Bättre möten! En guide i hur elevrådet håller bättre och mer effektiva möten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bättre möten! En guide i hur elevrådet håller bättre och mer effektiva möten"

Transkript

1 Bättre möten! En guide i hur elevrådet håller bättre och mer effektiva möten

2 INLEDNING Läs det här dokumentet för att få tips om hur ni kan förbättra elevrådsmöten och andra möten. Ibland fastnar vi i att ha möten på samma gamla vanliga sätt och klimatet riskerar att då bli stelt, icke-kreativt eller så blir resultatet av mötet helt enkelt inte bra. Detta dokument är därför fullt med smarta och roliga tips på hur ni kan göra era möten mer effektiva och roliga med bättre resultat! Sammanfattning av kapitel MÖTET I kapitlet som heter mötet hittar du vad som är bra att tänka på innan ett möte, vilka platser som är bra att vara på, vilka roller som kan finnas under ett möte, olika sätt att ta beslut på, hur ni avslutar och rundar av mötet på ett snyggt sätt. METODER I detta kapitel hittar du olika tips och tricks på olika tillvägagångssätt ni kan ha för att till exempel: ta fram en idé, sätta ramar för ert möte, hur ni kan utvärdera och mycket mer! INKLUDERANDE MÖTEN I kapitlet om inkluderande möten finns information om saker ni kan göra för att vara mer inkluderande i allt från vad ni skriver i era inbjudningar till möten till vilken mat eller fika som serveras. Allt för att ni ska kunna nå ut till fler och se till att alla verkligen känner sig välkomna på era möten och i er verksamhet. MAKT, HÄRSKARTEKNIKER OCH BEKRÄFTARTEKNIKER Detta kapitel handlar om maktstrukturer och på vilket sätt maktstrukturer kan yttra sig under möten. Är det någon som är superbossig? Här får du tips om hur du kan bemöta detta! KONFLIKTHANTERING När vi håller möten tillsammans finns det en risk för att det uppstår konflikter mellan oss. I kapitlet om konflikthantering finns information och metoder för att göra det bästa av

3 konflikter och omvända dem till någonting positivt och utvecklande för gruppen. FEEDBACK I kapitlet om feedback läser du mer om hur du ska ge feedback på ett bra sätt. Det är viktigt att vi kan hjälpas åt att utveckla varandra i gruppen som vi arbetar i och har möten med. Men vi vill ju gärna göra det på ett snyggt sätt där mottagaren som du vill hjälpa tar det du säger på ett bra sätt. ÖVRIGA TIPS Under denna rubrik finns massa länkar med ännu fler grymma tips för att skapa ännu bättre och mer effektiva möten! INNEHÅLL MÖTET Innan mötet Platsen Mötets inledning Mötesfunktioner Beslutsfattande Gör mötet roligt! Mötets avslutning Efter mötet METODER Inledande övningar Talartid och få folk att snacka! Ta fram idéer och brainstorma Planera Ta beslut Utvärdera INKLUDERANDE MÖTEN Inbjudningar Lokalen Förtäringen

4 Övningarna Språket Materialet Dagordningen/innehållet Dokumentation Ceremonier/traditioner MAKT, HÄRSKARTEKNIKER OCH BEKRÄFTARTEKNIKER Härskarteknikerna Bekräftartekniker - som motverkar härskartekniker Diskrimineringsgrunderna KONFLIKTHANTERING Konfliktdjuren FEEDBACK Trestegsmetoden Feedbacktrappan ÖVRIGA TIPS MÖTET Innan mötet För att få ett riktigt bra möte är det viktigt att förbereda sig. Här följer tips på vad som kan vara viktigt att tänka på: Planera mötet ordentligt, tänk in delaktighet så det inte bara är en person som står och rapar ut information. Ha ett tydligt syfte med mötet, ska ni ta beslut? Visionera? Teamworka? Informera? Göra dekorationer till matsalen? Om mötet har flera olika syften, gör då en tydlig planering. En tydlig tidsram är också bra, det är viktigt att hålla den så alla känner att de fått möjlighet att delta under hela mötet. Informera deltagarna innan mötet vad målet med mötet är så de kan förbereda sig. Tänk även igenom så ni har allt praktiskt fungerande innan, exempelvis pennor till

