Medlemsstat: Sverige. Programändring nummer 6. Version 11 december Promemoria. Jordbruksdepartementet

Transkript

1 Promemoria Jordbruksdepartementet Förslag till ändring av Sveriges landsbygdsprogram för perioden Medlemsstat: Sverige Programändring nummer 6 Kompletterad 19 oktober 2009 Version 11 december 2009

2 2 Innehållsförteckning 1. Godkänt program Rättslig grund för notifiering Skäl och motivering till ändringen Ökade medel till landsbygdsprogrammen genom modulering (beslut 2009/545/EG), överföring av outnyttjade medel inom direktstödet (genom förordningarna (EG) nr 73/2009 och 1698/2005 (ändrad genom 74/2009)) samt genom justering av budgeten för EJFLU genom beslut 2009/14/EG Bättre måluppfyllelse i programmet samt omprioriteringar av befintliga medel Översyn av indikatorer Teknisk assistans Ändringar av finansiella tabeller Ändringar med anledning av den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen.13 Språkliga justeringar Ändringar av Axel Ändringar av Axel Ändringar av Axel Ändringar av Axel Beskrivning av föreslagna ändringar och ändrade programtexter Kapitel i programmet: Kapitel 3.2 Strategin som valts för att möta styrkor och svagheter Utmaningar och behov Övergripande strategi och nationella prioriteringar Nationella mål avseende de utpekade utmaningarna...31 Kapitel i programmet: Kapitel 4.1 Motivering av programmets prioriteringar och åtgärder med hänsyn till EU-strategi och nationell strategi Kapitel i programmet: Kriterier och administrativa regler för att undvika dubbel finansiering enligt artikel 5.6 i rådets förordning (EG) nr 1698/ Kapitel i programmet: 5.3 Axel 1 Förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbrukssektorn Avsnitt i programmet: Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning...43 Avsnitt i programmet: Startstöd för unga jordbrukare...50 Avsnitt i programmet: Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter...57

3 3 Avsnitt i programmet: Stöd till samarbete för att initiera nya produkter, processer och tekniker inom jordbruks- och livsmedelssektorn samt inom skogsbruks sektorn...58 Avsnitt i programmet: Infrastruktur som är av betydelse för utveckling och anpassning av jord- och skogsbruket...60 Kapitel i programmet: 5.4 Axel 2 Förbättra miljön och landskapet Avsnitt i programmet: Ersättning för naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter...63 Avsnitt i programmet: Natura 2000 ersättningar och ersättningar som är kopplade till direktiv 2000/60/EC...65 Avsnitt i programmet: Svensk miljölagstiftning beskrivning av nationella bestämmelser på vissa områden som berör miljöersättningar inom jordbruket Anmälan och tillståndsprövning av vissa verksamheter...66 Avsnitt i programmet: Gemensamt för alla insatser under åtgärden miljövänligt jordbruk...67 Avsnitt i programmet: Biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker...71 Avsnitt i programmet: Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och renskötselområdena...76 Avsnitt i programmet: Regionalt prioriterade ersättningar...77 Avsnitt i programmet: Traditionella kulturväxter och husdjursraser...88 Avsnitt i programmet: Minskade växtnäringsförluster från jordbruksmark.89 Avsnitt i programmet: Miljöskyddsåtgärder...98 Avsnitt i programmet: Ekologiska produktionsformer Avsnitt i programmet: Extensiv vallodling för miljön och det öppna landskapet Avsnitt i programmet: Bevara och utveckla skogens biologiska mångfald116 Avsnitt i programmet: Öka arealen ädellövskog Avsnitt i programmet: Gemensamt för alla insatser under åtgärden ickeproduktiva investeringar - skog Finansiella ändringar för axel Kapitel i programmet: 5.5 Axel 3 Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden Avsnitt i programmet: Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk..128 Avsnitt i programmet: Affärsutveckling i mikroföretag Avsnitt i programmet: Främjande av turistnäringen Avsnitt i programmet: Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden Avsnitt i programmet: Förnyelse och utveckling i byarna Avsnitt i programmet: Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden Avsnitt i programmet: Åtgärder i form av utbildning och information Kapitel i programmet: 5.6 Axel 4 Leader

4 4 Avsnitt i programmet: Bildande av lokala utvecklingsgrupper Avsnitt i programmet: Genomförande av lokala utvecklingsstrategier Avsnitt i programmet: Samarbete Avsnitt i programmet: Driftskostnader för LAG-grupperna samt informationsoch animationsinsatser Kapitel i programmet: 5.7 Översikt indikatorer för modulerade medel 154 Kapitel i programmet: 8 Nationell finansiering per axel Kapitel i programmet: 10 Förhållandet till andra finansiella instrument Avsnitt i programmet: Avgränsning till andra finansiella instrument sammanfattning Avsnitt i programmet: Avgränsning till regionala och lokala partnerskap..156 Kapitel i programmet: 16 Tekniskt stöd Kapitel i programmet: Bilagor, kapitel Avsnitt i programmet: Bilaga 2, Avsnitt Avsnitt i programmet: Bioträda Avsnitt i programmet: Ersättning för anläggning och skötsel av skyddszon på erosionsbenägen mark 163 Avsnitt i programmet: Bilaga 17.4 Bilaga 5 Kombinationsmöjligheter inom miljövänligt jordbruk Avsnitt i programmet: 17.6 Tabellbilaga Avsnitt i programmet: Bilaga 10 Finansiell fördelning - hälsokontrollen och den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen Tabell enligt förordning (EG) nr 1974/ Förväntade effekter av ändringarna Förhållande mellan ändringarna och den nationella strategin Finansiellt genomförande av ändringen Sammanfattning av finansiell tabell för landsbygdsprogrammet Sammanfattning av finansiella tabeller Bilaga 9 - Finansiell plan i landsbygdsprogrammet i euro, dvs. ändring av programtext...187

