Kursplan för Journalistkurs - reportage

Transkript

1 Tollare folkhögskola Kursplan för Journalistkurs - reportage Läsåret Bakgrund Medierna i samhället har fått en allt större betydelse. Den tekniska utvecklingen går fort och nya typer av kommunikativ förmåga efterfrågas på dagens arbetsmarknad. Det snabba meddelandet och den icke-berättande texten är kanske de vanligaste skrivna texterna i dag. På Tollare tror vi att människor också vill ta del av berättande journalistik. Reportage som kan aktivera våra sinnen och skildra en hel historia. På skolan driver vi därför en reportagekurs sedan år 2000.

2 2 Allmänna riktlinjer Reportageutbildningens syfte är: att ge våra deltagare en grundläggande syn på skrivande att ge kunskaper om bildens betydelse som informationsbärare att ge en helhetssyn på media- och informationssamhället att fördjupa kunskapen om ordets och bildens makt att öka kunskapen om bildens och ordens berättande funktion Undervisningens mål är att utveckla förmågan i text och foto som redskap i den berättande journalistiken att bygga upp kunskap om digitalt foto, bildbehandling, layout och digital redigering Vi vill att våra deltagare: ökar sin kreativa förmåga får utveckla sig inom olika textgenrer får teknisk och analytisk kunskap i de ämnen som ingår i kursen ökar medvetenheten om de egna villkoren gentemot medievärlden genom sina kunskaper aktivt påverkar samhälle och omvärld

3 3 Läsårsplan för läsåret Terminstider Tider: Höstterminen: 25 augusti - 21 december 2016 Vårterminen: 9 januari - 19 maj 2017 Höstterminen 2016 Vecka Introduktionsvecka Tollare Text-, fotosnurra Journalistik grundkurs 41 Reportage 42 Foto/text 43 Photoshop 44 Lov InDesign 47 Journalistik/text 48 Journalistik 49 InDesign Tidningsproduktion/reportage Vårterminen 2017 Vecka 2 Text 3-4 Webb 5-6 Podradio/Massmedia 7 Massmedia 8 Projekt/journalistik 9 Sportlov Projekt/journalistik 12 Reportageresa

4 4 13 Journalistik/Layout 14 Journalistik/Foto 15 Påsklov Praktik 21 Sista veckan Text/textteori plus eget skrivande ligger integrerat under hela läsåret oavsett andra ämnesmoment. Responsgrupper för feedback av gruppens arbete löper under läsåret med start under vecka 42. Tollare introduktionsvecka Introduktionsveckan inleder läsåret på Tollare. Syftet är: att lära känna varandra inom gruppen och få kontakt med årskurs II (Reportage yrkesförberedande) att gruppen skall få kunskap om Tollare, utbildningens mål och folkhögskolans historia och arbetssätt att starta utbildningen under fria arbetsformer med de första uppgifterna inom text och foto Teoriundervisning Stor del av teoriundervisningen sker parallellt med de praktiska ämnesmomenten, vilket innebär att praktik och teori varvas. Fördjupad teoriundervisning krävs inom vissa ämnen för att vi skall kunna uppfylla våra mål. Det betyder att teoriämnena ligger dels i den praktiska undervisningen dels som blocktimmar under terminen. Blocktimmarna i teori sker i storgrupp. Många produktioner kräver ett självständigt kreativt arbete varför schemat innehåller eget arbete, där deltagarna arbetar och färdigställer sina uppgifter. Exempel på teoretiska kursinslag: Textteori Bildteori Massmedier / press Informationssökning /research

5 5 Grafiska grundbegrepp/ layout Resan Resan är en reportageresa. Resmålet kan vara en plats i Europa, där någonting intressant finns att rapportera om. Resan sker individuellt eller i mindre grupper. Resmål bestäms av deltagaren. Resultatet av resan skall bli ett eller flera reportage, som bearbetas hemma på Tollare och redovisas. På vårterminen, när resmålet är klart, läggs förberedelser i anslutning till resan. Ansvarig: deltagaren i samråd med ansvarig lärare. Praktik/eget projekt Varje elev har under en fyraveckorsperiod på våren möjlighet att välja mellan praktik och projekt. Praktik Möjligheten att göra praktik på en tidningsredaktion eller motsvarande under fyra veckor är huvudalternativet. Du väljer fritt var du vill praktisera. Du väljer själv praktikplats och ansvarar för att få en praktikplats. Skolan deltar i praktiken genom kontakt med handledaren under praktiken. Praktikplatsen skall vara klar innan deltagaren går på jullov. Ansvarig: deltagaren i samråd med ansvarig lärare. Projekt et med det egna projektet är att göra ett arbete från idé till produktion i original. Du arbetar som frilans och bollar dina idéer mot en lärare, som fungerar som handledare. Du väljer ditt ämnesområde i samråd med handledaren och genomför uppgiften på fyra veckor, arbetsinsatsen motsvarar 160 timmar. Ansvarig: deltagaren i samråd med ansvarig lärare.

6 6 Press/ arbetsmarknadsinformation Under läsåret ägnar vi tid åt arbetsmarknaden och dess villkor. Vi ger en så bred bild som möjligt genom att bjuda in yrkesverksamma föreläsare. Vi samtalar inom ämnena om arbetsmarknaden och ger information om tiden efter Tollare. Ansvarig: ansvarig lärare/journalistikläraren. Studiebesök Under läsåret genomför vi studiebesök i samklang med den ämnesundervisning som pågår. Detta för att kursen skall vara så riktad mot samhälle och press som möjligt. Ansvarig: deltagaren i samråd med ansvarig lärare Föreläsare Det är viktigt att deltagarna får möta olika yrkesarbetande, som är verksamma inom ett medieområde. Vi inbjuder därför olika föreläsare till kursen som berättar och deltar i undervisningen genom sin medverkan. Vi får ta del av deras yrkeskunnande och lägger därmed ytterligare en dimension till vårt eget arbete. er Folkhögskolan skiljer sig på flera sätt från det övriga skolsystemet. Folkhögskolan strävar efter att ge omfattande ämneskunskaper men vill också bidra till att frigöra kreativitet samt utveckla självständighet och samarbetsförmåga. Vi ser deltagarna som resurser i kunskapsprocessen och förutsätter ett aktivt deltagande. Deltagarna tar ansvar för, och har möjlighet att påverka ämnesinnehållet inom givna ramar. Deltagarna har eget ansvar för genomförandet av studierna. Arbetsmetoderna varierar inom och mellan de olika ämnena. Vi arbetar delvis i grupp med eget gruppansvar, men huvudsakligen på individuell bas. Gruppen deltar alltid med synpunkter på de elevproduktioner som produceras. Deltagarna har mycket självständigt arbete som utförs såväl under som utanför schemalagd tid.

7 7 Redovisningsformer Redovisning av inhämtade kunskaper sker på olika sätt beroende av ämnets karaktär. Det kan ske som gruppredovisningar. De individuella produktionerna redovisas i halvklass/helklass/läsgrupp eller lämnas till lärare för kommentarer. Alla produktioner och texter skall ses som en del av utvecklingen inom ämnena och är övningsproduktioner. Vid varje redovisning ges kritik och analys av produktionen. Detta är en viktig del av kunskapsprocessen. Redovisning av projektet och reportageresan ser vi som utbildningens examensarbete, där både form och innehåll bedöms. Dessa produktioner måste vara godkända för att eleven skall få ut sitt intyg. Om eleven har valt praktik skall redovisningen av praktiken ske i såväl muntlig som skriftlig form och vara godkänd. Temadagar och skolans arrangemang Tollare folkhögskola får bland annat sin särprägel av gemensamma samlingar och arrangemang på skolan. De tillfällen som ges till samvaro och kunskap är viktiga att slå vakt om. De bidrar till den pedagogiska helheten och förutsätter gemensamt ansvar. Vid temadagar bryts den ordinarie undervisningen med en hel eller en halv dag. Deltagare och lärare/personal samlas för att tillsammans lära sig mer om angelägna ämnen i tiden. Temadagarna är obligatoriska inslag i studierna och kan innehålla aktiviteter som idrott, skapande eller praktiskt arbete. De kan också få sin profil av att en grupp eller en kurs ansvarar för dagen. Alla kan ta initiativ till andra typer av arrangemang på eftermiddagar och kvällar. Det kan handla om film, poesikvällar, teater, författarbesök, musik, idrott med mera. Större återkommande arrangemang är Tollarefester en på hösten och en på våren, luciafirande, julavslutning, Valborg och skolavslutning. Demokrati På kursrådet behandlas varje vecka frågor som rör den egna kursen.