5 whiteboarden eller en laddare till datorn. Om ni har fika eller mat, tål alla att äta av den? Är platsen ni valt att vara på tillgänglig för alla? Kan alla ta sig in, se, höra? Platsen Platsen ni har mötet på kan variera tills fantasin sätter gränsen. Här kommer några förslag: Fråga om ni får ha årsmöte i kommunfullmäktigesalen. Ha picknick samtidigt på en filt i en park. Sitt på en takås. Åk hem till någon i elevrådet och hälsa på (obs! enbart om elevrådet betalar resan!) Håll möte på internet via till exempel skype! Kom ihåg att tänka igenom möbleringen: En talarstol kan verka skrämmande och leda till att bara några vågar prata. Om folk kan ha ögonkontakt skapas mer kreativitet. Att sitta i cirkel ger bättre möjlighet för dialog; alla kan se varandra, ingen kan gömma sig, eller glömmas bort. Aulasittning och traditionellt långbord bör undvikas. Mötets inledning Ett bra möte föregås av en bra inledning. Här kommer några bra saker att tänka på: Få alla att känna sig välkomna. Berätta för deltagarna de gör där och vad mötet ska handla om. Låt alla presentera sig. Gör en lägesrunda där alla deltagarna får berätta hur läget är. Stäm av vad deltagarnas förväntningar på mötet är. Få alla känna sig peppade inför vad som kommer. Hur mycket tid som läggs på presentation av deltagarna beror på hur länge gruppen kommer att arbeta ihop. Är det bara ett enda möte så kör en kort namnrunda. Om det är en grupp som ska arbeta under en längre tid ihop är det viktigt att lära känna varandra. Det kan vara väldigt bra att starta mötet med en lägesrunda där deltagarna har chans att

6 säga vad de vill. Om en av deltagarna till exempel har pluggat till prov hela natten och sovit enbart 2 timmar under natten kan det vara bra för de andra att veta detta, då slipper de lägga onödig fokus och energi på att fundera på varför denna person känns frånvarande idag. Mötesfunktioner Att alla deltagare har tydliga roller under mötet kan hjälpa mötet att rulla på bättre och säkerställa att det hålls på ett demokratiskt vis. Rollfördelning görs enklast genom att ni helt enkelt bestämmer tillsammans vem som ansvarar för vad. De olika rollerna som finns under ett möte kan sammanfattas i ordet mötesfunktioner. Följande mötesfunktioner är bra att ha under ett möte: Moderator Moderatorns uppgift är att alla känner sig delaktiga, alla känner sig accepterade, att mötet känns meningsfullt och att alla känner sig behövda. När dessa saker uppfylls blir deltagarna mer engagerade. Som moderator ska du sammanfatta diskussioner, förtydliga saker, inte värdera vad deltagarna säger utan istället ställa frågor, uppmärksamma de olika åsikterna som finns och få deltagarna att riktas mot det gemensamma målet, leda tillbaka deltagare då diskussionen hamnat på sidospår, fånga upp vad ni behöver göra och se till så att mötet är trevligt! Moderatorns ansvar kan sammanfattas i att: Inleda (skapa god stämning, presentera program, talare och deltagare) Skapa röd tråd & sammanhang Hålla tempo & passa tiden Vårda processen (fråga, uppmärksamma alla, vägleda, summera, precisera, se till att alla respekteras) Avsluta (sammanfatta, visa på nästa steg, skapa ett bra slut) Tidshållare Tidshållarens uppgift är att påminna om tiden så ni hinner genom allt ni skall göra på mötet och inte lägger onödig tid eller fastnar på någon specifik fråga. För att

7 tidshållaren ska kunna göra sitt jobb är det viktigt att sätta upp ett schema för mötet, bestämma hur länge ni ska diskutera varje punkt, prioritera vad som är viktigast och vad som är minst viktigt. Tidshållaren kan även ta ansvar för att se till att ni tar pauser i mötet och inte sitter för länge. Sekreterare Sekreteraren är den som dokumenterar diskussioner, bra saker att tänka på till framtiden, vad som ska följas upp och eventuella beslut som tas på mötet. Att dokumentera vad som sägs under mötet är viktigt för att ni själva skall komma ihåg vad ni gjort tills nästa möte och för att det inte ska uppstå några konflikter i efterhand om vilka beslut som togs eller vad som sades. Demokratiobservatör Demokratiobservatören observerar deltagarna och mötet under själva mötets gång. Det den ska analysera är hur demokratiskt mötet faktiskt är. Demokratiobservatören kan till exempel uppmärksamma hur mycket talartid olika personer får, vilka som får mest utrymme att uttrycka sig samt om mötet är tydligt och inkluderande mot alla. Maktkompis Maktkompisar är till för att deltagarna i par ska tänka på och utmana sitt beteende under mötet. Denna mötesfunktion är till för att ni ska utvecklas och utmanas inte för att ni ska hitta fel hos er maktkompis. Såhär går det till: 1. Dela upp er i par, eller tretal om ni är ojämna antal. Varje par är nu maktkompisar och ni har i uppgift att medvetandegöra varandra om hur ni befäster normer eller använder er av maktstrategier (läs mer om maktstrategier och härskartekniker längre fram i detta dokument). 2. Peta din maktkompis på axeln varje gång hen under mötet befäster en norm eller använder en maktstrategi. 3. Efter mötet, gör listor på vad er maktkompis gjort bra och mindre bra när det gäller att utmana makt och normer på mötet. Skriv vad din maktkompis gjort bra under plus (+), det mindre bra under minus (-) och det som är svårt att placera som bra eller mindre bra som intressant (i). 4. Diskutera därefter listorna tillsammans och fokusera på utvecklande lösningar. (Tips! Läs gärna mer om att lägga fram positiv och negativ kritik under kapitlet feedback)

8 Beslutsfattande Det finns en mängd olika sätt att ta beslut på, olika sätt är bra att använda vid olika tillfällen. Här nedan följer en rad olika alternativ ni kan variera mellan: Majoritetsbeslut Flest röster vinner. Alltså: det beslut som fått majoriteten av röster vinner. Sluten omröstning Ge alltid mötesdeltagarna alternativet att genomföra en sluten omröstning om de vill. Vissa frågor kan vara känsliga att rösta om medan andra kanske inte är så värdeladdade. Ett enkelt sätt att genomföra en sluten omröstning är att antingen rösta på lappar som sedan räknas, eller att alla blundar och räcker upp handen för det alternativ de röstar för. Den som räknar rösterna får självklart titta. Öppen omröstning En öppen omröstning motsatsen till en sluten omröstning alla deltagare röstar öppet inför varandra, med till exempel handuppräckning. Konsensus Konsensus betyder att alla är helt överrens. Det kan ta lång tid att komma fram till konsensusbeslut då det kräver att det diskuteras tills alla tycker likadant, men fördelen är att alla står bakom beslutet som tas. Det kan vara bra att jobba i smågrupper med representanter för olika åsikter för att nå konsensus. Vinna-vinna -lösningar Detta betyder lösningar där båda sidorna vinner på beslutet på något sätt. Här behöver ni vara nytänkande, ha en bra dialog och nyfikenhet för att tillsammans komma på olika sätt att hitta positiva lösningar. Viktigt att tänka på är att det ofta är olika saker som vinns. En grupp kanske får igenom sitt namn på ett projekt, medan den andra gruppens syftesförklaring på projektet går igenom. Tänk på att bådas vinst skall väga någorlunda lika så vinna-vinna-lösningen inte blir orättvis. Reservation Reservation betyder att du reserverar dig och avstår från ett beslut efter att det tagits. Detta är ett sätt att markera att du tar avstånd från beslutet för att det är viktigt för dig att poängtera att du inte står bakom det. Detta skall skrivas in i mötesprotokollet.

9 Gör mötet roligt! Det ska vara roligt att vara engagerad, se till att underhålla er så att ni har roligt ihop! Här följer tips på vad ni skulle kunna göra för att krydda era möten: Be en elev från musiklinjen att komma och uppträda för er. Fika. Beställ hem pizza, skär upp och bjud på. Måla er drömskola på papper över hela väggen. Gå på studiebesök någonstans. Ät på en god restaurang ihop (obs! enbart om elevrådets pengar täcker kostnaden, tänk på att alla inte har råd). Låt alla skriva ett brev till sig själva om hur det känns idag och hur de själva vill utvecklas. Efter ett halvår eller ett år kan en person se till att posta dem så att alla får sina brev. Ha en bingobricka med vanliga ord som brukar komma upp under ett möte, försten med 3 i rad ropar BINGO och vinner en klubba. Direktsänd mötet på internet med bambuser, Mötets avslutning Lika viktigt som det är att inleda möten på ett bra sätt är det att ha förberett hur det ska avslutas. Det är viktigt att få ett bra avslut, sammanfatta vad som hänt och skapa pepp inför besluten som tagits. Här följer tips på vad som är bra att tänka på: Avsluta alltid mötet i en positiv stämning. Beröm folk för att de deltagit och gjort/bestämt viktiga saker. Sammanfatta det som gjorts/bestämts. Bestäm när nästa möte ska vara. Se till att ha en tydlig ansvarsfördelning, så ni inte tar beslut som inte blir genomförda. Utvärdera mötet. Hur kändes det? Vad gick bra? Vad gick mindre bra?

10 Efter mötet Kom ihåg att bestämma hur ni följer upp det som händer på mötet! Är det via mail, på nästa möte, på anslagstavla, på facebook? Hur ska de som inte var med få information om vad som hände under mötet? Finns det dokumentation som ska skickas ut? Är det någon som fått ett ansvar att göra något kan det vara bra att följa upp hur det går och om de behöver stöd eller pepp, Behöver personen hjälp? Har det dykt upp oväntade hinder? METODER Ibland kan det vara svårt att till exempel bestämma vad temat på en temadag ska vara ta då hjälp av en metod för att underlätta och få igång era tankar! Det finns massvis med bra metoder som kan göra era möten lättare, här följer en rad med toppentips som är uppdelade i olika kategorier: Inledande övningar M.A.R.S - Mål, Agenda, Roller, Spelregler. Ett sätt att gemensamt starta upp mötet med att bestämma lite ramar. Farhågor och förväntningar Bestäm två farhågor och två förväntningar med mötet. Presentera dem för varandra eller skriv upp på post-it s och sätt upp på väggen så alla kan arbeta gemensamt med att se till att farhågorna inte sker och att vi uppnår förväntningarna. Nytt & Bra Gör en runda i gruppen, där var och en får säga något positivt som har hänt under dagen, eller sedan senaste mötet. Syftar mer till att få en positiv start på mötet. LEGO - Läget, Eftertanke, Glädjeämne, Orosmoln LEGO går till på så sätt att alla skriver ner bokstäverna (L, E, G, O) och sedan skriver varje deltagare något under varje rubrik. Gör sedan en LEGO-runda där var och en berättar vad den skrivit under alla bokstäverna. Passar bra i mindre grupper (eftersom det kan ta lite tid). Läget är den enda bokstaven som kan kopplas till privatliv (helt enkelt svaret på Hur är läget? ) resten skall kopplas till möten/sitt uppdrag.

11 Gemensamma spelregler För att alla ska känna sig delaktiga är det bra att tillsammans komma fram till de regler som ska gälla dagen. Bra regler att komma fram till är; Förbjud det automatiska Nejet, Låt alla komma till tals, Alla idéer är värda att tänkas på och så vidare Tysta applåder Vifta med händerna i luften utan att göra ljud så ser de andra deltagarna om ett förslag är uppskattat. Kan användas för att applåder inte ska sno tid av mötet. Talartid och att få deltagarna att snacka! Runda Alla pratar en och en efter hur de sitter. Ingen får avbryta. Bra metod eftersom att alla får säga sitt och det är demokratiskt, kan däremot ta lång tid. Buzzgroups Dela upp i par, diskutera enskilt, redovisa inför gruppen Byt platser Om deltagarna tar för vana att byta plats efter varje paus ni har kommer det bli enklare för dem att ha en bra dialog. Ni kan också säga till alla att diskutera med den som sitter bredvid just då för att också hjälpa gruppdynamiken lite på traven. Talarlista För att underlätta när många vill prata kan ni föra talarlista, alltså får den som vill säga något anmäla sig till talarlistan, istället för att till exempel sitta och räcka upp handen. Den person som ansvarar för talarlistan får gärna vara någon annan än mötesordförande.

12 Ta fram idéer och brainstorma Opera Omedelbara egna tankar (vad tänker du på just nu?) Parets tankar (Sätt er i par och diskutera) Exponera (Låt alla grupper dela med sig) Rangordna (Vilka tankar vill vi ta med oss? Vilka idéer är grymma?) Analysera (Prata, diskutera och kom fram till ett beslut) Roterande Brainstorm Låt gruppen tillsammans brainstorma på ett och samma papper. Rotera sedan på pappret cirka en gång i minuten. Då kan ni se vad de andra skrivit och komplettera med fler idéer själv. Stafettbrainstorm Dela upp deltagarna i två lag. Ha ett block, blädderblock, en whiteboard redo för varje lag. Låt lagen stå på en linje och byta av varandra när en deltagare har skrivit upp en idé. Säg att laget som kommit på flest idéer vinner (fast egentligen är den här övningen inte en tävling utan ett sätt att få alla deltagare att tänka ordentligt, så klart!). Tvärtommetoden Ett bra sätt att komma fram till lösningar på tämligen olösliga problem är att vända på det. Det är oftast lättare att klaga. Hur får vi mötet så dåligt som möjligt? Efteråt så är det bara att vända på det, så har ni hur mötet blir bra! Vision->verklighet Tänk ut en vision om den ultimata temadagen (som ett exempel) och kom på 5 konkreta sätt hur ni kan uppnå detta. Använd gärna post-it s! Friendlies I större grupper, där många är osäkra eller där många olika åsikter florerar kan det vara bra att köra en Friendlies. Det innebär att deltagarna går två och två under några minuter och pratar om förutbestämda ämnen. Detta hjälper till att få fler att berätta om sin syn på en fråga och för att få höra andras argument. Ofta kommer paren in på andra ämnen, lär känna varandra bättre och får fler perspektiv.

13 Alfabetet Metod för att hitta på idéer. Spåna fram idéer på ert ämne utifrån bokstäverna i alfabetet, en för varje bokstav. Byt perspektiv Sätt in dig i någon annans situation. Hur skulle en utomstående tänka? Eller en ny medlem? Rektorn? Fråga publiken Gå ut och fråga fem personer utanför möteslokalen vad de skulle gjort. Lappar på väggarna Att använda sig av lappar på väggarna är bra för att öka delaktigheten och för att göra alla idéer synliga. Det kan lösa problem av olika slag och ger en översikt. Det ger också möjlighet för andra än de som använder hörsel och tal i första hand vid inlärning. 1. Ta upp frågan ni vill lösa eller det ni vill ha fler idéer om. Dela ut post-it-lappar eller liknande till alla deltagare. 2. Skriv en idé på varje lapp, gärna med tjocka tuschpennor så att det är lätt att läsa från övriga lokalen, försök beskriva idén med så få ord som möjligt. 3. Samla in alla lappar och sortera in liknande idéer i kategorier. - Den som skrivit lappen har tolkningsföreträde om det finns flera olika förslag på vilken kategori lappen ska ingå i. - En del lappar kommer troligen hänga för sig själva, men det gör ingenting. 4. Sätt upp lapparna på väggen utifrån kategorierna. 5. Använd sedan dessa lappar för att få inspiration, lösa ett problem eller som diskussionsunderlag. - Om det är problem som ni vill lösa med hjälp av övningen är ett förslag att dela upp er i grupper och diskutera olika lösningar utifrån de olika kategorierna. OBS! Tänk på att stoppa förlöjligande av idéer och se till att alla förstår vad som menas med det som står på lapparna.

14 Planera Projektplan Skriv ner och bestäm kring följande rubriker: Vision, mål, delmål, metoder, deadlines, ansvarig. SMART:a mål När det ska sättas mål är det viktigt att de inte är för stora, för små eller luddiga. Då kan det hjälpa att tänka utefter följande bokstäver och helt enkelt skapa SMART:a mål: Specifika Mätbara Attraktiva/accepterade Realistiska Tidsbestämda Ta beslut Dutta Ge alla deltagare varsin penna och låt alla gå fram till tavlan och sätt tre duttar (prickar) på de förslag eller citat som de tycker är viktigast. Syfte: En slags omröstning, deltagarna får röra på sig lite och trängas med andra (att trängas gör att de känner sig mer hemma i gruppen). Metaplan Metaplan är en visuell metod för ökad delaktighet. Den är bra att använda för att hitta många lösningar på en och samma fråga men också för att komma vidare till vad som ska göras. Metoden gynnar också dem som inte brukar prata mest. Låt säga att organisationen har ett problem som ska lösas. Vad är då hindret för att göra något åt det? I förväg har ledaren formulerat en fråga utifrån problemet. Det är viktigt att frågan är bra. Testa den gärna på några personer innan ni sätter igång. Fortsätt med frågan om vilka hinder som finns och vilka behov som finns kring detta i organisationen. Sedan får alla deltagare skriva ner förslag på lappar, ett på varje lapp. När ingen kommer på något mer samlas alla lappar in: Två personer hjälps åt vid en vägg eller tavla och tejpar upp lapparna i kategorier, utifrån deltagarnas förslag om vilka som hör ihop. Tveksamheter får förklaras. Om oenighet

15 råder i gruppen om var en lapp hör till, har den person som skrev den tolkningsföreträde. Hittills liknar detta metoden med lappar på väggarna. Men här finns det även en fortsättning: deltagarna har lappar i olika färger och breda tuschpennor. Det är bra om ni försöker formulera sig med så få ord som möjligt på varje lapp, så att det blir enkelt att läsa. Ett svar på varje lapp. Jobba enligt följande mall: 1. Varför finns detta problem? Svaren skrivs på röda lappar 2. Vilka möjligheter finns det att lösa problemet? Svaren skrivs på gröna lappar. 3. Vad kan vi göra inom två månader? Svaren skrivs på blå lappar 4. Vad kan vi göra inom vår mandatperiod? Svaren skrivs på lila lappar Se till att allt blir så konkret som möjligt och att fördela ansvar. Följande uppdelning kan vara till hjälp: - Åtagande - Vad ska göras? - Hur ska det göras? - Vem ansvarar? - Tillsammans med vem? - Resurser? - När ska det vara klart? - Hur vet vi att det är klart?

16 Fyrfältare Den här övningen går ut på att ni skapar fyra alternativ. Går att använda hur ni vill, Utvärdera SWOT Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) Rita upp fyra fält på tavlan eller blädderblocket. I den ena rutan skriver ni elevrådets styrkor. I den andra, elevrådets svagheter. I det tredje fältet skriver ni elevrådets möjligheter och i det fjärde och sista fältet skriver ni ner alla hot som finns Vykort/fotografier Lägg ut dem på ett bord eller på golvet, deltagarna får välja ett kort som till exempel beskriver deras sinnesstämning just nu. Eller ett som de tycker sammanfattar dagen.

17 PMI Plus, Minus och Intressant. Kan användas som utvärderingsmetod eller analysmetod. Efter en brainstorm kan det vara aktuellt att sortera upp alla förslag i olika kategorier. Plus = bra saker, minus = mindre bra saker, Intressant = förslag som kanske inte är relevanta just nu men värda att tänka på. Eller kanske varken är plus eller minus. PKÅ Utförs på samma sätt som PMI men med orden Problem, Konsekvens och Åtgärd. Ja, nej, kanske Förklara för deltagarna att ena sidan av rummet är ja och andra sidan är nej. Om du vill kan du ha kanske i mitten av rummet. Ställ frågor till deltagarna och be dem förflytta sig i rummet. Du kan ställa frågor om allt från vad de lärt sig och hur de har känt, till hur utbildningen genomfördes och vad som var bra och vad som skulle kunna utvecklas till nästa gång. Om du vill kan du låta några berätta om vad de tänker på och varför de har ställt sig där de står. På så sätt kan deltagarna få ta de av varandras tankar. Piltavlan Måla upp en rund piltavla. Dela upp den i tårtbitar. I varje tårtbit står en sak ni vill utvärdera. Till exempel antalet raster, nivån, metoder, ledare, relevans. Deltagarna duttar i varje ruta. Ju längre in mot mitten dutten sitter desto mer nöjd är deltagaren med det den tårtbiten symboliserar Skriv upp 7 idéer, sen 7 till, sen 7 till! Nu har ni en massa idéer av varierande slag som ni kan välja mellan eller utveckla vidare. Kom ihåg att förbjuda det automatiska nejet, alla idéer kan antingen utveckla nya tankebanor och inspirera till nytänkande eller utvecklas och bli bra även om de vid första anblicken verkar sådär. HKDN Hur känns det nu? Deltagarna pratar antingen öppet i grupp eller så skriver de ner svaret på en lapp. Be dem gärna beskriva med flera ord. Samla in dem och läs upp. Bra sätt för dig som ledare att få koll på stämningen i rummet.

18 Jag och gruppen Skriva ner eller diskutera dessa frågor - Jag idag - Jag själv som person - Jag och mitt ledarskap - Jag och den här gruppen Börja sluta fortsätt - Vad ska jag göra mer av? - Vad ska jag göra mindre av? - Vad ska jag börja göra? Backspegel Denna metod går att använda när ett beslut är fattat, i slutet av dagen, eller dag två på utbildning. Gå en runda där deltagarna berättar hur de upplevt det tidigare, om de har några funderingar som de vill ta upp. Om det är en utbildning kan frågorna vara, vad har vi gjort? Vad var mest intressant? Vad tar jag med mig? INKLUDERANDE MÖTEN När människor känner sig delaktiga och inkluderas så mår de bra, detta skapar bättre resultat oavsett vad ni ska göra och är en viktig del i att hålla bra möten. Här kommer tips, trix och utmanande frågor på hur ni kan tänka på för att inkludera mera! Inbjudningen Vem skickas den till? Hur? Vilka kan läsa den? Personer med lässvårigheter eller nedsatt syn hur får jag då del av inbjudan? Om jag talar ett annat språk? Finns det möjlighet att anmäla särskilda behov? Görs jag till ett problem om jag skulle göra det? Kostar det något för mig att delta? Lokalen Går det att ta sig dit? Känner deltagarna sig trygga där? Går det att komma in i lokalen

19 med rullstol? Kan jag vistas där även om jag har allergi? Hur fungerar det att gå på toaletten? Om jag definierar mig som varken tjej eller kille, finns det en toalett för mig? Finns det möjlighet att i anslutning till lokalen finna en plats om jag vill be? Förresten finns det utrymme i schemat att gå iväg och be? Om jag är kort går det att använda talarstolen utan att försvinna bakom? Förresten talarstol vågar alla gå fram och prata i den? Ska ni tänka på alternativa mötesformer? Förtäringen Finns det olika varianter? För allergiker av olika slag? För veganer och vegetarianer? För köttätare? Finns det alternativ även vid snacks och fika? Finns det möjlighet att anmäla allergier i förväg? Går det att utesluta det som personen/personerna är allergiska/inte äter i all mat så ingen behöver vara undantaget? Övningarna Om jag är en person med en hörselnedsättning - finns det då möjlighet att använda mikrofoner och hörselslinga? Har vi snabbutbildat de som ska prata i mikrofonen så vi slipper en massa oljud? Om det används musik, går det att markera med till exempel lampan under tiden musiken spelas? Går det att skriva upp instruktioner inför övningarna? Kan vi använda svart penna på whiteboarden istället för röd? Finns papperskopior av presentationer? Är övningarna anpassade så att alla kan delta om inte går det att byta ut några av övningarna? Hur gör vi gruppindelningen så inga behöver känna sig exkluderade eller utsättas för val de inte önskar? Får de välja grupp själva? Fungerar alla fysiska övningar för alla? Språket Hur kan vi använda språket för att inkludera? Vad säger vi? Vi svenskar eller Vi i Sverige? Eller är det inte självklart att en tjej blir kär i en kille och tvärtom hur kan du uttrycka dig normbrytande? Också i innehållet finns det med fler perspektiv. Finns tolkar bokade i de fall som det behövs? Lämnas det utrymme för att tolken ska hinna tolka? Är metoderna förklarade så alla har möjlighet att hänga med? Om jag är en person med synnedsättning, är det någon som förklarar bilder och filmer?

20 Materialet Vilka normer och värderingar finns i materialet som ni använder under era möten? Vem passar det? Vem är det skrivet av och för? Vilka teorier och tankar utgår de ifrån? Vilka alternativa material finns? Dagordningen/innehållet Vem har fått möjlighet att bestämma innehållet för mötet? Vilka har fått chansen att påverka och vilka har inte fått det? I vilken ordning kommer alla punkter? Vem har bestämt det? Om vi inte hinner med allt vad försvinner då? Varför just det? Dokumentation Dokumentation är helt enkelt vad som skrivs ner under mötena. Vem skriver? Skriver den så att alla kan förstå? Vem får tillgång till dokumentationen? Görs den på ett sätt så att alla kan ta del av den? Ceremonier och traditioner Har vi några ceremonier och traditioner som är exkluderande? Eller som bygger på gamla föreställningar? Känner sig nya elever välkomna in i elevrådet och känner de sig bekväma för att de förstår vad som händer? Drar ni en massa skämt som bygger på saker som hände för ett tag sedan som nya inte förstår? MAKT, HÄRSKARTEKNIKER OCH FRÄMJARTEKNIKER Det är viktigt att planera in metoder som tillåter alla att prata. Vissa människor är vana vid att prata och att folk lyssnar på dem, det kan hända att människor som är vana vid att prata mycket lätt kör över andra (ofta omedvetet) som inte pratar så ofta. Diskutera maktordningar och härskartekniker i elevrådet, det kan ge era möten helt nya häftiga dimensioner. För viss blir det coolare idéer om ni blandar era erfarenheter och alla får komma till tals!

21 Härskartekniker används medvetet eller omedvetet för att förstärka maktstrukturer som finns i samhället i stort. Dessa tekniker begränsar och försvårar för den som inte har makten/följer normen. Det är alltså mönster som går igenom där personer som tillhör en grupp som har mer makt i samhället lätt sätter sig över en person från en underordnad grupp. Förtrycket förstärks av normer och föreställningar kring hur saker ska vara. Ett exempel är att det är naturligt att kvinnan tar hand om barnen för så har det ju alltid varit, varför bryta en sådant invant beteende då det fungerar jättebra att mannen försörjer familjen Eller? Härskartekniksteorin generaliserar gruppen män och kvinnor, men det betyder inte att alla inom den gruppen är lika, inte heller att det bara finns män och kvinnor som könsidentitet, vi tillhör alla en massa olika grupper som samverkar med varandra, det är detta som kallas intersektionalitet. En människa kan till exempel vara kvinna, religiös och homosexuell - samtidigt. Beroende på vilka som finns i rummet kan det vara olika personer som använder härskartekniker för att hävda sin egen maktposition. Härskarteknikerna Nedan beskrivs olika typer av härskartekniker. Att känna till de olika härskarteknikerna hjälper oss att bli medvetna om dem och kunna bemöta dem. Enklaste sättet är att reagera tydligt på dem och på så sätt synliggöra dem. Ni kan även använda bekräftarteknikerna som beskrivs efter de olika härskarteknikerna. Osynliggörande Ett effektivt sätt att tysta människor. Låtsas att personen inte finns. Ignorera eller marginalisera. Det kan göras till exempel genom att deltagarna bläddrar i papper när personen talar, eller inte erkänner att ett förslag kommer från en viss person. Förlöjligande Att förminska någon och göra sig rolig på dennes bekostnad. Att använda skämt och humor för att skapa en ojämlik relation. Kommentarer såsom Har du ingen humor? eller Det var ju bara ett skämt! är ett sätt att förminska en person ytterligare. Förlöjligande är ett effektivt sätt att befästa normer i en grupp för att skapa en vi och dom -känsla, och en ojämn maktrelation.