5 5 1. Godkänt program Landsbygdsprogram för Sverige år (Kommissionens beslut av den 28/VI/2007 om godkännande av landsbygdsprogrammet i Sverige för programperioden ) 2. Rättslig grund för notifiering Artikel 6(1) (a) och (c) Förordning (EG) Nr 1974/ Skäl och motivering till ändringen Sverige föreslår ändringar av det svenska landsbygdsprogrammet av följande skäl: 1. Ökade medel till landsbygdsprogrammen genom modulering (beslut 2009/545/EG), överföring av outnyttjade medel inom direktstödet (genom förordningarna (EG) nr 73/2009 och 1698/2005 (ändrad genom 74/2009)) samt genom justering av budgeten för EJFLU genom beslut 2009/14/EG Nya utmaningar med anledning av klimatförändringar, behoven av energiomställning och bättre vattenförvaltning, hoten mot den biologiska mångfalden samt behoven av omstrukturering av mjölksektorn har föranlett Europeiska unionens råd att i samband med hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken, genom s.k. modulering, omprioritera medel från den Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) till den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), dvs. det sker en budgetmässig förstärkning av landsbygdsprogrammen. Genom beslutet om hälsokontrollen i januari 2009 gavs Sverige liksom flera andra länder möjlighet att disponera outnyttjade direktstöd inom EGFJ till EJFLU för finansieringen av landsbygdsprogrammet. Dessa överförda medel kan användas inom landsbygdsprogrammet t.ex. för att hantera problematik som uppstått genom att definitionen av betesmark ändrats inom gårdsstödet. De medel som tillförs landsbygdsprogrammen under perioden ska enligt rådets förordning (EG) nr 74/2009 (ändring av 1698/2005) användas för insatser inom följande fem prioriterade områden/utmaningar: 1. klimatinsatser 2. produktion av förnybar energi 3. förbättrad vattenförvaltning

6 6 4. bevarad biologisk mångfald 5. omstrukturering av mjölksektorn Sverige har valt att definiera och konkretisera de fem utmaningarna på följande sätt: Klimatinsatser genomförs för att bidra till att uppnå regeringens mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent samt att öka energieffektiviseringen med 20 procent till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Därtill ska klimatinsatser bidra till att de areella näringarna kan anpassas till ett förändrat klimat. Landsbygdens näringar ska också bidra till hela samhällets anpassning till ett förändrat klimat. Produktion av förnybar energi ska bidra till regeringens mål om att minst 50 procent av den totala energianvändningen ska utgöras av förnybara energikällor, Insatser för förbättrad vattenkvalitet ska bidra till de av riksdagen fastlagda miljökvalitetsmålen om Ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Myllrande våtmarker. Därtill ska landsbygdsprogrammet insatser bidra till Helcoms aktionsplan för Östersjön och till att nå god status enligt Ramdirektivet för vatten. Insatser för att bevara den biologiska mångfalden ska bidra till de av riksdagens fastlagda miljökvalitetsmålen om Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt och djurliv samt Levande skogar, Insatser för att underlätta vid omstrukturering av mjölksektorn ska bidra till en konkurrenskraftig mjölksektor och därigenom en indirekt koppling till möjligheterna att bibehålla landskapet öppet och därmed att bevara den biologiska mångfalden. De modulerade medel som, genom förordningarna (EG) nr 73/2009 och 1698/2005 (ändrad genom 74/2009), tillgängliggörs genom omprioritering mellan EU fonderna motsvarar 71,6 miljoner euro för perioden Vid den i programmet fastställda budgetkursen på 9,00 kronor per euro blir den i genomsnitt årliga förstärkningen av programmet 161 miljoner kronor. Dessa medel ska medfinansieras med 25 procent, vilket innebär att det totala beloppet för modulering motsvarar 215 miljoner kronor per år varav 54 miljoner kronor per år är nationell offentlig medfinansiering. Den nationella medfinansiering som krävs föreslås tillskjutas från den befintliga budgeten för nationell medfinansiering inom landsbygdsprogrammet.

7 7 De medel som tillförs det svenska landsbygdsprogrammet genom modulering kommer att fördelas enligt följande på de fem utpekade utmaningarna. Utmaning Insatser för att möta/mota klimatförändringar Produktion av förnybar energi Fördelning av modulerade medel, exkl. nationell medfinansiering för perioden Mnkr Meuro 170,78 18, ,22 34,02 48 Förbättrad vattenkvalitet 119,62 13,29 19 Bevarande av biologisk 33,00 3,67 5 mångfald Omstrukturering av 14,85 1,65 2 mjölksektorn Totalt 644,47 71, Procent av modulerade medel Av de outnyttjade medlen inom direktstöden (EGFJ) kommer 27miljoner euro, dvs. 243 miljoner kronor, överföras för finansiering av landsbygdsprogrammet från och med budgetåret Den svenska medfinansieringen av dessa medel ska ske inom ramen för den befintliga budgeten inom landsbygdsprogrammet. Genom beslut 2009/14/EG ändras den årliga fördelningen per medlemsstat av gemenskapens stöd för landsbygdsutveckling (EJFLU) under perioden 1 januari december Beslutet innebär att ytterligare 7,7 miljoner euro från EJFLU tillförs det svenska landsbygdsprogrammet. De tillskjutna medlen kommer att finansiera åtgärder inom axel 2 (åtgärdskod 211/212 och 214) för att bidra till bättre måluppfyllelse av befintliga åtgärder. Se avsnitt 3.2 för information om vilka insatser som kommer att stärkas.

8 Tabell 1. Användning av medel från modulering Följande åtgärder och insatser revideras genom förstärkning av medel via modulering från hälsokontrollen: 111 Revidering Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning 121 Revidering Modernisering av jordbruksföretag 216 Revidering Regionalt prioriterade ersättningar; anläggning våtmarker, anläggning av dammar för fosforavskiljning samt reglerbar dränering 311 Revidering Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk Utmaning 1, 2, 3, 5 Mnkr per år, inkl svensk offentlig medfinansiering 74 ( 8,22) 1, 2 50 ( 5,56) 1, 3, 4 37,8 ( 4,20) Totalt offentligt bidrag (miljoner euro) Varav EJFLU (miljoner euro) 32,89 24,67 8,22 22,22 16,67 5,56 16,80 12,60 4,20 1, 2 43 ( 4,78) 19,11 14,33 4, Revidering Affärsutveckling i mikroföretag 1, 2 10 ( 1,11) 4,44 3,33 1,11 Summa 95,47 71,60 23,87 Varav svensk medfinansiering (miljoner euro) Tabell 2. Användning av medel som överförs från pelare I Följande insats inom åtgärd 214 revideras genom Utmaning förstärkning av medel via överflyttning av outnyttjade medel inom EGFJ: 214 Revidering Ersättning för bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljöer i betesmarker och slåtterängar 4 81 ( 9) Mnkr per år, inkl svensk offentlig medfinansiering Totalt offentligt bidrag (miljoner euro) Varav EJFLU (miljoner euro) Varav svensk medfinansiering (miljoner euro)

9 2. Bättre måluppfyllelse i programmet samt omprioriteringar av befintliga medel Åtgärderna inom axel 2 i landsbygdsprogrammet förbrukar en stor andel av programmets totala resurser (ca 70 procent) och syftar till att uppfylla flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Sedan 2007 har emellertid anslutningen till flera av miljöersättningarna inom åtgärd 211 och 212 (Ersättning för naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter) samt åtgärd 214 (Miljövänligt jordbruk) minskat och för flera av insatserna är bedömningen att anslutningarna kommer att sjunka ytterligare. Detta beror till viss del på att de brukare som fortfarande ligger kvar i gamla femårsåtaganden från den förra programperioden, successivt väljer att inte förnya sina åtaganden när dessa femåriga åtaganden löper ut. Även för vissa insatser inom åtgärden 216 (Icke produktiv investering på jordbruksmark) och 227 (Icke produktiv investering på skogsmark) har genomförandet kommit igång långsammare än förutsett. För att de mål som finns angivna i programmet och därmed flera av de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen ska kunna uppnås, behövs därför revideringar av de nuvarande insatsernas utformning. De revideringar som föreslås är i huvudsak begränsade till justeringar av befintliga insatser. Sverige avser avvakta med förslag till större förändringar av landsbygdsprogrammet till efter den halvtidsutvärdering av programmet som påbörjas inom kort och som avsluts under hösten Sverige föreslår revideringar av åtgärd 211, 212, 214 och 227 samt tillägg av nya insatser inom åtgärd 216, finansierat inom befintlig ram, motsvarande ca 620 miljoner kronor per år för perioden En ytterligare finansiell justering för axel 2 är att ytterligare medel läggs på top up. Orsaken till ökade medel för top up är en underskattning av kostnaderna för de notifierade ersättningarna samt att ytterligare två insatser har notifierats. Ytterligare nationell finansiering krävs således varför även en justering av top up i kapitel 8 i programmet görs. Som ett led i att möta utmaningarna om omstrukturering av mjölksektorn och biologisk mångfald kommer därtill ytterligare en förstärkning göras av åtgärd 121 (Modernisering av jordbruksföretag) utöver den föreslagna ändringen gällande klimat och förnybar energi som föreslås finansieras genom modulerade medel. För att fortsätta främja och utveckla mat och måltidsupplevelser i Sverige och nyttja den potential till företagande på landsbygden som finns avser Sverige att prioritera kompetens och utvecklingsinsatser kring livsmedelsförädling, måltidsupplevelser och turism. En viktig del är också att utveckla och stärka samverkan, kunskapsspridning mellan näringarna och gemensam kommunikation.

10 Tabell 3. Översikt omprioritering av befintlig budget Följande åtgärder och insatser revideras eller tillkommer, dvs. omfördelningar inom programmets befintliga budget: 111 Revidering 211, Revidering Revidering 214 Revidering 214 Revidering 214 Revidering 214 Ny delinsats 216 Ny delinsats 214 Revidering Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning Utmaning Ej aktuellt Mnkr per år, inkl svensk offentlig medfinansiering 20 (M 2,22) Modernisering av jordbruksföretag 5 50 (M 5,56) Ersättning för naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter 4 70 (M 7,78) Ersättning för skötsel av våtmarker 3, 4 11 (M 1,22) Ersättning för bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljöer i betesmarker och slåtterängar Regionalt prioriterade ersättningar, delinsats Mångsfaldsträda. Denna miljöersättning föreslås även byta namn Regionalt prioriterade ersättningar, utformas som en delinsats Anläggning av skyddszoner på erosionsbenägen mark Regionalt prioriterade ersättningar, utformas som en delinsats Ersättning för uppförande av rovdjurssäkra stängsel som förebygger angrepp av varg, björn och lodjur på tamdjursbesättningar Ersättning för minskade växtnäringsförluster (båda delinsatserna berörs) 4 74 (M 8,22) 4 15 (M 1,67) 3 13 (M 1,44) 4 10 (M 1,11) 3 98 (M 10,89) 1 av vilket 1,67 miljoner euro finansieras från justerad modulering enligt beslut 2009/14/EG Totalt offentligt bidrag (miljoner euro) Varav EJFLU (miljoner euro) Varav svensk medfinansiering (miljoner euro) 8,89 4,44 4,44 2,22 11,11 11,11 31,11 14, ,32 4,89 2,32 2,56 32,89 15,64 17,25 6,67 3,17 3,50 5,78 2,75 3,03 4,44 2,07 2,37 43,56 20, ,85

11 214 Revidering 214 Revidering 214 Revidering 312 Revidering 331 Revidering Miljöskyddsåtgärder 3 55 (M 6,11) Ersättning för ekologiska produktionsformer och kretsloppsinriktad produktion Denna miljöersättning föreslås även byta namn Ersättning för extensiv vallodling för miljön och det öppna landskapet Affärsutveckling i mikroföretag Ej aktuellt Åtgärder i form av utbildning och information 4 60 (M 6,67) 3, (M 21,56) Ej aktuellt 10 (M 1,11) 10 (M 1,11) 2 av vilket 6,03 miljoner euro finansieras från justerad modulering enligt beslut 2009/14/EG 24,44 11,62 12,82 26,67 12,68 13,99 86,22 40,99 45,23 4,44 2,00 2,44 4,44 2,00 2,44 11

12 4. Översyn av indikatorer Sverige har gjort en generell översyn av de indikatorer som är kopplade till respektive åtgärd inom programmet vilket innebär att justeringar föreslås för alla åtgärder i programmet. Följande ändringar föreslås: Vissa justeringar görs efter uppmaning från EU kommissionen. Detta gäller t.ex. att indikatorerna ställs upp för hela programperioden och inte per år och att målvärdena anges i fasta tal. Andra justeringar har sin bakgrund i att vissa målvärden behöver justeras. Som ett led i förbättra kvalitén i målvärdena kommer en metodöversyn att göras, detta kommer sannolikt främst att påverka axel 3. Det kan komma att innebära justeringar i målvärdena för vissa resultat och effektindikatorer. Indikatorer kopplade till de ändringar som föreslås som ett led i att medel tillkommer genom modulering (punkt 1 ovan) kommer att redovisas i särskilda tabeller i programmet. Förstärkningar i programmet som finansieras inom programmets ursprungliga ram kräver i vissa fall också justering av målvärden. Dessa värden adderas till de befintliga målvärden för perioden Sverige avser också införa ytterligare programspecifika indikatorer för ett flertal åtgärder. 5. Teknisk assistans Sverige föreslår en ökning av budgeten för teknisk assistans (TA) från cirka 2 till 3 procent av programmets budget. I genomförandet av programmet har det visat sig att kostnaden under implementeringen av programmet i vissa fall varit högre än vad som förutspåddes. Detta gäller till exempel länsstyrelsernas kostnader för den ändrade definitionen av stödberättigande betesmark. Det har även visat sig att myndigheternas arbete med ingångsättningen av Leader och bildandet av LAG grupper har medfört högre kostnader än beräknat. Rådande finansiell kris har dessutom medfört behov av snabbare handläggning av ansökningar. Ett ytterligare skäl till att höja medel för teknisk assistans är att kostnader för igångsättning och genomförande av hälsokontrollen. Den ökade budgeten för TA medel finansieras genom att föra över outnyttjade medel från axel 2 till budgeten för TA. 6. Ändringar av finansiella tabeller Ändringarna medför även justering och ändringar av den finansiella planen till programmet. Redovisning av den finansiella planen görs enligt bilaga till kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006.

13 7. Ändringar med anledning av den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen Genom den ekonomiska återhämtningsplanen har medel tillförts Europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling (EJFLU) och ramen för det svenska programmet har genom beslut 2009/545/EG 3 utökats. Medel har tillgängliggjorts bland annat för satsningar på bredband med cirka 12,4 miljoner euro för 2009 och 8,7 miljoner euro för 2010, totalt 21,1 miljoner euro. Tillkommande nationell medfinansiering ska uppgå till minst 25 procent av det totala beloppet vilket gör att det totala beloppet uppgår till drygt 28 miljoner euro. Se tabell nedan. Sverige avser att lägga hela det belopp som tillgängliggörs genom återhämtningsplanen på bredbandsåtgärder inom åtgärd 321 (Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden) och ändringen görs därmed i linje med vad som avses i artikel 16a.1 (g) och bilaga 3 i förordning (EG) nr 1698/2005. Stödet kommer till viss mån att utgå via Leader. Motivet till att hela beloppet läggs på insatser för bredband är att Sverige i den programändring som skickades till EU kommissionen redan i juli 2009 har föreslagit programändringar med hög miljöambition, dels för de fem utmaningar identifierade i hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken, dels ytterligare ändringar för att förbättra måluppfyllelsen i befintliga miljöersättningar. Det finns också behov av medel för att påskynda utbyggnaden av bredband i Sverige som p.g.a. sin i vissa områden glesa befolkningsstruktur inte har fullgoda möjligheter för en helt marknadsstyrd bredbandsutbyggnad 4. När det gäller avgränsning till andra finansiella instrument är det framför allt avgränsning till Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som kommer ifråga. Sverige anser att den programtext som återfinns i kapitel 10 i det nationella programmet även är gällande för bredband och avser därför inte föreslå några ändringar av programtext i detta kapitel förutom en ändring av tabell 12 i avsnitt De svenska myndigheterna har väl utvecklade rutiner för att tillse att projekt inte får dubbelfinansiering från olika fonder. Berörda myndigheter träffas också regelbundet i en fondsamordningsgrupp för att verka för ytterligare förfinade rutiner Kommissionens beslut av den 7 juli 2009 om den årliga fördelningen per medlemsstat av gemenskapens stöd enligt artikel 69.2a i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 avseende stöd för landsbygdsutveckling och ändring av kommissionens beslut 2006/636/EG [delgivet med nr K(2009) 5307] (2009/545/EG) 4 Medlen kommer att användas i enlighet med Gemenskapens riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät

14 14 Språkliga justeringar Utöver ovanstående ändringar görs ett antal språkliga ändringar i programmet. Detta gäller t.ex. att ordet skall ersätts med ska. Sådana ändringar framgår inte i detalj i detta dokument. Ändringar av Axel 1 För axel 1 förstärks befintliga åtgärder med avseende på fyra av de utpekade utmaningarna, vari även utmaningen om biologisk mångfald förstärks indirekt. Viss del finansieras genom modulerade medel och viss del finansieras genom omprioritering av medel från axel 2. Ändringar föreslås i åtgärderna 111 (Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning), 121 (Modernisering av jordbruksföretag), 124 (Stöd till samarbete för att initiera nya produkter, processer och tekniker inom jordbruks och livsmedelssektorn samt inom skogsbrukssektorn) och 125 (Infrastruktur som är av betydelse för utveckling och anpassning av jord och skogsbruket). Ändringarna för åtgärderna 124 och 125 innebär dock inte några finansiella förstärkningar utan enbart tydliggöranden avseende åtgärdernas betydelse för klimat och förnybar energi. Inom åtgärd 111 föreslås en budgetmässig förstärkning av åtgärden så att ytterligare satsningar kan göras kring klimatrelaterad rådgivning och rådgivning kring förnybar energi inom jord och skogsbruket. Sverige föreslår även förstärka satsningar som syftar till att förbättra vattenkvaliteten inom jordbruket genom aktiviteter kring växtnäring och växtskydd. Därtill föreslås en riktad rådgivning till mjölkföretag i syfte att underlätta en omstrukturering och därmed en konkurrenskraftig mjölksektor. Dessa förändringar föreslås finansieras genom modulerade medel. Inom åtgärd 111 föreslår Sverige även förstärkta satsningar inom kompetensutveckling, information och kunskapsspridning för utvecklingen inom mat med mervärde samt för aktiviteter kopplade till livsmedelsförädling. Syftet är att stärka företagens utvecklingsförmåga och konkurrenskraft. Livsmedelsförädling är en betydande näring med utvecklingspotential för företagandet på landsbygden som är viktig att ta tillvara, därför avser Sverige att göra ytterligare satsningar. Satsningen finansieras genom att omprioriteringar inom det befintliga programmet. Inom åtgärd 121 föreslås förstärkningar som avses användas till investeringar kopplade till klimat och förnybar energi. Denna förändring föreslås finansieras genom modulerade medel. Därtill föreslås förstärkningar för en konkurrenskraftig mjölksektor som finansieras genom att outnyttjade medel från axel 2 förs till axel 1. De satsningar på mjölksektorn som görs inom både åtgärd 111 och 121 har även en indirekt effekt på utmaningen om biologisk mångfald.

15 15 Ändringar av Axel 2 Inom axel 2 föreslås ändringar av åtgärderna 211, 212, 214, 216 och 227. Åtgärd 212 och 212 (Ersättning för naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter) och 214 (Miljövänligt jordbruk) ändras i syfte att öka måluppfyllelsen inom respektive åtgärd. Insatser inom dessa åtgärder avser femårsåtaganden där den fastlagda ersättningsnivån motsvarar inkomstbortfall och merkostnader för att genomföra insatsen. Inför programperioden beräknades inkomstbortfallet och merkostnaden utifrån kostnadsläget Kostnaderna för att ingå ett femårsåtagande har dock ökat sedan dess, både avseende merkostnader (kostnader för arbetsinsats och maskinkostnader) och inkomstbortfall, vilket kan ha påverkat viljan att ansluta sig till ett femårsåtagande. De revideringar av åtgärderna som här föreslås bygger på uppräkningar av merkostnad och inkomstbortfall för att genomföra respektive insats. Därtill justeras djurenheterna avseende tackor och baggar för berättigande av ersättning. Ändringarna föreslås finansieras genom outnyttjade medel inom axel 2. För åtgärd 216 (Icke produktiv investering jordbruksmark) föreslås tre nya insatser samt en justering av en befintlig insats. Investeringsstöd för reglerbar dränering föreslås och syftar till att minska läckaget av växtnäringsförluster. Ersättning ges för installation av reglerbrunnar. Därigenom erhålls en högre grundvattennivå, vilket minskar avrinningen och därmed transporten av kväve och fosfor med avrinnande vatten. Ändringen föreslås finansieras genom modulerade medel. Den andra insatsen avser investeringsstöd för uppsättning av rovdjurssäkra stängsel inom åtgärd 216. Ersättning utgår motsvarande mellanskillnaden mellan ett vanligt och ett rovdjurssäkert stängsel. Ersättningen syftar till att möjliggöra hävd av betesmarker, och därmed upprätthållande av den biologiska mångfalden, även i rovdjurstäta områden. Insatsen syftar också till att förebygga att situationer uppstår då skyddsjakt på rovdjuren (varg, björn och lodjur) kan bli aktuell. Ändringen föreslås finansieras genom outnyttjade medel inom axel 2. Den tredje nya insatsen som föreslås inom åtgärd 216 avser anläggning av dammar för fosforavskiljning. Ersättning utgår vid anläggning av dammar för sedimentation av fosfor i jordbrukslandskapet. En anläggning av fosforskiljande dammar bidrar till att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, förbättrar vattenkvalitén och bidrar till att uppnå god status enligt ramdirektivet för vatten samt medverkar till att nå de minskningar av utsläppen av växtnäringsämnen som krävs enligt Helcoms aktionsplan för

16 16 Östersjön. Förstärkningen föreslås finansieras genom modulerade medel. Anläggning av våtmarker inom åtgärd 216 (Icke produktiv investering jordbruksmark) föreslås revideras i syfte att öka anläggningstakten och ytterligare medel tillskjuts insatsen. En våtmark har positiva effekter på såväl vattenkvaliteten, den biologiska mångfalden som anpassningen till ett förändrat klimat genom att utjämna vattenflöden. Förstärkningen föreslås finansieras genom modulerade medel. I de båda insatserna Bevara och utveckla skogens mångfald och Ädellövskog inom åtgärd 227 (Icke produktiv investering skog) föreslås vissa förenklingar. Ändringar av Axel 3 För axel 3 föreslås ändringar inom åtgärderna 311 (Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk), 312 (Affärsutveckling i mikroföretag) samt 331 (Åtgärder i form av utbildning och information). Inom åtgärd 311 föreslås en budgetmässig förstärkning av åtgärden för satsningar som har till syfte att stimulera utveckling och vidareförädling av förnybar energi för att öka produktionen och utveckla lösningar som kan spridas över landet, inklusive transport till slutanvändning. Ökade satsningar på anläggningar som rötar gödsel leder till att minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket. Insatserna har koppling till både utmaningen om förnybar energi samt till klimat. Förstärkningen föreslås finansieras genom modulerade medel. För att även stimulera utveckling och vidareförädling av förnybar energi hos företag utanför jordbruket föreslås en budgetmässig förstärkning i åtgärd 312. Syftet är att öka produktionen och utveckla lösningar som kan spridas över landet. Insatserna har koppling till både utmaningen om förnybar energi samt till klimat. Förstärkningen föreslås finansieras genom modulerade medel. Inom samma åtgärd föreslås även en förstärkning i syfte att utveckla företagen och stärka konkurrenskraften på landsbygden genom insatser för samverkan och samordning som finansieras genom omprioriteringar inom befintliga programmet. För åtgärd 331 föreslås en förstärkning inom kompetensutveckling, information och kunskapsspridning. Syftet är att stärka företagens utvecklingsförmåga och konkurrenskraft samt att utveckla kunskapsinnehållet i varor och tjänster på landsbygden. Samverkan mellan näringar, en utvecklad och gemensam kommunikation och marknadsföring är också en viktig del av utvecklingen. Satsningen finansieras genom omprioriteringar inom befintliga programmet.

17 17 Ändringar av Axel 4 Inga budgetmässiga förändringar med anledning av moduleringen görs inom axel 4. Dock är Leader en viktig del av genomförandet av landsbygdsprogrammet och ska medverka till att programmets övergripande mål om en ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling av landsbygden samt målen för en eller fleras av axlarna 1, 2 och 3 kan uppnås. Genom att insatser för att möta utmaningarna genomförs inom samtliga axlar och en stor mobilisering över hela landet görs på den lokala nivån, har Leader områdena en viktig roll i att bidra till att möta de fem utmaningarna.

18 18 4. Beskrivning av föreslagna ändringar och ändrade programtexter Kapitel i programmet: Kapitel 3.2 Strategin som valts för att möta styrkor och svagheter Motiv till ändringen Sveriges strategi för landsbygdsutveckling har reviderats med anledning av beslut inom ramen för den s.k. hälsokontrollen om att öka den obligatoriska moduleringen. Dessa medel ska, inom landsbygdsprogrammet, riktas mot insatser för att anpassa och motverka en klimatförändring, öka produktionen av förnybar energi, förbättra vattenkvaliteten, bevara den biologiska mångfalden samt till omstrukturering av mjölksektorn. Avsnitt 3.2 och 4.1 uppdateras med hänsyn till revidering av den nationella strategin. Ändring av programtexten Utmaningar och behov Landsbygdens styrkor, svagheter och utvecklingsbehov kan sammanfattas på följande sätt: Styrkor och möjligheter: En modern och effektiv produktion i jord och skogsbruket och en i vissa avseenden världsledande skogsindustri. En och livsmedelsindustri som med vidareutveckling av högkvalitativa produkter, produktionsmetoder, marknadstänkande samt både vad gäller miljö och djuretiska hänsyn kan vidareutveckla Sverige till ett ledande matland., producerar det som samhälle och konsumenter vill ha, De gröna näringarna som är resurseffektiva och jord och skogsbruk har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. omställningen till en hållbar samhällsutveckling, Naturresurser på landsbygden ger goda förutsättningar för ökad produktion av förnybar bio och vindenergi. Förbättrade produktionsförutsättningar inom jord och skogsbruket genom varmare klimat. Höga natur och kulturvärden i landskapet, en ren miljö och god vattenkvalitet i många inlandsvatten. inkl. vatten, Llandsbygden har stora resurser i natur och landskap och socialt kapital som kan utvecklas och användas utan att förbrukas som grund för företagande och ökad livskvalitet.

19 19 God fisk och viltförvaltning som möjliggör turism samt jakt och fiskeupplevelser. En attraktiv, vidsträckt och glest befolkad landsbygd med tillväxtmöjligheter för såväl sommar som vinterturism med tillgång till bl.a. lokal och regional matkultur, snö, kyla och ostördhet i rika natur och kulturmiljöer. Svagheter och hot: Entreprenörskap och företagande är sårbart på grund av glesa strukturer och finansieringssvårigheter svagare utvecklat i landsbygdsområden än i tätorter och städer; ökar sårbarhet i globalisering,. Värdefulla landskap och biologisk mångfald hotas av förändringar i produktionsmetoder, markanvändning och samhällsutveckling. Glesa strukturer, stora avstånd och förändringar i service och infrastruktur innebär sämre utvecklingsförutsättningar för invånare och företag i landsbygdsområden.gäller bl.a. jordbruk i mindre gynnade områden. Ett förändrat klimat orsakar ökade nederbördsmängder med tilltagande växtnäringsförluster och ökade sjukdoms och skadegörarangrepp samt ökad risk för stormar, erosion, ras och skred. En minskad mjölk och köttproduktion är ett hot mot landsbygdens ekonomi i de mindre gynnade områdena, mot möjligheterna att hålla landskapet öppet och att bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Behov och utmaningar: Sstärka företagande och entreprenörskap i syfte att öka ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och jobb inom landsbygdens näringsliv. jordbruk och andra näringar på landsbygden, Bbevara och utveckla natur och kulturvärdena i landskapet och fortsatt stödja främja de areella näringarna och dess företagares roll som kultur och naturvårdsentreprenörer och som producenter av kollektiva nyttigheter. Minska jordbrukets utsläpp av närsalter och särskilt dess negativa påverkan på Östersjöns miljö. Minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser samt öka energieffektiviseringen inom jordbruket. Förstärka och utveckla produktion av förnybar energi och på annat sätt påskynda landsbygdens, inklusive jord och skogsbrukets, anpassning till ett förändrat klimat. Stärka förutsättningarna för service och kommunikation. Stärka förutsättningar för att upprätthålla en god servicenivå för offentlig och kommersiell service för boende och näringsliv på landsbygden genom samverkan mellan aktörer,

20 20 vidareutveckla lokala samordningslösningar och kompetensutveckling av befintliga aktörer. Öka tillgången till bredband i landsbygdsområden och därigenom främja förutsättningarna för boende och företagande genom att påskynda utbyggnaden av bredband på landsbygden och förstärkning av prestanda och tillförlitlighet i befintliga nät. samt minska jordbrukets negativa externa miljöeffekter, stärka landsbygdens utvecklingsförutsättningar i bred mening Övergripande strategi och nationella prioriteringar Den svenska landsbygdspolitiken har som övergripande mål en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Målet för det svenska landsbygdsprogrammet omfattar en hållbar produktion av livsmedel, sysselsättning jobb på landsbygden, en hållbar produktion av livsmedel, hänsyn till regionala förutsättningar och hållbar tillväxt. Landskapets natur och kulturvärden skallska värnas och den negativa miljöpåverkan minimeras. Landsbygdspolitiken har i Sverige en nära koppling till miljöpolitiken och de nationella miljökvalitetsmålen. Sambandet är också starkt till den regionala utvecklingspolitiken och skogspolitiken. Den övergripande målsättningen för landsbygdspolitiken skallska vara oförändrad för programperioden Utvecklingen inom jordbruket och i landets landsbygdsområden och de erfarenheter som finns av tidigare program innebär dock att politiken i kommande program behöva breddas och utvecklas för att de övergripande målen skallska kunna uppnås. Detta är också i enlighet med de gemensamma riktlinjerna. För att realisera målen krävs en fortsatt hög miljöambition i kombination med ytterligare satsningar på de nyckelområden som Lissabonstrategin anger. I första hand handlar det om att öka fokus på politikens bidrag till tillväxt och jobb, att öka ansträngningarna för en långsikt hållbar produktion och naturresursutnyttjande i de areella näringarna, att öka fokus på politikens bidrag till tillväxt och sysselsättning, att främja kunskapsoch kompetensutveckling, innovation samt att bidra till omställningen inom energipolitiken. Två stora utmaningar som samhället står inför är att dels ställa om till ett samhället utan beroende av fossila bränslen, dels att kunna anpassa samhället till ett framtida förändrat klimat. Minskade utsläpp av växthusgaser och en anpassning av produktionen till ändrade klimatologiska förutsättningar, är viktigt för de areella näringarna likväl som för andra näringar. Landsbygdens markresurser, genom exempelvis produktionen av förnybar energi eller att utnyttja markens funktion för att jämna ut stora vattenflöden, kommer att spela en nyckelroll för samhällets anpassning till ett förändrat klimat. Därigenom främjas landsbygdens ekonomi och ett konkurrenskraftigt näringsliv som med ett hållbar

