälla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 10 december 2007 att gälla från och med den 1 januari 2008 8 (12) Batterier 43 Kasserade batterier ska sorteras ut och hållas åtskilt

Läs mer

2012-05-14. Miljö- och bygglovsnämnden. Dnr 2011-575. Bygg- och miljöförvaltningens förslag

2012-05-14. Miljö- och bygglovsnämnden. Dnr 2011-575. Bygg- och miljöförvaltningens förslag TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-05-14 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr 2011-575 Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag Miljö- och bygglovsnämnden förbjuder Skanska Asfalt och Betong AB, med

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-10-29, 175 ATT GÄLLA FRÅN 2012-11-15 Med stöd

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 1(6) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 001.4 a Lokala ordningsföreskrifter i Västerviks kommun, beslutade av kommunfullmäktige 2008-11-27 176 samt granskade av Länsstyrelsen i Kalmar län att gälla

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa 820:1 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa Antagna av kommunfullmäktige 1986-09-18 ändrade 1988-06-16 och 2003-01-16 Gäller fr o m 2003-01-16

Läs mer

Enkät, utvärdering tillsynskampanj verkstadsindustri

Enkät, utvärdering tillsynskampanj verkstadsindustri Sida 1 av 6 Detta är endast en förhandsvisning av enkäten. För att kunna registrera svar måste enkäten Publiceras Enkät, utvärdering tillsynskampanj verkstadsindustri Enkäten görs för att sammanställa

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN 1(7) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN Enligt 10 och 11 i Miljöförordningen (2013:251) Anmälan avser Ny verksamhet med startdatum: Ändring av befintlig

Läs mer

Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn

Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn!"""#$%&'()(*++(, $+!""#,) $-.+-/,, / $%&(* ($ $-,-. (.0 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN i övrigt

Läs mer

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter Skyddsföreskrifter - Malmsjöåsens vattentäkter Telge Nät AB Tel vxl 08-553 220 00 Org.nr 556558-1757 Box 633 151 27 Södertälje Fax 08-553 222 04 Säte i Södertälje Besöksadress Holmfastvägen 31, Södertälje

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön.

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. 1 (10) 2005-06-13 31. Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Inledande bestämmelser 1 Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

Bötfäll de individer som skräpar ned runt sopstationerna mm svar på medborgarförslag väckt av Henrik Holst

Bötfäll de individer som skräpar ned runt sopstationerna mm svar på medborgarförslag väckt av Henrik Holst KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-11-03 KS-2014/124.539 1 (4) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng, viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Bötfäll de individer som skräpar ned runt sopstationerna mm svar

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Vimmerby kommun Vimmerby kommuns föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i kommunen 08FS 2001:16 Utkom från trycket den 16 mars 2001 Kommunfullmäktige i

Läs mer

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus 1 Syftet med mötet Ge information om Egenkontroll vad är det, hur görs det? Var hittar man mer information? Miljöförvaltningens

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Antagen av kommunfullmäktige 18 augusti 2003 Gäller fr.o.m. 1 januari 2004 Gotlands kommuns lokala föreskrifter för att skydda människors

Läs mer

EWC-kod Avfallsslag T S C Alla slag av farligt avfall X X T= Tanktransporter, S= Styckegodstransporter, C= Containertransporter

EWC-kod Avfallsslag T S C Alla slag av farligt avfall X X T= Tanktransporter, S= Styckegodstransporter, C= Containertransporter 1 (4) I). ~ 2011-04-27 Dnr: 5620-00814-201 1 Länsstyrelsen Örebro län Adnan Jahic Direkt: 019-1938 55 Ahlgrens Åkeri AB adnan.jahic@lansstyrelsen.se Fabriksvägen 5 Fax: 019-19 35 15 71041 FELLINGSBRO För

Läs mer

LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR TIMRÅ KOMMUN. Fastställda av kommunfullmäktige 2004-05-24, 48 Reviderade 2008-04-28, 49

LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR TIMRÅ KOMMUN. Fastställda av kommunfullmäktige 2004-05-24, 48 Reviderade 2008-04-28, 49 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 2.6 1 (4) LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställda av kommunfullmäktige 2004-05-24, 48 Reviderade 2008-04-28, 49 Timrå kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2001:753 Utkom från trycket den 30 oktober 2001 utfärdad den 18 oktober 2001. Regeringen föreskriver att 3 kap. 6,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN ANTAGEN AV MILJÖNÄMNDEN 2005-10-13 98 MILJÖNÄMNDEN Riktlinjer för och information om handläggning av olovligt

Läs mer

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn 1(8) Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN AVGIFT över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5

Läs mer

Jämtlands läns författningssamling

Jämtlands läns författningssamling Utkom från trycket 2012-12-03 Länsstyrelsen Jämtlands län Jämtlands läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN Utgivare: Enhetschef Marina Wallén Mattsson Kungörelse om lokala hälsoskyddsföreskrifter för Bräcke

Läs mer

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier EN VÄGLEDNING FÖR TILLSYN PÅ EXPORT AV BLYBATTERIER En vägledning för tillsyn på export av blybatterier Den här tillsynsvägledningen riktar sig till dig som utövar tillsyn på verksamheter som hanterar

Läs mer

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall 14 december 2004 Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall Enkäten syftar främst till att utvärdera tillsynskampanjen som startade september 2004 men tar också upp några andra frågor i anslutning

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer

Kommunal författningssamling

Kommunal författningssamling Kommunal författningssamling Taxa 2011 nr 7 Taxa för tillsyn och prövning inom miljöbalkens område samt strålskyddslagen Antagen av kommunfullmäktige den 1 december 2011 217 Gäller fr o m den 1 januari

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Senast uppdaterad 2014 09 08

Senast uppdaterad 2014 09 08 Hantering av massor kort information om olika hanteringssätt Senast uppdaterad 2014 09 08 Innehållsförteckning Inledning 3 Är uppgrävda massor alltid avfall? 3 Vad kan massorna användas till? 3 Hur prövas

Läs mer

DOM 2015-04-14 Stockholm

DOM 2015-04-14 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060105 2015-04-14 Stockholm Mål nr M 11020-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-11-07 i mål nr M 4890-14, se bilaga

Läs mer

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 2012-03-28 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 Fråga 1: I 58 anges att tiden för utdömande av byggsanktionsavgiften

Läs mer

DOM 2013-10-15 Stockholm

DOM 2013-10-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2013-10-15 Stockholm Mål nr M 2748-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-28 i mål nr M 398-12, se bilaga

Läs mer

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Du som är fastighetsägare det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Vi delar på jobbet Kommunen och fastighetsägaren har ett gemensamt ansvar för renhållning. Vi tar hand om körbanor,

Läs mer

Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar. Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet

Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar. Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet Sid 1 (5) Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar Har du frågor? Samhällsbyggnad Gävle Telefon 026-17 80 00 samhallsbyggnad@gavle.se Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Sandvikens kommun, meddelade av kommunfullmäktige den 2 februari 2003.

Läs mer

Taxa för miljönämndens verksamhet enligt lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa

Taxa för miljönämndens verksamhet enligt lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa Kommunfullmäktige 2008-10-27 240 556 Kommunstyrelsen 2008-10-13 214 360 Arbets- och personalutskottet 2008-09-15 192 461 Dnr 08.563-041 oktkf10 Taxa för miljönämndens verksamhet enligt lagen om skydd mot

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö Föreskrift Dokumentansvarig

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för kameraövervakning i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2009-10-28, 145 1 Bakgrund och syfte Olika former av skadegörelse orsakar årligen kommunen stora kostnader. Förutom att

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

ÅSTORPS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅSTORPS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅSTORPS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Kommunfullmäktige KFS 212 1993-03-29, 39 1999-12-20, 111 2008-11-24, 129 LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN Föreskrifterna meddelades av

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer