UNDERLAG FÖR LOKALISERING AV VINDKRAFTVERK I LINKÖPINGS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige

Transkript

1 UNDERLAG FÖR LOKALISERING AV VINDKRAFTVERK I LINKÖPINGS KOMMUN Godkänd av kommunfullmäktige

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 ALLMÄNT OM UNDERLAGET 4 Bakgrund 4 Syfte 5 Läsanvisning 5 Underlagets upprättande 5 VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER 6 Allmänna intressen 6 Nationella miljömål 6 Mål 2003 enligt kommunfullmäktige 7 Kommunens översiktsplan Vindenergi och vindkraftverk 8 Riksintressen 11 Natura Natur 13 Kultur 13 Landskapsbild 14 Rörligt friluftsliv 14 Rådande/planerad markanvändning 14 Boende och verksamheter 15 Kommunikationer 16 Försvar 17 Hälsa och säkerhet 17 FÖRSLAG 18 Föreslagna områden för utbyggnad 18 Områden där vindkraftverk får etableras 21 Områden där vindkraftverk ej får etableras 21 Rekommendationer där vindkraftverk får etableras 22 Prövning 24 KONSEKVENSER AV FÖRSLAGET 26 Konsekvenser för utbyggnad inom föreslagna områden 26 För övriga områden där vindkraftverk får etableras 29 För områden där vindkraftverk inte får etableras 29 BILAGA 1 Landskapsbild, landskapsindelning KARTA 1, UNDERLAGSKARTA KARTA 2, REKOMMENDATIONER

3 3 Sammanfattning Syftet med detta underlag för lokalisering av vindkraftverk i Linköpings kommun är att föreslå hur en lämpligt avvägd utbyggnad kan ske. Underlaget innebär en avvägning mellan behovet av utbyggnad och andra allmänna intressen som kommunen har att ta hänsyn till. En särskild analys har skett av landskapsvärdena inom kommunen. Figuren visar utgångspunkter, behov, analys, ställningstagande, rekommendationer och konsekvenser Kommande översiktsplan ska utgöra underlag för efterkommande prövningar genom bygglov samt andra beslut. Detta underlag definierar tills vidare var vindkraftverk får etableras. I underlaget lämnas rekommendationer för hur en utbyggnad bör ske med hänsyn till bl.a. placering och utformning. I vissa fall föreslås bygglovprövningen föregås av prövning genom detaljplan eller områdesbestämmelser. Förslaget med förutsättningar redovisas på två kartor. Karta 1 visar förekommande underlag och karta 2 visar rekommendationer. Rekommendationer innebär var och hur utbyggnad av vindkraft kan ske. Rekommendationerna innebär att sju områden med fler än ett verk i varje område kan prövas vidare för etablering av vindkraft. För vissa andra delar av kommunen rekommenderas ingen utbyggnad ske. Skäl utgör olika allmänna intressen som befintlig och framtida markanvändning, framtida markanspråk för tätorter, riksintressen, natur- och kulturintressen, det rörliga friluftslivets intressen, landskapsvärden mm. För övriga delar av kommunen rekommenderas att en utbyggnad kan ske under vissa förutsättningar.

4 4 Allmänt om underlaget Bakgrund Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen ska ge underlag för beslut om användning av mark- och vattenområden samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. Planen är däremot vägledande för detaljplaner, områdesbestämmelser, bygglov och andra förekommande beslut. I kommunens heltäckande översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 1998, har frågor kring utbyggnad av vindkraft behandlats översiktligt. Utbyggnad av vindkraft har, efter planens antagande, visat sig kräva ett mer heltäckande kommunalt beslutsunderlag, t ex i form av en översiktsplan. Utbyggnad av ett stort antal vindkraftverk kan innebära större konsekvenser på andra intressen än vad man tidigare har kunnat förutse. Avsikten är att kommunen i sin revidering av översiktsplanen ska behandla rekommendationer för utbyggnad av vindkraftverk. I avvaktan på den relativt omfattande revidering av översiktsplanen som det kan bli fråga om, ska detta underlag ligga till grund för lokaliseringsprövningar mm för vindkraftverk. Vindkraftverket i Ledberg sett från öster

5 5 Syfte Syftet med detta underlag för lokalisering av vindkraftverk är att föreslå hur en lämpligt avvägd utbyggnad kan ske inom kommunen. I syftet ingår att göra en avvägning mellan behovet av utbyggnad och de olika allmänna intressen som kommunen har att ta hänsyn till. Underlaget ska utgöra underlag för efterkommande prövningar genom bygglov samt andra beslut. I vissa förekommande fall föreslås bygglovprövningen föregås av prövning genom detaljplan eller områdesbestämmelser. Läsanvisning Där det i beskrivningen talas om översiktsplanen, avses Linköpings översiktsplan, antagen Till detta underlag för lokalisering av vindkraftverk hör denna beskrivning samt två kartor, vilka visar förutsättningar (Karta 1) och rekommendationer (Karta 2). Det kart- och utredningsmaterial som underlaget grundas på finns tidigare framtaget i översiktsplanen. För att inte behöva upprepa avvägningar och återge allt material som tillhör översiktsplanen förutsätts att detta kan nyttjas och läsas vid sidan av det material som återfinns i underlaget. Underlagets upprättande Underlaget har upprättats av Börje Mathiasson Arkitektkontor AB på uppdrag av Teknik och samhällsbyggnadsnämnden med ansvarig planeringsledare Karin Elfström. Björn Tjus har varit beställarombud. Kommunlantmäteriet har genom Lena Samuelsson medverkat med kartframställning. Utarbetandet av underlaget har skett i samråd med tjänstemän inom byggnämndskontoret och miljökontoret. Underlaget har varit föremål för samråd under tiden 23 mars 27 maj, Fyra samrådsmöten har genomförts. Beträffande vindkraftverk har 26 yttranden inkommit och en samrådsredogörelse har upprättats.

6 6 Viktiga utgångspunkter Allmänt om allmänna intressen Detta underlag ska innebära en lämplig avvägning mellan önskemålet om utbyggnad av vindkraftverk och andra allmänna intressen. Miljö- och riskfaktorer ska beaktas. Underlaget ska resultera i ett förslag till var vindkraftverk får uppföras. De allmänna intressen som har beaktats i detta underlag framgår av 2 kap PBL (Plan- och bygglagen) och av 3 kap MB (Miljöbalken). Dessa allmänna intressen behandlas sektorsvis nedan och har vägts in i den analys som har skett av möjligheten att etablera vindkraftverk inom kommunen. Att utnyttja vindenergi betraktas som ett allmänt intresse. Nationella miljömål Enligt miljöbalkens (MB) 1 kap ska MB tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Riksdagen har antagit 15 olika nationella miljökvalitetsmål. Dessa berör 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan

7 7 Mål 2003 enligt kommunfullmäktige Av de mål som kommunfullmäktige har beslutat om återges nedan några som är relevanta i detta sammanhang. Kommunikationer (del av) Kommunen ska ha goda kommunikationer med omvärlden. Fysisk planering Genom långsiktig och övergripande fysisk planering skapas ett hälsofrämjande, resurshushållande och integrerat samhälle. Teknisk försörjning (del av) Den tekniska försörjningen ska präglas av leveranssäkerhet, god hushållning med naturresurser och liten påverkan på miljön samt låg kostnad för konsumenten. Säkerhet De som bor och vistas i kommunen känner sig trygga och har ett gott skydd och en god säkerhet vad avser såväl liv som egendom och miljö. Gällande översiktsplan för Linköpings kommun antagen 1998 Tre utgångspunkter har varit särskilt viktiga i kommunens heltäckande översiktsplan, vilken antogs av kommunfullmäktige 1998: - En långsiktigt hållbar utveckling - En god livsmiljö - En väl fungerande arbetsmarknad. Utbyggnad av vindkraft enligt översiktsplanen 1998 Kommunens inriktning i översiktsplanen 1998 för uppförande av vindkraftverk är - Kommunen är positiv till vindkraft. Vid placering av vindkraftverk bör hänsyn dock tas till miljö- och riskfaktorer och andra allmänna intressen, främst landskapsbild, flygets intressen, buller och skuggeffekter. - Vid etablering av flera vindkraftverk bör dessa placeras i grupper och ges en enhetlig utformning.

