Sektionsnytt. Aktuellt för hygiensjuksköterskor i Sverige. Nr 75 juni Redaktionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sektionsnytt. Aktuellt för hygiensjuksköterskor i Sverige. Nr 75 juni 2011. Redaktionen"

Transkript

1 Sektionsnytt Aktuellt för hygiensjuksköterskor i Sverige Nr 75 juni 2011 Redaktionen Monica Eneslätt Umeå Christina Kronqvist Borås Annica Blomkvist Falun Lotta Edman Stockholm Gunhild Rensfeldt Jönköping Carianne Vessin Sevholt Halmstad Foto G. Rensfeldt

2 2 Innehåll Redaktionen har ordet...2 Vi minns Gunilla...3 Information från Styrelsen...4 Styrelsen, sektionen för hygiensjuksköterskor...5 Rapport från SMI...6 NHV Master och Diplomutbildningar...7 Projektarbete i Diplomprogrammet Smittskydd/Vårdhygien...8 Utbrott av Serratia marcescens på neonatalenheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset...9 Kort lägesrapport från NHV...9 Handhygienens dag 5 maj 2011 aktiviteter landet runt...11 Vankomycinresistenta enterokocker i Norrbotten...16 Cryptosporidieutbrott i Östersund nov februari Hygieninformation för föräldrar på Neonatalavdelningen i Halmstad...18 Barn, infektioner och antibiotika...19 Studiedagar för SFVH april i Örebro...20 Patientsäkerhetsdagen i Göteborg 16 mars Förändrade hygienrutiner på operationsavdelningarna i Halland...23 Nationell mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler...25 En liten rapport från ECCMID i Milano, 7-10 maj Rätt att göra rätt workshop inom hygienarbetet...26 HIS Nya medlemmar...29 Decentrala grupper och kontaktpersoner...30 Redaktionen har ordet För redaktionen Gunhild Rensfeldt Sommar med sol och lata dagar. Visst låter det härligt! Varje år är det lika fantastiskt och planerna för vad man ska hinna med är många. Hörde häromdagen att man ska planera lite lagom och realistiskt. Då mår man bäst. Själv tänker jag planera in göra ingenting dagar. Vår kollega Gunilla Prejer i Motala har avlidit. Det känns tungt. Jag har genom åren haft förmånen att kunna ringa henne och alltid fått god hjälp med kloka råd och engagemang. Mina tankar går till kollegorna i Östergötland. I vårt växande gäng finns några kollegor som verkligen spänt bågen och gjort fina arbeten på NHV. Många grattis! Läs om deras arbeten i tidningen. Neonatal och barn är ett återkommande ämne i detta nummer. Utbrott och rapporter från olika nationella och internationella konferenser. Vårens nummer är verkligen fullspäckat. Redaktionen är alltid lite negativ i början av processen att få till ett färdigt nummer, men fler och fler vill dela med sej. Till godo för alla. Innehållet i Sektionsnytt nr 75 kan räcka hela sommaren. Tack alla ni som har bidragit. Fortsätt skriva. Redaktionen tar tacksamt mot alla bidrag. Manusstopp för nr 76 är 28 september. Ha en riktigt skön sommar.

3 3 Vi minns Gunilla Gunilla Prejer avled 16 maj efter en tids sjukdom; nyss fyllda 60 år. Gunilla arbetade som hygiensjuksköterska i sedan mitten av 1990-talet. Hon kom till oss med värdefull erfarenhet som chef för sterilcentralen och narkossjuksköterska var Gunilla uppskattad kassör i Svensk Förening för Vårdhygien. Vi samlades nyligen till en minnesstund med liljekonvaljer, levande ljus och denna underbara bild av Gunilla. Bilden visar just Gunilla; pigg, alert, glad, kompetent, färgstark och med glimten i ögat. Gunilla var också vår grupps tekniska pionjär och var drivande beträffande videokonferenser- möten etc. Det är obegripligt och sorgligt och vi saknar Gunilla oerhört mycket och hon kommer att finnas i våra tankar framgent. Arbetskamraterna på Vårdhygien i Östergötland genom Barbro Isaksson

4 4 Information från Styrelsen För styrelsen Gunhild Rensfeldt Årsmöten Svensk Förening För Vårdhygiens studiedagar gick av stapel i Örebro, på Conventum, april. I samband med studiedagarna hade såväl SFVH som Hygiensjuksköterskesektionen sina årsmöten. Under SFVH: s årsmöte behandlades och togs beslut om förändringar stadgarna. Hygiensjuksköterskesektionen var väl representerad på mötet och fick igenom flera av sina ändringsförslag. Hygiensjuksköterskesektionen hade sitt årsmötet den 11 april. Ordförande Lotta Helgius och kassör Eva-Karin Berggren avgick. Till den nya styrelsen valdes Ann-Sofie Pålsson som ordförande och Ann-Mari Gustavsson till kassör. Övriga som valdes in i styrelsen är Gunhild Rensfeldt som ordinarie och Lotta Edman som suppleant. Nya styrelsen Ett konstituerande telefonmöte hölls 21 april. Därefter har styrelsen haft ett möte i Stockholm 19 maj. Verksamhetsplan Verksamhetsplan för kommande år skrivs av nya styrelsen och kommer inom kort att publiceras på hemsidan. Medlemsavgift Styrelsen vill påminna alla att betala in sin medlemsavgift och gärna påminna sina nya kollegor. Medlemsavgift måste vara inbetalad för att man ska kunna vara med på årsmötet och för att ta del av den webbsida du är inne på just nu inklusive Sektionsnytt! Inloggning Från första juni har vår hemsida med inloggning fått en ny och enklare inloggning. Har ni i nuläget fortsatta problem med inloggning kontakta Vi kommer att arbeta med att hålla hemsidan aktuell. Gå in ofta och se vad som händer där!

5 5 Styrelsen, sektionen för hygiensjuksköterskor: Jag heter Ann-Sofie Pålsson och fick i våras förtroendet att vara sektionens ordförande. Jag har min bakgrund inom infektionssjukvård samt VUB i intensivvård vilken jag har praktiserat inom just infektionssjukvård. Jag har dessutom arbetat som sjuksköterska i hemsjukvården. Sedan fyra år tillbaka är jag hygiensjuksköterska på Vårdhygien i Skåne med placering i Malmö. Nu ser jag fram emot spännande och utmanande föreningsår med hygiensjuksköterskesektionen. Jag heter Gunhild Rensfeldt, vice ordförande. Efter drygt 10 år som hygiensjuksköterska känns det spännande att ha tagit steget och att få möjlighet att delta i och utveckla styrelsearbetet. Fysiskt sitter jag i Jönköping men med hela vårt län som arbetsfällt, 3 sjukhus och 13 kommuner. Som sjuksköterska har jag erfarenhet från medicin- och infektionssjukvård sedan min legitimation Jag heter Ann-Mari Gustavsson och är ny kassör i vår förening. Jag arbetar som hygiensjuksköterska i Värmland sedan 11 år. Jag arbetar med både landsting (3 sjukhus) och alla kommuner (16 st.). Innan jag började som hygiensjuksköterska arbetade jag på njurmedicin- och dialysavdelning (5 år), sedan på infektionsklinik (10 år) innan jag tog steget in på Smittskydd Värmland som vikarierande smittskyddssjuksköterska. Efter ca 1 år fick jag tjänsten som hygiensjuksköterska. Mitt namn är Anita Johansson, sekreterare, arbetar i Landstinget Gävleborg, mitt arbetet utgår från sjukhuset i Gävle (arbetar både mot kommuner och landstinget).jag har arbetat som sjuksköterska sedan Arbetat både som operationssjuksköterska på operation i Gävle och Uppsala samt på akutmottagning i Gävle. Har arbetat som hygiensjuksköterska sedan Annette Eriksson, vice sekreterare. Jag har arbetat som hygiensjuksköterska i snart 10 år. Som styrelsemedlem är jag är nu inne på mitt tredje år och har haft hand om stipendiefrågorna samt varit ansvarig för framtagandet av enkäten gällande bl.a. hygiensjuksköterskornas organisation. Lotta (Ann-Charlotte) Edman, suppleant. Jag jobbar som hygiensjuksköterska vid Vårdhygien Stockholms län med placering på Karolinska Universitetssjukhuset sedan snart 3 år. Min bakgrund är bland annat kliniskt verksam sjuksköterska och operationskoordinator vid Transplantationskirurgiska kliniken Karolinska, rådgivning och information på Cancerfonden och lärare. Min käpphäst inom vårdhygien är beteendefrågan när det gäller följsamhet till basala hygienrutiner; kunskap är grundläggande men bara en av flera delar när det gäller att påverka följsamheten.

6 6 Rapport från SMI Inga Zetterqvist Nu blommar syrenen och häggen utanför SMI! Det är lika härligt varje år när naturen vaknar efter en vintersömn, som denna gång kändes extra lång och kall. På SMI har inte allt ännu satt sig efter omorganisationen men det är på god väg. Trots att detta tar tid, och måste få ta tid, så pågår förstås en hel del annat arbete också! Det som är på gång är att kunskapsunderlaget för VRE snart är färdigt för publicering. Troligen blir det klart i slutet av juni. Vi planerar, tillsammans med SKL, för uppstarten av det Nationella handhygienprojketet där WHO s eminenta material ska översättas till svenska förhållanden. Det är roligt att så många av er vill delta i arbetet. Innan sommaren kommer mer information till alla er som anmält intresse att delta. Det nya nationella larm-och övervakningssystemet för antibiotikaresistens, Svebar, som utvecklats i samarbete med de mikrobiologiska laboratorierna, har nu pilottestats av fem laboratorier och beräknas kunna tas i drift efter sommaren. Syftet är att snabbt få indikationer på särskilt oönskade resistensfynd (inte bara de som faller under smittskyddslagen) och annan uppseglande resistensproblematik för att kunna ge en snabb återkoppling till berörda så att inte motåtgärder fördröjs. Sedan ett par år har vi intensifierat övervakningen av Clostridum difficile, både vad gäller antalet fall och förekomst av olika typer. Resultaten publiceras nu på vår hemsida (http://smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smis-nyhetsbrev/clostridium-difficile-rapporter/), där ni även kan prenumerera på veckorapporterna. Många europeiska projekt pågår eller är på gång och SMI deltar, med hjälp av er ute i landsting/kommuner. Det är väldigt roligt när vi kan delta i det Europeiska samarbetet, byta erfarenheter och få inspiration av goda exempel. Vi ska jobba på att förbättra återrapporteringen ytterligare. HALT är ett projekt som Europeiska smittskyddsinstitutet ECDC finansierat vars syfte är att lyfta frågor om vårdhygieniska strukturer, VRI och antibiotikaanvändning inom olika äldreboenden och andra långtidsboenden. Sverige har deltagit med totalt fem enheter från Stockholms sjukhem och Tranås i denna första punktprevalensstudie roligt! Tanken är att HALT ska genomföras igen, troligen våren Förhoppningen är att ännu fler långtidsboenden från Sverige kan delta nästa gång. PROHIBIT är ett annat europeiskt projekt som ligger i startgroparna. Syftet är att titta på hur det vårdhygieniska arbetet på sjukhusen bedrivs i olika europeiska länder. I detta projekt kommer Sverige att delta med ca 10 sjukhus. Jag hoppas att jag framöver får anledning att komma med ytterligare information om fler intressanta projekt/arbeten inom vårt spännande område, vårdhygien! Ni är alltid välkomna att kontakta mig. Skön sommar!

7 7 NHV Master och Diplomutbildningar Grattis Susanne, vår första master inom vårdhygien Susanne Wiklund var först inom smittskydd/vårdhygien vid NHV att ta en Master of Public Health (MPH). Hon lade fram sitt arbete "Vad innebär det att drabbas av ESBL-bildande bakterier?" den 13 maj. Länkar: 409.aspx?epslanguage=SV Kollegor har tagit diplom Vi gratulerar också Ingrid Ekfeldt, Kerstin Möller och Monica Ling-Roos. Ni kan läsa sammanfattningar av deras arbeten i detta nummer.

8 8 Projektarbete i Diplomprogrammet Smittskydd/Vårdhygien Sammanfattning Kerstin Möller, Göteborg, mars 2011 Titel: Åtgärder vid norovirus i vården vilka är viktiga för att förebygga smittspridning och utbrott? Introduktion: Norovirus är en vanlig orsak till gastroenterit i vården och ett flertal åtgärder införs för att begränsa omfattningen. Vilken eller vilka som är avgörande är svårt att veta eftersom det sannolikt är en samverkan. Syfte och frågeställning: Identifiering av vilka åtgärder som beskrivs i publikationer och nationella riktlinjer utifrån frågeställningen vilka åtgärder förekommer frekvent och anses viktiga för att förebygga smittspridning och/eller förkorta utbrott av norovirus i vården. Metod: Litteraturstudie av artiklar och genomgång av nordiska nationella riktlinjer (Danska, Norska och Svenska), där åtgärder med syfte att förebygga och begränsa smittspridning och utbrott av norovirus beskrivs. Resultat: Genomgången visar att de vanligaste åtgärderna är basala hygienrutiner inklusive noggrann handtvätt, isolering, kohortvård, intagningsstopp och laboratoriediagnostik samt utökad rengöring och desinfektion i miljön och personalrestriktioner. Särskilt påtalas vikten av att införa åtgärder tidigt i förloppet (inom tre dagar), vilket man i flera av de granskade artiklarna anser ha varit avgörande för att bekämpa utbrott. En granskad studie kunde visa signifikant kortare intagningsstoppet om det infördes inom tre dagar från första fallet. Även införande av kohortvård med avdelad personal till patienter med symtom visade i en studie kunna förkorta utbrottets längd. Slutsats: Viktiga faktorer för att begränsa smittspridning är tidig identifiering och snabbt införande av åtgärder vid fall av norovirus, isolering, kohortvård och intagningsstopp. Förutsättning för detta är att patienter identifieras, vilket kräver fungerande rutiner och noggrann medicinsk bedömning med tvärprofessionell dialog kring patienter med misstänkta gastroenteritsymtom. Stor vikt läggs på rengöring och desinfektion i miljön både under och efter utbrott med motivering att nya mottagliga inte ska exponeras. Undantaget de nordiska riktlinjerna, tas lite upp om det faktum att smittvägen är fekal oral och vikten av livsmedelsrestrektioner på enheter med utbrott. Väletablerad kontakt med ledning och fokus på yttre förutsättningar som tillgång till diagnostik, storlek på vårdenheter, tillgång på enkelrum, toaletter, patientbeläggning och personalbemannig behövs i framtiden för att kunna vända den uppåtgående trenden med gastroenteritutbrott i vården. Nyckelord: Norovirus, Utbrott, Smittspridning, Åtgärder, Intagningsstopp

9 9 Utbrott av Serratia marcescens på neonatalenheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, sammanfattning. Ingrid Ekfeldt hygiensjuksköterska Vårdhygien Göteborg, 2011 Introduktion: Under perioden februari till maj 2010 drabbades neonatalenheten i Göteborg av en smittspridning med Serratia marcescens. Under denna period blev 26 barn koloniserade i tarmen varav två barn uppvisade positiva blododlingar. Denna smittspridning upphörde successivt efter givna vårdhygieniska åtgärder samt en systematisk screening av gramnegativa tarmbakterier. De flesta av barnen var koloniserade i tarmen men konsekvenserna var allvarligare för två av barnen som hade positiva blododlingar. Smittspridningen på neonatalenheten orsakades inte av resistenta tarmbakterier men smittvägen är den samma oberoende av vilken gramnegativ tarmbakterie det är Syfte/frågeställning: Syftet var dels att beskriva en smittspridning av bakterien Serratia marcescens på en neonatalenhet i Göteborg samt att redogöra för de vårdhygieniska åtgärder som har vidtagits för att minska smittspridningen. Syftet var också att utifrån vad som finns beskrivet inom angiven litteratur undersöka om det finns evidens för vidtagna åtgärder samt att värdera om ytterligare åtgärder kan vidtas. Metod: I första delen av arbetet gjordes en beskrivning och en grafisk sammanställning för att kunna analysera utbrottet samt en beskrivning av de åtgärder som vidtogs för att minska smittspridningen på neonatalenheten i Göteborg. I andra delen en litteraturstudie med inriktning på åtgärder för att förebygga och minska smittspridning av gramnegativa bakterier inom neonatalvården samt en jämförelse mellan vidtagna åtgärder och evidensbaserade åtgärder utifrån genomgången litteratur. Resultat/Slutsats: Utifrån genomgången litteratur tycks det finns evidens för vidtagna åtgärder, såsom regelbunden screening, högre personalbemanning, större möjligheter till kohortvård, enkelrum, större plats runt patienten och sist men inte minst att personalen arbetar efter givna vårdhygieniska rutiner där handhygienen utgör det viktigaste delen. Kort lägesrapport från NHV Monica Ling-Roos, Stockholm Nu är vi några stycken hygiensjuksköterskor som har fullföljt diplomprogrammet för smittskydd och vårdhygien på Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap, NHV, Göteborg. Diplomprogrammet 60 ECTS. Jag vill med detta lilla inlägg uppmana er som är det minsta intresserade av att söka kurser och gå på diplomprogrammet. Tveka inte! Samtidigt tänkte jag ta tillfället i akt att berätta om det som jag skrev om i projekt arbetekursen. Projektarbetet är det sista delmomentet i diplomprogrammet och här skall man visa att man haft nytta av sina kurser och plocka in dem i uppsatsen. Det gäller också att ha problemformulering och lämplig ansats och metod. Syftet med mitt arbete var att undersöka vårdpersonals uppfattning om varför långärmade rockar, västar, koftor eller i vissa fall privata kläder eller blandad klädsel, används ihop med arbetsdräkten. Jag önskade att få en förståelse till varför dessa plagg används trots att de inte borde finnas enligt föreskrift från Socialstyrelsen (SOSFS 2007:19).

10 10 Efter tillstånd från chefläkare, verksamhetschef samt chefssjuksköterska på ett medelstort akutsjukhus i Stockholm delades en frågeenkät med öppna frågor till 55 stycken personal. 31 stycken enkäter kom tillbaka (57 % svarsfrekvens). Totalt var det svar från 12 läkare, 15 sjuksköterskor, 3 undersköterskor samt 1 sjukgymnast. Inga påminnelser har gått ut för att få in fler enkätsvar. Jag är så tacksam för de flesta som svarat på enkäten har gett långa och utförliga, beskrivande svar. Det märktes att detta med arbetskläder ligger personalen varmt om hjärtat och att de hade mycket att säga. Till saken hör att det sjukhus som deltagit i studien precis har infört klädautomat och det hade många synpunkter om. Svaren analyserades med kvalitativ ansats och med innehållsanalys som metod. Kvalitativ innehållsanalys kan kortfattat beskrivas som att enkätsvaren läses igenom ett flertal gånger och sedan tas meningsbärande enheter fram som kondenseras ( förkortas ned ) till kategorier, huvudtolkningar och teman. Den teorimodell för innehållsanalys jag använde mig av är den som Graneheim och Lundman tagit fram från Som sagt, jag fick glädjande många och ofta långa svar på mina frågor. Kort kan sägas att jag kom fram till att respondenterna visade att de var medvetna om de klädregler som gäller. Det finns ett behov av tilläggsplagg, som koftor, västar och rockar, huvidsakliog anledning är att personalen fryser. Dock påpekar alla att det skall vara sådana som sjukhuset tillhandahåller inte egna privata kläder. Det uttrycktes också önskemål om att dessa tilläggsplagg skall ingå i klädkontot och bytas i klädautomaten. Inga av respondenterna angav att de använde privata plagg eller blandad klädsel. Glädjande nog påpekade generellt samtliga att i patientnära arbete skall tilläggsplagg tas av. Några läkare menade att de hade långärmad rock men att de i patientkontakt alltid rullade upp sina rockärmar. Det framkom också att det fanns ett förvaringsbehov och därför användes läkarrocken eftersom den har stora fickor. Det framkom en hel del synpunkter och reflektioner kring vilken yrkeskategori man tillhörde. En del menade att sjuksköterskekåren alltid var korrekt klädda men att det i läkarkåren fanns en del läkare som gick in till patienter felklädda eller med klocka och ring. Detta till trots att sköterskan påpekade att de var felklädda. I samma fråga var det dock läkare som påpekade att detta med läkarrocken användes mest av äldre läkare och att inte yngre använde den. Det framfördes argumentationer kring att läkarrocken var ute och passé och borde inte få finnas. Här skall påpekas att en läkare menar att läkarrocken har status men att det inte är läkarna som använder den utan andra yrkesgrupper. Som slutsats har jag med denna studie kommit fram till att det är viktigt att sjukhusledningen tillser att kravet på arbetskläder efterföljs. Ledningen måste se till att det finns arbetskläder, tydliga riktlinjer för hur man skall vara klädd och att det finns tilläggsplagg som sjukhuset tillhandahåller. Det måste också klargöras vad som sker om man inte har följsamhet till klädreglerna.

11 11 Handhygienens dag 5 maj 2011 aktiviteter landet runt Södra gruppen I Södra gruppen uppmärksammade Helsingborg, Ängelholm, Kristiansstad, Hässleholm, Karlskrona, Växjö och Halmstad Handhygienens Dag. Flera hade riktat informationen till patienter och anhöriga genom att visa bildspel samt dela ut informationsbroschyrer och handsprit. En del hade med Hand-Check för att ge möjlighet att testa hur väl handdesinfektionen utförts. I Växjö och Ljungby lasarett samt alla vårdcentraler delade man ut en broschyr Händer fria från smitta till patienter. I Broschyren ställdes tre frågor om personalens följsamhet till basal hygien och arbetsklädsel. Frågorna besvarades anonymt. Deltagande: Inom sluten vård deltog 19 enheter av 20 (95 %). Av länets 31 vårdcentraler deltog 26 (83 %). Från sluten vård inkom 158 enkätsvar och från vårdcentralerna 347. Resultat från lasaretten i Växjö och Ljungby samt Rehabiliteringskliniken Enkätfråga Alla De flesta Få Ingen Vet ej/ Inget svar Spritade personalen händerna före du vårdades eller behandlades? Var personalens händer och underarmar fria från smycken och klockor? Hade personalen kortärmade arbetskläder? Resultat från vårdcentralerna Enkätfråga Alla De flesta Få Ingen Vet ej/ Inget svar Spritade personalen händerna före du vårdades eller behandlades? Var personalens händer och underarmar fria från smycken och klockor? Hade personalen kortärmade arbetskläder?

12 12 Halmstad hade efter tips från Stockholms läns Landsting, beställt en brosch i form av två händer med texten: Fråga mig om jag har spritat händerna. Denna delades ut till personal som arbetade den 5/5. Heléne hamnade på första sidan i lokalpressen i Kristiansstad och i Karlskrona lokalpress hade man en artikel från lokala STRAMA där hygienläkaren skrivit om handhygienens betydelse vid tilltagande antibiotikaresistens. Heléne Lindahl, Kristianstad instruerar intresserade besökare. Västra gruppen Vi i NU-sjukvården uppmärksammade denna dag med leverantörer för de handspritsfabrikat som vi har upphandlat i NU-sjukvården. Illustrativa kort placerades på borden i personalmatsalen med information om varför just DU skulle vara noggrann med handhygienen. Personalen fick testa hur bra de var på att sprita sina händer. Handsprit med fluorescerande medel i och UV-lampa användes. Alla som testade fick en liten flaska handsprit att ha med sig när de är ute och reser. Vi på Södra Älvsborgs Sjukhus, SÄS Borås och Skene, valde att uppmärksamma Handhygienens dag med att både göra postrar och skriva på interna och externa webben. Postrarna placerades vid olika entréer på sjukhusen. Budskapen aviserade handhygienens dag samt visade resultat från SÄS följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler för 2010 samt sjukhusets följsamhetsmål Inom primärvården södra älvsborg hade vi information om dagen, och vad den står för, på primärvårdens interna webbsida. Vi passade även på att slå ett slag för den självskattning till basala hygienrutiner som nyligen införts på många enheter. Östra gruppen För tredje året i följd uppmärksammade vi femte maj i landstinget i Jönköpings län. I entréerna till sjukhusen och på en del vårdcentraler kunde man möta hygiensjuksköterskor, hygienobservatörer och andra eldsjälar. Resultaten från observationsmätningarna visades och affischer med hygienbudskap delades ut. Patienter och anhöriga uppmanades att visa om de