21 naturresursutnyttjande producerar livsmedel och andra varor och tjänster med inriktning mot en hållbar utveckling där landskapets specifika värden förvaltas och utvecklas. Landsbygdsprogrammet ska vara ett verktyg för att realisera och hantera dessa mål och utmaningar. Den strategiska inriktningen av landsbygdspolitiken och det nationella landsbygdsprogrammet är i enlighet med vad som angivits i den nationella strategin enligt följande: 1. Ett tydligare fokus i hela programmet på åtgärder som främjar företagande, tillväxt och sysselsättning jobb på landsbygden och som stärker lantbrukets och landsbygdsföretagens konkurrensförmåga, ekonomiska bärkraft och bidrag till omställningen till ett hållbart samhälle och naturresursutnyttjande. 2. En fortsatt hög miljöambition i programmet med fokus på effektiva insatser i syfte att bidra till en effektiv, högkvalitativ och konkurrenskraftig produktion där naturresurserna nyttjas långsiktigt hållbart och att miljömål med koppling till lantbruket och landskapets natur och kulturvärden och miljöpåverkan uppfylls. Ett helhetsperspektiv på landsbygdens natur och kulturmiljövärden som bas för utveckling och hållbar tillväxt på landsbygden. 3. Programmet skallska främja en god utveckling av landsbygden som helhet. Detta förutsätter ett diversifierat näringsliv och därigenom bidra till inkomstbringande sysselsättning jobb, fungerande kommunikationer och ett hållbart nyttjande av landsbygdens naturresurser. programmet ska också ha, ett ökat sterkt fokus på landsbygdens resurser i form av attraktiva natur och landskapsmiljöer för boende och för rekreation samt ett ökat fokus på lokal service och infrastruktur. Programmet ska främja att bredband ska finnas tillgänglig även i landets glesbefolkade områden så att alla får möjlighet att delta i informationssamhället och få del av kommersiell och offentlig service. Lokalt engagemang, t.ex. genom partnerskap, lokala utvecklingsgrupper och Leader eller liknande metoder, skallska stödjas. Deltagande från fler målgrupper skallska eftersträvas. 4. Planering och genomförande skallska präglas av en helhetssyn på landsbygden. Med utgångspunkt i de övergripande nationella målen och prioriteringarna skallska samordningen mellan olika insatser och politikområden stärkas och ett ökat regionalt och lokalt inflytande över åtgärdernas tillämpning och genomförande eftersträvas. 21

22 22 Strategier och prioriteringar för axel 1 4: Axel 1: Övergripande mål: De gröna näringarna ska vara miljö och resurseffektiva och de har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. De gröna näringarna ska utmärkas av omtanke, ansvarstagande och hög etik. Åtgärderna under axel 1 ska skapa jobb och Sstimulera konkurrenskraft hos företag inom jord och skogsbruk, rennäring samt inom livsmedelsproduktion och förädling på grundval av ett hållbart naturresursutnyttjande. Stödja företagens utvecklings och konkurrenskraft genom utveckling av kompetens och lärande, ny modern teknik och resurseffektiva metoder, IT och utveckling av nya produkter. Åtgärderna skallska tillämpas med utgångspunkt i företagarens behov och efterfrågan. Koordinering med företagsfrämjande åtgärder inom axel 3. Förenklingar i regler och villkor. Affärsplaner samt nationella och regionala prioriteringar skallska utgöra grundval för stöd. Särskilda prioriteringar/fokusområden: Omstrukturering/modernisering: Den ökade konkurrensen globalt och i unionen förutsätter moderna och effektiva produktionsenheter som tillgodoser de krav på en hög produktionskvalitet, god arbetsmiljö, hållbart naturresursutnyttjande, inkl. minskad miljöpåverkan, etik och djurvälfärd som samhället och konsumenterna ställer. Mjölkproduktionen är den ekonomiska ryggraden i jordbruket och har stor betydelse för landsbygdens ekonomi i norra Sverige och i de mindre gynnade skogs och mellanbygderna i andra delar av landet. En välutvecklad mjölkproduktion är en förutsättning för en fortsatt hävd av de biologiska och kulturhistoriska värden som finns i odlingslandskapet. Det är Parallellt är det angeläget att företag kan öka förädlingsgraden i produktionen. En annan iinriktningen är kan här dels vara på mer traditionell förädling av livsmedel, t.ex. med lokalt eller regionalt ursprung, småskalig livsmedelsförädling eller mat med särskilda kvalitetsegenskaper. Modernisering kan också innebära, eller med inriktning på utveckling av ny produktion, ny teknik, infrastruktur, innovation och entreprenörskap i enskilda företag eller genom samverkan. Ett exempel kan vara att bättre utnyttja stallgödsel för framställning av biogas. En modernisering ska stödja offensiva satsningar inom företaget, dvs. utveckling av ny eller befintlig produktion i linje med konsumenternas efterfrågan och samhällets krav, t.ex. klimatanpassad produktion inom de areella näringarna. Sammantaget skallska åtgärderna leda till att landsbygdens

23 livskraft ochdetta stärka konkurrensförmågakraften i dess landsbygdens företag stärks. Vidare skaoch skapa förutsättningar skapas för ett aktivt jordbruk även i mindre gynnad områden. och på så sätt bidra till landsbygdens livskraft. Kompetens/kunskapsutveckling: En hög kunskapsnivå hos företagarna är en viktig konkurrensfaktor. En god kompetens är också viktigt för att de areella näringarna ska kunna möta kommande utmaningar vid ett förändrat klimat och för att kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling, bl.a. för att möjliggöra en ökad produktion av förnybar energi Åtgärden skallska inriktas på både axel 1 och axel 2 med den övergripande målsättningen att förena en modern, ekologiskt hållbar och etisk produktion med ekonomisk konkurrenskraft. För att understödja CAP reformens mål om ökad marknadsorientering behövs under de närmaste åren ett ökat fokus på att stödja jord och skogsbrukarnas kompetens som företagare och marknadsaktörer. Insatser behövs också för och att främja kunskapsöverföringen från forskning och utveckling för utveckling av ny produktion, teknik och innovationer. Insatser behövs även för att främja en god arbetsmiljö., bland annat med utgångspunkt från Jordbruksverkets och Skogsstyrelsens rapport Motverka olycksfall i lantbruket (SJV 2007:8). Öka tillgången utbudet och utvecklingen av förnybar energi inklusivepå bioenergi från jord och skog,bränsle som ger en med positiv effekt som följd för miljön och klimatetffekt. Teknikutvecklingen går snabbt inom området förnybar energi och för att kunna vara konkurrenskraftig är det viktigt att stimulera innovation, entreprenörskap och företagande kring nya lösningar. Kvalitetshöjande åtgärder: Stöd till medverkan i kvalitetssystem inkl information och marknadsföring skallska tillämpas inom ramen för en nationell strävan att främja ett ökat företagande inom livsmedelsproduktion med särskilda kvaliteter. Målgrupper: Jordbrukare inkl. rennäring och trädgårdsodling och skogsbrukare samt mindre företag som förädlar råvaror från de areella näringarna. För förädling av skogsråvaror gäller dock mikroföretag, mikroförädlingsföretag 5 inom skogområdet; för kompetensutveckling även skog. Axel 2: Övergripande mål: Att bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd och stimulera omställningen till en 23 5 Med mikroföretag avses företag med färre än 10 anställda.

24 resurseffektiv och hållbar produktion med minskad miljöpåverkan för att bidra till att gemensamma och nationella miljömål på ett effektivt sätt kan uppnås. Att skapa en helhetssyn på landskapet är viktigt för landsbygdens attraktionskraft som boendemiljö och utgör en betydelsefull resurs för utvecklingen av företag som kan bidra till sysselsättning och tillväxt på landsbygden. 24 Skapa en helhetssyn på landskapet som resurs för rekreation, utveckling och hållbar tillväxt och som bärare av ett natur och kulturarv. Främja aktivt brukande av jordbruksmark i mindre gynnade områden. Stimulera produktionen av kollektiva nyttigheter, och därmed bidra till att upprätthålla ett attraktivt landskap. Stärka utvecklingen av brukningsmetoder inom jordbruket så att negativ miljöpåverkan minskar. Särskilda prioriteringar/fokusområden: Mindre gynnade områden: Att bibehålla ett öppet och aktivt odlingslandskap och motverka en nedläggning av jordbruk, i synnerhet med betesbaserad produktion i de mindre gynnade områdena ger förutsättningar för rik biologisk mångfald och för möjligheten att bevara värdefulla kulturmiljöer. Ett aktivt jordbruk kan också utgöra ett nav för företagsutveckling, hållbar tillväxt och är betydelsefullt för om området skallska kunna behålla sin attraktivitet som vistelseort. Landskapets natur och kulturvärden: En stor del av den svenska biologiska mångfalden är beroende av skogs och odlingslandskapet varför insatser riktade mot dessa landskap är avgörande för att uppnå EU:s mål om att hejda förlusten av biologisk mångfald till år 2010 samt de nationella miljökvalitetsmålen. I detta arbete utgör landsbygdsprogrammet tillsammans med Natura 2000 och nationell lagstiftning viktiga verktyg. Odlingslandskapets mest artrika områden, ängs och betesmarkerna, ska bibehållas i hävd så att deras värden värnas. För att det öppna och varierade landskapet med dess mångfald av biologiska och kulturhistoriska värden skallska kunna bevaras och utvecklas måste lantbrukarna stödjas i sin roll som natur och kulturmiljövårdsentreprenörer och producenter av kollektiva nyttigheter i syfte att uppnå miljömålen. Bevarandet av den biologiska mångfalden i odlingslandskapet utgör ett viktigt led för att nå uppställda mål där t.ex. Natura 2000 utgör ett viktigt verktyg. Landskapet med dess natur och kulturmiljövärden utgör också en betydande resurs för utvecklingen av företag inom såväl besöksnäring med koppling till jakt, fiske, friluftsliv som inom friskvård, rehabilitering m.m.

25 25 Miljövänligt jordbruk: Minska jordbrukets negativa miljöpåverkan och öka resurseffektiviteten. Jordbruket är en betydande utsläppskälla både för kväve och fosfor och växthusgaser. Användningen av växtskyddsmedel inom jordbruket kan också ge upphov till föroreningar av vatten. Att minskar växtnäringsförlusterna och riskerna vid användning av växtskyddsmedel ger möjlighet att nå en god vattenkvalitet både i inlandsvatten samtidigt som tillförseln till Östersjön minskar. Att återskapa vattnets väg genom landskapet kan både vara positivt för att minska mängden växtnäring som slutligen når havet men också för att stärka den biologiska mångfalden. Miljöer i landskapet där vattennivån kan skifta över året kan också vara viktiga för att utjämna flödena vid ändrade klimatbetingelser. I ekologisk odling används inte kemiska växtskyddsmedel. Produktionsformen bidrar därmed till att nå en god vattenkvalitet men har också positiva effekter med avseende på biologisk mångfald, hållbar och resurseffektiv produktion och till möjligheten att nå flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Ekologisk produktion inkl. förädling av ekologiska produkter samt annan produktion med mervärden kan också skapa förutsättningar för nya företag på landsbygden. Kompetensutveckling och rådgivning är viktigt för att stödja miljöarbetet inom de areella näringarna. Målgrupper: Brukare av mark och i vissa fall annan markförvaltare, djurhållare med utrotningshotade husdjursraser och avelsföreningar samt samebyar och samiska organisationer. Axel 3: Övergripande mål: Det övergripande målet är ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som leder till fler jobb och högre tillväxt i landsbygdens ekonomi. Det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att vara företagare och åtgärderna inom axel 3 ska bidra till en stark framtidstro på landsbygden. Åtgärderna under axel 3 ska leda till öökad diversifiering av landsbygdens näringsliv i syfte att främja sysselsättning, en högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden samt ett hållbart nyttjande av landsbygdens samlade resurser. Främja företagande, hållbar tillväxt och innovationer på landsbygden: Insatser skallska förstärka företagens konkurrenskraft och främja en diversifiering av landsbygdens näringsliv och därmed bidra till sysselsättning som ger inkomster och ett hållbart utnyttjande av landsbygdens resurser. Lokalt entreprenörskap, företagande, miljöanpassade produktionsmetoder och utvecklingsarbete skallska stimuleras.