årsredovisning 2008 Hörselskadades Riksförbund org nr:

Transkript

1 årsredovisning 2008 Hörselskadades Riksförbund org nr:

2 2

3 Innehåll Verksamhetsberättelse Förvaltningsberättelse Resultat och balansräkning Noter

4 4

5 Verksamhetsberättelse 5

6 6

7 Förord Kongressåret 2008 präglades av stora insatser för att synliggöra HRF och hörselskadades situation. Det arbetet har blivit allt viktigare i takt med att samhället skär ner på resurser, inte minst inom hörselvården. HRF blev under året på flera håll omskrivna i massmedia, särskilt i samband med kongressen och Hörselveckan. Framför allt fokuserades på bristen på hörselvård och hjälpmedel, hörselforskningen samt orättvisa avgifter inom hörselvården. HRFs årsrapport 2008, Adjö yxskaft, fick mycket uppmärksamhet, framför allt en undersökning om den ojämlika förskrivningen av avancerade hörapparater. I vissa landsting ordinerades i huvudsak enklare hörapparater. I rapporten lyftes också frågan om våra egna och andras fördomar kring att vara hörselskadad. Två av tre hörselskadade har inte haft kontakt med hörselvården och nästan hälften av dem har gått och hört dåligt i över tio år. Detta visar att hörselnedsättning fortfarande innebär ett starkt socialt stigma. HRF arrangerade Hörselveckan i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm. Syftet var att väcka uppmärksamhet kring aktuell hörselforskning samt att visa att hörapparater kan utformas med modern, snygg design. Veckan inleddes med ett hörseltorg på Centralstationen i Stockholm och avslutades med Hörselskadades Dag i hela landet. Under våren genomförde förbundet sin kongress som samlade över 350 deltagare under temat Befria samtalet, som också blir vägledande för kommande kongressperiod. Kongressen beslutade enhälligt att anta uttalandet landstingen ska avskaffa kostnadstaken och alla avgifter ska omfattas av högkostnadsskyddet, vilket rönte stor uppmärksamhet i media. En särskild insamling till förmån för hörselforskningen genomfördes under hösten. Tio forskare beviljades bidrag till nya, viktiga forskningsprojekt rörande bland annat konsekvensen av hörselskada för förskolepersonal, automatiskt röstval i trådlöst hörhjälpssystem, utveckling av cellterapier samt forskning kring om hörselnerven kan ersättas av biologiskt implantat. Under 2008 slogs flera skolmyndigheter samman i enlighet med det som HRF förordat. Den nya myndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) innehåller, i linje med HRFs skolförslag, både skolverksamhet för döva och hörselskadade samt en råd- och stödverksamhet. HRF arrangerade under sommaren ett mycket uppskattat familjeläger på Västanviks folkhögskola i Leksand, där 28 barn och 21 föräldrar fick ta del av en rad olika aktiviteter och evenemang. Föräldrarna erbjöds förläsningar om 7

8 att höra hörselskadat, hörselteknik, tvåspråkighet, samt erfarenhetsutbyten och teckenspråksundervisning. Barnen roade sig med en massa roliga lägeraktiviteter och utflykter. De fick också prova på teckenspråk. I övrigt har HRF under året bedrivit en rad intressepolitiska aktiviteter och verksamheter som finns beskrivna i verksamhetsberättelsen. Ett särskilt tack riktar vi till förbundsmötet som på ett positivt och inspirerande sätt stöttade förbundsstyrelsens arbete. Ett stort tack till alla som samarbetar med oss för att tillvarata hörselskadades intressen och skapa bättre förutsättningar för alla hörselskadade. Tack också till HRFs personal för deras intensiva och engagerade arbete under det gångna året. Avslutningsvis vill vi tacka alla de givare som genom sitt stöd möjliggör för HRF att bedriva en så aktiv och bred verksamhet som vi nu gör. Tack vare detta stöd kan vi jobba med intressepolitiskt påverkansarbete, ungdomsverksamhet, forskning och utveckling samt attitydförändrande arbete. Jan-Peter Strömgren förbundsordförande 8

9 Synliga i samhället HRF och de frågor vi driver fick mycket uppmärksamhet i media under 2008, särskilt i samband med kongressen i maj samt Hörselveckan i oktober. Vi lyckades då bland annat sätta fokus på bristen på hörselvård och hjälpmedel, hörselforskningens betydelse samt orättvisa avgifter inom hörselvården. Kontakter med massmedia Totalt publicerades omkring artiklar/inslag om HRF och hörselskadade under Drygt 300 av dessa publicerades i samband med Hörselveckan och lanseringen av årsrapporten. HRF gick ut med 37 pressmeddelanden under året. Av dessa handlade 22 om kongressen/kongressbeslut, tre om forskningskonferensen, två om Hörselveckan/Hörselskadades Dag, sex om årsrapporten, två om den nya, olagliga hörselvårdsavgiften i Gävleborg, ett om förbundsordförandens omval till ordförande för hörselskadades världsorganisation (IFHOH) och ett om att förbundsordföranden belönats med Svenska Audiologiska Sällskapets (SAS) utmärkelse Silverörat. HRF hade en debattartikel i tidningen Kommunalarbetaren, med rubriken Hörselskadade kvinnor slås ut från arbetslivet, om att var fjärde hörselskadad kvinna har förtidspension. Vi hade också en debattartikel i tidningen Audionomen om HRFs syn på hörselvård. Under hela året kontaktades HRF av journalister inför olika reportage och artiklar/inslag. Det står klart att massmedia betraktar HRF som den mest tillförlitliga källan när det gäller hörselskadades situation i samhället. Årsrapporten 2008 Den 13 oktober släpptes HRFs sjunde årsrapport Adjö yxskaft. Rapporten innehöll, precis som tidigare år, olika undersökningar, statistik och analyser om hörselskadades situation i Sverige. Tyngdpunkten i rapporten var ett nytt kapitel om Attitydernas makt, om hur hörselskadades livssituation och tillgång till hörselvård begränsas av negativa attityder såväl bland hörselskadade själva som i samhället i stort. I ett pressmeddelande konstaterade HRF att ungefär två av tre som hör dåligt inte har fått hörselvård. Många har gått i över tio år utan att höra ordentligt, vilket innebär en betydande hälsorisk. Rapporten visade att det finns stora skillnader mellan olika delar av landet när det gäller hörselvård och hjälpmedel, både avseende utprovning av två hörapparater, hörapparaternas kvalitet och olika avgifter för hörselvård. Bland annat presenterades en kartläggning som HRF låtit göra om landstingens upphandling av hörapparater med olika klassificering (bas-, mellanoch avancerade hörapparater). Den visade att variationerna var stora; i Gävleborg var andelen avancerade hörapparater endast 4 procent, medan 9

10 motsvarande andel i Skåne var 36 procent. Pressmeddelanden om detta skickades till de län som hade låg andel avancerade hörapparater. HRFs årsrapport skickades till samtliga riksdagsmän, aktuella departement och myndigheter, landstingen samt andra berörda. Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (KD) fick rapporten i anslutning till besök på Hörseltorget (se Hörselveckan). Uppgifterna om landstingens upphandling av avancerade hörapparater ledde till en diskussion, framför allt med professionen i de län som redovisade en låg andel avancerade hörapparater och en hög andel enklare bashörapparater. Resultatet från rapporten redovisades bland annat på Svenska Audiologiska Sällskapets (SAS) utbildningsdag i november. Hörselveckan Den oktober arrangerade HRF Hörselveckan i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet (KI). Forskarna tog kontakt med HRF för att få hjälp med att väcka uppmärksamhet kring aktuell hörselforskning, särskilt med koppling till hörselskadade i arbetslivet. Syftet var också att få fler hörselskadade att komma ut ur garderoben genom att visa att hörapparater kan vara high-tech-utrustning med modern design. Veckan började med ett hörseltorg på Centralstationen i Stockholm och avslutades med Hörselskadades Dag i hela landet. Hörseltorget Hörselveckan inleddes måndagen den 13 oktober med ett hörseltorg på Centralstationen i Stockholm. Torget var öppet för allmänheten och erbjöd bland annat utställningar om HRF och om hörselforskning, gratis hörseltest, möjlighet att höra hur tinnitus kan låta, montrar med moderna hörapparater samt möjlighet att fråga om hörsel. Hörseltesterna utfördes av legitimerade audionomer från Karolinska sjukhuset i tre mätburar. Efterfrågan var mycket stor. Cirka 250 personer hann få sin hörsel testad under dagen. Minst dubbelt så många var intresserade, men kunde inte erbjudas test av tidsskäl. Samma morgon som Hörseltorget öppnade släpptes HRFs årsrapport 2008, Adjö yxskaft (se Årsrapporten 2008). Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (KD) var därför särskilt inbjuden till Hörseltorget, och hon var också en av de första att kliva in i testburen för att kontrollera hörseln. Ministern stannade för ett samtal med HRFs förbundsordförande, som också överlämnade en årsrapport. På Hörseltorget fanns personal från HRF och HRF Hörteknik, som svarade på frågor, demonstrerade hjälpmedel och visade Specialpedagogiska 10

11 institutets dataprogram Hur hörs det, som visar hur hörselskadade hör, med och utan hjälpmedel. Ett flertal forskare från KI fanns på plats och svarade på frågor, intill en utställning om aktuell forskning. På torget fanns också forskare från Örebro universitet, som mätte ljudstyrkan i besökares mp3-spelare samt gav råd om säkert lyssnande. Mätningarna genomfördes som en del av ett större forskningsprojekt. Föreläsningar om hörselforskning Under veckan arrangerade Karolinska Institutet (KI) en rad populärvetenskapliga föreläsningar om hörselforskning i lokaler runt om i Stockholm. Föreläsningarna handlade bland annat om framtidens hörapparater, behandling för tinnitus, ljudmiljö och ljuddesign samt att bota och behandla hörselskador. Föreläsningarna rönte mycket stort intresse och var fullsatta i stort sett hela veckan. HRF hade informationsbord och personal på plats vid varje föreläsningstillfälle. Kampanjwebb En speciell webbsida för Hörselveckan erbjöd information om veckans olika arrangemang. Här fanns också nyheter och information om forskning och modern hörteknik, samt tips om hur du kan höra bättre. På kampanjwebben fanns också ett nytt webbaserat hörseltest (se nedan). Hörseltest på webben Under året tog HRF fram ett nytt, webbaserat hörseltest, som provades för första gången under Hörselveckan. Provperioden utföll väl; närmare 900 personer genomförde hörseltestet, som innebär att användaren ska försöka uppfatta tal i brus. Hörseltestet utvecklades av Hörselbron, en plattform för samarbete mellan forskare, brukare, företag och myndigheter, på uppdrag av HRF. Marknadsföring Under Hörselveckan och den påföljande veckan visades HRFs reklamfilmer Parken och Gångbron i TV4. Filmerna visade situationer då kommunikationen inte fungerar, och avslutades med en uppmaning att stödja hörselforskningen genom att bidra till HRFs insamling. HRFs annonsering syftade till att både lyfta fram Hörselveckan och HRFs nya årsrapport. I helsidesannonser i Stockholmstidningarna med rubriken Adjö yxskaft visade vi hur moderna hörapparater kan se ut, vilket ledde till stort intresse från allmänheten. Vi hade också en del mindre annonser om gratis hörseltest och mp3-test på Hörseltorget, samt om veckans populärvetenskapliga föreläsningar. 11

12 Hörselveckan och årsrapporten i media Hörselveckan och årsrapporten fick starkt genomslag i media, genom sammanlagt 300 artiklar/inslag inom loppet av ett par veckor. Vi skickade ut totalt åtta pressmeddelanden om Hörselveckan, Hörselskadades Dag samt årsrapporten. Hörselveckan bevakades av bland annat SVT, TV4, Sveriges Radio och Svenska Dagbladet. Dagens Nyheter, som hade fått årsrapporten i förväg, skrev om de stora regionala skillnaderna i avgifter och upphandlingar samma dag som rapporten släpptes. Lokala medier tog upp årsrapporten utifrån situationen i det egna länet. Bland annat fick vi stort genomslag för de stora skillnaderna när det gäller avancerade hörapparater. Företagssamarbeten Hörselveckan hade vissa inslag av samverkan med näringslivet. Akustikkonsultföretaget ÅF Ingemansson, som deltog med en föreläsning om akustisk design, gav ett ekonomiskt bidrag. Nio företag inom hörteknikbranschen lånade ut produkter till en utställning om moderna hörapparater på Hörseltorget, och bidrog även ekonomiskt genom branschorganisationen Svensk Hörsel. Insamling I samband med Hörselveckan inleddes en insamlingskampanj till förmån för hörselforskningen. En särskild tackfolder med information om forskning om hörsel skickades till givare. Under Hörselveckan var det också premiär för insamling via SMS, något som marknadsfördes via webben och tidningsannonser. En annan nyhet inför Hörselskadades Dag var att HRFs föreningar erbjöds att beställa insamlingsbössor. Närmare 20 föreningar beställde bössor märkta med HRFs logotyp. De som samlade in pengar och satte in dem på HRFs 90- konto deltog i en tävling där de två föreningar som samlat in mest Kalix och Botkyrka-Salem fick diplom till jul. Hörselskadades Dag Lördagen den 18 oktober avslutades Hörselveckan med Hörselskadades Dag, som ägde rum för nionde året i rad. Det övergripande temat var hörselskadades situation i arbetslivet. Omkring hundra föreningar runt om i landet arrangerade öppet hus, informationsträffar och demonstration av hjälpmedel. De flesta av aktiviteterna ägde rum den 18 oktober, men några vid andra tillfällen i oktober. Hörselskadades Dag hade en egen avdelning på Hörselveckans webb, med ett kalendarium som listade föreningarnas olika arrangemang. 12

13 Kongressen HRFs kongress genomfördes den maj på Conventum i Örebro. Temat för kongressen var Befria samtalet, vilket syftar på HRFs strävan att alla hörselskadade ska kunna vara delaktiga både i det privata och i det offentliga samtalet. Kongressförberedelser Under våren skickades en särskild kongresspärm ut med kongresshandlingar till alla anmälda ombud samt övriga deltagare med yttrande- och förslagsrätt. Handlingarna skickades även för kännedom till postmottagare i föreningar och distrikt. Valberedningens förslag skickades ut en månad före kongressen. Deltagare och kongressledning Under kongressdagarna samlades cirka 350 deltagare. Av dessa var 172 valda ombud från HRF-föreningarna, medan 42 var deltagare med yttrande- och förslagsrätt från distrikt, förbundsstyrelse, revisorer samt valberedning. Bland övriga deltagare återfanns inbjudna gäster, observatörer samt personal från förbundskansliet. Kongressen leddes av Carin Walldin och Hans Håkansson, som båda hållit i ordförandeklubban vid tidigare HRF-kongresser, samt Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingspolitiker från Örebro. Kongressinvigning Kongressen inleddes med tal av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M), som tog upp regeringens planer på kultur- och medieområdet. Hon upprepade bland annat sitt krav på 100 procent textning i public servicekanalerna. Kulturministern passade också på att bjuda in HRF samt tvbolagen SVT och TV4 till samtal om mer och bättre direkttextning. Vid kongressinvigningen visades kortfilmen Befria samtalet, som hade gjorts av filmaren Thomas Nordanstad på uppdrag av HRF. I filmen berättar ett tiotal hörselskadade om sina tankar kring hur det är att leva med en hörselskada. Filmen fick ett starkt gensvar hos premiärpubliken. Förbundsstyrelsens förslag samt motioner Kongressen hade att ta ställning till förbundsstyrelsens förslag angående revision av stadgar, medlemsavgift, HRFs framtida samverkan med övriga handikapprörelsen, Handlingsprogram för samt totalt 135 motioner. Av motionerna handlade 12 motioner om revision av stadgar, 31 motioner om medlemsavgift, 18 motioner om handlingsprogrammet, 4 motioner om samverkan med andra organisationer samt 70 motioner om övriga frågor. 13