8 8 Vindenergi och vindkraftverk Vindenergin inom kommun mätt 50 meter över marken redovisas utifrån underlag från SMHI. Den förhärskande vindenergin över land varierar mellan 1800 och 2000 kw/kvm. Vindenergi Vindenergi har på olika sätt alltid utnyttjats av människan. Med dagens moderna teknik finns goda möjligheter att kommersiellt nyttja vindenergi genom vindkraftverk. Vindenergin varierar inom kommunen beroende på bl a topografi och vegetation samt ökar med höjden över marken. Länsstyrelsen har genom SMHI översiktligt karterat den vindenergi som finns i kommunen, se karta nedan. Utbyggnad av vindkraft Riksdagen har på olika sätt beslutat om utbyggnad av vindkraft enligt vissa uppsatta mål. Enligt regeringens energiproposition 2001/02:143 ska förnybar elproduktion gynnas. Ett övergripande mål i denna är att produktionen av förnybar el ska öka med 10 TWh från år 2002 till år Planeringsmålet för vindkraft inom hela landet är 10 TWh år 2015, räknat som årlig produktion. Det nationella planeringsmålet är uppdelat i regionala planeringsmål.

9 9 Det regionala planeringsmålet för vindkraftutbyggnad i Östergötland är 56 GWh år 2015 räknat som årlig produktion. Östergötlands kvot för att uppnå det nationella målet bedöms komma att uppnås av de vindkraftverk som redan är planerade i länet År 2000 producerades i landet 0,4 TWh el genom vindkraft, jämfört med den totala elproduktionen 141,8 TWh. Detta motsvarade cirka 0,3% av den totala elproduktionen. Idag (år 2002) räknar man med en elproduktion genom vindkraft närmare 0,6TWh. Inom Linköpings kommun finns hittills tre vindkraftverk. Dessa är - Verket Elvina vid Stångåns mynning med effekten 150 kw, uppfört 1990, - Verket i Ledberg med effekten 600 kw, uppfört 1996, - Verket vid Näsby med effekten 660 kw, uppfört Den sammanlagda effekten för verken är cirka 1,4 MW. Vindkraftverket och dess delar Vindkraftverk Den vanligaste typen av vindkraftverk är verk med tre rotorblad. Med den tekniska utvecklingen följer högre verk, längre rotorblad samt en mer utvecklad aerodynamik i rotorbladens formgivning och verkens förmåga att anpassa sig efter vindförhållandena. Verken blir således alltmer effektiva med högre verkningsgrad och större effektuttag. Energi utvinns genom att de roterande rotorbladen driver en generator som alstrar elektrisk ström. Generatorn är placerad i rotorcentrum på ett högt torn. Vindkraftverken kräver ofta en enkel väganslutning för service och underhåll. Livslängden på ett vindkraftverk brukar sättas till cirka 20 år.

10 10 Kostnaden för ett vindkraftverk har under senare år varit 6-15 miljoner per verk, allt beroende på storlek. Ett vindkraftverk med tornhöjd drygt 70 meter och rotorblad 26 meter jämfört med Linköpings domkyrka. Bygglovplikt Enligt PBL 8 kap. 2 moment 6. krävs bygglov för att uppföra vindkraftverk om vindturbinens diameter är större än två meter eller om kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en byggnad. Med vindturbinens diameter avses vindturbinen inklusive rotorblad. Begreppet gårdsverk I vissa sammanhang har begreppet gårdsverk lanserats, som en form av mindre vindkraftverk med tornhöjd understigande meter. Dessa påstås innebära mindre konflikter med sin omgivning i form av buller och visuell påverkan, vilket skulle utgöra skäl för att utfärda någon form av fri etableringsrätt för dessa. Dessa verk har dock sådana bullereffekter och visuell påverkan att de ska bedömas som vilket vindkraftverk som helst. Begreppet gårdsverk faller, då ett verk med höjden meter innebär sådan bullerpåverkan att det inte kan placeras inom en gård med bostadsbebyggelse utan måste ställas upp långt från gården ( meter). Begreppet gårdsverk kommer därför inte i detta underlag att utgöra någon särskild sorts kategori vindkraftverk, vilka skulle behandlas på särskilt sätt ur tillåtlighetssynpunkt.