8 8 Kursen utser två representanter till Studeranderådet. På Studeranderådet behandlas frågor från kurserna, skolans gemensamma aktiviteter och utvärderingsfrågor. Studeranderådet är dessutom Tollares jämställdhetsråd. Eleverna har rätt att utse en representant med yttrande- och förslagsrätt till Tollares styrelse. Samtliga deltagare kan räkna med att utöver schemalagd tid få ansvar för någon särskild uppgift. Närvaro Undervisningen kräver närvaro. Varje elev måste ansvara för att de uppgifter som skall bidra till undervisningen genomförs och kommer gruppen tillhanda på det sätt som man kommit överens om. Om någon på grund av sjukdom eller andra omständigheter varit frånvarande beslutar enskild ämneslärare ensam eller i samråd med klassföreståndaren vad som måste kompletteras för att ämnet skall anses vara inhämtat. En sammanlagd frånvaro runt tio procent är så hög att intyget i sin helhet är i fara. Om frånvaron i ett enskilt ämne överstiger 15 procent betyder det att intyget kan reduceras genom att ämnet stryks från intyget. Vid sjukdom bedömer läraren möjlighet till kompensation inom ämnet. Någon absolut gräns finns inte utan bedömning görs individuellt och utifrån ämnets omfång. Klassföreståndaren har att anmäla till lärarrådet när någon elev har hög frånvaro. Tollare har skyldighet att till CSN rapportera längre frånvaro och studieresultat. Intyg Intyget på genomgången kurs får deltagaren ut vid vårterminens slut. Om deltagare inte fullgjort sina åtaganden finns det möjlighet att komplettera uppgifterna fram till midsommar om ansvarig lärare/klassföreståndaren kommit överens om detta. Ämnesplaner Reportage Att öka kunskapen om ordet i tal och skrift

9 9 Att behärska en neutral journalistisk prosa Att kritiskt kunna analysera och granska egna och andras texter Att öka kunskapen inom den berättande journalistiken Att ge grundläggande kunskaper i språkriktighet Textseminarier Text av skapande karaktär olika genrer Text inom den berättande journalistiken Reportagets olika genrer Textanalys - olika journalistiska konventioner Språk, stilistik och textteori Föreläsningar/samtal/dialog/handledning Eget skrivande Texter för kommentarer av läraren Texter för kommentarer av gruppen Processkrivning Högläsning av texter Muntliga presentationer Journalistik Att förstå journalistikens grunder och arbetsmetoder Att känna till skillnaden mellan information, reklam och journalistik Att kunna nyhetsvärdera och bedöma olika texter Att skilja på uppdragen skribent/journalist Att skriva enklare nyhetstexter Att skriva/producera neutral informativ text Hur arbetar en journalist?

10 10 Redaktionens uppbyggnad roller och funktioner. Nyhetsartikeln: rubrik, ingress, bildtexter. Föreläsningar. Praktiska övningar och eget arbete. Språk och form Att kunna föra en diskussion om rätt och fel i språket Att förstå effekten av olika språkliga uttrycksmedel Att kunna kommunicera med text, och att välja målgrupp Stilistik Textanalys Närläsning av texter Eget skrivande Grundläggande bild/foto Att lära sig grundläggande fototeori Att träna sig i bildanalys Fotografering med systemkamera Fototeori Bildkomposition och bildanalys Reportagebilden

11 11 Lärarledda teorilektioner Föreläsningar av fotografer Teknikdelen av utbildningen Att behärska en modern systemkamera Att behärska enkel redigering av text och bild Att förstå sambandet mellan text och bild Analys av bild och text Grunderna i redigering (InDesign) Grunderna i bildbehandling (Photoshop) Grunderna för webbproduktion Grunderna i podradioteknik Layoutträning på eget producerat material Lärarledda teorilektioner Självständiga övningar Etiska frågor Att ge en inblick i lagar och moraliska normer inom journalistiken Tryckfrihetsförordningen Etiska regler för press, radio och TV Föreläsningar

12 12 Diskussioner Informationssökning Att ge grunderna i användandet av källor. Att öva upp ett kritiskt förhållningssätt Att känna till den svenska offentlighetsprincipen. Källkritik- studera källor och analysera och granska dessa. Studera offentlighetsprincipen Föreläsningar och praktiska övningar Massmedier Att få en orientering om massmedier och speciellt pressens betydelse i samhälle, sociala grupper och hos enskilda individer. Att få ökade kunskaper om pressen i Sverige och omvärlden Att studera Sverige genom ett pressperspektiv. Mediesamhället - en översikt. Pressöversikt: hur ser den svenska pressen ut? Vilken roll spelar pressen i olika sociala sammanhang? Pressen som kulturfenomen. Föreläsningar Studier av pressen

13 13 Drogkunskap Att få kunskap om droger och aktuell drogdebatt. Att ge en orientering om drogpolitikens grunder Mediernas och speciellt pressens hållning till droger Föreläsningar Övningar Reportageresa Att lära sig planera en reportageresa Att självständigt genomföra researcharbete före resan Att självständigt genomföra förberedelser på plats Att hitta vägar för publicering av reportage Planera och genomföra en reportageresa Researcharbete Studiebesök Producera bild och text under resan Obligatorisk litteratur Sundelin, Anders: Reportage. Att få fakta att dansa, Leopard förlag, 2008 Svenska språknämnden, Svenska skrivregler, Liber, 2000 Häger Björn, Reporter Larsson Sören: Berättande journalistik (kopieras upp) Referenslitteratur

14 14 Hansén & Thor: Att skriva reportage, Ordfront, 1999 Lindström, Fredrik: Världens dåligaste språk, Albert Bonnier, 2000