14 Uttalande om avgifter Kongressen beslutade enhälligt att anta ett uttalande om att landstingen ska avskaffa kostnadstaken, samt att alla avgifter ska omfattas av högkostnadsskyddet. Kongressen konstaterade bland annat att Landstingens systematiska, negativa särbehandling av hörselskadade är oförsvarlig. Uttalandet offentliggjordes omedelbart och fick stor uppmärksamhet i media i berörda län. Uttalandet skickades också till de kritiserade landstingen, tillsammans med en inbjudan till samtal. Estradsamtal Kongressförhandlingarna avbröts vid ett par tillfällen för så kallade estradsamtal, som blev uppskattade inslag i kongressdebatten. Samtalen, som fördes under temat Befria samtalet, leddes av Gaby Ahlström. Det första samtalet fördes mellan hörselskadade med olika erfarenheter av att ha en hörselskada. Detta samtal gav en bild av de behov och brister som hörselskadade möter i sin vardag. Det andra estradsamtalet fördes mellan representanter från de olika politiska partierna i riksdagen, och tog upp om och hur riksdagspolitikerna arbetar med att förbättra hörselskadades situation i samhället. Kongresstidning En kongresstidning, Befria samtalet, skickades ut till medlemmarna med Auris under våren. Tidningen lyfte fram HRFs framgångar inom olika områden under den gångna kongressperioden samt beskrev vart HRF är på väg. Tidningen fick stor spridning under kongressdagarna, samt till HRFs givare under resten av Kongresswebb En särskild kongresswebb var igång från december På webben kunde såväl kongressdeltagare som andra intresserade hitta nyheter och information om själva kongressen, men också motioner, förbundsstyrelsens förslag, valberedningens förslag och andra kongresshandlingar. På kongresswebben fanns också en särskild avdelning om forskningskonferensen och Stora Hörselpriset, samt om utställningen Hörselexpo 2008 och vårt erbjudande om gratis hörseltest under kongressdagarna. Här fanns också länkar till vår lokala kampanj Ljudkollen (se Kongressen: Marknadsföring). Under kongressdagarna och tiden efter kongressen erbjöd kongresswebben information om vad som beslutats i olika frågor. Hörselexpo 2008 Under kongressdagarna bjöd HRF in allmänheten till utställningen Hörselexpo 2008 på Conventum i Örebro. Sammanlagt deltog 25 utställare, framför allt hörapparatleverantörer och företag inriktade på hörseltekniska produkter, men också företag inom ljudmiljö, samt myndigheter, skolor och 14

15 ideella organisationer. Hörselexpo blev en stor framgång för HRF, med många besökare och i stort sett nöjda utställare. Gratis hörseltester Under två av kongressdagarna erbjöd HRF gratis hörseltester i anslutning till Hörselexpo Dessa genomfördes av HRF Hörteknik samt sex audionomer från audiologiska kliniken i Örebro. På plats fanns även informatörer från Hörsellinjen som svarade på besökarnas frågor om hörsel. Hörseltesterna blev en mycket stor framgång, som bidrog till att locka besökare till Hörselexpo Totalt genomfördes cirka 170 tester, men köerna var långa och ett 50-tal kunde inte tas emot. Utställningar om HRF och ljudmiljö En särskild HRF-utställning beskrev HRFs opinionsbildning och verksamhet. Här fanns en avdelning om årsrapporten/påverkansarbete, en avdelning om Barnkampanjen, en avdelning om Hörsellinjen och en avdelning om HRFs insamling. I utställningen presenterades också en hel del av HRFs informationsmaterial om olika hörselskadegrupper. För att levandegöra kongressens tema, Befria samtalet, skapades en ljudmiljöutställning i foajén utanför kongresshallen. Här visades exempel på hur samtalsmiljöer kan förbättras genom snyggt designad, modern inredning. Olika företag sponsrade utställningen genom att låna ut produkter, bland annat golvskärmar, tavelabsorbenter och möbler. Många kongressdeltagare satte värde på ljudmiljöutställningen, som erbjöd möjlighet att samtala, läsa handlingar eller bara ta en paus i en lugn miljö. Kongressväska och profilprodukter Alla kongressombud fick en särskild kongressväska med diverse profilprodukter, bland annat Befria samtalet -tablettask, paraply, logoband och kongressblock. En t-shirt med texten Befria samtalet såldes i kongressbyrån. Kontakter med media Totalt publicerades det cirka 100 artiklar/inslag om kongressen och forskningskonferensen, vilket är mer än någonsin tidigare. Störst var trycket på torsdagen, i samband med forskningskonferensen och kongressinvigningen. Då medverkade förbundsordföranden bland annat i morgonsoffan hos TV4 Mälardalen, i en SVT-intervju samt i en radiodebatt med kulturministern. I riksmedia fick HRFs utspel om cochlea-implantat för vuxna stort genomslag, bland annat genom Dagens Eko. Stora Hörselpriset uppmärksammades av Kulturnyheterna i SVT. I Örebro fick både kongressen och forskningskonferensen mycket uppmärksamhet, med åtskilliga artiklar/inslag i framför allt SVT och Nerikes Allehanda. I de landsting som har orättvisa avgifter blev kongressens uttalande om avgifter en stor nyhet. 15

