Slutrapport. Mellangrödor innan potatis - nyckelaktörer i bekämpningsåtgärder mot rostringar - projekt nr R

Transkript

1 Slutrapport Mellangrödor innan potatis - nyckelaktörer i bekämpningsåtgärder mot rostringar - projekt nr R Sammanfattning Mellan 2005 och 2009 genomfördes försök med odling av mellangrödor innan potatis med syfte att undersöka och evaluera förfruktseffekter i fält med tidigare uppvisade problem med rostringar. Resultaten från detta projekt visade att: Vårsådda mellangrödor utvecklades bra och gav en tillräcklig biomassa som resulterade i skördeökningar och en nematodsanerande effekt. Mindre skalmissfärgningar (huvudsakligen silverskorv) observerades i rutor där mellangrödor odlades innan potatis jämfört med svartträda. Calientesenap och senapskål har medfört färre larvskador. Skillnader mellan försöksleden när det gäller lackskorv och vanlig skorv var osäkra. Insådd av mellangrödor i växande gröda har testats i ett år (2007), då mycket stora mängder regn under sensommar/höst har orsakat en dålig etablering och dålig utveckling av mellangrödor vilket innebär att det är omöjligt att utifrån dessa experimentella studier dra några slutsatser om sanerande eller skördeeffekter. Odlingsförhållanden påverkar sanerings och skördeeffekt mer än vad sortvariation gör. Det finns en bra potential för att använda mellangrödor innan potatis men fler studier behövs för att kunna underbygga generella råd. Mål och syfte med projektet Syftet med detta projekt var att undersöka lämpliga odlingsstrategier för integrering av mellangrödor i potatisodling och att samla information om vilka effekter odling av korsblommiga grödor har på stubbrotnematoder och TRV; organismer som orsakar rostringar. En större kunskap om förfruktseffekter i infekterade fält ökar möjligheter till utveckling av nya bekämpningsstrategier. Resultat Första försöket ( ) hade mellangrödorna minskat antalet fritt levande nematoder, givit större N-min samt minskat angrepp av groddbränna om noll-ledet varit starkt angripet. Variationer i antal nematoder i t.ex stubbträda kunde förklaras med förekomst av ogräs som nematoder kan föröka sig på.

2 Total number of stubbyroot nematodes bare soil oil radish Colonel caliente mustard Brandt 119 arugula Nemat Treatments Figur 1. Minskning av antal stubbrotnematoder före och efter odling av mellangrödor. Skördeökningar i provgrävningar var imponerande. Calientesenap var den bästa förfrukten till potatis (Figur 2). I fraktionen mm (säljbar kvantitet) var skördeökningen hela 21 % och i totalskörd (alla fraktioner) 20 %. Oljerättika som förfrukt gav en meravkastning på 6 % i matpotatisfraktionen och 11 % om vi ser till totalskörd. För senapskål är skördeökningen 3 % i matpotatisfraktionen och 10 % i totalskörd. Senapskålen etablerades sämst och biomassatillväxt var inte tillfredställande. God nematodeffekt pekar ändå på intressanta möjligheter för denna gröda Relativtal mm 110 Stubb Oljerättika Caliente Nemat Figur 2. Skörd (rel. tal) av olika mellangrödor, stubbträda satt till 100. SMAK analyser visade mindre angrepp av rostringar, mindre skalmissfärgningar (huvudsakligen silverskorv) och att led med calientesenap och senapskål hade färre larvskador, Skillnader mellan försöksleden när det gäller lackskorv och vanlig skorv var osäkra. Andra försöket ( ) med insådd i växande gröda blev mindre lyckat. Resultaten var varierande. Sommaren och hösten 2007 var mycket regnrik i Skänningeområdet. På låglänta partier, där det någon gång efter sådden har stått vatten, har mellangrödan skadats rejält eller gått ut helt. Detta har gjort att vissa försöksrutor var skadade av vattenöverskott. Samtidigt har vatten-överskottet medfört att fröna grott men det är utvecklingen efteråt som påverkades på ett negativt sätt. Av de fem försöksplatser som lades ut med mellangröda under våren 2007

3 ströks en. Av de sex försöksplatser som lades ut under sommaren ströks fem. Insådden av oljerättika och vitsenap med fallspridare i växande stråsäd blev inte bra. Små plantor gick upp i blom direkt. Etableringen var bättre på en plats som såddes in 15 dagar senare, kanske för att senapen där hade mindre konkurrens. För att få ut det mesta av studien gjordes även en gradering av groddbränna när plantorna var ca 15 cm höga men det var svårt att se någon trend eller tendens och inga större skillnader påvisades i förekomst av groddbränna mellan de olika mellangrödorna. Provgrävningar visade att något högre potatisskörd erhålldes efter mellangrödor. Underlaget var dock för litet och några säkra slutsatser var svåra att säkerställa. Det finns emellertid en indikation om att resultat efter calientesenapen har svårt att överträffa svartträda som förfrukt. Oljerättika har som förfrukt till potatis gett en svag skördeökning. Sorten Radica har givit en större merskörd än Colonel. Bakgrund Rostringar i potatis är ett besvärligt kvalitetsproblem som förekommer nästan regelbundet hos många potatissorter då de odlas på vissa jordar. Tobacco Rattle Virus (TRV), är en av faktorer som ger upphov till rostringar i potatis (Van Hoof, 1968). Det jordburna viruset överförs till knölarna av frilevande nematoder som tillhör familjen Trichodoridae, stubbrotnematoder. Symtomen är ofta osynliga på bladen, men knölar får bruna korkaktiga ringar genomvävda med friskt potatiskött (Robinson and Harrison, 1989). Problemen är särskilt påtagliga i Östergötland, som för övrigt redovisar högst hektarskörd i landet (JO 17 SM 0401). Odling av mellangrödor som fånggrödor är en välkänd teknik som rekommenderas starkt för att minska kväveläckaget. Under senare år har man upptäckt flera beaktningsvärda egenskaper hos dessa grödor. Plantor från familjen Brassicaceae och ett fåtal andra växtfamiljer har väckt särskilt intresse för sin så kallade biofumigeringsförmåga. Biofumigering är en miljövänlig agroteknisk bekämpningsåtgärd som med framgång kan minska/ersätta konventionell pesticidanvändning. Tekniken baseras på en kemisk reaktion som skär i marken när celler av glukosinolat (GSL) producerade plantor sönderdelas. När verksamma ämnen (GSL och enzym myrosinas) som i intäckta celler är innerta kommer i kontakt, hydrolyserar glukosinolaterna och omvandlas till glukos och en instabil aglukon som vid neutralt ph arrangeras om till isotiocyanat (Rask et. al., 2000) vars verkan liknar reaktionen av metham-sodium. Saneringseffekt beror på flera faktorer varav de viktigaste är biomassaproduktion, glukosinalaternas typ och koncentration (Brown and Morra 1997) och nedbrukningsstrategi. Material och metod Under odlingssäsongen 2005 såddes mellangrödor under maj månad hos fem odlare som tidigare har haft problem med rostringar i närheten av Skänninge, Östergötland.