11 11 Riksintressen Ställningstagande till de riksintressen som råder inom kommunen har behandlats i kommunens översiktsplan De finns markerade på karta 3 i översiktsplanen. I detta underlag har hänsyn tagits till de riksintressen som på något sätt kan påverkas av en etablering av vindkraftverk. Samtidigt finns vissa riksintressen som inte bedöms påverkas av en etablering av vindkraftverk. Om ett riksintresse bedöms påtagligt skadas av en etablering av verk, bör en etablering inte ske. Vad som särskilt har beaktats i detta underlag är de riksintressen som kan påverkas av visuella förändringar i landskapet eller av försämrad säkerhet. Till dessa riksintressen hör det rörliga friluftslivet, naturvården genom t ex eklandskapet söder om Linköping, Roxen, Göta kanal och Kinda kanal samt kulturmiljövården, totalförsvaret, luftfarten, vägar, järnvägar samt energiförsörjningen. Dessa riksintressen finns angivna på karta 1 som hör till underlaget. Beträffande vindkraft, saknas riksintresse för närvarande. Den statliga energimyndigheten har gett i uppdrag till samtliga länsstyrelser att föreslå områden för riksintresse för vindkraft. Ett remissarbete pågår f n, inom vilket länsstyrelsen i Östergötland med utgångspunkt från SMHI:s vindenergikartering föreslår att sex olika områden i länet uppfyller kriterier för riksintresse. I Linköpings kommun uppfyller sjön Roxen enligt denna remiss kriterierna för riksintresse. Kommunen anser att riksintresse för vindkraft inte ska gälla sjön Roxen. Det rörliga friluftslivet Riksintresse har angetts för sjösystemet och Stångån, vilka står i förbindelse med Kinda kanal (FE3), samt för Roxen och Göta kanal (FE4). Naturvården Riksintresse har angetts för eklandskapet söder om Linköping (NE46), för Kapellån (NE47), för Kärna mosse (NE48), för ändmoränområden vid Örtomta (NE49), för Svartåmynningen (NE50), för drumlinområde vid Vreta kloster (NE51) samt för Stjärnorpsravinen (NE52). Kulturmiljövården Riksintresse har angetts för Göta kanal (KE9), för Bjärka-Säby-Kvarntorp (KE27), för Kinda kanal (KE28), för Sturefors slott (KE29), för Sörby (KE30), för Lambohovs herrgård och Slakaåsens fornlämningsområde (KE31), för Linköping (KE32), för Tiftgravfältet (KE33), för Kaga kyrkby (KE34), för Ledberg (KE 35), för Vreta Kloster-Knivinge-Håckla-Glanstad (KE36-37), för Ljungs slott (KE38), för Vårdsberg-Landeryd (KE39), för Grävstenfornlämningsområde och herrgård (KE40), för Fläret-Svenneby-Ekenäs-Sörby, fornlämningsområde och säterier (KE41), för Askeby fornlämningsområde och kyrkomiljö (KE42), för Brokind (KE88), för Kårarp-Galgbacken (KE89), för Bjäsätter by (KE90) samt för Törnevalla-Bjärby-Reva (KE91).

12 12 Totalförsvaret Riksintresse har angetts för Malmens flygfält med omgivande område samt för Kvarns skjutfält. Det delområde av riksintresset som är definierad av bullerpåverkan från Malmen har inte samma betydelse som det delområde som definieras av kravet på hinderfrihet. Luftfarten Riksintresse har angetts för SAAB:s flygfält med omgivande område. Det delområde av riksintresset som är definierad av bullerpåverkan från Malmen har inte samma betydelse som det delområde som definieras av kravet på hinderfrihet. Vägar E4, Rv 34 och Rv 36 har av Vägverkets utpekats som riksintresse för kommunikationsanläggningar. Järnvägar Södra Stambanan samt Stångådalsbanan och Tjustbanan har angetts som riksintresse. Energiförsörjning Kraftledningar inom nordvästra och östra delen av kommunen har angetts som riksintresse. Framtida utbyggnad av gasledningar kan komma att ske genom områden som kan vara lämpliga för etablering av vindkraftverk. Förhållningssättet är att lokaliseringen av vindkraftverk anpassas så att ett säkerhetsavstånd mellan gasledning och verk på minst 50 meter upprätthålls. Natura 2000 Följande områden har utpekats som Natura 2000-områden. Detta innebär ett åtagande från staten i ett EU-perspektiv att bevara områdenas värden och undanta områdena från ingrepp och negativ påverkan av olika slag, som t ex exploatering. Värdena inom Natura 2000-områden kan jämföras med motsvarande värden för riksintresse för naturvården. F n finns följande områden betecknade som Natura-2000 områden i Linköpings kommun. Materialet är hämtat från länsstyrelsens förteckning. Natura 2000 i Linköpings kommun, hämtat från länsstyrelsens material. Namn Kod Yta Bjärka Säby SE ,7 Bjärka Säby äng SE ,0 Bjäsätter SE ,3 Bjäsätter Perstorp SE ,4 Brokinds lövskogar SE ,0 Brokinds skolhage SE ,7 Farsboviken SE ,1 Fornborgen Grävsten SE ,0 Göt Kanal (Vättern-Roxen) SE ,7 Kottorp SE ,0 Kungsbro SE ,2 Kärna mosse SE ,6 Lera Kalkkärr SE ,2

13 13 Lunderna SE ,4 Sibborp SE ,4 Stafsäter SE ,7 Stora Hjälmmossen SE ,1 Sturefors SE ,5 Svartåmynningen SE ,0 Svenneby SE ,9 Säby Västerskog SE ,7 Sätravallen SE ,4 Södra Häggebo SE ,8 Sörstugan SE ,0 Tinnerö eklandskap SE ,0 Tolefors Lagerlunda SE ,5 Tokorp SE ,6 Torrberga rikkärr och sumpskog SE ,3 Tyttorp SE ,2 Ullstämma SE ,0 Vessers udde SE ,3 Viggeby SE ,1 Vidingsjö SE ,2 Västerby SE ,9 Västra Roxen SE ,4 Ycke urskog SE ,5 Älgbosätter SE ,2 Natur Områden med höga naturvärden finns redovisade ovan inom avsnitten Riksintressen och Natura Utöver dessa värden finns regionala och lokala naturvärden som finns redovisade i kommunens naturvårdsprogram. Detta program utgör en av utgångspunkterna för bedömning av lämpligheten av en ev. lokalisering av vindkraftverk. Vindkraftverk kan inte placeras inom alla typer av landskap. Placering inom områden med höga naturvärden bör undvikas. Även om master placeras utanför naturvärdena som sådana kan upplevelsen av naturvärdena påverkas negativt genom detta. Kulturmiljö Områden av intresse för kulturmiljövården finns redovisade på kartbilaga 9 i kommunens översiktsplan, Del 3 Naturresurser. Denna redovisning av 117 objekt och områden utgör en av utgångspunkterna för bedömning av lämpligheten av en ev. lokalisering av vindkraftverk. Kommunens målsättning är att Linköpings kulturhistoriska värden ska vårdas och bevaras. Etablering av verk nära kulturmiljöer och objekt bör ej ske så att upplevelsen av kulturvärdena skadas.

14 14 Rörligt friluftsliv Inom kommunen finns områden av riksintresse för det rörliga friluftslivet. De stora sjöarna med Göta kanal och Kinda kanal används för det rörliga friluftslivet genom t ex badliv, båtsport, båttrafik och fiske. Vidare förekommer rörligt friluftsliv framför allt inom tätorternas närströvområden, främst inom de tätortsnära skogarna. Det rörliga friluftslivets intressen bör beaktas. Vindkraftverk kan inverka negativt på det rörliga friluftslivet genom t ex placeringar som stör natursköna vyer, utsikter, ligger nära vandringsleder eller rastplatser etc. Om man vill bibehålla viss säkerhet och minska den visuella påverkan av vindkraftverk utmed t ex kanaler och kommunikationsleder för båtsport behövs ett avstånd som minst motsvarar det som gäller till vägar och järnvägar. I praktiken bör kraven på tillräckligt säkerhetsavstånd överträffas av det visuella respektavstånd som bör råda av hänsyn till det rörliga friluftslivets och till turismens intressen. Rådande och planerad markanvändning, tätorterna Nedan diskuteras de förutsättningar som råder för lokalisering av vindkraftverk med hänsyn taget till rådande och planerad markanvändning inom främst tätorterna. Linköpings kommun genomgår en kraftfull utveckling med ständig folkökning. I översiktsplanen för Linköpings kommun 1998 finns redovisat utbyggnadsområden som innebär cirka nya lägenheter. På kartan Förutsättningar redovisas de anspråk på tätorternas markbehov som finns i översiktsplanen. Om kommunen ska växa till invånare krävs ytterligare cirka lägenheter jämfört med idag. Ett betydande tillskott av mark krävs således för tätorternas utbyggnad. Dessa områden finns våren 2004 inte utpekade i kommunala planer eller program. Kommunen står således inför ett omfattande arbete med att välja områden som är lämpliga för boende, verksamheter, kommunikationer, rekreation mm. Om man inom sådana framtida lämpliga områden redan nu etablerar vindkraftverk, riskerar man att försvåra en ändamålsenlig samhällsutbyggnad. Störningar och hinder kan undvikas om försiktighetsprincipen tillämpas vid utbyggnad av vindkraftverk i närheten av tätorterna. Kommunen har påbörjat arbetet med en översiktsplan för staden. I denna kommer olika markanspråk att avvägas och föreslås, vilket kan klargöra möjligheten att etablera vindkraftverk ytterligare. Hänsyn till sådana förändrade anspråk på tätortsutbyggnad ska tas när en utbyggnad av vindkraftverk aktualiseras. De i underlaget föreslagna etableringarna av vindkraftverk inriktas till lägen utanför tätorternas nuvarande markbehov.

15 15 Boende och verksamheter Tätorternas framtida utbyggnad inom kommunen diskuteras i föregående avsnitt. För befintliga bostäder kan störningar undvikas om ett visst respektavstånd upprätthålls med hänsyn till buller eller störningar. - Minst 500 meter bör upprätthållas mellan bostad och vindkraftverk. Innebörden av det föreslagna avståndet är omvänt, att någon ny lokalisering av bostäder inte är lämplig på ett avstånd av 500 meter från planerat eller uppfört vindkraftverk. Avståndet 500 meter mellan vindkraftverk och bostad är i första hand betingat av att skapa rimliga ljudnivåer kring bostaden. Vid etablering av en grupp av vindkraftverk eller i gynnsamma spridningsförhållanden för ljud, kan avståndet behöva ökas, eftersom bullerpåverkan ökar med flera verk. Beträffande den visuella påverkan från vindkraftverk kan respektavståndet behöva sättas högre än 500 meter. Här kan det vara fråga om att en etablering påtagligt kan skada landskapsupplevelsen inom ett betydligt avstånd i ett öppet och känsligt landskap. Detta förhållande kommer ofta till uttryck när berörda grannar anser sig störda av etableringar som överstiger avståndet 500 meter. Lagstiftningen sätter inga gränser för inom vilket avstånd en närboende kan anses vara berörd och ha rätt att yttra sig över en etablering. I Linköpings kommun tillämpas f n ett avstånd av 1 km mellan närboende och föreslaget vindkraftverk för hörande av sakägare m fl före bygglov. Enligt PBL 8 kap 22 PBL ska byggnadsnämnden genom underrättelse bereda kända sakägare och de kända bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende som berörs, samt sådan känd organisation eller förening som anges i 5 kap. 25 första stycket 2 PBL tillfälle att yttra sig över ansökningen om åtgärden skall utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan.

16 16 Kommunikationer Ovanstående schematiska planfigur visar krav på hinderfrihet i plushöjd räknat enligt kommunens höjdsystem för SAAB-fältet. För att nå rikets höjdsystem adderas med 32,897. Flyg Intressen för militärt och civilt flyg finns inom kommunen genom flygplatserna Malmen och SAABs flygfält. Verksamheterna inom dessa förväntas finnas även i framtiden. För flygplatserna måste hänsyn av säkerhetsskäl tas till den hinderfrihet som ska råda kring flygplatserna. Detta innebär att vindkraftverk inte kan lokaliseras över en viss höjd inom de zoner som finns angivna för start och landning samt de säkerhetszoner som i övrigt råder kring flygplatserna. På underlagskartan (karta 1) framgår zonen med krav på hinderfrihet för SAAB:s flygfält. Motsvarande data saknas för Malmen. I praktiken bedöms inte vindkraftverk kunna etableras inom de zoner där hinderfrihet råder. Vägar E4, riksvägarna 34, 35 och 36 samt ett stort antal mindre allmänna vägar finns inom kommunen. Utöver detta finns enskilda vägar inom hela kommunen. För samtliga vägar gäller ur säkerhetssynpunkt olika krav på hinderfrihet intill vägarna, allt beroende av vägarnas användning och status. Lokalisering av vindkraftverk måste ta hänsyn till krav på säkerheten utmed dessa vägar. I första hand löses dessa krav genom att placera vindkraftverk på tillräckligt avstånd från respektive väg. För vindkraftverk har länsstyrelsens riktlinjer anvisat följande minsta avstånd till vägområden: - För E4 och primär länsväg tornhöjden plus tre gånger rotordiametern. - För övriga allmänna vägar verkets totalhöjd.

17 17 Järnväg Södra stambanan mellan Stockholm och Malmö samt Stångådalsbanan och Tjustbanan finns inom kommunen. Lokalisering av vindkraftverk måste ta hänsyn till krav på säkerheten utmed dessa järnvägar och för ny järnväg (Ostlänken) samt förändringar av befintliga järnvägar (Stångådalsbanan och Tjustbanan). I första hand löses dessa krav genom att vindkraftverk placeras på tillräckligt avstånd från respektive järnväg. För vindkraftverk har länsstyrelsens i sina riktlinjer anvisat ett minsta avstånd till järnvägsområden lika som för vissa allmänna vägar, d.v.s. verkets totalhöjd, dock minst 50 meter. Försvaret Intressen för försvaret innebär riksintresse. Hänsyn ska tas till krav på hinderfrihet. På underlagskartan (karta 1) finns angivet de krav på hinderfrihet som råder kring Malmen enligt översiktsplanen. Hänsyn kan också behöva tas till frekventa stråk för helikopterverksamhet. Hälsa och säkerhet Hälsa och säkerhet innebär för vindkraftverk i första hand säkerhet för luftfarten och för de som vistas i närheten av ett verk (t ex isbitar som lossnar och kastas ut från rotorbladen), buller, solreflexer, skuggningar samt den visuella påverkan för närboende. Krav på hinderfrihet och minsta avstånd till byggnader, vägar och järnväg innebär att en godtagbar säkerhet alltid kan uppfyllas. För buller och skuggningar finns mätbara kriterier för vad som anses godtagbart. Bedömningen av den visuella påverkan är mycket svårare och starkt knuten till den subjektiva bedömning som görs av den som känner sig påverkad av en etablering.

18 18 Förslag Förslaget redovisas i form av allmänna rekommendationer på en underlagskarta för lokalisering av vindkraftverk. På kartan finns angivet 1. Föreslagna områden för samlad vindkraftutbyggnad 2. Områden där vindkraftverk får etableras om tillräckliga krav på hänsyn till andra intressen uppfylls, samt 3. Områden där vindkraftverk endast i särskilda undantagsfall får etableras. Utöver denna indelning finns rekommendationer för hur en utbyggnad ska ske, där en etablering är möjlig. 1. Beskrivning av föreslagna områden för en samlad vindkraftutbyggnad Kriterier för de föreslagna områdena har varit avstånd till bostäder ur bullersynpunkt, tillgång till vindenergi, avstånd till andra föreslagna områden för vindkraftutbyggnad samt avvägning mot motstående intressen som t ex landskapsbild. Sammanlagt fem områden med mer än ett vindkraftverk i vardera området föreslås kunna prövas vidare. Av områdena föreslås verket i Näsby kunna kompletteras med ytterligare ett verk. Två områden föreslås inom slätten, i västra delen av kommunen. Två områden föreslås inom det kuperade jordbrukslandskapet, ett i den östra delen av kommunen och ett i närheten av Nykil. Område 2.1. Område öster om Näsby och norr om Gärstad. Foto av befintligt verk i Näsby och området söder därom till höger i bilden. Området utgör ett kuperat åkerlandskap inom Roxenlandskapet. Egentligen borde inte någon etablering av vindkraftverk ske inom detta landskap. Genom att ett verk redan finns bör man dock undersöka möjligheten att komplettera detta med ett ytterligare verk. Samordningen med det befintliga verket är viktig. Detta innebär att ett nytt verk måste ha samma tornhöjd och utseende som det befintliga verket.

19 19 Område 5.1. Väster Spärringe inom den västra kommundelen. Foto från en punkt sydväst om området. Området utgör ett utpräglat åkerlandskap inom slätten med uppstickande åkerholmar eller bergryggar. Området är beläget i direkt anslutning till Mjölby kommun och samordning bör ske med den planering av vindkraftutbyggnad som kan komma att ske i Mjölby kommun. Mjölby och Linköpings kommuner har fört en dialog om detta under arbetets gång. Avståndet mellan närmast planerade verk i Mjölby kommun (Isberget) och detta område är cirka 3 km. Område 5.2. Norr om Västerlösa, cirka 1 km från kommungränsen mot Mjölby kommun. Området sett från den allmänna vägen norr om Västerlösa. Området utgör ett utpräglat åkerlandskap inom slätten. Området är beläget nära gränsen till Mjölby och Motala kommuner. Avståndet mellan närmast planerade verk i Mjölby kommun (Isberget) och detta område är cirka 3 km.

20 20 Område 6.1. Mossänder, söder om Gistad och nordväst om Örtomta Området sett från allmänna vägen öster om området Området utgör ett utpräglad åkerlandskap inom ett kuperat landskap. Område 6.2. Nykil, nordväst om Nykils samhälle. Området sett från norr med Nykils kyrka som skymtar över skogen Området utgör ett åker- och vallområde inom ett relativt slätt landskap.

21 21 2. Beskrivning av områden där enstaka vindkraftverk eller grupper av verk får etableras om tillräckliga krav på hänsyn till andra intressen uppfylls. Dessa områden har markerats enligt uteslutningsmetoden, d.v.s. inom de områden som blir över från det att de fem särskilt utpekade områdena prioriterats eller att områden där vindkraftverk ej bör etableras har markerats. 3. Beskrivning av områden där vindkraftverk endast i särskilda undantagsfall får etableras Avgörande för avgränsning av områden där vindkraftverk ej bör etableras har varit avstånd till bostäder ur bullersynpunkt och en avvägning till förmån för motstående intressen som tätortsutbyggnad, luftfarten, landskapsbilden, höga natur- och kulturvärden samt hänsyn till det rörliga friluftslivet. För områden som är av stor vikt för kommunens tätortsutbyggnad och för områden där försvaret och luftfarten har krav på hinderfrihet föreslås ingen utbyggnad. Utbyggnad föreslås inte inom områden av riksintresse för kulturminnesvården, naturvården eller det rörliga friluftslivet. Hänsyn har också tagits till den negativa visuella påverkan som kan ske av vissa värdefulla landskapsavsnitt och kyrkomiljöer, på så sätt att någon etablering inte bör ske inom eller anslutning till dessa.