16 HRF gick ut med totalt 25 pressmeddelanden i samband med kongressen och forskningskonferensen. Sju av pressmeddelandena var utspel i hela riket, och övriga 18 inriktade på olika län. Marknadsföring Under kongressdagarna hade HRF en kampanj i Örebro kallad Ljudkollen. På utomhustavlor runt om i Örebro, på bussar, banderoller samt i tidningsannonser och på webben, inbjöd vi örebroare att rösta på den plats i staden som hade sämst ljudmiljö. På några platser utomhus fanns till och med reklamskyltar med levande ljudmätare. Röstningen ägde rum på webbsidan Centralen i Örebro vann omröstningen. Kampanjen var väl synlig i hela staden och gav en hel del medial uppmärksamhet. Inför och under kongressdagarna delade Örebro-föreningen och studenter ut flygblad om Ljudkollen samt om gratis hörseltest på Hörselexpo Vi hade även annonser i Nerikes Allehanda samt banderoller över de största shoppinggatorna, där vi gjorde reklam för Ljudkollen, gratis hörseltest samt Hörselexpo Hörselvårdsfrågorna Under 2008 agerade HRF i flera delar av landet för att hejda den tilltagande utarmningen av hörselvården. Bland annat kritiserade HRF tillvägagångssättet vid organisationsförändringar i Stockholms läns landsting och i Region Skåne. I Stockholm fick ett företag ensamrätt på att prova ut hörapparater, medan Region Skåne beslutade att överlåta hörapparatutprovningen till flera privata företag med så kallad auktorisation. Vi fick allvarliga signaler om att endast få brukare inom dessa landsting remitterades vidare till fördjupad rehabilitering utöver hörapparatutprovning. Flera landsting införde nya avgifter för hörselvård. Ett av dem var landstinget i Gävleborg som, trots starka protester från HRF, beslutade att införa en utprovningsavgift på kronor, utanför högkostnadsskyddet. Detta beslut ledde till att förbundet påbörjade en juridisk översyn av landstingens rätt att ta ut vårdavgifter som inte omfattas av det lagstadgade högkostnadsskyddet. Med anledning av det allvarliga läget inom svensk hörselvård beslutade förbundsstyrelsen att tillsätta en tillfällig arbetsgrupp för en översyn av hörselvårdsfrågorna. Under hösten deltog HRF vid Hjälpmedelsinstitutets (HI) hörselvårdschefskonferens, där bland annat hjälpmedelsfrågan diskuterades. 16

17 HRFs ställningstagande om hörselvården Med anledning av landstingens nedrustning av hörselvården, omorganisation av hjälpmedelsförsörjningen samt upphandling av hjälpmedel tog förbundsstyrelsen fram ett ställningstagande om hjälpmedels- och hörselvårdsfrågan. HRFs ställningstagande utgjorde sedan grunden för vårt agerande avseende svensk hörselvård. SAS-dagen HRF deltog i den så kallade SAS-dagen, som arrangerades av Svenska Audiologiska Sällskapet (SAS) den 24 november Medverkande på SAS-dagen var bland annat kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth (M) och HRFs förbundsordförande, Jan-Peter Strömgren. SAS belönade förbundsordföranden med utmärkelsen Silverörat för sina insatser för landets hörselskadade samt för audiologin och hörselvården i Sverige. Hjälpmedel Arbetet med att belysa hjälpmedelssituationen prioriterades under året. I årsrapporten, Adjö yxskaft, redovisade vi än en gång statistik och fakta om hörselvården i Sverige. Utprovningarna av hörapparater fortsatte att öka även under För första gången presenterade vi uppgifter om landstingens upphandling av olika kategorier av hörapparater. Vår studie visade, inte helt oväntat, att tillgången till avancerade hörapparater beror på var i landet man bor. Vidare konstaterade vi att alltför få vuxendöva får cochlea-implantat. Det blev också tydligare att tillgången till hjälpmedel utöver hörapparaten varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Utvecklingen har gått mot att allt fler hörcentraler provar ut hjälpmedel utöver hörapparat. Angående HRFs krav på att det ska finnas telespole i hörapparater agerade vi tillsammans med Nordiska Hörselskadades Samarbetsorganisation (NHS), men vi lyckades inte få gehör. Ljudmiljö i fokus i anslutning till förbundsmötet I samband med förbundsmötet anordnades en konferens på temat Befria samtalet kommunikation, ljudmiljö och hjälpmedel (22-23 november). Syftet var att stärka kunskaper och engagemang inför en planerad ljudmiljökampanj. Förbundsmötets deltagare och ytterligare två personer från varje distrikt var inbjudna. Sammanlagt deltog 68 personer. Konferensen tog upp olika perspektiv på kommunikation, ljudmiljö och hjälpmedel. Hörselrehabilitering för vuxna HRF deltog i Socialstyrelsens arbete med att ta fram nationella råd för prioriteringar inom vården. Under året presenterade arbetsgruppen sin rapport Nationella, medicinska indikatorer. Rehabilitering för vuxna. En stor del av rapportens material är inspirerat av HRFs årsrapporter och skrivelser. 17

18 Konsumentrådet Konsumentrådet hade ett avslutande möte under året. Vid mötet diskuterades framför allt den aktuella situationen i landstingens hjälpmedelsförsörjning. Konsumentrådet tillsattes Äldrefrågan I årsrapporten presenterades ny statistik och andra uppgifter om äldre hörselskadade. Den 8-9 november hölls en utbildning i äldrefrågor för förtroendevalda i föreningar som arbetar med dessa frågor. Under utbildningen fick deltagarna bland annat förkovra sig i fakta om äldre hörselskadade, regelverk och intressepolitiska strategier. Kursen hade 25 deltagare. Till utbildningen togs ett särskilt utbildnings- och informationsmaterial fram för påverkansarbetet. Materialet utvärderades för vidare utveckling så att det kan användas i arbetet med att förbättra stödet till äldre inom ramen för kommunernas äldreomsorg. Habilitering För att komma vidare med frågan om tvåspråkighet (svenska och teckenspråk) kartlade vi tillgången till och användningen av teckenspråk i förskolor och skolor för hörselskadade, samt inom habiliteringens gruppverksamhet. I olika remissvar och i synnerhet vid förslaget till ny språklag krävde HRF att hörselskadade och döva barn ska ha rätt till teckenspråk. Utbildning Ny skolmyndighet i enlighet med HRFs modell Under året genomfördes den sammanslagning av skolmyndigheter som HRF förordat. Vi följde med intresse sammanslagningen av före detta Specialskolemyndigheten (SPM) och Specialpedagogiska institutet. Den nya myndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) innehåller både skolverksamhet för döva och hörselskadade och en råd- och stödverksamhet. Detta stämmer till stora delar väl överens med det skolförslag som vi presenterade i HRFs årsrapport 2007: Äh, det var inget viktigt. HRF träffade bland annat skolutredaren, som senare blev den nya myndighetens generaldirektör, för att påverka myndighetens utformning och uppdrag. Vi bevakade även en utredning som särskilt såg över stödet till hörselskadade och döva elever. 18

19 Regionalt resurscenter i Södra regionen, RRC Det regionala resurscentret i södra regionen som varit en del av ett projekt som HRF medverkat till, tog en kanske lite oväntad form under året. I stället för att inrätta en kropp för ett resurscenter för hörselskadade och döva, anställde den nya myndigheten (SPSM) en projektledare vars uppgift är att utreda var de hörselskadade eleverna i Södra regionen finns och vilka resurser det finns för hörselskadade och döva elever i regionen. En referensgrupp tillsattes i vilken HRF har en representant. Arbetet med att kartlägga tillgängligheten på högskolan flyttades fram för att genomföras i anslutning till utredningsarbetet inför 2009 års rapport. Handikappförbundens skolplattform HRF deltog i arbetet med Handikappförbundens skolplattform. Genom idogt arbete och gemensamt kompromissförslag från hörselorganisationerna kunde vi ställa oss bakom den plattform som en särskild arbetsgrupp utarbetat. Remissvar och skrivelser Mål för år 4 i specialskolan Som en följd av att grundskolan inför mål för år 3, utarbetades förslag till mål för år 4 i specialskolan. HRF bekräftade utredningens ståndpunkt att samma krav ska ställas i specialskolan som i övriga grundskolan, samt att ett alternativ till muntlig redovisning ska vara redovisning på teckenspråk. Vi tog också upp möjligheten att låta teckenspråk vara en möjlig uttrycksform även i ämnet matematik, där utredningen valt att inte fastställa någon särskild kursplan för specialskolan. HRF efterlyste även en analys kring och en övervägning om målen bör uppnås i år 3 även inom specialskolan. Anhörigundervisning på Kristinaskolan Kristinaskolan väckte frågan om att öppna specialskolan för barn till döva föräldrar, vilket ledde till att Härnösands kommun genomförde en utredning. Det uppstod frågetecken kring denna utredning. I en skrivelse uppmanade HRF därför kommunen att reda ut oklarheterna innan beslut fattades. Vidare framförde HRF sin ståndpunkt angående behovet av utveckling av specialskolan. Kommunen valde att inte erbjuda möjlighet för anhörigbarn att gå i specialskolan, men skulle se över möjligheten att tillgodose dessa barns behov på annat sätt. Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) Utredningen belyste inte döva och hörselskadades gymnasieutbildning. Då HRF ansåg att flera av utredningens förslag kan försvåra möjligheten för hörselskadade att bli behöriga till gymnasieutbildningen, efterlyste vi i vårt remissvar en analys av vilka effekter och konsekvenser som utredningens förslag innebär för hörselskadade och dövas möjligheter till 19

20 gymnasiestudier. Analysen bör beakta bland annat hörselskadade elevers villkor och språkliga behov, konsekvenser av de höjda behörighetskraven, vilken behörighet ämnet teckenspråk ger, samt möjligheter att återuppta gymnasiestudier. Vi efterlyste även kvalitativa studier där man särskilt belyser hörselskadade och dövas utbildning, exempelvis orsaker till att andelen gymnasiebehöriga elever är lägre bland hörselskadade och döva. Tydlig och öppen, förslag till stärkt utbildningsinspektion (SOU 2007:101) HRF lämnade initialt sina synpunkter på remissen via Handikappförbunden. Då Handikappförbunden i sitt svar frångick principerna i förbundens gemensamma skolplattform, tog HRF avstånd från Handikappförbundens remissvar. I vårt eget remissvar var vi positiva till förslaget att inrätta en fristående myndighet för inspektion, kvalitetsgranskning och tillsyn. Vi betonade att det är viktigt att myndigheten även ansvarar för inspektion av anpassade skolformer för hörselskadade och döva elever. Vidare påpekade vi bland annat att det är viktigt att inspektionen har kompetens om hörselskadade elever för att deras behov ska kunna synliggöras. Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder (SOU 2007:87) Vi var positiva till flera av utredarens förslag, som till stora delar stämde överens med HRFs förslag till ny skolorganisation. I vårt remissvar framförde vi dock kritik för att utredningen inte berörde barns behov i förskolan. Vidare påtalade vi bland annat att det är angeläget att den nya myndigheten får ett tydligt uppdrag gällande hörselskadade och döva barns skolgång avseende tvåspråkighet och långsiktiga lösningar i större regionala skolenheter. Vi ansåg också att myndigheten ska utforma krav för gymnasieutbildningen vid avtal med Örebro kommun. När det gäller skollagen vill HRF att den negativa skrivningen om specialskolan i skollagen ändras, att hörselklasskolor regleras i skollagen och att rätten till skolskjuts från hörselklasskola och fritidshem säkerställs. Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26) Vi gav vårt stöd till förslaget att det svenska teckenspråkets ställning ska regleras i lag och att det ska tillerkännas en ställning som motsvarar de officiella nationella minoritetsspråken. Dessutom anser HRF att det är av största vikt att stärka teckenspråkigas rättigheter och hörselskadades möjligheter att få tillgång till och använda det svenska teckenspråket. Det är också viktigt att hörselskadade och döva ges möjlighet att lära sig teckenspråk så tidigt som möjligt samt att rätten till teckenspråksundervisning stärks. 20