13 13 var nöjda eller missnöjda med personalens handhygien genom att stoppa en vit eller röd flörtkula i ett mätglas. Glädjande(och förväntat) dominerade de vita kulorna. Personalen kunde tävla om biobiljetter genom att svara på frågan hur många gånger vi spritade händerna i landstinget förra året. Rätta svaret? gånger. Hur fick vi fram det? Vi plockade fram statistiken över beställd handsprit och dividerade med de 4 ml som bör gå åt vid en handdesinfektion! Personal på Värnamo sjukhus gissar. I Värmland var tyvärr aktiviteten inte så hög runt handhygienens dag men det ska bli bättre. Det vi gjorde var att dela ut en affisch till alla verksamheter och påminde om dagen. Vi informerade också alla våra hygienombud att det var viktigt att aktualisera dagen på sina enheter. Vi hade också en blänkare på vår hemsida. I Lindesberg och Karlskoga har vi tidigare år uppmärksammat dagen i entrén med aktiviteter. Bl.a. med handhygienlampan, något som var uppskattat. Sedan tidigare år har vi alla dagar ett stativ med en spritdispenser vid patientkassan som används flitigt. I år blev det en enklare variant med skyltning i patientkassan om handhygienens dag, samt ett informationsblad med utgångspunkt från SMI s utskick om fem tips till patienter och närstående om handhygien. Avdelningschefer och hygienombud fick ett utskick veckan innan med information, och uppmaning att samtala med patienterna om handhygien och handhygienens dag. Verksamhetscheferna fick en påminnelse med "Your 5 Moments For Handhygien". Årets erfarenhet visar att det är bra att ha någon aktivitet i entrén. Detta uppmärksammades och uppskattades både av besökande och personal. Handhygiendagen är bra som "avstamp" att arbeta vidare med patienter och besökandes handhygien. Örebro har vi haft en låg profil i år. Vid sjukhusets entrédiskar har vi haft mobila handspritsautomater ståendes och handsouts med handhygienbudskap. Kommunernas MASar fick hygieninformation som de i sin tur distrubierade till boenden.

14 14 Primärvårdens chefer fick hygieninformation som skickades vidare till deras enheter. Mellangruppen Den 5 maj hade vi på vårdhygien i Västmanland, verksamhetsutvecklare, patientssäkerhetsorganisationen och apoteket ordnat en utställning med fokus på WHOs handhygiendag. I entréerna till sjukhusen i Köping, Sala och Västerås fanns vi på plats med informationsmaterial, handcheckapparat och olika handvårdsmedel. Dagen till ära blev en jättetrevlig affisch och roll-up framtagen, som sattes upp i alla entréer och på alla avdelningar. Lahega sponsrade med handspritflaskor som delades ut till besökarna. Många patienter, besökare och personal fick tillfället att fråga expertisen på plats om handhygien samt övriga hygienrutiner och lokal-tv gjorde ett reportage om kampanjen. Eva Edberg i aktion Vi i Uppsala uppmärksammade 5 maj genom att mellan kl informera patienter, anhöriga samt personal om betydelsen av rena händer. Vi kommer att göra om det nästa år. Stockholmsgruppen Runt om i Stockholmsregionen uppmärksammades handhygiendagen, från Norrtälje i norr till Södertälje i söder. Vårdhygien Stockholms län höll öppna föreläsningar, informerade, visade film och delade ut broschyrer och spritservetter till patienter och anhöriga. - Att vi fick möjlighet att möta och informera en annan målgrupp, patienter och anhöriga, var stimulerande och roligt, intresset var stort i efterdyningarna av svininfluensan. Även vårt samarbete med sjukhusledning, kliniskt verksam personal och KTC (Kliniskt TräningsCentrum) i planering och genomförande, var givande berättar Christina Stamm, hygiensjuksköterska på Vårdhygien med placering på Södersjukhuset. Intresset var stort på många håll och lokala media bevakade vid ett par aktiviteter. Tidvis ringlade sig köer till hand-checken och hugade väntade tålmodigt. På några ställen delades handdesinfektionsflaskor i fickformat ut och vår prisbelönta e-utbildning på vår hemsida (www.vardhygien.nu) demonstrerades.

15 15 - Det var roligt att det var så välbesökt, många fler än i fjol, och att så många olika yrkesoch studentkategorier kom, säger Carina Hartmann hygiensjuksköterska Vårdhygien med placering på Karolinska. Enstaka vårdgivare i Stockholmsregionen har hittills anmält sig till WHO:s handhygienkampanj, några vårdgivare har ansvarat för planering och genomförande av aktiviteterna 5/5 och på andra ställen är Vårdhygien initiativtagare. Vi ser ett växande intresse för handhygiendagen och 2011 års version fick uppmärksamhet som den väl förtjänade. FOTO: ELISABET ALMQVIST Norra gruppen I Landstinget Västernorrland uppmärksammades dagen med information på intranätet, WHO affischer, roll-ups om handhygien i sjukhusets entréer samt informationsblad om handhygien till patienter och anhöriga. I Jämtland annonserade dagen ut i lokala media och intresserade både personal och besökare kunde testa sin handhygien med UV-box i sjukhusets entréhall, vara med i en frågesport och få ren information av hygiensjuksköterskorna. I Norrbotten har man gjort ett informationsblad om handhygien för besökare och patienter som hygiensjuksköterskorna passade på att dela ut på sjukhusen den här dagen. I Västerbotten delades det ut WHO:s affischer till avdelningar, hälsocentraler och mottagningar. I sjukhusens entréer fanns affischer där patienter och besökare uppmanades att fråga om personalen har rena händer. Hygiensjuksköterskorna fanns i entréer under dagen, besökare och personal fick prova göra handdesinfektion och se resultat i UV-box samt få information om handhygien. Information publicerades också på intranätet och landstingets webbplats.

16 16 Vankomycinresistenta enterokocker i Norrbotten Enheten för Vårdhygien i Norrbottens läns landsting Jeanette Lind och Susanne Hansson-Frölander. Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Louise Svedberg-Lindqvist I slutet av maj konstaterades att en patient vårdad på Sunderby sjukhus var bärare av vankomycinresistenta enterokocker, så kallade VRE (Enterococcus faecium med van-a gen). Smittspårning inleddes och blev omfattande då patienten vårdats på ett flertal avdelningar innan förekomsten av VRE blev känd. Genom smittspårningen fann man ytterligare fem patienter som smittats med VRE, men ingen personal. Hos samtliga patienter var VRE-stammarna bärare av van-a-genen, fyra kunde identifieras som samma bakteriestam som indexpatientens. Den femte patienten kunde inte kopplas till samma utbrott. Alla sex patienterna hade vårdats på samma avdelning. De fem nya VRE-fallen genererade ytterligare smittspårning, se figur 4. Sammanlagt kontrollodlades ca 408 personer till en kostnad av kr. Figur 4. Sammanfattning av smittspårning i samband med utbrott av vankomycinresistenta enterokocker (VRE) i Norrbotten sommaren Vårdhygien kontaktade sjukhusavdelningarna för kontrollodlingar och utbildning. En sammanställning gjordes sedan över provtagningsresultatet från vårdpersonal och patienter. En återkoppling med berörda enheter genomfördes också av Vårdhygien. Smittskyddet ansvarade för utskrivna patienter och äldreboenden.

17 17 Cryptosporidieutbrott i Östersund november februari hygiensjuksköterskorna, smittskydd & vårdhygien, Östersund Östersund drabbades av ett omfattande cryptosporidieutbrott i slutet av november Smittan spreds med det kommunala dricksvattnet som var förorenat med Cryptosporidium hominis. Alla Östersundsbor uppmanades att koka sitt dricksvatten. På sjukhuset vårdades drygt 60 personer. Hur löstes vattenfrågan på sjukhuset? Chef för landstingsservice sammankallade till informationsmöte. Han hade kontaktat ansvarig i Bräcke kommun som tog på sig att distribuera vatten i vattentankar (1000 liter) till sjukhuset.. Vattentankarna placerades inomhus på lastkajen där det var kallt, som sedan transporterades allt eftersom till centralköket. Motor samt slangar och kran kopplades till vattentank. Vaktmästare fick i uppdrag att distribuera vatten till alla arbetsplatser samt ansvara för att rengöra och fylla på vatten i 25 liters vattendunkar. Till sin hjälp hade de nedskrivna hygienrutiner. Vattendistribution Östersunds sjukhus vattentank vattendunk Skylt uppsatt på sjukhusets toaletter

18 18 Hygieninformation för föräldrar på Neonatalavdelningen i Halmstad Carianne Vessin Sevholt, Halmstad Vintern 2009 hade vi ett utbrott med Trimetoprim resistenta Klebsiella Pneumoniae på vår Neonatalavdelning i Halmstad. Mellan november 2009 och februari 2010 koloniserades 43 barn i svalg och/eller faeces. Inget av barnen blev allvarligt sjukt men att hygienrutinerna inte fungerade tyckte vi var allvarligt. Vi på Vårdhygien gick igenom rutiner för personal och förbättrade dessa på de områden vi kunde se uppenbara risker. Bland annat infördes handskar vid blöjbyte vilket inte använt tidigare. För att få en inblick i hur man arbetade på avdelningen så gick jag bredvid en sjuksköterska under en dag. Jag noterade att man var riktigt bra på att desinfektera sina händer och även utrustning och ytor man använt. Något jag inte tänkt på innan var att avdelningen var full med anhöriga. Tidigare arbetade jag som IVA sjuksköterska och där var anhöriga där med men de satt i regel still på en stol vid sidan av sängen och de fingrade inte på material eller utrustning. Här var eller är de anhöriga en del av vården. De sköter sondmatning, byter blöjor, tar tempen och använder amningspumpar och mitt i alltihop bedrivs intensivvård. De gör så mycket de kan med sitt eget barn och det har säkert många fördelar men en stor del av ytor och utrustning som används är gemensam. Det optimala hade naturligtvis varit enkelrum till alla samt separat utrustning men det är ju än så länge bara ett önsketänkande! Vi insåg att det måste införas någon form av föräldrainformation i hygien. En skriftlig information fanns sedan tidigare och den delades ut i samband med ankomst till avdelningen. Vi bestämde oss för att vara avdelningen behjälplig och erbjöd oss att komma upp till avdelningen varje måndag klockan för hygieninformation. Vi informerade föräldrarna om smitta och smittspridning och om hur man kan förhindra att smitta sprids. De fick desinfektera sina händer och därefter kontrollera att de kommit åt överallt genom att sätta händerna under lampan i glitterbug. Informationen tog cirka minuter. I början kom det en hel del föräldrar men ibland var omständigheterna så att det bara kom någon enstaka. Oftast så kom papporna medan mammorna var upptagna med annat. Det kändes lite som slöseri med våra resurser så vi började mer och mer fundera över en idé som en man föreslog för oss när vi var på ESBL-dagen i Västerås. Jag hade berättat om våra föräldrautbildningar och när jag gick tillbaka för att sätta mig så var där en man som kom med frågan; varför gör ni inte en film? Vi tog upp idén för avdelningschefen för Neonatalavdelningen och hon tyckte det lät jättebra. Vi bad henne vara uppmärksam på om det kom något bra föräldrapar som skulle kunna medverka. Forsknings och utbildningsavdelningen tillfrågades om de kunde sköta filmkamera och redigering. Tiden gick och det var svårt att hitta föräldrar men så slumpade det sig så att en kollega skulle bli pappa och som en skänk från ovan så föddes hon lite för tidigt och hamnade på Neonatalavdelningen. Här fanns nu ett utomordentligt föräldrapar där mamman är sjuksköterska och pappa hygiensjuksköterska! De var ju bara tvungna att medverka! Manus med olika scener skrevs tillsammans med personal på Neonatalavdelningen. Vi ville ha med när, var och hur man desinfekterar sina händer. Vi ville också ha med riskmoment t.ex. vad man ska tänka på vid blöjbyte och sondmatning. Filmen blev cirka 10 minuter lång och finns i en upplaga på varje föräldrarum. Fördelen är att båda föräldrarna kan se filmen när det passar dem och de kan se den flera gånger.

19 19 Vi har inte lagt ut filmen på vår hemsida eftersom den visar hur vi har det just på vår Neonatalavdelning men om någon är intresserad av att få lite tips och idéer till en egen film så får ni gärna kontakta oss. Barn, infektioner och antibiotika Birgitta Jönsson, Smittskydd, Halland Barn, infektioner och antibiotika är ett utbildningsmaterial som är avsett att användas inom ramen för barnavårdscentralens (BVC) föräldrautbildning. Föräldrautbildning är en inarbetad verksamhet på flertalet BVC och leds av BVCsjuksköterskan. Flera träffar med olika teman brukar ingå under barnets första levnadsår. Gemensamt för många småbarnsföräldrar är att i ettårsåldern närmar sig förskolestarten. Det är positivt ur många aspekter. Det är också en tid då många upplever att barn blir mer sjuka, som regel i olika infektioner. Som förälder är det inte alltid lätt att veta hur man ska agera och många får goda råd från såväl vården som familj, vänner och förskola. Ibland går budskapen isär. Vem ska man lite på? Vad ska man göra? Infektionsbehandling - inte detsamma som antibiotikabehandling Antibiotika är våra viktigaste vapen för att kunna behandla svåra bakterieinfektioner. Antibiotika räddar miljontals liv. MEN antibiotika är en global resurs som håller på att ta slut och vi måste alla hjälpas åt att hushålla med dem för att livslängden ska bli så lång som möjligt. Användningen av antibiotika har också en stark koppling till utvecklingen av resistenta bakterier, och konsekvenserna av resistensutvecklingen är idag kännbara både avseende sjuklighet och dödlighet. Förskrivningen av antibiotika till barn har varit hög. Många antibiotikakurer har skrivits ut i onödan och för säkerhets skull, speciellt vid luftvägsinfektioner. Flera studier har visat att nyttan med antibiotika vid denna typ av infektioner endast är marginell. Sjukvården har ett stort ansvar, men också patienter och allmänhet behöver bli medvetna om att varje antibiotikakur har ett pris och ger resistenta bakterier fördelar. Barn, infektioner och antibiotika syftar just till att ge småbarnsföräldrar kunskap och förståelse kring vanliga infektioner hos barn. Den avser också skapa insikt i varför antibiotika inte alltid är ett självklart val. Barn, infektioner och antibiotika som ett kontinuerligt återkommande redskap inom BVC:s föräldrautbildning bidrar också till att budskapet når ut - om och om igen. Nya grupper och nya föräldrar tillkommer - som i sin tur delar budskapet med andra i sin omgivning. Om utbildningen och materialet Materialet är byggt på tre hörnstenar: 1. Ett bildspel i PowerPoint, 20 bilder, som visas med dataprojektor. Alternativt kan bilderna skrivas ut och visas manuellt. 2. En manual till BVC-sjuksköterskan med hjälptexter och bakgrundsfakta till varje bild. Här finns också pedagogiska tips och förslag på diskussionsfrågor. 3. En broschyr att lämna till föräldrarna efter utbildningen slut.

20 20 Innehåll virus och bakterier antibiotika och resistens förkylningar hosta öroninflammation feber ögoninflammation hemma eller åter till förskola? Om Strama och projektet Så här ser startsidan ut. Strama är ett nationellt Utbildningspaketet finns tillgängligt samverkansorgan som arbetar för på att antibiotika ska användas på ett korrekt sätt. Målet är att minska problemet med antibiotikaresistens. Arbetet på landstingsnivå drivs av ett flertal lokala grupper. Strama Halland fick 2008 medel från nationella Strama för framtagandet av ett utbildningspaket anpassat för BVC:s föräldrautbildning. Det introducerades för BVC i Halland hösten Vid uppföljning ett år senare använde 87 % av BVC i länet materialet i sina föräldrautbildningar. Flertalet ansåg att materialet var enkelt och tydligt. Dialogen som uppstod kring fallbeskrivningarna var livlig och gav många föräldrar ny kunskap och insikt kring infektioner och antibiotikabehandling. Programmet har fått spridning även utanför Halland då flera andra landsting har infört eller är på väg att införa programmet för inom sina BVC. I år har det också översatts till engelska och presenterats vid en internationell kongress (ECCMID, Milano 7-10 maj). Budskapet kring rationell antibiotikaanvändning är globalt och materialet kan enkelt anpassas för att användas i andra länder. Studiedagar för SFVH april i Örebro Måndag 11 april, (Gunhild Rensfeldt) Efter tio år i Södertälje var det nu dags att byta ort för studiedagarna. Känslan var: Hur kommer detta att bli? Men nytt är inte alltid fel. Det började mycket bra. När vi steg av tåget möttes vi av försommarväder. Vägen till hotellet och konferensanläggningen var lätt att hitta och den inledande lunchen smakade bra. Väl bänkade i föreläsningssalen fick vi njuta av två inledande, lättsamma föreläsningar av doktor Seto från Hong Kong. Även om hans engelska inte alltid är lättförstålig, smittar skratten av sej. Budskapet om isoleringsrum där man kan använda naturlig ventilation = öppna fönster som ett alternativ till isoleringsrum med negativt tryck är spännande. Dock lite svårt att uppnå i våra svenska högteknologiska sjukhus. Hans övergripande budskap var välbekant för auditoriet, handhygien, handhygien, handhygien. Bensträckare med kaffe och utställningsbesök. Många företag var representerade, dock ganska utspritt, så det gällde att navigera för att hinna med alla under dagarna.

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

Studiedagar Conventum, Örebro 2013

Studiedagar Conventum, Örebro 2013 Studiedagar Conventum, Örebro 2013 Onsdagen den 20 mars 10.00-11.30 Registrering och utställning 11.30-12.30 Lunch och utställning 12.30-12.45 Inledning - Välkomna 12.45-14.15 Stick- och skärskador och

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning

Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning Problem, behov och förebyggande åtgärder Eva Melander, Verksamhetschef, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Neonatalvården värsta risken för VRI och utbrott.

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till hygienregler Klädregler Basala hygienrutiner Krav från Socialstyrelsen Observationsstudier

Läs mer

Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås

Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås Daniel Heimer Avdelningen för Vårdhygien, Västerås 1 Spridning av gramnegativa bakterier på neonatalavdelningar Jönköping juni 2008 E-coli ESBL Sahlgrenska barnkirurgen

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Hygiendagar Umeå 2015

Hygiendagar Umeå 2015 Hygiendagar Umeå 2015 Onsdagen den 15 april 10.00-11.30 Registrering och utställning 11.30-12.30 Lunch och utställning 12.30-12.45 Inledning - Välkomna 12.45-13.45 Implementering - så kan vi underlätta

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Utvärdering av ett Strama-projektet

Utvärdering av ett Strama-projektet Utvärdering av ett Strama-projektet Barn, infektioner och antibiotika en utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning. Sammanfattning Strama- materialet Barn, infektioner och antibiotika introducerades

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012

Verksamhetsberättelse 2012 Verksamhetsberättelse 2012 Ekonomisk redovisning för tiden 1/1-31/12 2012 bifogas. Årsmöte Sektionen hade årsmöte på Conventum i Örebro den 18/4 2012. Inget resultat presenterades från medlemsenkäten då

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler Vårdhygien Östergötland Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler Observationsstudier Vad

Läs mer

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige Hygiendagar, Umeå 2014, SFVH Inga Zetterqvist Olle Aspevall Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Myndigheten

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare

Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare Stoppa utbrottet ALLMöte 21 oktober 2015 29 oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare Stoppa utbrottet Smittskydd, vårdhygien och smittskyddslagen Vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

Viktigt med handhygien

Viktigt med handhygien Viktigt med handhygien Rena händer räddar liv. Viktigt med handhygien 1 Inledning En god handhygien är den viktigaste åtgärden för att motverka smittspridning och uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen?

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Christine Pålerud, Kerstin Sundblad Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning

Läs mer

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning

Läs mer

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt Lätt att göra rätt förhindra smitta på bästa sätt Lätt att göra rätt - förhindra smitta på bästa sätt Alla människor är bärare av mikroorganismer. I vårdmiljö möts många människor, vilket innebär en ökad

Läs mer

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22 Mycket forskning om VRI Vårdrelaterade infektioner är en vårdskada Drabbar många,

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Hygienombud NUS utbildning 2015 program

Hygienombud NUS utbildning 2015 program Hygienombud NUS utbildning 2015 program 12.30 Välkommen Vårdhygien - vad har hänt sen sist? MRB och smittutredningar 13.30 Workshop Nu har vi mätt- hur går vi vidare? Samarbete - Hur kan vårdhygien stötta?

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

MRSA - utbrott på neonatalenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg

MRSA - utbrott på neonatalenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg MRSA - utbrott på neonatalenheten 2011-2012 Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg Ingrid Ekfeldt Hygiensjuksköterska Vårdhygien 2013-03-21 Neonatalenheten

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Infektionsambassadör. Vad är det?

Infektionsambassadör. Vad är det? Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 Styrelsens verksamhetsberättelse för 2011. Ekonomisk redovisning för tiden 1/1-31/12 2011 bifogas. Årsmöte Sektionen hade årsmöte på Conventum i Örebro den 11/4 2011. Beslut

Läs mer

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Landstingets Kansli Ansvarig Peter Iveroth Titel Smittskyddsläkare Fastställt 2013-03-22 Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Huvudrubriker under året. Vi har fått en ny vaccinationslag

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte med sektionen för hygiensjuksköterskor

Protokoll fört vid årsmöte med sektionen för hygiensjuksköterskor Protokoll fört vid årsmöte med sektionen för hygiensjuksköterskor Tid: 2008-04-14, klockan 16.15-17.30 Plats: Hotell Skogshöjd, Södertälje Lokal: Bergahallen Närvarande: Närvarolista saknas i skrivande

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Influensarapport för vecka 48, 2013

Influensarapport för vecka 48, 2013 Influensarapport för 48, 2013 Denna rapport publicerades den 5 december 2013 och redovisar influensaläget 48 (25/11 1/12) 2013. Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK 2010-2012 PPM-BHK HT10 VT11 HT11 VT12 Antal observationer 14024 24832 24042 27019 Sjuksköterska/barnmorska

Läs mer

Influensarapport för vecka 40, 2014 Denna rapport publicerades den 9 oktober 2014 och redovisar influensaläget vecka 40 (29/9-5/10).

Influensarapport för vecka 40, 2014 Denna rapport publicerades den 9 oktober 2014 och redovisar influensaläget vecka 40 (29/9-5/10). rapport för 40, 2014 Denna rapport publicerades den 9 oktober 2014 och redovisar influensaläget 40 (29/9-5/10). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

Veckoscreening - ett framgångsrikt verktyg för att förebygga smittspridning på neonatalavdelning?

Veckoscreening - ett framgångsrikt verktyg för att förebygga smittspridning på neonatalavdelning? Veckoscreening - ett framgångsrikt verktyg för att förebygga smittspridning på neonatalavdelning? Eva Melander, Hygienläkare/Verksamhetschef Vårdhygien, Labmedicin Skåne Neonatalvård i Skåne Lund Högspecialiserad

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-rapport för vecka 12, 2014 RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna

Läs mer

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen

Läs mer

Enkla eller dubbla handskar

Enkla eller dubbla handskar Enkla eller dubbla handskar Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,

Läs mer

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Vankomycinresistenta Enterokocker Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Daniel Heimer, hygienöverläkare Eva Edberg, hygiensjuksköterska 1 Monet - Water Lillies 2 Superbakterie på Centrallasarettet 3 Invasiva

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram

Läs mer

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker)

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Förvaltningen Handläggare: Dane Jinnerot HSN 2008-02-05 P 19 1 (3) 2008-01-07 HSN 0711-1793 Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Ärendet I en motion föreslår

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Hur man bekämpar ett utbrott av Clostridium difficile. Erfarenheter från utbrottet på Höglandssjukhuset 2011-2013

Hur man bekämpar ett utbrott av Clostridium difficile. Erfarenheter från utbrottet på Höglandssjukhuset 2011-2013 Hur man bekämpar ett utbrott av Clostridium difficile Erfarenheter från utbrottet på Höglandssjukhuset 2011-2013 Svensk Förening för Vårdhygien Studiedagar Conventum, Örebro 2013 1 Vi som deltar från Höglandssjukhuset

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: 2013-09-12 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer