Handläggning av nedskräpningsärenden. Miljösamverkan Värmland

Transkript

1 Miljösamverkan Värmland Handläggning av nedskräpningsärenden Miljösamverkan Värmland Projektledare Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel Karlstad e-post:

2 2 Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Avgränsning...3 Vad är nedskräpning?...3 Lagrum...3 Miljöbalken (1998:808)...3 Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning...4 Plan- och bygglagen...4 Väglag (1971:948)...5 Lagrådsremiss...5 Rutin...6 Domar...7 Bilaga 1- Förslag till skrivelse Anmälan misstänkt brott...9 Bilaga 2- Förslag till beslut Föreläggande att städa...10 Bilaga 3 -Kontaktuppgifter poliser och åklagare...12

3 3 Inledning I verksamhetsplanen för 2011 som fastställdes av styrgruppen beslutades att Miljösamverkan Värmland ska ta fram rutiner för handläggning av nedskräpningsärenden.. Önskemål om att ta fram dessa rutiner framfördes från miljökontoren i den enkät om kommande års verksamhet som miljösamverkan skickat ut till de deltagande kommunerna. Rutinen har tagits fram av Britt Carlsson, synpunkter har lämnats av miljökontoren och miljöbrottsutredarna hos polismyndigheten. Syfte Det övergripande syftet är att ta fram enkla rutiner, som är förankrade hos polismyndigheten, för handläggning av nedskräpningsärenden. Avgränsning Rutinerna omfattar i första hand den form av nedskräpning där det inte klart kan avgöras vem nedskräparen är. Platsen för denna form av nedskräpning är ofta intill vändplanen på en skogsväg eller mindre trafikerad grusväg. Ofta ser skräpet ut att härröra från en flyttning eller liknande. Dessa rutiner gäller ej nedskräpning som riskerar utsläpp i någon form till exempel, markföroreningar, eldning etc. I bilagda förslag till beslut om föreläggande om städning omfattas utöver vanligt skräp även farligt avfall och skrotbilar. När det gäller skrotbilar, bör dessa hanteras på annat sätt än vad som framgår i dessa rutiner, ofta har väghållare och kommunens tekniska förvaltning rutiner för handläggning av dessa, på finns tydlig och bra information om regler rörande skrotbilar. Vad är nedskräpning? Av motiven till 29 kap. 7 MB och 15 kap. 30 MB (prop. 1997/98:45) framgår att med skräp avses bl.a. plåt, glas, plast, papper, avfall eller annat liknande. I definitionen plåt ingår t.ex. ett bilvrak. För att kunna döma någon för nedskräpning eller förelägga t.ex. en fastighetsägare att forsla bort exempelvis ett fordonsvrak krävs att upplägget anses utgöra nedskräpning samt att det hela skett på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Lagrum Miljöbalken (1998:808) Allmänna hänsynsreglerna 2 kap 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

4 4 Nedskräpning 15 kap. 30, Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Straffansvar 29 kap. 7 MB Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år. 26 kapitlet, 2 MB: "Tillsynsmyndigheten skall anmäla överträdelser av bestämmelser i balken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till polis- eller åklagarmyndigheten, om det finns misstanke om brott." Föreläggande/ förbud 26 kap 9 MB En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas 26 kap 14 MB Beslut om föreläggande eller förbud kan förenas med vite. Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Renhållningsansvar 4, Om andra platser utomhus än som avses i 2 där allmänheten får färdas fritt har skräpats ned eller annars osnyggats, är kommunen skyldig att återställa platsen i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, platsens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. Dessa bestämmelser skall inte tillämpas, om skyldigheten skall fullgöras av någon annan enligt lag eller annan författning eller särskilda föreskrifter Plan- och bygglagen (2010:900) Tomtmark För tomtmark är PBL tillämpligt och enligt denna ska fastighetsägaren hålla tomten i vårdat skick. Enligt PBL ska fastighetsägaren även ta hänsyn till säkerhet och trafiksäkerhet. Från den 2 maj 2011 gäller PBL (2010:900), 8 kap: 15 En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer. 16 Det som gäller i fråga om vård och skötsel av en tomt enligt 15 ska i skälig utsträckning också tillämpas på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader.

5 5 Väglag (1971:948) Vägområde Väghållaren är enligt väglagen skyldig att städa inom vägområde, vilket utgör vägen samt yttre gräns för vägdike. 26 Väg ska hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick genom underhåll, reparation och andra åtgärder. Genom renhållning ska vägområdet hållas i ett sådant skick att olägenheter för människors hälsa förebyggs eller avhjälps och så att skäliga trevnadshänsyn blir tillgodosedda. Detsamma gäller i fråga om mark till en bredd av 25 meter intill parkeringsplats eller rastplats som är väganordning, i den mån allmänheten har tillträde till marken. Inom områden med detaljplan gäller detta stycke endast områden för motorväg eller motortrafikled. Ytterligare krav i fråga om renhållning inom områden där detta stycke gäller får inte ställas med stöd av miljöbalken. De åtgärder som behövs för sådana ändamål som anges i första och andra styckena räknas till drift av väg. Till drift av väg räknas också serviceåtgärder och förbättringsåtgärder. Om särskilda skäl föreligger, får Trafikverket besluta om inskränkning i skyldigheten att vidta åtgärder för drift av väg. Trafikverket får i ett sådant beslut ange de villkor som behövs. Lag (2010:92). Lagrådsremiss En ny straffbestämmelse om nedskräpning i begränsad omfattning föreslås i en lagrådsremiss som regeringen beslutat om. Enligt förslaget ska sådan nedskräpning kallas nedskräpningsförseelse och enbart kunna leda till penningböter. Syftet med regeringens förslag är att det ska kunna bli enklare att ställa den som skräpar ned till svars. Lagförslagen föreslås träda ikraft den 1 juli 2011.

6 6 Rutin Denna rutin förutsätter att man har klargjort rollerna inom kommunen och att 4 lag om gaturenhållning och skyltning tillämpas, dvs kommunen har ett renhållningsansvar även utanför detaljplanelagt område, (se MÖD 2006:63). Dessa rutiner är tänkta att användas vid sådan nedskräpning där det inte är klargjort vem som skräpat ned. När det gäller skräp där man vet vem nedskräparen är (till exempel fastighetsägaren/ verksamhetsutövaren) kontaktas denne och föreläggande enligt 26 kap 9 Miljöbalken kan användas. Detta kan till exempel gälla när det rör skräp intill en lantgård eller verksamhet. Dessa rutiner är tänkta att användas vid normal nedskräpning alltså inte om man bedömer att det är miljöbrott som föranlett föroreningar av mark eller vatten eller dylikt. I sådana fall bör miljöpolis kontaktas och anmälan skickas till Åklagarmyndigheten i Göteborg. 1. Klagomål/ kännedom om nedskräpning. Ta reda på: - typ av avfall/skräp och om det är miljöfarligt, - plats (fastighetsbeteckning, vägbeskrivning), - vet den klagande hur länge skräpet legat där, - klagandens namn och telefonnummer (om denne inte är anonym), för eventuellt kompletterande uppgifter. 2. Registrering av ärendet. 3. Inspektion på plats: - fotografera, såväl översiktsbild som närbilder behövs, - dokumentera skriftligt (vad består nedskräpningen av), - leta efter namnuppgifter (sluta inte leta efter endast ett fynd), - markera på karta. 4. Hittas namnuppgifter görs en polisanmälan. Kontakta polisen vid tveksamheter, i första hand miljöbrottsutredare i andra hand närpolisen, se bilagda kontaktuppgifter. Förslag till skrivelse finns i bilaga Ärendet vidarebefordras till tekniska/renhållningen för uppstädning. Är det inom vägområde är det väghållaren ansvar att städa upp. 6. Om nedskräparen blir fälld eller erkänner, kan kommunen/ väghållaren begära ersättning för städningen, vilket kan preciseras i polisanmälan. 7. Ärendet avslutas.

7 7 Domar Regeringsrätten har i ett avgörande, RÅ 1993 ref 41 angett att följande ska gälla för att nedskräpning ska vara aktuellt: en förutsättning för tillämpning av bestämmelserna är att det rör sig om föremål som en enskild slängt ifrån sig eller lämnat kvar i naturen eller som dumpats eller kvarlämnats i anslutning till ett arbetsföretag. Föremålet måste vara synligt och kunna bedömas som värdelöst. I en dom från Svea hovrätt den 9 oktober 2001, mål nr B uttalades att följande ska gälla för straffbar nedskräpning föremålet på grunder som i möjligaste mån är objektiva framstår som övergivet, så gott som värdelöst och främmande på ett negativt och påtagligt sätt för den miljö där det finns. Fällande domar i nedskräpningsärenden Person som vid en skogsväg lämnat bl.a. plastemballage och diverse rester efter renovering i sitt hus dömdes till dagsböter (namnetikett hittes på platsen), Östersunds tingsrätt mål nr B En man som drev en näringsverksamhet hade kastat säckar med mögligt bröd och skämt matavfall i kartonger utanför en återvinningsstation dömdes till dagsböter, Göta Hovrätt mål nr 1999-B Flera fällande domar rör nedskräpning intill återvinningsstationer där man kastat utanför dessa då stationen varit stängd (Göta hovrätt B , Sundsvalls tingsrätt B m fl). En man som hade tömt en släpkärra med löv vid en vändplats på en skogsväg dömdes för nedskräpning till 30 dagsböter, (Sundsvalls tingsrätt B ). En man förelades i en dom från Miljööverdomstolen den 13 april 2007, mål nr M , att vid vite om kr bortforsla ett bilvrak på sin fastighet. Vraket ansågs vanprydande för närboende och passerande personer och uppställningen av fordonet utgjorde nedskräpning. Att fordonet i viss mån användes av en privatperson för att träna svetsning ändrade ej bedömningen. En kvinna dömdes till penningböter 600 kr för nedskräpning. Hon hade uppsåtligen slängt en glasflaska i marken så att den splittrades invid en mack dit allmänheten haft tillträde och insyn, Örebro tingsrätt, mål nr B En renägare dömdes till dagsböter för nedskräpning. I samband med utfordring av renar spreds hö fläck vis ut inom ett större område och kvarlämnades vid uppbrott. Höet var vanprydande och medförde rent utseendemässigt otrevnad för allmänheten och gärningen ansågs ej ringa, Högsta domstolen 1984-B 193.

8 8 Icke fällande domar i nedskräpningsärenden: En man hade förankrat sitt fartyg vid en strand inom ett naturreservat mer än två dagar. Han fälldes ej för nedskräpning då det ej var styrkt att fartyget, som var rostigt med krossade rutor och en del klotter, var övergivet. (dock fälld för brott mot förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken), Svea hovrätt mål B En lantbrukare hade en uppställd gödselspridare på egen tomt intill en riven ladugård. Det kunde ej visas att den kvarlämnats/ dumpats eller att den påverkade miljön på ett främmande och negativt sätt. Östersunds tingsrätt, miljödomstolen 2006-M 242. En person som lagt fyllnadsmassor innehållande bland annat betong, kabel, plast och asfaltsrester, i samband med anläggandet av en väg. Åtal avseende nedskräpning ogillades. Dock fälld för otillåten miljöverksamhet till dagsböter, Hovrätten över Skåne och Blekinge, mål nr B Män som tippat rivningsmassor på en vändplan vid en skogsväg i syfte att förbättra skogsvägen. Trots att massorna var vanprydande tjänade de ett förnuftigt ändamål varför åtalet ogillades, Hovrätten över Skåne och Blekinge, mål nr B Sammanfattning Krav för nedskräpning är att: Allmänheten har tillträde eller insyn till platsen, eller vara synligt på avstånd. Det upplagda materialet anses vanprydande och värdelöst och ej tänkt att användas. Materialet framstår som negativt och påtagligt främmande i den miljö det finns. Även biologisk nedbrytbart material såsom, t.ex. löv och hö, kan anses som nedskräpning.

9 9 Bilaga 1- Förslag till skrivelse Anmälan om misstänkt brott Polismyndigheten Värmland Box Karlstad Anmälan om misstänkt brott, Nedskräpning Miljöförvaltningen anmäler misstanke om brott gällande nedskräpning på fastigheten X, X kommun (se bifogad karta). Ärendet Anonymt klagomål rörande nedskräpning inkom datum XXXX till miljöförvaltningen. En inspektion gjordes med anledning av detta den XX mån 20XX. Vid inspektionen gjordes följande noteringar: Nedskräpningen utgjordes bland annat av xxxx, xxx, xx och dessa framstår som vanprydande och främmande för den miljö den finns i. Skräpet var placerat intill en skogsbilväg/ vändplats etc och således på en plats dit allmänheten har tillträde och insyn. Bland skräpet fanns brev med adressuppgifter (bifogas). I och med säkrande av vissa spår och att dokumentation gjorts på plats har miljöförvaltningen ansett sig kunna ge kommunens renhållningsavdelning i uppdrag att forsla bort skräpet. Lagstöd Nedskräpningen strider mot kapitlet miljöbalken. Denna paragraf är straffsanktionerad i 7 29 kapitlet miljöbalken med påföljden böter eller fängelse i högst ett år. Miljöförvaltningen önskar underrättelse om eventuell dom i ärendet då XXXXXX kommun i efterhand kommer att debitera kostnaden för bortforslandet av skräpet. Kommunens kostnader för städningen uppgår till x kronor (om detta är känt) Kontakta gärna undertecknad vid eventuella frågor. NN Inspektör Bilaga: Fotografier tagna xxxxxx från nedskräpningsplatsen Karta med platsen för nedskräpning markerad Upphittat material i form av xxx

