Handläggarstöd för nedskräpnings- och skrotbilsärenden

Transkript

1 Handläggarstöd för nedskräpnings- och skrotbilsärenden Foto: Jan-Ove Rickardsson, Gnosjö kommun Beslutat av styrgruppen Framtagen 2019 genom uppdatering av Miljösamverkan Västra Götalands handläggarstöd från 2013

2 Innehåll 1. Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 3 Läsanvisning... 3 Avgränsning... 3 Fotodokumentation Strategiskt arbete för minskad nedskräpning Mer information Referenser och litteratur Författningar Bilagor Vad är nedskräpningsärenden?... 4 Definition på nedskräpning... 4 Tre olika typfall för nedskräpningsärenden... 5 Skrotbilsärenden Lagstiftning Myndigheter, andra aktörer och deras roller Handläggning När ett ärende kommer in Skrotbil ej övergiven Skrotbil övergiven Farligt avfall Övrigt avfall Inte avfall Tips vid handläggning Nedskräpning vid fastighetsköp Chassinummer på fordon Personer som har svårt att agera eller är svåra att kontakta Beslutsalternativ för att få det uppstädat Fysiska åtgärder vid nedskräpning Markockupation Beslutat av styrgruppen Framtagen 2019 genom uppdatering av Miljösamverkan Västra Götalands handläggarstöd från 2013

3 1. Inledning Syfte Handläggarstödets syfte är att underlätta för miljöförvaltningarna och skapa en effektiv hantering av nedskräpnings- och skrotbilsärenden, och hur detta kan göras i samverkan med andra förvaltningar i kommunen. Handläggarstödet vänder sig i första hand till miljöförvaltningarna. Men det är också av intresse för andra berörda förvaltningar i kommunen såsom gatu- och renhållningsförvaltningar och de som svarar för tillsyn enligt plan- och bygglagen. Bakgrund Miljöförvaltningarna i Jönköpings län har efterfrågat stöd inom detta område och beslut togs att det skulle tas fram inom Miljösamverkan. Då ett bra stöd redan fanns, framtaget av Miljösamverkan Västra Götaland 2013, bestämdes att utgå ifrån detta och uppdatera materialet. En projektgrupp med miljöinspektörer från kommuner i länet tillsattes för arbetet. Läsanvisning Handläggarstödet innehåller ett kapitel om Handläggning. Här finns scheman med kommentarer för olika typer av nedskräpningsärenden. Man använder ett visst schema för att få stöd i det ärende som är aktuellt. Kapitlet Bilagor innehåller exempel och mallar som knyter an till kapitlet om handläggning. Därutöver finns avsnitt med övergripande information som man bör ta del av innan man använder schemana: Vad är nedskräpningsärenden? Lagstiftning Myndigheter, andra aktörer och deras roller Dessutom finns ett avsnitt med rubriken Tips vid handläggning som man får ta del av vid behov i olika situationer. Se avsnittets underrubriker. Under Mer information finns länkar till myndigheter och organisationer, referens- och litteraturlista. Avgränsning Handläggarstödet omfattar inte marint skräp och städning av stränder. Vi hänvisar till information från Håll Sverige Rent om detta (1). Däremot omfattas nedskräpning i strandområden som inte skiljer sig från annan nedskräpning i naturen. Miljöfarlig verksamhet såsom deponering räknas inte som nedskräpning och omfattas därför inte. Beslutat av styrgruppen Framtagen 2019 genom uppdatering av Miljösamverkan Västra Götalands handläggarstöd från 2013

4 2. Vad är nedskräpningsärenden? Definition på nedskräpning Nedskräpningsärenden är en vanlig typ av inkommande ärenden till miljöförvaltningarna. Ofta handlar det om att privatpersoner har iakttagit en hög med föremål som inte hör hemma exempelvis intill en väg, i en skogsglänta eller på en rastplats. Skräpet utgörs ofta av avfall men det behöver inte alltid röra sig om det. Nedskräpning är inte något definierat begrepp i miljöbalken men har ändå ett eget lagrum i miljöbalken. Utgångspunkten vid nedskräpningsärenden är miljöbalkens bestämmelse i 15 kap. 26. Lagrummet stadgar ett allmänt förbud mot nedskräpning och anger att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Bestämmelsen riktar sig mot alla, även markägare, och omfattar alla områden som allmänheten har tillträde eller insyn till. Med skräp avses både mindre föremål som t.ex. glas, papper, engångsgrillar och liknande, och större föremål som t.ex. byggavfall, möbler och bilar. Lagstiftarens kommentar till nedskräpning Förbudet mot nedskräpning gällde redan innan miljöbalken trädde i kraft och fanns då upptaget i Naturvårdslagen. Förbudet har sedan med redaktionella ändringar förts in i miljöbalken. Av kommentarerna till nedskräpning i Naturvårdslagen sades följande om begreppet: Någon kvalifikation av begreppet nedskräpning har inte ansetts nödvändig, utan begreppet skräpa ned innehåller i sig en kvalifikation och vad som skall räknas dit får ske utifrån objektiva utgångspunkter. (2) I propositionen till miljöbalken framhävs särskilt att kvalifikationen kan vara uppfylld utan att det uppkommit otrevnad eller skada. Det räcker alltså att skräp finns på platsen och att det är synligt för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till platsen för att det ska utgöra nedskräpning. Vidare i kommentarerna till Naturvårdslagen sade man följande om skräp och nedskräpning: Sannolikt kan föremål anses som skräp bara om de är i någon mån vanprydande eller annars ägnade att vålla åtminstone bagatellartade olägenheter eller obehag. Nedskräpning kan måhända vara för handen även när bråtar av fullt användbart gods, som inte är övergivet, ligger och skämmer naturen på ett omotiverat och planlöst sätt. Har föremålen hopsamlats i form av upplag eller anbringats eljest ett aldrig så vanprydande föremål i naturen för att tjäna ett förnuftigt ändamål föreligger däremot ingen nedskräpning. (2) Det betyder att om föremålen lagts upp på ett systematiskt och organiserat sätt, eller lagts upp på ett sätt att föremålen är vanprydande för naturen men har ett genomtänkt syfte föreligger ingen nedskräpning. Dock måste en bedömning av vad som är ett genomtänkt syfte alltid vägas mot den nedskräpning som föremålet anses förorsaka. Väger bedömningen om nedskräpning tyngre än syftet med föremålen föreligger nedskräpning och man kan som tillsynsmyndighet agera. Råder det omvända förhållandet bedöms det inte vara nedskräpning och tillsynsmyndigheten lämnar ärendet utan åtgärd. 4

5 Tre olika typfall för nedskräpningsärenden Möjligen kan man av ovanstående dra slutsatsen att nedskräpningsärenden kan delas upp i tre olika typfall. Två av dessa har en stark koppling till avfallsbegreppet där föremålen som utgör nedskräpningen definitionsmässigt utgör avfall. Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser/är skyldig att göra sig av med. Skräpet är avfall och vederbörande som äger avfallet vill bli av med detta. Den tredje typen av nedskräpningsärenden utgörs av fall där föremålen som utgör nedskräpningen inte definieras som avfall oavsett om avfallet har ett värde eller ej. Nedskräpning när skräpet är avfall Beroende på storleken och typen av avfall kan nedskräpningssituationerna delas upp i två olika skalor. Dessa skriver Naturvårdsverket om i sin delredovisning av ett regeringsuppdrag som handlar om särskild satsning för minskad nedskräpning. Naturvårdsverket skriver följande: Begreppet nedskräpning kan definieras på olika sätt. I författningskommentarerna till regeringens proposition Nedskräpning, 2010/11:125 (3) talas om dels nedskräpning i liten skala, som har den karaktär som typiskt sett innebär ett störande moment på allmänna ytor i samhället och som skapar otrevnad på allmänna platser där människor vistas, men som inte innebär några större ingrepp i miljön eller som skämmer naturen på ett allvarligt sätt. Det rör sig primärt om visuella störningar men glasflaskor och annat skräp kan även utgöra fara för människors och djurs hälsa. Därutöver talas det om andra typer av nedskräpning som större föremål, stora skräpmängder eller nedskräpning av större omfattning eller av mera skadlig karaktär. Stiftelsen Håll Sverige Rent har valt att i sin verksamhet sammanfatta definitionen av skräp som fel sak på fel plats. Med begreppet nedskräpning avser Naturvårdsverket (5) följande: 5 - att slänga eller lämna föremål av olika karaktär på marken, t.ex. fimpar, godispapper, snabbmatsförpackningar, tuggummi, påsar, burkar, engångsgrillar, glas och plastflaskor etc. Även större föremål som t.ex. vitvaror, möbler och byggavfall omfattas, likaså organiskt avfall som t.ex. trädgårdsavfall. Detta tycks höra ihop med beskrivningen som anges i författningskommentarerna ovan. Den första meningen i Naturvårdsverkets definition motsvarar nedskräpning i liten skala och den andra meningen nedskräpning i större skala. Nedskräpning när skräpet inte längre är avfall Den tredje typen av nedskräpningsärenden, som inte Naturvårdsverket tar upp men som tycks gå att urskilja i kommentarerna till Naturvårdslagen och miljöbalken om just nedskräpning, är den typen av nedskräpning där föremålet inte är att betrakta som ett avfall. Föremålen är tänkta för användning och har alltså ställts upp för att tjäna ett förnuftigt ändamål. Enligt kommentarerna till Naturvårdslagen (som enligt kommentarerna till miljöbalken fortfarande har bärighet) är det inte nedskräpning om det finns ett syfte med föremålen. Däremot måste miljöinspektören, som ofta är den som handlägger nedskräpningsärenden, göra en bedömning av vad som är förnuftigt ändamål och ställa denna bedömning i relation till den visuella nedskräpningseffekt som föremålet orsakar. Det innebär att det i vissa fall kan vara acceptabelt att ha vanprydande föremål uppställda för användning medan det i andra fall bedöms som en för grov nedskräpning och att det inte kan accepteras trots föremålens användningsvärde. Ett exempel på den här typen av ärenden är tippning av rivningsavfall där syftet är att avfallet ska användas till utfyllnad av ojämnheter i en väg. Rivningsavfallet kan bestå av betongrester och tegelpannor som tippas i en hög vilket inledningsvis betraktas som nedskräpning.

6 Eftersom materialet har ett genomtänkt syfte kan denna bedömning väga tyngre än bedömningen om nedskräpning varför den sammanvägande bedömningen medför att högen med rivningsavfall inte betraktas som nedskräpning. En grundförutsättning i sammanhanget som också måste vara uppfylld är att föremålen som är tänkta för användning har samlats ihop i form av upplag för att inte ge sken av att vara utslängt i naturen på ett planlöst sätt. Detta resonemang går att utläsa i en dom från hovrätten med mål nr/dnr 2002-B 827, beslutsdatum Ytterligare exempel på nedskräpningsärenden där föremål inte är att betrakta som avfall är exempelvis upplag av tomma kembehållare eller fat som en markägare samlat på sig för att använda för någon form av förvaring eller karosser till bilar som bilentusiaster samlar på sig för kommande restaurering. Det finns utöver det omnämnda fler rättsfall på temat skräp som inte är avfall, se exempelvis Tingsrätten, målnr./dnr: 1999-B 1347: Åtal mot fastighetsägare för nedskräpning ogillades. Han hade lagt ut lådor på sin fastighet som skydd för svampodling. Lådorna ansågs ha använts i ett legitimt odlingsförsök och då de knappt syntes från den närmaste platsen där allmänheten normalt haft att uppehålla sig, ansågs nedskräpningen ringa och därmed ansvarsfri. När nedskräpning övergår till miljöfarlig verksamhet Begreppet nedskräpning omfattar i regel enstaka fall med tippning av avfall och där syftet bara är kvittblivning. En mer systematisk och omfattande verksamhet utgör deponering vilket definitionsmässigt utgör en miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd. Ett annat närbesläktat begrepp som också utgör miljöfarlig verksamhet är avfall för användning i anläggningsändamål. Detta utgör likt deponering också en mer systematisk verksamhet. Här får inte syftet vara kvittblivning av avfall utan åtgärden måste ha ett tydligt syfte som kan motiveras. Åtgärden måste vara definierad i tid och rum och att återvinningen inte ökar föroreningsbelastningen på platsen för anläggningen. Meningen med att använda avfall för anläggningsändamål är att det ersätter uttag av jungfruliga material och är därmed ett sätt att hushålla med naturresurserna. Detta handläggarstöd om nedskräpning har avgränsats och tar inte upp återvinning och deponering av avfall. Mer information om återvinning av avfall för anläggningsändamål finns i Miljösamverkans Västra Götalands och Miljösamverkan Värmlands handläggarstöd om hantering av schaktmassor (6) samt Naturvårdsverkets handbok Återvinning av avfall i anläggningsarbeten (10). Skrotbilsärenden Definition på skrotbil Skräp innefattar även bilar. Det betyder att skrotbilar kan utgöra nedskräpning. De nödvändiga förutsättningarna för att nedskräpning ska råda när det gäller skrotbilar är desamma som för övriga nedskräpningsärenden. Det betyder att det är förbjudet att ställa upp skrotbilar på platser som allmänheten har insyn eller tillträde till. Har fordonsägaren uppgett att det finns ett syfte med skrotbilarna, exempelvis försäljning eller reparationsobjekt, måste miljöförvaltningen ta ställning till om syftet med att skrotbilarna ställts upp väger tyngre än bedömningen om nedskräpning, eller om det omvända förhållandet råder. Detta är en bedömningsfråga som kan vara svår. Information om hur 6

7 länge fordonen varit uppställda, skicket på fordonen och i vilken omgivning de står uppställda är viktiga uppgifter att samla in för en helhetsbedömning. Skrotbilar som överges är exempel på nedskräpningsärende som är vanligt förekommande på miljöförvaltningar. Det finns särskild lagstiftning som reglerar hantering av skrotbilar och att skrotbilar utgör farligt avfall. Skrotbilar finns upptagna i avfallsförordningen (33) som ett avfallsslag. I avfallsförordningen talar man inte om skrotbil utan om uttjänta fordon. Uttjänta fordon utgör farligt avfall eftersom fordonet innehåller petrokemiska produkter (motorolja, drivmedel och växellådsolja mm) och ofta andra kemiska produkter (glykol, spolarvätska, blybatterier och köldmedia) som har en negativ inverkan om de sprids i miljön. I lagen om flyttning av fordon (24) används begreppet fordonsvrak som är en synonym till skrotbil och uttjänta fordon. Med fordonsvrak menas fordon som med hänsyn till sitt skick, den tid under vilken det har stått på samma plats eller andra omständigheter måste anses övergivet och som uppenbarligen har ringa eller inget värde. Denna skrivning borde även kunna gälla som definition för uttjänta fordon. Två olika typfall för skrotbilsärenden Skrotbilsärenden kan kategoriseras i två olika typfall. Det första fallet innebär att enstaka fordon överges på annans mark. Exempelvis att fordonet överges på en parkeringsplats, intill en väg eller på en skogsväg och att fordonsägaren inte är markägaren. ställt upp tiotal eller fler skrotbilar med ett syfte en gång i tiden, men där omständigheterna gjort att fordonen blivit ståendes. Inte sällan har även andra föremål samlats på platsen som medför att fastigheten ser nedskräpad ut av annat än bara fordonen. Skrotbilsärenden som utgör miljöfarlig verksamhet Om man kommer fram till att det inte rör sig om nedskräpning kan uppställning av skrotbilar utgöra miljöfarlig verksamhet enligt kap Avfall i Miljöprövningsförordningen (26) Antingen övergår nedskräpningsärendet till ett ärende om miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig eller inte. Det som avgör anmälningsplikten är om det är fråga om näringsverksamhet eller inte. Är det näringsverksamhet måste verksamhetsutövaren lämna in en anmälan till miljöskyddsnämnden varefter tilllåtligheten måste prövas. Är det inte en näringsidkare får de allmänna hänsynsreglerna styra vilka krav som måste vara uppfyllda. Det innebär att tillsynsmyndigheten kan behöva förelägga fordonsägaren och markägarna om försiktighetsmått, exempelvis hårdgjord och invallad yta för att hindra skrotbilarna från att förorena marken. När kraven uppfyllts kan ärendet avslutas. Detta handläggarstöd går inte närmare in på hur handläggning av ärende med koppling till miljöfarlig verksamhet ska hanteras och vilka avvägningar som ska göras vid bedömningen om tillåtlighet. Se även Miljösamverkan Västra Götalands handledning Tillsyn vid bilskrotar (7) Det andra typfallet är när fordonsägaren ställer upp fordon på sin egen mark och låter fordonen stå och förfalla. Det kan vara i mindre omfattning på så sätt att en villaägare ställer upp enstaka bilar på tomten. Det kan också vara i större omfattning där markägaren har 7

8 3. Lagstiftning I detta avsnitt redovisas de viktigaste författningarna. En länkad lista över alla författningar som nämns i handläggarstödet finns i kapitlet Mer information. 28 kap. MB Tillträde m.m. Miljöbalk (MB) (23) 1 För att fullgöra sina uppgifter enligt denna balk eller EU-förordningar inom balkens tillämpningsområde har en myndighet och den som på myndighetens uppdrag utför ett arbete rätt att få tillträde till fastigheter, byggnader, andra anläggningar samt transportmedel och att där utföra undersökningar och andra åtgärder. 6 Åtgärder enligt 1-5 skall utföras så att minsta skada och intrång orsakas. Tillträde till bostäder får endast ske i den utsträckning det behövs för att förebygga eller undanröja olägenheter för människors hälsa. 26 kap. MB Tillsyn 9 En tillsynsmyndighet får i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Kommentarer: Föreläggande om att städa upp riktas mot den som har skräpat ned. I vissa fall kan även föreläggandet riktas mot en fastighetsägare, till exempel om fastighetsägaren inte är den som orsakat nedskräpningen men ändå accepterat nedskräpningen genom att inte vidtagit några åtgärder för att hindra den. Läs om MÖD 2006:63 M under rubriken Övrigt avfall. MÖD upphävde Miljönämndens och Länsstyrelsens beslut att fastighetsägaren skulle städa upp. MÖD anser att enbart det förhållandet att det förvaras avfall på 8 en fastighet inte utan vidare kan medföra ett ansvar för fastighetsägaren. Det måste enligt domstolen tillkomma någon annan omständighet för att fastighetsägaren ska kunna göras ansvarig. Några sådana omständigheter skulle enligt MÖD kunna vara att fastighetsägaren accepterat verksamheten eller att fastighetsägaren upptäckt det förvarade avfallet vid förvärvet av fastigheten eller borde ha upptäckt det (se RÅ 1997 ref. 12). Att fastighetsägaren inte gjort något för att minska riskerna med en förvaring, även om den orsakats av någon annan, skulle möjligen kunna vara en sådan omständighet gör ägaren ansvarig. I det här fallet har bolaget som äger marken varken direkt eller indirekt medverkat eller gått med på att avfallet tippats på marken. Avfallet har förmodligen också lagts upp efter det att bolaget förvärvat marken. Dessutom har bolaget tagit kontakt med miljö- och byggnämnden när avfallet hittades. Delgivningslag (2010:1932) (27) Det är viktigt att utreda adressaten i ett klagomålsärende och vem som har möjlighet att överklaga. I klagomålsärenden kan det vara både den som klagat och den som det klagas på som ska ha rätt att överklaga. 4 och 7 innebär att delgivning ske på det sätt som är mest ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning samt att den metod ska väljas som medför så lite kostnader och besvär som möjligt. Det är myndigheten som ska se till att delgivning sker. Kommentarer: Delgivningslagen ska användas i de fall ett myndighetsbeslut ska delges en person eller verksamhet. Handlingen ska lämnas eller skickas till person som har behörighet att ta emot den. Vanligast förekommande är att delgivning sker genom att mottagningskvitto bifogas beslutet. Mottagningskvittot ska återsändas till myndigheten påskriven av behörig person. Då myndigheten väljer