4 Jordprovtagningar utfördes i samband med sådden. Provtagningsplatser positionerades med GPS-utrustning. Mellangrödorna som testas var: Calientesenap (Brand 119) Oljerättika (Colonel) Senapskål (Nemat) Stubbträda (spannmålsstubb) lämnades som referens. Agroteknik riktades mot att få en odling som producerar en bra mängd biomassa. När grödan var i full blom, innan grobara frön bildats, slogs och hackades grödan och sedan brukades ner i marken. Arterna i försöket var utvalda på grund av deras höga innehåll av glukosinolater. Utsädesmängderna varierade: 10 kg per ha för calientesenap, 30 kg per ha för oljerättika och 4 kg per ha för senapskål. Ogräsbekämpning var inte nödvändig men däremot gödsling. På två månader hade bestånden växt sig kraftiga och skördades genom avslagning och snabb nedbrukning. Odlingssäsongen 2006 inleddes med jordprovtagningar på samma platser som tidigare. Förekomst av TRV (ScanBi Diagnostics AB) resp. stubbrotsnematoder (nematologigruppen vid SLU) och N-min halt (AnalyCen) fastställdes i samband med att potatis sattes på respektive provfält. Okulära besiktningar utfördes under vegetationsperioden. Vid upptagning togs knölprover för SMAK-analyser. Avkastningen mättes genom provgrävningar. Under vintern 2006/2007 utfördes totalt 31 SMAK-analyser på potatissorter: Folva, Ukama, King Edvard och Mandel. Verksamheten under växtodlingssäsongen 2007 delades upp i två delprojekt; dels vårsådd av mellangröda under våren, dels insådd av mellangröda i växande gröda under sommaren. På varje provplats togs jordprover för nematod- och virusanalyser i samband med vårbruket. Vårsådd av mellangröda i ren bestånd gjordes på fem platser fördelade på fyra olika gårdar. Försöksplatserna förberredes för sådd av mellangrödorna på ett sätt som är brukligt inför konventionell vårsådd av en spannmålsgröda. Samtliga rutor med calientesenap var sådda med Rapid (kombisåmaskin från Väderstad med skivdiskar) i slutet av april. Insådd av oljerättika med de två sorterna Colonel och Radica skedde med samma maskin i början av maj. Samtliga led gödslades med ca 55 kg N/ha. Inga övriga odlings- eller växtskyddsåtgärder gjordes mellan sådd och nedslagning. Samtliga led etablerades bra med jämna/täta bestånd. Samtliga försöksled hackades ned och biomassan brukades in i det översta jordlagret med hjälp av en Carrier. Insådd av mellangröda i växande gröda gjordes på fem platser fördelat på sex olika gårdar. Alla försöksplatser, utom en, såddes den 24 juli med hjälp av en 12 meters fallspridare (gödningsspridare med ramp). Maskinen har tidigare bl.a. använts för sådd av höstraps i växande spannmål. Potatis odlades under 2008 och SMAK-analyser gjordes på uttagna prover. Kostnadsredovisning Skickas in av Rita Andries Nilsson, Fakultetskansliet LTJ

5 Referenser Brown, P. D., and Morra, M. J., Control of soil-borne plant pests using glucosinolatecontaining plants. Advances in Agronomy, 61, Rask, L., Andreasson, E., Ekbom, B, Eriksson, S., Pontoppidan, B. & Meijer, J Myrosinase: Gene family evolution and herbivore defense in Brassicaceae. Plant Molecular Biology 42(1): Robinson D. J., Harrison B. D. (1989). Tobacco rattle virus. CMI/AAB serie Description of Plant Viruses. N 346, 6 sidor. Van Hoof H. A. (1968). Transmission of tobacco rattle virus by Trichodorus species. Nematologica 14, Spridning av resultat Manduric S. och Lovang T. (2007). Mellangrödor innan potatis och din skörd rostar inte bort Viola12, Manduric S. (2008). Posterpresentation Cover crops in the year before planting potatoes key factors in the spraing disease management strategy på den trädje internationella konferansen om biofumigering, Canberra, July Manduric, S. (2008). Presentation på seminarium Mellangrödor för bättre kvävehushållning, bättre struktur och friskare grödor, Alnarp, 16 september Kronhed A. och Manduric, S. (2009). Presentation på HS-kursen Nematoder i grönsaks- och potatisväxtföljder, Kristianstad 17 februari 2009.