årsredovisning 2012 Hörselskadades Riksförbund org nr

Transkript

1 årsredovisning 2012 Hörselskadades Riksförbund org nr

2 2 verksamhetsåret 2012

3 Innehåll Verksamhetsberättelse... 5 Förvaltningsberättelse Resultat och balansräkning Noter

4 4 verksamhetsåret 2012

5 Verksamhetsberättelse 5

6 6 verksamhetsåret 2012

7 Förord Verksamhetsåret 2012 var intensivt. Med framgång genomförde vi landets största hörselforskningskonferens, följt av HRFs kongress med över 300 deltagare från hela landet. Samtidigt var de flesta av HRFs kärnfrågor i fokus hörselvården, tolkfrågan och skolfrågan. Kongresstemat En ny upplysningstid blir också en röd tråd genom nästa kongressperiod. Och det behövs. Denna verksamhetsberättelse visar på område efter område att HRF är en viktig kraft när det gäller att upplysa beslutsfattare om hörselskadades behov, och att vinna stöd för vårt arbete för att förverkliga HRFs vision om ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där våra mänskliga rättigheter respekteras, och där vi kan förverkliga oss själva utan att hindras av okunskap, otillgänglighet eller brist på vård, stöd och hjälpmedel. Verksamhetsberättelsen utgår från HRFs handlingsprogram för , som beslutades av kongressen De första avsnittens namn motsvarar rubrikerna i handlingsprogrammet. Därefter beskrivs övrig stadgebunden och reguljär verksamhet. Jag vill framföra ett stort tack till alla som samarbetar med oss för att tillvarata hörselskadades intressen. Ett särskilt tack riktar jag till förbundsmötet som på ett positivt och inspirerande sätt stöttade förbundsstyrelsens arbete under året. Tack också till HRFs personal för deras engagerade arbete. Jag vill dessutom tacka alla de människor runt om i landet som genom sitt ekonomiska stöd gör det möjligt för HRF att bedriva vårt viktiga arbete. Tack vare dessa gåvor kan vi bedriva intressepolitiskt påverkansarbete, främja forskning och utveckling, samt arbeta för att förändra attityder och sprida kunskap till gagn för hörselskadade både i Sverige och i andra delar av världen. Jan-Peter Strömgren förbundsordförande Hörselskadades Riksförbund (HRF) 7

8 8 verksamhetsåret 2012

9 A. Befria samtalet A.1 Skapa insikt om hörselskadades kommunikationsvillkor och behov Bättre ljudmiljö HRFs arbete för bättre ljudmiljö fortsatte under Vi fokuserade vårt engagemang på en pågående översyn av Boverkets byggregler (BBR) samt Enkelt avhjälpta hinder (HIN) och det blev en framgång för HRF att Boverket i sitt förslag till reviderade byggregler förtydligat kraven på ljudmiljön i publika lokaler. Vi välkomnade den förändringen, men i vårt remissvar till Boverket riktade vi också skarp kritik mot att kraven på skolans ljudmiljö inte skärpts. I syfte att uppnå skärpta byggregler när det gäller ljudmiljön i skolan tog vi därför i slutet av året initiativ till ett samarbete med åtta organisationer som företräder föräldrar, lärare, audiologisk expertis, barn och ungdomar med hörselskador, elever i allmänhet, elever med läs- och skrivsvårigheter, elever med koncentrationssvårigheter samt elever med annat hemspråk än svenska. Det visade sig finnas ett stort intresse för en bred samverkan för att förbättra ljudmiljön i skolan. Samarbetet utvecklas under Boverkets revidering av Enkelt avhjälpa hinder (HIN) skickas på remiss i början av I syfte att påverka befintliga ljudmiljöstandarder i Sverige deltog HRF i SIS (Swedish Standards Institute) tekniska kommitté Byggakustik (tk197). Kommittén som i huvudsak består av leverantörer av produkter och tjänster inom akustikområdet följde Boverkets arbete med de nya byggreglerna och valde med anledning av detta att skjuta fram sin planerade översyn av ljudmiljöstandarderna. HRFs deltagande i kommittén uppskattades, särskilt i frågor som handlar om taluppfattbarhet och samtalsstörande ljud. HRF sökte och beviljades under året medlemskap i ytterligare två kommittéer som berör tillgänglighet och ljudmiljö. Dessa är Samordningsgrupp för tillgänglighet (tk536) respektive Tillgänglighet i byggd miljö (tk453). I mars 2012 tilldelades HRF utmärkelsen Ljudpriset 2011 av Svenska Akustiska Sällskapet (SAS), för vårt arbete med ljudmiljökampanjen Befria samtalet Motiveringen var: HRF har genom kampanjen Befria samtalet framgångsrikt uppmärksammat problemen med höga ljudnivåer i offentliga lokaler och därigenom förbättrat förutsättningarna för en bättre framtida ljudmiljö till gagn inte bara för hörselskadade utan även för alla andra besökare. Ljudpriset delas ut årligen till individer, företag, institutioner eller myndigheter som har bidragit till eller byggt upp förutsättningar för en bättre ljudmiljö i Sverige. HRFs ljudmiljökampanj ledde även till att vi under 2012 bjöds in till en rad intressanta initiativ som syftar till att uppmärksamma störande ljud och förbättra ljudmiljön. 9