9 delgivningssätt ska de göra en proportionalitetsbedömning där handlingens innehåll och omfattning ska beaktas (Prop. 2009/10:237 sid ). I vissa nedskräpningsärenden där man kan misstänka att personen eller verksamheten inte kommer att returnera mottagningskvittot och genom detta försvåra handläggningen, kan förenklad delgivning tilllämpas. Nedskräpning i naturen 15 kap. MB Avfall och producentansvar 26 Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Kommentarer: Enligt paragrafen råder ett allmänt förbud mot nedskräpning utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Bestämmelsen riktar sig mot alla som skräpar ner på sådana platser, även fastighetsägaren, oavsett om det är ute i naturen eller inom bebyggda områden. Vad som är skräp har inte exemplifierats i paragrafen. Med skräp avses bl.a. plåt, glas, plast, papper, avfall eller annat liknande. Med plåt kan exempelvis avses bilvrak eller delar från sådana. Något krav att skräpet skall vålla otrevnad eller skada föreligger inte. Prop. 1997/98:45 del 2 sid kap. MB Straffbestämmelser och förverkande 7 Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år. 7 a Den som begår en gärning som avses i 7 döms för nedskräpningsförseelse till penningböter, om nedskräpningen är att anse som mindre allvarlig. Lag (2011:734). Kommentarer: Om det finns misstanke om brott har tillsynsmyndigheten en skyldighet att anmäla till polis eller åklagarmyndighet. 26 kap. 2. Det bör dock inte gälla nedskräpningsförseelse enligt 29 kap. 7 a. Se vidare Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) nedan under rubrik Nedskräpning på allmän plats. Farligt avfall i naturen och på tomtmark 2 kap. MB Allmänna hänsynsregler m.m. 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Kommentarer: Den som skräpar ner får anses vara verksamhetsutövare eftersom denne utför själva handlingen att skräpa ner. Miljönämnden har tillsynsansvaret för det farliga avfallet ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt enligt kap 26 MB. 15 kap. MB Avfallsinnehavarens ansvar 11 Den som innehar avfall ska se till att avfallet hanteras på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till människors hälsa och miljön. 8 kap. Plan- och bygglagen (2010:900) (28) 15 En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer. Kommentarer: Gäller nedskräpning av tomtmark där nedskräpningen inte består av farligt avfall. 9

10 Väglag (1971:948) (29) 26 Vägområdet skall hållas i sådant skick att olägenheter för människors hälsa förebyggs eller avhjälps och så att skäliga trevnadshänsyn blir tillgodosedda. Gäller även i fråga om mark till en bredd av 25 meter intill parkeringsplats eller rastplats som är väganordning, i den mån allmänheten har tillträde till marken. Inom detaljplan gäller detta endast områden med motorväg eller motortrafikled. Ytterligare krav på renhållning får inte ställas med stöd av miljöbalken. Kommentarer: Lagen är gällande för allmänna vägar. I normalfallet är det staten (genom Trafikverket) som är väghållare för allmänna vägar men det kan även vara kommunen för vissa vägar eller områden inom kommunen. Väghållaren är skyldig att städa inom vägområde. 3 Vägområde utgörs av den mark eller det utrymme som har tagits i anspråk för väganordning. Dåvarande Vägverket har definierat vägområde enligt följande: Vägområdet omfattar den mark som tagits i anspråk för en väganordning. I vägområdet ingår körbanan med tillhörande vänd- och mötesplatser samt slänter och diken. Dessutom ingår i åker- och ängsmark 0,5 m och i skogsmark 2.0 m utanför släntfot eller släntkrön. Normalt bestäms vägområdets omfattning vid lantmäteriförrättning. Inom tättbebyggda område är vägområdets omfattning som regel fastställt genom särskild planläggning. Nedskräpning på allmän plats 10 Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (30) 2 På gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redovisade i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) och för vilka kommunen är huvudman, ansvarar kommunen för att platserna genom gaturenhållning, snöröjning och liknande åtgärder hålls i ett sådant skick att uppkomsten av olägenheter för människors hälsa hindras och de krav tillgodoses som med hänsyn till förhållandena på platsen och övriga omständigheter kan ställas i fråga om trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet. Kommunens skyldigheter gäller inte, om åtgärderna ska utföras av staten som väghållare. Fastighetsinnehavare är skyldiga att utföra sådana åtgärder som avses i första stycket inom områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark och som har iordningställts och begagnas för allmän trafik. Trots det som sägs i andra stycket ansvarar kommunen i enlighet med det som anges i första stycket för områden som ska användas för allmän trafik och som har upplåtits till kommunen med nyttjanderätt eller annan särskild rätt enligt 14 kap. 18 eller 19 plan- och bygglagen. Om det finns särskilda skäl, får regeringen på kommunens begäran ge dispens från kommunens skyldighet enligt första stycket. 3 Kommunen kan ålägga en fastighetsinnehavare inom ett område med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser att utföra de åtgärder som avses i 2 första stycket i fråga om gångbanor eller andra utrymmen utanför fastigheten som behövs för gångtrafiken. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande en kommun får meddela närmare föreskrifter i fråga om de åtgärder som skall vidtas av fastighetsinnehavaren. 4 Om andra platser utomhus än som avses i 2 där allmänheten får färdas fritt har skräpats ned eller annars osnyggats, är kommunen skyldig att återställa platsen i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, platsens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk.

11 Dessa bestämmelser skall inte tillämpas, om skyldigheten skall fullgöras av någon annan enligt lag eller annan författning eller särskilda föreskrifter. Kommentarer: Om miljönämnden har tillsynsansvar och kan ställa krav enligt denna lag beror på vad kommunfullmäktige beslutat i reglementet för miljönämnden. Kommunfullmäktige ska i sitt reglemente för respektive nämnd ange vem som ska ha tillsynsansvar respektive städansvar enligt denna lagstiftning. Finns inget sådant reglerat faller ansvaret direkt på kommunstyrelsen. Tillsynsavgifter kan inte tas ut enligt denna lag (förutom i frågor som rör till-stånd för skyltar m.m.). Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott (ändrade genom 2011:778) (31) annans mark än kommunens, med att omhänderta fordon enligt 1982:198. Fastighetsägaren måste dock göra en skriftlig förfrågan till kommunen och fastighetsägaren kan komma att stå för kostnaden av den fysiska borttransporten av fordonet. Utförlig information om regler och rekommendationer för arbetsgång med mera finns i handboken Flyttning av fordon (8) Rättsfall Exempel på domar finns på sid 7-8 i Miljösamverkan Värmlands handledning Handläggning av nedskräpningsärenden (4), och i bilaga 8 i Naturvårdsverkets vägledning (5). Föreläggande av ordningsbot får utfärdas för nedskräpningsförseelse då någon på gator och torg samt i parker och på liknande offentliga platser skräpat ned med små mängder skräp t.ex. snabbmatsförpackningar, glas och plastflaskor, olika typer av dryckesförpackningar, engångsgrillar och andra engångsartiklar. Att kasta bort en bussbiljett, en cigarettfimp, ett kolapapper, ett tuggummi eller liknande är normalt att anse som en ringa förseelse och är inte förenad med straffansvar. Lagstiftning skrotbilar Lag (1982:129) och förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall (24) Kommentarer: Ett fordonsvrak kan i vissa fall forslas bort enligt dessa författningar. T.ex. när fordonet kan vålla skada på miljön eller när fordonet varit uppställt felaktigt under en längre tid. Kommunens förvaltare hjälper även privatpersoner, när fordonet är uppställt på 11

12 4. Myndigheter, andra aktörer och deras roller Här redovisas vilka som kan tillämpa vilken lagstiftning, vilka som behöver hantera nedskräpningsärenden i kommunen och hur de kan samverka. Även centrala myndigheter och organisationers uppdrag. Varje kommun har sin egen organisation och samverkan Eftersom nedskräpning och skrotbilar berör flera organisationer/förvaltningar inom kommunen är det bra att ha en skriftlig samarbetsrutin som med fördel är förankrad hos Kommunfullmäktige. Varje chef från respektive förvaltning ska ha kännedom om rutinen och veta vem som ska göra vad och vem/vilka som tar kostnader för handläggstid, uppstädning m.m. Alla förvaltningar och myndigheter ligger under delgivningslag (2010:1932) (27) och förvaltningslag (2017:900) (32). Enligt 8 förvaltningslagen ska det finnas samverkan mellan myndigheter. En myndighet ska inom sitt verksamhetsområde samverka med andra myndigheter Kommunen Kommunfullmäktige Förvaltning Miljöbalken I nedskräpningsärenden har inspektörer befogenheter enligt delegationslistan att göra tillsyn, skriva föreläggande, uppföljningar m.fl. 15 kap. 26 Avfall i Miljöbalken (1998:808) (23) 28 kap. 1 Tillträde m.m. i Miljöbalken (1998:808) Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (30) Förvaltning Plan- och Byggnad I nedskräpningsärenden (ovårdade tomter/byggnader) har inspektörer eller arkitekter befogenheter att kontrollera tomter eller byggnader. Att skriva föreläggande till fastighetsägare enligt delegationslistan. 8 kap. 15 Plan- och bygglagen (2010:900) (28) Förvaltning Förvaltare (se definition efter rutan) Där nedskräpning sker på kommunal mark eller där allmänheten har tillträde eller insyn till, enligt allemansrätten. Även ansvar för städning inom vägområde i de fall kommunen är väghållare. Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (30) 15 kap. 26 Avfall i Miljöbalken (1998:808) (23) Väglag (1971:948) (29) 12

13 Definition av förvaltare Med förvaltare menar vi den kommunala förvaltning som ansvarar för skötsel av marken. Ansvarsfördelningen kan vara olika i olika kommuner. Det kan till exempel heta tekniska kontoret, parkförvaltning eller fastighetsförvaltning. Det kan vara samma förvaltning i hela kommunen eller olika uppdelningar. Det är viktigt att känna till hur den egna kommunen har organiserat ansvaret för att städa på allmän plats. Är det oklart behöver frågan lyftas till kommunledningen Trafikverket är förvaltare för ban- och vägområden (utom där kommunen är väghållare). På trafikverkets webbsida (11) kan du hur väghållaransvaret ser ut. Polisen Allmänt om miljöbrott gäller att tillsynsmyndigheterna är skyldiga att göra en anmälan till polisen så fort de misstänker att ett brott mot miljöbalken har begåtts. Miljöbrott är att förorena mark, luft eller vatten eller på annat sätt påverka miljön så att det kan skada djur och växter eller människors hälsa. Samråd får gärna ske med miljöåklagaren innan man gör en polisanmälan om misstänkt miljöbrott. Inom Polisen finns ett antal särskilt utbildade poliser som utreder miljöbrott (13). Dessa samarbetar med en särskild enhet inom Åklagarmyndigheten, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Se även Miljösamverkan Västra Götalands Lathund för hantering av sanktionsärenden enligt miljöbalken (14). som gör att det går att koppla en gärningsman till brottet. Om nedskräpningen är av mindre karaktär och det är uppenbart att det inte går att spåra någon misstänkt bör handläggaren överväga om en polisanmälan är nödvändig att göra. Enligt lag om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:814) (30) blir det då kommunens ansvar att städa. I anmälan ska det finnas uppgifter om: Bakgrund Ägandeförhållanden Vad som föranleder anmälan Bestämmelser som enligt förvaltningens uppfattning är tillämpliga Foto Karta Blankett för polisanmälan finns i Miljösamverkan Jönköpings läns handläggarstöd Flödesschema vid miljöbrott (22). Den lokala polisen utreder sedan om det har skett brott mot miljöbalken eller inte. Nedskräpning har 2 års preskriptionstid. Tiden räknas från att objektet avyttras, dvs nedskräpningen sker, och slutar först när stämningsansökan från domstol delges misstänkt eller denne godkänner ett strafföreläggande. Polisanmälan Nedskräpningsärenden ska till skillnad från andra miljöbrott anmälas till den lokala polisen, som utreder dessa typer av brott. Det är viktigt att visa att brotten existerar och polisen kan få in andra uppgifter 13

14 Straffbestämmelser 29 kapitlet 7 Miljöbalken (23) : Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år. 7 i kapitel 29 har fått tillägget 7a. Den lindrigare varianten av nedskräpning, nedskräpningsförseelse, ska inte längre omfattas av paragraf 7 utan av paragraf 7a där endast penningböter finns med i straffskalan : 29 kapitlet 7a: Den som begår en gärning som avses i 7 döms för nedskräpningsförseelse till penningböter, om nedskräpningen är att anse som mindre allvarlig. Nedskräpningsförseelse Nedskräpningsförseelser är när någon på gator eller torg samt i parker och liknande offentliga platser skräpat ned med små mängder skräp t.ex. snabbmatsförpackningar, glas och plastflaskor, olika typer av dryckesförpackningar, engångsgrillar och andra engångsartiklar. Polisen har möjlighet att utdela 800 kronor böter direkt på plats till den som skräpar ned. Nedskräpningsförseelse har liksom nedskräpning 2 års preskriptionstid. Samverkan med polisen Ett steg för att skapa ett bra samarbete mellan polismyndighet och miljöförvaltning, är att utse en nedskräpningsansvarig från både det lokala polisdistriktet och miljöförvaltningen. De båda ansvariga kan därefter införa en gemensam rutin för nedskräpningsärenden. Viktigt är att upprätthålla regelbunden återkoppling mellan parterna, för att spara tid och ha en bra kommunikation. Räddningstjänst Räddningstjänstens uppgift är att rycka ut vid bränder, trafikolyckor, farligt godsutsläpp och andra tillbud i omgivningen. Uppdraget är att skydda människoliv, egendom och miljö. Räddningstjänsten ansvarar också för tillsyn av brandsäkerheten på företag och i offentliga lokaler. Räddningstjänst agerar vid nedskräpningsärenden i akuta situationer där nedskräpningen hotar att skada människor eller naturen, t.ex. farlig avfall eller brinnande fordon. Trafikverket Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna och järnvägarna. Trafikverket är som väghållare ansvarigt för städning då nedskräpning finns inom vägområdet och även avseende övergivna bilar som hindrar de statliga vägarnas framkomlighet och trafiksäkerhet. På Trafikverkets finns kontaktuppgifter och formulär för felanmälan. Transportstyrelsen Transportstyrelsen arbetar för att uppnå god tillgänglighet inom järnväg, luftfart, sjöfart och väg. Målet är att alla sorters vägnät ska vara av god kvalitet, säkra och miljöanpassade. Transportstyrelsen tar fram regler, ger tillstånd och följer upp hur dessa efterlevs. Miljöförvaltningen kan ha stort nyttat av SMS-tjänsten Vem äger fordonet eller appen Mina Fordon för att söka uppgifter om fordon. Transsportstyrelsen kan ge information om fordons ägarhistorik. 14

15 Naturvårdsverket Naturvårdsverket arbetar bl.a. med vägledning till kommunerna och information till allmänheten. Naturvårdsverket har gett ut vägledningen Strategiskt arbete för minskad nedskräpning (5) som handlar om hur kommuner och andra aktörer kan arbeta strategiskt och långsiktigt med nedskräpningsfrågan, samt metoder för att mäta skräp i olika miljöer. Naturvårdsverket samarbetar nära med stiftelsen Håll Sverige Rent (HSR) på bland annat tre områden: Kartläggning av attityder till nedskräpning, Rapportera skräp med mobilen och Skräpmätningsmetoder (15). Håll Sverige Rent (HSR) Stiftelsen HSR är en ideell organisation som verkar för minskad nedskräpning, ökad återvinning och för att främja individers och organisationers miljöansvar. Stiftelsen grundades 1983 av Naturvårdsverket och Returpack. Deras främsta uppdrag är att minska nedskräpningen, främja återvinningen och främja individers och organisationers miljövårdsansvar. Organisationen försöker att påverka och förändra människors attityder och beteende till nedskräpning, få människor att låta bli att skräpa ned. De ordnar kampanjer, EU-projekt, delar ut olika miljömärkningar, samlar kunskap och fakta om nedskräpning, stöttar kommuner och utbildar barn och ungdomar i miljöfrågor. 5. Handläggning Flödesscheman för olika fall, med kommentarer På kommande sidor finns flödesscheman som visar ärendegången i olika nedskräpningsärenden. Det första schemat är en översikt som sammanfattar alla ärenden i en bild. Steg 1 Steg 1 är gemensamt för alla ärenden och återfinns därför bara på översiktsschemat. Polisanmälan Polisanmälan kan behöva övervägas i alla ärenden. Det har även det bara markerats på översiktsschemat. Notan för nedskräpningen hamnar ofta på kommunens bord. Håll Sverige Rent utvecklar därför verktyg som hjälper kommuner att på ett effektivt sätt få en god uppfattning om problemets omfattning och metoder för att minska nedskräpningen. T.ex. Kartläggning av attityder, Skräpmätningsmetoder, Rapportera skräp med mobilen m.fl. (15) 15

16 16

17 När ett ärende kommer in Frågeformulär Frågeformuläret finns även som en checklista i bilagorna. 1. Var ligger avfallet? Adress? Beskriv så noga som möjligt. Gå in på kartan medan personen beskriver och kontrollera att du är med på var de menar. 2. Kan det röra sig om farligt avfall? Vad är det för typ av avfall? * Skrotbil Farligt avfall Övrigt avfall Föremål som inte är avfall 3. Hur mycket avfall rör det sig om? Annan beskrivning? 4. Hur länge har du sett avfallet ligga där? 5. Vet du vem som har skräpat ner? 6. Kan du ta en bild och skicka in? Får vi en bild kan vi lättare bedöma om klagomålet är befogat och om ett platsbesök är nödvändigt. 7. Namn och telefonnummer. Om personen vill vara anonym så kan vi inte ge återkoppling. Hen får återkomma om hen vill veta vad som hänt i ärendet. * Naturvårdsverket har i bilaga 7 i Strategiskt arbete för minskad nedskräpning (5) angett tio olika avfallskategorier. Man kan anteckna vilka av dessa som förekommer: Byggavfall, Bildelar, Trädgårdsavfall, Elektriska produkter, Farligt avfall, Hushållsavfall, Restaurangavfall, Sopsäckar - okänt innehåll, Entreprenadavfall och Övrigt. Dessa finns även angivna i checklistan i bilagorna. 17 Allmänheten kan rapportera via mobiltelefon Håll Sverige Rent (HSR) har en app där man kan rapportera in nedskräpning ( Håll Sverige Rent 2.0 ). Personen som hittat avfallet tar ett kort och fyller i uppgifter som adress och typ av avfall. Kommuner kan mot en avgift få del av rapporter och statistik direkt från HSR. En billigare variant är att man på sin webbplats uppmuntrar medborgare att använda appen samt anger en e-postadress som de kan skicka en kopia på rapporten till. Man kan då också ange uppgifter som man vill ha med i kommentarsfältet. Läs mer på HSR webbplats (15). Prioritering första bedömning 1. Ligger avfallet inom vattenskyddsområde, naturreservat eller annat skyddat område? 2. Utifrån platsens känslighet, avfallets bedömda farlighet och mängd gör man en prioritering av ärendet och bestämmer om man behöver börja med inspektion. 3. Finns risk för att det rör sig om farligt avfall bör man inspektera avfallet så snart som möjligt eftersom det finns risk för att farliga ämnen läcker ut i miljön. Det gäller även skrotbilar i naturen, vid vattendrag eller i skyddade områden. Vi behöver göra besök på plats för att kunna bedöma risken och för att kunna skriva underrättelse och beslut om åtgärd. 4. Gäller det icke farligt avfall eller föremål som inte utgör avfall är det inte alltid nödvändigt med en inspektion. Man bör då vara säker på detta genom att exempelvis foton tagits. När avfallet ska tas om hand av kommunala förvaltningar eller Trafikverket kan man ofta skicka ärendet direkt till dem. Det gäller även skrotbilar om platsen inte är känslig och man har god relation mellan förvaltningarna. 5. Om avfallet ska tas omhand av en privat aktör kan man börja med att skicka en skrivelse eller ringa personen. Om denne tar

18 hand om avfallet frivilligt kan man be om en bild som visar på att avfallet är borta eller själv göra en kontroll via platsbesök. Inspektion Finns även som en checklista i bilagorna. Beskriv platsen. Finns det vattendrag eller känslig natur i närheten? Beskriv underlaget/marken. Om möjligt bedöm hur genomsläppligt det är. Beskriv avfallet Finns det farligt avfall eller något annat som utgör en omedelbar miljörisk? Finns något som avslöjar vem som skräpat ner? Adresslappar, märkningar etc? Fotografera (omgivning, översiktsbild och detaljer). Se information om fotodokumentation på under kapitlet Tips vid handläggning. Det är bra om skräpet markeras exempelvis med märkband, så det framgår att det är under utredning. Markera platsen på karta. För skrotbilar, dokumentera även: Registreringsnummer Chassinummer - Se information i kapitlet tips vid handläggning. Fordonets skick Finns det risk att den börjar läcka bensin eller andra vätskor? Mer information i bilagan När ska ett fordon anses vara avfall?. 18

19 Skrotbil ej övergiven 19

20 Ej övergiven bil som ändå kan definieras som skrotbil Definition fordonsvrak Fordonsvrak är fordon som med hänsyn till skick och tiden som det har stått på samma plats har tydligt ringa eller inget värde. Alternativt att fordonet av andra omständigheter måste anses vara övergivet (Lag om flyttning av fordon i vissa fall (24) ). Våra kommentarer: I nedanstående text används ordet skrotbil istället för fordonsvrak. Vi anser att betydelsen är densamma. I definitionen av fordonsvrak står att fordonet måste anses vara övergivet. Vi bedömer att en bil kan anses vara en skrotbil trots att den inte är övergiven. Det är den förvaltning som hanterar ärendet som får göra bedömningen. Mer information i bilagan När ska ett fordon anses vara avfall? Klagomål När miljöförvaltningen fått kännedom om en skrotbil och lokaliserat på vilken fastighet den står, behöver skrotbilen inspekteras. På plats görs bedömningen om skrotbilen utgör en risk för miljön eller inte. I bedömningen tas bland annat hänsyn till platsens förutsättningar, exempelvis om det är ett skyddat område. Hur man sedan ska gå tillväga beror på skrotbilens risk för miljön och vilken typ av fastighet den står på. Om miljöförvaltningen konstaterar att skrotbilen utgör nedskräpning och/eller medfört skada på miljön är miljöförvaltningen skyldig att anmäla misstanke om miljöbrott till polis/åklagare. Tomtmark Om miljörisk finns är det miljöförvaltningen som ska handlägga ärendet. Om ingen miljörisk finns hänvisas ärendet till kommunens byggförvaltning, vilka får bedöma om Plan- och Bygglagen (28) kan tillämpas. Miljöförvaltningens handläggning Om markägaren inte äger skrotbilen är det i första hand bilägaren som ska föreläggas. I många fall är det markägaren som själv äger skrotbilen och blir mottagare av föreläggandet om att ta bort skrotbilen. Industrimark När skrotbilen står på industrimark är det alltid miljöförvaltningen som ska handlägga ärendet. Miljöförvaltningens handläggning Oavsett om miljörisk föreligger eller inte är det alltid bra att först kontakta verksamhetsutövaren (VU). Denne kan ofta redogöra för vem som äger skrotbilen och varför den står där. Om VU känner till skrotbilens ägare och har godkänt lagringen kan det räcka med att meddela VU om att denne behöver forsla bort skrotbilen. Om inte VU inom rimlig tid får bort skrotbilen kan det bli aktuellt att förelägga VU. Om VU inte godkänt lagringen bör skrotbilens ägare föreläggas om åtgärder. VU kan också komma att föreläggas om skrotbilens ägare är okänd. När VU föreläggs är det bra att informera denne om att kommunens förvaltare kan hjälpa till att forsla bort skrotbilen. VU kan dock behöva bekosta transporten. 20

21 Om skrotbilen inte är en miljörisk utan anses ge ett ovårdat intryck av omgivningen, kan det vara en ovårdad tomt enligt Plan- och bygglagen. Fråga byggförvaltningen för vägledning. Kommunal mark Om ingen miljörisk föreligger hänvisas ärendet till kommunens förvaltare. De kan använda sig av Lag om flyttning av fordon i vissa fall (24), se även handboken Flyttning av fordon (8). Om miljörisk föreligger är det miljöförvaltningen som ska handlägga ärendet. Miljöförvaltningens handläggning Om skrotbilens ägare är känd ska ett föreläggande om bortforsling av skrotbil riktas mot denne. Om skrotbilens ägare inte är känd hanteras skrotbilen som att den är övergiven. 21

22 Skrotbil övergiven 22

23 Övergiven bil som definieras som fordonsvrak enligt Lag (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall Definition fordonsvrak Fordonsvrak är fordon som med hänsyn till skick och tiden som det har stått på samma plats har tydligt ringa eller inget värde. Alternativt att fordonet av andra omständigheter måste anses vara övergivet (Lag om flyttning av fordon i vissa fall (24) ). Statlig väg-/banområde Om bilen står inom väg- eller banområde kontaktas Trafikverket som enligt Väglag 1971:948 (29) är skyldiga att ta bort bilen. Miljöförvaltningens handläggning Det är miljöförvaltningens uppgift att handlägga ärendet genom att med stöd av Miljöbalken förelägga Trafikverket om att ta bort bilen. Ett föreläggande blir dock endast aktuellt om Trafikverket, trots att de blivit kontaktade, inte tar bort bilen inom rimlig tid. Våra kommentarer: I nedanstående text används ordet skrotbil istället för fordonsvrak. Vi anser att betydelsen är den samma. I definitionen av fordonsvrak står att fordonet måste anses vara övergiven. Vi bedömer att en bil kan anses vara en skrotbil trots att den inte är övergiven. Det är den förvaltning som hanterar ärendet som får göra bedömningen. Mer information i bilagan När ska ett fordon anses vara avfall? Läs mer: Klagomål När miljöförvaltningen fått kännedom om en skrotbil och lokaliserat på vilken fastighet den står, behöver skrotbilen inspekteras På plats görs bedömningen om skrotbilen utgör en risk för miljön eller inte. I bedömningen tas bland annat hänsyn till platsens förutsättningar, exempelvis om det är ett skyddat område. Hur man sedan ska gå tillväga beror på skrotbilens risk för miljön och vilken typ av fastighet den står på. Om miljöförvaltningen konstaterar att skrotbilen utgör nedskräpning och/eller medfört skada på miljön är miljöförvaltningen skyldig att anmäla misstanke om miljöbrott till polis/åklagare. 23 Allmän plats/ kommunal väg/ kommunal naturmark Om ingen miljörisk föreligger hänvisas ärendet till kommunens förvaltare. De kan då använda sig av Lag (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall. Skrotbilen får forslas bort när det finns risk för att den orsakar skada på miljön eller när den varit uppställd felaktigt under en längre tid. Miljöförvaltningens handläggning Det är miljöförvaltningens uppgift att handlägga ärendet genom att förelägga kommunens förvaltare om att ta bort skrotbilen. Ett föreläggande blir dock endast aktuellt om kommunens förvaltare, trots att de blivit kontaktade, inte tar bort bilen inom rimlig tid. Enskild väg Om vägen varken är statlig eller kommunal handlar det om en enskild väg. En del enskilda vägar drivs som samfälligheter där antingen alla markägare som har behov av vägen ingått ett avtal som säger att de har delat ansvar. Eller där de har bildat en samfällighetsförening som ansvarar för vägen. En enskild väg kan även vara en del av privat mark och vägen ägs då av markägaren.

24 Miljöförvaltningens handläggning Om skrotbilens ägare är känd ska bilägaren i första hand föreläggas om att forsla bort på skrotbilen. Om skrotbilsägaren inte är känd kan krav om bortforsling ställas på markägaren eller samfälligheten. Om samfälligheten eller markägaren godkänt att skrotbilen uppställts på den enskilda vägen är de ansvariga för den och kan därför föreläggas om åtgärder. Ett godkännande kan vara att markägaren/samfälligheten själva inte gjort något för att få bort skrotbilen, utan accepterat att skrotbilen stått där under en längre tid. Om markägaren/samfälligheten inte godkänt placeringen av skrotbilen ligger ansvaret för att ta bort skrotbilen på kommunens förvaltare vilka kan använda sig av Lag (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall (24), se även handboken Flyttning av fordon (8). Om markägaren/samfälligheten föreläggs att vidta åtgärder för att få bort skrotbilen är det bra att informera markägaren/samfälligheten om att kommunens förvaltare kan hjälpa till att få skrotbilen bortforslad. Markägaren/samfälligheten kan dock behöva bekosta bortforslandet av skrotbilen. Information: Det finns två typer av samfällighetsförvaltning, delägarförvaltning och föreningsförvaltning. Om det är en samfällighet finns det ingen enskild fastighetsägare utan antingen flera ägare med delat ansvar eller en förening som har ansvaret. Industrimark/ privat naturmark Tillvägagångssättet för att få bort en skrotbil som står på industrimark eller privat naturmark varierar beroende på om skrotbilens ägare är känd eller okänd, samt om allmänheten har tillträde eller insyn till platsen där skrotbilen står. Område där allmänheten inte har tillträde eller insyn Detta är inte nedskräpning, eftersom definitionen av nedskräpning innefattar att allmänheten ska ha tillträde eller insyn. Är det inte miljörisk (bilen läcker oljor eller liknande) behöver det därför inte hanteras av myndigheterna. Miljöförvaltningens handläggning Om skrotbilen utgör en miljörisk och ägaren är känd riktas föreläggandet mot denne om att forsla bort skrotbilen eller vidta försiktighetsåtgärder. Om skrotbilen och ägaren är okänd och allmänheten inte har tillträde eller insyn riktas föreläggandet mot markägaren om att forsla bort skrotbilen. Vad som gäller när en skrotbilsägare är okänd och allmänheten har tillträde eller insyn till platsen där skrotbilen står skiljer sig åt, beroende på om markägaren godkänt eller inte godkänt att skrotbilen står där. Har markägaren godkänt uppställningen av skrotbilen riktas föreläggandet om att forsla bort skrotbilen till markägaren. Om markägaren inte godkänt lagringen är det kommunens förvaltare som ansvarar för att få skrotbilen bortforslad, enligt lag om gaturenhållning och skyltning (30). Utlandsregistrerade bilar Om bilarna är registrerade utomlands rekommenderar vi att man kontaktar Transportstyrelsen och Polisen för att få vägledning och hjälp att spåra ägaren. 24

25 Farligt avfall 25

26 Farligt avfall Definition Avfall som är farligt för människor och miljön klassas som farligt avfall enligt avfallsförordningen (33). Eftersom avfallet är farligt är det viktigt att det hanteras på rätt sätt. Därför omfattas farligt avfall av en mängd regler. Några av de egenskaper som utmärker farligt avfall är att det kan vara giftigt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, ekotoxiskt, smittförande eller brandfarligt. Några exempel på farligt avfall: Spillolja, batterier, kvicksilverhaltigt avfall, förorenade jordar, elektroniskt avfall, med flera. Lagstiftning: Avfallsförordning (33) 3 hänvisar till bilaga 4 som innehåller förteckning över olika avfallstyper. Läs vägledningen från Naturvårdverket om klassificering av farligt avfall (16). Miljöförvaltningens handläggning Förelägganden som kan bli aktuella kan antingen avse att städa upp farligt avfall eller att förvara farligt avfall på ett sätt som förhindrar skador på människor och natur. Nedskräpning med farligt avfall kan med tanke på miljöriskerna kräva snabbare ingripanden än andra nedskräpningsfall Typ av plats Tomtmark Handläggare ska kontrollera vad det är för typ av farligt avfall som finns på tomtmarken. När handläggare vet vad det är för typ av farligt avfall, kan information skickas till aktuell markägare om hur man ska hantera det farliga avfallet. Om instruktioner inte följs, så upprättas ett föreläggande. Industrimark Verksamhetsutövare måste ha kunskap och har ansvar över hur farligt avfall ska förvaras och hanteras. Vid konkurs tar konkursförvaltaren över verksamhetsutövarens ansvar för omhändertagande av det farliga avfallet. Verksamhetsutövare ska anlita en godkänd transportör eller ha gjort en anmälan om att få transportera farligt avfall till länsstyrelsen. Beroende på mängden farligt avfall som ska transporteras krävs antingen en anmälan eller tillstånd. Konkurslag (34), kap 14. Ex. målnummer Ö Naturmark Om det finns farligt avfall på känsligt eller skyddat område (till exempel vattenskyddsområde) måste kommunens förvaltare omedelbart undanröja avfallet. Allmän plats Kommunens förvaltare har skyldighet att städa upp farligt avfall som har hamnat på allmän plats, enligt 2 lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (30). Om kommunen inte vidtar åtgärder får man skicka ett föreläggande till kommunen. Vägområde Om farligt avfall upptäcks inom statligt väg- eller banområde, så ska man genast kontakta Trafikverket. Det är deras skyldigheter att städa upp. Mer information finns i 26 väglagen (29). 26

27 Övrigt avfall schemat fortsätter i bilden på nästa sida 27

28 forts. övrigt avfall 28

29 Övrigt avfall Vägledning för tillsyn av återvinningsstationer och nedskräpning finns i Miljösamverkan Västra Götalands tillsynshandledning om återvinningsstationer (9). Till övrigt avfall kan, bland mycket annat, också båtskrot räknas. Det kan handla om vrak eller delar av fritidsbåtar på uppläggningsplatser, i strandkanter eller andra platser. Läs mer om skrotbåtar, miljöaspekter och juridiken runt detta i rapporten Svenska skrotbåtar (18). Tomtmark Om ingen miljörisk föreligger handläggs ärendet enligt Plan- och bygglagen. Det finns även möjlighet för miljöförvaltningen att driva ärendet som nedskräpning. Allmän plats/ kommunal väg/ kommunal naturmark Om man vet vem som skräpat ner (eller det finns rimliga misstankar) handläggs ärendet av miljöförvaltningen. Om ingen miljörisk föreligger hänvisas ärendet annars till förvaltaren. Om ingenting händer kan miljöförvaltningen behöva följa upp med föreläggande. Miljöförvaltningens handläggning Nedskräpare känd Om man vet vem som skräpat ner (eller det finns rimliga misstankar) vänder man sig till nedskräparen först via telefon eller genom att skicka en skrivelse. Se bilagan Fel! Hittar inte referenskälla.. Nedskräparen får då en möjlighet att städa upp frivilligt eller bemöta klagomålet. Om nedskräparen inte städar efter sig inom rimlig tid går man vidare med föreläggande, och vid behov föreläggande med vite. Nedskräpare okänd Förutom de fall som finns med i flödesschemat så kan en verksamhetsutövare ha ansvar för nedskräpning som sker av andra i anslutning till verksamheten. Det kan vara utanför grovsoprum, kiosker, pizzerior, uteserveringar, fest- och idrottslokaler. För att ta reda på hur långt ansvaret går kan man behöva ta stöd av lokala ordningsföreskrifter, regler för dem som hyr kommunala fastigheter och lokaler, föreningsstadgar med mera. Statligt väg-/ banområde Om ingen miljörisk föreligger hänvisas ärendet till Trafikverket som har ansvar att städa enligt väglagen. Om ingenting händer kan miljöförvaltningen behöva följa upp med föreläggande. Inom banområde är Trafikverket verksamhetsutövare. Industrimark På industrimark är verksamhetsutövaren oftast att betrakta som ansvarig för nedskräpningen genom att de har rådighet över platsen eller att nedskräpningen uppkommit i deras verksamhet. Om allmänheten har insyn till platsen blir verksamhetsutövaren skyldig att städa upp. Naturmark Kontakta fastighetsägaren och informera om nedskräpningen. Fastighetsägaren kan bli skyldig att städa upp om denne har accepterat verksamheten. Detta enligt en dom från Miljööverdomstolen MÖD 2006:63 M I Miljööverdomstolens domskäl kan vi bland annat läsa följande: 29

30 "Klart är att den eller de som tippat avfallet på fastigheten är att anse som verksamhetsutövare, både vad avser själva uppläggningen av avfallet och den fortsatta förvaringen. Miljööverdomstolen anser att enbart det förhållandet att det förvaras avfall på en fastighet inte utan vidare kan medföra ett ansvar för fastighetsägaren. Det måste tillkomma någon omständighet för att fastighetsägaren skall kunna göras ansvarig, till exempel att fastighetsägaren accepterat verksamheten. En annan omständighet som skulle kunna medföra ett ansvar kan vara att fastighetsägaren vid förvärvet av fastigheten upptäckt att det förvarades avfall på den eller borde upptäckt det (se RÅ 1997 ref. 12). Det förhållandet att en fastighetsägare inte vidtar några åtgärder för att motverka miljöriskerna med en förvaring, även om den orsakats av annan, skulle möjligen också kunna utgöra en sådan omständighet som medför ett principiellt ansvar för ägaren. Av 3 följer att kommunen kan ålägga en fastighetsinnehavare att uppfylla de skyldigheter som omnämns i 2 nämnda lag, vad gäller gångbanor eller andra utrymmen utanför fastigheten som behövs för gångtrafiken. Miljöförvaltningen får, med ledning av detta rättsfall, bedöma om markägaren bör föreläggas att städa upp. Bedömer man att ett sådant föreläggande är orimligt får man i stället be kommunens förvaltare att, enligt skyldigheten i lag om gaturenhållning och skyltning (30), ordna uppstädningen. Gångbanor inom DP I vissa kommuner finns regler om att fastighetsägare ansvarar för område utanför sin fastighet. Ärendet handläggs då enligt lokala föreskrifter för gaturenhållning. Lagstöd: I gaturenhållningslagens 2 (30) anges att gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redovisade i detaljplan enligt planoch bygglagen och för vilken kommunen är huvudman, ansvarar kommunen för att platserna genom gaturenhållning, snöröjning och liknande åtgärder hålls i ett sådant skick att uppkomsten av olägenheter för människors hälsa hindras. 30

31 Inte avfall 31

32 Inte avfall Allmänt Utgångspunkten vid dessa nedskräpningsärenden är att föremålen lagts upp för att tjäna ett genomtänkt syfte och att de inte utgör avfall. Se också under rubrik Nedskräpning när skräpet inte längre är avfall sid 5 i avsnittet Vad är nedskräpningsärenden? i detta handläggarstöd. Vår tolkning är att om föremålen lagts upp på ett systematiskt och organiserat sätt, eller lagts upp på ett sätt så att föremålen är vanprydande för naturen men har ett genomtänkt syfte så föreligger ingen nedskräpning. Dock måste en bedömning av vad som är ett genomtänkt syfte alltid vägas mot den nedskräpning som föremålet anses orsaka. Väger den visuella störningen tyngre än syftet med föremålen föreligger nedskräpning och man kan som tillsynsmyndighet agera. Råder det omvända förhållandet bedöms det inte vara nedskräpning och tillsynsmyndigheten lämnar ärendet utan åtgärd. Är det ett genomtänkt syfte? Kan man acceptera den visuella störningen om det finns ett genomtänkt syfte? Utredning Dessa ärendetyper skiljer sig något från övriga nedskräpningsärenden, på så sätt att man måste utreda vilket syfte föremålen har på platsen samt om det är ett genomtänkt syfte. Här nedan följer en lista på vilka frågor man som inspektör kan fundera på när man genomför en inspektion och träffar nedskräparen. Är föremålen synliga för allmänheten eller har allmänheten tillträde till platsen? Vad består föremålen av? Ger föremålen en visuell störning på platsen? Vilket syfte har föremålen? Är det ett genomtänkt syfte? Kan man acceptera den visuella störningen om det finns ett genomtänkt syfte? Utredning Dessa ärendetyper skiljer sig något från övriga nedskräpningsärenden, på så sätt att man måste utreda vilket syfte föremålen har på platsen samt om det är ett genomtänkt syfte. Här nedan följer en lista på vilka frågor man som inspektör kan fundera på när man genomför en inspektion och träffar nedskräparen. Är föremålen synliga för allmänheten eller har allmänheten tillträde till platsen? Vad består föremålen av? Ger föremålen en visuell störning på platsen? Vilket syfte har föremålen? 32

33 6. Tips vid handläggning Nedskräpning vid fastighetsköp Nya fastighetsägarens ansvar när denne köpt fastighet med en befintlig nedskräpning En fastighetsägare blir inte automatiskt ansvarig om det förvaras avfall på fastigheten. Det måste tillkomma någon mer omständighet som t.ex. att fastighetsägaren accepterat verksamheten. En fastighetsägare som vid förvärvet av fastigheten upptäckt eller borde ha upptäckt att det förvarades avfall på fastigheten kan bli ansvarig om denne väljer att köpa fastigheten utan åtgärd och därmed accepterar att avfallet finns där. (Läs om MÖD 2006:63 M under rubriken Övrigt avfall ) Chassinummer på fordon Finns inte registreringsskylt på skrotbil kan man använda sig av chassinumret. Information om chassinummer finns hos Carfax (20) och på Transportstyrelsens webbsida (21). Personer som har svårt att agera eller är svåra att kontakta I vissa ärenden kan man träffa på nedskräpare som på grund av hög ålder, sjukdom, psykisk sjukdom eller andra funktionshinder inte kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom, sörja för sin person eller inte vill/kan träffa oss myndighetspersoner. Lösning kan vara att skaffa en god man, ombud eller förvaltare till dessa personer. Dock är detta en frivillig handling från nedskräpare, vilket innebär att 33 myndigheter inte kan tvinga nedskräpare att ha ett ombud eller förvaltare. Det bör finnas ett skriftligt avtal mellan nedskräpare och ombud. Avtalet bevakar nedskräpares rättigheter och skyldigheter. Miljöförvaltningen ska ha en kopia på avtalet. Med ombud/förvaltare är det viktigt att se till de verkligen tar emot föreläggande enligt delgivningslag. Källa: God man och förvaltare (19) Lagstiftning: Förmynderskapsförordning (35) Mer informellt kan det ibland vara möjligt att nå en nedskräpare som annars är svår att komma i kontakt med genom att kontakta någon anhörig eller bekant, samråd gärna med kommunens socialförvaltning först. Beslutsalternativ för att få det uppstädat Var specifik med vissa meningar i föreläggande, se exempel nedan. Försök att skriva detaljerat om vilken/vilka typer av avfall som ska städas bort. Sätt inga datum i beslutet när uppstädning ska vara klart, eftersom det kan ta lång tid innan nedskräpare får ta del av beslutet. oregistrerade bilar, alla kemikalier (dunkar), xxx, xxx. ska vara bortforslade senast tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft Exakt vilka ting som ska städas bort framgår av de bilder som tillhör ärendet och som avses i detta beslut. Fysiska åtgärder vid nedskräpning Den vanligaste och självklara åtgärden i de flesta fall är att städa genom att samla upp och se till att avfallet transporteras till en godkänd avfallsanläggning.

34 Ett annat alternativ kan i vissa fall vara att fastighetsägaren ordnar ett insynsskydd så att avfallet inte längre kan störa allmänheten visuellt. Men handlar det om farligt avfall är det förstås inte en tillräcklig åtgärd. runt sina saker, så det kan visas att det handlar om samma avfall som lagts på en ny plats. Om nedskräpningen utgörs av metallskrot kan nedskräparen kontakta företag som sysslar med skrothantering och kanske få det hämtat och städat utan kostnad. Markockupation När mark ockuperas av någon medför detta ofta olika problem. Ockupationen medför i sig en irritation och frustration över bristen på respekt för gemensamma regler. Nerskräpning och ett vanvårdat intryck av det ockuperade området bidrar till en känsla av otrygghet. Ofta medför ockupationen även stora kostnader för samhället för uppstädning, administration och polisiära insatser. Det är därför angeläget att försöka motverka ockupationen på ett så tidigt stadium som möjligt. Fotodokumentation Fotodokumentation är alltid viktig och bör göras så att dessa tre faktorer framgår: Omgivning där allmänheten har tillsyn eller tillträde Mängd av avfall Översiktsbild. Närbild på typ av avfall. Dokumentera på karta från vilken position och i vilken riktning bilderna tagits så att det går att jämföra hur det såg ut före och efter åtgärd/städning. Tänk på att spara bilden i god bildkvalitet om den ska användas rättsligt. Fotodokumentation är också viktig i fall där nedskräpare bara flyttar Strategiskt arbete för minskad nedskräpning Några framgångsfaktorer som identifierats i kommunernas strategiska arbete är att tydligt peka ut var ansvaret att driva nedskräpningsfrågan ligger (frågan hanteras ofta inom olika förvaltningar), samarbete över förvaltningsgränser, politisk förankring i kommunen för det strategiska arbetet, att medel för arbetet avsätts långsiktigt, att mål och åtgärder sätts upp och att dessa följs upp kontinuerligt. En samlad plan för hur arbetet mot nedskräpningen i kommunen ska bedrivas underlättar arbetet. Gärna med koppling till den fysiska planeringen (översiktsplaner, detaljplaner m.m.) och den kommunala 34

35 avfallsplanen. Några viktiga delar i det strategiska arbetet mot nedskräpning är att: - skapa en ändamålsenlig organisation, bl.a. med tydligt utpekat ansvar för att driva arbetet och för att möjliggöra samarbete över förvaltningsgränser. - kartlägga och mäta nedskräpningen, bl.a. för att ge underlag för att följa utvecklingen, utforma åtgärder och utvärdera de insatser som görs. - sätta upp mål och åtgärder för minskad nedskräpning, bl.a. förebyggande åtgärder som att involvera barn och ungdomar i förskolor och skolor, anordna skräpplockardagar och samverka med lokala näringsidkare. - kommunicera arbetet och utbyta erfarenheter. - sätta upp en budget för det strategiska arbetet. Läs mer i Strategiskt arbete för minskad nedskräpning vägledning för kommuner Naturvårdsverkets rapport 6551 (5). 35

36 7. Mer information Lagstiftning och miljömål Tillsyns- och Föreskriftsrådet: Är ett rådgivande organ för samråd och samverkan för myndigheternas arbete i frågor som rör tillsyn och föreskrifter enligt miljöbalken samt EU-förordningar och EU-direktiv inom miljöbalkens område. Lagrummet: Lagrummet.se är en gemensam webbplats för den offentliga förvaltningens rättsinformation. Här hittar du rättsinformation från regeringen, riksdagen, högre domstolar och statliga myndigheter. Miljömålsportalen: Åtta av Sveriges miljömålsmyndigheter och länsstyrelserna står bakom innehållet. Här ges inspiration och verktyg till företag och kommuner som vill arbeta mer strukturerat för att bidra till Sveriges miljömål. Globala målen: Information om de globala målen och Agenda Myndigheter Naturvårdsverket: Boverket: Polisen: Trafikverket: Transportstyrelsen: 36 Organisationer Håll Sverige Rent: Arbetar för att förebygga och motverka nedskräpning. Samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa nedskräpning. Avfall Sverige: En intresse- och branschorganisation för kommuner och kommunala bolag men även privata företag inom området avfallshantering och återvinning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): Arbetsgivar- och intresseorganisation Miljösamverkan Länkar till alla Miljösamverkansorganisationerna. Under publikationer kommer detta handläggarstöd att kunna hittas. Referenser och litteratur 1. Håll havet rent. Håll Sverige Rent. med information om städning av stränder. 2. Miljöbalken. En kommentar. Bertil Bengtsson m.fl. Norstedts Juridik, första utgåva 2000 (uppdateras årligen som pärmar med ersättningsblad) 3. Nedskräpning. Prop. 2010/11: Handläggning av nedskräpningsärenden Miljösamverkan Värmland Länk till pdf 5. Strategiskt arbete för minskad nedskräpning. Vägledning för kommuner. Naturvårdsverket, rapport 6551, april Framtagen i samarbete med Håll Sverige Rent Länk till pdf. 6. Hantering av schaktmassor, Tillsynshandledning. Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Värmland Länk till pdf

37 7. Tillsyn vid bilskrotar. Miljösamverkan Västra Götaland 2004, uppdaterad Länk till pdf. 8. Flyttning av fordon - Handbok för kommunens handläggare. Sveriges Kommuner och Landsting. Återkommande uppdateringar, senaste utgåva Handboken redovisar utförligt förutsättningarna enligt lag om flyttning av fordon, samt angränsande lagstiftning som MB och PBL, och ger rekommendationer för arbetsgång i ett antal typfall. Länk till pdf. 9. Miljötillsyn på återvinningsstationer för förpackningar och returpapper - tillsynshandledning. Miljösamverkan Västra Götaland, september Länk till pdf. 10. Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Naturvårdsverkets handbok 2010:1. Länk till pdf. 11. Väghållaransvar Transportstyrelsens webbsida Miljöbrott - Polisens arbete. Polisens webbsida. 14. Lathund för hantering av sanktionsärenden enligt miljöbalken. Miljösamverkan Västra Götaland Länk till pdf. 15. Håll Sverige Rent. Webbsida (med många undersidor) med information för kommuner. På undersidan Metoder för statistik och mätningar finns bland annat information om att rapportera skräp med mobilen. 16. Klassificering av farligt avfall. Naturvårdsverket. Webbsida. Med bl.a. länk till Vägledning Klassificering av farligt avfall detta är farligt avfall ( ) 17. En vägledning vid tillsyn av export av uttjänta fordon, reservdelar och däck. Naturvårdsverket Länk till pdf. 18. Svenska skrotbåtar - en pilotstudie i Stockholms län. Håll Sverige Rent Länk till pdf. 19. God man och förvaltare. Sveriges Domstolar, webbsida. 20. Var hittar jag chassinumret Carfax webbsida 21. Vilka sökningar kan du göra? Transportstyrelsens webbsida 22. Flödesschema vid miljöbrott. Miljösamverkan Jönköpings län Länk till pdf. Författningar 23. Miljöbalk (1998:808) 24. Lag (1982:129) och förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall 25. Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 26. Miljöprövningsförordning (2013:251) 27. Delgivningslag (2010:1932) och förordning (2011:154) 28. Plan- och bygglag (2010:900) och förordning (2011:338) 29. Väglag (1971:948) 30. Lag (1998:814) och förordning (1998:929) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 31. Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott (ändrade genom SFS 2011:778 = ny bilaga 3, pdf). 32. Förvaltningslag (2017:900) 33. Avfallsförordning (2011:927) 34. Konkurslag (1987:672) 35. Förmynderskapsförordning (1995:379) 37

38 8. Bilagor Checklista telefonsamtal vid nedskräpning Vid mottagande av klagomål/information om nedskräpning, ta reda på: Vart ligger avfallet? Ta adress och en plats området. (Gå in på kartan medan personen beskriver platsen, kontrollera att du är med på var personen menar.) Vad är det för typ av avfall? - Byggavfall (gips, betong, trä m.m.) - Bildelar (däck, delar av en kaross m.m.) - Trädgårdsavfall (kvistar, löv, mossa m.m.) - Elektriska produkter (TV, vitvaror m.m.) - Farligt avfall (olja, färg, kemikalier, lysrör m.m.) - Hushållsavfall (blandat avfall från hushåll, även möbler) - Restaurangavfall (emballage, matrester m.m.) - Sopsäckar okänt innehåll - Entreprenadavfall (asfalt, jord- och schaktmassor m.m.) - Bil/Skrotbil - Föremål som inte är avfall (föremålet har ett genomtänkt syfte på den specifika platsen) Hur mycket avfall rör det sig om? Annan relevant information? (exempelvis registreringsnummer vid skrotbil) Hur länge har avfallet legat där? Vet man vem som har skräpat ned? Kan den som ringer in ta en bild och skicka in till miljöförvaltningen? Namn och telefonnummer till personen?

39 Checklista - platsbesök av nedskräpning Vid platsbesök Beskriv platsen, finns det vattendrag eller känslig natur i närheten? Beskriv underlaget/marken. Om möjligt bedöm hur genomsläppligt är det? Beskriv avfallet, typ och mängd. Finns det farligt avfall eller något som utgör en omedelbar miljörisk? Finns det något som avslöjar vem som skräpat ner? Adresslappar, märkning m.m. Ta kort (omgivning, översiktsbild, detaljer). Markera platsen på kartan. Vid skrotbilar, dokumentera även: - Registreringsnummer - Chassinummer - Fordonets skick - Finns det risk för att den börjar läcka bensin eller andra vätskor

40 Handläggare: NN Tfn: xxx E-post: xxx Datum: xxx Dnr: xxx Klagomål om nedskräpning på din fastighet xxx Miljöförvaltningen tog den datum emot ett klagomål om nedskräpning på din fastighet xxx. Enligt klagomålet består nedskräpningen av xxx. Enligt uppgift har anmälaren varit i kontakt med dig vid upprepade tillfällen, men inget har gjorts åt nedskräpningen. Skicka in svarsbrev Miljöförvaltningen har inte gjort någon bedömning i ärendet, utan vill informera dig om att klagomålet har kommit in till oss. Vi vill gärna få dina synpunkter gällande klagomålet. Skicka svarsbrevet till oss senast den datum. Stämmer klagomålet och det är du som orsakat nedskräpningen, förutsätter miljöförvaltningen att du ser till det städas upp. Skicka med en bild som visar att det är uppstädat. Information Enligt miljöbalkens 15 kap 26 får ingen skräpa ner utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Enligt samma kapitel 11 ska den som innehar avfall se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. NN Miljö- och hälsoskyddsinspektör Bilagor: Svarsbrev med information om tillsynsavgift Portofritt svarskuvert Kopia: Klaganden Handläggare: NN Tfn: xxx E-post: xxx Datum: xxx Dnr: xxx

41 Svarsbrev klagomål gällande nedskräpning Fastighet: xxx Orsak: xxx Fyll i lämpligt svarsalternativ nedan. Åtgärder utförda den _ Åtgärder kommer att utföras senast den Inga åtgärder kommer att utföras Övriga upplysningar/beskrivning av åtgärd Om ni anser att klagomålet är obefogat eller felaktigt så skriv det här. Har ni i stället utfört åtgärder eller planerar åtgärder så beskriv det. Foto skickas med. Tillsynsavgift Miljöförvaltningen tar ut en tillsynsavgift av fastighetsägaren/verksamhetsutövaren för handläggning av klagomål i de fall nämnden bedömer att klagomålet är befogat. Avgiften tas ut enligt bestämmelserna i miljöbalken och taxan fastställs av Kommunfullmäktige, för närvarande xxx kronor per timme. Var vänlig ange fakturamottagarens namn, adress och personnummer innan svarsbrevet återsänds till oss. Fakturamottagarens namn: Adress: Person- /Organisationsnummer: Underskrift Telefon Datum E-post Svar kan sändas till miljöförvaltningen per post, e-post eller fax.

42 Beslutsexempel: Föreläggande om uppstädning Detta exempel är från Mariestad-Töreboda-Gullspång Föreläggande om uppstädning på fastigheten xxx Beslut Miljöförvaltningen beslutar förelägga namn, ägare till fastigheten xxx i namn kommun, att utföra följande: T.ex. 1. Ta bort bilen WYG 236 (se bild nr 1) på fastigheten; se bifogade bilder 1-6. Dessa transporteras lämpligen till en auktoriserad bilskrot eller annan ur miljösynpunkt lämplig plats. 2. Ta bort förekommande [saker]; se bifogad bild nr 2. [Sakerna] ska lämpligen transporteras bort till återvinningscentral. Åtgärderna ska vara vidtagna senast [datum]. Detta beslut är fattat med stöd av 26 kap 9 samt med hänvisning till 15 kap 26 miljöbalken. Beslutet är i linje med de nationella miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt samt God bebyggd miljö, se nedan. Avgift Miljöförvaltningen beslutar också med stöd av taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område (fastställd av Kommunfullmäktige) att debitera en kostnad på xxx kronor per utförd tillsynstimma. Faktura kommer att skickas ut separat. Bakgrund Miljö- och byggnadsförvaltningen har via anmälan fått kännedom om att tomten på fastigheten xxx i namn kommun, är nedskräpad Ärendets handläggning Miljöförvaltningen har den [datum], gjort en inspektion. Då noterades att följande förvarades på fastigheten: Saker Förvaltningen bedömer att tomten är nedskräpad och att allmänheten har insyn till den aktuella platsen. Foton från den aktuella fastigheten bifogas.

43 Gällande regler Miljöbalken 26 kap Tillsyn: 9 Förelägganden och förbud En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. Förelägganden och förbud får inte begränsa ett beslut eller en dom om tillstånd i ansökningsmål som har rättskraft enligt 24 kap. 1. Ett tillståndsbeslut eller en tillståndsdom hindrar dock inte en tillsynsmyndighet från att meddela sådana brådskande förelägganden eller förbud som är nödvändiga för att undvika att ohälsa eller allvarlig skada på miljön uppkommer. I fråga om verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2004:1199) med ändring om handel med utsläppsrätter samt ändring (SFS 2018:313) får inte beslutas förelägganden om begränsning av koldioxidutsläpp eller förelägganden som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. Miljöbalken 15 kap Avfall: 26 Nedskräpning Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Aktuella miljökvalitetsmål Miljömål 4, Giftfri miljö: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Miljömål 5, Skyddande ozonskikt: Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Miljömål 15. God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. För Miljöförvaltningen Handläggare Titel/befattning Bilagor: Foton Situationsplan Information om hur man överklagar

44 Exempel på informationsbrev om skrotbilar/däck/bilbatterier m.m. Detta exempel är från Mariestad-Töreboda-Gullspång Handläggare: NN Tfn: xxx E-post: xxx Datum: xxx Dnr: xxx Hanteringen av bilar/däck/bilbatterier/ på fastigheten xxx Information från Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen vill här informera om vilka regler som gäller kring hantering av skrotbilar och annat avfall. Bilar och fordon Uttjänta bilar är ett farligt avfall som innehåller olika miljöfarliga ämnen. Varje bilägare är skyldig att hantera sin uttjänta bil på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Detta betyder att den uttjänta bilen behöver komma till en auktoriserad bilskrotare som har dokumenterade kunskaper om hur bilar ska skrotas. alt. För många bilar på fastigheten, kan få tomten att se ovårdad ut. Får bilar stå en tid finns det risk att till exempel kylarvätska och spillolja läcker ut. Se till att det inte blir för många avställda bilar på fastigheten och att de är korrekt registrerade i ditt namn. Har du bilar som är registrerade på andra namn på din fastighet, kan Miljöförvaltningen bedöma att du bedriver en verksamhet. alt. Om du bedriver verksamhet som innebär skrotning av bilar gäller bilskrotningsförordningen (SFS 2007:186) vilket innebär att du måste vara auktoriserad (se 3 ). alt. Däck Uttjänta däck ska lämnas in för återvinning. alt. Bilbatterier Bilbatterier är ett farligt avfall eftersom de innehåller bly och svavelsyra. Man bör lämna in oanvändbara bilbatterier till återvinningscentral. Om bilbatterier förvaras utomhus är risken stor att de börjar läcka och därmed förorsakar förorening av mark och/eller vatten. Se därför till att försvara bilbatterier inomhus och i frostskyddat utrymme.

45 alt. Spillolja och kemikalier Oljeprodukter och kemikalier kan läcka ut och förorena marken och grundvattnet i många år. Kemikalier ska förvaras på tätt underlag. Lämpligt är att ha ett uppsamlingskar/uppsamlingskärl. Information om hur man sorterar avfall och var man kan lämna bilbatterier, däck och kemikalier bifogas. Bakgrund Miljöförvaltningen har konstaterat att tomten på fastigheten xxx i [namn] kommun är nedskräpad. Alt. Miljöförvaltningen har via anmälan den datum fått kännedom att tomten på fastigheten xxx i [namn] kommun är nedskräpad. Ärendets handläggning Miljöförvaltningen har den [datum] gjort en inspektion på fastigheten. Då noterades att följande objekt förvarades på fastigheten: Skrotbilar Bildelar Kemikalier Däck Foton från den aktuella fastigheten bifogas. Gällande regler Miljöbalken (1998:808) 15 kap Avfall Nedskräpning 26 Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap: Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser Underhåll och varsamhet 15 En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer. Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål. Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas. Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket.

46 Aktuella miljökvalitetsmål Informationen är i linje med följande nationella miljömål: Miljömål 4, Giftfri miljö: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Miljömål 5, Skyddande ozonskikt: Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Miljömål 15. God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. För Miljöförvaltningen Handläggare Titel/befattning Bilagor: Foto Situationsplan