10 10 Bilaga 2- Förslag till beslut Föreläggande att städa Fastighetsbeteckning, kommun, föreläggande (ev. vid vite) att vidta åtgärder enligt miljöbalken. Dnr: xxxxxxxxxxx Ärende Beskrivning av omständigheterna på plats och ärendegången. Lagstöd Enligt 15 kap 30 miljöbalken (1998:808) får ingen skräpa ned utomhus på en plats där allmänheten har tillträde eller insyn till. Enligt 2 kap 3 miljöbalken är alla skyldiga at vidta skyddsåtgärder och försiktighetsmått om det finns risk att verksamheten medför negativ påverkan på människors hälsa eller miljön. Tillsynsmyndigheten får enligt miljöbalken 26 kap 9 förelägga att följa miljöbalkens bestämmelser och enligt 26 kap 14 förelägga med vite. Uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen får begäras in med stöd av 26 kap 21 Miljöbalken. Bedömning Miljökontoret bedömer att förvaringen på ängen intill ladugårdens östra sida i form av uttjänta jordbruksredskap, spisar, däck, innebär en nedskräpning, då det är vanprydande och att allmänheten har tillträde och insyn till platsen. Förbud mot nedskräpning riktar sig till alla som skräpar ned. Uppställning av skrotbilar, oljefat, batterier, medför en risk för förorening av mark och grundvatten, även risk för påverkan av närliggande vattentäkter föreligger. Miljökontoret har påtalat dessa risker för XX såväl muntligt som i inspektionsmedelanden, trots detta har rättelse inte skett, varför ett förläggande vid vite bedöms nödvändigt. Beslut Vanligt avfall skräp Miljönämnden förelägger vid ett vite av kronor, NN, personnummer, adress att senast skicka tvättmaskinen, däck, plastdunkar, soffor och övrigt avfall som framgår av fotografier bilaga 1-8 till avfallsanläggning. Detta beslut är fattat med stöd av 26 kap 9, 14 Miljöbalken och med hänvisning till 2 kap 3 Miljöbalken.

11 11 Farligt avfall Miljönämnden beslutar vid ett vite av kronor att förlägga ägaren till fastigheten beteckning, Namn, personnummer, att senast , transportera bort farligt avfall i form av bilbatterier, spillolja som framgår av fotografier bilaga 1-4, till godkänd mottagningsanläggning. Miljönämnden förelägger NN etc vid ett vite av 2000 kronor att senast 10 veckor efter delgivning, sända in kopia på transportdokument alternativt mottagningsbevis för det farliga avfallet.(gäller ej hushållens farliga avfall och då stöds beslutet också på kap MB) Detta beslut är fattat med stöd av 26 kap 9, 14 Miljöbalken och med hänvisning till 2 kap 3 Miljöbalken. Skrotbilar Miljönämnden förelägger NN, persnr, adress, vid ett vite av kr att senast 8 veckor efter delgivning forsla bort följande fordon från fastigheten till auktoriserad bilskrotningsanlägging: bil reg nr NNN XXX bil regnr, buss reg. nr. Miljönämnden förelägger NN etc vid ett vite av 2000 att senast 10 veckor efter delgivning, sända in kvitto från bilskroten på fordonen som skrotats. Detta beslut är fattat med stöd av 26 kap 9, 14 och 21 Miljöbalken och med hänvisning till 2 kap 3 Miljöbalken. Bilagor: Anvisning om överklagande Fotografier daterade

12 12 Bilaga 3 -Kontaktuppgifter poliser och åklagare Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål Det finns 4 olika åklagare och inkomna ärendena lottas på någon av dem. Det är ingen som har Värmland specifikt Jörgen Lindberg (samordningsansvar) Kristina Persson Magnus Clase Maria Johansson Helene Carlsson (administrativ samordnare på åklagarkammaren) De har en önskan om att få två kopior på de åtalsanmälningar som skickas in till Åklagarkammaren. Adressen är: Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, BOX 87, Göteborg Polismyndigheten Monica Stöllman, polis Gunilla Borgehed, polis EvaStina Grahn, naturvetare Enhetschef Kenneth Karlsson Vid pågående miljöbrott önskar polisen att vi ringer dem för att få ut en utredare eller en tekniker till platsen. Även en polispatrull kan kallas.