10 Bland annat kontaktade Yrkeshögskolan i Borås förbundet för att presentera planer på att starta en helt ny ljudvetarutbildning. Om utbildningen kommer igång fortsätter dialogen angående utbildningens innehåll under Sveriges kommuner och landsting (SKL) släppte rapporten Ljudlig miljö. I rapportens förord hänvisas till HRFs ljudmiljökampanj. Företaget WSP, som hade uppdraget att skriva rapporten, tog initiativ till samtal med en rad olika aktörer som på något sätt arbetar med arbetsmiljöfrågor och skolans ljudmiljö. Syftet med mötet var att diskutera förutsättningar för att åstadkomma en webbaserad ljudmiljöportal. Om SKL på något sätt kommer att finnas med i de fortsatta diskussionerna återstår att se. På bokmässan i Göteborg genomfördes ett estradsamtal med HRFs förbundsordförande, Jan-Peter Strömgren och författaren Anders Mildner, om ljudet i samhället. Samtalet var en del av lanseringen av Mildners bok Koltrasten som trodde att den var en ambulans, som inspirerats av bland annat HRFs ljudmiljörapport Kakofonien (2010). Andra tillgänglighetsfrågor Hösten 2010 gick remisstiden ut för promemorian Bortom fagert tal (Ds 2010:20), som föreslår att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering i lag. Sedan dess har vi förgäves väntat på att regeringen ska lägga förslag om sådan lagstiftning. I början på 2012 beslutade förbundsstyrelsen att HRF skulle ansluta sig till den så kallade Torsdagsaktionen, som kommit till på initiativ av organisationen DHR (Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder). Aktionen innebär att representanter för funktionshinderrörelsen står utanför regeringskansliet Rosenbad i Stockholm varje torsdag morgon mellan klockan 8 och 9, då statsråden är på väg till regeringssammanträde, för att påminna om att det behövs lagstiftning som slår fast att bristande tillgänglighet är diskriminering. I juni beslutade riksdagen med acklamation att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett lagförslag om att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska omfattas av diskrimineringslagstiftningen. Beslutet innebar en tydlig politisk markering och ett steg framåt, men sedan hände ingenting mer i frågan. Under året bidrog HRF dessutom ekonomiskt till en utredning om kostnaderna för det utanförskap som blir konsekvensen av otillgänglighet. Utredningsrapporten Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (Vi har räknat på det.) släpptes under Almedalsveckan i juli, och uppmärksammades då vid ett särskilt seminarium. Utbildningsstöd till distrikten Under året erbjöds HRFs distrikt att söka bidrag till fortbildning och/eller aktiviteter inom ljudmiljöområdet. Tre distrikt ansökte och fick bidrag. 10

11 Textning och hörbarhet i tv Andelen textade program i SVT ökade under året. Detta är ett resultat av HRFs mångåriga arbete med att förbättra textningen i tv. Så gott som alla förinspelade svenska program kan numera även ses textade på SVT Play i efterhand, däremot inte de liveströmmade programmen även om de visas med direkttextning i tv. För att påskynda utvecklingen när det gäller textning av direktsända program och regionala tv-program, både i tv och på webben, skrev förbundet till kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth (M). HRF framförde vikten av att snarast få till en svensk språkdatabas, vilket är en förutsättning för att åstadkomma effektiv direkttextning med hög kvalitet. Ärendet bereds för närvarande av regeringskansliet. Trots tidigare utfästelser från SVT textades inte Kunskapskanalens direktsändningar från partiledartalen Almedalen i juli. HRF gick ut med ett pressmeddelande där vi konstaterade att public service-bolaget därmed utestängde närmare hörselskadade från en viktig del av den politiska debatten. Utspelet, som ledde till att SVT bad om ursäkt i flera medier, gjorde att en av våra stora tillgänglighetsfrågor, textning, fick värdefull uppmärksamhet mitt under en av årets mest intensiva politikveckor. HRF fick under året en hel del klagomål från enskilda och medlemmar på dålig hörbarhet (musik/bakgrundsljud samtidigt med tal) i vissa tv-program. Med anledning av detta påtalade vi till SVT att programbolagens policy för hörbarheten måste tillämpas och att dess efterlevnad följas upp systematiskt, regelbundet och dokumenterat. Textning av svensk film på bio Förutsättningarna för att visa och se textade digitala filmer förbättrades väsentligt under året. En av nyheterna var att regeringen i det nya filmavtalet för föreslog att svenska filmer ska kunna visas med text för att få statligt produktionsstöd. Textkravet är ett resultat av HRFs påverkansarbete och en viktig framgång för alla hörselskadade. Det nya kravet innebär emellertid inte att filmer måste visas med text, endast att det ska finnas förutsättningar för att kunna visa filmen textad, till exempel en digital textfil. En annan framgång för HRF var att digitaliseringen av svenska biografer fortsatte, vilket gör att textade svenska filmer nu kan visas på allt fler orter. År 2012 hade 593 av drygt 800 svenska biografsalonger digitaliserats, vilket är en kraftig ökning från 2009, då det fanns 70 digitala biografsalonger. Möjlighet att larma med sms Tjänsten SMS112, som innebär att hörselskadade och döva kan skicka sms till nödnumret 112 för att larma vid nödsituationer, permanentades under året genom ett nytt avtal mellan staten och SOS Alarm. I samband med detta medverkade HRFs förbundsordförande i ett pressmeddelande från SOS Alarm. HRF har varit drivande i utvecklingen av SMS112, som har använts på försök sedan

12 Utrymningslarm för döva och hörselskadade Under året uttalade sig HRF i flera artiklar och inslag om vikten av att utrymningslarm är tillgängliga för hörselskadade och döva, med visuella och taktila signaler. Frågan togs upp i olika delar av landet, bland annat till följd av händelser där hörselskadade och döva utsatts för risk eftersom de inte uppfattat ljudlarm. Tillgänglighet i kollektivtrafiken Andelen tillgänglighetsanpassade fordon i kollektivtrafiken fortsätter att öka. Detta är ett resultat av HRFs arbete i SJs handikappråd, där vi även under 2012 drivit kravet på displayer med textinformation på tåg samt och fungerande teleslingor. Under hösten medverkade HRF i en utbildningsfilm som SJ gjorde för sin personal. Filmen tog upp hörselskadades och andra gruppers behov när det gäller tillgänglighet. REMISSER, SKRIVELSER och YTTRANDEN Remissvar på revidering av Boverkets Byggnormer, BBR HRF remissvarade på Boverkets förslag till reviderade byggregler. Vi var positiva till att Boverket gjort vissa förbättringar avseende ljudmiljö i publika lokaler, men vi riktade också skarp kritik mot att kraven när det gäller skolans ljudmiljö inte skärpts. Remissvar på Vissa ändringar i radio- och tv-lagen I förbundets remissvar på promemorian Vissa ändringar i radio- och tvlagen (Ds 2011:40) var vi positiva till ändringsförslaget att tv-sändningar som sänds genom etern ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och att det även ska gälla för tv-sändningar i tråd, det vill säga sändningar i kabel och ip-sändningar (webbsändningar). Bildsymbol för information om tillgänglighet för hörselskadade Förbundet tillskrev Micasa Fastigheter i Stockholm AB ett fastighetsbolag som äger och förvaltar Stockholms stads omsorgsfastigheter och Hjälpmedelsinstitutet/Tekniska Kommittén SIS/TK 493 med anledning av att de refererat till en bildsymbolstandard om tillgänglighet för hörselskadade som HRF inte ställt sig bakom. Då det redan finns befintliga symboler som fungerar framförde HRF med beklagan att frågan hanterats utan att hänsyn tagits till detta. Regeringskansliet diskriminerar hörselskadade Med anledning av återkommande brist på tillgänglighet vid möten på regeringskansliet skrev förbundet till statsminister Fredrik Reinfeldt. I brevet uppmärksammades statsministern på att bristerna gör det svårt för hörselskadade att delta i möten. Några månader senare återkom ansvarig vid statsministerns kansli och beklagade det inträffade: Regeringskansliet ska självklart vara en plats som är tillgänglig för alla. 12

13 A.2 Habilitering/rehabilitering och hjälpmedel Vårdval och Fritt val HRFs arbete för att värna hörselskadades rätt till hörselvård fortsatte under I olika dokument, i intervjuer, vid möten och i andra sammanhang gjorde HRF klart att vi anser att vårdval med möjlighet att välja vårdgivare kan vara positivt, under vissa förutsättningar, men att vi tar avstånd från system med hörselcheckar (så kallat fritt val av hörapparater ), där landsting genom bidrag uppmuntrar enskilda att köpa hörapparater på den privata marknaden, utanför den allmänna hälso- och sjukvården. Biträdande socialminister Maria Larsson (KD) hade aviserat att det skulle komma en proposition om införande av vårdval i hela landet, baserat på betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (2011). Detta trots att en sådan reform inte efterfrågats av de grupper som använder hjälpmedel. Någon sådan proposition kom emellertid inte under Däremot bevakade vi några andra pågående utredningar som kan få stor betydelse för hörselvårdsfrågan: Upphandlingsutredningen samt Patientmaktsutredningen, som båda ska presentera sina betänkanden våren I september träffade vi upphandlingsutredaren, Anders Wijkman, och framförde då bland annat att upphandlingen av hörselvård i Stockholm (2008) blivit normgivande, trots att ersättningsnivåer för tjänster då lades på en så låg nivå att kvalitén på utprovningen påverkats på ett negativt sätt. Vi framförde även det olämpliga i att vårdvalet innebär att samma person som förskriver hjälpmedlet är både utprovare och försäljare av hörapparater. HRFs kongress i Västerås, i juni 2012, antog ett uttalande som riktade skarp kritik mot regeringens hjälpmedelspolitik. Vi krävde att regeringen ska tillsätta en hjälpmedelsutredning, med uppdrag att lägga förslag på hur hjälpmedelsförsörjningen i landet kan reformeras för att tillgodose hörselskadades behov i ett långsiktigt perspektiv. Med anledning av uttalandet ville riksdagsledamoten Maria Lundqvist-Brömster (FP), ledamot i riksdagens socialutskott, träffa förbundet för att få veta mer om vår syn på Fritt val. Stefan Löfven, Socialdemokraternas partiordförande, skickade ett brev till förbundet där han uttryckte stort intresse för frågan. För att framföra förbundets syn på Fritt val träffade vi riksdagsledamöterna Anders W Jonsson (C), ordförande i riksdagens socialutskott, samt Lena Hallengren (S), förste vice ordförande i socialutskottet. Förbundet medverkade med monter både på Vänsterpartiets och på Kristdemokraternas partikongresser. Syftet var att lyfta hörselvårdsfrågan och i synnerhet frågan om vårdval/fritt val. Vår medverkan resulterade i en rad samtal med beslutsfattare på landstingsnivå. På Tema Hörsel, ett forum för professionen inom hörselvårdsområdet, deltog HRF med en monter. Vi framförde vår uppfattning om den pågående utvecklingen med vårdval och system med hörselcheckar. 13

14 Hjälpmedelsinstitutet (HI) fick i uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna till ett försöksprojekt om personlig hjälpmedelsbudget. Senare meddelade Socialdepartementet att kritiken från olika parter, bland annat HRF, varit så omfattande att man förmodligen inte går vidare med försöket. Vi hade också kontakt med branschorganisationen Svensk Hörsel, som under hösten presenterade opinionsundersökningen En granskning av stödet till människor med hörselnedsättning. HRF hade fått ta del av undersökningsrapporten i förväg och påtalade då stora brister, och dessa brister ifrågasattes även vid den årliga hörselchefskonferensen, arrangerad av HI. När Svensk Hörsel trots detta gick ut med ett pressmeddelande baserat på de missvisande uppgifterna skickade HRF ett kritiskt brev till organisationens styrelse. Vårdval/Fritt val diskuterades även detta år flitigt i regioner och landsting, bland annat i Östergötland, Jönköpings län samt Uppsala län. I Östergötland genomfördes en utredning angående vårdvalet. Förbundet följde utvecklingen i nära dialog med de berörda distrikten. Avgifter inom hörselvården Det har länge varit HRFs uppfattning att kostnader för hjälpmedel som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen ska ingå i högkostnadsskyddet. Därför var det ett stort bakslag för oss när betänkandet Framtidens högkostnadsskydd i vården (SOU 2012:12), som presenterades i början av året, inte innehöll något förslag om kostnader för hjälpmedel. Vi ifrågasatte om ärendet hanterats på ett riktigt sätt av regeringen, som redan i direktiven till utredningen utan att frågan behandlats av riksdagen fastslog att det inte finns något nationellt högkostnadsskydd för hjälpmedel. Av den anledningen kontaktades riksdagsledamoten Helen Stockaryd (S), ledamot i konstitutionsutskottet, för att efterhöra om regeringen själv kan besluta om vilken hälso- och sjukvård som inte omfattas av högkostnadsskyddet. Kontakten resulterade i en riksdagsmotion om avgifter inom vården. Motionen behandlas i början av Under hösten genomförde HRF en ny kartläggning av avgifter inom hörselvården i olika landsting/regioner. Kartläggningen visade att det fortfarande råder stora skillnader mellan de olika landstingen, och att personer med särskilda hörapparatbehov drabbas av större kostnader i vissa landsting. Särskilda hörapparatavgifter finns i 18 av 21 landsting, och allihop ligger utanför det lagstadgade högkostnadsskyddet. Samverkan på hörselvårdsområdet Under året förde vi sonderande resonemang med representanter för Stockholms läns landsting samt Karolinska Institutet angående inrättande av ett Hörselns hus i Stockholm. 14

15 Undersökningar om hörselvården HRF och Hjälpmedelsinstitutet (HI) samarbetade för andra året i rad när det gäller insamling av statistik om utprovning av hörapparater med mera. Resultatet redovisades denna gång strax innan sommaren på Hjälpmedelsinstitutets hemsida. Vi samlade även in uppgifter från barnhabiliteringen om antalet hörselskadade barn och den verksamhet som habiliteringen erbjuder. Från CIklinikerna fick vi uppgifter om antalet personer som fått cochlea-implantat. Forskningsinstitutet Hörselbron har fått i uppdrag att göra en studie om hörapparater, nytta och kostnader. Det är en studie vars syfte är att se om det föreligger skillnader mellan landstingets upphandlade sortiment och hörapparater som inte är upphandlade. Medlemsundersökning om Menières sjukdom Vi genomförde en enkät bland HRF-medlemmar med Menières sjukdom. Syftet med undersökningen var att ta reda på medlemmarnas erfarenheter av bland annat vård, olika behandlingsmetoder, arbetsliv med mera samt erfarenhetsutbyte med andra i samma situation. Totalt lämnade 225 medlemmar svar, vilket gav en svarsfrekvens på 65 procent. En rapport ska sammanställas och publiceras i början av Hörselvårdsfrågor i media HRF initierade en reportagesatsning av SVTs medicinredaktion om tillgången till CI/EAS för vuxna. De byggde på nya beräkningar från HRF, att tio gånger så många borde erbjudas sådana hörselimplantat. Cirka personer skulle kunna erbjudas CI/EAS, bedömer HRF med stöd av ledande forskare inom området, men de flesta har inte erbjudits möjligheten. De mycket uppmärksammade reportagen om CI/EAS sändes i Rapport och Aktuellt, där även mottagaren av Stora Hörselpriset, Helge Rask-Andersen, medverkade (se även F. Forskning och utveckling). Under våren medverkade HRF i en serie inslag i Sveriges Radio P4 Malmöhus där det avslöjades att vissa auktoriserade audionommottagningar i Skåne hade mycket hög andel privat försäljning av hörapparater jämfört med andra mottagningar. Ett företag sålde hörapparater ur det privata sortimentet till nästan 70 procent av patienterna, trots att de flesta andra mottagningar låg på några få procent. Radioreportagen ifrågasatte också att Region Skåne inte har kännedom om vilken typ av hörapparater som säljs privat på de auktoriserade mottagningarna och som helt eller delvis bekostas av skattepengar i form av en check från regionen. I inslagen bekräftade ordföranden i Skåneaudionomernas yrkesförening vad HRF länge hävdat, att det är problematiskt att audionomer inom de nya vårdvalssystemen hamnar på dubbla stolar som både vårdpersonal och säljare, och att audionomer känner sig pressade att skynda på utprovningar. Detta är en följd av regionens alldeles för låga ersättningsnivåer, något som HRF kritiserade hårt inför införandet av vårdval i Skåne. 15

16 Under hösten kom flera artiklar och inslag om hörselskadade som fått missvisande information av auktoriserade hörselmottagningar och hamnat i kläm inom vårdvalssystemet i Stockholm. Bland annat uppmärksammades problemen i konsumenttidningen Råd & Rön samt i SVTs Rapport. Förutom HRF intervjuades personer som fått hjälp av HRFs informationstjänst Hörsellinjen (se även I.3 Hörsellinjen). Utvecklad information I de landsting/regioner som har vårdval, med oklara gränser mellan privat och offentlig hörselvård, hamnar hörselskadade lätt i en utsatt situation, både som konsument och patient. En vanlig svårighet är att den enskilde har svårt att avgöra om audionomen agerar som vårdgivare eller som säljare, och om den information som vårdgivaren ger verkligen stämmer eller om den har tillrättalagts för att gynna den egna försäljningen. Under året har därför Hörsellinjen fått en allt viktigare roll när det gäller oberoende information och praktisk vägledning när det gäller regelverk med mera i respektive landsting/region (se även 1.3 Hörsellinjen). Kommunernas verksamheter för äldre HRF, Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) och Synskadades Riksförbund (SRF) tillsammans med Syn- och hörselinstruktörsföreningen och Hagabergs Folkhögskola ansökte och beviljades medel från Arvsfonden för ett projekt för att ta fram en ny och sammanhållen utbildning för syn- och hörselinstruktörer, som syftar till att de ska kunna stödja personer med nedsatt syn- och/ eller hörsel. Projektet planerades under året och kommunerna fick en inbjudan till en första utbildning på elva veckor, som startar i början av Syftet är att om personer med hörselnedsättning, synnedsättning och dövblindhet ska ha möjlighet till ett aktivt och självständigt liv måste kommunerna erbjuda stöd av bra kvalitet, inte minst till äldre. I dag är det dåligt ställt med kunskapen om syn- och hörselskadades behov. Kommunernas syn- och hörselinstruktörer har inte fått ordentlig utbildning och kunskap om hur det är att leva med dessa funktionshinder. Hittills har det endast funnits en utbildning för syninstruktörer. Under året anslöt vi oss till Swedish Standards Institute (SIS) standardiseringsarbete avseende stödet till äldre inom olika boendeformer respektive hemtjänsten. Regional påverkan och bevakning I början av året samlades representanter från de tre HRF distrikt som infört vårdval/fritt val inom hörselvården och representanter från förbundsstyrelsen. Syftet var att göra en särskild genomlysning av problematiken och utmaningarna inom vårdvalet, samt att utbyta erfarenheter. För andra året i rad anordnades ett hörselvårdsseminarium med representanter från 17 distrikt och förbundsstyrelsen. Syftet var att lyfta upp aktuella 16

17 frågor inom hörselvården, utbyta erfarenheter och diskutera hur vi kan stärka vårt påverkansarbete på området. Distrikten fick i uppgift att kartlägga hur det ser ut med den fördjupade rehabiliteringen i respektive distrikt och skicka in detta till förbundet. Resultaten sammanställs i början av REMISSER, SKRIVELSER och YTTRANDEN Gör det enklare! SOU 2012:33 I vårt remissvar på betänkandet Gör det enklare! biföll vi utredarens förslag att förstärka statens roll inom hälso- och sjukvårdsområdet. Vi framhöll särskilt de principiella förslagen om att säkra vårdkvaliteten genom bland annat en effektiv och tydlig tillsynsverksamhet. Yttrande över Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet, SOU 2011:77 HRF konstaterade i sitt remissvar på betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet att regeringen med Fritt val av hjälpmedel vill genomföra en reform som inte efterfrågats av grupper som använder hjälpmedel. Vi uttryckte skarp kritik mot såväl utredningsdirektiven som utredningens genomförande, samt uppmanade regeringen att omedelbart stoppa reformen Fritt val av hjälpmedel och att tillsätta en ny hjälpmedelsutredning. Yttrande över betänkandet Framtidens högkostnadsskydd i vården, SOU 2012:2 Regeringen fastställde i direktiven till utredningen att tekniska hjälpmedel inte ingår i det lagstadgade högkostnadsskyddet. I vårt remissvar protesterade vi mot detta och hävdade uppfattningen att hjälpmedel är en del av hälso- och sjukvården och att kostnader för hjälpmedel därför självfallet ska ingå i det gemensamma högkostnadsskyddet. A.3 Tillgång till tolkning av hög kvalitet Utredning av tolksystemet Under året drev HRF att Tolktjänstutredningens (SOU 2011:83) förslag ska genomföras, och då framför allt förslagen om en gemensam huvudman för tolktjänsten och en försöksverksamhet med fri tillgång till tolktjänst. Tyvärr beslutade regeringen i slutet av året att inte gå vidare med utredningen, med motiveringen att kostnadsunderlagen var bristfälliga. Arbetet för en förbättrad organisation av tolktjänsten fortsatte bland annat inom ramen för Ordförandegruppen ett samarbete med andra hörsel- och dövorganisationer. I slutet av året fick vi beskedet att regeringen kommer att gå vidare med tolktjänstfrågan genom internt arbete under våren En konsekvens av att tolktjänstens organisation fortfarande är under beredning är att andra aktörer avvaktar och inte gör något. Ett exempel är tolktjänst i arbetslivet där det finns stora organisationsbrister. Trots att HRF påtalade 17

18 detta fick FunkA-utredningen (utredningen av arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning) inget uppdrag när det gäller tolktjänst i arbetslivet. Tolkutbildning vid högskolan HRF har under flera år haft kontakter med Utbildningsdepartementet och Stockholms Universitet angående tolkutbildning på högskolenivå. Detta resulterade 2012 i att Stockholms Universitet fick utvecklingsmedel för att förbereda en teckenspråkstolkutbildning. Utbildningsdepartementet valde dock att inte ta med skrivtolkutbildningen i uppdraget, trots påtryckningar från bland annat HRF och trots att Stockholms Universitet varit positiva till ett sådant uppdrag. HRF arbetade under året för att även skrivtolkutbildning ska finnas vid högskolan. Dialog med distrikten Ett tolkseminarium med representanter från HRFs distrikt, förbundsstyrelse och förbundskansli var planerat, men flyttades fram till 2013, i avvaktan på vad som skulle hända med Tolktjänstutredningen. Upphandling av rikstolktjänst Inför 2013 ändrade Socialdepartementet formen för hur uppdraget rikstolktjänst ska hanteras i framtiden. Tidigare fick stiftelsen Rikstolktjänst ett årligt statsbidrag att förvalta. Enligt det nya beslutet ska uppdraget upphandlas. Stiftelsen Rikstolktjänst, som drivs av HRF, Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB), lämnade därför in anbud tillsammans med företaget AB Stockholmstolkarna och vann upphandlingen. Med anledning av att Socialstyrelsen, som har ansvar för upphandlingen, har visat stor okunskap om tolkverksamhet skrev HRF till Upphandlingsutredningen. I skrivelsen påtalade vi att det är ett problem att myndigheter har bristande kunskap om vad som krävs att bedriva verksamhet inom vårt område. Vi uppmärksammade även att Socialstyrelsen, med hänvisning till sekretess, inte heller ser sig kunna samråda med organisationer som kan erbjuda den kunskap som myndigheten saknar. TSS-tolkning Vi fortsatte att sprida information om TSS och TSS-tolkning utifrån dokumentet Tecken som stöd för tal, TSS. Ett verktyg för kommunikation om TSS, som antogs av förbundsstyrelsen Dokumentet spreds till berörda verksamheter, bland annat pedagogiska hörselvården, tolkutbildningar, tolkcentraler och folkhögskolor med TSS-kurser. Vi träffade och gav information till landstingens tolkchefer (Talför), företrädare för Tolkledarna, tolkstudenter samt på årsmötet för Föreningen för skriv- och TSS-tolkar (FST). 18

19 B. Utbildning på våra villkor B.1 Utbildning på våra villkor Ny skolorganisation Tillsammans med de andra hörsel- och dövorganisationerna fortsatte HRF på olika sätt arbeta för en ny skolorganisation och regionala resurscentra för hörselskadade och döva elever. Bland annat förde vi dialog med tjänstemän på Utbildningsdepartementet och berörda myndigheter. HRF träffade även riksdagsledamoten Håkan Bergman (S), ledamot i riksdagens utbildningsutskott. Det planerade mötet med Utbildningsutskottets ordförande, Tomas Tobé (M), blev uppskjutet till Utifrån förslag från den statliga utredningen Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp avsatte regeringen medel för en tillfällig nationell samordnare i budgetpropositionen. HRF påtalade behovet av en permanent verksamhet och framförde våra synpunkter på hur uppdraget borde utformas. Åtgärdsplan för skolan juridiskt stöd till föräldrar Föräldrars insatser är ofta viktiga för att deras hörselskadade barn ska få en bra skolgång. Under året inledde HRF därför en större satsning på att erbjuda stöd till föräldrar att kräva sina barns rättigheter i skolan, genom en serie seminarier med rubriken Ditt barn har också rätt till en bra utbildning. I november genomfördes det första seminariet i Uppsala, med föreläsningar om hörselskadade barns behov och rättigheter i skolan. Med hjälp av HRFs familjeförening i Uppsala kunde även aktiviteter för barnen erbjudas. Projektet fortsätter Meritpoäng för studier i teckenspråk I april beslutade riksdagen att studier i teckenspråk på gymnasienivå ska ge meritpoäng och att teckenspråk ska likställas med moderna språk. Detta beslut var en stor framgång för de döv- och hörselskadeorganisationer som drivit frågan, bland annat Unga Hörselskadade (UH) och HRF. Efter beslutet har HRF fortsatt att driva på för att beslutet ska genomföras. Undersökning om hörselskadade barn och ungdomars levnadsvillkor (Hörselforskningsfonden) Örebro Universitet fick pengar från Hörselforskningsfonden för att förbereda en longitudinell studie om hörselskadade barn och ungdomars levnadsvillkor. HRF har ingått i projektets referensgrupp, tillsammans med Unga Hörselskadade (UH) och Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB). Bland annat arbetades det fram ett enkätunderlag och kontakter togs med önskade samverkanspartners inför en större studie. 19

20 REMISSER, SKRIVELSER och YTTRANDEN Yttrande över Skolverkets remiss Allmänna råd med kommentarer till arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd (dnr :160) Med anledning av den nya skollagen, som kom 2011, arbetar Skolverket med att ta fram nya allmänna råd. I remissunderlaget lyfte de särskilt fram diskussionen om huruvida andra svårigheter i sin skolsituation ska vara kopplade till kunskapskraven eller inte. Skolverket hade valt tolkningen att det ska vara relaterat till möjligheten att nå kunskapskraven. HRF ifrågasatte detta skarpt och konstaterade att Skolverkets tolkning varken återspelar lagstiftarens eller Skolväsendets överklagandenämnds avsikt med regleringen. Om skolans ansvar för eleven begränsas till endast kunskapskrav kommer det att få en rad negativa konsekvenser, inte minst för hörselskadade elever. Den mest omfattande och självklara konsekvensen kommer att bli att elever med svårigheter, som inte kopplas direkt till förmågan att prestera bra betyg, inte får sina behov utredda och tillgodosedda. Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning, SOU 2012:24 I april kom det andra betänkandet från den statliga utredningen Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp där HRF deltagit i en referensgrupp. I betänkandet redovisar utredningen uppdraget att se över ansvarsfördelning för och finansiering av gymnasieutbildning för vissa elever med funktionsnedsättning. Utredningens utgångspunkt är även här att kommunerna ska ta ett större ansvar för målgruppen, vilket har genomsyrat förslagen. Riksgymnasiet föreslogs byta namn från Riksgymnasiet för hörselskadade (RGH) och Riksgymnasiet för döva (RGD) till det Tvåspråkiga riksgymnasiet (RgT). När det gäller hörselskadade elever föreslog utredningen att enbart de som har behov av teckenspråkig undervisningsmiljö ska tas emot vid riksgymnasiet. I vårt remissvar framförde HRF upprört att en begränsning av målgruppen skulle innebära kraftigt försämrade möjligheter för vissa hörselskadade ungdomar att klara sin gymnasieutbildning. Hörselskadade ungdomar som inte fått möjligheten att lära sig teckenspråk och inte kan gå i kommunens gymnasieskola blir berövade möjligheten att genomföra gymnasiestudier. Med detta uppmanades regeringen att i en kommande proposition inte föreslå att målgruppen begränsas enligt utredningens förslag. 20