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 2: Intern kommunikation och mötesteknik

Minnesanteckningar Workshop 2: Intern kommunikation och mötesteknik Skapad: 25e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 2: Intern kommunikation och mötesteknik 25 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Sandra Linnéll Sandra Linnell

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer

Konsten att leda workshops

Konsten att leda workshops Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Projektträdet. En effektiv processutbildning om mångfald och diskriminering

Projektträdet. En effektiv processutbildning om mångfald och diskriminering Projektträdet En effektiv processutbildning om mångfald och diskriminering Projektträdet genomförs under en hel dag, som en utbildning och workshop för att upptäcka, diskutera och förebygga diskriminering

Läs mer

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN!

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! 18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! En viktig hörnsten i ett företag är att ha en bra möteskultur. Det har skrivits spaltmil om hur man ska tänka när man har ett möte. Nu har vi sammanfattat en

Läs mer

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02 1(10)...... [Förskolechef] Eva Jäger : -02 --------------------------------------------------.. (Arbetsmiljöansvarig) Linn Alex -02 1 INLEDNING Detta dokument riktar sig till alla anställda på förskolan.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stenhagenskolan Vi har olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter Vi vill att just du: Ska komma till skolan och känna dig glad. Ska lära

Läs mer

Tips för bra möten. Appendix III

Tips för bra möten. Appendix III Appendix III Tips för bra möten Hur vi utformar våra möten är avgörande för att lyckas behålla våra medlemmar men är ändå viktigare när en ny medlem kommer till ett allra första möte. Vi har bara en chans

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Soltunets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan 2016/2017

Soltunets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan 2016/2017 Soltunets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan 2016/2017 Förskolans vision Alla barn ska bemötas med lika värde. Vår förskola ska präglas av respekt för människors

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För

Läs mer

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Likabehandlingsplan Barnens Ark

Likabehandlingsplan Barnens Ark Likabehandlingsplan Barnens Ark Reviderad januari 2016 Bakgrund och syfte På Barnens Ark ska alla barn, föräldrar och personal känna sig välkomna, trygga, få uppleva gemenskap och bli respekterade. Enligt

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen. De har ersatt den tidigare

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017. Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017. Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017 Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället 2(5) 1. Vision På förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället strävar vi efter

Läs mer

Ledstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete

Ledstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete LURBO RIDKLUBBS LIKABEHANDLINGSPLAN Datum 20161103 1 (9) Ledstjärnorna för LRKs värdegrund Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete LRK

Läs mer

Landsbygd 2.0 vad är det?

Landsbygd 2.0 vad är det? Landsbygd 2.0 vad är det? Landsbygd 2.0 vad är det? Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Plan mot kränkande behandling Ramshyttans skola 2014 Likabehandlingsplan /plan mot kränkande behandling På vår skola ska inget barn bli utsatt för: Diskriminering:

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Trygghetsplan för Hästens förskola

Trygghetsplan för Hästens förskola Förvaltning för livslångt lärande April 2015 Trygghetsplan för Hästens förskola 2015-16 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Samtal om ledarskap. Välkomna! Förväntningar på dagen! Reflektioner sedan sist! SLUT 21.00

Samtal om ledarskap. Välkomna! Förväntningar på dagen! Reflektioner sedan sist! SLUT 21.00 Samtal om ledarskap Välkomna! Lokalt ledarskap platsspecifikt och gränsöverskridande. Jobba med perspektivet individ grupp verksamhet. Metoder för att genomföra arbete tillsammans.! SLUT 21.00 Förväntningar

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2011-2012 Inledning På Akvarellens förskola arbetar vi målmedvetet för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlningsplan Norlandia förskolor Farsta Skogsgläntan

Likabehandlningsplan Norlandia förskolor Farsta Skogsgläntan Likabehandlningsplan Norlandia förskolor Farsta Skogsgläntan 2016-2017 1 Innehållsförteckning 1. Varför en likabehandlingsplan? 2. Grunduppgifter 2.1 Vår vision 2.2 Barnens delaktighet 2.3 Vårdnadshavarnas

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Likabehandlingsplan Gredelby Förskola Vision: På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande

Likabehandlingsplan Gredelby Förskola Vision: På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande Likabehandlingsplan Gredelby Förskola 2014-2015 Vision: På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. BAKGRUND Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kyrkåsens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kyrkåsens förskola är en verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år

Kyrkåsens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kyrkåsens förskola är en verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år Kyrkåsens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kyrkåsens förskola är en verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Kyrkåsens förskola

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över Jämställdhet och betygsskillnader Storyline Nyckelfrågor Aktiviteter Gruppering Material Resultat 1. Tonåringarna Vilka ord tror ni vi kan använda för att beskriva 17-åringar? Varje elev skriver ner så

Läs mer

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb 1 Förklaringar I följande likabehandlingsplan kommer vi utgå ifrån fyra aktörer på föreningen enligt följande; Organisationsledare, Tränare och funktionär, Aktiv

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer